DAGENS INFRASTRUKTUR // KRAN & LYFT
Många gånger saknas dokumentation på äldre kranar och då kan det vara bra att genomföra en konditionsanalys.
KONDITIONSANALYS – vad gäller egentligen?
Dematek har 100 års erfarenhet av Trygga Lyft och delar gärna med sig med deras kunskap. Här kan du läsa mer om konditionsanalyser – vad det är och när man behöver göra en sådan. När ska man göra en konditionsanalys? En konditionsanalys ska göras när den konstruktiva, tekniska livslängden närmar sig sitt slut eller om man vill använda anordningen på ett annat sätt än det var tänkt från början. Den konstruktiva livslängden ska vara angiven av tillverkaren och är oftast 10 till 20 år. Ibland är man osäker på den konstruktiva livslängden och man kanske inte har ägt kranen sedan den var ny. I så fall behöver man ibland göra en konditionsanalys oavsett kranens ålder. Andra skäl som kräver att en konditionsanalys genomförs är: Förändringar i användandet – en lyftanordning har konstruerats och dimensionerats utifrån ett specifikt behov och användningsområde. Om detta av någon anledning förändras, till exempel att en kran används oftare eller lyfter tyngre last, så kan man behöva genomföra en konditionsanalys för att avgöra ifall det nya användandet är möjligt att göra på ett säkert sätt. Säkerhetsproblem – ifall en lyftanordning krånglar och återkommande behöver repareras så är det en varningssignal på att den kanske inte är tillräckligt säker för att använda. Då behöver man göra en konditionsanalys för att säkerställa det. När en inspektion visar att kranens kondition har försämrats
70
och den uppvisar till exempel skador, ökning av vibrationer eller rostangrepp. Hur går den till? I en konditionsanalys går man igenom lyftanordningens användning sedan den installerades. Man går igenom journaler och eventuella loggar och man intervjuar de personer som använder den. All dokumentation om lyftanordningen gås igenom och man gör en gedigen analys av ifall kranen har någon teoretisk/ teknisk livslängd kvar. På plats vid lyftanordningen kontrollerar man stålkonstruktionen och undersöker exempelvis svetsfogar och eventuella sprickor. Man tittar på ändvagnar och infästningar för att identifiera belastningsskador. Ibland genomför man en provbelastning. Elsystemet gås igenom, där vi okulärbesiktigar apparater, kablage, anslutningar och synlig elektronik samt genomför isolationsprovning av motorer. Om man genomför en provbelastning så testar man även överlastskyddet. Maskineriet kontrolleras, med motorer, kopplingar, växellåda, broms, lina eller kätting, krokblock, skopa eller annat. Slutligen så ställs allt samman till en välstrukturerad rapport som presenteras för kunden.
