Kyrkoårets gudstjanster 2013/2014

Kyrkoårets gudstjänster  2013–2014  En inspirationsbok

argument

Första söndagen i advent.........7 Ett nådens år

Tredje sönd ef trettond...........59 Jesus skapar tro

Skärtorsdagen.......................111 Det nya förbundet

Andra söndagen i advent.......11 Guds rike är nära

Kyndelsmässodagen...............63 Uppenbarelsens ljus

Långfredagen........................115 Korset

Tredje söndagen i advent.......15 Bana väg för Herren

Femte sönd ef trettonded......67 Sådd och skörd

Påsknatten.............................119 Genom död till liv

Fjärde söndagen i advent.......19 Herrens moder

Septuagesima..........................71 Nåd och tjänst

Påskdagen.............................123 Kristus är uppstånden

Julnatten..................................23 Den heliga natten

Sexagesima..............................75 Det levande ordet

Annandag påsk.....................127 Möte med den uppståndne

Juldagen..................................27 Jesu födelse

Fastlagssöndagen...................79 Kärlekens väg

Andra sönd i påsktiden........131 Påskens vittnen

Annandag jul...........................31 Martyrerna

Askonsdagen...........................83 Bön och fasta

Tredje sönd i påsktiden.........135 Den gode herden

Söndagen efter jul..................35 Guds barn

Första söndagen i fastan........87 Prövningens stund

Fjärde sönd i påsktiden........139 Vägen till livet

Nyårsdagen.............................39 I Jesu namn

Andra söndagen i fastan........91 Den kämpande tron

Femte sönd i påsktiden........143 Att växa i tro

Söndagen efter nyår ..............43 Guds hus

Jungfru Marie beb dag...........95 Guds mäktiga verk

Bönsöndagen........................147 Bönen

Trettondedag jul .....................47 Guds härlighet i Kristus

Midfastosöndagen..................99 Livets bröd

Kristi himmelsfärds dag........151 Herre över allting

Första sönd ef trettonded......51 Jesu dop

Femte söndagen i fastan......103 Försonaren

Söndagen före pingst...........155 Hjälparen kommer

Andra sönd ef trettonded......55 Livets källa

Palmsöndagen.......................107 Vägen till korset

Pingstdagen...........................159 Den heliga anden

Annandag pingst..................163 Andens vind över världen

Elfte söndagen eft tref.........215 Tro och liv

Domssöndagen.....................267 Kristi återkomst

Heliga tref dag......................167 Gud – Fader, Son och Ande

Tolfte söndagen eft tref.......219 Friheten i Kristus

Påskljusets placering.............270

Midsommardagen.................171 Skapelsen

Trettonde sönd eft tref.........223 Medmänniskan

Den h Joh döparens dag.......175 Den Högstes profet

Fjortonde sönd eft tref.........227 Enheten i Kristus

Andra söndagen eft tref.......179 Kallelsen till Guds rike

Femtonde sönd eft tref........231 Ett är nödvändigt

Tredje söndagen eft tref.......183 Förlorad och återfunnen

Den helige Mikaels dag........235 Änglarna

Fjärde söndagen eft tref.......187 Att inte döma

Tacksägelsedagen.................239 Lovsång

Apostladagen........................191 Sänd mig

Artonde sönd eft tref...........243 Att lyssna i tro

Sjätte söndagen eft tref.......195 Efterföljelse

Nittonde sönd eft tref..........247 Trons kraft

Kristi förklarings dag............199 Jesus förhärligad

Alla helgons dag...................251 Helgonen

Åttonde söndagen eft tref...203 Andlig klarsyn

Sönd ef Alla helgons dag.....255 Vårt evighetshopp

Nionde söndagen eft tref.....207 Goda förvaltare

Tjugoförsta sönd eft tref......259 Samhällsansvar

Tionde söndagen eft tref.....211 Nådens gåvor

Söndagen före domssönd....263 Vaksamhet och väntan

Planeringskalender 2013/2014...........................271 Kyrkoåret 2014/2015............277

8

1 dec

Första söndagen i advent Ett nådens år Introduktioner till textläsningen gt: Vi inleder det nya kyrkoåret med att läsa från profeten Sakarjas bok. Här är »dotter Sion« en bild för Guds folk och Efraim en omskrivning för det heliga landet. Vi läser om konungen som kom­ mer till oss i Sak 9:9–10 … epistel: I en av sina syner fick Johan­ nes, som skrivit Uppenbarelseboken, skåda in i den himmelska gudstjänsten.

Där såg han Gud sitta på tronen, omgi­ ven av äldste och himmelska varelser, och med en bokrulle i handen. Vi läser från Upp 5:1–5 …

evangelium: I dagens evange­ lietext möter vi Jesus och hans lärjungar på väg till Jerusalem för att fira påsk. Matteus knyter ihop Jesu liv med Sakarjas profetia, som vi hörde tidigare. Vi läser från Matt 21:1–9 …

Texter

alternativ text: När Jesus skulle påbörja sitt uppdrag lät han sig först döpas av Johannes döparen i Jordan. Sedan tillbring­ ade han 40 dagar i öknen. Först därefter började han predika runt om i Galiléen. När vi kommer in i texten är Jesus för första gången tillbaka i sin hemstad Nasaret. Vi läser från Luk 4:16–23 …

Altardekoration

Sak 9:9–10, Upp 5:1–5, Matt 21:1–9, Ps 24 Alt text: Luk 4:16–23

Liturgisk färg Vit. Efterföljande vecka violett/blå.

Vita blommor, sex ljus

Dessutom Adventsstake med fyra ljus, varav ett brinnande. Julseriens mäss­ musik används från denna dag till och med sjätte söndagen efter trettondedagen.

Anteckningar ..................................................................................................................................................................................................................... ............................................................................................................................................................................................................................................................ ............................................................................................................................................................................................................................................................

9

1 dec Psalmförslag

Önskan

▶▶ Sv Ps 39: Jesus från Nasaret går här fram

Gud, det finns mycket jag önskar, så mycket jag behöver.

Jag hoppas och längtar.

Inför detta nya kyrkoår ber jag att du gör mig mottaglig för din nåd, i fest och vardag. Öppen för din nåd som inbjuder till vila och eftertanke mitt i livets rörlighet.

Ge mig din frid och fred, så jag orkar vara där du vill att jag ska vara, så jag kan sjunga Hosianna – hjälp och hurra!

▶▶ Sv Ps 103: Bereden väg för Herran ▶▶ Sv Ps 104: Gläd dig, du Kristi brud ▶▶ Sv Ps 105: Hosianna, Davids son ▶▶ Sv Ps 106: Jerusalem, höj upp din röst

Advent Advent kommer av det latinska uttrycket adventus Domini som betyder Herrens ankomst. Advents­ tidens fyra veckor har sina rötter i julfastan, en spegling av påskfastan.

Detta samband märks genom att vi under första advent fortfarande läser om Jesu intåg i Jerusalem.

▶▶ Sv Ps 107: Gör porten hög, gör dörren bred ▶▶ Sv Ps 108: Gå, Sion, din konung att möta ▶▶ Sv Ps 421: När vintermörkret kring oss står ▶▶ Sv Ps 736: Ett litet barn av Davids hus ▶▶ Sv Ps 739: Hosianna, Davids son

Något för barnen | Gott nytt kyrkoår!

Material: Tomtebloss.

Idag är det första advent. Det bety­ der att det börjar ett nytt kyrkoår idag. Det vanliga året börjar ju 1 januari och slutar 31 december, men det finns också ett kyrkoår som börjar med att vi väntar på att Jesus ska födas och slutar med att vi firar att Jesus ska komma tillbaka.

Men även om det börjar ett nytt kyrkoår nu, så är det fortfarande samma Gud vi tror på. Samma Gud, som älskar, beskyddar och förlåter oss. Åren går och saker och ting förändras, men Gud är och förblir densamme. Det är något vi alltid kan lita på. Oavsett vilket år eller vilken årstid det är, så finns Gud där för oss!

10

Hur brukar man fira nyår? Just det, med fyrverkerier. Tomtebloss ser ju litegrann ut som fyrverke­ rier. Så nu ska vi tända tomtebloss och tillsammans fira att vi börjar ett nytt år tillsammans med Gud! Släck gärna ner lite i kyrkan, och tänd så många tomtebloss som möjligt. Ta hjälp av andra vuxna eller av lite äldre barn.

1 dec

Nåd och respekt i det nya kyrkoåret Caroline Krook om att se på nytt

Nåd vare med er och frid ifrån Gud, vår fader. Och gott nytt kyrkoår!

Nåd – det är ett inte helt lätt ord, men det hör till de ord och begrepp vi inte kan vara utan i den kristna tron. Ett nytt kyrkoår ligger framför oss – ett nådens år. Ja, varje ny dag, varje år är en tid av nåd. Det är så många hot som omger oss. Klimat­ hot. Vapenhot. Kärnkraftshot. Hot från kända och okända sjukdomar.

Vår längtan efter yttre fred och inre frid är en djup längtan.

Under hela adventstiden uttrycker vi på olika sätt vår längtan och vår vän­ tan efter Fridsfursten. Den längtan var stark på Jesu tid precis som nu.

Profeten Sakarjas tal griper oss när han säger att krigets vapen och alla stridsvagnar ska förintas. Men det blev ingen fred. Inte då och inte nu.

Fridens furste kom så annorlunda.

Hans rike och hans seger är annor­ lunda. Han kom saktmodig, mild och god. Hans styrka bestod i att orka vara nära dem som misslyckats och se till dem som hamnat i förtviv­ lans djupa grop. Bland människors mödor och misslyckanden valde han

att finnas. Bland lastdjuren. Fridens vi göra också. Hans tal i Nasa­ furste valde enkelhet, smälek och rets synagoga är det närmaste en fattigdom. Han hade inte programförklaring vi en tanke på att komma på Han mötte kommer, när han talar höga hästar. Han mötte om glädjebud till fattiga, människor människor i ögonhöjd och befrielse till fångna, i ögonhöjd syn åt blinda och frihet red in i Jerusalem på en och red in i åt förtryckta. I sitt liv åsna. visade han vad han Jerusalem Så mycket våld, bråk och Det är inte på en åsna. menade. osämja börjar med att svårt att förstå. Det som degradera någon med sin är svårt är att göra som blick, se ned på en annan han gjorde. Men när vi människa. Att se på en människa misslyckas omfamnar han också med respekt betyder egentligen att oss med sin kärleks blick. Det är se en gång till, se på ett nytt sätt, det som är nåd. Därför kan vi med att inte se det som är förutsägbart förtröstan ta emot ännu ett år, ett och det vi så många gånger har nådens år. sett förut. Vi vet att Jesus såg på människor med respekt. Det har vi Caroline Krook (född 1944) är biskop mycket att lära av när det gäller att emerita i Svenska kyrkan, teol. lic. se på andra människor, men vi kan och diplomutbildad psykoterapeut också möta detta nya kyrkoår med inom Sankt Lukasstiftelsen. att se på Jesus med respekt. Se på ett nytt sätt och lämna det förutsägbara och fundera över vad det betyder att tro på en annorlunda världsord­ ning, där våldet inte härskar.

Jesus gestaltade sin lära i mötet människa till människa. Det kan 11

64

2 feb

Kyndelsmässodagen eller Jungfru Marie kyrkogångsdag Uppenbarelsens ljus Introduktioner till textläsningen gt: Mika verkade som profet i Israel under 700-talet f Kr. Idag läser vi från Mika 7:7–8 … epistel: På pingstdagen fick lärjungarna del av den heliga anden. Petrus höll därefter tal och uppemot 3 000 personer tog emot budskapet om Jesus och lät döpa sig. Därefter bildades den allra första kristna församlingen. Vi läser om den i Apg 2:42–46 …

evangelium: När Jesus var åtta dagar gammal lät Maria och Josef omskära honom enligt Mose lag. 33 dagar senare skulle ett lamm eller två duvor offras för att Maria skulle anses ren igen. Vi läser vad som hände då Josef och Maria kom till templet i Luk 2:22–40 … alternativ text: I sitt tret­ tonde kapitel delar Matteus med sig av många av de liknelser Jesus berät­ tade. Vi läser två av dessa liknelser som handlar om Guds rike i Matt 13:31–33 …

Texter Mika 7:7–8 Apg 2:42–46 Luk 2:22–40 Ps 138 Alt text: Matt 13:31–33

Liturgisk färg Vit. Alternativt himmelsblå, Marias liturgiska färg. Efterföljande vecka grön, präglas av 4 ef trett.

Altardekoration Vita, röda och blå blommor, sex ljus

Dessutom Kyrkomusikens dag. Julseriens mäss­musik används denna dag.

Anteckningar ..................................................................................................................................................................................................................... ............................................................................................................................................................................................................................................................ ............................................................................................................................................................................................................................................................

65

2 feb Psalmförslag

Lysa

▶▶ Sv Ps 37: Kristus är världens ljus

Gud, tack för Hanna och Symeon som hade blick för dig.

Låt oss se din närvaro i vår verklighet utan att förstora eller förminska, utan att försköna eller förfula.

Låt oss förnimma hur ditt läkande ljus sipprar in i våra liv med allt vad de rymmer av ljus och skugga.

Låt oss ta emot gudabenådade ögonblick, som jubel eller som en ny nyans i det gråa.

Tack för att Jesus föddes in i vår värld för att vara ljus för oss och för att vårt inre ljus ska lysa för oss och andra.

▶▶ Sv Ps 122:2–5: Dagen är kommen ▶▶ Sv Ps 293: Sanningens Ande ▶▶ Sv Ps 331: Ljus som liv åt världen gav ▶▶ Sv Ps 332: Guds härlighet oss styrka ger ▶▶ Sv Ps 348:1–3: Kristus, konung som hör hemma

Kyndelsmässodagen Kyndel är ett gammalt ord för ljus eller bloss. I dagens evangelietext be­ skrivs Jesusbarnet som »ett ljus med uppenbarelse« och kyndelsmässo­ dagen har fått sitt namn från tradi­ tionen att fira ljusfest denna dag.

▶▶ Sv Ps 478: Du morgonstjärna, mild och ren ▶▶ Sv Ps 479: Jungfru Maria ▶▶ Sv Ps 677: Symeons lovsång ▶▶ Sv Ps 744: Barn och stjärnor

Något för barnen | Sprida ljus Material: Ett tänt Kristusljus och små ljus (från ljusbäraren).

Den här tiden på året blir det ju mörkt tidigt på kvällen. Då är det tur att vi kan tända lampor. Men på Jesu tid fanns det inga gatlyktor eller taklampor eller ficklampor.

Så på natten när det var mörkt, var det riktigt mörkt. Mörkret fick därför stå för det som var farligt.

Jesus kallas ju för världens ljus.

Det är för att han har besegrat det onda, besegrat mörkret. Och det kan vi också hjälpa till att göra!

Kom fram ska ni få se hur. Låt de barn som vill komma fram, själva eller med en förälder. Ge dem ett ljus var och ta ett själv. Jesus hjälper mig att göra det goda, och på det viset sprider jag ljus. Tänd ditt ljus på Kristusljuset. Om jag berättar för andra kan de också bli ljus­ spridare för Jesus. Tänd några av barnens ljus med ditt ljus. Om de i sin tur berättar för andra, blir vi ännu fler. Låt barnen tända de övriga barnens ljus med sina ljus.

Till sist finns inget mörker kvar!

66

Sjunga Gud, sjung ditt lov i oss med ord, i ton och tystnad.

Spela oss till samstämmighet.

Låt oss mötas som de enskilda tonerna förenas i samma ackord.

Tack för alla som ger ton åt evangeliet.

Tack för din närvaro i sång och musik.

Den lever i stunden och ger efterklang i hjärtat, som en tonande puls, som en röst till våra andetag.

2 feb

Ett öppet fönster till Gud Linda Alexandersson om vardagens utmaningar

En liten bit av himlen bor inom mig. Resten är rymdpartiklar. På engelska kallas de stardust. Lite stjärnglans och mycket damm.

Det är så vi är konstruerade. Men någonstans bland allt damm och de skärvor som blev jag, någonstans bortom min längtan efter framgång och stjärnglans, finns också en liten, liten bit ren himmel. Som ett frö, eller ett stänk av det gudomliga.

Jag skulle säkert aldrig hitta det om jag letade, jag har staplat så mycket annat bråte att det har svårt att växa. Över det ligger högar av halvfärdiga »förverkliga mig själv-projekt« och »måste göra-listor«. En full mejlbox och ett facebookkonto att uppdatera och tvätthögar att ta hand om. Allt det där gör mig så trött att när jag får tid över måste jag mest ligga i soffan och surfa på mobilen. Men det finns där någonstans, det där fröet. Som en potentiell kraft eller som ett öppet fönster till Gud. Om jag väljer det …

Gud, jag väljer det.

Gud, jag väljer ett liv tillsammans med dig! Gud, jag väljer ett öppet

Vet du Gud, egentligen är det allt fönster och din potentiella kraft! jag vill. Att ditt rike ska växa i mig.

Kom och ställ till med korsdrag i Att det ur mitt inre ska mitt liv. Låt dammet flyga och strömma levande vat­ fara. Använd den där stjärn­ Jag har ten för den som är törs­ glansen till att spegla mig, ge­ svårt att tig och att din surdeg nomskåda mig. Kasta ut mina prioritera ska genomsyra brödet högar genom fönstret och ge jag delar. Problemet plats för senapskornet att växa. din vilja i är bara att det bor för mitt liv. mycket damm i mig.

Vattna, vårda, ge näring. Och Och för mycket längtan om det mot förmodan växer? efter stjärnglans. Och att jag har Rensa, ansa, beskär. Kasta bort de grenar som vissnar. De som inte bär svårt att prioritera din vilja i mitt liv.

Och därför har jag väldigt lite hopp sådan frukt som du vill ha, för att jag om att ditt rike skulle bli stort som hela tiden försöker bära annan frukt: hålla mig i form, kanske gå ner några ett träd i just mitt liv. Och då blir jag trött. Och lite modlös. Och så surfar kilon, kanske få en löneförhöjning, jag lite mer på mobilen. Och hoppas visa upp ett välstädat hem. Skär bort att ditt rike ska komma. Och att din och kasta på elden, så att de inte vilja ska ske. Ändå, på något sätt. I slukar näring från det som verkligen mig. Så som i himlen. Amen behöver växa: ödmjukhet, godhet, kärlek, tålamod.

Linda Alexandersson (född 1977) är pastor i Svenska Missionskyrkan.

Sen Gud, när kornet har vuxit sig Hon har arbetat för kyrkan i många till ett starkt och yvigt träd, när olika länder och har bland annat himlens alla fåglar har slagit sig ner och byggt bo, då kan vi också slå oss skrivit böckerna »Älskad och utmanad«, »Barnens stund i gudstjänsner i skuggan, Gud. Då kan vi sitta ten«, »Bortom bekvämligheten« och där i den vattenrika trädgården och »Möte med Markus.« vara en oas för människor som inte hittar hem.

67

220

7 sept

Tolfte söndagen efter trefaldighet Friheten i Kristus Introduktioner till textläsningen gt: Enligt skapelseberättelsen skapade Gud världen på sex dagar. Den sjunde dagen vilade Gud. På samma sätt upp­ manade Gud sitt folk att finna en rytm mellan arbete och vila. Vi läser från 2 Mos 23:10–12 …

epistel: När Paulus skriver till för­ samlingen i Galatien använder han Abra­ hams hustru Sara och hennes tjänste­ kvinna Hagar som bild för att visa att de troende är fria i Kristus. Vi läser från Gal 4:31–5:6 …

Texter

evangelium: Jesus hamnade vid flera tillfällen i konflikt med de religiösa le­ darna eftersom de inte tyckte att han höll sig till lagen. Idag läser vi om en av dessa dispyter från Mark 2:23–28 …

Grön

2 Mos 23:10–12 Gal 4:31–5:6 Matt 2:23–28 Ps 145:13b–18

Liturgisk färg Altardekoration Blommor i blandade färger Två ljus

Anteckningar ..................................................................................................................................................................................................................... ............................................................................................................................................................................................................................................................ ............................................................................................................................................................................................................................................................

221

7 sept Psalmförslag

Nu öppnar jag mig

▶▶ Sv Ps 39: Jesus från Nasaret går här fram

Gud, nu öppnar jag mig för dig.

Inför ditt ansikte lyfter jag fram det som jag har stängt in.

▶▶ Sv Ps 40: Kristus vandrar bland oss än ▶▶ Sv Ps 46: Låt mig få höra om Jesus ▶▶ Sv Ps 68: Jag tror på Gud som med sitt ord ▶▶ Sv Ps 76: Gud, vår lösta tunga

Bruten kedja »Nu blir det alltså ingen fällande dom för dem som tillhör Kristus Jesus. Ty den andliga lag som gäller för livet i Kristus Jesus har gjort mig fri från syndens och dödens lag.« (Rom 8:1–2)

▶▶ Sv Ps 90: Blott i det öppna ▶▶ Sv Ps 289: Guds kärlek är som stranden

Allt som blev halvt och ofärdigt lämnar jag i dina goda händer.

Allt som blev misslyckat och undangömt lämnar jag inför dina kärleksfulla ögon.

Allt som blev dunkelt och smärtsamt lämnar jag i dina trygga händer.

Nu öppnar jag mig för din förlåtelse som gör det möjligt att leva.

▶▶ Sv Ps 590: Som källor utan vatten ▶▶ Sv Ps 712: O Gud, som skapat vind och hav ▶▶ Ps20 918: Sjung med glädje

Något för barnen | Fri att vara den jag är Material: Stora självhäftande etiketter med olika egenskaper på, både positiva och negativa.

Ibland känns det som om att andra bestämmer hur jag är. Det är nästan som att de sätter fast olika etiketter på mig, Sätt fast etiketterna på dig själv medan du läser

dem högt. Det kan kännas som att andra bestämmer vem jag är och hur jag ska vara. Det är jobbigt, jag vill ju bara få vara mig själv.

Det här är tydligen inget nytt problem. En man som heter Paulus tar upp det i ett av de många brev han har skrivit i Bibeln. På den

222

tiden var det viktigt varifrån man kom, men han förklarar att hos Jesus är det inte viktigt vem som är jude och vem som är grek.

För hos Jesus blir vi fria från alla etiketter. Vi får vara oss själva. Ta av dig lapparna. Det är verkligen frihet!

7 sept

Älska Gud och gör vad du vill Carl-Henric Jaktlund om att allt är tillåtet

Vår frihet att välja väg har nog sällan varit större än vad den är nuförtiden. Religions- yttrande- och tryckfriheter är sedan länge in­ skrivna i vårt lands lagstiftning, och på senare tid har tidigare monopol brutits ner och gett oss en ökad valfrihet på alla möjliga områden: telefoni, försäkringar, pension och så vidare. Vi har så mycket frihet att många av oss emellanåt önskar att det kunde begränsas något, att någon bara kunde slå fast vad som är bäst för oss var och en.

Men verkligheten fungerar inte så, vi har upptäckt det. Människor är olika och ska de tas på allvar måste de få så stor valfrihet som möjligt att leva ut sina liv som de själva önskar och anser vara bäst, så länge som den friheten inte inskränker någon annans frihet.

Och faktum är att även den här utvecklingen, vid sidan om så många andra, skulle kunna sägas ha sitt ur­ sprung i den kristna tron. Tyvärr har kyrkan inte alltid varit så bra på att gestalta detta utan ofta i stället verkat sträva efter att skapa strömlinjefor­

made människor som tänker och kallas Frihetens apostel. Han beto­ lever likadant. Det har allt som oftast nar friheten i Kristus, stryker under medfört att människor känt det med tjocka streck. Allt Den som sig instängda och berövade är tillåtet, skriver Paulus. sin glädje. För så blir det om älskar Allt. Låter riskabelt, kan man mister sin frihet. gå helt överstyr, bättre Gud gör ju att säga precis vad som inte vad När Paulus var fängslad på gäller kring allt väl? Och grund av sin tro så skrev som helst, Paulus är oftast ganska han ett brev till församling­ i vad han tycker och utan bara tydlig en i Kolossai och betonade vad han menar är rätt och det som att de skulle vara glada riktigt, men han vet även över sin frihet. Inte i första mästaren att det djupast sett handlar hand den som följer av att säger och om att komma till Jesus man inte är fastkedjad i en och få sitt liv friköpt. ger frihet fängelsecell utan den som hör Kristus till. »Låt därför till.

Eller som kyrkofader ingen döma er för vad ni Augustinus uttryckte det: äter eller dricker eller hur ni »Älska Gud och gör vad iakttar högtider eller nymånar eller du vill!« Låter anarkistiskt kanske, sabbater«, skrev han till dem. Män­ men Augustinus visste: Den som niskors bud och läror ska de hålla älskar Gud gör inte vad som helst, sig borta ifrån, det är Jesus de ska utan bara det som mästaren säger söka sig till, uppmanar Paulus. De och ger frihet till. ska hitta hem till honom som skapat dem och som vet att de är olika och Carl-Henric Jaktlund (född 1976) är därmed kan blomma på olika sätt journalist, författare till två böcker och landa i olika beslut. om kristen tro och har en bakgrund som pastor i pingströrelsen.

Paulus brukar kallas för Nådens apostel men skulle lika gärna kunna 223

Inspirationsbok för alla som arbetar med gudstjänster Kyrkoårets gudstjänster 2013–2014 erbjuder inspiration, idéer och hjälp för den som förbereder gudstjänsten. Här finns varje söndag och helgdag presenterad på fyra sidor:  Introduktionstexter till dagens bibeltexter, som textläsaren kan presentera  Liturgiska anvisningar  Betraktelse utifrån dagens tema  Förslag på psalmer  Bön  Symbol  Idéruta med tips på något att göra med barnen.

Betraktelserna är skrivna av Camilla Lif, Carl-Henric Jaktlund, Carl Magnus Adrian, Carolina Johansson, Caroline Krook, Dan-Erik Sahlberg, Ewa Lindqvist Hotz, Fredrik Modéus, Hanna Wärlegård, Jonas Jonson, Kerstin Dillmar, KG Hammar, Kristina Nielsen-Jerneck, Lars Björklund, Lena Bergström, Lina Mattebo, Linda Alexandersson, Liselotte J Andersson, Magnus Sundell, Maria Küchen, Maria Ottensten, Marie Tonkin Reda, Niklas Piensoho, Peter Halldorf, Runar Eldebo, Teresa Callewaert, Tobias Herrström och Ulrica Stigberg.

Bönerna är skrivna av Kerstin Hesslefors Persson och idérutorna av Elin Öholm.

www.argument.se