Praktnejlikor och grodor när E4 breddas mellan Salmis och Haparanda

PRAKTNEJLIKOR OCH GRODOR

när E4 breddas mellan Salmis och Haparanda

E4:an mellan Salmis och Haparanda byggs om till mötesfri väg med mitträcke och omkörningssträckor med 2+1 och 2+2 körfält. Till utmaningarna hör förutom trafiken på E4 en järnvägsbro som breddas med pågående tågtrafik. Hänsyn måste även tas till grodor och den fridlysta praktnejlikan.

AV LARS-OLOF TANDBERG

ATT BYGGA MED pågående trafik försvåras då vägen är väldigt smal. Befintlig väg är endast 8,5 till 9 meter bred. – Där vi bygger portar under vägen har vi omledningsvägar. I övrigt håller vi minst ett körfält öppet med trafiksignaler, berättar Gunilla Björklund som är projektledare på Trafikverket.

Breddningen görs bara på en sida av vägen, vilket gör att trafiken kan ledas om till det körfält som inte breddas. Den befintliga vägen behålls längs hela sträckan. Hur mycket den breddas beror på om det ska vara 1+2 eller 2+2. Mellan körfälten byggs ett balkräcke. – Balkräcken håller på att ersätta vajerräcken på den här typen av vägar. Det ger bättre säkerhet, framför allt för motorcyklister. Det är dessutom lättare att snöröja med ett balkräcke. Ett vajerräcke tål påkörningar dåligt. Om en bil kör på ett balkräcke så studsar den bara av. Det innebär även lägre underhållskostnader, konstaterar Krister Asplund som är platschef hos generalentreprenören NYAB.

UTMANANDE PLANERING

Förutom trafiken tycker han att den största utmaningen är planeringen för schaktningen. – Beroende på om det ska vara 1+2, 2+2 eller 1+1 varierar schaktbredden. Ibland är det fem meter och ibland tio meter som ska schaktas ur. Då gäller att ha rätt mängd resurser för att arbetet ska flyta på. Har vi för mycket resurser på ett ställe blir det ståtider och har vi för lite blir det ståtider någon annanstans.

Några korsande vägar stängs och några flyttas till säkrare korsningar. Korsningar som i dag går rakt över E4 ersätts med två C-korsningar som är förskjutna. Det innebär att bilar måste svänga ut på E4 och köra en bit innan de kan svänga vänster till andra sidan.

TRÅNG BREDDNING AV BRO

I projektet ingår även att bredda en järnvägsbro från dagens nio meter till 17,5 meter. – Tågtrafiken pågår under byggtiden, men en sektion av kontaktledningen har gjorts strömlös, och tågen rullar av egen kraft under bron. Kontaktledningen har också sänkts för att få plats med den skyddsportal som ska skydda tågen, säger Gunilla Björklund.

Mellan bro och kontaktledning har på så sätt ett utrymme på cirka 40 centimeter skapats för att bygga portal och gjutform. – Det blir trångt men vi löser det. Vi vattenbilar befintlig bro så att den gamla betongen blir ren och armeringen friläggs. Sedan borrar vi in förankringsjärn och gjuter, förklarar Krister Asplund.

GRODOR OCH PRAKTNEJLIKOR

På delar av sträckan finns grodor som bygget måste ta hänsyn till. Grodorna övervintrar på båda sidor om E4:an vilket innebär stopp för grävning från sista september. För att grodorna ska kunna ta sig under E4:an byggs fem trummor som ska fungera som grodpassager, samt ledarmar som ska styra grodorna mot passagerna.

Projektet måste även ta hänsyn till den fridlysta blomman praktnejlika, som växer längs delar av vägen.

Ont om utrymme när E4 breddas mellan Salmis och Haparanda. Bild: Krister Asplund

– Vi har mätt in varenda blomma med GPS. Plantorna har grävts upp och jorden har tagits om hand av entreprenören och ska läggas tillbaka på samma ställe. Sedan ska plantorna sättas tillbaka, berättar Gunilla Björklund.

Som extra säkerhet har frön tagits från plantorna och förvaras hos en plantskola. När bygget är klart ska förekomsten av praktnejlikan inventeras under tre år och rapporteras till länsstyrelsen och artdatabanken. Om det blir färre blommor finns fröna som backup. – Grodorna och praktnejlikan är udda inslag i ett projekt. Men det är jätteroligt att kunna visa att vi inte enbart bygger väg, utan att vi även gör något bra för naturen, understryker Gunilla.

FAKTA I KORTHET

Ombyggnad till mötesfri väg Salmis–Haparanda

Tidplan: augusti 2020–september 2022 Byggherre: Trafikverket Generalentreprenör: NYAB Infrastruktur AB Kostnad: 240 Mkr