Fortum 2013

www.nordiskaprojekt.se

EN SPECIALTIDNING FRÅN NORDISKA PROJEKT

Fortum Värme möter dagens och framtidens utmaningar Plan för investeringar till 2023

Snart driftstart för nya blocket i Brista

Nya kraftvärmeverket KVV8 i Värtan Ökad kapacitet för fjärrkyla

”Att jobba med energi kräver både drivkraft och passion” ÅF-medarbetare

På ÅF har vi en passion för långsiktigt hållbara lösningar.

Som ledande teknikkonsult bidrar ÅF till en bättre framtid. Vi är ett starkt team av konsulter som arbetar med alla områden inom energieffektiva lösningar för optimering av produktion, distribution och användning. ÅF är hjärtat i teknikvärlden. Följ våra framsteg på afconsult.com.

S

Trygghet för Fortum med mekaniker på plats Stirep arbetar med såväl reparationer som förebyggande arbete på Högdalsverket. Patrik Näslund uppskattar att de alltid är en partner att räkna med, både i det dagliga underhållet och när snabba åtgärder behövs som mest.

– Vi valde Stirep eftersom de är en trygg och pålitlig samarbetspartner med duktiga medarbetare och just den kompetens vi efterfrågar. Personkemin funkar jättebra och vi har valt att ständigt ha en eller två mekaniker från Stirep på plats hos oss, säger Patrik Näslund, verkstadschef mekanik sektionen POD Söder på Fortum.

edan 1992 erbjuder vi service, reparationer, underhåll och processutveckling till processindustrier i hela Mälardalen. Vi är svetsare, mekaniker och maskinarbetare, men också problemlösare som agerar förebyggande och ständigt ligger steget före, vilket spar tid och pengar åt våra kunder. Vi på Stirep är specialister på revisioner och service samt alla former av reparationer.

Stirep står för långsiktiga och nära samarbeten. Vi är en liten och snabbfotad leverantör som kännetecknas av flexibilitet, lång erfarenhet och omfattande resurser. Vi anpassar vår personalstyrka och insats efter våra kunders behov, som ofta växlar utifrån säsong. Ambitionen är att vara en tillgänglig leverantör med korta beslutsvägar.

För mer information kontakta: Richard Olsson Telefon: 08 -778 73 11 Mobil: 070-339 24 01 Fax: 010-470 72 92 richard.olsson@midroc.se www.stirep.se

G N I L K C E V T U R A B LL A Å D H m N R E ä pV ILL T p U R A H R C rgilager . Et t e n e n VI BID KoppLADE o jö il m å p eco inverkan å hu r Sw n p l te e li p d p e m e lper p U i Nepal m nergi. Alla är ex lle. Vi hjä och ft R ä a r h k m n ö a e te s t f d rt va jö imalt me er hållba gnad av iskor, mil rukar min r för et t m to. Utbyg de mä nn till bå sninga i Mapu om förb r h ä n sy n ecklar lö de elnät gnade r s v n ta t g a u y r m b e h o c g h s n o c Et t fu söker projek t weco.se gplats o agsgivare ävs för at t utföra landa fly å w w w.s r r p d A r p r te p e s u d n n a u vår som k r onsult tjä a ns me d greppet m våra k ts o e r lh e tillsamm e m h s der at t ta göra för dig? Lä våra kun n vi i. Vad ka ekonom 4

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

INNEHÅLL

Fortum 2013

INNEHÅLL 18

6 Fortum Värme möter dagens och framtidens utmaningar 8 Öppen fjärrvärme - genialt koncept 10 Resurser för dagens och morgondagens behov 14 Snart driftstart för nya blocket i Brista 18 Byggstart för nya kraftvärmeverket KVV8 i Värtan 27 Utmaning att upphandla och genomföra stora projekt 30 Planer på utveckling av anläggningen i Högdalen 34 Kompletteringar i Hammarbyverket

34

36 Hässelbyverket kan moderniseras eller helt ersättas 38 Ökad kapacitet för fjärrkyla 40 Road Map 41 Investeringar för ett hållbart fjärrvärmesystem 42 Nya bränslen provas för KVV6 44 Fortumkoncernen – översikt 46 Oväntad framfart för solenergin

48

47 Personliga energirådgivare ger en bättre förståelse 48 Forskning om elförluster och smarta nät 49 Pyrolysprocess integrerad i kraftvärmeverk utvecklas 52 Solkraft – stöd till Glava Energy Center 54 Fortum med i vågenergiprojekt 56 Investeringar i vindkraftsprojekt 58 Bränsleanvändning

UTGIVARE: Ljungåfors media ab Box: 451 30 104 30 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-501 08 710 CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE: Jan Åström, jan.astrom@ljungaforsmadia.se Tel: 070-480 97 15

MARKNAD: Tomas Du Rietz tomas.durietz@ljungaforsmedia.se

OMSLAGSBILD: Stockholm / Rhoberazzi

Niklas Dahlgren niklas.dahlgren@ljungaforsmedia.se

www.nordiskaprojekt.se

GRAFISK FORMGIVARE: Gabriella Lilliesköld, gabriella.lillieskold@jntpublishing.se

Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och bilder/ illustrationer. Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material. Tidningen får citeras med angivande av källa.

TRYCK: Exakta Printing AB 2013

TEXT OCH BILD: Kjell-Arne Larsson och Fortum Värme kal@kal.nu

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

5

FORTUM

FORTUM VÄRME möter dagens och framtidens utmaningar Fortum Värme har nu gått in en mycket intensiv fas av vidareutveckling. Företaget gör kraftfulla och strategiska investeringar i nya anläggningar.

Det rör sig om en tekniskt enastående epok i företagets historia. Siktet är inställt på stabil produktion baserad på hållbara bränslen som främjar ett klimatarbete med långt perspektiv. Det nya kraftvärmeblocket i Brista strax utanför Märsta står snart klart. Anläggningen utgör den första i en lång rad målmedvetna investeringar som sträcker sig över gott mer än tio år. Under den gångna vintern påbörjades nästa stora projekt. Det handlar om nya kraftvärmeverket i Värtan. Där byggs en av världens största pannor som kan använda 100 procent biobränsle och där värmeproduktionen ska distribueras i fjärrvärmenätet. Planerad produktionsstart är 2016. Investeringen på mer än fyra miljarder kronor är den tyngsta i företagets historia. Bränslet kommer att utgöras av skogsrester och motsvarande biomassa.

I Värtan genomförs samtidigt åtgärder för att öka inslaget av olivkärnor i bränslet till det befintliga kraftvärmeverket, från 7 till minst 17 procent. Dessa båda satsningar bidrar till att kraftigt höja andelen förnybart bränsle som används i Värtan. ÖKAD EFTERFRÅGAN Fjärrvärmemarknaden och förutsättningarna i Storstockholm skiljer sig från vad som generellt gäller i resten av landet. På de flesta större orter bygger energiföretagen ut distributionsnäten, men genom att kunderna samtidigt förbättrar energiprestandan i sina byggnader ökar knappast värmeunderlaget. Detta innebär både möjligheter och begränsningar för energiaktörerna.

I Stockholm är det annorlunda. Här förväntas befolkningen växa med omkring 150 000 personer till år 2030. Därför kan energileverantörerna räkna med en ökad efterfrågan på fjärrvärme.

Fortum Värme har formulerat en investeringsplan – en Road Map – som även omfattar förnyelse i Hammarbyverket samt nya kraftvärmeanläggningar i Högdalen och eventuellt i Lövsta.

6

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Den sistnämnda skulle då kunna ersätta befintlig anläggning i Hässelby.

Sista etappen i Road Map kan omfatta ett ytterligare kraftvärmeverk någonstans i Storstockholm. Det kan komma att färdigställas till 2023 och då möta den ökade efterfrågan på fjärrvärme som blir en följd av befolkningsutvecklingen.

Om Fortum Värme navigerar efter sin Road Map ända fram till resmålet innebär det att företaget under en period på tretton år investerar 15 miljarder kronor, huvudsakligen i kraftvärmeverk. Valen av bränslen och av reningsteknik påverkar i hög grad anläggningarnas miljöprestanda. Även i framtiden kommer Stockholm att ha ren luft, något som Fortum Värme och Klart är att Fortums fjärrvärmekonceptet bidrar starkt till. investeringsstrategi kommer att minska klimatpåverkan från Stockholmsområdet Det innebär att Fortum Värme möter och bidra till att Stockholm även i fortframtiden genom miljöarbete samtidigt sättningen får en av de bästa luftmiljöer en som efterfrågan på energi tillgodoses. huvudstad kan erbjuda.

Allt eftersom nya anläggningar byggs tar företaget vara på den allra senaste teknikutHÅLLBAR EL vecklingen.

På våra breddgrader står uppvärmning av Dessutom introduceras nya affärsmodelbostäder och lokaler för en mycket stor del ler – i form av Öppen Fjärrvärme – som av samhällets energiförbrukning. Genom innebär att energin produceras där det är att värma med fjärrvärme från kontrollebilligast samtidigt som samhällets miljörade anläggningar som baseras på förnybara påverkan hålls nere. Företagets vision är bränslen kan miljöpåverkan hållas nere. klimatneutral produktion av fjärrvärme, Att strategin att bygga just kraftvärmeverk fjärrkyla och el senast 2030. som samtidigt producerar hållbar el gör inte saken sämre.

Vi tackar för förtroendet att få göra denna Behovet av el ökar för varje år och med specialtidning och önskar er alla en trevlig bred introduktion av el-bilar lär behovet läsning! accelereras.

Alltid på lager hos

FlödesmästAren Med Ventim som leverantör kan du känna dig trygg. Vi har alltid de flesta ventiler och instrument på lager från marknadens bästa tillverkare. Vi är stolta över att kunna leverera stora kvalitetsventiler för fjärrvärme och fjärrkyla, direkt från eget lager. Vår nisch är hög service, stort engagemang och snabba leveranser tack vare hög lagerkapacitet tillsammans med kompetens och mångårig erfarenhet.

Ventim levererar rätt saker i rätt tid.

Vi lagerhåller kulventiler med reducerat genomlopp upp till DN 600 och fullt genomlopp upp till DN 800.

Peter Cargerman Segmentsansvarig Energi

Ventim är en nära samarbetspartner med kunskap, erfarenhet och hållbara produkter inom ventiler och instrument.

0480-42 91 00 • info@ventim.se • @flodesmastaren • ventim.se

FORTUM

ÖPPEN FJÄRRVÄRME

– ett fjärrvärmesystem öppet att ta emot leveranser från kunderna!

Att ta emot värmeleveranser från sina egna kunder förefaller vara omvända världen. I själva verket är det ett genialt koncept för att ta tillvara värme som annars skulle gå till spillo hos Fortums kunder. Öppen fjärrvärme innebär att kunderna till Fortum levererar värme som ”blir över” eller passar på att använda produktionsresurser som ”står i väntläge”. Värme kan tas tillvara där den är billigast att producera. För Fortums hela produktionssystem betyder det att den egna spetsproduktion som oftast baseras på mer miljöbelastande bränslen kan minskas.

Hos många av Fortums kunder förekommer värme som ”blir över”. Det gäller kyldiskar i butiker, kylanläggningar i datorhallar och isbanor. Konceptet grundar sig på att denna värme tas tillvara. Fortums kund blir därmed också leverantör och får marknadsmässigt betalt för den värme som levereras.

Spillvärme tas från kyldiskar och motsvarande, och via värmepump överförs den till nätet. Överföringen görs av prima värme till fjärrvärmens framledning, sekunda värme till fjärrvärmens returledning, alternativt till fjärrkylans returledning.

Den värme som är aktuell är förutom från kylanläggningar även från fastigheter med pelletspannor som när kapacitet finns över, kan skicka ut prima värme på fjärrvärmens framledning. Detta kan också gälla kunder som har ledig kapacitet på värmepumpar.

Det finns till och med de som kan leverera prima kyla till fjärrkylanätet.

Fjärrvärmeleverantörer kan finnas bland Fortums kunder! Öppen fjärrvärme innebär att kunderna till Fortum kan sälja värme (eller kyla) som de själva inte behöver. Foto: Fortum

8

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

– Öppen fjärrvärme kommer att förändra hela affärsmodellen för tillverkning och distribution, och är helt nödvändig för den fortsatta framtida fjärrvärmemarknaden i Sverige och Norden, säger Anders Egelrud, vd för Fortum Värme. Foto: Fortum.

– Värmesystemet i Stockholm behöver inte begränsas till produktion i Fortums egna anläggningar. Genom att producera värme i de anläggningar som kan göra det till lägst kostnad görs både miljövinster och kostnadsbesparingar för alla inblandade parter, säger Anders Egelrud, vd för Fortum Värme.

Just nå pågår ett tiotal pilotprojekt och de ska utvärderas under året. Det handlar både om att testa tekniska lösningar och utveckla marknadsekonomin kring öppen fjärrvärme.

– Öppen fjärrvärme kommer att förändra hela affärsmodellen för tillverkning och distribution, och är helt nödvändig för den fortsatta framtida fjärrvärmemarknaden i Sverige och Norden. På sikt tror vi att modellen kommer att spridas till andra länder och förändra branschen i sin helhet, säger Anders Egelrud.

Potentialen är stor. Överskottsvärme från livsmedelsindustrierna i Stockholm kan värma hela Tensta. Restvärmen från Stockholms datorhallar kan värma Täby som har en befolkning på 63 000. En stor värmealstrare är Stockholms idrottsförvaltning med alla sina isbanor.

Tilläggas bör att potentialen på lång sikt är ännu större än på kort sikt. Om till exempel kylanläggningar lokaliseras och från början byggs på ett sådant sätt att överskottsvärme lätt kan tas tillvara och överföras till nätet, skapas ännu större möjligheter. Projektörer av anläggningar som har med energi att göra bör i framtiden överväga möjligheterna att sälja energi till anläggningens leverantör av energi!

Fortum skapar nu världens effektivaste fjärrvärmesystem, där man konkurrensutsätter sin egen produktion och skapar en helt ny typ av marknad. I den nya värmeproduktionen kombineras storskaliga energilösningar med lokala lösningar.

Ett av pilotförsöken görs i Östermalms saluhall. Där finns många kyldiskar som får värme över. Med värmepumpar överförs den till fjärrvärmenätet. Under bara fyra dygn levererade saluhallen värme som skulle räcka för en lägenhet under ett år.

Vi tar ansvar för framtidens energi Framtidens energiutmaningar kräver konsulter som kan tänka nytt. Pöyry är en innovativ teknikkonsult med experter inom framför allt förnybar energi. Vi erbjuder tjänster för kunder inom energibranschen och industrin över hela världen, samt lokalt på våra kärnmarknader, där vi ser Sverige som en av de viktigaste. Söker du en konsult som kan dra nytta av global kompetens som ingen annan i Sverige och hitta lösningar på dina utmaningar, då ska du besöka vår hemsida redan idag.

www.poyry.se

Konsult för fjärrvärme och fjärrkyla – från idé till drift – Utredningar • Förstudier • Beslutsunderlag • Projektering • Projektledning Byggledning • Installationssamordning • Driftsättning

contact@termoekonomi.se • www.termoekonomi.se

FORTUM

Resurser för dagens och morgondagens behov AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad har ca 9300 fjärrvärmekunder. Värme levereras till fastighetsbolag, bostadsrättsföreningar, småhus, kontor, industrier m.fl. Årligen säljs cirka 9 TWh fjärrvärme. Fortum har cirka 350 kunder för fjärrkyla, samtliga företag. Årligen säljs cirka 450 GWh kyla.

Både vid planering av den dagliga produktionen och vid förstudier inför investeringar är det viktigt hur de olika pannorna och anläggningarna ska samverka i det totala produktionsmönstret. Produktionen delas upp i baslast, mellanlast och spetslast. Anläggningar för baslast har hög investeringskostnad, höga fasta kostnader och låga rörliga kostnader. De för mellanlast har medelhöga investeringskostnader, måttliga fasta kostnader och mellanhöga rörliga kostnader. Anläggningar för spetslast har låga investerings- och fasta kostnader, men höga rörliga kostnader. Baslastanläggningar körs nästan hela året medan spetslastanläggningar körs bara några vinterdagar. Bränslen används i huvudsak med följande prioritet: hushållsavfall, returbränsle, skogsflis (samtliga i kraftvärmeproduktion), värmepumpar (som utnyttjar el), träpellets, bioolja, fossil olja (de tre sistnämnda och VP i hetvattenproduktion).

Fjärrvärmenäten i Storstockholm består av två delar: Södra/ centrala och Nordvästra. De är idag separerade, men eventuellt kommer de att förbindas.

SÖDRA/CENTRALA NÄTET Södra/centrala nätet sträcker sig ungefär från Bromma i nordväst, från Lidingö i nordost, från Orminge i öst genom Stockholm, med förgreningar mot bland annat Farsta, också genom de sydvästra delarna av Storstockholm ända ner till Skärholmen.

Värmebehovet i Södra/centrala är cirka 7 TWh och i Nordvästra cirka 2 TWh. Behovet i Södra/centrala fördelar sig med cirka 50 procent i centrala nätet och cirka 50 procent i södra nätet.

I värmeproduktionen samarbetar Fortum med andra energiföretag. Mest betydande är inköpen av värme från Söderenergi som Fortum har avtal med. Årligen köper man 600-900 GWh. Fortum levererar värme till nätet i Skogås, som tillhör Södertörns Fjärrvärme AB (SFAB). Andra aktörer som Fortum samarbetar med är Norrenergi, Sollentuna Energi och Eon. Fortum och Eon står för fjärrvärmeverksamheten i Täby, framförallt de centrala delarna. För Fortums del handlar det totalt om cirka 100 GWh. Södra/centrala nätet är vid Vårby/Skärholmen sammankopplat med nätet som tillhör SFAB. Tack vare detta kan fjärrvärme distribueras från Igelsta in mot Stockholm.

10 NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

År 2009 hade Södra/centrala nätet en längd (dubbelrör) på 965 km. Motsvarande för SFAB var 420 km. Andra resurser som berör prestanda på distributionen är ackumulatortankar, pumpstationer och styrsystem. Tryckregleringsutrustning behövs för att hålla rätt tryck i de olika delarna av nätet. Alla dessa resurser behövs bland annat för att säkerställa att differenstrycket – skillnaden mellan fram- och returtryck – är tillräckligt hos kund, vilket är minst 150 kPa. Fortum Värmes produktionsresurser i Södra/centrala nätet utgörs främst av anläggningarna i Högdalen, Värtan, Ropsten och Hammarby.

HÖGDALENVERKET Högdalenverket togs i drift 1970. Det byggdes från början som förbränningsanläggning för avfall och producerade el från avfallet. År 1979 kompletterades det med flera pannor och kopplades in på det lokala fjärrvärmenätet. Sedan dess produceras både värme och el.

Idag finns fyra pannor (P1-4) med hushållsavfall som bränsle och en panna (P6) för returbränsle. Panna P5 eldades ursprungligen med fossil olja, men konverterades 2005 till bioolja och eldas idag med finbio.

P3 har renoverats och uppgraderats till något bättre verkningsgrad.

Förstärk din kommunikation – med MULTICAL® 602

Med branschens bredaste utbud av kommunikationslösningar är nya Multical® 602 ett givet val för kraftfull datakommunikation kombinerat med en bevisat överlägsen långtidsstabilitet för mätning av värme och kyla.

Få förlängd batterilivslängd, ny högeffektradio, GSM/GPRS, iP-kommunikation samt ett enklare användargränsnitt och låt Multical® 602 förstärka din kommunikation.

Kamstrup aB · Enhagsslingan 2 · SE-187 68 täby · tel: 08-522 265 00 · info@kamstrup.se · w w w.kamstrup.se

FORTUM

Till pannorna P1-4 och P6 finns rökgaskondensering. Idag finns två turbiner för el-produktion från P1-6. De rörliga produktionskostnaderna vid Högdalen är negativa (mindre än 0), eftersom man får in mottagningsavgifter från avfallsleverantörerna som måste bli av med sitt material.

Försäljning av el från anläggningen ger också intäkter.

HAR KONVERTERATS Vid Värtan har energiverksamhet funnits sedan förra sekelskiftet. De idag äldsta enheterna som fortfarande används togs i drift 1969 och utgörs av två oljeeldade pannor, P11 och 12. Det finns fler oljeeldade värmepannor samt den oljeeldade kraftvärmeanläggningen KVV1 med turbin G1. En av oljepannorna har konverterats till bioolja liksom KVV1. Det som ger största bidraget till produktionen i Värtan är det avancerade koleldade kraftvärmeverket KVV6 som startades 1989 och har mycket högt elutbyte, med 145 MW el och 245 MW värme. År 2000 kompletterades

utrustningen för att kunna blanda in 3.8 procent biobränsle i kolet. Man har provat med lignin respektive olivkärnor.

Fortum arbetar aktivt med att öka inblandning av biobränsle i KVV6. År 2009 byggdes en rökgaskondensering som utvinner 50-55 MW extra värme från KVV6. Lokaliseringen för Värtaverket är bra bland annat så till vida att bränslet kan transporteras med båt, tåg och bil.

Markytorna för att hantera bränsle är dock mycket begränsade. Bergrum utnyttjas för lagring av kol och har iordningsställts för att kunna hantera mer biobränsle. I Värtan bygger Fortum för närvarande ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk – KVV8 – Sveriges största i sitt slag.

VÄRMEPUMPAR Vid Ropsten intill Värtaverket finns tio värmepumpar som utnyttjar sjövatten.

De byggdes 1985-86. Eftersom sjövattnet oftast är kallare än avloppsvattnet i Hammarby får värmepumparna i Ropsten sämre prestanda. I driftplaneringen prioriteras därför värmepumparna i Hammarby.

I Värtan/Ropsten finns även fyra värmepumpar med kombinerad värmeoch kylproduktion.

Möjlighet finns även för utnyttjande av frikyla från sjövatten.

Hammarbyverket har förutom två pannor för biooljetypen MFA – Mixed Fatty Acid – sju värmepumpar som utnyttjar renat avloppsvatten från Henriksdalsverket.

Vattnet leds till Hammarby i en tunnel.

När värmepumparna vintertid inte kan leverera tillräckligt hög framledningstemperatur, då används de två pannorna för att höja temperaturen. År 1993-95 konverterades pannorna från

12 NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

fossil olja till bioolja. År 2003 ökade man kapaciteten på hetvattenproduktionen i pannorna med 40 MW. Dessutom har Fortum ett antal mindre satellitpannor som går på fossil olja, bioolja eller el.

HELA ÅRET Varaktighetsdiagrammet för Södra/centrala nätet visar körordningen. Först används avfallspannorna i Högdalen. De går hela året, vilket är lägligt bland annat genom att hushållsavfall uppkommer året runt.

Därefter kopplas Högdalens P6 in, som eldas med returbränsle. Sedan följer nya kraftvärmeverket i Igelsta, som eldas med returbränsle och flis. Därefter kommer Igelstas två hetvattenpannor som utnyttjar returbränsle och returflis. Näst i tur blir koleldade KVV6 i Värtan, som används 5000-6000 timmar per år, och därefter värmepumparna i Hammarby och Ropsten. Övriga pannor med pellets, bioolja och eldningsolja i systemen används för mellanlast och spetslast, alltså under kortare drifttider.

NORDVÄSTRA NÄTET Nordvästra nätet sträcker sig från Hässelby i nordvästra delarna av Storstockholm norrut genom Akalla, Upplands-Väsby, till Brista och Märsta, med förgrening till Luftfartsverkets nät i Arlanda.

Nordvästra nätet är hopkopplat med Eon:s nät i Järfälla. Företaget köper viss värmeproduktion från Fortum och Fortum köper viss värmepumpproducerad värme från Eon. Fortums nät är också kopplat till nätet i Sollentuna, som ägs av Sollentuna Energi AB. Detta företag köper hela sitt värmebehov från Fortum. Produktionssamarbete finns även med Jästbolaget som återvinner värme från sin process. År 2009 hade Nordvästra nätet en längd (dubbelrör) på 325 km och i Sollentuna/Rotebro var motsvarande siffra 55 km. En för investeringsplaneringen viktig omständighet är att den 24 km långa ledningen mellan Brista och Akalla begränsar storleken på basproduktionen i Brista.

Fortum Värmes produktionsresurser i Nordvästra nätet utgörs främst av anläggningarna i Brista, Hässelby och Akalla.

Brista har en kraftvärmeanläggning – Block 1 – som invigdes 1996 och eldas med skogsflis. År 2002 kompletterades anläggningen med en rökgaskondensor.

Värmeeffekten hos anläggningen är 104 MW och eleffekten 41 MW. Brista har lägst produktionskostnad och högst miljöprestanda av anläggningarna i Nordvästra nätet. Brista ligger i södra utkanten av Märsta i Sigtuna kommun.

Brista har relativt gott om utrymme och det är också möjligt att hantera dammande och luktande bränslen som flis och hushållsavfall.

Infrastrukturen för biltransporter är bra och den lokala infrastrukturen har nu dessutom förstärkts inför idrifttagning av ytterligare ett kraftvärmeblock.

Den nya kraftvärmeanläggningen, med en värmeeffekt på 63 MW och eleffekt på 20 MW, tas i drift hösten 2013 och kommer att eldas med en blandning av hushålls- och industriavfall. Brista har också egen järnvägsstation vilket ger anläggningen möjlighet att ta emot bränsleleveranser som kommer med tåg.

Hässelby är den äldsta anläggningen i Storstockholm och invigdes 1959 som Stockholms första kraftvärmeverk.

Det har tre kraftvärmeblock som ursprungligen eldades med olja och kol. Tre av dessa konverterades i början av 1980-talet för att kunna använda enbart kol. År 19942005 byggdes de om för att elda träpellets. Nya ekonomisrar 2007 höjde värmeeffekten med 9 MW. Sammanlagda effekten är cirka 200 MW värme och cirka 75 MW el. Det fjärde blocket, ett kondensblock, är avställt. Tillstånd, teknik och logistik begränsar bränslevalet till pellets av hög kvalitet. Produktionskostnaden är betydligt högre än i Brista. En nackdel med Hässelby är också närheten till bostäder. En fördel är den egna hamnen.

AKALLAVERKET Akallaverket invigdes 1971. Det är nätets största hetvattencentral med tre pannor som eldas med biooljor. De har effekt på sammanlagt 239 MW. I anläggningen finns också värmepumpar för kombinerad värme- och kylaproduktion. Vintertid ger de ungefär 7 MW värmeeffekt.

I Nordvästra nätet finns dessutom ett antal hetvattenanläggningar, flera lokaliserade som satelliter. De eldas med oljor eller pellets eller utgörs av värmepumpar. Anläggningarna ägs av Fortum, Eon, Sollentuna Energi AB och Luftfartsverket. Fortum har värmepumpar i Vilunda och Eon har värmepumpar i Järfälla, som utnyttjar sjövatten.

SKA KÖRAS FÖRST Fortum använder sina stora anläggningar med körordningen Brista-Hässelby-värmepumpar-Akalla. Det nya Block 2 i Brista kommer att ligga längst ner i varaktighetsdiagrammet och förskjuta andra produktionsenheter uppåt. Block 2 som ska använda hushållsavfall och annat blandat avfall ger lägre produktionskostnader än Block 1 och alltså ska köras först. Tack vare Block 2 kommer användningen av bränslen i dagens mellan- och spetslastanläggningar att minska betydligt. Detta rimmar väl med Fortums samtliga tre övergripande miljömål som är resurshushållning, klimateffektivitet och förnybarhet.

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

13

FORTUM

SNART DRIFTSTART FÖR NYA BLOCKET I BRISTA Nu pågår sista fasen i monteringsarbetena på Block 2, nya kraftvärmeblocket i Brista. Driftsättning ska ske under sommaren. I mitten av juli påbörjas eldning med fastbränsle. Anläggningen är avsedd att använda avfall, men kan även elda biobränsle. Klimatnyttan bedöms bli 30 000 ton koldioxidekvivalenter per år i globalt perspektiv.

Nya kraftvärmeblocket tillför ökad kapacitet för avfallsbränsle i nordvästra fjärrvärmenätet.

I Brista finns idag en kraftvärmeanläggning – Block 1. Det invigdes 1997 och använder träbränsle. Då var det ett av Sveriges största kraftvärmeblock som eldades med biobränsle. Merparten av detta levereras som färdig flis till anläggningen. Möjlighet finns också att på plats flisa bland annat rundved. Bränslekonsumtionen är cirka 350 000 ton per år. År 2002 kompletterades anläggningen med rökgaskondensering som ger cirka 30 MW extra. Anläggningens värmeeffekt är 108 MW och eleffekt 42 MW. Produktionen per år är cirka 750 GWh värme och 300 GWh el.

Fortum beslutade att bygga ett andra kraftvärmeblock i Brista. Byggarbetena startade i oktober 2010. Block 2 ska som bränsle använda brännbart avfall från hushåll och från verksamheter. Biobränsle blir också möjligt. Bedömningen är att bränslet till 70 procent kommer att utgöras av förnybart material.

14 NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Behovet blir cirka 240 000 ton bränsle per år. Anläggningens värmeeffekt blir 63 MW värme (där av 12 MW i rökgaskondensering) och 20 MW el.

Produktionen per år bedöms till 490 GWh värme och 150 GWh el.

När nya blocket har tagits i drift kommer detta först i körordningen, före Block 1.

Det är ekonomiskt mer fördelaktigt att använda avfall som bränsle. Fjärrvärmen från Brista distribueras i det nordvästra fjärrvärmenätet. Detta försörjs också av Hässelbyverket. Inför den dagliga driften av värmeproduktionen i respektive panna görs en planering som innebär en samlad optimering av driften. Värmen produceras där bränslet är billigast och med samtidig hänsyn till miljöaspekter.

Huvudstrategin är dock att använda Block 2 för basproduktionen, därefter Block 1 och Hässelbyverket.

När båda blocken i Brista är i ordinarie drift har Fortum Värme två stora anläggningar som kan utvinna energi ur hushållsoch verksamhetsavfall, nämligen Brista och Högdalen. De har då kapacitet för 240 000 respektive 700 000 ton avfallsbränsle. Detta kan ställas i relation till att det årligen uppkommer 1.2 miljoner ton utsorterat brännbart avfall i Storstockholm.

De båda anläggningarna kan därmed ta emot 78 procent av detta avfall.

Det är dock inte självklart att allt avfall till Brista och Högdalen kommer att ha ursprung i Stockholmsområdet, eftersom viss konkurrens om avfallsbränsle kan förekomma.

Bränsleflödet in till nya pannan i Brista beräknas att ligga i intervallet 19-36 ton/ tim. Varje timme matas bränsle in som vid maximal panneffekt ska ha ett energivärde på 288 GJ. Detta motsvarar exakt 80 MJ/sek, det vill säga 80 MW.

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

15

FORTUM

Vid max effekt kan det specifika värmevärdet i bränslet variera mellan 8 och 15 MJ/kg. Om värdet ligger utanför detta intervall begränsas pannans effekt.

Avfallet levereras som det är och tippas i en bunker, där det homogeniseras i viss grad av en automatiskt arbetande bränslekran.

Någon särskild bränsleberedning krävs inte.

Pannan med sin rosterteknik är ”förlåtande” och klarar exempelvis ”partikelstorlekar” på upp till cirka 1 meter. Pannan har en lutande, rörlig och luftkyld roster.

Emissionerna av kväveoxider begränsas genom en noggrann styrning av förbränningen samt med hjälp av SNCR-teknik. Övriga föroreningar renas genom halvtorr rening (Alstoms NID-koncept) samt i ett vått slutsteg som är integrerat i rökgaskondenseringsanläggningen. Kondensatet från den sistnämnda renas i särskild anläggning.

TILLGÅNG PÅ AVFALL – Bränslet kommer att utgöras både av hushållsavfall och verksamhetsavfall, berättar Julia Sundberg, Fortums projektledare

Nya kraftvärmeblocket som det framträder nattetid enligt arkitektens perspektiv.

Illustration:Tengbom.

för bygget av Block 2. I början blir det övervägande verksamhetsavfall. Skulle vi behöva stanna pannan är det lättare att lagra respektive stoppa leveranserna av verksamhetsavfall jämfört med hushållsavfall. Efter en tid kommer vi att börja öka andelen hushållsavfall.

– De avfallseldade kraftverken erbjuder ett miljöriktigt och resurseffektivt omhändertagande av avfall i konkurrens med andra aktörer på marknaden.

Vilka leverantörer och vilket upptagningsområde vi har, kan därför komma

att variera över tid säger Julia Sundberg. ÅTERSTÅENDE TIDPLAN När detta skrivs pågår slutfasen av monteringsarbetena. Fortfarande arbetar ungefär 500 personer på plats med nya anläggningen. I april inleddes den kalla driftsättningen, då alla olika delsystem checkades av.

– Första driftsättningsfasen omfattade bland annat torkeldning och ångblåsning, berättar Julia Sundberg.

Bristaverket • Hammarbyverket • Högdalenverket • Hässelbyverket • Värtaverket • Årstaverket

Kompletta lösningar för

rökgasanalys

Kontinuerlig emissionsmätning

Processkontroll

Läs mer på www.opsis.se • E-post: info@opsis.se • Tel: 046-72 25 00

16 NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Miljöredovisning

FORTUM

När projektet är klart kommer elen från båda generatorerna att transformeras upp till 70 kV före leverans till ett ställverk, som tillhör Vattenfall.

Enligt plan ska eldning med fast bränsle, det vill säga avfall, inledas 16 juli. Intrimningen tar 4-6 veckor. Sedan, efter provdrift, ska anläggningen överlämnas till oss 28 oktober. Den ordinarie driften bör komma igång i december.

RESTPRODUKTER Även avfallsförbränning ger upphov till avfall. Dominerande här blir bottenaskan som bedöms till 15-20 procent av tillfört bränsle, ungefär 35 000 ton per år.

Projektets budget är 1.9 miljarder kronor.

Mycket kan tyckas. Byggarbetena omfattade ett första skede då stora volymer berg sprängdes bort för att iordningsställa lämpliga ytor för pannbyggnad och bränslemottagning. Det ingick också kompletteringar i elkraftutrustningen, för att kunna mata ut producerad el till nätet.

Både befintlig och ny generator producerar el med 10 kV spänning.

Idag transformeras elen från Block 1 upp till 20 kV för distribution på lokalnät.

Projektet har också omfattat ny infrastruktur för vägtransporter. Block 2 behöver ett bränsleflöde motsvarande 45 leveranser med lastbil varje dygn. Nittio extra fordonsrörelser per dygn kräver sitt. Man ville komma ifrån den gamla ordningen med leveranser från väster, via Märstarondellen, Steningedalen och befintlig infartsväg.

I stället byggs en ny väg från Norrsundavägen i öster, över järnvägen och fram till Bristaverket. Merparten av bränsletransporterna kommer via E4:an och därifrån blir nu sträckan kortare. Tas allt detta med i penningaberäkningen visar det sig förhoppningsvis att Fortum gjort en bra investering. Hur bra visar sig dock på längre sikt.

Vad som händer med bränsletillgång och livslängd på anläggningsdelar är svårt att sia om.

Vill ni slippa nedtappningar med driftavbrott?

Genom att anlita oss, möjliggör vi åtkomst av ert fjärrvärmeoch fjärrkylanät utan driftavbrott vid underhåll, omläggningar samt inkopplingar under hela året.

Våra tjänster har med mycket stor framgång etablerats inom fjärrvärme- och fjärrkylabranschen i Norden.

Proco Services är ett ledande tjänsteföretag som utför blockering och anborrning på trycksatta rörsystem inom alla branscher.

Blockeringsmetoden som utvecklades 1993 har med mycket stor framgång etablerats inom den nordiska marknaden.

Energibolag som idag anlitar våra unika tjänster Ringhals, Fortum, Karlstads Energi, Varberg Energi, Halmstad Energi, Jönköpings Energi, Kungälv Energi, E.ON, Vattenfall med flera.

För mer information kontakta oss eller gå in på vår hemsida: www.proco.se!

Proco Services AB Västberga Allé 26 126 30 Hägersten Tel: +46 8 734 05 80

Brovägen 12 266 97 Hjärnarp Tel: +46 431 47 80 20 E-post: info@proco.se

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

17

FORTUM

Äntligen byggstart för nya kraftvärmeverket KVV8 i Värtan

Anläggningarna i Värtan upplevs som naturliga inslag i ett känt stadsperspektiv av Stockholm.

Det nya kraftvärmeverket kommer att öka kapaciteten för produktion av både värme och el i Värtaverket.

Det blir en av de största anläggningarna i världen som kan användas med 100 procent biobränsle och som är kopplad till ett fjärrvärmenät. Med en budget på 4.4 miljarder kronor är investeringen den största någonsin för Fortum Värme. Det nya kraftvärmeverket har beteckningen KVV8 och ska tas i drift under 2016.

Investeringsbeslutet togs 20 december 2012 och snart kom byggverksamheten igång på plats. Projektet har förgåtts av omfattande förstudier och flera olika koncept har diskuterats. Planerna på förnyelse i Värtaverket har skjutits upp flera gånger.

Nu äntligen kan man säga att bygget är i full gång.

För att kunna förnya och bygga ut produktionskapaciteten i Värtan sökte Fortum nytt miljötillstånd hos Miljödomstolen.

Ansökan gällde hela verksamheten i Värtaverket inklusive bland annat kraftvärmeblock, värmeverk, värmepumpar och

kylproduktion. Flertalet av anläggningarna finns i kvarteret Nimrod. Andra delar är lokaliserade till Ropsten och Energihamnen. Miljötillståndet gällde bland annat för ”Drift av ett biobränsleeldat kraftvärmeverk KVV8 med högst 400 MW tillförd bränsleeffekt samt uppförande och drift av erforderliga anläggningar för mottagning och hantering av bränslen för detta kraftvärmeverk.” Den nya anläggningen måste enligt domen tas i drift senast 2017.

Miljötillståndet togs i anspråk första gången 2008 då man inledde bygget av en rökgaskondenseringsanläggning till det befintliga kraftvärmeverket KVV6. RGK:n stod klar mot slutet av 2009.

OLIKA KONCEPT Under åren har flera olika koncept för nya kraftvärmeverket KVV8 diskuterats och studerats. Det har gällt bland annat pann-teknologi och antal pannor.

Man övervägde också möjligheten att riva någon befintlig utrust-

18 NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

ning och bygga nytt på dess plats. Valet föll till slut på en stor CFB-panna som nu uppförs på en ledig del av tomten, mellan befintliga anläggningar och Lidingövägen.

Mats Strömberg som varit anställd hos Fortum sedan 2011 fick uppdraget som huvudprojektledare för bygget. Han har tidigare en bakgrund från bland annat Gävle Energi där han var projektledare för bygget av Johannesverket. Senare axlade han rollen som projektledare hos Söderenergi, för uppförandet av kraftvärmeblocket i Igelstaverket. Med sin termiska effekt 240 MW var det då den största pannan för sin typ av bränslen, vilka var biobränslen, returflis och bränslekrosspellets. Nu är det alltså dags att leda bygget av en ännu större panna. KVV8 i Värtan kommer att ha 330 MW termisk effekt. Värmeeffekten från panna och rökgaskondensering blir cirka 280 MW och el-effekten cirka 130 MW. Bedömningen är att anläggningen årligen kommer att kunna producera 1700 GWh värme och 750 GWh el.

– Det blir en av de största pannorna i världen som kan eldas med 100 procent biobränsle och som kopplas till ett fjärrvärmenät, berättar Mats Strömberg.

Bränslet kommer att utgöras av skogsrester i form av toppar, grenar, stubbar, bark och liknande träbränslen. Returträ eller någon annan form av avfall kommer inte att

FORTUM

användas. Det är också möjligt att elda torv i anläggningen, men det ingår för närvarande inte i planeringen.

därmed att minska med mer än 40 procent, säger Anders Egelrud, vd för AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad.

STOR ENERGIAKTÖR Fortum Värme är en ansenlig energiproducent i Storstockholm. I dagsläget produceras årligen 8300 GWh värme, 400 GWh kyla och 1500 GWh el. Värtaverket med sitt grannskap i form av Hjorthagen, Ropsten, Värtahamnen, Lidingövägen och Lidingöbron utgör en känd stadsbild i Stockholm och merparten av markytorna är exploaterade och tätt bebyggda. Den årliga produktionen i Värtaverket är i storleksordningen 3000 GWh värme, 300 GWh kyla och 900 GWh el. Under ett normalt år står den befintliga KVV6 för cirka 50 procent av värmeproduktionen.

– Fjärrvärme har redan en stark ställning i Stockholm och med det nya kraftvärmeverket stärks energiproduktionen i regionen ytterligare, fortsätter Anders Egelrud.

Investeringen ligger också i linje med Fortums strategi där kraftvärmeproduktion spelar en central roll. Denna teknik ökar energieffektiviteten då upp till 90 procent av energiinnehållet tas tillvara.

I KVV6 används kol samt krossade olivkärnor som bränsle. År 2011 var andelen olivkärnor 7 procent. Planen är att öka denna till 17 procent från 2014. När nya KVV8 står klar kommer denna att användas först i körordningen och ta den roll KVV6 har idag för baslasten i värme produktionen.

I den befintliga kraftvärmeanläggningen KVV6 används krossade olivkärnor delvis som bränsle. Andelen olivkärnor ska öka från cirka 7 till cirka 17 procent. Detta tillsammans med nya KVV8 bidrar till att användningen av biobränsle i Värtan ökar i betydande grad.

Detta tillsammans med höjd andel olivkärnor ger ökad biobränsle-andel och minskad kol-andel i Värtaverkets produktion. Andelen biobränsle bedöms öka från 45 till 70 procent.

– Satsningen i Värtaverket är ett rejält kliv för att realisera vår vision om klimatneutral produktion av fjärrvärme, fjärrkyla och el senast 2030. Om tre år kommer vår samlade produktion att till 90 procent baseras på förnybar energi och andelen fossilt

De direkta och indirekta miljövinsterna från den nya anläggningen blir avsevärda.

De globala koldioxidutsläppen kommer att minska med 650 000 ton årligen.

Välkommen till ett KUNDskapsföretag®

Bygg & Anläg

Bygg & Anläggning • • • • • • •

Entreprenader Asfalts- och stödkantläggning Maskintjänster Transporttjänster Special- & kranarbete Materialhantering Vinterväghållning

® KUNDskap ?

Vill du få mer foria.se Läs mer på

Logistik • • • • • • •

Distribution Fjärrtrafik & lantbrukstransporter Terminalverksamhet Tredjepartslogistik Bud Bulktransporter Flytt- & magasineringsverksamhet

Industri • • • • • •

Materialhantering Metallåtervinning Siktning, krossning & malning Grovrengöring och sanering Underhåll för industri Städuppdrag

Miljö •

Återvinning

• • • • • •

Farligt avfall Slam- & spolbilar TV-inspektion Flis- & bränslehantering Torrsugning Skrottransporter

Tel: 010 – 474 50 00 • www.foria.se • info@foria.se

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

19

FORTUM

En viktig del i anläggningarna vid Värtaverket är Energihamnen. Här sker mottagning och lagring av biooljor och fossila oljor.

Vissa volymer används i Värtaverket, medan andra volymer transporteras vidare till Fortums oljepannor på andra håll i Storstockholm. I Energihamnen tar man också emot kol. Denna bereds sedan med vatten till en pasta för användning i KVV6.

Nu pågår kompletteringar i hamnen för att hantera träbränsle till KVV8. Sjöbottnen muddras till drygt 10 meters djup omkring det planerade pirläget. Sprängning pågår under vattnet. Man ska bygga en 200 meter lång och 21 meter bred pir.

Här ska båtar med lastvolym på cirka 20 000 kbm angöra. Det kommer också att bli möjligt med större båtar som tar cirka 100 000 kbm. Piren kommer att förses med landström, det vill säga el från nätet.

Därför behöver inte båtarna använda sina dieselmotorer för att producera den el som krävs medan de ligger i hamn.

Bränslet ska lossas med skopor. Hanteringen måste ske med stor hänsyn till risker

för buller och damm. Höga krav ställs på leverantören av utrustningen.

Den kommer att vara ljudisolerad i kritiska punkter. Krav på högsta bullernivå finns för dagtid respektive nattetid. Lossningsutrustningen kommer att kunna köras i Silent Mode, med lägre kapacitet, klockan 18-22. Damm motverkas med bland annat lämplig fördelning av lufttrycken i utrustningen och genom att sprida ”vattendimma” som fångar partiklar.

Ungefär 60 procent av bränslet ska komma med båt, 10 procent med lastbil och 30 procent med tåg.

Tågen anländer med bränsle i containers.

Bränslet matas till en beredningsbyggnad.

Där finns bland annat siktar (skivsåll), magnetavskiljare och kross. Beträffande partikelstorlek och andra krav på det färdiga bränslet ansluter det till ”standard biobränsle”.

Normal partikelstorlek ryms inom en handflata med inslag av stickor som får vara max 30 cm.

Mats Strömberg som varit anställd hos Fortum sedan 2011 fick uppdraget som huvudprojektledare för bygget.

Vi utför alla typer av plåt och isoleringsarbeten, även byggnadsplåt Vår specialitet är platsskummad isolering och plåtbeklädnad

Tel: 08-760 32 70 info@belisol.se

www.belisol.se 20 NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

FORTUM

bottenaska från nya pannan transporteras. Flygaska kommer att gå via rör i ett pneumatiskt system. Väg för bilar kommer också att rymmas, detta för att klara underhåll av anläggningarna under jord.

I berget under anläggningarna uppe på höjden finns sedan länge två bergrum.

Inget mindre än ett steriskt mästerstycke krävdes för att rymma nya anläggningen inom den yta och volym som detaljplanen krävde. Illustration: Urban Design AB

– Utredningar har gjorts om tillgången till de skogsrester vi kommer att använda, berättar Mats Strömberg. Upptagningsområdet blir Sverige, Finland, de baltiska länderna samt Ryssland.

Bränslemarknaden är internationell och det kan bli fråga om fler länder.

TUNNLAR Efter bränsleberedning ska bränslet transporteras i en ny tunnel, från Energihamnen till ett bergrum under befintliga anläggningar uppe på berget. Tunneln blir 10 meter bred och 8 meter hög. Bränslet ska gå på bandtransportör. I motsatt riktning, på en annan bandtransportör, ska

använda kol i KVV8, till exempel vid störningar i transportledet till Energihamnen, eller om bränslet klumpar ihop sig i vissa vädersituationer.

Från bränslelager ska bränslet via bandtransportörer i nya tunnlar gå snett under

Det ena är avsett för kol och kommer att användas för att lagra kol under överskådlig tid. Det andra användes tidigare för att lagra olja. I ett förberedande arbete sanerades detta från olja och kommer nu att användas för träbränslet. Den 50 000 kbm stora volymen räcker för cirka 4 dygns drift av pannan.

– Bergrummet kommer att principiellt ha samma funktioner som en A-lada på landbacken, berättar Mats Strömberg. Det ska utrustas på samma sätt.

Mellan bergrummet för träbränsle och bergrummet för kol kommer en tunnel att byggas för möjlighet att transportera kol till biobränslelagret. Orsaken är att man i nödsituationer som reservbränsle vill kunna

VI ÄLSKAR TEKNIK! I åratal har vi hjälpt Fortum med tekniska resurser, både i projekt och i linjeroller - som chefer, specialister och generalister. Gemensamt för oss på Snille är att vi alla är tekniker och ingenjörer som älskar teknik.

Tack för förtroendet som ramavtalsleverantör! ●●●●●●

08 - 5 6 2 15 9 10

www.snille.se

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

21

FORTUM

pann-anläggningen till södra delen av den, där två biobränslesilos samt en kolsilo ska installeras. Till den nya ”infrastrukturen” hör också rökrör från rökgasernas sista ”process-station” som blir en rökgaskondenseringsanläggning och fram till den befintliga betongskorstenen, som idag har plats för ytterligare rör.

Ett nytt mäthus byggs också för mätning av rökgasemissioner från KKV6 och KVV8.

LOKALISERINGEN Under förstudier inför projektet undersöktes givetvis tänkbara lokaliseringar i Stockholmsregionen för en ny stor kraftvärmeanläggning. Man övervägde för- och nackdelar med Värtan och jämförde med Hässelby, Lövsta, Brista, Högdalen, Skarpnäck, Igelsta och Nynäshamn. Till slut föll alltså valet ändå på Värtan. Platsen har förutsättningar för en god transportlogistik där bränslen kan komma både med båt, tåg och bil. Fjärrvärmenätet finns på plats och har kapacitet att distribuera mer värme än idag. Ekonomin pekade på Värtan som bästa lokalisering. Betydande investeringar görs för att bygga det nya kraftvärmeverket och mottagnings-, lossnings- och transportkapacitet för träbränslen.

– Själva kraftvärmeverket tar i anspråk mark ända ut till detaljplanegräns, berättar Mats Strömberg. Man kan säga att utsträckningen av anläggningen bestäms av detaljplan och sedan av ett antal ekar.

Området har nämligen naturvärden i form av gamla ekar. Pannhusets fasad blir indragen på norra sidan där två träd står samt i öster där Kungseken står.

Anläggningen kommer att ha en för industrihus mycket ovanlig form med rundade hörn. Denna utformning var resultatet av en arkitekttävling för flera år sedan.

Den vanns av Urban Design AB, som senare också fick uppdraget som husarki-

tekt. Fasaden kommer att beklädas med keramiska plattor – terrakotta – som hängs på väggen. Materialet har vad man vet inte använts på energianläggningar tidigare, referenser finns däremot i London på helt andra byggnadstyper. Färgen ansluter till tegelfasaderna på den befintliga och vida bekanta kraftverksbyggnaden i Värtan som togs i bruk 1903 och var ritad av Ferdinand Boberg.

En ytterligare utmaning var att kraftvärmeverket skulle rymmas i höjdled och inte bygga mer än 22 meter i höjd ovan mark.

– Denna gräns uppåt gäller takfot och vi lyckades skapa större volym i pannhuset tack vare regeln att en överbyggnad får rymmas inom max 45 graders lutning, berättar Mats Strömberg. Lösningen blev att de övre planen är indragna jämfört med fasadliv nedanför. Det för tankarna till en bröllopstårta.

– Under upphandlingen hade vi också diskussioner med de pannföretag som var intresserade att lämna anbud. Avsikten var att optimera layouten med tanke på den begränsade volymen för anläggningen samt att optimera dess produktionskapacitet, berättar Mats Strömberg. Detta lyckades också.

Värtaverket med sin energihamn som utgör ett tungt infrastrukturellt argument för energieffektiv transport av bränslen. Detta bidrog till att nya kraftvärmeverket lokaliserades hit, i stället för att få någon annan av de placeringar som utreddes under förstudierna.

UTMANINGAR Förutom utmaningarna med den rumsliga begränsningen, finns betydande utmaningar under byggtiden. Hela stadsdelen med omgivningar är nämligen föremål för stora omdaningar, med ny färjehamn, nya gator, Norra Länken och så småningom ny spårväg till Lidingö. Och strax norr om Värtan vid gasverksområdet byggs den miljövänliga stadsdelen Norra Djurgårdsstaden.

ning alldeles intill markområdet för KVV8, som en lösning under tiden Norra Länken byggs.

– Trafikverket har lovat att denna tillfälliga sväng in mot oss ska vara avvecklad senast under våren 2014, berättar Mats Strömberg. Under våren ska montaget av stålstommen till pannan göras och till sommaren ska delar av processutrustningen tas in och monteras.

Schaktning för nya kraftvärmeverket KVV8 pågår nu i sydslänten mellan befintlig anläggning och Lidingövägen.

Förbifartstrafiken har nu en tillfällig drag-

Transporten till bygget måste då göras på denna sida, nedanför slänten. Där blir det sedan en permanent serviceväg med tunnel in i anläggningens nedre del.

Bygget av KVV8 påminner om byggen i utpräglad citymiljö också genom att uppställningsytor saknas. Leveranser Just-intime kommer att tillämpas.

Mellanlager kommer att iordningställas i Energihamnen, eventuellt också på en tomt i Storängsbotten en bit in mot staden. På dessa platser kan också viss förmontering utföras. Ett ytterligare problem är gatornas bärighet. Den nya Norra Länken kommer inte att klara extremt tunga laster.

Därför krävs en helt separat lösning.

Den tunga processutrustningen kommer att anlända via hamnen. Noga uttänkta temporära lösningar krävs för att transportera utrustningen från hamnen och till byggplatsen. Som syns på bilden är den här delen av Stockholm väl exploaterad.

22 NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

tillförlitlig. robust. beprövad.

vacon ac drives 0.55kw — 5300kw AB Fortum har under många år använt Vacon frekvensomriktare till stora delar av Stockholms energiproduktion, fjärrvärme- och fjärrkylanät. Med Vacons frekvensomriktare sparar du energi och minskar resursslöseriet i tre steg: • Du använder mindre energi för att få jobbet gjort • Du ökar livslängden och tillgängligheten på din utrustning • Du optimerar din process och ökar kvalitetsutbytet Välkommen att kontakta oss via www.vacon.se eller ring 08-29 30 55 för att se hur vi tillsammans kan rädda vår planet och spara pengar.

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

23

FORTUM

Från Energihamnen byggs en ramp över Lidingövägen. När tunga transporter ska färdas på rampen görs detta nattetid och med allmän trafik avstängd. Rampen ansluts till en befintlig cykelbana som byggs om till transportgata och ansluter till en befintlig stadsgata på industrikvarterets norra sida. Bergmassor vid sidan av gatan sprängs bort för att bredda gatan.

Sedan måste man också lösa problemet med trailertransporter genom en skarp kurva i korsningen Kolargatan/Jägmästaregatan.

Nya kraftvärmepannan baseras på CFBkonceptet – Circulating Fludized Bed. Det innebär bränsleflexibilitet och pannan kommer att klara både krossade/flisade skogsrester, torv och kol. Årliga behovet bedöms bli ungefär 3 miljoner kubikmeter träbränsle. Den termiska effekten på 330 MW motsvarar 1188 GJ/tim vilket ger en

god indikation på storleken av bränsleflödet. Fukthalten på bränslet får vara mellan 20 och 55 procent om pannan ska klara full effekt.

– Termiska effekten på pannan är enligt garantin 330 MW. Det finns extra utrymme att öka kapaciteten i turbinen något ytterligare efter garantiperioden och därmed höja kraftvärmeverkets produktion, säger Mats Strömberg.

Själva pannan kommer att ha två cykloner, där sanden avskiljs för cirkulation. Rökgaserna kommer att passera ett första vertikalt stråk med överhettare och de första ekonomisrarna. Det andra vertikala stråket kommer att rymma resten av ekonomisrarna och luftförvärmaren. Rökgaserna ska renas i slangfilter. I rökgaskondenseringsanläggningen utvinns värme ur rökgasernas vattenånga och dessutom sker ytterligare rening.

Projektet har krävt en grundlig planering för att klara miljökrav som var en följd av den närliggande bebyggelsen med förskola, skola, bostäder, äldreboende och ”Myrorna”

Själva pannan ska ge värmeeffekt på 200 MW och rökgaskondenseringen 80 MW. Turbinanläggningen ska ge 130 MW el.

Anläggningen kommer att vara glidtrycksreglerad vilket ger en något bättre verkningsgrad på turbinen. Ångdata till turbin vid 330 MW ångeffekt är 560° C och 140 bar.

Den yttre bränslehanteringen kommer från Raumaster. Leverantör av pannan är Andritz. Turbinanläggningen kommer från Doosan Skoda Power.

Den totala investeringskostnaden för KVV8 beräknas överstiga 4 miljarder, men förhoppningen är givetvis att investeringen ska vara lönsam. Satsningen bidrar till att förverkliga Fortums planer att göra fjärrvärmen klimatneutral till 2030.

Tack vare KVV8 minskar koldioxidutsläppen lokalt med 126 000 ton per år. Globalt blir effekten ännu större eftersom elproduktionen ersätter annan och mer miljöbelastande produktion i andra anläggningar ute i Europa. Den globala årliga minskningen av koldioxid blir ungefär 650 000 ton från 2016.

FOTNOT: Nya kraftvärmeverket är den största investeringen i Fortum Värmes historia. Efter många års planering prioriteras nu detta projekt. Det innebär att övriga kraftvärmeprojekt i företagets ”Road Map” har förskjutits några år framåt.

24 NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

En partner – många tjänster Säkrare, enklare och lönsammare

Dagens tuffa utmaningar med optimering av produktion, kostnadseffektivitet och säkerhet kräver sin partner.

Vår breda erfarenhet av besiktning, provning, teknisk konsultation, certifiering och utbildning är kraftfulla verktyg som är avgörande för din säkerhet, tillgänglighet och kunskap.

Tre viktiga aspekter av att vara lönsam.

Inspecta, Box 30100, 104 25 Stockholm,Tel 08 5011 3000

Vi erbjuder vår expertis och hela bredd av tjänster i ett paket.

För att du ska kunna undvika ovälkomna och kostsamma driftstopp.

Läs mer på www.inspecta.com

Engineering today, benefitting generations to come.

Building thermal waste treatment plants is our line of work and our passion. We function as partner for engineering services, supplier for key components, or general contractor for turnkey plants. From planning through construction and commissioning to service, our company's specialists are in place to assist and advise our customers. As a family-owned company we look back on more than 85 years of tradition. The combustion lines we have equipped at sites all over the world number more than 750, including those jointventured with competent partner companies. Unceasing technological evolution, particularly with regard to resource conservation, is essential to all our endeavours.

www.martingmbh.de

FORTUM

Utmaning att upphandla och genomföra stora projekt Med början 2011 och med beräknat avslut 2023 investerar Fortum Värme cirka 15 miljarder kronor i anläggningar, huvudsakligen handlar det om nya kraftvärmeverk i Storstockholm. En viktig fråga både för kostnader, tekniska prestanda och lönsamhet på sikt, är hur projekten organiseras och handlas upp. Vad i projektet ska byggherren utföra själv och vad ska handlas upp?

Inför den investeringsintensiva perioden inrättade Fortum Värme för några år sedan en egen projektavdelning – Project Management Office – med ett 50-tal anställda.

Avdelningen leder och samordnar bland annat förstudier och projektering, sköter dokumentation och ansvarar för överlämnandet av anläggningarna från projekt- till driftorganisation.

Avdelningens personalstyrka räcker däremot inte för att dessutom svara för ledning under byggfaserna. Respektive projektorganisation sätts samman från gång till gång, med egen och inhyrd handplockad personal.

och ändringar under byggtiden vilket ger dyrare entreprenadkostnader.

Tack vare modifieringar under resans gång blev bygget till slut lyckosamt, men ökade personalinsatser fördyrade också det hela.

– Generellt måste vi ta fram högre detaljeringsgrad i förstudierna inför projekt, jobba fram noggrannare förfrågningsunderlag och göra strategiska upphandlingar, säger Niklas Eriksson. Det gäller framförallt att definiera de funktioner anläggningen behöver. Samtidigt måste vi lämna öppet för tänkbara leverantörer att föreslå hur det tekniskt kan lösas. De kan ha smartare lösningar på gång än vi själva känner till från början.

Generellt måste vi ta fram högre detaljeringsgrad i förstudierna inför projekt

ETT BROWN FIELD-PROJEKT Bygget av Block 2 i Brista var det första stora projektet på länge; ett så kallat brown field-projekt, eftersom det redan fanns ett kraftvärmeblock på platsen. För första gången i Sverige provade då Fortum att använda konceptet EPCM – Engineering, Procurement and Construction Management. Ett konsultföretag fick huvudansvar för projektering, upphandling och byggledning. Konsultföretagets projektledare hade en motsvarighet i Fortums projektledare.

Projektet var delat i åtta teknikområden.

För varje område hade Fortum en speaking partner för motsvarande område hos konsultföretaget.

– Men EPCM föll inte väl ut, berättar Niklas Eriksson, chef för Purchasing på Fortum Värme och ansvarig för upphandlingar. Vi tappade för mycket av styrningen. Det gällde både ekonomi, anläggningens design och tekniskt underlag. Det blev alldeles för mycket underhandsprojektering

Mer utförliga förfrågningsunderlag underlättar också för presumtiva leverantörer att räkna fram offerter.

– Vi drar många lärdomar från projektet Block 2 nu när vi bygger KVV8 i Värtan, säger Niklas Eriksson, chef för Purchasing på Fortum Värme och ansvarig för upphandlingar.

Då kan Fortum få in fler anbud, vilket breddar möjligheterna och ökar konkurrensen. Ett generellt problem är att det inte finns särskilt många leverantörer av stora enheter som pannor, turbiner och rökgasrening.

Ofta är leverantörerna uppbundna av projekt på andra håll.

– Det är viktigt för oss att veta vad som är på gång i världen, för att till exempel kunna pricka in ett av våra projekt i en lucka, fortsätter Niklas Eriksson.

På koncernnivå har Fortums inköpsorganisation en grupp som heter Category Management, med strategiska inköpare på pannor, turbiner, anläggningsarbete m.m. och som bland annat bevakar stora projekt ute i världen och deltar i de stora upphandlingarna inom respektive område.

Sättet att upphandla påverkar på sikt driftkostnader och anläggningars ekonomiska resultat.

VAD STYR UTFÖRANDET? Utförandet på nya Block 2 i Brista och vilka komponenter och tekniska system som valdes, grundades delvis på Block 1, som byggdes 1996-97.

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

27

FORTUM

Området som det såg ut långt innan det aktuella bygget av KVV8 inleddes.

För att exempelvis förenkla underhållsåtgärder och hålla nere antal delar i reservdelslagret blev projekteringen av Block 2 delvis styrd av Block 1. Det är till exempel onödigt att ha olika styrsystem. Projekteringen tog förstås också hänsyn till hur de olika blocken ska användas för produktion till nordvästra fjärrvärmenätet.

– I övrigt drar vi många lärdomar från projektet Block 2 nu när vi bygger KVV8 i Värtan, säger Niklas Eriksson.

För KVV8 tillämpas inte EPCM. Och anläggningens funktioner beskrivs mycket mer detaljerat i tidiga faser. Under projektet används bland annat ett 3Dsimuleringsverktyg, för att i förhand kunna kontrollera alla utrymmen i den mycket omfattande anläggningen med kraftvärmeblock och tunnlar samt bränsleberedning och -transportörer.

Simuleringsverktyget har också en tidsdimension, vilket gör att man i förväg kan se om all utrustning och material går att transportera in till anläggningen vid rätt tidpunkt under byggtiden; dvs. en förhandskontroll av logistiken.

Detta är viktigt i den trånga stadsmiljön utan uppställningsytor.

28 NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Hur bemannas då projektorganisationen för KVV8? Hypotetiskt är det tänkbart att Fortum Värme inrättar respektive projektorganisation med enbart personal från den egna projektavdelningen som då skulle behöva expandera.

– Men det är ingen bra idé, säger Niklas Eriksson. Trots allt bygger vi för sällan. Vi bemannar i stället med både egna och med experter från konsultföretag. Under de senaste åren har vi handlat konsulttjänster från inte mindre än 45 företag. När det gäller vissa experter är dock tillgången dålig och konkurrensen mellan dem för låg, så där kunde utbudet gärna vara större.

– I samband med att vi tecknar nya ramavtal försöker vi engagera fler konsultfirmor för att på sikt få 5-10 att välja på inom varje område, fortsätter Niklas Eriksson.

Fortum Värme handlar årligen för mycket stora pengar: material, konsulttjänster och entreprenader. Under 2013 kommer man att handla för drygt 3 miljarder kronor (bränslen ej inräknade).

Hittills har företaget haft brister när det gäller att åstadkomma konkurrens. Nyligen har man skaffat sig ”verktyg” att mäta

konkurrens som ett nyckeltal. Denna möjlighet samt ambitionen att få in minst tre anbud när det handlar om poster för över 2 miljoner kronor, gör att Fortum Värme förväntar sig att sänka inköpspriserna med 7 procent på kort sikt. När det gäller att dra nytta av konkurrens har företagen i energisektorn legat efter industrin och andra branscher.

– Intressant nog är det bland annat den ökade konkurrensen som vi själva utsätts för när vi går från en monopolsituation till att med Öppen Fjärrvärme få konkurrens från nya värmeproducenter, som driver oss.

Men nu lär vi oss snabbt och kommer snart att komma ikapp bland annat tillverkningsindustrin när det gäller att också ta vara på konkurrensens fördelar, avslutar Niklas Eriksson. Även vad beträffar att driva stora investeringsprojekt lär man sig snabbt.

Block 2 i Brista var en bra plantskola inför det nu pågående bygget av KVV8 i Värtan.

Så när det sista stora kraftvärmeverket i den här fasen av Fortum Värmes nutidshistoria ska byggas 2023 kommer företaget att vara minst sagt varmt i kläderna, och inget kan väl passa ett fjärrvärmeföretag bättre.

Boas Industriservice AB Din samarbetspartner inom: • Tryckkärl

• Smide

• Maskinservice

• Rostfritt

• Maskinflyttning

• Tunnplåt

Dennis Tallberg Boas Industriservice AB Oxelgrensvägen 34 • 152 42 Södertälje Tel: 08-550 616 80 • www.boas.se

FORTUM

HÖGDALEN – planer på utveckling av anläggningen Högdalen är en ”klassisk” anläggning för att ta vara på energi ur avfall.

Sverige har en lång tradition när det handlar om att nyttiggöra energiinnehåll i avfall. Fortums anläggning i Högdalen är ett utmärkt exempel. Varje år används ungefär 700 000 ton avfall för produktion av värme och el.

Högdalenverket togs i drift redan 1969. Från början fanns två pannor som eldades med hushållsavfall. El producerades i en ångturbin på 27 MW. De första åren producerades enbart el, och driften skedde på vardagar. Under 70-talet blev det aktuellt att börja bygga ut fjärrvärmen i södra Stockholm på allvar. Därför byggdes anläggningen om från kraftverk till kraftvärmeverk, dvs. förutom el produceras även värme, vilket betyder ett högt utnyttjande av bränslet jämfört med om el och värme skulle produceras var för sig.

Högdalen har sedan dess varit en viktig basanläggning för fjärrvärme till södra stadsdelar i Stockholm.

BRED UPPSÄTTNING De gamla pannorna – som har beteck30 NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

burkar, sten, sand, glasbitar etc. Rostern har en vattenkyld och en luftkyld del.

Bränsletillförseln är upp till 34 ton per timme.

ningarna P1 och P2 – används fortfarande.

Alla nämnda pannor använder hushållsavDe har en effekt på 23 MW vardera. P1 fall som bränsle. och P2 är rosterpannor som var och en Panna P5 togs i drift 1979. Den är förbrukar cirka 11 ton bränsle per timme. oljeeldad. Pannan konverterades 2005 från Idag finns en hel uppsättning med pannor. användning av Eo1 till bioolja. Nyttiga Panna P3 togs i drift 1986 och har en efeffekten är 80 MW. fekt på 44 MW. Den är försedd med lutande Pannan eldas med Panna P6 invigdes år 2000 roster och tar cirka 15 ton utsorterat returbränsle och ger 90 MW nyttig bränsle per timme. Rökgafrån industri och effekt. Konstruktionen serna från P1 – P3 renas i baseras på konceptet CFB samhälle samt med gemensam rökgasreningsan– Circulating Fluidized läggning. biobränslen Bed. Pannan eldas med Panna P4 togs i drift 2005. utsorterat returbränsle från Den ger nyttig effekt upp till 83 MW. P4 industri och samhälle samt med biobränsär en rosterpanna som är utformad för len. Kapaciteten är 30 ton per timme. Till att klara bränslen med höga halter av klor anläggningen hör en linje för bränsleberedoch svavel samt fasta föroreningar som till ning. exempel skrymmande föremål, metalldelar, Pannan har egen rökgasrening.

FORTUM

För pannorna P1 – P3 finns en gemensam rökgaskondenseringsanläggning som kan utvinna upp till 10 MW nyttig effekt. P4 har en egen rökgaskondenseringsanläggning på 16 MW och P6 har en som ger upp till 10 MW. För elproduktion finns den nämnda turbin G1 samt dessutom G6. Den senare ger upp till 44 MW effekt. Turbinerna använder ånga från pannorna P1 till P6.

En kombinerad hetvattenackumulator och expansionstank är kopplad till Högdalenverket och fjärrvärmenätet. Ackumulatorn rymmer 900 kbm och dess främsta uppgift är att jämna ut dygnsvariationerna och därmed ge en jämnare drift av anläggningen.

De fem fastbränslepannorna svarar för basproduktionen. Oljepanna P5 fungerar som spetslast och körs vid effektbrist. Högdalenverket producerar årligen cirka 1400 GWh värme och cirka 340 GWh el.

Värmen distribueras via det Södra fjärr-

KYLTORN

värmenätet. Sommaren 2008 kopplades Stockholms södra och centrala nät samman. Det finns också sammankoppling med näten i kommunerna Huddinge, Botkyrka, Salem och Södertälje.

LÄGE FÖR INVESTERING? De två äldsta pannorna i Högdalen börjar

bli ålderstigna. Under en femårsperiod inträffade tre större störningar. Avbrotten påverkade behandlingskapaciteten påtagligt och innebar dessutom stora störningar för bolagen som levererade avfallet. Pannorna behöver kanske avvecklas, och då inom en inte alltför lång tid. Hos Fortum har funderingarna varit att dels bygga en ny

REPRESENTANT

Kyltorn och kondensorer Vi levererar både reservdelar och kompletta kyltorn

Kundanpassade för att passa dina specifika krav Vi hjälper till vid projektering där vi leder dig till bästa kombinationen av material, funktion och utförande.

Oavsett om det gäller reservdelar eller kompletta kyltorn.

Vi är med dig hela vägen från förfrågan till färdig leverans.

Johan

Jan-Er ik

Kontaktpersoner Johan Hermansson 0573-147 87 jh@aircoil.se

Jan-Erik Mossberg 0573-147 85 jem@aircoil.se

AIRCOIL AB Ängsvägen 22, 672 32 Årjäng | Telefon 0573-71 10 45 | www.aircoil.se

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

31

FORTUM

kraftvärmepanna och dels, när denna står klar, ersätta P1 och P2 med en eller två nya pannor. För att genomföra planerna behövs både justering i detaljplan för industritomten och nytt miljötillstånd.

För nya pannan behövs tipphall och avfallsbunker.

Till anläggningen ska också höra slaggutmatning, luftkanaler, rökkanaler och hjälputrustning. Rökga För kunna bygga en serna ska renas i slangfilter och skrubber. För att ny panna enligt de ursprungliga planerna utvinna så mycket energi som möjligt kommer även behövs först justeen rökgaskondenseringsringar i detaljplanen anläggning att ingå.

För dagens verksamhet gäller tillståndsbeslut enligt miljöbalken. Tillståndet gavs i juni 2002 och gäller för en total installerad tillförd bränsleeffekt på 410 för industriområdet MW och omfattar årlig – För kunna bygga en förbränning av cirka 700 ny panna enligt de ursprungliga planerna 000 ton avfallsbaserade fastbränslen. behövs först justeringar i detaljplanen för industriområdet, berättar Johan Alsparr, Det investeringsalternativ man i första projektägare på Fortum Värme. Vi räknar vändan tänkt sig är som nämnts att bygga med att påbörja detta arbete under 2014. en ny kraftvärmepanna. Den nya pannan ska säkerställa produktionen och att beroDärför har den ursprungliga tidplanen endet av P1 och P2 kan minskas. för investeringar i Högdalen förskjutits Det är tänkt att nya pannan med sin kraftigt. Som en del i förberedelserna har turbinanläggning ska rymmas i en ny Fortum utrett vissa önskvärda ändringar byggnad. gällande detaljplanen.

Tomtens begränsade utrymme har betydelse för valet av pannkoncept.

Arbetet har gjorts i samarbete med Stockholms stad, Sita, SL och Svenska Kraftnät.

Först när detaljplanen är på plats kan projektering av den nya pannan inledas på allvar. Som läget är nu bedömer man att ett investeringsbeslut kan tas tidigast 2017 och anläggningen stå klar 2020.

– Under tiden som vi väntar på detaljplaneärendet utreder vi alternativ till den tänkta rosterpannan, fortsätter Johan Alsparr.

Med de långa ledtider ett projekt av denna storlek har så hinner förutsättningarna ändras flera gånger. Det är därför viktigt att vi utnyttjar tiden till att säkerställa den bästa utvecklingen för Högdalenverket som anläggning, såväl som för kapaciteten för avfallsbehandlingen i Stockholm.

Vi prövar därför på nytt de drivande faktorerna avseende teknikval, investeringskostnad, prestanda, kvarvarande livslängd på Panna 1 och 2 etc. som ligger till grund för utvecklingsprojektets tidplan.

ALLT INOM MARK OCH ANLÄGGNING Ledningsarbeten -Fjärrvärme/Fjärrkyla -VA -Gas -El -Relining Grundläggning -Betongarbeten -Bergsprängning -Finplanering -Rivning PBD Svenska Schakt AB Sulkyvägen 32, 163 43 Spånga Tel: 08-80 47 47 Fax: 08-80 27 27 info@pbd.se www.pbd.se

32 NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

FORTUM

Huvudalternativet är dock fortsatt att uppföra en ny panna, parallellt till de befintliga. För detta behövs nytt miljötillstånd. Detta ska gälla hela verket inklusive planerad tillkommande verksamhet om det blir en sådan. Målsättningen var ursprungligen att lämna in ansökan hösten 2012, men även denna process kommer att bli förskjuten. Det kan bli aktuellt att börja arbetet med ansökan under 2014.

AVFALLSVOLYMER Den planerade anläggningen utgörs av en panna med effekt på cirka 100 MW tillfört bränsle. Den skulle årligen använda cirka 300 000 ton bränsle, huvudsakligen avfallsbaserade bränslen, med biobränsle som möjlig komplettering. Det skulle då innebära att Högdalenverket får en kapacitet för 1 miljon ton avfallsbränsle och total installerad effekt på 510 MW i tillfört bränsle. Tillsammans med Fortums anläggning i Brista kommer då tillräcklig kapacitet att finnas för att ta hand om

Stockholmsregionens brännbara avfall, även efter att Högdalenverkets befintliga Panna 1 och 2 har avvecklats.

Fortum är mer eller mindre expert när det handlar om att utvinna högvärdig energi ur ett avfall med lågvärdiga materialegenskaper. Det är värt att nämna att platsen för Högdalenverket har en historia knuten till avfallshantering som går mycket längre tillbaka än 1969.

Dagens industritomt är verkligen anrik när det gäller avfall. Markområdet är ett sedan länge avvecklat tippområde som i huvudsak består av schaktoch rivningsmassor samt grovsopor. Fastigheten heter betecknande nog Tippen 1!

Att få plats med ny kraftvärmeanläggning i Högdalen är en utmaning.

Flera alternativ utreds.

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

33

Bakgrunden till att Hammarbyverket byggdes (80-talet) var att förse stadsdelar i närområdet med fjärrvärme.

Kompletteringar i Hammarbyverket

I Hammarbyverkets pannor används idag biooljor.

Inför framtiden är tillgången på denna typ av bränsle osäker.

Därför är planerna att komplettera verket så att även träpellets kan användas. Detta är en fråga som gäller inte bara utrustning i form av pannor, utan även resurser för att kunna ta emot pellets vid kaj samt lagra och mala bränslet.

Hammarbyverket togs i drift redan 1986 och bestod ursprungligen av fyra värmepumpar och två oljepannor. Pannornas huvudsakliga uppgift var att spetsa framledningstemperaturen från värmepumparna vintertid. Inriktningen var att förse den här delen av Stockholm med fjärrvärme och bränslet i pannorna var fossil olja. Snart byggdes anläggningen om för att kunna eldas med biooljor. De två pannorna har en sammanlagd effekt på cirka 200 MW. För att säkra tillgången på bränsle har Fortum utrett möjligheterna att även använda pellets, och då i första hand. Det har funnits två huvudalternativ: • Bygga en eller två nya pannor för bioolja och konvertera de befintliga för pellets.

• Bygga en eller två nya pannor för pellets och behålla de befintliga för eldning med bioolja.

Nytillskottet som behövs bedöms vara maximalt 160 MW. Förutom att man blir flexibel när det gäller bränsleval innebär ett sådant resurstillskott en fördel i form av tillkommande kapacitet i Hammarby.

Produktion där kan nämligen ersätta viss spetsproduktion på annat håll i fjärrvärmenätet. Huvudsakliga syftet med projektet 34 NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

är dock att ersätta den bioolja som används lokalt i Hammarbyverket för att spetsa framledningstemperaturen från värmepumparna.

HELT NY UTRUSTNING Att pellets ska användas i Hammarbyverket innebär också att ny utrustning behövs för mottagning och lagring av detta fastbränsle. Detta ska anlända med båt. Vid lossning måste damm och buller undvikas.

Lossning ska ske dagtid och då är kravet på högsta bullernivå 50 dB(A). Det finns två alternativ för hur pellets kan lossas. En möjlighet är att båtarna är självlossande.

Sådan teknik är etablerad och används vid bland annat Hässelbyverket. En annan möjlighet är en så kallad vakuumsug vilken fungerar ungefär som en dammsugare.

Fortum har studerat tekniken i hamnen i Antwerpen med goda resultat. Oavsett vilken teknik som väljs kommer lossad pellets sedan att gå med bandtransportörer i ett helt slutet system och lagras i silos inne på Hammarbyverkets tomt. Från lagersilos transporteras sedan pellets till en kvarnbyggnad där den mals till pulver innan förbränning. De utbyggnader som behövs vid Hammarbyverket ryms inom den gällande detaljplanen.

– Vi har sökt miljötillstånd för att bygga antingen en panna på 160 MW eller två mindre på tillsammans 160 MW, berättar Johan Alsparr, projektägare på Fortum Värme. Beslut om att inleda förprojektering kan komma att tas hösten 2013.

Idrifttagning kan i så fall bli aktuell kring årsskiftet 2016/17.

VÄRMEPUMPAR Hammarbyverket är för övrigt mest känt för att det är en av världens största värmepumpsanläggningar. Värmepumparna utnyttjar värme i det renade vattnet från Henriksdals avloppsreningsverk. Därmed produceras värme, årligen cirka 1000 GWh. Sommartid används det renade avloppsvattnet även för att stötta produktionen av fjärrkyla.

Hammarbyverket invigdes som nämnts redan 1986, innan Hammarby Sjöstad började byggas. Motivet till att uppföra Hammarbyverket på den plats det står idag var främst att kunna utnyttja värmen i det renade spillvattnet från Henriksdals reningsverk. Samarbetet mellan Fortum Värme och Stockholm Vatten var då, och är fortfarande, ett bra exempel på hur man kan sluta kretslopp i ett samhälle och ta vara på värme som annars skulle gå förlorad.

MILJÖTILLSTÅND Fortum har sökt nytt tillstånd hos Miljödomstolen. Ansökan gäller hela anlägg-

FORTUM

ningen i Hammarby, inklusive befintlig och planerad utrustning och verksamhet. Prövningen har varit på ute på remiss.

Några remissinstanser har begärt kompletteringar, och Fortum har lämnat in dessa. Företaget anlitar Sweco i arbetet att ta fram underlag för ansökan och kompletteringar, samt att bistå under tillståndsprocessen.

Hammarbyverket är ett viktigt inslag i Hammarby Sjöstad – en stadsdel med hög miljöprofil.

– Vårt arbete sker i mycket tätt samarbete med Fortum och med övriga intressenter i denna del av Hammarby Sjöstad, säger Linn Arvidsson, Sweco:s projektledare för uppdraget. I Fredriksdal alldeles intill bygger SL bussdepå, Stockholms Gas bygger ut och Skanska uppför kontor och bostäder.

– Speciellt för vårt uppdrag är den omfattande kommunikationen med verksamma och boende i området och allmänheten. Jag kan nämna särskild hemsida med pedagogiska frågor och svar, och utökade samråds- och informationsmöten med bostadsrättsföreningar.

Fortum och Sweco har givetvis också arbetat mycket med kraven på den teknik som ska användas. Här gäller det främst att reducera buller och damning vid lossning och hantering av pellets. Fortum väntar att huvudförhandlingarna i Miljödomstolen kan ske någon gång under hösten.

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

35

FORTUM

Hässelbyverket kan moderniseras eller helt ersättas av ny anläggning i Lövsta Det finns planer på att uppgradera den gamla anläggningen i Hässelby. Ett mer radikalt alternativ som studeras nu är att ersätta den helt med ny anläggning i Lövsta inte långt därifrån. En sådan skulle ge större möjligheter och bättre flexibilitet. Dessutom kan då mark frigöras för bostäder i Hässelby.

Driften i Hässelbyverket startade redan 1959. Anläggningen var då Stockholms första kraftvärmeverk. Från början användes huvudsakligen fossil olja och kol som bränslen. Med anledning av den oljekris som kom och därmed stigande oljepriser byggdes anläggningen om i början av 80-talet för att kunna eldas med enbart kol.

I början av 90-talet bestämde sig dåvarande ägaren Stockholms Stad för att konvertera anläggningens tre pannor för biobränsle.

Idag används till 99 procent förnybart bränsle. Pellets levereras med båt till egen kaj. Pelletsen mals sedan till träpulver i en kvarnanläggning. Råvaran är skogsavfall och avfall från sågverk. Därmed är bränslet klimatneutralt.

Vid Hässelby finns också en oljeeldad panna byggd 1969 för produktion av enbart el i egen turbinanläggning på 160 MW eleffekt. Utrustningen har inte använts sedan 1999. Det finns planer på att bygga om pannan för att kunna använda bio- och avfallsbränslen. Den skulle också kompletteras för att producera både el och värme.

Hässelbyanläggningen har tre pannor med var sin turbinanläggning, det vill säga tre kraftvärmeblock. År 2007 gjordes en smärre investering i ekonomisrar som ökade effekten med 9 MW. Sammanlagda värmeeffekten för de tre pannorna är cirka 200 Fortum har redan sökt År 2007 gjordes en MW och eleffekten cirka och beviljats tillstånd att 75 MW. Årsproduktionen bygga om denna panna smärre investering i är cirka 900 GWh värme samt att använda flera ekonomisrar som ökade och cirka 300 GWh el. olika bränslen. Det kan effekten med 9 MW Värmen levereras till det bli fråga om pellets, flis nordvästra fjärrvärmenätet eller motsvarande biosom har en sammanlagd längd på 264 km bränslen. Tillståndet gäller också vissa typer och en volym på 34 000 kbm. I detta nät av avfall som returträ. ingår också bland annat Brista. Det nordvästra nätet försörjer Hässelby, Vällingby, Fortum och Stockholms stad gör nu Järvafältet, Sollentuna, Upplands-Väsby, utredningar om ett betydligt mer radikalt Sigtuna och Arlanda. Värmen från Hässelalternativ, nämligen att ersätta Hässelbyverbyverket räcker för cirka 60 000 hushåll. ket med en helt ny anläggning.

36 NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Man undersöker förutsättningarna för att kunna bygga på det gamla deponiområdet i Lövsta, som ligger lite längre bort från tätorten.

– En ny anläggning i Lövsta skulle ge oss större möjligheter i och med en bättre flexibilitet, säger projektledaren Rickard Andersson.

Under sommaren 2012 och en bit in på hösten provborrades för att ta reda på om grunden är tillräckligt stabil för att anlägga en ny kaj för mottagning av bränsle sjövägen. I början av hösten gjordes provborrningar i vattnet utanför Lövstadeponierna.

– Vi håller nu på att utvärdera dessa undersökningar för att se om det är genomförbart att bygga en anläggning på platsen.

Hypotesen är att helt ersätta Hässelbyanläggningen som är gammal. Dessutom skulle en nedläggning där frigöra mark som i stället kan användas för att bygga bostäder, avslutar Rickard Andersson.

VARJE DAG GÖR VI PÅ RAGN-SELLS VÅRT YTTERSTA FÖR ATT MÖTA FORTUMS BEHOV AV BRÄNSLE, UNDERHÅLL OCH HANTERING AV AVFALL OCH RESTPRODUKTER. I EN RELATION SOM SPÄNNER ÖVER 150 OLIKA MATERIALFRAKTIONER ÄR INGET JOBB FÖR LITET ELLER FÖR STORT FÖR OSS. VI STÄLLER UPP I VÅTT OCH TORRT. Nedan finner du ett axplock av vad vi kan hjälpa dig med Askhantering Cisternvård Container & Behållare Destruktionstjänster Farligt avfall Högtrycksspolning

Jordtvätt Kemister Materialstabilisering Miljökonsulter Rörinspektioner Sandtvätt

Sanering Sekretesshantering Slagghantering Slambehandling Slamsugning Stamrensning

Har du några frågor?

Vi svarar dygnet runt.

0771 88 88 88

Statistik Torrsugning Utbildning Vattenbehandling Våtsugning

FORTUM

Ökad kapacitet för fjärrkyla hos Fortum Värme

En ny ledning för fjärrkyla har lagts ner i Karlbergssjön – Klara Sjö, från fjärrkylalagret i Hornsberg till Tegelbacken och befintligt fjärrkylanät i city.

Att använda fjärrkyla ligger i linje med ”Energiplan för Stockholm 2008”. I den finns bland annat formuleringen ”Staden ska verka för att fjärrkylan byggs ut och att principen frikyla används”.

Fjärrkyla har många fördelar jämfört med om Fortum Värmes kunder skaffar sig kylmaskiner; förutom stordriftsfördelarna och att ett energiföretag har större kompetens än enskilda kunder. Fjärrkyla förbrukar mindre el än kylmaskiner och indirekt blir utsläppen av koldioxid mindre.

Värt att notera är också att kylmaskiner använder kemikalier och att köldmedier kan läcka. Maskinerna bullrar och tar plats.

Sedan finns risk för spridning av Legionella-bakterier via dåligt skötta kyltorn.

NY FJÄRRKYLALEDNING En ny ledning för fjärrkyla har lagts ner i Karlbergskanalen, från fjärrkylalagret i Hornsberg till Tegelbacken och befintligt fjärrkylanät i city. Tack vare denna ledning har möjligheterna att utnyttja fjärrkylalagret ökat. Genom att nattetid spara kyla 38 NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Anläggningen är tänkt att placeras på Becki lagret och dagtid distribuera kyla därifrån holmen. Planen innefattar bland annat två kan utrustningen för produktion av kyla fjärrkylaledningar från Beckholmssundet utnyttjas bättre. Utjämningen över dygn till norra Strömbrofästet för att sedan angör att betydligt fler kunder kan anslutas. sluta till befintligt fjärrkylanät vid KungsDetta förbättrar också miljövärdena efter trädgården och Tegelbacken. Ansökan är som fri- och spillkyla kan användas mer lämnad till Mark- och miljödomstolen. och drifttiden för kylmaskiner kan förkortas. När lagret i Hornsberg Om projektet genomstod färdigt för några år Detta förbättrar förs kommer det att sedan fanns inte distribuockså miljövärdena tillföra 70 MW kyla tionskapacitet att utnyttja vilket skulle innebära fördelarna med lagret fullt att Fortums totala kapacitet blir 355 MW. ut. Ledningen i Karlbergskanalen har nu Effekten 70 MW baserad på frikyla medgjort att ännu fler kunder kunnat anslutas, ger, vid en jämförelse med samma effekt i motsvarande en kyleffekt på 24 MW. kylmaskiner, en utsläppsminskning med cirka 16 000 ton koldioxid per år. Under FRIKYLA PÅ BECKHOLMEN 2012 beslutade Fortum att investera i Fortum kommer troligen att öka bättre kylproduktion i Hammarby. användandet av frikyla för att producera fjärrkyla. Företaget har gjort förstudier för Projektet ska färdigställas till säsongen ett projekt som går ut på att ta kallt vatten 2013. Köldfaktorn för den nya utrustningpå 30 meters djup vid bottnen på Saltsjön, en blir väsentligt bättre än för den gamla cirka 100 meter söder om Beckholmen. och därmed kommer elförbrukningen att Med värmeväxlare ska kylan överföras till minska påtagligt. fjärrkylavattnet.

Dessutom medger projektet en ökad kapaDet värmda bottenvattnet ska pumpas citet på 22 MW i det södra fjärrkylanätet. tillbaka till cirka 15 meters djup i Saltsjön.

Har sedan etableringen 1972 varit verksam i konsultbranschen, huvudsakligen inom områden som rör miljöstörningar.

Vi utför våra åtagande i tid, till rätt kvalitet med ett högt miljötänk och enligt kundens ekonimiska förväntningar. Detta åstakommer vi genom en ständig utveckling av spetskompetenser inom våra teknikområden och stödsystem:

•

Akustik

•

Riskanalys

•

Eldstäder

•

Rådgivning

•

Besiktning

•

Skadeutredning

•

Byggledning

•

Sättningskontroll

•

Ljudmätning

•

Ventilation - OVK

•

Kontrollansvarig

•

Vattenprovtagning

•

Vibrationsmätning

• Energideklaration med eller utan åtgärdsförslag

Heliosgatan 26 Tel: 08 - 749 18 50

•

•

Fax 08 - 647 11 37

Box 92066 •

•

120 07 Stockholm

info@ansvarsbesiktning.se

•

ansvarsbesiktning.se

FORTUM

Företagets ”Road Map” – investeringar för ett hållbart fjärrvärmesystem Bland annat för att uppnå hållbarhetsmål och skapa förutsättningar för en helt klimatneutral produktion till år 2030 har Fortum Värme en mycket ambitiös investeringsplan. Företaget räknar med att fram till 2023 investera hela 15 miljarder kronor, där merparten går till nya kraftvärmeverk.

2013 – Ny kraftvärmepanna i Brista.

Energihamnen i Värtan. Satsningen är en I Brista vid Märsta norr om Stockholm påviktig del i Fortums investeringsplan för att går färdigställandet av ett nytt kraftvärmeminska andelen fossila bränslen i bränsleblock – Block 2. Detta kommer att tillföra mixen. värme- och el-kapacitet som baseras helt på återvunna bränslen. Anläggningen kommer 2016 – Nytt biobränsleeldat kraftvärmeatt omvandla 240 000 verk i Värtan. Fortum ton avfall till 490 GWh Värme har nu påbörjat byg Fortum Värme har nu värme och 150 GWh el get av ett helt nytt kraftpåbörjat bygget av ett per år. helt nytt kraftvärmeverk värmeverk. Det medger att användningen av fossila i Värtan 2014 – Mer olivkärnor bränslen i Värtan kan minsi Värtaverkets Kraftvärkas med 20 procent, vilket meverk 6. Fortum Värme utvecklar KVV6 ger minskade koldioxidutsläpp med cirka genom att öka inblandningen av biobränsle 126 000 ton per år lokalt. Den förnybara el i form av olivkärnor. som kommer att produceras i kraftvärmeverket bedöms samtidigt medge att annan Det innebär ökat behov av lagringsmöjfossil elproduktion i Norden och Europa ligheter och därför byggs en ny lossning, kan undvikas. Den samlade klimatnyttan nytt transportsystem och en ny silo i blir därför ännu större, cirka 650 000 ton

minskning av koldioxidutsläppen per år.

2017 – Pellets i Hammarbyverket.

Förutom världens största värmepumps anläggning med sju värmepumpar, finns i Hammarbyverket också två bioolje-eldade pannor. Dessa används främst för temperaturspetsning av värmepumparna vintertid.

Företaget utreder möjligheten att bygga en eller två nya pelletspannor för att minska beroendet av bioolja.

2019 – Lövsta. Fortum och Stockholms stad undersöker förutsättningarna för en ny kraftvärmeanläggning på gamla deponiområdet i Lövsta. En ny anläggning där skulle i så fall eventuellt kunna ersätta Hässelbyverket och därmed frigöra mark för bostäder.

2020 – Ny panna i Högdalen.

Högdalenverket togs i drift 1969 och har moderniserats genom åren. Nu vill Fortum utveckla anläggningen ytterligare med en ny avfallseldad panna för att minska beroendet av de två äldsta pannorna.

2023 – Nytt kraftvärmeverk i Stockholm.

Resan mot ett hållbart och klimatneutralt fjärrvärmesystem i Stockholm till år 2030 innebär ytterligare satsningar. I det längre perspektivet finns planer på att uppföra ett helt nytt kraftvärmeverk någonstans i Stockholmstrakten.

Investeringarna ökar kapaciteten för både fjärrvärme och el.

40 NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

JRF Drift AB har varit en trygg samarbetspartner till Fortum samägt med Stockholms stad i över 10 år.

Vi sköter deras fastigheter och yttre områden inom deras tre största produktiosanläggningar med tillhörande spetsoch pumpstationer.

Vi har vårt verksamhetsområde inom Teknisk Fastighetsskötsel med inriktning mot industri och kommersiella verksamheter.

VI UTFÖR FÖLJANDE TJÄNSTER: • Drift- och underhåll av tekniska utrymmen • Reparationer inom VVS, El, Styr & Regler, Service Snickerier • Besiktningar • Felanmälan • Jour • Energiuppföljningar • Framtagande av OVK, Köldmedia rapporter, Miljödeklarationer samt Branddokumentation Vi arbetar i nära samarbete med våra systerbolag JRF Mark AB och JRF Fastighetsförvaltning AB och kan därigenom lämna unika helhetslösningar som täcker in de flesta kunders behov.

Läs mer på www.jrf.se Eller kontakta Kent Ramström Telefon: 08-756 46 46, E-post: info@jrf.se

FORTUM

Nya bränslen provas för KVV6 Trä består huvudsakligen av cellulosa och lignin. Cellulosa används framförallt för att tillverka pappersmassa. När cellulosan har utvunnits återstår lignin och kemikalier. I massafabriker baserade på sulfatprocessen benämns denna återstod svartlut. Den processas i en sodapanna där lignin ger energi samtidigt som kokkemikalierna i svartluten återvinns.

Genom energieffektivisering i massakraftvärmeverket KVV6. Först mixades bruken uppstod ett överskott på lignin. ligninet med vatten till en slurry som I detta läge utvecklade Svenska blandades med kol och Träforskningsinstitutet (idag dolomit i den befintliga Fortum Värme Innventia) en metod att bränsleblandaren. har provat med separera lignin ur svartluten. inblandning av 15 Ligninet skulle då kunna säljas Testerna gjordes för några procent lignin i det på marknaden, för energiår sedan. Det visade sig att koleldade kraftproduktion hos något annat ligninet fungerade bra som värmeverket KVV6 företag. bränsle. Utvecklingsarbetet har dock inte fortsatt, vilket Fortum Värme har provat med inblandning beror på att lignin inte finns tillgängligt i av 15 procent lignin i det koleldade de volymer som krävs.

Varmare kompetens Söker du teknisk kompetens till dina värmeverksprojekt?

Rejlers erbjuder ett brett kunnande med lokal närvaro som stärker samarbetet och underlättar kontakten med kunden. Ett utvecklat kvalitets- och miljöledningssystem garanterar genomförandet i projekten.

Rejlers – kompetens som skapar värme. www.rejlers.se

42 NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Dessutom har intresset hos massabruken ökat att använda lignin som råvara och förädla det vidare till andra produkter, exempelvis biokemikalier. Massabruken föredrar att ta fram produkter som ger bättre betalt än de kan få för ligninbränsle som har ett pris i nivå med konventionella bränslen, såsom kol för Fortums anläggning KVV6.

Fortum fortsätter dock att driva utvecklingsprojekt för att ta fram alternativa bränslen till kol. Kraven är höga, förutom energiinnehåll och egenskaper

FORTUM

vid förbränning. Bränslena ska fungera med den befintliga bränsleberedningen till KVV6, där kol blandas med vatten till en pasta. Alternativa bränslen måste därför vara hydrofoba. Längst har man kommit med olivkärnekross. Under 2012 var andelen 7 procent.

Nu investerar man i utrustning för att öka andelen till 17 procent. Dessutom fortsätter Fortum leta efter flera alternativa bränslen som kan ersätta kolet, uppger EvaKatrin Lindman som är forsknings- och utvecklingsansvarig.

juniorosd.se – Foto: Sandra Pettersson

Fortum fortsätter att driva utvecklingsprojekt för att ta fram alternativa bränslen till kol. Längst har man kommit med olivkärnekross. Under 2012 var andelen 7 procent. Nu investerar man i utrustning för att öka andelen till 17 procent.

Foto: Fortum.

Reservkraft — där den behövs, när den behövs.

www.attacuspower.se

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

43

FORTUM

Fortumkoncernen Fortum-koncernen har fyra divisioner: Power, Heat, Russia samt Electricity Solutions & Distribution.

”Power” har resurser för elkraftproduktion, försäljning av el, utveckling av kapacitet, samt servicetjänster för kraftproducerande företag. Produktionsresurser finns i Finland, Sverige och Storbritannien.

I Finland och Sverige hel- eller deläger man 191 vattenkraftstationer, två kondenskraftverk och ett tiotal vindkraftsparker.

I Storbritannien finns ett kraftvärmeverk som tillhör ”Power”. Divisionens produktionskapacitet är 9702 MW el och 250 MW värme. Samtliga uppgifter gäller 2012. Totala elkraftproduktionen var 50.3 TWh, där av 49.2 TWh i Norden.

meverk och två hetvattenpannor. Antalet värmekunder är cirka 172 000. Sammanlagda produktionskapaciteten är 3404 MW el och 13 396 MW värme. Under året såldes 19.2 TWh el och 24.8 TWh värme.

bution 1070 (973), Electricity sales 722 (900) och övrigt 137 (108) (för 2012 gör justering för transaktioner på Nord Pool om -503 och elimineringar på -340 att totala omsättningen blir 6159).

”Electricity solutions and distribution” är ansvarigt för Fortums eldistribution och försäljning. Divisionen har de två affärsområdena Distribution respektive Electricity sales. ”Distribution” har resurser bland annat i form av 156 500 km kraftledningar i Finland, Sverige och Norge. Electricity sales har 1.2 miljoner kunder i Norden.

Division ”Heat” hade 2012 en försäljning på 1628 miljoner €, fördelat på värme 1158, el 232 och övrig försäljning 238.

Divisionens vinst efter justering för jämförelsestörande poster var 266 miljoner €.

”Heat” har resurser i form av kraftvärmeverk, värmeverk, fjärrvärmeverksamhet och business-to-business på värmemarknaden. Även värmelösningar för företag samt fjärrkyla tillhör ”Heat”. Verksamhet i de nordiska länderna, Baltikum och Polen.

Divisionen har 18 kraftvärmeverk och flera hundra hetvattenpannor. Värme levereras till cirka en miljon hushåll i Norden, Baltikum och Polen. Sammanlagda produktionskapaciteten är 1569 MW el (där av 1315 i Norden) och 8785 MW värme (där av 6785 i Norden). Under 2012 såldes 4.2 TWh el och 19.7 TWh värme. Fördelningen av värme på olika länder var 5.8 TWh i Finland, 8.5 TWh i Sverige, 4.3 TWh i Polen och 1.1 TWh i övriga länder.

KAPACITET Under 2012 producerade Fortum 53.9 TWh el och 18.5 TWh värme i EU och Norge. I Norden producerades 25.2 TWh vattenkraft och 23.4 TWh kärnkraft.

”Russia” arbetar med elkraft- och värmeproduktion samt försäljning i Ryssland.

Divisionen omfattar OAO Fortum och Fortums drygt 25 procentiga ägande i TGC-1. I Ryssland har man åtta kraftvär44 NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Anläggningarna i Sverige har produktionskapaciteten 5822 MW el och 3772 MW värme. Antalet kunder är cirka 898 tusen.

Man har 12 procent av kundstocken på elmarknaden. Antalet anställda vid utgången av 2012 var 2050.

Fortumkoncernens omsättning var 6,159 miljarder € och vinsten efter justering för jämförelsestörande poster var 1,739 miljarder €. Motsvarande siffror för Q4 2012 var 1,834 miljarder € och 0,587 miljarder €.

De olika segmenten bidrog på följande sätt till omsättningen 2012 (miljoner €, 2011 inom parentes): Power 2415 (2481), Heat 1628 (1737), Russia 1030 (920), Distri-

Avkastningen på arbetande kapital i Fortumkoncernen var 10 procent 2012 och 14,8 procent 2011. I Fortums redovisning för 2012 går att läsa att den ekonomiska situationen i Europa och globalt och osäkerheten om dess varaktighet belastade Fortum. Fortums ekonomi är mycket beroende av elpriserna. Negativt för Fortum var därför också de historiskt höga nivåerna i vattenmagasinen. Elpriserna på den nordiska marknaden var därför klart lägre under 2012 än under 2011. För att säkerställa bolagets strategiska flexibilitet och konkurrenskraft samt möjliggöra för bolaget att nå de finansiella målen i framtiden, lanserades ett effektiviseringsprogram under hösten 2012. Målet är att öka kassaflödet med mer än 1 miljard € under 2013-14. De ekonomiska åtgärder man nämner ska öka effektiviteten i kärnverksamheten och ge kostnadsminskningar.

Beträffande verksamheten i de nordiska länderna skrivs i rapporten för 2012 att året startade med att nivåerna i vattenmagasinen var klart över det långsiktiga

FORTUM

medelvärdet. Ovanligt rikligt med regn under 2011 bidrog till de höga nivåerna.

De förblev historiskt höga till slutet av november 2012, men började sedan normaliseras. Under 2012 var de nordiska elpriserna under de kontinentala, vilket resulterade i en närmast konstant export av el från Norden till kontinenten.

Preliminära siffror från 2012 visar att elkonsumtionen i de nordiska länderna var 391 TWh, ungefär 2 procent högre än året före.

Beträffande den nordiska marknaden anges i rapporten att trots den osäkra makroekonomiska situationen kommer elektricitet fortsatt att utgöra en stigande andel av energikonsumtionen. Idag förväntar sig Fortum att årliga ökningen i Norden blir 0.5 procent. Ökningstakten de närmaste åren bestäms dock till stor del av den makroekonomiska utvecklingen i Europa och särskilt i de nordiska länderna.

Under 2012 satsade Fortum 41 miljoner € på forskning och utveckling, vilket är 0.7 procent av omsättningen. Hållbarhet är kärnan i Fortums strategi. Företagets forsk-

ning och utveckling premierar miljövänliga energilösningar. Att investera i utveckling av förnybar energiproduktion, som vågoch solkraft, är viktigt för att implementera Fortums strategi. Under året investerade Fortum i en anläggning för pyrolys som integreras i kraftvärmeverket i Joensuu i Finland. Biomassa ska användas som råvara för att producera bioolja. Sedan har Fortum bland annat beslutat att stödja en professur i solekonomi vid Lappeenranta tekniska universitet.

Exempel på forsknings- och utvecklingsområden som Fortum är engagerat i: • Undersöka potentialen för olika solenergitekniker • Forskning- och utveckling om olika typer av biomassa • Teknologier för smarta elnät • Koncept för hållbara städer BALANS Fortum strävar efter en balanserad styrning av ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar i företagets verksamhet. Hållbarhetsperspektivet är vägledande då målsättningar formuleras. Indikatorer i form av mätbara

prestanda sätts upp för att kunna följa upp målen. För varje division formuleras vilka åtgärder som behövs för att nå målen.

HÅLLBARHETSMÅL Fortums hållbarhetsarbete styrs av • Strategi och värderingar • Uppförandekoden (Code of Conduct) • Uppförandekoden för leverantörer (Supplier Code of Conduct) • Hållbarhetspolicy • Förhållningssätt till hållbar utveckling och hållbarhetsmålen Koncernen har ett klimatmål för elproduktion inom EU och ett för den totala produktionen av el och värme. De gäller under femårsperioden 2011-15. Specifika koldioxidutsläppet från elproduktion i EU som genomsnitt under fem år ska vara högst 80 g/kWh. Under 2011 var värdet 67. Specifika koldioxidutsläppet från den totala produktionen (el och värme) som genomsnitt under fem år ska vara högst 200 g/kWh. Under 2011 var värdet 169. Ett annat miljömål är att den sammanlagda effektiviteten i bränsleanvändning som ett femårigt genomsnitt ska vara högre än 70 procent. Under 2011 var den 68.3 procent.

IVM- Industri- och värmemontage AB Lastbilsgatan 4 754 54 UPPSALA Tel:018-14 03 50 Fax: 018-14 03 51

www ivmab com NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

45

FORTUM

CCS-teknik Avskiljning och lagring av koldioxid – Carbon Capture and Storage – är en teknik där koldioxid tas tillvara och lagras. Detta kan göras i underjordiska geologiska formationer som hindrar koldioxiden att komma ut i atmosfären igen. Det finns redan forskning om och erfarenhet av CCS. För storskaliga tillämpningar krävs dock mer forskning och utveckling. EU främjar aktivt utvecklingen av CCS. EU-kommissionen har tagit initiativ till att tolv storskaliga demonstrationsprojekt upprättas innan slutet av 2015. I dessa projekt ska man testa CCS i riktiga kraftverk för att få tillräckliga erfarenheter före 2020. Fortum har tillsammans med Industrins Kraft Abp (TVO) målsättningen att ett av dessa projekt ska genomföras vid kraftverket i Meri-Pori i Finland.

Tester ska göras i fullskaleanläggningar.

Oväntad framfart för solenergin Under de allra senaste åren har solkraften utvecklats mer gynnsamt än väntat.

Under 2011 installerades motsvarande 21 GW inom EU. Det är lika mycket som all övrig ökning av elproduktionskapaciteten. Man uppskattar att 15 procent av Europas elbehov kan produceras med solceller och 20 procent med vindkraft år 2020. Kostnaden för fotovoltaiska celler har sjunkit med 20-40 procent årligen.

Hur snabbt de etableras och på vilka områden beror till stor del på myndigheters initiativ och stödsystem. Teknik för energilagring blir viktig för att elproduktion i solceller ska slå igenom. Elen ska användas lokalt eller levereras till nätet, eller både ock. Smarta system behövs för att hantera mikroproducenternas intåg i elnäten.

I länder där solljuset är rikt och elen dyr har solcellerna mognat på marknaden. Där är det ibland aktuellt att producera all den el som behövs för egen konsumtion, i stället för att köpa.

Det finns indikationer på att solkraft i storskaliga solkraftanläggningar kan komma att konkurrera med andra energikällor som vindenergi, gasturbiner, och även kärnkraft. Och detta så snart som inom detta decennium i vissa regioner i världen.

46 NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

FORTUM

Personliga energirådgivare Fortum har personlig energirådgivning som ger kunden möjlighet att få en bättre förståelse för hur man använder el på ett smart och effektivt sätt.

Den personliga rådgivningen sker via telefon och med utgångspunkt från kundens egen bostad och egna förutsättningar.

Den är därför ett viktigt komplement till den mer generella information som finns på webben och i tidningar.

Genom telefonsamtal får kunderna individuella lösningar för sitt hem om hur de kan göra besparingar och samtidigt leva miljösmart. Kunden bokar in, direkt på webben eller genom att kontakta kundservice, ett personligt rådgivningssamtal med Fortums erfarna energirådgivare.

Energirådgivarna ringer upp på bokad tid och går igenom kundens frågeställningar, men hjälper även till att identifiera energirelaterade åtgärder som kunden kanske inte känner till eller har tänkt på. Ger tilläggsisolering av väggarna bäst effekt eller är det dags att se över husets uppvärmningsform?

Hur stor påverkan på elräkningen ger egentligen de där extra långa duscharna på söndagmornarna? Det kan till exempel handla om energi-effektiv utrustning i hemmet, hur man bör hantera uppvärmning och varmvatten, men även hur man kan leva energismart utan att behöva förändra sin livsstil.

Rådgivaren kommer också att ringa upp kunden en tid efter samtalet för att gå igenom rekommendationerna och vilken effekt de haft på energianvändningen.

Skulle kunden mot förmodan inte vara nöjd med rådgivningen får hen pengarna tillbaka.

Efter samtalet får kunden ett dokument som sammanfattar råd, rekommendationer och möjliga åtgärder som kommit fram under diskussionen.

Termer CFB. Circulating Fluidized Bed. Bränslebädden i pannan är fluidiserad och bränslet blandat med sand. Efter eldstaden passerar sanden och rökgaserna en cyklon där sanden avskiljs och återförs till bädden.

EPCM. Engineering, Procurement and Construction Management. Ett koncept för upphandling och organisering av byggprojekt. EPCM-konsult anlitas.

Finbio. Bioolja med låg askhalt. Förnybar energi. Biobränslen, biooljor, bioandel i avfall och returbränslen, energi lagrad i sjövatten. I redovisning av företagets bränsleanvändning adderas förnybar andel i inköpt el och importerad fjärrvärme.

MFA. Mixed Fatty Acid. Bioolja med förhållandevis högt askinnehåll.

Primärenergi. Energi som inte genomgått någon omvandling. Vid produktion och distribution sker förluster av primärenergi.

Primärenergifaktorn PEF är kvoten mellan primärenergi och nyttiggjord energi.

Rökgaskondensering. Rökgaserna ut från en anläggning är fortfarande lite varma och innehåller fukt. Principen bakom en rökgaskondenseringsanläggning är att gaserna kyls ner (oftast av fjärrvärmereturen) tills fukten i dem kondenserar. Värmen som utvinns överförs till fjärrvärmevattnet.

När rökgaserna kyls tillgodogörs två typer av energi. Själva temperatursänkningen av gasfasen, gör att sensibelt värme kan utnyttjas. Kylningen gör också att vattenånga i rökgasen kondenserar, och det medger dessutom att frigjord ångbildningsvärme tas till vara. Dessutom renar rökgaskondenseringssteget rökgasen. Föroreningar följer i sin absoluta merpart med i kondensatet, som sedan renas. Det blir en kraftig reduktion av både partiklar, metaller samt försurande ämnen. En kondenseringsanläggning har därmed två fördelar.

Vi tackar Fortum för fortsatt förtroende och ser fram emot vårt utökade samarbete vid Bristaverket Adress: Lars Johansson & Söner Åkeri i Märsta AB, Tallhöjden Lunda, 195 93 MÄRSTA Telefon: 08-591 420 93 | Telefax: 08-591 420 52 | E-post: hans-ake@johanssonakeri.se NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

47

FORTUM

Forskning om elförluster, smarta nät och kraftnätens kapacitet Elförluster vid distribution är ett angeläget problem. Förlusterna är i storleksordningen 12 procent. Av den el som produceras förloras ca 2-3 procent i region- och stam-nät, ca 4-6 procent i lokalnät och ca 2-3 procent ”bakom mätare”.

I ett forskningsprojekt studeras nu ett befintligt elnät i Sala.

På prov infördes delade tariffer, en för höglasttid och en med lägre pris för låglasttid. Man undersöker nu dels om kundernas beteende förändras och om de väljer att konsumera el på andra tider, dels om förlusterna i nätet minskar. Stora svängningar i last ger större förluster än små svängningar. Det är därför intressant att följa om lasterna i Sala svänger mindre och förlusterna därmed minskar.

– Vi genomför också ett projekt tillsammans med ABB i Norra Djurgårdsstaden, berättar Olle Hansson, project manager hos Fortum. I den nya stadsdelen provas teknik för smarta nät. Där ingår bland annat en parallelltransformatorstation byggd för att klara en högre dynamik. Vi kommer att utvärdera driften och hoppas att förlusterna kan minska 15 procent.

Forskning inom detta teknikområde kan få stor betydelse för den fortsatta utvecklingen av smarta nät som inte bara ska klara svängningar i last utan dessutom att ta hand om el från mikroproducenter.

– Forskningen om förluster handlar inte bara om teknikutveckling och att minska förlusterna. Det är också en fråga om miljö, den förlorade elkraften måste ju produceras någonstans. Eventuellt kan

I ett projekt undersöker Fortum om delade el-tariffer kan göra att konsumenterna jämnar ut elanvändningen över dygnet.

myndigheterna i framtiden ställa krav på att kraft-bolagen redovisar hur stora förluster är, berättar Olle Hansson.

Fortum forskar också tillsammans med KTH. Det handlar om möjligheterna för kraftnäten att ta hand om el från vindkraft.

Genom bättre styrsystem som tar hänsyn både till elproduktion och väderförhållanden kan regionnätens kapacitet utnyttjas bättre och andelen transporterad vindenergi förhoppningsvis ökas. Man vill höja den dynamiska belastbarheten. Därigenom kanske inte regionnäten behöver byggas ut i den grad som man annars antagit och ny vindkraft anslutas tidigare och till en lägre kostnad än om nya regionledningar byggs och där bara tillståndsfrågorna kan vara mycket tidskrävande.

Ett så kallat intelligent hus kan göra att elförlusterna ”bakom mätare” som idag är cirka 2-3 procent kan minska.

48 NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

FORTUM

Fortum, Metso, UPM och VTT utvecklar pyrolysprocess integrerad i kraftvärmeverk I Joensuu i Finland görs en tillbyggnad till befintligt biobränsleeldat kraftvärmeverk. Det kompletteras med utrustning för pyrolys av biomassa. Den pyrolysolja som ska produceras kan användas som eldningsolja. Det finns också tankar på att i framtiden kunna använda oljan för tillverkning av fordonsbränsle och biokemikalier.

Konceptet har utvecklats av Metso Power, Fortum, UPM och VTT. Utvecklingsarbetet tillhör TEKES Biorefine. Pilotförsök har pågått hos Metso i Tammerfors sedan 2009. Processen bygger på snabb pyrolys där råmaterialet upphettas mycket snabbt till cirka 500° C. Utan tillträde till syre omvandlas materialet till pyrolysolja, koks och gas.

Pyrolysoljan kan användas direkt som ersättning för fossil eldningsolja, alternativt upparbetas till fordonsbränsle eller användas för produktion av biokemikalier.

HÖG VERKNINGSGRAD Fördelarna med att integrera pyrolys med ett kraftvärmeverk är bland annat hög verkningsgrad. Man utnyttjar värmeenergi som annars inte tas tillvara fullt ut. Som råmaterial ska skogsrester, energiskog och trärester från sågverk användas.

Det flisade materialet torkas till en torrhalt på minst 90 %.

Sedan finmals det (< 5 mm) innan matning till pyrolysreaktorn.

– Gällande integreringen så är det fina enligt oss att vi kan använda energin i restprodukterna i första hand för att producera el och ånga i kraftvärmeverket, och att vi sedan kan använda ”resterna” av energiproduktionen, det vill säga energi i form av lågtrycksånga och varmt vatten för att försörja bränsletorken, berättar Joakim Autio på Metso Power.

VÄRMEKÄLLA Processen är utvecklad för att integreras med fluidbäddpannor, där bädden består av själva bränslet och sand. Den varma sanden utnyttjas som värmekälla för pyrolysen.

Sanden är cirka 800° C till reaktorn och cirka 500° C från reaktorn. Pannan i Joensuu är en BFB-panna – en bubblande fluidbäddspanna.

Sanden blandas med råmaterialet in i pyrolysreaktorn. En kompressor skapar ett syrefritt gasflöde som hjälper materialen upp i reaktorns nedre del.

Ut från toppen av reaktorn strömmar gas tillsammans med koks och sand.

De senare avskiljs i en cyklon. Koksen följer med sanden till pannan och bidrar till förbränningen. Gasen från pyrolysreaktorn går till en kondensor. Där kondenserar pyrolysolja. Ämnen som fortfarande är i gasfas används som bränsle i pannan.

Vid kraftvärmeverket i Joensuu bygger man till med en anläggning för snabb pyrolys. Sanden från den bubblande bädden blandas med råmaterialet in i pyrolysreaktorn. En kompressor skapar ett syrefritt gasflöde som hjälper materialen upp i reaktorns nedre del. Ut från toppen av reaktorn strömmar gas tillsammans med koks och sand.

De senare avskiljs i en cyklon. Koksen följer med sanden till pannan och bidrar till förbränningen.

Gasen från pyrolysreaktorn går till en kondensor.

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

49

Pyrolysoljan har en ungefärlig sammansättning med: 15 % lignin, några procent extraktivämnen, 20-35 % vatten, drygt 30 % ”sockerarter”, några procent organiska syror samt 20 % sammanlagt för aldehyder och ketoner. Viskositeten är i storleksordning som eldningsoljor. Densiteten cirka 1.2 kg/liter.

Antändningstemperaturen är hög. En nackdel med pyrolysoljan är att den polymeriseras/åldras under lagring.

Världsledande inom industriell pumpteknik

Att integrera snabb pyrolys i ett kraftvärmeverk med en fluidbäddspanna väntas ge hög verkningsgrad, det vill säga högt energiutbyte av bränslet. Av råvarans energi hamnar 60 % i oljan och 40 % i gasen och koksen. Man bedömer att årligen kunna producera 50 000 ton pyrolysolja i Joensuu.

Den mängden skulle ge 200-250 GWh/år, vilket skulle innebära att oljan har energivärde på 14,4-18 MJ/kg (LHV).

Metso uppger intervallet 13-18 MJ/kg (beroende på torrhalten). Om 50 000 ton pyrolysolja ersätter fossil eldningsolja minskar koldioxidutsläppet 59 000 ton och svaveldioxidutsläppet 320 ton.

Om den svenska förbrukningen av eldningsolja på cirka 1 miljon ton/år ersätts till 20 % skulle det gå åt cirka 525 000 ton pyrolysolja.

HAR PATENT Fortum satsar drygt 20 miljoner euro och EU 8.1 miljoner euro på anläggningen. VTT har patent på tekniken.

Det flisade materialet torkas till en torrhalt på minst 90 procent.

armatec.se

50 NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

FORTUM

Under hösten 2013 ska det hela tas i drift.

Fortum ska i början använda pyrolysoljan som bränsle. Företaget har redan testat motsvarande olja i sitt fjärrvärmeverk i Masaby i Finland. Senare kan det bli aktuellt att förädla pyrolysoljan vidare till fordonsbränsle och biokemikalier.

Den nya Jelgava-anläggningen är den första i Lettland i sin storlek och som använder biobränsle. Den ersätter ett värmeverk som använder naturgas. Därmed minskar koldioxidutsläppet med cirka 30 000 ton per år.

Anläggningen i Järvenpää kommer att ersätta ett värmeverk som drivs med

Hittills är vi vana att torv, recent biomassa och avfall används för att producera värme, ånga och el. I framtiden kan rötning, pyrolys, förgasning, torrefaction med flera tekniker användas för att från biomassa och avfall producera även biogas, bioolja, biokol, lignin och olika kemikalier.

naturgas och tung eldningsolja.

Där kommer koldioxidutsläppet att minska med cirka 70 000 ton per år.

Där kondenserar pyrolysolja. Ämnen som fortfarande är i gasfas används som bränsle i pannan.

I framtiden kan nya tekniker användas för att producera bland annat värdefulla kemikalier.

Därmed öppnas nya affärsmöjligheter för aktörer både i energibranschen och inom skogsindustrin.

ANDRA BIOENERGIPROJEKT Utomlands har Fortum byggt två biobränsleeldade kraftvärmeverk, nämligen i Jelgava i Lettland och i Järvenpää i Finland.

Investeringarna kostar cirka 160 miljoner € och man planerar att driftsätta verken under året.

Vi har fått förtroendet av Fortum och RFX att utföra ställningsarbetena...

Industrihuset Vävaren 806 45 GÄVLE

Tel: 026-10 59 59

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

51

FORTUM

SOLKRAFT

– stöd till och investeringar i Glava Energy Center

Vid Glava Energy Center utanför Arvika utvecklas teknik för sol-el och annan förnyelsebar energi. Fortum är medlem i centret och har på olika sätt deltagit i och lämnat stöd till arbetet. Företaget satsade förra året cirka en halv miljon kronor i Solpark nr 2 i Glava. Därmed äger man cirka 25 % av anläggningen motsvarande 50 kW effekt. Produktion därifrån matas redan ut på el-nätet.

– Det är framförallt en demonstrationsPaketen säljs till villaägare och företag, både anläggning, men vi får också erfarenheter i Stockholmsområdet och Värmland. Sol-el dels av att leverera till nätet, dels från för sådana användar-grupper har gjort stora driften av anläggningen, framsteg de senaste åren. berättar Göran Hult, forsk- När det gäller – Vi ser oss också om efter nings- och utvecklingschef möjlighet att bygga lite större forskning och på Fortum. solkraftanläggningar för att utveckling behövs själva producera och sälja el. nog ytterligare När det gäller produktion av solkraft ute hos använDå handlar det inte om Sverige insatser darna erbjuder Fortum reeller norra Europa, utan längre dan idag färdiga sol-el-paket. De innehåller söderut, kanske Frankrike eller Spanien. allt som behövs för produktion av egen el.

Eller i Indien där Fortum redan har viss Det finns även möjlighet att mata ut el på verksamhet, säger Göran Hult. nätet och få betalt från Fortum, ifall man Största möjligheterna för sol-el finns i får överskott. länder med mycket sol och höga elpriser.

52 NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

– Vi ser oss om efter möjlighet att bygga lite större solkraftanläggningar för att själva producera och sälja el, säger Göran Hult, forsknings- och utvecklingschef på Fortum.

Där finns samtidigt stort elbehov även sommartid och då till kylanläggningar.

– När det gäller forskning och utveckling behövs nog ytterligare insatser framförallt när det gäller CSP-teknologi, säger Göran Hult.

CSP – Concentrated Solar Power eller termisk solkraft – innebär att solljuset koncentreras med en reflektor eller lins.

Dessa följer solens rörelser för att utnyttja strålningen maximalt. Den koncentrerade strålningen omvandlar vatten till ånga som driver en turbin.

Vi utför fjärrvärme, fjärrkyla, gas, vatten, sopsug i alla entreprenadformer Rörbolaget i Stockholm AB

www.rorbolaget.se Samarbetspartner med Fortum i 25 år med uppgraderingar & helhetslösningar • All typ av roterande utrustningar • Uppgradering och renovering oberoende av fabrikat • Mekaniska axeltätningar • Totalentreprenad kompositbeläggning på metall och betong • Balansering - statisk och dynamisk i fält eller på verkstad • Arbetar i fält eller i egen serviceverkstad • Tyngdpunkt på driftsäkerhet, energieffektivitet & miljö • Analyser, utredningar och mätningar

Spångs ProcessTeknik är helt fabrikatsoberoende med fokus på rätt funktionslösning.

Välkomna att kontakta oss!

Spångs ProcessTeknik AB Tullinge 08-608 11 90 www.spangs.se

FORTUM

FORTUM I VÅGENERGIPROJEKT

Hjärtat i konstruktionen på Seabased är en linjär generator” på teckningen. bildtext till fotot ”Fortum deltar i flera vågenergiprojekt.

Som en del i Fortums arbete för framtidens solsamhälle är företaget engagerat bland annat i två projekt som rör vågkraft. Det är i grunden solstrålningen som ger förutsättningar för sol-, vind- och vattenkraft här på jorden. Vågkraften utnyttjar rörelserna i vattnet, som rör sig både på och under ytan.

Vågkraftsteknik utvecklas bland annat vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala.

Forskningen har avknoppat företaget Seabased, som Fortum nu samarbetar med.

Under vår och sommar 2013 ska det sjösättas 42 vågkraftsbojar vid Sotenäs i Bohuslän. De ska provköras under ett år, innan ytterligare 378 installeras.

– Som förberedelse för projektet pågår det sedan 2006 ett utvecklingsprojekt vid Lysekil där bojar med mindre storlek har testats.

Nyligen har man på samma plats sjösatt en 24 kW-boj, det vill säga med samma storlek som kommer att användas i det stora projektet vid Sotenäs, berättar Göran Hult, forsknings- och utvecklingschef på Fortum. Vågkraftsparken ska täcka en yta på 50 hektar och ha en effekt på cirka 10 MW. Projektet bekostas av Fortum och Energimyndigheten.

Dessutom är Fortum delägare i AW-Energy Oy som testar vågkraft vid Portugals kust.

Vi har lösningar för fjärrvärme, fjärrkyla och industri Powerpipe Systems AB, Box 44, 425 02 Hisings Kärra, www.powerpipe.se 54 NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Hjärtat i Seabased, konstruktion är en linjär generator.

FORTUM

Här provas en helt annan teknik med WaveRoller-enheter.

De kan jämföras med ”dörrar på gångjärn”.

Enheterna följer vågrörelserna och svänger fram och tillbaka. Tre aggregat har placerats på havsbottnen nära stranden. Sammanlagda effekten är 300 kW. – Vi har också ett samarbetsavtal med franska DCNS, berättar Göran Hult.

Planerna är i tidigt skede och går ut på att bygga en vågkraftsanläggning någonstans längs den franska kusten.

Idag är vågkraftstekniken dyr, men precis som med annan teknik sjunker kostnaderna i och med teknisk utveckling och storskalig tillverkning.

Om försöket vid Sotenäs lyckas kan företaget Seabased komma att serietillverka vågkraftverk. Det är inte omöjligt att vågkraft i framtiden svarar för 20 procent av vår energiförsörjning.

EAF El & Automation AB är ett heltäckande företag som erbjuder såväl konsult- som installationstjänster inom el, automation samt styr- och reglerteknik

Seabased baseras på att utnyttja den vertikala kraftkomposanten i vågrörelserna.

Fjärrkontroll av industriella applikationer Askalon har 40 års erfarenhet av nordisk industri. Vi fjärrövervakar och analyserar dina viktigaste applikationer via Internet. · · · ·

Reglerventiler Turbiner Kompressorer Pumpar

Remote Diagnostic Center EAF El & Automation AB Tellusborgsvägen 69 126 29 Hägersten

Tel vxl: 08-65 65 665 E-post: info @eaf-elautomation.se Web: www.eaf-elautomation.se

Tel: 054-57 92 00 www.askalon.se

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

55

FORTUM

Även investeringar i vindkraftsprojekt Fortum satsar även på vindkraft. Företaget är delaktigt i åtta projekt med vindkraftsparker i Finland.

Ett aktuellt projekt i Sverige är uppförandet av vindkraftsparken i Blaiken i Västerbottens län. Platsen har bra vindförhållanden med medelvind på 6.6 – 7.8 meter/sek, men det kalla klimatet ställer stora krav på utrustningen. Risken för isbildning på rotorbladen är stor. Särskilda tekniska lösningar används.

Blaiken-projektet har stor betydelse för utvecklingen av vindkraft i mycket kärva klimat.

Byggherren BlaikenVind AB ägs till 73 % av Skellefteå Kraft och 27 % av Fortum. EU ha avsatt 15 miljoner euro för att täcka hälften av merkostnaderna som orsakas av det kalla läget. Pengarna betalas ut efter att hela parken är i drift och man kan redovisa tillräckliga produktionsprestanda.

UTSATT LÄGE Skellefteå Kraft har tidigare byggt vindkraftparken i Uljabuouda som också ligger i ett mycket utsatt läge. Det är erfarenheter därifrån samt från vindparken i Jokkmokksliden/Storliden utanför Malå som man nu drar nytta av i Blaiken.

56 NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

På rotorbladen finns sensorer som känner av isbildning.

stängs verken av. Vid strömlöst tillstånd finns batteri-back-up som försörjer styrsystem och all utrustning som behövs för att Styrsystemet slår då på värmeelement i stoppa verket. Material och utrustning klabladen. Växellådorna är utrar temperatur ner till -50° vecklade speciellt för att tåla C. Alla material är valda för Om temperaturen att tåla kyla. det kalla klimatet. När allt fungerar som det ska sköter faller under -30° C styrsystemet av-isning och Under garantitiden överstängs verken av drift automatiskt. Is kan vakas och styrs vindkraftsleda till nedsatt verkningsparken från turbinlevegrad samt obalans i rotorn. Vid obalans rantörens driftcentral. Denna funktion stängs verket av. kommer att flyttas över till Skellefteå Kraft Det stängs också vid vindstyrkor under och Fortum. Normalt körs anläggningen 4 eller över 25 meter/sek. I utrustningen på distans från centralt kontrollrum. ingår bromsar som är särskilt starka.

Det finns också möjlighet att köra från en Om temperaturen faller under -30° C servicebyggnad på plats.

FORTUM

Vid behov slår värmeelement till som av-isar rotorbladen.

Detta gör att energiproduktionen ökar betydligt

– Från Uljabuouda och andra vindkraftsanläggningar i kallt klimat finns erfarenheter som visar att avisningen gör att energiproduktionen ökar betydligt, kanske mellan 5 och 15 procent, säger Mikael Lindmark, vd och projektledare för BlaikenVind AB. – Internationellt är intresset stort för vindkraft i kalla klimat. Det har visat sig bland annat på de WinterWind-mässor som arrangerats under senare år, berättar Mikael Lindmark.

De 30 första verken av totalt 100 i Blaiken är nu i drift och erfarenheterna så här långt är goda. Det blir intressant att följa driften också på mycket lång sikt.

En viktig fråga för lönsamheten är förstås livslängden på anläggningen. Vid normala lokaliseringar bedöms livslängden vara mellan 20 och 30 år.

Västerås: Trollhättan: Brandthovdagatan 19A Kardanvägen 40 721 35 Västerås 461 38 Trollhättan Tel 021-757 20 Tel 0520-171 50

info@termorak.se

www.termorak.se NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

57

El

Bränsleanvändning Biobränslen Avfalls- och returbränslen Energi ur 2008-2012 sjö & avloppsvatten Utveckling av tillförd energi Fortum Värmes leverans av el och fjärrvärme och fjärrkyla1 samt spillvärme Värmeåtervinning genom fjärrkyla 15000 El Fossila bränslen

<< Begreppsförklaring

35%

39%

6% 20%

10000

Övrigt fossilt 2 Olja Kol El, ospecificerat El, ursprungsmärkt & förnybar Energi ur sjö & avloppsvatten samt spillvärme Avfalls- och returbränslen Biobränslen 3

GWh

bar en

FORTUM

5000

El

Totala bränslemixen 0 2008

2009

2010

2% Biobränslen << Förklaring till miljööversikt Avfalls- och returbränslen Det här är den tillförda energin i Fortum Värmes totala 23% Energi ur sjö & avloppsvatten produktion. Nedanför finner du denna nedbruten för << Begreppsförklaring 35% samt spillvärme produkterna35% fjärrvärme, el och fjärrkyla.

Total produktionen, fjärrvärme och39% el 39% Värmeåtervinning3 genom fjärrBiobränslen 35% Fjärrkyla är bortförd energi från en fastighet. Det är enkyla Avfalls- och returbränslen Biobränslen dast den el som åtgått produktion och distribution som El ska anses som tillförd energi. Verkningsgraden - COP Energi ur sjö & Avfallsavloppsvatten och returbränslen Fossila bränslen - visar att elbehovet bortförd kWh överskottsvärme 35% 6% per samt spillvärme 6% Energi ur sjö & avloppsvatten är mycket lågt. Dessutom återvinns faktiskt en del av 39% 20% Värmeåtervinning genom fjärr20% 40% samt spillvärme denna värme under vinterhalvåret. kyla 4 Inkluderar produktionssamverkan med andra fjärrVärmeåtervinning 1genom fjärrEl värmeproducenter.

2 Fossila bränslenkyla

18% Avfalls- och returbränslen Energi ur sjötotala & avloppsvatten 31% Tillförd energi i Fortum Värmes produktion1 samt spillvärme 12% Värmeåtervinning genom fjärrkyla 18% 2% El 18% 31% Fossila bränslen

31%

23%

12%

2%

2%

14%

23%

14%

Fjärrkyla Frikyla 5 Spillkyla 6 VP-kyla 7 KM-kyla 8

23% El

Fjärrvärme1

El

39%

35%

6%

28%

40%

20%

3%

13%

13%

4 Om man köper fjärrkyla på vintern så återvinns energin till fjärrvärmenätet. Totalt sett återvinner Fortum 156 GWh från kylanätet vilket blir 220 GWh fjärrvärme.

Fjärrkyla

35%

24%

28%

Frikyla Spillkyla

6% som ett icke-fossilt bränsle 2 Torv betraktas enligt VMK 20% medan torv enligt EIFS 2011:4, klassas som fossilt.

Fortum Värme bokför därför torv tillsammans med fossila bränslen.

3 Både fasta biobränslen och biooljor.

23% 28%

24%

19% 58 NORDISKA PROJEKT Fjärrvärme www.nordiskaprojekt.se

El Fossila bränslen

2%

Biobränslen 13% Avfalls- och returbränslen Energi ur sjö & avloppsvatten samt spillvärme13% Värmeåtervinning genom fjärrkyla 3% El 13% Fossila bränslen 19% 13%

2012

El

Totala bränslemixen Totala bränslemixen Biobränslen

14% 12%

2011

El

2% 5 Frikyla: Naturlig kyla, till exempel kallt sjövatten, som inte behöver kylas i någon process. Elförbrukning en23% dast för distribution av kyla. COP 2012: 21.

6 Spillkyla: Kyla som utvinns i en värmepumpprocess där produktionsekonomin för värmeproduktionen 35% inte påverkas. Elförbrukning endast för distribution av 2% kyla. COP 2012: 21.

23%i 7 VP-kyla: Kyla som produceras samtidigt som värme en värmepumpprocess där produktionsekonomin för 40% värme påverkas. COP 2012: 3,7.

8 KM-kyla: Kyla som35% produceras i en värmepumpsprocess som inte återvinner värme. COP 2012: 2,7.

Frikyla Spillkyla VP-kyla

40%

Totalleverantàren Totalleverantören av av brânslehanteringar bränslehanteringar BMH levererar bränslehantering till Fortum Värtan KVV6

Fortum Czestochowa, Polen 2010

BMH Technology levererar kompletta bränslehanteringar till kraftvärmeverkens biobränsle eller avfallseldade FB-pannor.

Bränslemottagningssystem Bränsleberedning: sållning, krossning & magnetavskiljning Mellanlager av bränsle Bränsletransportörer Inre bränslehantering Botten- och flygaskhantering Sandhantering El- och automationssystem Montage & idrifttagning

Fortum Tartu, Estland 2009

BMH Service ansvarar för eftermarknaden.

BMH Technology Oy

Kontakt i Sverige:

Sinkokatu 11 Box 32 FI-26101 Rauma Tlf +358 20 486 6800 Fax +358 20 486 6990

Tlf 0171-243 74 BMH Service Tlf 0171-243 70

Czestochowa, Polen 2010 Fortum Högdalen, Sverige 2000

www.bmh.fi

POSTTIDNING B LJUNGÅFORS MEDIA AB BOX 145 30 113 46 STOCKHOLM

FVB levererar hållbara energilösningar till Fortum sedan mer än 30 år.

Vi tackar för förtroendet!

www.fvb.se VÄSTERÅS

STOCKHOLM

BORÅS

GÄVLE

GÖTEBORG

LINKÖPING

NYKÖPING

SUNDSVALL

ÖREBRO

EDMONTON

TORONTO

VANCOUVER

MINNEAPOLIS

SEATTLE