TRO&LIV HANDLEDNING
ARGUMENT
Linda Alexandersson
© 2014 Linda Alexandersson och Argument Förlag Bibeltexter © Bibel 2000 – Svenska Bibelsällskapet Foto, omslag © Martin Reftel och Jessica Reftel Evans Foto, inlaga © shutterstock.com, lightstock.com och iStockphoto.com Foto, s 34: Kennet Ruona. ISBN: 978-91-7315-431-4 Tryck: Bulls Graphics AB
Argument Förlag AB, Box 98, 432 22 VARBERG Tel: 0340-69 80 00, fax: 0340-69 80 10 www.argument.se, info@argument.se
INNEHÅLL
1 STIG IN.............................................................4 2 GUD...................................................................10
3 BÖN................................................................... 16 4 BIBELN.......................................................... 22 5 MÄNNISKAN.............................................28 6 GUDSTJÄNST............................................34 7 JUL................................................................... 40 8 JESUS............................................................ 46 9 NATTVARD................................................. 52 10 PÅSK................................................................58
11 ANDEN.......................................................... 64 12 DOPET............................................................ 70 13 FÖRSAMLINGEN.................................... 76 14 FÖRLÅTELSE............................................82 15 EFTER DÖDEN......................................... 88
10 PÅSK
58
INGÅNG
PRAKTISKA ÖVNINGAR Påskdramats aktörer Utgå från det evangelium som kommer att läsas denna påsk, och sök tillsammans igenom passionsdramat efter så många aktörer som möjligt. Vad vet ni om de olika personerna som nämns? Finns det grupper av människor som är mer eller mindre aktiva? Mer eller mindre skyldiga? Gör sedan en runda där var och en får välja en person i passionsdramat som de identifierar sig mest med, eller skulle vilja vara. Berätta för varandra varför ni valde just den personen ni valde.
I kapitlet Påsk i deltagarboken har alla bilder starkt symbolvärde kopplat till påsken. Titta på bilderna tillsammans. Samtala om vilken koppling bilden har till påsken och vilken känsla den lämnar er med. Dagens samtal innebär en resa från död till uppståndelse. I den här resan ryms allt från mörker och uppgivenhet till hopp och förväntan.
SAMTALSFRÅGOR Korset i centrum
Påskens dagar I påskveckans dagar möter vi olika sidor av det mänskliga livet och olika känslor.
»» Varför tror du att uppståndelsen är så central för den kristna tron? »» Vad kan Jesu död få betyda för oss? Vad kan budskapet om uppståndelsen få betyda?
»» Palmsöndag – kampvilja, rop på hjälp, jubel
»» Behöver man säga ja till Jesus för att ta emot hans förlåtelse?
»» Skärtorsdag – svek, rädsla, förnekelse
»» Behöver man säga ja till Jesus för att få vara med på uppståndelsens dag?
»» Påskafton – död, tomhet, förkrosselse
»» Långfredag – smärta, lidande, gudsfrånvaro »» Påskdag – hopp, glädje, uppståndelse Låt gruppens deltagare fundera över vilken dag som bäst stämmer in på var de just nu befinner sig i livet. Den som vill får dela med sig till gruppen.
Vändpunkten »» På vilket sätt kan korset ses som en dårskap? »» Hur kan Guds son segra i nederlaget?
Påskens symboler Hjälps åt att komma på så många påsksymboler ni kan. Många av dem har symboliken hämtad från påskdramat. Samtala om vad de olika symbolerna representerar, exempelvis:
»» Kan man uppstå mitt i livet? »» På vilket sätt kan berättelsen om försoningen och uppståndelsen bli ett livsmönster för oss?
59
»» Ägg och kycklingar. På den tiden Sverige var katolskt var det förbjudet att äta ägg under fastan. Hönorna börjar värpa runt påsktid, så när man bröt faskan vid påsk hade man mängder av ägg att äta. Äggen och kycklingen blir ett tecken på att livet börjar om i naturen, på samma sätt som påsken talar om nytt liv och uppståndelse.
bara övertaget fram till dess att Jesus besegrar den och uppstår. »» Påskris och fjädrar. Påskriset härstammar från en äldre tradition med fastlagsris. På 1600-talet använde man fastlagsriset för att risa varandra, vilket innebar att husfadern piskade familjemedlemmarna med riset antingen på fettisdagen eller långfredagens morgon, för att påminna om Jesu lidande. På 1700-talet övergick seden till en lek där barnen piskade sina föräldrar på morgonen och där sjusovarna utsattes för risbastu. Först i slutet av 1700-talet började man smycka riset och på mitten av 1800-talet började man dekorera det med fjädrar.
»» Tuppar. Vid den sista måltiden säger Jesus att Petrus kommer att förneka Jesus tre gånger innan tuppen gal morgonen därpå. Tuppen har därför blivit en symbol för vaksamhet och väntan, samt för ljusets seger över mörkret eftersom tuppen gal i gryningen. »» Påskliljor. Påskliljan har fått sitt namn för att de blommar från april till maj. Därför har också påskliljan kommit att förknippas med påsk och delas ofta ut i påskdagens gudstjänst.
FÖRDJUPNING
»» Kors. Jesus avrättades på ett kors, men i och med påskdagen förändras korset från att bara vara ett avrättningsredskap till en symbol för hopp och nytt liv.
Varför måste Jesus dö? Vad är det Jesus frälser oss ifrån eller till? Den frågan har teologer i alla tider försökt att besvara. Det här är några av de modeller och teorier som skapats:1
»» Påskkärringar. Enligt folktro släpptes alla onda makter lösa när Jesus förråddes på skärtorsdagen, och därför trodde man att häxorna for till Blåkulla på skärtorsdagen för att möta djävulen. Häxorna ansågs återvända hem på påskafton och därför har både skärtorsdagen och påskafton kommit att förknippas med påskkärringarna. Även om detta framför allt handlar om folktro, finns det alltså en koppling till det kristna budskapet. Ondskan har
Jesus som lösen. I Mark 10:45 står det »Människosonen har inte kommit för att bli tjänad utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många«. Det har legat till grund för tanken att Jesus ger sitt liv som lösen för vår skuld och köper tillbaka våra liv. 1
60
Ford, s 9–22.
Jesus som offer: Utifrån bland annat 2 Kor 5:21 ses Jesus som ett offer i dubbel bemärkelse. Dels är han ett offer, eftersom han är utan skuld och trots det straffas. Dels offrar han sig för vår skull. Enligt den här teorin är Jesu offer helt frivilligt, samtidigt som världen inte kunde ha räddats på något annat sätt. Jesu lydnad blir lika viktig som hans offer.
En del har betonat offertanken, att vi blir renade genom hans blod. Andra har betonat att Jesus friköper oss från djävulen, eftersom synden gör att djävulen får makt över oss. Segern på korset är en seger över ondskan. Jesus som befriare från slaveri. En tanke som ligger nära den om lösen är tanken att Jesus befriar oss från psykologiskt och andligt slaveri under synden. I Kol 1:14 står det »… och genom Sonen har vi friköpts och fått förlåtelse för våra synder«. Här blir vi alltså befriade från synden, lagen och döden snarare än från djävulen. Segern på korset är en seger över synden och döden.
Jesus som Guds offerlamm. I Johannesevangeliet kallar Johannes döparen Jesus för Guds lamm som tar bort världens synd (Joh 1:29, 36). Orden anspelar på lammet som offerdjur, särskilt påsklammet som slaktades till minne av natten då lammets blod skyddade mot dödsängeln som gick genom Egypten. Jesus offrar sig för vår skull, och hans blod räddar oss från döden.
Jesus som stillare av Guds vrede. Enligt den här förklaringsmodellen kan människan aldrig göra tillräckligt mycket gott för att upprätta Guds sårade heder. På grund av människornas synd har Guds vrede väckts och människan kan inte stilla den på egen hand. Jesus utgjorde det offer som krävdes.
Jesus som förebild och moraliskt exempel. Enligt denna teori befriar Jesus oss inte bara från synden, han befriar oss också från rädslan så att vi istället kan fyllas av hans kärlek. Fyllda med den kärleken kan vi sedan leva efter Jesu exempel, i utgivande kärlek för våra medmänniskor. En utgångspunkt för denna förklaringsmodell är bland annat Rom 5:1–4.
Jesus som bärare av Guds kärlek. Den här teorin kan ses som ett slags motreaktion mot tanken på att Jesus måste dö för att stilla Guds vrede. Enligt den här teorin har Gud aldrig varit vred, utan hela tiden älskat människan. Gud sänder sin son till världen för att visa sin kärlek och Gud låter sin son dö som ytterligare ett tecken på denna kärlek. Frälsningen handlar om att ta emot Guds kärlek och att leva sitt liv i relation till Gud just för att Gud älskar oss.
Jesus som befriare från orättvisa. Enligt den här teorin kommer inte frälsningen enbart av Jesu död. Jesu död är snarare en konsekvens av att han valde att leva ett profetiskt liv som blev stötande för de mäktiga. Den korsfäste Kristus blir synlig i alla som lider: de oprivilegierade, de fångna, de torterade, de hemlösa. Jesu uppdrag blir tydligt 61
när han äter med syndare och ställer sig på de fattigas sida. Frälsning innefattar befrielse från social, ekonomisk och andlig orättvisa.
»» Hosianna, Davids son (SvPs 105)
Jesus som upprättare: Enligt den här modellen valde inte Jesus korset. Han dödades på grund av sin övertygelse, och hans död var orättfärdig. Lidande leder aldrig till människors upprättelse. Korset var en tragedi och Gud upplevde sorg, inte seger. På samma sätt sörjer Gud både människors och skapelsens lidande och vill frälsa oss ifrån förtryck i alla dess former och upprätta oss. Frälsning handlar om att komma i rätt relation till Gud, i rätt relation till våra medmänniskor och i rätt relation till skapelsen.
»» Gud är en av oss vid detta bord (Sv Ps 396 v 1–3)
»» Text: Palmsöndagen »» Tystnad »» Text: Skärtorsdagen »» Tystnad »» Jesus för världen givit sitt liv (SvPs 45) »» Text: Långfredagen »» Tystnad »» Livet vann, dess namn är Jesus (SvPs 153, v 1) »» Text: Påskdagen »» Det finns djup i Herrens godhet (SvPs 285, v 1–2) »» Text: Annandag påsk »» Tystnad
ANDAKT
»» Möjlighet att dela en tanke utifrån det man upplevt i meditationen
Fottvagning Läs skärtorsdagens text ur Påskmeditation på s 97 i deltagarboken. Berätta om hur Jesus tvättade lärjungarnas fötter och genomför en enkel fottvagning där du eller ni som ledare tvättar deltagarnas fötter. För de deltagare som känner sig tveksamma till fottvagning kan man gärna erbjuda ett alternativ som till exempel mjukgörande balsam för händerna. Avsluta med att läsa Joh 13:12–17.
»» Välsignelsen
PSALMER »» Jesus för världen givit sitt liv (SvPs 45) »» Hosianna, Davids Son (SvPs 105) »» Se, vi går upp till Jerusalem (SvPs 135) »» Livet vann, dess namn är Jesus (SvPs 153)
Påskmeditation Dela upp texterna i påskmeditationen på s 97 i deltagarboken mellan er så att texterna läses av olika personer. Varva sång, text och tystnad:
»» Dina händer är fulla av blommor (SvPs 154) »» Han gick in i din kamp på jorden (SvPs 358, PoS 369) 62
Han fick sin grav bland de gudlösa, fick vila bland ogärningsmän, fastän han aldrig hade gjort något orätt, aldrig tagit en lögn i sin mun. 10 Men Herren tog sig an den han sargat, botade den som gjort sig till ett skuldoffer.
Jes 53:1–10a
9
Vem av oss trodde på det vi hörde, för vem var Herrens makt uppenbar? 2 Som en späd planta växte han upp inför oss, som ett rotskott ur torr mark. Han hade inget ståtligt yttre som drog våra blickar till sig, inget utseende som tilltalade oss. 3 Han var föraktad och övergiven av alla, en plågad man, van vid sjukdom, en som man vänder sig bort ifrån. Han var föraktad, utan värde i våra ögon. 4 Men det var våra sjukdomar han bar, våra plågor han led, när vi trodde att han blev straffad, slagen av Gud, förnedrad. 5 Han blev pinad för våra brott, sargad för våra synder, han tuktades för att vi skulle helas, hans sår gav oss bot. 6 Vi gick alla vilse som får, var och en tog sin egen väg, men Herren lät vår skuld drabba honom. 7 Han fann sig i lidandet, han öppnade inte sin mun. Han var som lammet som leds till slakt eller tackan som är tyst när hon klipps, han öppnade inte sin mun. 8 Han blev fängslad och dömd och fördes bort, men vem ägnade hans öde en tanke? Han blev utestängd från de levandes land, straffad för sitt folks brott. 1
Ps 22:2–3, 18–20, 26–28
Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Jag ropar förtvivlat, men du är långt borta. 3 Min Gud, jag ropar om dagen, men du svarar inte, jag ropar om natten men finner ingen ro. 2
jag kan räkna varje ben i min kropp. De står där och stirrar på mig, 19 de delar mina plagg emellan sig, de kastar lott om mina kläder. 20 Men du, Herre, dröj inte långt borta, du min styrka, skynda till min hjälp! 18
Du är källan till min lovsång i den stora tempelskaran. Inför dem som fruktar Herren får jag frambära de offer jag lovat. 27 De betryckta får äta och bli mätta, de som sökt sig till Herren får prisa honom. – Må ni alltid vara fyllda av livsmod. 28 Hela jorden skall minnas vad som skett och vända om till Herren, alla folk och stammar skall tillbe inför honom. 26
63
Tro & liv är en bok om kristen tro, och ett utmärkt underlag för en samtalsgrupp. Detta är en kompletterande handledning, tänkt som en plocklåda för ledaren att hämta inspiration och material från inför träffarna. Till varje kapitel i deltagarboken finns här: »» Samtalsfrågor för både vana och ovana kyrkobesökare. »» Praktiska övningar som involverar deltagarna i undervisningen och samtalet. »» Fördjupning, som extramaterial för dig som ledare. »» Andaktsförslag som ger inblick i kristet andaktsliv. »» Psalmförslag där texten anknyter till kapitlets tema. »» Bibeltexter som ger kännedom om centrala och älskade bibelavsnitt.
Deltagarboken är skriven av Maria Ottensten, Kerstin Hesslefors Persson och Carl Magnus Adrian.
www.argument.se