Grönt Samhällsbyggande 3/2022

Samhällsbyggande

Kravet på klimatdeklaration innebär att du måste ha bättre koll på de byggmaterial som används när du bygger nytt. I SundaHus databas med över 240.000 artiklar finns den information du behöver.

På vårt webbinarium lär du dig mer om hur du enkelt tar fram klimatrapporter – anmäl dig redan i dag på QR-koden ovan!

TRAPPOR SOM HÅLLER

I GENERATIONER

Våra trappor kännetecknas av en skandinavisk, tidlös design – vi tillverkar dem i stål för livslängdens skull.

Svenskt, innovativt & hållbart – weland.se

Innehåll

Ledare

Nyheter

Sveafastigheter väljer Prodikt som projektverktyg för klimatberäkningar och miljödata

16 Fastighetsägare kan nu arbeta med hela sin projektportfölj – få ökad kontroll och bli mer konkreta i sitt hållbarhetsarbete

18 Räkna ut miljöavtrycket från dina arbetskläder

Nytt avtal samlar Sverige, Norge och Danmark kring EPD:er

Gunnebo först med miljövarudeklarationer i branschen för fysisk säkerhet och förvaring

Sustainacon Sweden AB – konsult, utbildare och utvecklare av hållbart byggande

Armaturer och ljuskällor – sikta först på ekodesigndirektivet och sedan ännu bättre hållbarhet

Ljuskvalitet och energieffektivisering – lösningar från Schréder

Hel bransch av leverantörer gynnas av pågående elektrifiering

Miljökrav på flera nivåer styr projektering och byggproduktion i ”Stockholms Framtida Avloppsrening”

Tillgången på vatten är en av de globala utmaningarna – men lösningar finns

Fyrtornet – det första som möter den som stiger av tåget i Hyllie

Bonnier Fastigheter använder BREEAM-SE för certifiering av Munin NXT i Uppsala

Certifieringssystemet CITYLAB – ett processverktyg som vidareutvecklas

Markskruv – den nya generationens fundament

Citylab – lärorik vägledning för hållbarhetsarbetet i Elinegård

Stena Stål satsar på klimateffektivt återbrukat stål

Svanen allt mer motiverad

Storsatsning ger ytterligare klimatförbättrade byggelement

Klövern genomför gigantisk ombyggnad

Fokus på SGB Awards: ÅRETS BREEAM-byggnad 2021, Nationalarenan 3

CEEQUAL är ett verktyg som hjälper dig i hållbarhetsarbetet

Ny manualversion för Greenbuilding

Fokus på SGB Awards: Årets miljöbyggnad 2021, NEO Davidshall

Halvdagskursen i LEED passar bra för de som är nyfikna och vill veta mer om systemet

Hur LEED och BREEAM kan stötta med strategierför återöppnande efter COVID -19

Sergelhusen har tilldelats LEED Platinum-Certifikat av U.S. Green Building Council

Fokus på SGB Awards: Årets Miljöbyggnad iDrift 2021, Syret 6

Turning Torsos projektledare ger tips om Miljöbyggnad iDrift

Miljöbyggnad iDrift och NOLLCO2 godkänns av GRESB

Netto Noll-utsläpp ett fullt rimligt mål

SGBC har stärkt organisationen med två nyrekryteringar

EVVAS enkla airkey ger säker elektronisk access

Höga ambitioner: här bygger Wihlborgs med tre starka hållbarhetscertifieringar

Skellefteå kommun upphandlar hållbart

Examensarbeten och forskning

Vätgasförskolan i Mariestad

UTGIVARE: Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm

Besöksadress: Sveavägen 159 Växel: 08-501 08 71

ANSVARIG UTGIVARE/CHEFREDAKTÖR: Jan Åström jan.astrom@storkom.se

REDAKTÖR: Kjell-Arne Larsson

REDAKTION: Gösta Löfström Martina Nyhlin

ART DIRECTOR: Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se

MARKNAD: Noah Åström Marin noah@storkom.se

TRYCK: Exakta Print AB, Malmö 2022

OMSLAGSBILD: Fyrtornet vid Hyllie station, Malmö. Bild: Wingårdhs

FÖLJ OSS PÅ: www.grontsamhallsbyggande.se www.issuu.com

Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer. Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material. Tidningen får citeras med angivande av källa.

ISSN: 2004-3856

CERTIFIERING är innovationsdrivande!

MÅNGA ASPEKTER måste tas med från tidigt skede i byggprojekt. Brandrisker, fukt säkerhet och energiförsörjning för att nämna några. När byggherren har ambitioner att miljöcertifiera sitt projekt är också tidigt skede viktigt. Ju tidigare certifieringsarbetet förankras desto större är förutsättningarna att klara slutligt godkännande och få en hög betygsnivå. Miljötänket får då chansen att genomsyra projektet.

Om detaljprojekteringen redan hunnit en bit eller rent av är klar när certifieringsarbetet startar, då har alldeles för många lösningar och utföranden slagits fast för att certifie ringen ska kunna verka fullt ut. I sämsta fall kopplas certifieringen på mot slutet för att mera passivt räkna de poäng det färdiga bygget får. I bästa fall genomförs projektet från allra första början och till slut för att nå högsta resultat inom respektive miljöindika tor. Då kan certifieringssystemet samtidigt

bli innovationsdrivande, det vill säga byggare och deras konsulter kan utveckla nya smarta lösningar med certifieringen som sporre. Då samlas poäng inte bara för poängens skull, utan för att maximera byggnadens eller anläggningens hållbarhetsprestanda. Flera av certifieringssystemen ger dessutom extra poäng för innovationer som genomförs direkt i projektet.

Om byggherren är kommun eller myndig het, hur ska då ett hållbart projekt handlas upp? Då tänker vi på ett bygge som inte är detaljprojekterat från början, utan lämnar utrymme för konsulter och entreprenörer att komma med egna lösningar och inno vationer. Bland annat Skellefteå kommun handlar inte upp med priset som prioritet. Upphandlingen siktar i stället på hållbarhet och prestanda. Hur det går till presenteras i en artikel i detta nummer. Något som nog kan inspirera även privata byggherrar.

Hållbarhetstänk och certifiering bör alltså komma in mycket tidigt i projekt. Men också följa med länge, även under förvaltningen av byggnaden.

Miljöbyggnad iDrift kan tillämpas på fler talet befintliga byggnader. Den som för sitt nybygge har använt LEED eller BREEAM kan på frivillig grund fortsätta certifiera med LEED For Existing Buildings respektive BREEAM In-Use.

Tänk även här innovationsdrivande! Lämna utrymme åt förvaltningen och den tekniska personalen att utveckla sin kreativitet. Med inriktning på optimerad miljöprestanda och därmed på sikt bästa ekonomi för fastighetsägaren.

God läsning!

Jan Åström, Kjell−Arne Larsson Grönt Samhällsbyggande

SBB GENOMFÖR SVERIGES STÖRSTA CERTIFIERING med Miljöbyggnad iDrift

MILJÖBYGGNAD IDRIFT är ett viktigt verktyg

i Sveriges arbete med att skapa en hållbar för valtning av befintliga fastigheter. Nu står det klart att Samhällsbyggnadsbolaget i Norden AB (SBB) certifierar 500 av sina befintliga byggnader för att sedan certifiera ytterligare 500. Det rör sig om en rad olika fastigheter som skolor, bostäder och samhällsbyggnader runt om i landet.

En av Sveriges utmaningar för att nå klimatmålen är att renovera och hållbarhetsanpassa vårt befintliga fastighetsbestånd, då 90 procent av byggnaderna kommer att stå kvar 2050. Miljöbyggnad iDrift är ett effektivt verktyg som skapar miljö- och klimatnytta genom åtgärder och certifiering av byggnader i drift.

SGBCs samarbete med SBB är den största beställningen hittills för Miljöbyggnad iDrift och förhoppningen är att den ska bli ett positivt exempel för andra aktörer med stora fastighetsbestånd. Certifieringen är framtagen och utvecklad specifikt för att effek tivt ställa om och hållbarhetsanpassa stora, befintliga volymer.

– Den hållbaraste byggnaden är ofta den som redan finns. Vår omfattande certifiering enligt SGBCs Miljöbyggnad iDrift ger oss nu möjligheten att visa resultaten av våra håll barhetsinvesteringar i SBBs befintliga bestånd, kommenterar Ilija Batljan, vd och grundare, Samhällsbyggnadsbolaget i Norden AB.

Certifieringen Miljöbyggnad iDrift har ut vecklats av SGBC och lanserades 2020. Den har sitt ursprung i det välkända certifierings systemet Miljöbyggnad, men riktar sig endast mot byggnader som är i drift.

– Det här är SGBCs enskilt största avtal sett till antalet beställda certifieringar på en gång. SBB visar hur viktigt det är att vi satsar på befintliga byggnader för att säkra en hållbar samhällsbyggnad och att omställningen kan ske effektivt även i stora fastighetsbestånd, säger Lotta Werner Flyborg, vd för SGBC.

Genom den kvalitetsstämpel en certifiering i Miljöbyggnad iDrift ger, kan fastighetsägare, förutom att bidra till klimatomställningen, höja värdet på sina objekt och lättare attra hera hyresgäster.

BLUE GREEN CITY LAB

ATT BLÅGRÖNA LÖSNINGAR i staden minskar de negativa effekterna av förändrat väder och bidrar till ökad biologisk mångfald och trivsel råder det i dag inget tvivel om.

Kommunerna är på tå och tar fram sky fallsplaner, jobbar med grönytefaktorer och lokalt omhändertagande av dagvatten.

Företag specialiserade på blågröna lös ningar växer fram samtidigt som byggherrars och fastighetsägares intresse för att installe ra blågröna lösningar ökar. I den kontexten

arbetar Blue Green City Lab, en testbädd för blågröna lösningar.

Här matchas byggherrar och fastighetsä gare med leverantörer av blågröna lösningar för att utvärdera, utveckla och förfina blå gröna lösningar tillsammans med experter inom området.

Blue Green City Lab finansieras delvis av Vinnova. Partners är IVL, SLU, Scandinavian Green Roof Institute, Sustainable Business Hub, Malmö Stad och MKB.

HUR BERÄKNA KLIMATPÅVERKAN av

DE TEKNISKA installationernas roll för ut släpp av klimatpåverkande gaser har hittills varit ett nästan bortglömt kapitel. En studie från CTH/ETH visar att installationer svarar för 15–36 procent av byggnadens totala klimatavtryck. IVL har schabloner uttryckta i kg CO2e/kvadratmeter Atemp, för tekniska in stallationer (byggdel 8) avseende åtta olika byggnadstyper. Mer exakta data behövs dock och underlag kommer i form av EPD:er för de olika produkterna.

Gerda Ingelhag och Victoria Stigemyr Hill från Bengt Dahlgren utvecklar ett mer träffsäkert sätt att räkna, där målet är att basera beräkningen på så stor andel EPD:er som möjligt.

Beräkningen av VVS-installationernas påverkan är i princip enkel. Mängden av varje vald produkt multipliceras med specifik klimatpåverkan och det hela summeras över alla produkter. Om detta görs under projek tering kan produkter och lösningar som visar hög påverkan identifieras och bättre val kan övervägas.

Praktiskt görs beräkningen genom att ritningar tas fram i exempelvis Revit eller AutoCAD. Sedan omvandlas materiallistorna till kilogram och kopplas automatiskt med klimatdata, för senare summering.

Konceptet har provats för beräkning av rörinstallationer i den välkända förskolan Hoppet i Göteborg. Det visade sig att 18 procent av byggmaterialens totala påverkan kom från installationer. Rörinstallationer svarade för 7 kg CO2e/kvadratmeter BTA av totalen på 35 kg CO2e/kvadratmeter BTA.

Tre huvudstrategier kan användas för att minska avtrycket:

• Minska mängden installationer

• Återbruka

• Använda innovativa installationsmaterial

– Den hållbaraste byggnaden är ofta den som redan finns, säger Ilija Batljan, vd och grundare, Samhällsbyggnadsbolaget i Norden AB.

Gerda Ingelhag och kollegor hos Bengt Dahlgren tar fram koncept för att beräkna klimatpåverkan av VVS-installationer.

HAMMARÄNGEN SKELLEFTEÅ SÖDRA

– en logistikhub i ett växande Skellefteå

YTTERLIGARE ETT NYTT industriområde med fokus på hållbarhet och logistik ska växa fram i Skellefteå. Hammarängen Skellefteå Södra kommer att ligga strax intill travbanan och det redan befintliga industriområdet på Hammarängen.

– Tanken är att underlätta transportflödena i ett snabbt växande Skellefteå, genom att skapa ett logistiskt nav med närhet till både E4:an och flygplatsen, säger Fredrik Lindberg, projektledare på Skellefteå kommun.

Hela industriområdet delas in i ett 20-tal nya industritomter och verksamheten på om rådet är tänkt att utgöras av företag koppla de till transport och logistik, men även lager och lättare tillverkning. Infarter till området kommer att byggas från väg 364 och från den gamla Burträskvägen och Betongvägen.

Projektet utförs tillsammans med Skanska och kommer att fokusera på hållbarhet och

certifieras med CEEQUAL, som är en håll barhetscertifiering för anläggningsprojekt. Målet är att minimera negativ påverkan av exploatering genom att ta tillvara tidigare erfarenheter och insikter för att vidareut veckla hållbarhetsarbetet och hela tiden bli ännu lite bättre.

Ett hållbarhetsprogram har tagits fram för att strukturera upp arbetet med hållbar het både i projekteringsfasen och produk tionsfasen.

– Hammarängen Skellefteå Södra är ett partneringprojekt där vi tillsammans med Skellefteå kommun kommer att fortsätta driva på utvecklingen mot hållbara anläggningsprojekt och jobba med spännande innova tioner för att ta steg framåt, säger David Nordberg, projektchef hos Skanska, och fortsätter:

– Det finns utmaningar i projektet

Hammarängen Skellefteå Södra blir ett nytt område med inriktning på hållbarhet och logistik.

men desto fler möjligheter och det är just dessa vi ska ta vara på tillsammans.

Preliminärt ska hela industriområdet vara klart under senare delen av 2023, med en plan på att kunna sälja av tomter under projektets gång.

Specialister inom vat tenef fek tivitet

Mäter vattenkonsumtion i realtid

Direk tavisering vid läckagedetektering

BLÅ LINJEN BYGGS UT

Järfällastationer tillämpar CEEQUAL

STOCKHOLMS TUNNELBANA har inte byggts ut på över 30 år och behöver nu växa. För att förstärka tunnelbanenätet i Stockholm ska den blå tunnelbanelinjen därför förlängas från Akalla till Barkarby.

Skanska har fått i uppdrag av Region Stockholms förvaltning att genomföra stomkomplettering och tunnelinstallationer i förlängningen.

Skanskas uppdrag innefattar framtagande av projektering och arbetshandlingar för hissar, rulltrappor och snedbanehissar vid de nya stationerna Barkarby och Barkarbystaden.

Två nya stationer byggs, Barkarbystaden och Barkarby station. Barkarbystaden ligger mitt i den växande stadsdelen och Barkarby blir en viktig knutpunkt med pendeltåg och en kommande bussta tion och regionaltågstation.

Förlängningen av tunnelbanans blå linje kommer att gå helt under jord och stationerna kommer att ligga cirka 30 meter under marknivå.

Projektet kommer lägga stort fokus på att minimera klimatpåver kan och kommer drivas enligt miljöcertifieringssystemet CEEQUAL. Målet är att uppnå nivån Very good. CEEQUAL-arbetet ska integreras i både projektering och produktion.

Skanskas arbete ska vara färdigt innan utgången av 2025.

E-TRON AB VINNER LUNDS

STRÖMSHUSET I GÖTEBORG ska certifieras för LEED

VEIDEKKE HAR ANLITATS av Vasakronan för att utföra om- och tillbyggnationen av Strömshuset i centrala Göteborg. Projektet är en totalentreprenad i samverkan där den gamla funkisbyggnaden moderniseras varsamt.

I projektet ingår ombyggnad av delar av exteriören samt ett flertal kontorslokaler.

Samtliga befintliga centrala installationer kommer att bytas ut avseende både ventilation, värme, kyla och el.

För att kunna iordningställa exteriören krävs att vissa delar av byggnaden rivs och återuppbyggs.

– Invändigt blir det stor modernisering med nya ventilationssystem bland annat, men fasaden ska bevara känslan från det gamla. I det här projektet är det många installationsarbeten. Det är ett gammalt hus, fullt av överraskningar som är svåra att förutse, säger Anders Hogander som är projektchef hos Veidekke.

LUNDS KOMMUN har genomfört en upphandling om inköp av fem eldrivna arbetsfordon till Service förvaltningen. Fordonen ska användas inom parkoch gatuskötsel.

Vinnare av upphand lingen blev E-TRON AB med fordonsmärket PRO Litium. Upphandlingen avser fyra fordon i klassen Motorredskap klass 2 och ett fordon i klassen N1 - lätt lastbil. Leverans av fordonen har redan påbörjats.

– Det är oerhört roligt att vi tar hem ännu en upphandling. Det är ett bevis på att våra fordon håller hög klass och att vi som leverantör en hög servicenivå, säger Henrik Gunnarsson som är försäljningschef på E-TRON AB.

Hållbart projekt

Vasakronan arbetar aktivt med miljöfrågor. I det här projektet lägger man stort fokus på just miljö, energi, hållbarhet och återbruk.

Påbyggnaden blir tre nya våningsplan i korslimmat trä och ska certifieras utifrån miljöbyggnad LEED.

Strömshuset, i karaktäristisk funkisstil, är en välkänd byggnad i centrala Göteborg.

Ombyggnationen har ställt höga krav på hänsyn till de historiska värdena och moderniseringen har gjorts varsamt med antikvarier och Stadsbyggnadskontor involverade.

I projekteringen har man jobbat enligt VDC-modellen (Virtual Design and Construction) där man använt mycket beräkningar och 3D-modellering. I projekteringen har beställaren, Vasakronan varit aktivt involverad. Att ha många kompetenser involverade i tidiga skeden är viktig del av arbetssättet i VDC.

Hela projektet Utbyggd tunnelbana använder certifieringssystemet CEEQUAL.

Strömshuset är ett välkänt funkishus i Göteborg. Byggnaden ska renoveras varsamt och certifieras enligt LEED.

Greenwashing?

I S O C E L L h a r e n l ö s n i n g f ö r P R E F A B i n d u s t r i n f ö r a t t i n s t a l l e r a l ö s u l l i s t ä l l e t f ö r s k i v o r N u f i n n s m ö j l i g h e t e n a t t s e h u r i n s t a l l a t i o n e n g å r t i l l p å v å r t t r ä n i n g s c e n t e r i T i b r o

I n s t a l l a t i o n e r g e r e n f a s t i s o l e r i n g s m a t t a h e l t u t a n s k a r v a r E n d a s t e n p r o d u k t b e h ö v e r l a g e r h å l l a s f ö r a l l i s o l e r i n g o c h i n g e t s p i l l v i d i n s t a l l a t i o n e n T a k o n t a k t f ö r a t t f å e n d e m o n s t r a t i o n !

ETT ROUND ROBIN-TEST

på dynamisk simulering och LEED-protokollutvärdering av en grön byggnad

GRÖNA BYGGNADSKONCEPT spelar en grundläggande roll för att minska användningen av resurser och påverkan på människors hälsa och miljö, under hela byggnadens livscykel. Därför är en metod för att mäta byggnadens hållbarhetsgrad avgörande för att jämföra olika alternativ när det gäller användning av olika material, energiresurser, produktionsprocesser för att minska energiförbruk ningen och miljöpåverkan.

Många olika protokoll har föreslagits för att utvärdera byggnaders hållbarhet, men olika operatörer som använder dessa certifierings verktyg kan behöva göra hypoteser, även olika varandra, för att slutföra hela proceduren.

Detta arbete syftar därför till att utvärdera om och hur de hypo teser som formulerats av varje operatör kan påverka den slutliga certifieringsnivån.

För detta ändamål genomfördes ett Round Robin-test bland

PLUSENERGI

radhus i Södra Brunnshög

TEKNOLOGIE DOKTOR Karin Adalberth som tidigare byggt ett plusenergihus åt sig själv, var initiativtagare till åtta radhus i Lund, också uppförda som plusenergihus.

Husen har vattenburen värme som kommer från lågtempererat fjärrvärmenät, 45–50 grader, med ursprung i spillvärme från forsk ningsanläggningarna MAX IV och ESS. Fjärrvärmeleverantören vär mer upp vattnet till 65 grader, med hjälp av värmepumpar, för att motverka Legionella. Värme i husens spillvatten tas tillvara för att värma tappvarmvatten. Bland annat finns värmeväxlare för vattnet från duschen. Golv, väggar och tak har U-värde på 0,08–0,10 och fönstren 0,8. Alla hus har solceller på taken.

Uppvärmningen för gavelhusen drar 3 000 kWh/år och för tvåplans husen mellan gavelhusen är siffran 1 300 kWh/år (per hus). Detta kan jämföras med uppskattningen av varmvattenanvändningen som är 2 000–3 000 kWh/år. Investeringskostnaden har varit 5–10 procent högre än vid ett konventionellt bygge, men driftkostna derna är mycket låga.

– Vi har nu siffror på första årets energianvändning i ett av hu sen och dess prestanda är i paritet med beräknade siffror, berättar Karin Adalberth.

internationella partners med olika versioner av LEED hållbarhets manual för samma byggnad med samma randvillkor, där resultaten från deltagarna jämfördes och analyserades.

Det slutliga målet var att identifiera vilka frågor som har större inflytande på den slutliga prestationsgraden, vilket ger användarna en djupare kunskap om de aspekter som ingår i dessa procedurer.

Resultaten visade potentialen hos dessa byggnadsmiljöcertifieringssystem, som kan erbjuda en övergripande nivå av miljömässig hållbarhet.

(Forskningsarbete utfört av en grupp forskare från universitet i Italien, Grekland, Polen, UK och USA. A Round Robin Test on the dynamic simulation and the LEED protocol evaluation of a green building. I Sustainable Cities and Society 2022)

Plusenergihusen ser inte märkvärdiga ut, mer än att de har solceller på taken, men husen är verkligen märkvärdiga vad gäller energilösningar.

Karin Adalberth är initiativtagare till plusenergihusen i Lund. Bild: Sveriges Radio

AARSLEFF FÖRST UT

– godkänd klimatpremie för eldriven arbetsmaskin

DET ÄR NÄSTAN på ett år sedan ansök ningshandlingarna för klimatpremien skick ades in till Energimyndigheten. Nu kom det glädjande beskedet, premien har godkänts!

Den batteridrivna pålkranen, PMx2e från Junttan Oy, anlände till Aarsleff Ground Engineering i oktober 2021 och ansöknings handlingarna för klimatpremien skickades kort därefter in till Energimyndigheten.

– Då vi gjorde investeringen så räknade vi kallt med att det även skulle gå att få en klimatpremie från Energimyndigheten för att vi gick mot en mer hållbar framtid i form av maskinellt utsläppsfri grundläggning, säger Morgan Sjögren, maskinchef på Aarsleff Ground Engineering.

Processen visade sig dock inte bli så enkel som man först kanske trott. Efter en hel del jobb som även involverade maskin

tillverkaren, gick till slut allt igenom – regist reringsskylten kom på posten och vi har nu en maskin som vi får köra på allmän väg och som vi har fått klimatpremie för.

Utbetalningen är den första när det gäller arbetsmaskiner, informerar Energimyndig heten, när vi ställer frågan hur många som fått den utbetald. Att man inte har utbeta lat några fler stöd beror framför allt på två orsaker; dels de långa leveranstiderna som

Katja Wangeskog, KMA-samordnare på Aarsleff Ground Engineering.Bild: Aarsleff

har drabbat i stort sett hela fordonsindustrin, dels inregistreringarna i fordonsregistret. Det senare har ställt till det för vissa sökande.

– Utbetalningen av klimatpremien ger oss större möjlighet till ytterligare investeringar för att nå en fossilfri verksamhet snabb are, säger Katja Wangeskog som arbetar som KMA-samordnare på Aarsleff Ground Engineering och som varit en viktig länk i denna process.

NREP OCH BOTVID UTVECKLAR 599 HYRESRÄTTER med sol- och batteripark i Botkyrka

FASTIGHETSINVESTERAREN NREP har för värvat 599 Svanenmärkta hyresrätter i Slagsta Strand i Botkyrka av fastighetsbolaget Botvid Holding och kommer långsiktigt att äga och förvalta fastigheten.

Till projektet hör en solcellspark och en batteripark som kommer att kunna kapa effekttopparna när elförbrukningen är som störst. Inflyttning planeras till 2025.

– Bygg- och fastighetsbranschen behöver gå från att vara en av världens största ut släppare till att närma sig noll. Därför känns det väldigt bra att vårt största bostadsprojekt hittills i Sverige också innefattar vår största solcellspark på bostadshus och en batteri park. Det bidrar till mer förnybar el och ett bättre fungerande elsystem, säger Rickard Langerfors, bostadschef på NREP.

Nordens största fastighetsinvesterare NREP har förvärvat projektet Slagsta Strand av fastighetsbolaget Botvid.

Projektet utvecklas av Botvid Holding och omfattar 599 hyresrätter uppdelade på tre kvarter med utsikt över Mälaren, mellan Slagstabadet och Slagsta Marina. NREP står

för investeringen och kommer att stå kvar som långsiktig fastighetsägare och förvalta de färdiga lägenheterna.

– Det känns bra att få utveckla moderna bostäder för de som vill hyra en lägenhet med hög kvalitet. Vi tror att området kommer locka invånare i Botkyrka som trivs i kommunen och vill flytta till något mer modernt, men även människor från hela Storstockholm som vill ha ett riktigt bra boende nära vattnet. Vår målbild för utvecklingen har varit att skapa ett hållbart boende i vackra omgivningar. Nu finns det teknik för att mäta, lagra och skapa energi vilket för oss som utvecklare är viktigt. Vi ser fram emot att jobba med NREP i genomförandet av projektet, säger Karim Sahibzada, CFO på Botvid Holding.

Hela projektet är Svanenmärkt och på taken anläggs drygt 750 kvadratmeter sol celler som beräknas producera cirka 162500 kWh el per år.

Dessutom ingår en batteripark i projektet, vilket innebär att el från solcellerna som inte förbrukas direkt kan lagras, användas när behovet är som störst och således öka nytt

jandegraden inom fastigheten av solcellerna.

Byggstart sker under första kvartalet 2022 och hyresgästerna beräknas kunna flytta in under 2025, i allt från 1:or till 4:or. I anslut ning till bostäderna kommer det att finnas både restaurang och en kommunal förskola.

– Det krävs en ökad byggtakt för att minska bostadsbristen och hyresrätter är den boen deform det råder störst brist på. Vi är gla da att kunna komplettera bostadsutbudet i Botkyrka och erbjuda bostäder med hög kvalitet för de som vill bo klimatsmart och som inte kan eller vill köpa en bostadsrätt, säger Rickard Langerfors.

Inför klimattoppmötet COP 26 i Glasgow satte NREP målet att ha en koldioxidneutral fastighetsportfölj utan klimatkompensation 2028. Målsättningen gäller både utsläpp från byggprocesser och drift av företagets fastigheter. För att lyckas med målsättningen satsar NREP på investeringar i grön teknik, återbruk av byggmaterial och förnybar energi.

Slagsta Strand ligger vid Mälaren i Botkyrka. Projekt Slagsta Strand har utveck lats av Botvid Holding och finansieras av

NREP, som också kommer att förvalta de färdiga bostäderna. Det omfattar 599 moderna hyresrätter där näst intill samtliga får egen balkong eller uteplats, och vissa får utsikt över Mälaren.

På taken anläggs en solcellspark på drygt 750 kvadratmeter. Den beräknas generera 162500 kWh per år, motsvarande cirka 65 lägenheters årliga förbrukning av hushållsel. Dessutom anläggs en batteripark med ka pacitet att lagra upp till 100 kWh.

Solcellsparken och batteriparken skapar förutsättningar för ett effektivt resursutnytt jande av el till hushåll och elbilar. Tillsammans kan de kapa effekttopparna i fastigheterna med upp till 33 procent. Hela bostadsprojektet är Svanenmärkt.

Området har under en lägre tid fungerat som uppställningsplats och verkstad. Den antagna detaljplanen innefattar 800–1200 bostäder, en förskola, möjlighet till kommer siella lokaler samt parkeringsmöjligheter.

Vill ni ha ett lågt

Svanenmärkta byggnader har granskats ur ett livscykelperspektiv. Byggmaterial och kemiska produkter har kontrollerats, från det trä som används i takstolarna till spacklet i badrummet. Byggnaden ska också leva upp till krav på låg energianvändning.

Svanen ställer även krav som till exem

avtryck

pel ska stimulera användandet av förnybar energi och gröna innovationer. Svanen är Nordens officiella miljömärkning.

I affären har Nordanö och Vinge varit rådgivare åt Botvid Holdings i transaktionen. Real Advokater och Svalner har varit rådgivare åt NREP.

era

HEALTHY INDOORS ALLIANCE

– enade för att skapa hälsosammare och mer produktiva inomhusmiljöer

CAMFIL ÄR STOLT över att vara en av grundarna av den nybildade alliansen Healthy Indoors. Alliansens samarbetspartners delar ambitionen att öka medvetenheten kring hälsosam och hållbar inomhusmiljö.

I dag tillbringar vi 90 procent av vår tid inomhus; på jobbet, i skolan och hemma. Där för är det hög tid att vi uppmärksammar och tittar närmare på våra inomhusmiljöer. Med en större förståelse för hur dessa påverkar vårt välbefinnande och vår produktivitet, blir det lättare att ta steget mot nödvändiga förbättringar.

Även om det är sant att det finns stan darder och förordningar som vägleder fastighetsägare, arkitekter, byggföretag och arbetsgivare, är det också sant att dessa åtgärder inte når hela vägen fram. De ger heller inte den grund som behövs för att skapa de hälsosamma, produktiva inom husutrymmen vi behöver.

Därför har de fyra företagen Camfil, Condair, Fagerhult och Swegon bestämt sig för att agera. De har gått samman och bildat Healthy Indoors Alliance, ett gemensamt ini tiativ för att förbättra människors hälsa, pro duktivitet och välbefinnande i kommersiella och offentliga byggnader och bostadshus.

– Trots de omfattande vetenskapliga bevis som finns, upplever vi att företag och kon sumenter vet väldigt lite om hur oerhört stor inverkan inomhusklimatet har på vår hälsa och produktivitet, säger Silvia Petroni, Head of Strategic Marketing, Condair Group.

Initiativet omfattar för närvarande företag inom ventilation, inomhusklimatkontroll, belysning, luftfuktighet och filtrering. Vi vänder oss till allmänheten, fastighetsägare, branschfolk och specialister, till forsknings världen och till statliga institutioner och myndigheter i syfte att utbilda, informera och öka medvetenheten.

Webbplatsen healthyindoors.eu innehåller information som är avgörande för att förstå hur vi kan skapa hållbara och hälsosamma inomhusmiljöer. Den besvarar frågor, reder ut missförstånd och ger vägledning till praktiska åtgärder. Fördelarna är stora och inkluderar minskad sjukdom, sjukfrånvaro och trötthet. Andra fördelar är till exempel ökad trivsel, prestationsförmåga och allmänt välbefinnande.

– Med tanke på att allt fler drabbas av allergier och andra hälsoproblem som beror på inomhusmiljön, tyckte vi att det var dags att förklara och visa hur enkelt det är att komma till rätta med problemen, säger Mikael Börjesson, Competence Director på Swegon Group. Healthy Indoors Alliance vill driva detta förändringsarbete, och göra det enkelt för alla att vidta åtgärder för att för bättra våra inomhusmiljöer där vi tillbringar så stor del av vår tid.

Camfil, Condair, Fagerhult och Swegon har gått samman och bildat Healthy Indoors Alliance.

SVEAFASTIGHETER VÄLJER PRODIKT som projektverktyg för klimatberäkningar och miljödata

Lätt att använda, överskådligt och egen rådighet över hållbarhetsarbetet. Detta är argumenten bakom Sveafastigheters val av Prodikt. Fastighetsbolaget har tagit ett årsabonnemang för hela sin portfölj av nya projekt.

AV KJELL-ARNE LARSSON

– MED PRODIKT får vi obegränsad tillgång till ett projekt verktyg, och kan direkt se hur klimatkalkylen förändras när vi gör alternativa produktval. Och vi lär oss själva mycket under användandet, säger Görel Hällqvist, affärsområdeschef projekt hos Sveafastigheter.

Tidigare klimatberäkningar som företaget lät göra baserades på generiska data. Med Prodikt används i större utsträckning data från EPD:er, det vill säga specifika data för respektive produkt, vilket ger bättre träffsäkerhet. För varje klimatberäkning i Prodikt visas hur stor andel EPD:er respektive generiska data som ligger till grund för beräkningen.

– Vi ska använda Prodikt både i detaljplaneskede och produktionsskede, fortsätter Görel Hällqvist. Arkitektens detaljplaneprojektering i form av en 3D-modell kan importeras direkt till Prodikt. Då får vi en första grov klimatberäkning som anger ett ”tak” för klimatbelastningen.

I produktionsskedena blir det Sveafastigheter tillsammans med entreprenören som kommer att använda Prodikt. Allt efter som val av konstruktionslösningar och produkter görs närmar sig klimatkalkylen allt mer det riktiga utfallet, för att till slut gälla för det som kommer att byggas.

För närvarande är inriktningen de delar av byggnaden som omfattas av lagen om klimatdeklarationer, det vill säga stomme, klimatskal och innerväggar.

Men Sveafastigheter vill ta med så mycket som möjligt av byggnaden. I plattformen Prodikt skapas kundunika system som avspeglar Sveafastigheters etablerade byggsystem, till exem pel för innerväggar, ytterväggar och kök. Detta innebär även att importfunktionen av BIM-modeller direkt kan kopplas till dessa anpassade system.

– Vi valde Prodikt mycket tack vare att det har riktiga data från EPD:er, och kan användas även tidigt i projekt. Det är ett lättanvänt program, lätt att hänga med i och lärorikt inte minst genom att det går så snabbt att få fram nya klimatkalkyler baserade på alternativa val, avslutar Görel Hällqvist.

– Sveafastigheter kommer att använda Prodikt på samtliga nybyggnads projekt under ett år och utvärdera programmets funktion som projektverktyg, berättar Görel Hällqvist, affärsområdeschef projekt, Sveafastigheter.

FASTIGHETSÄGARE KAN NU ARBETA MED HELA SIN PROJEKTPORTFÖLJ

– få ökad kontroll och bli mer konkreta i sitt hållbarhetsarbete

Prodikt samlar hållbarhetsdata och fungerar som projektverktyg. Den kostnadseffektiva och användarvänliga plattformen passar lika bra under förstudier som för skarpa beräkningar under detaljprojektering; allt för fastighetsutvecklaren. I Prodikt går det att skapa både klimatberäkningar, klimatdeklaration och loggbok för projektet.

AV KJELL-ARNE LARSSON

TIDIGARE HAR DET varit svårt att ens få överblick över alla nödvändiga hållbarhets data. Ännu svårare att beräkna totala miljö-

påverkan från ett projekt. För aktiva val av byggprodukter och material behövs data från EPD:er, produktdatablad och flera databaser.

– Med Prodikt blir allt enkelt. Prodikt samlar in och gör leverantörernas informa tion tillgänglig, tydlig och digital. Dessutom

är Prodikt ett projektverktyg som hjälper dig genom hela projektet, från förstudie via programhandling till att byggnationen står klar, berättar Dan Axnér, Head of project sales hos Prodikt.

Prodikt visar just de data du är intresserad av! Exempelvis är en EPD alldeles för tids krävande att sätta sig in i och tolka. Prodikt väljer data från EPD:er och andra dokument, för att i reda siffror visa den planerade bygg nadens miljöpåverkan.

Den digitala hållbarhetsplattformen Prodikt uppdateras varje vecka för att hål la jämna steg med kraven enligt REACHdirektivet och SIN-listan (Substitute It Now). Detta för att vara à jour med nya lagar och skärpta krav.

Prodikt beaktar många olika miljöpåver kanskategorier. Den digitala plattformen

samlar och redovisar data på:

• Klimatavtryck

• Cirkularitet, andel återvunnet material, återvinningsbarhet

• Materialets potentiella hälsopåverkan

Både databas och projektverktyg

Leverantörer av byggprodukter och mate rial tillgängliggör sina produkter i Prodikt. Användarna finns sedan hos fastighetsutvecklare, entreprenörer, arkitekter och konsulter.

Prodikt kommer bäst till sin rätt i rollen som projektverktyg. Användaren lägger upp sitt projekt med de produkter som man planerar att använda. Eftersom mängderna av varje produkt läggs in i projektet så beräknar Prodikt summerade hållbarhets

data för varje produkt respektive för hela byggnaden: klimatavtryck, andel återvunnet material, emissioner med mera.

Prodikt är dynamiskt, om användaren ändrar sitt produktval uppdateras samtliga siffror. Varje hållbarhetsparameter redovisas fortfarande för varje produkt och summerad för hela byggnaden.

Det går också att se och jämföra siffror för hela produktgrupper eller hela byggsystem. Ska vi exempelvis välja betongstomme eller KL-trä?

För användaren finns flera sätt att lägga in mängderna i sitt projekt:

• Mata in manuellt

• Mata in från Excel-ark

• Använda data från kalkylprogram, exempelvis Bidcon

• Importera data från BIM-modell (3D)

i form av IFC-filer

Prodikt är enkelt och användarvänligt. Mängder hanteras i de enheter som traditio nellt används inom respektive produktgrupp, kvadratmeter för golv, styck för fönster och så vidare. Detsamma gäller när exempelvis klimatavtrycket visas. Detta förenklar inte minst då olika produktval jämförs. För att detta ska bli rättvist och relevant så inklu deras även produkternas tekniska prestanda vid urval och jämförelser.

Effektivt verktyg i alla faser

Beträffande klimatdata innehåller databasen dels produktspecifika data från EPD:er och dels generiska data (generella från Boverkets klimatdatabas). Generiska data är mest lämpliga att använda i inledande projektskede. I senare skeden, när specifika produktval görs, kan generiska data ersättas med specifika och en mer exakt beräkning utföras.

I slutfasen, när samtliga produkter som måste tas med för klimatdeklarationen är valda, kan den definitiva beräkningen göras som ligger till grund för klimatdeklarationen. I Prodikt kan sedan klimatdeklarationen skapas.

– Verktyget går att använda i alla skeden av ett projekt, från förstudier, via program handling, till att huset står klart. Fastighets utvecklaren får rådighet och kontroll över hållbarhetsdata på ett enkelt sätt som inte var möjligt tidigare. Prodikt är mycket kostnadseffektivt jämfört med alternativa sätt att arbeta med klimatberäkningar och andra miljöaspekter, avslutar Dan Axnér.

Därmed behöver varken fastighetsutvecklaren eller byggentreprenören vara beroende av konsulter för att uppfylla lagkrav och för att i allt övrigt utveckla sitt hållbarhetsarbete.

Prodikt är ett lättanvänt hållbarhetsberäkningsverktyg för fastighetsutvecklare, entreprenörer, arkitekter och konsulter.

RÄKNA UT MILJÖAVTRYCKET från dina arbetskläder

För att kunna minska klimatutsläppen från kläder måste det bli enklare för konsumenter och inköpare på företag att välja hållbara alternativ. Det menar arbetsklädestillverkaren Fristads, som nu har tagit fram en digital tjänst där man kan jämföra miljödeklarerade kläder med plagg som är konventionellt producerade. Det nya onlineverktyget kallas för Green Calculator och är öppet för alla.

– INOM BYGGINDUSTRIN ser vi ett tydligt ökat intresse för plagg som är håll bara både för användaren och miljön. Med miljödeklarerade plagg finns en möjlighet att göra skillnad, inte minst för företag som gör stora inköp av kläder, säger Lene Jul, Product Management Director på Fristads.

Miljövarudeklaration, eller Environmental Product Declaration (EPD) som det kallas på engelska, används för att mäta och redovisa den totala klimatpåverkan hos en produkt under hela dess livscykel. Det är en standardiserad och tredjepartsgranskad miljödeklaration, vilket innebär att den både är trovärdig och kan användas för jämförelser och rapportering. EPD:er används inom flera branscher men har framförallt blivit ett vanligt inslag i byggsektorn i takt med att hållbarhetskraven för byggnader höjts. Bara de senaste tre åren har antalet EPD:er inom byggindustrin mer än fördubblats och idag finns mer än 12.000 byggprodukter registrerade.

2019 lanserade Fristads den första EPD:n för kläder, en hantverkarkollektion där varje led i produktionen, från konstruktion och material till spill och transporter, analyserats noggrant från ett hållbarhetsperspektiv. Efter det har företaget utökat sitt miljödeklarerade sortiment med kollektioner för service och industri, varsel samt ytterplagg.

Målet är att ta fram kollektioner med EPD:er i alla produktsegment och att vara ledande inom hållbarhet i arbetsklä desbranschen. Enligt Fristads vd Anders Hülse var utvecklingen av Green Calculator nästa naturliga steg i företagets hållbar hetsarbete.

– Vi behövde ett verktyg som på ett enkelt sätt kan visa på miljövinsterna med att

välja hållbart producerade plagg. Vi hoppas att Green Calculator kommer ge en värde full insyn och insikt hos våra kunder och få fler att göra ett medvetet val när det gäller arbetskläder, säger Anders Hülse.

Green Calculator samlar alla uppgifter om de miljödeklarerade kläderna på ett ställe, tillsammans med information om jämförelseplagg ur Fristads konventionella sortiment. Genom att välja vilka arbetskläder man använder idag, eller vill införskaffa, samt hur många anställda företaget har, räknar kalkylatorn snabbt ut vilken miljöpåverkan plaggen har när det gäller vattenförbrukning och utsläpp av växthusgaser.

– Att kunna dokumentera sin miljöpåverkan blir allt viktigare för företag idag, inte minst inom byggsektorn. Green Calculator tar fram riktig data om arbetsklädernas miljöpåverkan som företag sedan kan använda i sin hållbarhetskommunikation. Bra arbetskläder ska skydda användaren,

men inte på onödig bekostnad av miljön, säger Anders Hülse.

Green Calculator är tillgänglig på fristads.com och är öppen för alla att använda.

FAKTA

Green Calculator är ett onlineverktyg som hjälper privatpersoner och företag att jäm föra klimatavtrycket från miljödeklarerade kläder i Fristads sortiment med konventionellt producerade plagg. Verktyget anger både det så kallade vattenbristavtrycket och den globala uppvärmningspotentialen (GWP).

att

Nytt avtal samlar SVERIGE, NORGE OCH DANMARK KRING EPD:ER

Livscykelanalyser ligger till grund för miljövarudeklarationer, främst den typ som benämns EPD:er. Mycket kompetens om livscykelanalyser finns hos IVL och experter knutna till IVL. Företaget äger också dotterbolaget EPD International som är en av de programoperatörer som publicerar EPD:er.

ATT TA FRAM EPD:er har hittills i de flesta fall varit svårt, tidskrävande och dyrt. Det finns olika strategier att ta till för att processen ska bli mer kostnadseffektiv. Ett är att använda ett så kallat EPD-verktyg för en familj av produkter, där verktyget har

utvecklats för hela familjen och sedan an vänds för att framställa en EPD för respektive medlem i familjen, det vill säga de enskilda produktvarianterna.

Ett nytt samarbetsavtal blir också av stor betydelse för att sänka kostnaderna.

Avtalet har tecknats mellan de ansvariga för EPD-programmen i Sverige, Norge och Danmark. Detta skapar möjligheter att använda miljödata över gränserna.

– Vi ser att EPD:er kommer att spela en allt viktigare roll i takt med att länder ställer >>

EPD:er

krav på byggnadernas totala klimatpåverkan, inklusive livscykelanalyser. Genom avtalet gör vi det enklare för branschens alla aktörer att möta de kraven och kan tillsammans ut veckla EPD-systemet vidare, säger Sebastian Stiller, vd för svenska EPD International.

Efterfrågan på EPD:er har ökat snabbt de senaste åren, särskilt inom byggbranschen. Den svenska EPD-databasen ökade med 200 procent åren 2019–21 och innehåller nu över 3 400 registrerade EPD:er. Även i Norge har man sett en explosionsartad ökning de senaste åren.

Stark signal

Det avtal som har tecknats innebär ett ömsesidigt erkännande av EPD:er, inklusive de produktkategoriregler (PCR) som de baseras på.

– Det innebär att EPD-ägarna, det vill säga producenterna, får en helt annan synlighet och tillgång till en mycket större marknad. Samtidigt blir det lättare för konsulter, entreprenörer och andra som behöver beräkna byggnaders klimatpåverkan att få tillgång till uppgifter om de byggprodukter som de använder i sina bygg projekt, säger Håkon Hauan, verksamhets chef för EPD Norge.

Ett så kallat Mutual Recognition Agreement (MRA) innebär att tillverknings företag som har fått en EPD publicerad hos en av de tre nordiska aktörerna nu –mot en mindre engångsavgift – kan få den publicerad av de två andra aktörerna utan att behöva verifiera EPD:n på nytt.

– Avtalet om ömsesidigt erkännande av EPD:er är en stark signal till och från den nordiska byggbranschen om att vi är enade i vår önskan att påskynda den gröna omställningen, säger Martha K Sørensen, chef för EPD Danmark.

De tre ländernas EPD-programoperatörer hoppas att fler länder ansluter sig. De ser möjligheter till kunskapsutbyte och samarbete om digitalisering, verktyg och produktkategoriutveckling. Målet är att länderna ska harmoniseras över hela linjen så långt det är möjligt. Som en del av avtalet kommer en panel med representanter från

de tre länderna att inrättas som fortlöpande kommer att diskutera utveckling av systemet.

En EPD – Environmental Product Declaration – är en miljövarudeklaration, framtagen på ett specifikt sätt som följer standard och är tredjepartsgranskad.

Internationella och europeiska standarder styr framtagning och utformning.

Grunden för en EPD är livscykelanalyser som beskriver en produkts miljöpåverkan under hela dess livscykel.

Miljövarudeklarationen EPD för en viss produkt är framtagen på ett standardiserat sätt och granskad av tredje part.

En Environmental Product Declaration visar klimatavtryck och annan miljöpåverkan från respektive produkt.

GUNNEBO FÖRST MED MILJÖVARUDEKLARATIONER i branschen för fysisk säkerhet och förvaring

Miljövarudeklarationer –Environmental Product

Declarations – finns nu för tre av Gunnebos produkter. Därmed får kunderna tredjepartsgranskad data om produkternas miljöpåverkan. Detta är ett första steg i företagets resa kring att ta sin produktportfölj till nästa nivå inom hållbarhetsområdet och att ytterligare kartlägga produkternas miljöpåverkan.

GUNNEBO TILLHÖR världens ledande företag inom säkerhet, och svarar främst för fysiska säkerhetslösningar (Safe Storage) och passersystem (Entrance Control). Nu har Gunnebo låtit konsultföretaget AFRY ta fram miljövarudeklarationer, EPD:er, för tre produkter: ett säkerhetsskåp (DuoForce), automatiserade bankfack (SSA) och kassa skåp för uttagsautomater (ATM). EDP:erna finns öppet publicerade på EPD International.

– Vi höjer vårt fokus på hållbarhet och er bjuder nu våra kunder tredjepartsgranskad och transparent miljödata, säger Kristina Wetterhorn, Group HSE & Sustainability Controller hos Gunnebo. För de byggherrar som miljöcertifierar sina byggnader förekommer ännu inga krav på EPD:er för installerade produkter, men den dag sådana krav kommer är vi förberedda.

Gunnebo ska även använda EPD:erna internt. Eftersom de visar både klimatpåverkan och andra miljödata som resursanvändning och vattenanvändning med mera, baserade på LCA-beräkningar, kan EPD:erna utgöra underlag vid produktutveck ling. Steg 1 är att ta fram EPD:er, steg 2 att se till exempel vilka material i produkterna som påverkar mest och utvärdera möjlig heterna att byta ut dem mot mindre miljö-

belastande, eller använda en mer miljövänlig elektricitetsmix. Steg 3 är att ta fram förnyade EPD:er. På så sätt kan Gunnebo successivt förbättra sina produkters miljöprestanda.

EPD:er tas fram inom det internationel la EPD-systemet i enlighet med standarden ISO 14025. Resultaten sammanställs i EPDrapporteringsformatet och verifieras av en tredjepart innan de publiceras.

– Genom att EPD:er är framtagna enligt standard och granskade av en oberoende part går det att jämföra EPD:er från olika tillverkare, förklarar Kristina Wetterhorn. Kunderna, exempelvis bland byggarna, får därmed pålitliga data att gå på när de väljer mellan olika produkter och olika leverantörer.

Gunnebo har som ett av sina hållbarhets mål att senast 2024 ha EPD:er för sex av sina produkter. För närvarande ligger företaget främst i säkerhetsbranschen när det gäller att ha tagit fram sådan miljödata.

Nästa steg för Gunnebo är att göra EPD på produkten i bild, nämligen EverydaySafe, ett kassaskåp som exempelvis kan byggas in i kök.

I bild ses SSA, en av produkterna som Gunnebo gjort EPD på. Scanna QR-kod för en förklarande video av produkten.

SUSTAINACON SWEDEN AB

– konsult, utbildare och utvecklare av hållbart byggande

Sustainacon är verksamt inom stadsutveckling, bygg- och anläggningsprojekt samt fastighets förvaltning. Företaget är mycket mer än ett sedvanligt konsultföretag. Sustainacon håller också utbildningar och deltar i forsknings- och utvecklingsprojekt. Ett exempel är INDU-ZERO som tagit fram kostnadseffektiv renovering med sikte på nära noll energiförbrukning.

AV KJELL-ARNE LARSSON

SUSTAINACON ÄR därmed den kompletta aktören för hållbart byggande.

– Vi har koll både på den helhet och de detaljer som krävs, säger Per Andersson, företagets vd och grundare. Både i förstudier, under projektering och i produktionsskede behärskar vi energiproblematik, fuktsäker het och miljöfrågor.

Företaget har roller bland annat som oberoende projektledare, processpecialist och projektstödsspecialist. Det är viktigt att komma med tidigt i projekten, gärna redan under förstudier och slutligen in i förvalt ningsfas. Att formulera och ställa rätta kraven är avgörande för att uppnå hållbart byggande.

Sustainacon genomför miljöcertifie ringar enligt alla i Sverige förekommande certifieringssystem. Per Andersson är själv certifierad samordnare i Miljöbyggnad, Miljöbyggnad iDrift, Noll CO2, CEEQUAL och Citylab, samt undervisar i Miljöbyggnad. Tillsammans med SGBC har han deltagit i utvecklingen av certifie ringssystemen.

Ett särskilt område för Sustainacon är förebyggande fuktsäkerhetsarbete där man ofta har rollen som diplomerad Fuktsak kunning i enlighet med standarden ByggaF.

Företaget deltar i arbeten för att utveckla håll bart byggande. Exempel vis var Sustainacon med i INDU-ZERO, ett Inter Reg-projekt med deltaga re från sex länder. Målet var att utveckla en kost nadseffektiv industriali serad metod att energirenovera bostäder. Kostnaderna skulle halveras jämfört med traditionella metoder och energiprestanda skulle sänkas till nära noll. Konceptet går

ut på att montera prefabricerade ytterväggar och tak utanpå befintliga väggar och tak. Sol-el integreras på taket. Energilösningen för övrigt och ventilationstekniken ryms i en standardiserad ”skid” som installeras i huset. Konceptet täcker in även underhåll och förvaltning, utan gömda kostnader. Lösningen är cirkulär och LCA-analyser har visat lovande resultat.

Det nederländska företaget RC Panels till verkade väggpaneler och ett fullskaligt reno veringsprojekt med konceptet har genomförts i Enschede, Nederländerna. InterReg-pro jektet är slutredovisat sommaren 2022 och presenteras på www.induzeroblueprint.eu

– För att nå klimatmålen krävs kostnads effektiva energirenoveringar. Ser vi till hela EU behöver 152 miljoner hem renoveras, berättar Per Andersson, som nu talar varmt för konceptet INDU-ZERO i Sverige och utvecklar detta, med stöd från bland andra Energimyndigheten.

Under vintern ordnas Workshops om energi renovering enligt INDUZERO. Detta är något både bostadsbolag och tillverkande företag borde ta fasta på.

Sustainacon tillsam mans med Glava Ener gy Center och Hållbart Byggande i Värmland, vidareutvecklar idén med sol-el på taket och som försörjer bostadshuset med energi.

Sustainacon är engagerat i föreningen Håll bart Byggande Värmland och därmed även med i LÅGAN – FÖR ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER.

HBV och LÅGAN arrangerar seminarier och kurser bland annat i hållbar renovering

enligt ”Totalmetoden”. ”Energirenovering”

är ett annat koncept, för mindre och medelstora företag. Sustainacon har varit med i flera SBUF-projekt, däribland ByggaF och har deltagit i 3iii (Chalmers m.fl.) och Bygga E. Två områden som ligger företaget nära om hjärtat är träbyggande och solenergi. Under 2023 arrangeras Solmässan på tre orter –Göteborg, Karlstad och Stockholm.

Under flera tillfällen året om håller Per Andersson och Sustainacon kurser, avsedda för fastighetsutvecklare, konsulter och entre prenörer. En kurs om klimatsmart byggande berör bland annat klimatberäkningar och klimatdeklaration. Andra kurser är basutbild ning i Miljöbyggnadscertifiering respektive fuktsäkerhetsbyggande (ByggaF). Kurser hålls också i partnering och samverkan.

Per Andersson, vd för Sustainacon.

Konceptet INDU-ZERO baseras på prefab väggoch takelement som monteras utanpå befintliga väggar och tak. Till vänster före. Till höger efter.

ARMATURER OCH LJUSKÄLLOR

– sikta först på ekodesigndirektivet och sedan ännu bättre hållbarhet

Arkitekter, ljusdesigner och beställare ropar allt mer efter produkter som främjar hållbarhet. Armaturer och ljuskällor som håller längre, som går att återbruka eller åtminstone återvinna med samvetet i behåll. EU:s regelverk har skärpts och kommer att skärpas ytterligare, inte minst tänker vi på ekodesigndirektivet, men mycket mer krävs för verkligt hållbara produkter och riktigt hållbar ljussättning.

AV KJELL-ARNE LARSSON

LJUSDAGEN arrangeras av Belysnings branschen, som organiserar landets tillver kare och importörer av ljuskällor, armaturer och komponenter. Efter två års uppehåll åter kom arrangemanget den 6 september, som en tillställning med fysisk närvaro.

– Denna gång har vi fokus på hållbar het, hur det går att spara mer resurser och energi, sa inledningsvis organisationens vd Mikael Castanius.

Under konferensen användes ett lika effektivt som trevligt upplägg med nio snabb

presentationer på 8 minuter vardera. Alla handlade om hållbarhet på ett eller annat sätt. Sessionen inleddes med att Peter Bennich som är belysningsspecialist på Energimyndigheten berättade om hållbar belysning ur ett EU-perspektiv. Han visade bland annat vad EU har gjort och vad som väntar.

Ekodesign- och RoHS-direktiven fasar ut det mesta av kvicksilverbaserad belysning. Detta gör samtidigt att energianvändningen minskar.

Just ekodesigndirektivet ställer nya krav

på reparerbarhet, uppgraderbarhet och åter vinning.

Nu väntar vi utvidgning av ramdirektivet för ekodesign: ”Ecodesign for Sustainable Products Regulation”. Det ska omfatta alla produkter och även material som stål och betong. Utvidgningen innebär högre krav på resurseffektivitet, längre livslängder och minimikrav på klimatavtrycket. Det senare provas nu i förhandlingar om solceller, moduler och växelriktare.

Utrustningens klimatpåverkan är mycket

viktig och förhandlingarna kan leda till att polykristallina solceller av låg kvalitet för bjuds i EU.

Enligt vissa forskare är de största utma ningarna för att åstadkomma hållbarhet:

1. För producenterna: ökade krav på hållbar design, inte minst längre livslängd.

2. Producenter och återförsäljare: ökade krav på cirkulära affärsmodeller, inte minst för att möta kraven på ökad livslängd, reparerbarhet, återvinningsbarhet, ersättning av produkter med tjänster.

3. För slutanvändarna (vi vanliga konsu menter): slut med slit och släng, konsumtion som livsstil måste avvecklas.

– Vi måste gå tillbaka ungefär hundra år, lappa, reparera och laga. Forskarna är skep tiska till hur vi kan ändra vårt konsumtions mönster, det kan bli ”tomt” utan konsumtion, avslutade Peter Bennich.

Annorlunda för framtidens ljusdesigners

Lina Färje som är ljusdesigner på Tyréns talade under rubriken ”Cirkulära tankar i rollen som ljusdesigner” och tangerade ämnen som energi- och resurshushållning, men även vår inställning till belysning, återbruk och framtida förutsättningar för ljusdesigners.

Fluktuationer i elnätet kan vara ett växande problem, med tanke på el-situationen i Sverige. /Johannes Lindén, ljusforskare, Lunds tekniska högskola

– Elektriskt ljus har utvecklats från något dyrt och exklusivt för hundra år sedan, men finns nu i överflöd. Vi måste börja uppskatta belysning igen, menade Lina Färje. Är allt vi designers föreslår verkligen nödvändigt?

Det är viktigt att få ner energianvänd ningen, reducera mängden belysning och antal armaturer. Och att få ner resursanvändningen. Öka livslängden på armaturer i sin helhet. Beträffande återbruk har tyvärr ny teknik och nya produkter gjort det svårare att återbruka armaturer och ljuskällor.

Lina Färje visade exempel på återbruk från utemiljöer i Köpenhamn och interiörer på Uppsala stadsteater.

– Den cirkulära omställningen inne bär en ny estetik som är mycket roligare och mer kreativ. Begränsningarna skapar nya förutsättningar som gör resultatet mer överraskande och oförutsägbart för oss som designers, fortsatte Lina Färje.

Hon efterlyste ”Design for disassembly”, användande av inventeringsappar, exempel vis i rivningsprojekt, och att marknaden för återbrukade grejor utvecklas mer.

– Mycket är fantastiskt för återvinning och återbruk. För inget är skräp, avslutade Lina Färje.

Johannes Lindén som är ljusforskare

Det behövs objektiva metoder för att mäta flimmer från ljuskällor. Tekniska beskrivningar finns, men de är svåra att tolka.

“

vid Lunds tekniska högskola gjorde en pre sentation med rubriken ”Tänk på flimmer – spara resurser”. Flimmer kan innebära hållbarhetsrisker av olika karaktär:

• Nya installationer behöver bytas

• Att undermåliga drivdon kastas

• Negativa hälsoeffekter som kan leda till personligt lidande och sjukskrivning

EU:s ekodesigndirektiv som började gälla 2021 statuerar gränsvärden för flimmer och stroboskopiska effekter för vita ljuskällor som säljs inom EU.

En detalj att vara medveten om när det gäller flimmer är att det definieras som en subjektiv upplevelse (Perception of visual unsteadiness), men samtidigt behöver vi objektiva metoder att mäta flimmer. För att få vägledning konsulterar vi den tekniska rapport TR IEC 61547-1:2020, som dock både är svårläst och svårtolkad. Flera sätt att mäta flimmer beskrivs. Med en IEC Flicker meter registreras spänningsfluktuationer i elen som matar ljuskällan och då betecknas måttet PST eller PSTV. (ST = Short Term, V = Voltage). Alternativt används en IEC Light Flickermeter och då registreras ljus fluktuationerna. Måttet betecknas då PST LM (LM = Light Measurement. Vad P:et står för framgår inte klart av rapporten, men det

Henrik Gidlund som är belysningsspecialist på Trafikverket berättade om ett sätt att spara energi, nämligen att närvarostyra belysning på gångoch cykelbanor.

troligaste är att det står för Perceptability, dvs. synbarhet/förnimbarhet).

– Fluktuationer i elnätet kan vara ett väx ande problem, med tanke på el-situationen i Sverige. Detta kan leda till flimmer hos lampor som inte är tillräckligt immuna. Det kommer antagligen att innebära ett ökat behov av att utvärdera kvaliteten på nät spänningen, men också lampors immunitet mot svajiga nätspänningar, för att undvika

bland annat att tvingas avveckla utrustning som har installerats ganska nyligen, säger Johannes Lindén.

Konferensens moderator Mikael Castanius frågade slutligen vad som är den största hållbarhetsutmaningen för ljusbranschen.

– Det blir hur producenter och återför säljare ska kunna göra affärer på produkter som måste hålla väldigt länge, svarade Johannes Lindén.

Ett sätt att spara energi kan vara att när varostyra belysning bland annat på gångoch cykelbanor. Om detta berättade Henrik Gidlund, som är belysningsspecialist på Trafikverket. Han hade konstaterat att många GC-vägar är upplysta hela nätterna, trots att väldigt få använder vägarna då.

En lösning är att förse lyktstolparna med närvarosensorer och möjlighet att kommu nicera med grannarna bland lyktstolpar. Kommunikationen skickar en tändsignal på radio 100–300 meter.

Hur detta kan fungera i praktiken har provats på en gång- och cykelbana utanför Uppsala. Två lyktor hålls tända framför och två lyktor bakom, så att en ”ljusbubbla” på fem lyktor följer fotgängaren eller cyklisten.

– Närvarostyrningen måste utformas så att den inte uppfattas som läskig. Vi får inte

Genom att närvarostyra belysningen hushållas med energi. Sådan styrning har installerats bland annat i Uppsala. Foto: Henrik Gidlund

stoppa in åtgärder som motverkar syftet med belysningen, säger Henrik Gidlund.

Trafikverket har utvecklat funktionskrav för hur närvarostyrd belysning kan upp handlas och detta har också gjorts i ett fler tal projekt, bland annat i Gävle. Lösningen kommer också allt mer på rastplatser längs de stora vägarna.

– Nu tar vi nästa steg och utvecklar en kravmodell för att olika fabrikat av belysningsstyrning ska kunna kommunicera med var andra. Försök med detta görs nu, också detta utanför Uppsala, avslöjar Henrik Gidlund.

Att spara energi genom att närvarostyra eller genom att sänka ljusstyrkan nattetid skulle också kunna tillämpas för aktivitets ytor utomhus och på villagator.

Ljusföroreningar

Den tidigare talaren Lina Färje från Tyréns frågade sig om det som ljusdesigners föreslår verkligen är nödvändigt, och rekommenderade att ”använda mindre och färre” ljuskällor. Detta leder osökt till problemområdet ljus föroreningar, ett ämne som togs upp av Clara Frænkel, arkitekt SAR/MSA och ljusdesigner hos White Arkitekter. Hennes presentation hette ”Ljusföroreningar – metoder och försök att balansera ljus och mörker”.

Hur ofta ser vi egentligen stjärnhimlen klart, från horisont till horisont? Inte särskilt ofta! Och då vi måste ge oss ut långt från städer och samhällen. Det finns ljusförore ningskartor som visar ljusförorenade respek tive ostörda himlar över alla delar av världen.

– I omställningen till mer hållbara ljusmiljöer med mindre ljusföroreningar behöver vi lära oss mer om nattens ljus och liv, menar Clara Frænkel.

Det är första steget, sedan behöver vi ifrågasätta. Istället för att sätta människan i centrum behöver vi sätta livet i centrum och inkludera nattlevande djur och växter.

– Eftersom ljusföroreningar sprids över så långa avstånd kan vi inte bara ta hänsyn till behovet av ljus på vår plats, i vårt projekt, utan också av behovet av mörker på andra platser – något som kräver ett mer etiskt och solidariskt förhållningssätt, fortsätter Clara Frænkel.

Det behövs också mer strategisk planering. White har för Nacka kommun tagit fram en belysningsstrategi som innehåller riktlinjer mot störande belysning, och som delar in kommunen i olika ljusmiljözoner och utvecklar kommunens mörka strukturer.

– När vi planerar ska vi inte bara fokusera på hur något ska belysas utan behöver i större utsträckning planera för vad som ska och inte ska belysas, till exempel genom att an vända Kevin Lynchs verktyg med ett ljus- och

När vi planerar ska vi inte bara fokusera på hur något ska belysas utan behöver i större utsträckning planera för vad som ska och inte ska belysas.

/Clara Frænkel, arkitekt och ljusdesigner, White Bild: Anders Bobert

mörkerperspektiv, säger Clara Frænkel.

När vi gestaltar behöver vi åstadkomma vackra stads- och landskapsrum som utgår från nattens egna kvaliteter. I ett arbete med Bergens Nya Bystrand och Lungegårds park var visionen att skapa ett nattlandskap som rymmer både ljus och mörker. För att minimera spilljus valdes att rikta allt ljus bort från vattnet. I hela parken användes varma ljusfärger och dimbara avskärmade armaturer.

– För att veta hur ljusdesignen påverkar miljön behöver vi också räkna mer, påpekar Clara Frænkel.

White står bakom den nya fasad- och parkbelysningen vid Sundbybergs kyrka, ett projekt som för övrigt vann årets upplaga av Svenska Ljuspriset Exteriör. En strävan vid projekteringen av belysningen var att redu cera spilljuset mot himlen. Beräkningar visa de att jämfört med den tidigare belysningen minskade spilljuset från fasadbelysningen med över 90 procent. När belysningens

“

Belysningsstrategin för Nacka kommun delar in kommunen i olika ljusmiljözoner och utvecklar kommunens mörka strukturer. Från "Riktlinjer och förhållningssätt för offentlig belysning i Nacka", Nacka kommun, 2017. Bild: Clara Fraenkel, White arkitekter

nattscenario användes minskade spilljuset med 99,8 procent.

– Jag tror att det är genom att räkna på ljusföroreningar, som vi får verkliga incitament att minska dessa och hitta en ny balans mellan ljus och mörker, avslutade Clara Frænkel.

Vägen dit går via att lära, ifrågasätta, planera, gestalta och räkna.

Även nästa presentation tog upp pro blemområdet ljusföroreningar och beho ven att fokusera inte enbart på människan. Ute Besenecker som är universitetslektor i ljusdesign på KTH och Eva Persson som är ljusdesigner på Tyréns berättade om det tvärvetenskapliga projektet ”NorDark – pågående forskningssamarbete för exteriör belysning med mer än människan i fokus”.

Projektet har formulerat två frågeställ ningar:

• Vilken kvalitet och mängd belysning

behöver vi egentligen för att stödja fotgängares användning av gångvägar i bostadsområden som gränsar till gröna zoner?

• Hur kan vi minimera belysningen i dessa urbana grönområden för att stödja det lokala djurlivet?

Projektet är ett samarbete mellan Aalto universitetet i Finland, NTNU ICT i Norge, Lunds universitet, KTH, Stockholms univer sitet, SLU och Tyréns. Även kommunerna Uppsala och Ålesund deltar.

Målet är att projektet ska leda till nya planeringsmetoder för att möta människans och naturens behov i stadsmiljöer mörkertid.

– Negativ påverkan på djur och natur blir i ett senare led också negativ för människan. Projektet studerar och ska förebygga detta, berättar Eva Persson. Det som utmärker vårt projekt är det tvärvetenskapliga upplägget och att akademi och praktik förenas.

Med adress till närvarande producenter

och leverantörer, uppmanade hon dem att utveckla produkterna bättre för att möta framtidens behov.

Annika Jägerbrand som är universitets lektor i miljövetenskap vid Högskolan i Halmstad och Maria Nilsson Tengelin som är forskare i fotometri och radiometri vid RISE höll en presentation under titeln ”Kasta eller återvinna: Vad händer med LED-belysning när den är uttjänt?” Det aktuella forsknings projektet finansieras av Energimyndigheten och av Bertil & Britt Svenssons stiftelse för belysningsteknik.

Ljuskällor innehåller giftiga och farliga ämnen. Här tänker vi främst på kvicksilver och kadmium.

Ljuskällor/armaturer innehåller metaller, bland annat ädelmetaller och sällsynta jordartsmetaller, dessa är begränsade resurser och

behöver återvinnas. Tillverkare bör minska miljöpåverkan från sina produkter genom att bland annat designa för återvinning.

Forskarna studerade främst vad EU:s ekodesignkrav har för konsekvenser i Sverige respektive Frankrike. Designkra vet utgörs av WEEE-direktivet (Waste of Electrical and Electronic Equipment) som innebär att produkter inte får slängas som osorterat avfall utan ska lämnas till en åter vinningsstation.

All elektrisk och elektronisk utrustning som släpps ut på marknaden i EU måste WEEE-märkas. Frågan i studien var ”Hur förändrade EU:s ekodesignförordning av fallshanteringen av belysningsprodukter?”

Målet för studien var att bidra till en första förståelse av återvinningsgraden hos belysningsprodukter och hur förståelsen kan förbättras ytterligare i EU-sammanhang.

I presentationen av resultatet hänvisade forskarna till ”avfallspyramiden” som illus trerar åtgärder i prioritetsordning, där ”för hindra uppkomst av avfall” är bästa åtgärd och ”deponering” den sämsta. Ekodesign, WEEE och nationella lagar försöker styra mot toppen av pyramiden – och därmed stödja ”förhindra”.

Avfallshantering av belysningsprodukter är ett komplext område:

• Involverar många olika komponenter och ämnen.

• Återvinningsprocesserna är dyra.

• Processerna är arbetskrävande, t.ex. sortera ut typer av ljuskällor.

• Armaturer måste krossas, skakas och tvättas

för att sortera ut ämnen.

– Vi trodde först att LED-ljus var återvinningsbara, men det visade sig vara ett problematiskt område, berättade Maria Nilsson Tengelin. Tillverkarna måste konstruera bättre produkter för att gynna återvinning.

Forskarna gjorde en kartläggning av hur avfall från belysningsprodukter hanteras i Sverige. Flödet är svåröverskådligt och frag menterat. Glas och farligt avfall deponeras. Emballage hör till producentansvaret och återvinns. Ljuskällor och armaturer mixas med annat elavfall och kan så småning om processas hos Stena Recycling PMR –Precious Metal Recycling.

– Det är svårt att få en översikt över vad som händer med LED-lampor. De blandas med andra lampor, armaturer och övrigt elavfall, påpekade Annika Jägerbrand.

Forskarna ställde frågor om betydelsen av WEEE och hantering av ljuskällor. Frå gorna riktades till företag och myndigheter i Sverige och Frankrike.

En hel del bra idéer fångades in, men också flera dystra uttalanden som att ”Tillverkarna anpassar sig till denna gräns och designar produkter som är out of scope”, dvs. så de blir undantagna från ekodesigndirektivet, och att ”Reglerna finns men respekteras inte och det är allmänt känt. När WEEE blir kvar i Frankrike återvinns 1/3 av det på rätt sätt. Och 2/3 begravs eller förbränns”.

– Det finns således mycket mer att ut reda och förklara när det gäller WEEE och en utmaning är kommunikation mellan de

olika leden i design, produktion och avfalls hantering, avslutade Maria Nilsson Tengelin.

Återstående problem ur teknisk synpunkt är svårigheterna att demontera och återmon tera samt okunskap om ingående material i LED och annan ny belysning.

Intresserade kommuner men ointresserade producenter?

Sessionen om hållbarhet avrundades av Johan Moritz som sedan 20 år är ljusdesigner hos Malmö Stad, idag tillsammans med två andra tjänstemän. Malmö är den enda kommunen som har ljusdesigners anställda.

Johan Moritz reflekterade över en ljusdesigners yrkesroll och då med perspektiv på hållbarhet. Vad är egentligen hållbarhet? Är det produkternas livslängd och potential att kunna återanvändas, alternativt återvinnas? Kanske är det hållbarheten för människor och djur som är målet.

Drivdon och annan kringutrustning går inte att återanvända eftersom det inte lönar sig. Och är någon intresserad att ta tillbaka armaturer, renovera, måla om och sälja till baka dem billigare till oss?

Kritiken mot producenterna var mycket tuff:

– Jag tycker och anser och står för det här, att de som tillverkar armaturer borde se till att de går att återbruka. Spårbarhet och åter brukbarhet ska krävas. Om inte tillverkare gör något åt detta, kommer jag att organisera att slutanvändare driver en kamp mot er! Ni som sitter här som tillverkare, avslutade Johan Moritz.

– Denna gång har vi fokus på hållbarhet, hur det går att spara mer resurser och energi, säger Mikael Castanius, vd, Belysningsbranschen.

Ljuskvalitet och energieffektivisering LÖSNINGAR FRÅN SCHRÉDER

Rätt slags ljus, det vill säga väl vald kvalitet på ljuset, och i rätt mängd vid rätt tidpunkt, väl avvägd för sin plats i samspel mellan naturen och människan. Och samtidigt maximerad energieffektivisering. Högst realistiska mål som uppnås med omsorgs full projektering/ljusberäkning, och där anläggningen med fördel kombineras med ett öppet styrsystem som erbjuds idag.

SCHRÉDER NORDIC AB levererar lösningar för utomhusbelysning i städer och tätorter, samt för infrastruktur som vägar, tunnlar och broar. Företaget både projekterar, vilket inkluderar ljusberäkningar, ger rådgivning samt levererar armaturer och styrsystem. Beställare är ofta konsultföretag, installatörer samt slutanvändare såsom Trafikverket och kommuner. Till företagets främsta kunder hör Stockholm, Malmö och Helsingborg.

Schréder är marknadsledare i Europa på utomhusbelysning och har ett mycket brett och komplett sortiment av armaturer för belysning av torg, parker och andra vistelseytor samt gator, cykel vägar, tunnlar och andra kommunikationsstråk. Företaget levererar också styrsystemet EXEDRA och avancerade styrsystem för tunnlar. Oftast handlar det om hela belysningssystem som en del av en totallösning samt service och support av dessa.

För att skapa belysning med rätt kvalitet beaktas flera punkter:

• Färgtemperatur. I Sverige föredrar vi en varmare färgtemperatur, 3000 eller 4000 Kelvin är vanliga men trenden går mot lägre färgtemperaturer. Att gå ner till 2200 K ger en mer behaglig belysningsupplevelse. Viktigt dock är att detta avvägs noga så man får rätt balans mellan upplevelse och trygghet. Rätt ljus i rätt applikation. Schréder erbjuder till exempel alternativet Tunable White som kan varieras från 1870 till 3000 K. Lösningen är framtagen för samspelet mellan natur, djur och människa.

• Natur och miljö. Hänsyn till djur och växter som kan störas av ljus.

• Optimering. Storlek på armaturer, antal, placering med fokus på energieffektivisering.

Projektering/ljusberäkning eftersträvar balans mellan att skapa trygghet på plats och att säkerhetsställa rätt mängd ljus, på rätt plats vid rätt tillfälle. Spill-ljus kan reduceras genom att använda rätt optik eller till exempel med Back Light Control.

Ljusprojekteringen påverkar givetvis anläggningens energiför brukning. Marknadens övergång till LED sparar mängder med energi och optimeras ytterligare genom framtidssäkrad styrning. Styrsystemet EXEDRA används för att anpassa belysningsnivån med avseende på plats samt tid på dygnet och på året. EXEDRA är en IoT-plattform som kan integrera och hantera olika sensorer, kameror etc. allt efter kundens behov. Schréders lösningar blir ett

självklart inslag i ett Smart City. Bra att veta att kommunens GIS-data går att integrera i EXEDRA, vilket ger en stor mängd möjligheter att optimera användningen av plattformen.

– Vårt styrsystem är en öppen plattform och vi kan integrera i stort sett alla andra förekommande fabrikat på marknaden som följer de standarder som finns (t.ex. Zhaga D4i Book 18, TALQ), en stor fördel inte minst för kommunerna som inte behöver känna sig låsta till ett fabrikat, berättar Michael Ferm, General Manager för Schréder Nordic.

Alla kommuner och andra offentliga beställare strävar efter att optimera energianvändningen. Framförallt vid nyinstallationer jobbar allt fler också med ljusets kvalitet. Schréder projekterar för att maximera både energibesparingen och kvalitén med anpassning till den miljö där det ska installeras. Ett torg i citymiljö har helt annat belysningsbehov än t.ex. ett villaområde. Och exempelvis en vägtunnel ställer helt andra krav. Här levererar Schréder speciella tunnelarmaturer för ändamålet i kombination med ett avancerat styrsystem med fokus på trafiksäkerhet.

– Oavsett projekt är det viktigt med rätt mängd belysning och med rätt kvalitet på rätt plats, och dimensionerat med hänsyn till platsens behov och karaktär, avslutar Michael Ferm.

För denna parkmiljö har valet fallit på en belysning med färgtemperaturen 1870 Kelvin, vilket ger ett varmare och behagligare ljus än vi är vana med.

Hel bransch av leverantörer GYNNAS AV PÅGÅENDE ELEKTRIFIERING

Hel bransch av leverantörer GYNNAS AV PÅGÅENDE ELEKTRIFIERING

Den omfattande elektrifieringen som pågår inom flera samhällssektorer skapar förutsättningar för hela branscher, bland annat leverantörer av el- och säkerhetskomponenter.

Den omfattande elektrifieringen som pågår inom flera samhällssektorer skapar förutsättningar för hela branscher, bland annat leverantörer av el- och säkerhetskomponenter.

AV GÖSTA LÖFSTRÖM

HELA OMSTÄLLNINGEN av energipolitiken genererar nya krav, behov och investeringar som ska tillgodoses. Det är fråga om både utrustning, komponenter och kunskap som efterfrågas i ökande takt.

– En mycket positiv utveckling där tiden talar för vår bransch. Det finns ett enormt behov av upprustning och expansion som gynnar oss och många andra, säger Joakim Elm, ägare och vd i Euro Energy Components (EEC).

Företaget har sedan 1996 levererat hög kvalitativa produkter, tjänster, konsultation och konceptlösningar inom el, elsäkerhet och energi till en mängd företag, stora som små.

EEC’s kundkrets återfinns inom tillverk ningssektorn, industrier, grossister, OEM,

energiverk, kommuner och andra storför brukare av elmaterial.

EEC levererar dagligen distributionsoch montagematerial för skåps-, central-, och ställverksbyggare samt produkter och lösningar för åsk-, och överspänningsskydd, potentialjordning, arbete med spänning (AMS) och personlig säkerhetsutrustning (PPE).

Geografiskt verkar EEC framför allt i Sverige men också mot kunder i Danmark, Norge och Finland.

Nu laddar företaget som bäst upp inför det kommande och populära branschevenemanget EBR Metod- och maskindagar i Eskilstuna 17-20 maj.

– Ett unikt branschevenemang som arrangeras av Energiföretagen EBR och där mycket kretsar kring arbetsmiljö och

säkerhetsfrågor, ett viktigt event som samlar ett 80-tal utställare och cirka 2 000 besökare. Vid den här typen av evenemang skapas kontaktytor och möjlighet att nätverka med såväl utställare som besökarna, ett perfekt forum för utbyte av kunskap och feedback, fortsätter Joakim.

EEC som har en noggrant utstakad tillväxtplan, deltar sedan några år i Business Region Göteborgs tillväxtprogram ”Expedition framåt”. Här har vi möjlighet att tillsammans med experter inom affärsutveck ling arbeta fram processer och planer för till exempel varumärke, digitalisering och automatisering.

– Detta innebär förstås en stor trygghet när man är inne i ett stort omställningsarbete, avslutar Joakim.

Den

”Stockholms Framtida Avloppsrening” – skissen visar en bild över hur Henriksdalsverket kommer se ut efter ombyggnad. Den totala kapaciteten blir ungefär dubbel jämfört med idag.

”Stockholms Framtida

Avloppsrening” – skissen visar en bild över hur Henriksdals verket kommer se ut efter ombyggnad. Den totala kapaciteten blir ungefär dubbel jämfört med idag.

”STOCKHOLMS FRAMTIDA AVLOPPSRENING”

Miljökrav på flera nivåer styr projektering och byggproduktion i ”STOCKHOLMS FRAMTIDA AVLOPPSRENING”

När Stockholm Vatten och Avfall AB bygger ut Henriksdals avloppsreningsverk är det många miljökrav av skilda ursprung som projektet måste ta hänsyn till och följa upp. Något miljöcertifieringssystem utöver ISO 14001 för företaget används inte, antalet styrande dokument är stort ändå och bland annat använder projektet Byggvarubedömningen för material/produkter.

När Stockholm Vatten och Avfall AB bygger ut Henriksdals avloppsreningsverk är det många miljökrav av skilda ursprung som projektet måste ta hänsyn till och följa upp. Något miljöcertifieringssystem utöver ISO 14001 för företaget används inte, antalet styrande dokument är stort ändå och bland annat använder projektet Byggvarubedömningen för material/produkter.

AV KJELL-ARNE LARSSON

PROJEKTET ”STOCKHOLMS Framtida Avloppsrening” innebär att reningsverket vid Bromma läggs ner och avloppsvattnet i stället kommer att gå i en 14 kilometer lång tunnel till Henriksdals reningsverk. Detta tillsammans med Sicklaanläggningen byggs om och byggs ut till ungefär dubbel kapacitet. Byggproduktionen omfattar inte minst nya bergrum vid Henriksdal och omfattande tunneldrivning. Linjerna för vattenrening byggs om och membranfiltrering introduceras. Reningen förbättras främst avseende kväve, fosfor och organiskt material. Även mikroplaster (större än 0,04 mikrometer) kommer att avskiljas.

”Stockholms Framtida Avloppsrening” är stadens största miljöprojekt. Det kommer att ge mycket bättre rening och därmed mindre

påverkan på Östersjön. Betydligt mindre mängder orenat avloppsvatten riskerar att släppas ut i Mälaren vid skyfall. Dessutom undviks tunga transporter av slam genom tätbebyggda områden.

Byggarbetena inleddes 2016 och år 2029 planeras allt vara klart till en kostnad av 9,2 miljarder kronor. Det behöver knappast tilläggas att anläggningen i Henriksdal kommer att innefatta åtskilligt med ny maskinutrustning och kräver omfattande installationsarbeten. Inte minst alla bergarbeten tillsammans med installationerna är utmanande för miljöarbetet i projektet.

För att klara miljöarbetet anlitar Stockholm Vatten och Avfall AB tre miljösamordnare. Ulrika Persson och Björn Forsström, är miljösamordnare för Henriksdal inklusive

Sicklaanläggningen och delar upp de entre prenader som förekommer mellan sig, medan Maria Wessberg svarar för miljösamordningen i bygget av tunneln Bromma–Henriksdal.

Projektet är tillståndspliktigt och har en Miljödom som givetvis måste följas. Tillsyns myndigheter är länsstyrelsen och Stockholms Stads miljöförvaltning. Projektgenomföran det måste också ansluta till Baltic Sea Action Plan, som ska skydda Östersjön.

Stockholms Stad har övergripande miljöprogram och dessutom en speciell kemikalieplan som ska följas. Vidare ska projektet följa ”Gemensamma miljökrav för entre prenader” som är ett styrdokument för att lägga ytterligare fokus på miljöfrågor, och som har formulerats av Stockholm, Göteborg och Malmö städer samt Trafikverket.

Miljökrav på flera nivåer styr projektering och byggproduktion i

Dessutom kan vi tänka på att Stockholm Vatten och Avfall är certifierade enligt ISO 9001 och 14001.

Något ytterligare miljöcertifieringssystem – och här tänker vi närmast på CEEQUAL – används inte för ”Stockholms Framtida Avloppsrening”.

BYGGVARUBEDÖMNINGEN

För bedömning av material används Byggvarubedömningen. Det tillämpas både på bygg- och anläggningsmaterial, produkter och även förbrukningsvaror. I vissa fall vid produktval måste funktion prioriteras fram för miljö, vilket kan vara fallet exempelvis i mycket korrosiva miljöer eller positioner med höga fysiska laster. När en produkt har bedömningen ”Undviks” eller inte finns bedömd i Byggvarubedömningen måste den avvikelsehanteras och godkännas innan den får användas. Miljösamordnarna har tagit fram ett stöddokument för entreprenörerna, som vägleder dem i avvikelsehantering.

Här liksom i övrigt i projektet fungerar Miljösamordnarna som stöd för byggledningen samt entreprenörerna. Det vardagliga konkreta miljöarbetet ligger på entreprenörerna. I miljöplaner ska de visa hur byggproduk tionen ska genomföras för att miljökraven ska kunna uppfyllas.

KONTROLLPROGRAM

Länsstyrelsen och miljöförvaltningen får kvartalsrapporter från projektet. Kontroller som inte följer av villkor i miljödomen redovisas till miljösamordnarna enligt över enskommet tidsschema. Valda data och

sammanställningar publiceras årligen i SVOA:s miljörapport.

Alla involverade i projektet använder det gemensamma projektverktyget ProjectWise för dokumenthantering, oavsett om det rör miljöaspekter eller är andra typer av

det gäller kemikalieförvaring, avfall och hantering av spill.

Samordnarna svarar också för en del av utbildningen av nya entreprenörer som kommer till arbetsplatserna. Varje tisdag hålls introduktionsutbildning i arbetsmiljö och miljö, som är obligatorisk. Dessutom håller varje entreprenör fördjupade utbildningar i arbetsmiljö och miljö.

Den roll som miljösamordnarna har begränsar sig därmed inte till att kontrollera och följa miljöarbetet. Rollen är i högsta grad stödjande, bland annat genom att verka för bra och hållbara lösningar tillsammans med entreprenören.

dokument. Dessutom har SVOA ett internt dokumenthanteringssystem.

Ett viktigt inslag i miljösamordnarnas arbete är skydds- och miljöronder. Då används en särskild app (Infobric Field) och doku mentation kan göras bland annat med foton. Appen används också för att fördela arbetsuppgifter, följa upp att uppgifter har utförts i tid och på ett acceptabelt sätt som kan förmedlas genom både text och bilder. Även riskobservationer kan läggas in.

Under ronderna följer miljösamordnarna bland annat upp krav och noterar goda respektive dåliga exempel, och lyfter de goda som föredömen. Miljösamordnarna gör också riktade insatser, exempelvis när

Dessutom arbetar miljösamordnarna med miljöfrågor som berör tredje man, där det handlar om eventuella störningar i form av buller och damm som kan drabba omgivnin gen. Detta arbete sker i nära samarbete med projektets kommunikatörer som också har en viktig roll, framförallt för kommunikation till boende och tredje man i övrigt.

FAKTA I KORTHET

FAKTA

Ombyggnad av Henriksdals avloppsreningsverk och Sicklaanläggningen samt avloppstunnel Bromma–Sickla

Ombyggnad av Henriksdals avloppsreningsverk och Sicklaanläggningen samt avloppstunnel Bromma–Sickla

Byggherre: Stockholm Vatten och Avfall (SVOA)

Byggherre: Stockholm Vatten och Avfall (SVOA)

Tidsplan: 2016–2029

Tidsplan: 2016–2029

Total kostnad: 9,2 Mdkr i 2016 års kostnadsläge

Total kostnad: 9,2 Mdkr i 2016 års kostnadsläge

Tekniken med membranfiltrering blir ny för Henriksdalsverket.

En membranfilterkassett lyfts på plats.

Miljösamordnaren Ulrika Persson är ute och kontrollerar kemikalier.

TILLGÅNGEN PÅ VATTEN är en av de globala utmaningarna – men lösningar finns

Det är viktigt att satsa på vattenhushållning redan nu, innan vi kommer i samma situation som med elen, där brist och ökande priser orsakar stora samhällsproblem

Vår tids utmaningar handlar om miljö och naturresurser. I år har det varit den värsta torkan på över 500 år och klimatet har seglat upp som vår tids ödesfråga. Att hushålla med bland annat vattentillgångarna blir allt mer angeläget. Inte minst för bygg- och fastighetsbranschen som ensamma står för 40 procent av de totala utsläppen i Europa.

AV KJELL-ARNE LARSSON

SAMTIDIGT MED att resursproblematiken blir uppenbar ökar de formella kraven inte minst på de största fastighetsbolagen. Hårdare regler från EU kommer i form av EU-taxonomin. Den kommer att styra mot hållbara investeringar och de företag som inte kan prestera har svårt att finansiera sina projekt. Vattenhushållning är en av punkterna där man måste prestera.

– Vatten som resurs har tidigare inte riktigt tagits på allvar, men under sommarens torka ute i Europa har vi blivit påminda om vattnets betydelse. Hos oss är dricksvatten för billigt och vi behandlar det som om det vore en oändlig resurs, säger Patrik Tjäder, försäljningschef för Skandinavien hos Smartvatten.

“

Hos oss är dricksvatten för billigt och vi behandlar det som om det vore en oändlig resurs.

/Patrik Tjäder, försäljningschef, Skandinavien hos Smartvatten

Att inte hushålla är dumt, både ur miljö mässig och ekonomisk synpunkt. När vatten förbrukas innebär det att också energi förbrukas. För fastighetsägaren innebär över förbrukning onödiga kostnader.

– Samtidigt är vatteneffektivitet alltså en viktig hållbarhetsfråga, både lokalt och globalt, fortsätter Patrik Tjäder. Det är viktigt att följa upp förbrukningen frekvent och noggrant, spara vatten genom undermätare och installera vattenbesparande åtgärder.

I flertalet miljöcertifieringar ges poäng för varje steg som förbättrar vattenhushållningen, och här kan Smartvatten ge förutsättningar för att samla poäng då vatteneffektivitet får en del av poängsättningen.

Ofta har fastighetsbolaget ett antal huvudmätare som avläses en gång per månad. Detta räcker inte för att jobba strategiskt med vatteneffektivisering. Smartvatten erbjuder lösningar för att ha mycket bättre koll och möjlighet att kontinuerligt trimma vatten hushållningen.

Hela 70 procent av alla fastighetsskador är vattenrelaterade och

i dag så upptäcks vattenläckage först när det är väl synligt, vilket resulterar i stora och dyra skador.

Smart vattenmätning fungerar som en fastighetsägares öron och ögon i rörsystemet. Det är en assistent som fyller i all information och det enda Smartvattens kunder behöver göra är att se över rapporterna, datan och analyserna för att veta vilka åtgärder de ska ta till och när.

Digitalisering är såklart en nyckel till en lyckad vatteneffektivisering. Genom att läsa av vattenförbrukningen på ett så frekvent och noggrant sätt som möjligt och helst på minutbasis, så kan man direkt se avvikande mönster och få ett bra underlag.

Smartvatten svarar för både den hård- och mjukvara som behövs för kort- och långsiktig vattenhushållning. Många pratar om hur viktigt det är att få in korrekt data och vikten av att använda sig av digitala avläsare. Visst är det ett jättebra hjälpmedel som förenklar processen och gör den mer korrekt, men skillnaden ligger i vad fastighetsägare sedan gör av all den data de har samlat in. Det är viktigt att agera på datan. I Smartvattens fall används avancerade algoritmer som förser våra kunder med läckagelarm och hjälper till att skapa insikter i förbrukningen.

Fastighetsägaren sänker sina kostnader för vatten och för energi, med upp till 30 procent respektive 10 procent, och lyfter samtidigt engagemanget för vatten som resursfråga, både lokalt och globalt.

Genom dessa åtgärder kan branschen bidra till ”Rent vatten och sanitet till alla” som är ett av 17 hållbarhetsmål i FN:s Agenda 2030.

FYRTORNET

– det första som möter den som stiger av tåget i Hyllie

Embassy of Sharing – som blir en del av Hyllie i Malmö – ska som namnet anger präglas av delningsekonomi, men även av innovationer och hållbarhet. I sju byggnader kommer ytorna att till ungefär hälften bestå av bostäder, både bostadsrätter och hyresrätter, medan resten blir kontor och andra kommersiella lokaler såsom mötesplatser och restauranger.

AV KJELL-ARNE LARSSON

ÅR 2017 UTLYSTE Malmö stad en markanvisningstävling för området Embassy of Sharing. Granitor tillsammans med Wingårdh arkitekter lämnade det vinnande bidraget.

– Tävlingsförslaget bygger på delningseko nomi, innovationer och hållbarhet där vi på ett komplext sätt fått ihop helheten, berättar Maria Ekström, affärschef, Granitor Properties.

De två första byggna derna kommer huvudsakligen att inredas som kontor, nämligen Driv bänken och Fyrtornet. Området omfattar sju hus med cirka 55 000 kvadratmeter lokalyta.

Husen får lite mixat och varierat innehåll, med ungefär hälften bostäder och resten kommersiella lokaler.

– Att se helheten med mixen av verk samheter ger oss förutsättningar för att kunna realisera delnings ekonomi och i och med detta blir området också en levande mötesplats, fortsätter Maria Ekström. Samtidigt blir det hållbart både ur ekologisk, eko nomisk och inte minst social synpunkt. Embassy of Sharing tar hänsyn till alla 17 glo bala mål i FN:s Agenda 2030. För att styra mot hållbart byggande certifie ras de två kontorshusen med Miljöbyggnad.

Som materialbedömningssystem används Sunda Hus. Inte minst Fyrtornet blir ett klimatsmart hus, med stomme i trä och som sträcker sig elva våningar upp, därmed det högsta kontorshuset i trä i Sverige. Trä är klimatsmart och under projekteringen görs klimatsmarta val även i övrigt, vilket gör att klimatbudgeten vässas. Träet blir synligt både exteriört och interiört. Ett mycket utmärkan de drag blir också den dubbla glasfasaden.

Totalentreprenör för det mycket utmanande bygget är Byggnadsfirman Otto Magnusson Entreprenad AB. Mot bakgrund av vilka kon sultdiscipliner som är särskilt krävande för Fyrtornet kan nämnas Wingårdh som arkitekt, Structor som byggkonstruktör, Acouwood som akustiker och WSP som brandkonsult.

Idén till Fyrtornets utförande ingick som nämnts i tävlingsförslaget från Granitor och Wingårdhs. Huset är unikt anpassat till tomten på cirka 30 x 30 meter och till övriga

Maria Ekström, affärschef, Granitor Properties.

Fyrtornet kommer att ligga vid Hyllie station. Därmed blir Fyrtornet den första byggnad som möter en när man stiger av tåget från Köpenhamn, det första som syns vid första stoppet i Sverige blir en varmt upplyst byggnad i trä. Bild: Wingårdhs

sex hus i Embassy of Sharing.

– Grundläggning och gjutning av källarvalv har gjorts i klimatförbättrad betong, men i övrigt ut görs stommen uppåt till cirka 97 procent av trä, både KL-trä och limträ, berättar David Eriksson, arbetschef hos Otto Magnusson. Stål kom mer bara att finnas i kopplingspunkter och i form av några balkar.

En av många utma ningar är att motverka vibrationer i den höga träbyggnaden. Lösning en blir att förankra stommen i berget och använda flytspackel på bjälklagen. Trästommen levereras för övrig av Binderholz i Österrike medan fabriksbetongen kommer från Sydsten.

Fasaden blir mycket speciell. Det blir en dubbelglasfasad med 2-glasfönster både mot utsidan och mot interiören. På tre ställen öppnar sig den breda spalten mellan glasen i vinterträdgårdar. Dessa får golv med

tätskikt lika bra som på en takterrass, för att klara bevattning, jord och organisk aktivitet.

Solceller blir integrera de i glasfasaden, diskret på bjälklagskanten. Elen kommer att användas bland annat för att driva värmepumpar i ett geoenergi delningssystem –GEDS. Geoenergin ska stå för både värme och kyla. Energiutjämningssystemet kommer att om fatta alla sju byggnader. Detta är bra eftersom de olika husen ska ha skil da verksamheter med huvudsakligen kontor i Fyrtornet och dess närmaste granne Drivbänken. Exempelvis kommer behovet av kyla att variera mellan husen.

När Otto Magnusson lämnade anbud till Granitor inkluderades en klimatkalkyl, bland annat baserad på användning av klimatförbättrad betong nivå 4. Otto Magnusson använde metodiken för klimatbudget från LFM30. Denna visade att byggnaden skulle

klara målgränsen för LFM30 som är 270 kg CO2 / kvadratmeter ljus BTA kontor. När detaljprojekteringen ligger klar kan indata i kalkylen ersättas med verkliga data för valda produkter/lösningar och kalkylen kommer då förhoppningsvis att peka på ett ännu lägre värde.

– Vi lyckades få entreprenaden för Fyrtornet framförallt genom vår ambition att ligga långt fram i denna typ av byggnationer. Vi tror på framtiden med hållbara material val och låga klimatavtryck. Inom 10–20 år blir det allt högre krav på energieffektivitet och koldioxidsnåla lösningar. Byggnadsfirman Otto Magnusson Entreprenad AB till hör därför spjutspetsarna inom värme- och klimatberäkningar, avslutar David Eriksson, företagets arbetschef.

FAKTA

Fyrtornet i Embassy of Sharing, nybyggnad av kontor i Malmö

Tidplan: jan 2022–februari 2024

Byggherre: Granitor Properties AB

Totalentreprenör: Byggnadsfirman Otto Magnusson Entreprenad AB Arkitekt: Wingårdh Arkitektkontor

– Vi lyckades få entreprenaden för

Fyrtornet framförallt genom vår ambition att ligga långt framme i denna typ av byggnationer, menar David Eriksson, arbetschef hos Otto Magnusson.

Bild: Alice Losic

BONNIER FASTIGHETER ANVÄNDER BREEAM-SE

för certifiering av Munin NXT i Uppsala

Bonnier Fastigheter har kompletterat sitt bestånd i kvarteret Munin. Kontorshuset Munin NXT är något utöver det vanliga, inte enbart till sin arkitektur utan även beträffande hållbarhet. Alla som ska arbeta eller i övrigt vistas i byggnaden kommer att ”andas hållbarhet”.

AV KJELL-ARNE LARSSON

LÖSNINGAR SOM exempelvis cykelpool, omklädningsrum och utrymme för cykelservice, understöder en hållbar livsstil. Läget i staden minskar behovet av resande. Inne miljön blir bästa tänkbara och samtidigt resurssnål. Bonnier Fastigheter har en uttalad hållbarhetsprofil för Munin NXT och det nya kontorshuset certifieras med BREEAM-SE för betygsnivån Excellent.

I södra delen av Uppsala city finns kvar teret Munin, med närhet både till all service som erbjuds i centrum, gångstråk längs Fyrisån samt Studenternas idrottsplats och

Stadsträdgården på andra sidan ån. Bonnier Fastigheter har nu kompletterat kvarteret med ett sex våningar högt yteffektivt kontorshus omfattande 3 600 kvadratmeter uthyrnings bar yta (LOA). Ett perfekt kontorsläge med andra ord. Till tekniska lösningar som befrämjar hållbarhet hör närvarostyrd och dagsljusanpassad belysning samt behovsanpassad ventilation. Och energiprestanda för huset ligger 50 procent under BBR-kraven.

För miljöarbetet har Bonnier Fastigheter anlitat några externa resurser, bland annat Bjerking AB som miljösamordnare och BRE

EAM Advisory Professional (BREEAM AP). Miljösamordnaren har utgjort stöd under både projektering och byggproduktion, gett råd och hjälpt till att tolka olika krav. Miljösamordnaren har bevakat Bonnier Fastigheters interna miljökrav och kraven enligt BREEAM. Den version av certifierings systemet som har använts är BREEAM-SE 2017 1.1 som är översatt till svenska. Som BREEAM assessor har AFRY anlitats.

– Under projekteringen gjordes en pre certifiering. Då beräknades preliminärt de poäng som skulle kunna tas i BREEAM, vilket

Bonnier Fastigheter har en uttalad hållbarhetsprofil för kontorshuset Munin NXT. Detta certifieras enligt BREEAM-SE. Bild: Walk the Room

visade på möjligheten att uppnå tillräckligt många poäng för att klara nivå Excellent, berättar Pia Wacker, som är miljösamordnare och BREEAM AP i projektet.

Som materialbedömningssystem har projektet använt Byggvarubedömningen. Detta har fungerat bra tillsammans med BREEAM-SE eftersom Byggvarubedöm ningen har stöd för BREEAM-SE. De data för bedömda produkter som finns i BVB har i detta projekt tillgodosett dokumentations kraven enligt BREEAM-SE. Om produkten inte fanns i BVB gick det att, exempelvis hos leverantören, begära en bedömning.

BREEAM ställer krav på loggbok för produkter/material som ingår i byggnaden. Det är smidigt att använda data från BVB och lägga in dem i loggboken. De allra fles ta produkter för Munin NXT har antingen signalerat grönt (rekommenderas) eller gult (accepteras) i BVB.

Enligt Bonnier Fastigheters interna miljökrav ska ”rekommenderas” prioriteras framför ”accepteras”. Produktvalen har gett många poäng i BREEAM:s indikatorområde ”Material”.

Området ”Avfall” berör bland annat hantering av farligt avfall under byggpro duktionen, eventuell återvinning av ballast-

material och avfallshantering under fastighetens driftskede. Här går det att få poäng också för byggnadens resiliens, dvs. flexibi litet och motståndskraft mot extremväder med mera.

Inom ”Energi” erhålls endast få poäng om byggnaden enbart uppnår BBR-kraven. För Munin NXT ligger energiprestanda 50 procent lägre vilket ger många extrapoäng.

”Markanvändning och ekologi” hand lar om återanvändning av mark, förorenad mark, platsens ekologiska värden och dess biologiska mångfald. Vid Munin NXT har påträffade föroreningar omhändertagits. Växter planteras på taket för att öka den biologiska mångfalden. En ekolog anlitas för att göra en ekologisk värdering av hela byggnaden.

En indikator berör ytvattenavrinning. Här har en dagvattenutredning gjorts. Kontors huset förses med gröna tak och omges av nedsänkta växtbäddar för rening och för dröjning av dagvatten.

Ett annat område, nämligen ”Vatten” handlar bland annat om användning av dricksvatten. I Munin tillämpas läckagedetektering och vattenmätning. Detta för att kunna följa upp vattenanvändningen. Detta ger poäng i BREEAM.

Energianvändningen behöver enligt BREEAM inte följas upp långsiktigt. Ett krav är dock att den energiberäkning som har gjorts under projektering verifieras.

BREEAM i Sverige administreras av SGBC. Inför den version som kom 2017 gjordes anpassningar till svenska förhållanden och olika typer av stöd infördes som underlättar så att BREEAM linjerar bättre med hur vi genomför byggprojekt enligt våra regelverk och vår praxis.

– SGBC:s roll för certifieringssystemet innebär en närhet för oss och för de fastig hetsutvecklare som använder systemet och det är något jag uppskattar, liksom det stöd som SGBC ger under processen, avslutar Pia Wacker, BREEAM AP och miljösamordnare från Bjerking AB.

FAKTA

Munin NXT, nybyggnad av kontor i Uppsala Tidplan: nov 2020–juni 2022

Byggherre: Bonnier Fastigheter AB

Totalentreprenör: Veidekke Entreprenad AB Arkitekt: White Arkitekter AB, Tyréns Sverige AB Kostnad: cirka 180 Mkr

Vi bygger med hjärta

Vi är det stora, lilla företaget. Med musklerna men som alltid låter hjärtat visa vägen. Hos oss är det viktigaste att våra medarbetare, kunder/beställare och leverantörer får vara som de vill, för det är då vi växer och bygger bra samhällen tillsammans. För att fortsätta med det behöver vi innovativa idéer, värderingar och involvering.

på involvering

gör det

samarbeten där alla parter strävar

bäst

där

framgångsrika

Veidekke Region Bygg Öst

CERTIFIERINGSSYSTEMET CITYLAB

– ett processverktyg som vidareutvecklas

I december lanseras en ny version av Citylab. Den blir enklare och tydligare som processverktyg och kopplar till planprocessen med PBL. I likhet med nya Miljöbyggnad kommer Citylab att linjera med EU-taxonomin. Och i nya versionen lyfts bland annat cirkularitet/återbruk och delningsekonomi.

AV KJELL-ARNE LARSSON

CERTIFIERINGSSYSTEMET Citylab är ett processverktyg för att åstadkomma stadsdelar som lever upp till globala och nationella hållbarhetsmål. Stadsdelen ges förutsätt ningar för minimal negativ klimat- och miljöpåverkan. Även resiliens beaktas, med andra ord förmågan att motstå förändringar och påfrestningar bland annat på grund av ändrat klimat.

Citylab tar sikte på både FN:s och Sveriges miljömål och tar med alla hållbarhetsaspekter, från minskad klimatpåverkan till biologisk

mångfald och ekosystemtjänster och dess utom social hållbarhet. En stadsdel som är certifierad enligt Citylab lägger grunden för en trygg och jämlik miljö som är tillgänglig för alla. Stadsdelen blir dessutom flexibel inför ändrade behov framöver.

I en hållbar stadsdel ser man till att mot verka segregation, skapa levande miljöer, prisrimliga bostäder och mötesplatser för alla. Det är viktigt att skydda växter och djur och ta vara på naturens resurser.

Certifieringssystemet Citylab är utvecklat

i Sverige och för våra förhållanden. Systemet innehåller certifieringar för olika skeden i stadsbyggnadsprocessen, från tidig plane ring till förvaltning:

• I planeringsskedet certifierar man hållbarhetsprogram

• I förvaltningsskedet certifierar man prestandan på ett byggt område Flera tänkbara huvudmän

Främsta användarna av Citylab är kommu ner, fastighetsbolag, byggaktörer och andra

parter som är involverade i stadsutveck lingsprojekt, även exempelvis energibolag, VA-bolag och parkeringsbolag.

Det kan vara olika konstellationer som håller ihop Citylab-arbetet. Det är ofta en kommun, en byggaktör, eller en kommun och byggaktörer tillsammans. De som bistår med samordning och underlag i Citylabarbetet är ofta konsulter, till exempel arki tekter, naturvetare och experter inom social hållbarhet.

Citylab tar sikte på följande hållbarhets mål - som definierar den hållbara staden:

• God hälsa och välbefinnande

• Jämlikhet, jämställdhet och social sammanhållning

• Delaktighet och inflytande

• Trygg och säker livsmiljö

• Goda försörjningsvillkor

• Tillgängligt och inkluderande stadsliv

• Resurshushållning

• Ingen negativ klimatpåverkan

• Ingen negativ miljöpåverkan

• Resiliens och flexibilitet

Blir två typer i stället för fyra

I den nuvarande version 3.0 av Citylab finns fyra typer av certifieringar. Kommande 4.0 är enklare och begränsar sig till de två nämnda:

I och med nya manualen för Citylab stärks systemet som processverktyg och blir enklare att använda. Certifieringsarbetet kopplas tydligt till plan processen för stadsdelen.

/Sigrid Walve, chef, Citylab, SGBC Bild: SGBC

beteckningen Citylab ska få användas i mark nadsföring och kommunikation.

– Jag vill betona att certifieringen för hållbarhetsprogram är ett processverktyg, säger Sigrid Walve, chef för Citylab hos SGBC. Detta blir ännu tydligare i version 4.0 där certifieringsarbetet kopplas till planprocessen i PBL.

Hållbarhetsprogrammet stakar upp målen för stadsdelsprojektet. Det kan exempelvis handla om hur hållbarhetsåtgärder knyts till avtal och upphandlingar, hur byggproduk tionen ska kunna styras mot målen och hur utfallet ska mätas, det vill säga med hållbar hetsprogrammet som grund ska projektet säkras upp. Hållbarhetsprogrammet ska förutom sådana ”hårda parametrar” beskriva hur samarbetet kring hållbarhet ska lyftas och upprätthållas i projektet, ända in i genomförandeskedet.

• I planeringsskedet certifierar man håll barhetsprogram

• I förvaltningsskedet certifierar man pre standan på ett byggt område, nybyggt eller äldre. Stadsdelen behöver inte tidigare vara certifierad. Prestandacertifiering kan exempelvis användas för att ge en nulägesbild av ett befintligt område. Certifieringen ska följas upp var femte år för att

Certifieringen av hållbarhetsprogram delas i tre faser: precertifiering 1, precertifiering 2 och slutlig certifiering. Den nya manualen kommer att visa vad som ska redovisas i respektive fas.

Revideringsarbete

En del av revideringsarbetet inför version 4.0 har gått ut på att synliggöra kopplingarna mot EU-taxonomin och byggnadscertifieringar

“

såsom Miljöbyggnad. En Citylab-certifiering lägger delvis grunden för byggnadscertifie ringar i stadsdelen. Genom att jobba brett med systemets 17 fokusområden i tidig plane ring, får man ett bra utgångsläge för smarta energilösningar, hållbara transporter, för att klimatanpassa, ta tillvara ekosystemtjänster och delningstjänster med mera.

Den tidigare versionen av Citylab Guide har avseende ett antal fokusområden en bart haft guidepunkter. Dessa kommer att ersättas av indikatorer. En arbetsgrupp med experter har jobbat med detta och med att se över samtliga indikatorer.

Sannolikt kommer SGBC att göra en översyn även av manualen för att certifiera prestandan på ett byggt område. Denna cer tifiering baseras på följande 15 indikatorer:

• Trygghet

• Tillit i grannskapet

• Platser

• Serviceutbud

• Blandning av bostäder

• Ljudmiljö

• Luftkvalitet

• Inomhusmiljö

• Restavfall

• Resvanor

• Byggnaders energianvändning

• Klimatpåverkan

• Biologisk mångfald

• Dagvattenrening

• Översvämningsrisker

För att bli certifierad måste stadsdelen klara alla indikatorer. Om inte så finns alter nativet att välja ”redovisade enligt Citylab”, men då måste minst tio av indikatorerna uppfyllas. Detta kan i nästa version komma att ersättas av certifiering på ett antal betygsnivåer.

Resursåtgång

Vilka personresurser krävs då för den huvudman som vill certifiera?

– För beställaren krävs en Citylabsamordnare som håller ihop arbetet, samt specialister i vissa fall, berättar Sigrid Walve. Ibland räcker det med enbart Citylabsamordnaren men inte alltid. Det beror på Citylab-samordnarens expertkompetens. Ytterligare experter kan behövas.

En rad konsultföretag och andra företag i byggbranschen samt några kommuner har personer med Citylab-kompetens.

SGBC arrangerar kurser, dels en övergripande introduktionskurs, antingen ute på företagen eller öppen för alla, dels utbildning till Citylab-samordnare. Det är olika utbild ningar beroende på om certifieringen inrik tas på hållbarhetsprogram eller prestanda för stadsdel.

För den som överväger att använda Citylab

certifieringssystem är det bra att veta att SGBC ger processtöd under hela projektet. Detta stöd inleds med en Kick Off på plats.

– Det är grundläggande att samla alla i projektorganisationen och förankra arbetet tidigt i processen, betonar Sigrid Walve. Vi stöder sedan projektet under alla kritiska skeden, såsom vid precertifieringarna och slutcertifieringen.

FAKTA

Nyttan med Citylab:

• Förutsägbart för alla – ett system som har utvecklats av branschen brett.

• Ett verktyg för styrning, samverkan, nulägesinventering, inspiration och genomförande av projekt- och hållbarhetsarbete.

• Anpassat till PBL:s planprocess och kompletterar den med en bredare hantering av hållbarhetsfrågor.

• Underlättar målstyrningen avseende hållbarhet (nationella och globala mål).

• Kunskapshöjande för organisationen.

• Lägger grunden för byggnadscertifiering.

• Lägger grunden för Citylabs certifiering

i förvaltningsskedet (Certifiering av en stadsdels hållbarhet).

Citylab är utvecklat i Sverige och för våra förhållanden. Bild: Kjell-Arne Larsson

MARKSKRUV

– den nya generationens fundament

Företaget Sluta Gräv har utvecklat ett koncept där markskruv ersätter cement plintar och gjutna plattor. Resultatet är kraftigt minskade utsläpp av koldioxid genom en byggnads livscykel och detta till ett lägre pris.

– Det här är en teknik som är disruptiv och som helt kommer att förändra synen på hur vi bygger hus och andra konstruktioner, säger Richard Alm, vd på Sluta Gräv.

ELISABETH LODIN är PR & Kommunika tionsansvarig på Sluta Gräv.

– Cement har använts i tusentals år, det är en gammal metod som länge inte blivit ifrågasatt. Men med vår tids klimatsituation, eller klimatkris som många kallar det, har cementen hamnat på tapeten just för den negativa miljöpåverkan den har. Cement bidrar till stora koldioxidutsläpp och tär på jordens ändliga resurser. Cement går ej att återvinna eller återanvändas på ett effektivt sätt i dagsläget.

Markskruvarna från Sluta Gräv ersätter betongfundament i många användningsområden. På den byggfärdiga grunden byggs konstruktionen, som exempelvis bullerplank, solcellsanläggningar på mark, enfamiljshus, Attefallshus och trädäck. En markskruv sänker koldioxidutsläppen med 60 procent i jämförelse med en betongplint. Men för delarna är många fler. Förutom att hållfast heten och stabiliteten blir större, går arbetet fortare och allt detta till en lägre kostnad.

– Cirka 40 procent av världens koldioxidutsläpp kommer från byggnader, varav

80 procent kommer från själva byggtillfället. Behovet av ett markfundament som bidrar till minskad klimatpåverkan vid byggnation är därför stort. En förändring måste till och det finns miljövänliga alternativ. Byggbranschen måste ta sitt ansvar för att minska koldioxid utsläpp världen över, säger Elisabeth Lodin.

Markskruv är tillverkad av galvaniserat stål och finns i olika modeller beroende på vad de skall användas till samt vilka markförhållanden som råder. Sluta Gräv har marksruvar som kan förlängas upp till 16 meter, marksruvar som väger uppe mot 30 kg och en enskild skruv som klarar belastningar över 5 ton.

– Man har grävt plintar sedan stenåldern och nu finns en ny teknik som är bättre, billigare och mer hållbar. Många innovativa företag väljer oss som samarbetspartner när de skall bygga hållbart, säger Richard Alm.

Om 10–15 år spår Sluta Gräv att mark skruven är en ursprungsprodukt, som är helt etablerad på marknaden och nästan till fullo har ersatt betongplinten. Markskruv kan återanvändas flera gånger, till exempel

när man river ett hus. Den dag markskruven blir för sliten kan metallen återvinnas.

– Det är ett enormt steg jämfört med betongplintar. Cement återanvänds inte. Varje gång man ska bygga nytt med betong måste man ta till nya resurser från ett kalk brott till cementen för att skapa betongen. Då är det mycket mer hållbart att använda våra markskruvar, säger Richard.

– Vi ser en byggbransch som är inne i ett stort paradigmskifte där byggföretag, om de inte har en miljöklassificerad produkt, blir bortsållade på en gång i en upphandling. Därför är det viktigt att alla aktörer tar ansvar och ställer om till ett mer hållbart och miljö mässigt byggande. Vår markskruv är en del av det, avslutar Elisabeth Lodin.

CITYLAB – lärorik vägledning för hållbarhetsarbetet i Elinegård

Etapp två av Elinegård i Malmö är det första privata detaljplaneområdet som fick hållbarhetsprogram för stadsutveckling certifierat enligt systemet Citylab. Programmet vägledde Ikano Bostad i arbetet för en hållbar stadsdel. Byggherren hade stort stöd från den Citylabsamordnare som anlitades och även bra stöd från SGBC.

AV KJELL-ARNE LARSSON

CITYLAB ÄR ETT hjälpmedel för att skapa stadsdelar som lever upp till globala och nationella hållbarhetsmål. Stadsdelarna ges förutsättningar för minimal negativ klimatoch miljöpåverkan och dessutom att stå emot klimatförändringar.

Citylab tar emellertid med alla hållbarhets aspekter, från minskad klimatpåverkan till biologisk mångfald och ekosystemtjänster och dessutom social hållbarhet. En stads del som är certifierad enligt Citylab lägger grunden för en trygg och jämlik miljö som är tillgänglig för alla. Stadsdelen blir dess utom flexibel inför ändrade behov framöver.

Masthuggskajen i Göteborg certifierades enligt Citylab som ett pilotprojekt under utvecklingen av Citylab och likaså Campus Albano i Stockholm som Akademiska Hus lät certifiera. Elinegård i Malmö var dock det första privata detaljplaneområdet som certi fierade ett hållbarhetsprogram enligt Citylab.

Området Elinegård ligger nära det gam la kalkbrottet i Limhamn i Malmö. Det nya bostadsområdet utvecklas i tre etapper. Den första inleddes 2014, omfattar cirka 1 800 bostäder och har flera byggherrar. En andra etapp har detaljplan för cirka 800 bostäder i tio kvarter och här är Ikano Bostad ensam

byggherre. Detaljplanen för området blev klar i juni 2020 och nu under hösten kom byggproduktionen igång på plats.

– Här tar vi ett helhetsgrepp på området och bygger både bostadsrätter, radhus och hyresrätter som vi kommer att fortsätta äga och förvalta, berättar Sven Olsson, projektutvecklare hos Ikano Bostad. Vi tillämpar vår slogan ”Ett skönare grönare stadsliv”. Det kommer att bli ett grönt område med mycket växtlighet för att ta vara på Elinegårds odlingshistoria.

I sammanhanget kan nämnas att ett befintligt koloniområde som gränsar till

Ikano Bostad arbetar mycket även med sociala värden, vilka självklart ingår i Citylab. Här syns bostadsutvecklaren Lovisa Sjöstedt i grönsakslandet.

Elinegård etapp 2 i öster kommer att bibehållas. Inom detaljplaneområdet skapas sedan nya odlingslotter.

År 2030 är i bästa fall etapp 1 och 2 klara. Malmö stads etapp blir minst lika stor som etapp 1+2 och byggstart där är gissningsvis om tre år och med en produktionstid på 10–15 år.

Inom etapp 2 kommer ett så kallat mobilitetshus att uppföras och i detta ska rymmas bil- och cykelpool, kommersiella lokaler, återbruksrum och gemensamma lokaler som alla kan använda. Bottenvåningen blir ganska transparent och med mycket växt lighet. Huset som förresten ska benämnas ”Kojan” blir en naturlig mötesplats. Majo riteten av områdets parkering kommer att samlas här – på så sätt vill byggherren att det ska vara enkelt att välja bort bilen. Målet är ett lugnt och tryggt område där gång- och cykeltrafiken får större utrymme än bilarna.

Certifiering

Ikano Bostad ansökte om certifiering enligt Citylab, arbetade sig igenom certi fieringsprocessen och i december 2020 blev hållbarhetsprogrammet enligt Citylab manual 3.1 godkänt av SGBC.

För hållbarhetsarbetet anlitades Josef Sjöberg från White Arkitekter som Citylab samordnare och hållbarhetsstrateg.

Efter certifieringen inrättade Ikano Bostad ett hållbarhetsråd för att säkerställa genom förandet av hållbarhetsprogrammet. I rådet ingår Sven Olsson, Lovisa Sjöstedt som är projektledare för bostäder, produktionsche fen för entreprenad hos Ikano Bostad samt sälj- och marknadsansvarige.

Hållbarhetsrådet ser till att hållbarhets arbetet drivs framåt, stödjer alla parter och att det hållbarhetsprogram som har arbetats fram följs av alla.

Till certifieringsarbetet knöts också tjänstemän från Malmö Stad, två från trafikkontoret, två från planavdelningen och två från miljöförvaltningen. Kommunekologen deltog också och dessutom anlitades en ekolog från företaget Ekologigruppen. Flera personer med expertkunskap deltog, bland annat gällande dagvattenhantering och land skapsarkitektur.

Projekt Elinegård har ett tungt fokus på gröna värden. De ekologer som konsulterades tillsammans med andra experter arbetade fram ett grönt gestaltningsprogram. Detta sträcker sig utöver ambitionerna i Citylab och är en handling som inkluderas i exploateringsavtalet.

Kommunens handläggning av detaljplanen startade innan Citylab-arbetet kom igång, de blev därför inte helt synkroniserade,

men Citylab kom att komplettera detaljplanarbetet på många punkter.

SGBC tillsammans med Erica Svantes son från FOG Innovation höll utbildningar för nyckelpersoner under våren 2019. Fyra utbildningar gick igenom grunderna för Citylab med dess 17 fokusområden och 10 hållbarhetsmål, nulägesanalys, certifierings process och hållbarhetsprogram. SGBC stöttade sedan under hela certifieringsarbetet.

Fojab var Ikano Bostads arkitektstöd under planarbetet och deltog i Citylabutbildningarna och temagruppsarbeten med projektmålen. Sven Olsson och Lovisa Sjöstedt hade den övergripande samordningen vid framtagandet av hållbarhetsprogrammet.

Hårda och mjuka parametrar

Ett hållbarhetsprogram i Citylab stakar upp målen för ett stadsdelsprojekt. Det kan exempelvis handla om hur hållbarhetsåtgärder knyts till avtal och upphandlingar, hur byggproduktionen ska kunna styras mot målen och hur utfallet ska mätas, det vill säga med hållbarhetsprogrammet som grund ska projektet säkras upp. Hållbarhetsprogram met ska förutom sådana ”hårda parametrar” beskriva hur samarbetet kring hållbarhet ska lyftas och upprätthållas i projektet, ända in i genomförandeskedet.

– Hållbarhetsprogrammet ska inte minst beskriva visionerna med hållbarhetsarbetet och översätta dem till konkreta mål. Citylab ska på stadsdelsnivå styra så att hållbarhet uppnås, berättar Victoria Percovich Gutierrez, som i likhet med Josef Sjöberg är utbildad Citylabsamordnare och svarar i dennes ställe. Många byggherrar drar sig för att initiera hållbarhetscertifiering i tidigt skede, men den extra tid som de lägger ner då, får de tillbaka flerfalt senare i projektet.

Sammanfattande projektmål

Citylab spänner som nämnts över 17 fokusområden. Ikano Bostad har för Elinegård kondenserat sina viktigaste mål i enlighet med mottot ”Ett skönare, grönare stadsliv”.

SKÖNARE

Mål 1 Mötesplatser i vardagen

Mål 2 Synliga och tillgängliga härlighetsvärden

GRÖNARE

Mål 3 Enkelt att leva och verka resurssmart

Mål 4 Gröna gårds- och gaturum Mål 5 Hållbart byggande

STADSLIV

Mål 6 Hållbart vardagsresande

Mål 7 Välkomnande och varierande bebyggelse

Mål 8 Enklare vardag

– Ett tips till andra som ska jobba med Citylab är att dela upp arbetet på många olika personer då det är så omfattande att ta fram Nulägesbe skrivning och Hållbarhetsprogram att det är svårt för en person att klara det. Involverar man fler får man också bättre förankring i den egna organi sationen, säger Sven Olsson, projektutvecklare på Ikano Bostad.

– Hållbarhetsprogrammet ska inte minst beskriva visionerna med hållbarhetsarbetet och översätta dem till konkreta mål, säger Victoria Percovich Gutierrez, som är utbildad Citylabsamordnare.

För hållbarhetsarbetet anlitades Josef Sjöberg från White Arkitekter som Citylabsamordnare och hållbarhetsstrateg. Bild: Linda V Stark

Mobilitetshuset bidrar till mål 1. Här arbetar Ikano Bostad även med parker, mikrotorg och ett kafé. Vissa av bostäderna kommer att byggas enligt co-living-konceptet FlexHem med ett gemensamt storkök.

För att tillgodose mål 2 tas omgivningen tillvara med kalkbrottet och odlingslotterna, men även kantzoner med vegetation och möjligheter att odla utanför sin bostad.

FlexHem bidrar även till mål 3, liksom lösningar för att dela resurser (exempelvis verktyg) med varandra, samt kunna återvinna och återbruka. Solceller ska installeras och att visualisera produktionen från dem kan bidra till att hushålla med resurser.

Mål 5 Hållbart byggande inriktas både på själva byggproduktionen och att bygga hus med höga hållbarhetsvärden. Minskad klimatbelastning och återbruk är delmål. För att certifiera byggnaderna använder företaget miljömärkningen Svanen.

Mobilitetshuset och utformningen av markinfrastruktur ska göra att gång- och cykel prioriteras och skapar ett hållbart resande i vardagen.

För att förenkla vardagen enligt mål 8 har Ikano Bostad planer på en app med vilken de boende hanterar bokningar av elbilar och lokaler samt eventuellt även felanmälningar. Appen skulle även kunna inkludera funk tioner för information och utgöra ett lokalt socialt media.

– Vi vill också förenkla vardagen genom att erbjuda bokningsbara lokaler i Mobilitets huset som kan användas för många ändamål. Och dessutom såsom hyresgäster i andra lokaler få hit verksamheter som verkligen gynnar de boende, såsom gym och något kafé, säger Lovisa Sjöstedt.

Erfarenheter så här långt

Vad tar då Ikano Bostad med sig efter att ha använt Citylab? Man har förtecknat några punkter:

• Processen har varit lärorik och väglett oss i riktning mot en hållbar stadsdel

• Kvalitetssäkring av området

• Ett certifierat hållbarhetsprogram kan öka byggrättspriserna

• Goda möjligheter att göra tidiga marknadsföringsaktiviteter och projektpositionera området

• Locka de kunder som värdesätter möjligheterna till en hållbar livsstil

• Elinegård är referensobjekt

• Internt tillsammansarbete

• Tips: dela upp arbetet på många olika personer då det är så omfattande att ta fram Nulägesbeskrivning och Hållbarhetsprogram att det är svårt för en person.

– Arbetet med Citylab var bra internt också.

Vi på bostad med vår produktionsavdelning fick vara med och få inblick i detaljplanen tidigare, säger Lovisa Sjöstedt. Samtidigt

höjdes kompetensen inom hållbarhet.

– Jo, vi har verkligen haft nytta av Citylab och använder det gärna igen, avslutar Sven Olsson.

Vi får hoppas att Ikano Bostad får till fälle att tillämpa Citylab när etapp 2 är klar och då använda manualen som är avsedd för att certifiera prestanda i färdigbyggda stadsdelar.

FAKTA

Elinegård etapp 2, nybyggnad av bostäder i Malmö

Tidplan: 2022–2030

Byggherre: Ikano Bostad

Byggentreprenör: Ikano Bostad

Arkitekt, detaljplan: Fojab Arkitekter, hus: Tengbom, Arkitektlaget m.fl.

Mottot ”Ett skönare, grönare stadsliv” präglar hela projektprocessen. Bild: Ikano Bostad

I och kring området planeras mötesplatser (=hjärtan) av många slag, bland annat mikrotorg. Bild: Ikano Bostad

STENA STÅL SATSAR PÅ

STENA STÅL SATSAR PÅ klimateffektivt återbrukat stål

klimateffektivt återbrukat stål

Återbrukat stål är ett nytt affärsområde för stålgrossisten Stena Stål AB som med detta blir en än mer komplett leverantör till bland annat byggbranschen. Radikalt minskat klimatavtryck blir resultatet. Utsläppen minskar med upp till 97 procent jämfört med nytt skrotbaserat stål.

Återbrukat stål är ett nytt affärsområde för stålgrossisten Stena Stål AB som med detta blir en än mer komplett leverantör till bland annat byggbranschen. Radikalt minskat klimatavtryck blir resultatet. Utsläppen minskar med upp till 97 procent jämfört med nytt skrotbaserat stål.

STENA STÅL AB är en av Sveriges största stålgrossister som tar nu steget att bli kom plett genom en satsning även på återbrukat stål, företrädesvis hämtat från rivningar.

– Detta är ett nytt koncept för oss och inom kort kommer vi ha återbrukade balkar på lager, ett första steg för att möjliggöra en grönare byggprocess, säger Christoffer Muhl Pollari, affärsutvecklare återbruk vid Stena Stål.

Det återbrukade stålet uppfyller kraven för EN1090 och kvalitetssäkras enligt bransch standarden MVR04:2021. Om malmbaserat nytt stål förorsakar ett CO2-utsläpp om 3 000 Kg CO2eq ger skrotbaserat stål 1 200 Kg och återbrukat stål så lite som 45 Kg.

– Med lagerlagda återbrukade produkter kan vi erbjuda ett mer klimatsmart alternativ. Skulle det inte finnas tillräckligt med återbrukade artiklar av en dimension så

kompletterar vi med nytt stål. På detta vis kan vi garantera leveranserna och inte störa byggprocessen.

Priset på kvalitetssäkrade återbrukade balkar kommer att vara jämförbart med priset på nytt stål. Alltså kommer inte hel ler budgeten att äventyras av återbruksprocessen. Stena Stål. har ett nära samarbete med systerbolaget Stena Recycling som hanterar inflödet av material för återbruk från olika rivningsprojekt. Använda balkar demonteras och sorteras av Recycling för att sedan kvalitetssäkras och säljas åter på mark naden av Stena Stål. Demonterat material som inte klarar kvalitetstesterna för återbruk återvinns av Recycling. Detta är ett samarbete som också ger stora konkurrensfördelar. Stena Stål är en rikstäckande stålleveran tör med lager, produktion och försäljning på

15 platser i Sverige samt en i Norge. Genom nära samarbete med ledande stålproducen ter erbjuds ett brett sortiment inom bland annat balk, stång, rör, armering, rostfritt, aluminium och specialstål.

Företaget lagerför ett standardsortiment och utför enkel bearbetning såsom blästring, målning och kapning. Kunderna utgörs huvudsakligen av små och medelstora aktörer inom bygg och industri. Stena Stål är en del av Stena Metallkoncernen, som verkar på fler än 200 platser i nio länder med över 3 000 medarbetare.

SVANEN allt mer motiverad

Svanen är en välkänd miljömärkning. En undersökning visade att 96 procent kände till den eller hade hört talas om Svanen. I vår bransch är det allom bekant att sedan länge kan också byggprodukter och byggnader miljömärkas med Svanen.

MILJÖMÄRKNINGEN ÄR inriktad på att hushålla med resurser och energi, att produkter och byggnader är skonsamma mot yttre miljön, samtidigt som innemiljön i byggnaderna befrämjar hälsa och välmående för dem som vistas där. Svanen och andra certifieringssystem har funnits tillgängliga för byggherrar och byggentreprenörer

under många år, men det aktuella läget i vår omvärld gör certifieringssystemen allt mer motiverade.

– Med en nyligen drabbande pandemi, krig i vårt närområde, problem med energi tillförsel och svårighet att få fram reservdelar och byggmaterial, ser vi att hållbarhetstänkandet kommer allt starkare, säger Stefan

Björling, affärsområdeschef för hus och renoveringar på Svanens svenska kontor och dessutom koordinator för Norden.

Intresset ökar

Under senare år har intresset från byggherrar och byggare att bygga rätt ökat markant. Alla vill bidra till bättre hållbarhet,

Alla vill bidra till bättre hållbarhet, minska yttre miljöpåverkan och säkra upp innemiljön för de som vistas i byggnaderna. Certifieringssystem är bra stöd när målet är hållbarhet. Bild: Kjell-Arne Larsson

minska yttre miljöpåverkan och säkra upp innemiljön för de som bor och arbetar i byggnaderna. Certifieringssystem är ett bra stöd när målet är hållbarhet.

– Svanen kan tillgodose de hållbarhets aspekter som efterfrågas och som är viktiga för att lösa vår tids stora utmaningar, fort sätter Stefan Björling. Förutom att Svanen används för att miljömärka byggnader, kan leverantörer i byggbranschen Svanenmärka sina produkter. På så sätt är Svanen unikt som certifieringssystem.

För närvarande är 330 bostadsrättsbyggna der Svanenmärkta, medan 841 är pågående. Motsvarande siffror för hyresrättsbyggnader är 213 respektive 230. Bland småhusbyggna der är 1917 redan Svanenmärkta.Byggnads typer som är möjliga att Svanenmärka är småhus, flerbostadshus, förskolor och skolor. I och med nästa version av Svanens manual (kriteriedokument generation 4) blir det möjligt att Svanenmärka även kontorshus.

Svanenmärkning av byggvaror, byggmaterial och kemiska byggprodukter tar fasta främst på kemiskt innehåll, hälsa och yttre miljö. En lång rad produkter har redan Svanenmärkning och är färdiga att använda i byggprojekt som ska Svanenmärkas. Andra produkter som saknar den märkningen kan finnas i Svanens husproduktportal – tack vare att de har använts av tidigare byggare – är godkända och får väljas från portalen. Övriga produkter hanteras i tidigt skede i respektive projekt som skickar in de doku ment Svanen kräver och granskas sedan av Svanens personal centralt och blir godkända eller icke godkända.

Helhetsperspektiv

För byggnader som kandiderar för att få märkning tillämpar Svanen ett holistiskt perspektiv, det vill säga det omfattar många aspekter och baseras till stor del på livscykelanalyser. Att en byggnad är Svanen märkt innebär:

• låg energianvändning

• hälsosam innemiljö

• stränga kemikaliekrav

• hårda krav på hållbarhet, certifierat trä

• goda möjligheter för återanvändning och återvinning

• hänsyn till yttre miljö

• kvalitetssäkrad byggprocess

– Svanenmärkning lägger stor vikt vid byggmaterialens kemiska innehåll, samman sättning och risken för emissioner. Det vill säga målet är att inte bygga in skadliga eller olämpliga ämnen. Även i övrigt är målet att människor ska må bra och trivas. Samtidigt värnar vi om den yttre miljön, säger Stefan Björling.

Svanenmärkning lägger

stor vikt vid byggmateri alens kemiska innehåll, sammansättning och risken för emissioner. Det vill säga målet är att inte bygga in skadliga eller olämpliga ämnen. Även i övrigt är målet att människor ska må bra och trivas. Samtidigt värnar vi om den yttre miljön.

/Stefan Björling, affärsområdeschef, Svanen

“För att kunna Svanenmärka ett byggprojekt måste Svanens så kallade Kriteriedokument följas, vilket fungerar som manual. För närvarande gäller Kriteriedokument generation 3. Byggnaden måste klara 41 obligatoriska krav och dessutom samla poäng inom 14 poängkrav. För att bli god känt måste byggprojektet få ihop ett visst antal poäng. Slutbetyget är antingen godkänt eller icke-godkänt.

Huvudmannen som ansöker om Svanenmärkning kan vara en byggherre, en betydande entreprenör eller annan part som har rådighet över byggprojektet. Denna huvud man kallas licensinnehavare.

Licensinnehavaren måste se till att ett antal roller besätts i byggprojektet för att klara insatserna fram till färdig licens. Rekommendationen är att använda sig av en diplomerad Svanensamordnare, som är utbildad av Svanens organisation. Svanen står sedan alltid till tjänst med en personlig råd givare som finns med under hela processen.

– Information och samverkan är viktiga så vi bygger en relation med licensinnehavaren, fortsätter Stefan Björling. Glädjande nog vill alla byggare göra rätt, men de behöver hjälp

under byggprojektets gång. Exempelvis har vi stora resurser när det gäller kompetens inom kemi och hälso- och miljörisker. På vårt kontor finns ”Husteamet” som handlägger inskickad dokumentation och stöttar projekt.

Huvudmannen för byggprojektet – licens innehavaren – måste i tidigt skede ta hänsyn till och planera för obligatoriska krav och poängkrav, speciellt rutiner för information och utbildning samt för inköp av material.

Licensinnehavaren måste redovisa bygg material, -varor och kemiska produkter i Svanens husproduktportal. Godkända pro dukter i denna blir valbara för alla andra som ansöker om Svanenlicens.

Kontrollbesök

Projektets personlige rådgivare gör en eller flera kontrollbesök på bygget för att se att allt är som det ska.

Tiden från ansökan om licens till färdig licens beror givetvis på det specifika projektet, men ett riktmärke är mellan 6 månader och två år. Den som blir godkänd kan sedan i marknadsföring gå ut med att byggnaden är Svanenmärkt. Miljömärkningsprocessen har dessutom genererat en loggbok som kan användas under drift och förvaltning av byggnaden.

– Vi har inget krav på återcertifiering av byggnaden. Varje Svanenmärkt byggnad är

i grunden mycket bra. Svanenmärkta hus efterfrågas av byggherrar, entreprenörer och konsumenter och med deras motivation och drivkraft i grunden tror vi att de också kom mer att förvalta byggnaden på ett hållbart sätt, menar Stefan Björling.

Även renovering

Det är bra att känna till att Svanen har ett särskilt kriteriedokument för att kunna Svanenmärka byggnader som renoveras. Tack vare den märkningen garanteras att byggnaden har:

• låg energianvändning efter renoveringen

• god innemiljö och låga emissioner av farliga kemikalier

• inventerats innan renoveringen och att hälso- och miljöfarliga ämnen och farligt avfall har omhändertagits korrekt Och att:

• byggprodukter, material och kemiska produkter uppfyller höga miljö- och hälsokrav

• renoveringen har främjat återbruk av byggprodukter och material

De byggnadstyper som kan vara aktuella att Svanenmärka vid renoveringar är små hus, flerbostadshus, byggnader för skola och förskola samt kontorsbyggnader.

När detta skrivs utarbetas en ny version av Svanenmärkning – Kriteriedokument generation 4. I detta ges större tyngd åt cirku

lärt tänkande med framförallt återbruk. Det handlar bland annat om andel återbrukat i det som byggs och att cirkulär ekonomi gynnas.

Kraven beträffande klimatbelastning skärps och vidgas i den nya versionen. Om exempelvis alternativ betong väljs som ger mindre klimatavtryck, premieras detta genom ytterligare poäng. Klimatkraven beaktar också aspekter som byggnadens flexibilitet och demonterbarhet, vilket håller ner resursförbrukningen den dag det är dags för hyresgästanpassning eller ombyggnad.

– Vi jobbar också för att det nya kriteriedokumentet ska bli kompatibelt med EUtaxonomin. Detta gäller bland annat ekosystemtjänster och biologisk mångfald, berättar Stefan Björling.

Digitaliserad arbetsgång

Den som vill certifiera sitt bygge kommer framöver att kunna använda en helt digita liserad arbetsgång. En ny portal som bland annat omfattar Husproduktportalen utgör ett komplett verktyg för certifieringsprocessen.

– En ny version av kriteriedokumentet och en ny portal ligger helt rätt i tiden med tanke på de samhällsutmaningar jag nämnde inled ningsvis och inom vår bransch den kraftigt ökade efterfrågan på hållbara lösningar för både byggprodukter och byggnader, avslutar Stefan Björling.

Även småhus är möjliga att Svanen-märka. Bild: Kjell-Arne Larsson

Storsatsning ger ytterligare KLIMATFÖRBÄTTRADE BETONGELEMENT

Peab-bolaget Byggelement gör sin största satsning någonsin för att industrialisera sin tillverkning av betongelement. Totalt investeras 400 miljoner kronor i utbyggnad av anläggningarna i Ucklum och Hallstahammar. Tekniksprånget från manuellt till automatiserat innebär att kapaciteten fördubblas med målet att öka omsättningen till över 1 miljard. Samtidigt nyanställs mellan 50 och 70 personer.

AV KJELL-ARNE LARSSON

– VI HAR HÖGA ambitioner när det gäller både hållbarhet och industrialisering, säger Carl Rülcker, vd på Byggelement. Genom den här satsningen kan vi ytterligare minska klimatavtrycket genom ökad användning av alternativa bindemedel.

I Hallstahammar kompletteras tillverkningen av bjälklag med en helt ny fabrik för tillverkning av både inner- och ytterväggar.

På motsvarande sätt satsar man nu i väggfabriken i Ucklum i Stenungsund på tillverkning av bjälklag.

Därigenom blir båda orterna kompletta leverantörer av högindustrialiserade produk ter för stora geografiska områden.

Genom satsningen implementeras

marknadens mest högteknologiska och industrialiserade process för att kunna möta marknadens krav gällande pris och prestanda. Samtidigt kan de kompletta anläggningarna på ett smidigare sätt förse större marknader med produkter för både bostadsbyggande och kommersiella fastigheter. På så sätt minskar även behovet av import av betongelement från utlandet.

I Hallstahammar nyanställs 40–50 personer och i Ucklum skapas 10–20 nya arbetstillfällen. Det handlar om industrioperatörer.

– Vi ligger helt rätt i tiden och vi täcker in viktiga geografiska områden. Att satsa på att ytterligare minska klimatavtrycket gör oss konkurrenskraftiga. Med ny teknik kommer

vi att kunna producera betongelement med minst 50 procent alternativa bindemedel som standard och säkerställa vårt försprång inom klimatförbättrad prefabproduktion, fortsätter Carl Rülcker.

I Ucklum kommer satsningen att stå klar under hösten 2023 och i Hallstahammar är siktet årsskiftet 2023–2024.

Klövern genomför GIGANTISK OMBYGGNAD

Intill Kista Galleria och Jan Stenbecks torg ligger Kista Square Garden, en kontorsfastighet som ritades av Ahrbom Fahlsten, uppfördes 1985 och under lång tid hade Ericsson som hyresgäst. De sex våningarna med främst cellkontor omdanas nu till lägenheter. Dessutom byggs två ytterligare våningar på huset.

AV KJELL-ARNE LARSSON

HÄR KOMMER DET att bli ungefär tusen lägenheter – ettor, tvåor och treor på mellan 24 och 55 kvadratmeter. Dessutom inreds omkring 10000 kvadratmeter kommersiella ytor för kontor, handel och gym. Under hela byggnaden finns garage som är samman kopplat med garagen under Kista Galleria.

Kista norr om Stockholm är Sveriges ”Silicon Valley” och den genomgår nu en stor ansiktslyftning. Företags- och bostadsområden knyts samman mera och med målet att åstadkomma en levande stadslik miljö, med aktivitet och rörelse både på dagar och kvällar. En av fastighetsutvecklarna är Klövern, ett företag som har höga hållbarhetsmål och är angelägna att miljömärka projektet Kista Square Garden, både för att kommunicera

miljöarbetet utåt och för att ha ett verktyg som styr mot hållbarhet och miljöhänsyn. Klövern har därför valt Svanen som certi fieringssystem.

Kista Square Garden är först i Sverige med att Svanenmärka ett projekt enligt det kriteriedokument (den manual) som gäller för renoveringar. Dessutom kommer nybygg nadsdelarna, i form av en överbyggnad på två våningar och en huskropp som skjuter in mot gården, att Svanenmärkas enligt kriteriedokumentet för nyproduktion.

Svanenmärkningen av renoveringen om fattar själva byggnaderna samt närmaste om givning och innergården.

Denna ska förses med nytt tätskikt i botten och renoveras i sin helhet. Utemiljön har betydelse för bedöm

ning och poängsättning i Svanen. Av själva huset behålls i huvudsak fasad, ytterväggar, stommar, trapphus och entréer. På insidan blir det stomrent.

Inledningsvis utfördes en återbruksinven tering av Återbrukskonsulten Kompanjonen. Klöverns ambition är att återbruka så mycket som möjligt i huset såsom gipsskivor och kabelstegar. Material som inte kan användas i konverteringen till bostadshus, exempelvis takplattor, kan tas tillvara och återbrukas externt i andra projekt. Ett önskemål är också att alla armaturer ska tas omhand. Klövern försöker hitta en aktör som kan konvertera dem för LED-ljuskällor.

– Om vi har ytterligare komponenter och material som går att återbruka vill vi erbjuda

Svanenmärkningen

dem på återbruksmarknaden CC Build, berättar Teresa Mattisson, hållbarhetschef på Klövern.

Projektet genomförs i flera etapper och för varje etapp ska Klöverns försöka vässa kvalitén på och omfattningen av återbruket.

Initialt utfördes också en miljöinventering. Den visade lyckligtvis att inga miljöfarliga ämnen fanns i byggnaden. Detta förenklar avfallshanteringen i viss utsträckning. Svanen ställer krav på hanteringen av avfall som uppstår under byggtiden, men faktum är att Klöverns egna krav är högre. Det är bra bland annat så till vida att avfallshanteringen har betydelse för klimatberäkningen för hela projektet. Så både när det gäller avfall och på återbruk ligger Klövern bra till.

Helst allt Svanenmärkt

För att hantera val av nya byggproduk ter/material till bygget används Byggvarubedömningen. Alla Svanenmärkta produkter och alla produkter i Svanens husproduktportal är inlagda i BVB. Detta gör det smidigt så längre godkända produkter väljs. Svanen blir därmed en god drivkraft för bland annat hälsosam innemiljö med låga emissioner.

På Klövern tänker man också framåt, till driftskedet samt när det blir dags att göra en hyresgästanpassning eller annan framtida ombyggnad. Även då är utgångspunkten att välja Svanenmärkta produkter.

Förhoppningen är att under det aktuella renoveringsprojektet dokumentera produk terna med positionering i en 3D-modell eller digital tvilling, för att bland annat den tekniska förvaltningen ska ha koll på var respektive material förekommer.

Enligt Svanens hemsida garanterar

Svanen-märkningen att den renoverade byggnaden har:

• god innemiljö och låga emissioner av farliga kemikalier

• inventerats innan renoveringen och att hälso- och miljöfarliga ämnen och farligt avfall har omhändertagits korrekt

• byggprodukter, material och kemiska produkter uppfyller höga miljö- och hälsokrav

• främjat återbruk av byggprodukter och material

• låg energianvändning efter renovering Beträffande den sista punkten har Kista Square Garden använt fjärrvärme och denna lösning kommer att behållas. Nytt blir att spillvärme från en serverhall i källaren ska

tas tillvara. Huset kommer inte att tilläggsisoleras, men däremot byts samtliga fönster, vilket bidrar till en bättre energiklassning.

– Både Svanenmärkningen, vår hållbar hetsambition och vår förvaltnings strävan att minska driftkostnaderna samt EU-taxonomin driver på för energieffektiva lösningar, säger Teresa Mattisson.

Bra stöd från Svanen

För certifieringsarbetet anlitar Klövern en diplomerad Svanensamordnare från Ramböll. Under projektets gång kommer både beställare, konsulter och entreprenörer att förkovra sig i Svanen och i miljöarbete.

I arbetet med Svanen är de Svanenmärkta produkterna, Svanens husproduktportal och Byggvarubedömningen (med loggbok) till stor hjälp för att hantera produktval.

Svanens kriteriedokument med bilagor är pedagogiska och kraven är noggrant be skrivna, med distinktion mellan obligatoriska krav och frivilliga poängkrav. Vid oklarheter går det alltid att fråga den personlige rådgivare som är tilldelad projektet.

– Svanens kriteriedokument är lätt att ta till sig och förstå och kraven är tydliga. Att använda Svanenmärkning blir en extra kvalitetssäkring, en metod att ännu bättre få in hållbarhet och miljöaspekter i projektet, avslutar Teresa Mattisson, hållbarhetschef hos Klövern.

FAKTA

Kista Square Garden, renovering och tillbygg nad i Kista, Stockholm

Tidplan: 2022–2026

Byggherre: Klövern AB

Kostnad: ca 800 Mkr

Ett gigantiskt kontorskomplex ska konverteras till ett attraktivt bostadsområde. Bild: Walk the Room

– Både Svanenmärkningen, vår hållbarhetsambition och vår förvaltnings strävan att minska driftkostnaderna samt EU-taxonomin driver på för energieffektiva lösningar, säger Teresa Mattisson, hållbarhetschef hos Klövern.

Fokus på SGB Awards: ÅRETS BREEAM-BYGGNAD 2021, NATIONALARENAN 3

I samband med nomineringsperioden för Sweden Green Building Awards 2022 tog SGBC en närmare titt på de vinnande projekten från 2021. Först ut är Nationalarenan 3 i Solna – som har kallats Skandinaviens första plushushotell. Med bland annat 25 borrhål för geoenergi, samt omkring 2500 kvadratmeter solceller på fasad och tak produceras mer energi än vad som förbrukas i fastighetsenergi.

NÄR FABEGES projekt tog hem priset för Årets BREEAM-byggnad under SGB Awards 2021 löd juryns motivering: “Nationalarenan 3 är ett hotell inklusive longstay-koncept samt huvudkontor för Nordic Choice Hotels. Som Sveriges och Skandinaviens första nollenergihotell med en hög miljö- och hållbarhetsprofil var valet BREEAM-SE nivå Excellent självklart i utvecklingen av projektet. En satsning på nollenergi fanns med tidigt, och projekt gruppen har arbetat aktivt med både klimatanpassningsstrategier, passiv designanalys

och frikyla.”

Både den södervända fasaden och taket kläds av solceller.

Hotellet, som kallats “Skandinaviens första plushushotell” är världens mest solcellstäta och genererar tillräckligt med energi för att byggnaden ska uppnå nollenergi.

– Det händer mycket i branschen gällande hållbart byggande och klimatpåverkan från byggprocessen idag. Hållbarhet ska prägla oss i allt vi gör och vi arbetar ständigt för att flytta fram positionerna och vara i täten. Vi strävar hela tiden efter att möta kundernas

behov av komfort, välbefinnande och låga driftkostnader utan att öka utsläppen, säger Maria Jansson, projektchef på Fabege AB och byggherre för Nationalarenan 3, som även kallas House of Choice.

Förutom de grundläggande faktorerna som krävs för att klara nollenergi har man även haft som mål att reducera materialanvändningen och använda rätt material på rätt plats såsom återvunnen aluminium i fasaden och trä i atrierna där besökarna vistas.

Källa: SGBC

Hotellet, som har kallats “Skandinaviens första plushushotell” är världens mest solcellstäta och genererar tillräckligt med energi för att byggnaden ska uppnå nollenergi.

CEEQUAL ÄR ETT VERKTYG som hjälper dig i hållbarhetsarbetet

Infrastrukturprojekt har stor påverkan på klimatet och på många andra hållbarhetsfrågor.

Varför bör man jobba med CEEQUAL?

CEEQUAL är ett bra verktyg för att krav ställa och säkerställa hållbarhetsprestandan av sitt infrastrukturprojekt. CEEQUAL är holistiskt och omfattar alltifrån social håll barhet och cirkularitet till klimatpåverkan och resiliens. Som alla certifieringar ger CEEQUAL ett processtöd i projektet, innebär en oberoende granskning och blir dessutom ett kvitto på att de uppsatta målsättningarna har uppfyllts. Det går att använda på alltifrån

vägar, broar, tunnelbana till mark, anlägg ning, infrastruktur, landskapsutformning och offentliga miljöer.

Hur viktigt kommer hållbarhet att vara för infrastrukturprojekt?

Det är givetvis jätteviktigt, infrastruktur projekt har en stor påverkan på klimatfrågan och på många andra hållbarhetsfrågor. Det finns verkligen många hållbarhetsfrågor att arbeta med, och där är CEEQUAL ett bra

– SGBC håller introduktionskurser i CEEQUAL. De är ett stöd för att förstå de hållbarhetsfrågor som finns i infrastrukturprojekt, samt ge en grundläg gande förståelse för hur certifieringssystemet CEEQUAL fungerar, berättar Sabina Jonestrand, chef för BREEAM och Hållbar infrastruktur hos SGBC. Bild: SGBC

verktyg. Det hjälper till att både ringa in vilka hållbarhetsfrågor projektet bör arbeta med, och hjälper dig att uppnå dina mål.

Källa: SGBC

DÅ MANUALVERSION 8.0 lanseras under 2022 har det beslutats att samtliga projekt som är certifierade i GreenBuilding 7.0 eller tidigare kommer få en sista återrapporteringsperiod år 2024 och vara certifierade fram till 2025-04-30. Detta meddelar SGBC.

De som har en certifierad byggnad i manualversion 7.0 eller tidigare, och som vill gå över till manualversion 8.0, kan kon takta SGBC för att få rabatt på den nya cer tifieringen. Erbjudandet gäller fram till 31 december 2023.

GreenBuilding är ett effektivt verktyg som visar byggnadens miljö- och klimatnytta i form av låg energianvändning.

För att säkerställa att GreenBuilding även fortsättningsvis är ett enkelt och kvalitetssäkrande certifieringssystem för fastig hetsägare har det gjorts en uppdatering av manualen till version 8.0.

Systemet ska vara transparent och tro värdigt utformat enligt Boverkets regler för energideklaration (EPC). Systemet ska också vara så enkelt och kostnadseffektivt som möjligt för användaren.

Verktyg för beräkning av energiprestanda har tagits fram för att minska tidsåtgången för användaren. Stödtexter har tagits fram för att underlätta för projektens energiansvarige vid ansökan om certifiering.

Syftet med GreenBuilding 8.0 är framför allt att:

• Förenkla manualen

• Säkerställa att Boverkets energihushållningskrav uppfylls

• Förtydliga delar ur tidigare manualer som har väckt frågor

• Anpassa manualen till EU-taxonomin

För att säkerställa att GreenBuilding även i fortsättningen är ett enkelt och kvalitetssäkrande certifieringssystem har manualen uppdaterats till version 8.0. Bild: Kjell-Arne Larsson

Fokus på SGB Awards: ÅRETS MILJÖBYGGNAD 2021,

NEO DAVIDSHALL

Nu har nomineringsperioden för Sweden Green Building Awards 2022 avslutats och i samband med detta blickar vi tillbaka till förra årets gala och vinnande projekt. Här tittar vi närmare på Neo Davidshall – det före detta polishuset i Malmö som Riksbyggen byggt om till bostäder och som blev vinnare i kategorin Årets Miljöbyggnad.

OMBYGGNATIONER med höga hållbarhetsambitioner som samtidigt bevarar en äldre byggnads historiska anda är en utma ning, men med projektet Neo Davidshall visar Riksbyggen att det är fullt genomför bart. Genom hela projektet har stor vikt lagts vid att både behålla det unika husets själ och hållbarhetsinitiativ såsom användande av

återbrukat byggnadsmaterial.

Bostadsrättsföreningen Neo Davidshall består av 122 bostäder, både nyproducerade lägenheter i tre nybyggda huskroppar och lägenheter som byggts i det tidigare polis husets lokaler från 1934.

Ursprungligen ritades polishuset av den svenska arkitekten Frans Evers och bygg-

naden användes som polishus fram till 2014 då Riksbyggen tog över det både K- och Q-märkta huset.

Det nya projektet har ritats av Rits Arkitekter och Jaenecke Arkitekter och inflyttningen skedde i september 2021.

Riksbyggen har försökt bevara husets själ i så stor utsträckning som möjligt sam

tidigt som man velat uppfylla det moderna samhällets krav på komfort och hållbarhet.

– Jättekul att ett innovativt och i många de lar annorlunda projekt som verkligen sticker ut belönades med Årets Miljöbyggnad. Det är resurseffektivt att skapa nya bostäder i befintliga byggnader och brf Neo Davidshall är ett lysande exempel på det. Hållbarhet har varit en viktig del genom hela projektet, till exempel har de äldre delarna fått en lägre energianvändning när de har byggts om, säger Karolina Brick, hållbarhetschef på Riksbyggen.

– Det är ett unikt projekt med många utmaningar och där Riksbyggen lagt ner enormt mycket arbete för att med en varsam hand skapa de nya bostäderna på ett mer hållbart sätt. Vi är så glada och stolta, säger Emil Nilsson, projektchef på Riksbyggen.

Man har arbetat aktivt med hållbarhet från början till slut och hela projektet är certifierat enligt Miljöbyggnad nivå Silver. Lägenheterna i det gamla polishuset får karaktär av våningar med generösa rum och några bevarade detaljer från förr.

– Med de bevarade byggnadsdetaljerna i ombyggnadsdelen skapas en unik boende miljö som förenar nutid med dåtid. Förutom olika detaljer har vi har bland annat återanvänt trapphusen med granitsten, trapphusräcken, armaturer och gatsten, säger Emil Nilsson.

Även utomhusmiljön har planerats i detalj och de boende har tillgång till fina gemen samma utrymmen. Där finns till exempel en vacker gemensamhetslokal i den gam la ordersalen, ett orangeri, takterrass samt en privat cykel- och bilpool med två elbilar. Dessutom finns parkeringsmöjligheter, trots att föreningen ligger mitt i Malmö.

Brf Neo Davidshall har också varit pilottest för utvecklingen av Hemshare, Riksbyggens app för boendenära tjänster. Med appen får de boende bland annat tillgång till att köpa tjänster som städning och hantverkshjälp samt köpa, sälja eller låna saker av varandra genom en digital anslagstavla — vilket underlättar cirkulär ekonomi och ökad hållbarhet.

Hållbarhet har varit en viktig del genom hela projektet, till exempel har de äldre delarna fått en lägre energianvändning när de har byggts om. /Karolina Brick, hållbarhetschef, Riksbyggen Bild: Kari Kohvakka

FAKTA

“Granskning i Miljöbyggnad

Granskningen i Miljöbyggnad är en av de viktigaste delarna i certifieringssystemet. En oberoende granskare bedömer i varje projekt om betygskriterierna är uppfyllda genom att gå igenom eventuella beräkningar, resultat, ritningar, följesedlar, inventeringsrapporter med mera som har skickats in i ansökan. Genom granskningen säkerställs att varje projekt har skickat in korrekt material och att samtliga krav i certifieringen har upp nåtts. Granskarna har därför en viktig roll i processen och står för den huvudsakliga kvalitetssäkringen av ansökningar inför certifiering.

HALVDAGSKURSEN

I LEED passar bra för de som är nyfikna och vill veta mer om systemet

SGBC ställde tre korta frågor i farten till Pia Öhrling från Piacon. Hon är en erfaren kurs ledare i LEED. Man var nyfikna på hennes syn på LEED, det internationella certifieringssystemet från USA, och vad den nya introduktionskursen i LEED fokuserar på.

Vilka är de främsta fördelarna med att arbeta med LEED?

Eftersom LEED är ett internationellt certifieringssystem kom mer nya viktiga frågor in via LEED, innan de börjar debatteras i Sverige. Exempelvis finns det sedan länge krav i LEED kring ljus föroreningar som ställer till stora problem för nattlevande djur, och som gör att vi inte ser stjärnhimlen.

En annan fördel är att systemet täcker många områden. Börjar du arbeta med LEED får du lära dig mer om det mesta, allt ifrån ljusföroreningar till vilka duschar med låga flöden som funkar bäst i verkligheten.

Vilka sorters byggnader kan certifieras?

I princip alla byggnader kan certifieras i LEED. Det krävs bara en certifiering, vilket är en fördel jämfört med andra system där man måste ha en certifiering per verksamhet även om alla verksamheter ligger i samma byggnad. Det är ju oftast byggnaden man vill certifiera, och då är det tidsbesparande att det bara krävs en certifiering även om byggnaden innehåller exempelvis både handel och kontor.

I LEED finns det också möjlighet att certifiera hyresgästanpass ningar, vilket är speciellt för systemet. Det innebär att det går att certifiera en lokalanpassning.

Vad gås igenom under LEED introduktionskurs, och vilka passar kursen för?

Under denna halvdagskurs får man en överblick över LEED, vilka olika typer av certifieringar som finns och vad kan man certifiera. Vi går också igenom vilka miljöaspekter som LEED omfattar, hur man genomför en certifiering och vilka förde lar certifieringen har. Halvdagskursen i LEED passar bra för de som är nyfikna och vill veta mer om systemet och få en översiktlig grundförståelse, som exempelvis fastighetsägare, projektledare, entreprenörer, materialtillverkare, investerare, banker eller projektörer.

Källa: SGBC

– Börjar du arbeta med LEED får du lära dig mer om det mesta, allt ifrån ljusföroreningar till vilka duschar med låga flöden som funkar bäst i verkligheten, säger Pia Öhrling, expert på LEED. Bild: Falkuggla

byggnader kan certifieras i LEED. Bild: Kjell-Arne Larsson

HUR LEED OCH BREEAM KAN STÖTTA MED STRATEGIER för återöppnande efter COVID -19

I en artikel i DN, säger statsepidemiolog Anders Tegnell att omfattande åtgärder krävs för att smittsäkra arbetsplat ser. Han menar att smittsprid ningen riskerar att fortsätta att öka när företag och myn digheter låter sina anställda återanvända till arbetsplatserna. Folkhälsomyndigheten talar om att öppna "Covid-säkra arbetsplatser", och då är det viktigt att fastighetsägare och arbetsgivare implementerar strategier som skapar trygga miljöer.

MEN KAN INTE dessa strategier också vara både säkra och hållbara? Naturligtvis kan de vara det! USGBC har redan inkluderat säkra och hållbara Covid-riktlinjer i miljöcertifie ringssystemet LEED och det finns även en hel del kriterier i BREEAM som syftar till att säkerställa brukares hälsa och säkerhet.

USGBC-riktlinjer finns i LEED Safety First Pilot Credits som hanterar Covid-19 och stödjer byggnader med återöppnandestrate gier. Dessa pilotpoäng beskriver bästa praxis för miljövänlig rengöring och desinficering, återinträde på arbetsplatser, samt drift och skötsel av ventilationssystem. Dessa pilotkriterier kan användas för olika LEED-projekt; både nybyggnationer, ombyggnationer och befintliga byggnader.

I BREEAM-SE finns det också kriterier som fokuserar på brukarnas hälsa och sä kerhet. Följande är exempel på kriterier som hanterar brukares hälsa, vilket är viktigt att fokusera på under denna pandemiperiod:

• Hea 02 Luftkvalitet inomhus – syftar till att främja en hälsosam inomhusmiljö genom att uppmuntra till användning av lämplig

ventilation och utrustning samt lämpliga ytskikt.

• Hea 04 Termisk komfort (alla byggnader) – syftar till att säkerställa att termiska komfort nivåer uppnås via design och styrning.

• Hea 09 Mikrobiell förorening – syftar till att minimera risken för vattenförorening i installationssystem.

• Tra 06 Kontorsplats i hemmet (endast för bostäder) – Syftar till att minska behovet av att

pendla till jobbet genom att förse boende med de utrymmen och tjänster de behöver för att kunna arbeta hemifrån.

Det går också att ansöka om att få använda LEED Safety Pilot Credits som Innovations poäng i BREEAM-SE. Innovationspoäng kan tilldelas för innovativa produkter och processer, vilket sker genom att en ansökan skickas in till SGBC.

USGBC-riktlinjer finns i LEED Safety First Pilot Credits som hanterar Covid-19 och stödjer byggnader med återöppnandestrategier. Bild: Kjell-Arne Larsson

SERGELHUSEN HAR TILLDELATS LEED PLATINUM-CERTIFIKAT av U.S. Green Building Council

Detta är det fjärde LEED v4 BD+C certifierade projektet i Sverige och det andra svenska projektet som nått Platinum. Sergelhusen är en LEED campus-certifiering med tre olika byggnader. Hus S nådde 90 av 110 möjliga poäng vilket är högst poäng i en LEED v4/v4.1 BD+C Core & Shell certifiering i världen. Hus M och H nådde 89 poäng och är därmed näst högst.

SERGELHUSEN ÄR utvecklade med stort fokus på social och miljömässig hållbarhet och är på många sätt banbrytande.

Ett omfattande bevarande av befintli ga betongstommar, vattenbesparing och innovativa energilösningar är några an ledningar till det höga betyg som projektet nu fått.

I omdaningen av kvarteret skapades även en ny trappa som binder samman Malmskillnadsgatan med Sergels torg som gör det möjligt för människor att röra sig i nya mönster och på ett enkelt sätt komma upp till Malmskillnadsgatan och Brunke bergstorg.

Andra exempel på lösningar som har implementerats för att nå så höga poäng är omhändertagande av regnvatten som används för bevattning och toalettspolning, stora takterrasser med fantastisk utsikt över staden, försedda med växter och plantor som blommar från tidig vår till sent inpå hösten samt en smart effektstyrning för att minska belastningen på elnätet.

– Vi är naturligtvis väldigt glada och stolta över de höga betygen i Sergelhusen. Att vi uppnått det högsta antalet poäng i ett LEED v4/4.1 BD+C Core & Shell-projekt i världen är ett konkret bevis på vår höga ambition när det gäller att driva vår verksamhet på ett håll

bart sätt. Sergelhusen är ett bra exempel på att det går att ta vara på äldre byggnader och skapa något som är bra, både för människa och miljö, säger Anna Denell, hållbarhets chef på Vasakronan.

– Vi har tillsammans med de tre entre prenörerna Zengun, NCC och Veidekke, Vasakronans projektledning och Vasakronans miljösamordnare fått till ett fantastiskt samarbete där alla har hjälpt varandra, vilket har varit en förutsättning för det lyckade resultatet, säger Pia Öhrling, projektets LEED AP.

Sergelhusens miljöaspekter har lyfts fram genom ett samarbete mellan de tre entreprenörerna Zengun, NCC och Veidekke samt Vasakronans projektledning och miljösamordnare.

Fokus på SGB Awards: ÅRETS MILJÖBYGGNAD IDRIFT 2021, SYRET 6

När Miljöbyggnad iDrift lanserades sommaren 2020 var Wihlborgs fastighet Syret 6 i Lund ett av pilotprojekten. Byggnaden ligger i Ideon Science Park som huserar aktörer inom bland annat IT och life science.

FASTIGHETEN HAR EN ljus, luftig arki tektur och en rymlig entré i en central ljus gård, där gångbroar knyter samman husets två flyglar. Den största hyresgästen är Axis Communications som tillträdde 2014. Certifieringen är en viktig del av Wihlborgs miljö- och klimatstyrning och bidrar bland annat med möjligheterna till grön finansie ring och en stärkt driftsprestanda, men är också en viktig del i att möta hyresgästernas efterfrågan på hållbarhet.

Ideon Science Park är en livgivande lunga för hela det expansiva området i nordöstra Lund. Med Lunds universitet, Tekniska högskolan och Ekonomihögskolan i sin omedelbara närhet är Ideon en naturlig mötesplats för näringsliv, forskning och det offentliga.

Wihlborgs har totalt omkring 250 fastig heter i sitt svenska bestånd. Certifieringen var startskottet för ett omfattande arbete där

företagets långsiktiga mål är att miljöcerti fiera samtliga kontorsfastigheter i Sverige.

– Miljöbyggnad iDrift är ett viktigt verk tyg för oss på Wihlborgs, som vi bland annat använder för att identifiera olika förbättringsinitiativ att ta med oss in i vår förvaltning. Något annat som gör detta certifieringssystem tacksamt att arbeta med är att det är ba serat på svenska regelverk och anpassat efter svensk byggtradition, säger Elsa Hagdahl, certifieringsansvarig på Wihlborgs.

Idag har Wihlborgs certifierat 20 byggnader i Miljöbyggnad iDrift och har ett tjugotal där arbetet har startat.

– Vi på Wihlborgs har jobbat länge med att certifiera nybyggda fastigheter enligt Miljöbyggnad Guld och tar nu nästa steg genom att certifiera våra befintliga byggnader i ett högt tempo, säger Staffan Fredlund, miljöchef på Wihlborgs. Han ser flera för delar med att certifiera.

– Konkurrensmässigt skulle jag säga att arbetet med Miljöbyggnad iDrift gör att vi kan erbjuda lokaler i ett befintligt bestånd där dels driften har optimerats och kvalitetssäkrats, men där även den fysiska arbetsmiljön med avseende på kemikalieinnehåll, luftkvalitet och termisk komfort blivit synad och god känd av en oberoende part vilket ger både oss och våra kunder en trygghet.

Syret 6 var ett av de första projekten att certifiera enligt Miljöbyggnad iDrift — ett av SGBC:s senast utvecklade certifieringssys tem. Det vänder sig till fastighetsägare och förvaltare av befintliga byggnader, där SGBC just nu ser ett ökat intresse för att miljöcer tifiera. Idag står bygg- och fastighetssektorn för en femtedel av Sveriges klimatutsläpp och dess aktörer har en stor roll i att säkra samhällets klimatomställning.

Turning Torsos projektledare ger tips om MILJÖBYGGNAD IDRIFT

Nordens högsta skyskrapa har certifierats med Miljöbyggnad iDrift nivå Silver. Det välkända landmärket reser sig 190 meter över havet i Västra hamnen i Malmö. Det var först ut av HSB Malmös befintliga byggnader att miljöcertifieras.

TÄNK STORT börja smått i all ära, men när HSB Malmö skulle sätta igång att certifiera sitt befintliga fastighetsbestånd med Miljö

byggnad iDrift var det Turning Torso som fick bli pilotprojekt.

Processen startades under våren 2021 och

i december utfärdade SGBC certifieringen Miljöbyggnad iDrift nivå Silver till HSB Malmö som äger och förvaltar byggnaden.

Miljöbyggnad iDrift vänder sig till fastig hetsägare och förvaltare av just befintliga byggnader, till skillnad mot system som granskar nybyggnation.

Men hur går certifieringsprocessen till? HSB Malmö:s projektledare Jörgen Åkesson, säger att det var en relativt smidig resa – trots byggnadens skala, pandemin och till synes oändliga dokumentarkiv.

– Styrkan med det här är att man inte behöver vara en hel avdelning för att få ihop det. Vi har varit väldigt få inblandade. Det är jag, en kundvärd samt en extern partner som har hjälpt oss ladda upp underlag till SGBC:s portal – vi hade ett sextiotal dokument. Och vi har haft en löpande bra dialog med SGBC för att komma vidare i hanteringen, säger Jörgen Åkesson och fortsätter:

– Man kanske kan undra hur vi tänkte när vi började med Turning Torso? Men varför

inte ta ‘worst case’ först? Turning Torso är en komplex byggnad med en viss status –de flesta känner till byggnaden och var den ligger. Vi har fått en hel del utmärkelser ge nom åren men det här var extra kul, just för att det är vår första Miljöbyggnad iDrift hos HSB. Det är ett bra kvitto på att vi jobbar rätt.

Dokumenthantering – en utmaning

I byggnaden fanns ett helt rum med arkiv och den stora utmaningen har varit att hitta rätt bland dokumenten, menar Jörgen Åkesson. Hans tips till förvaltare som vill sätta igång och certifiera är att ha koll på just detta.

– Det viktigaste är att man har alla doku ment, så börja i den änden, särskilt om man har en äldre byggnad. Här fanns ju mycket dokumenterat digitalt men då hade vi istället

problemet att det fanns på CD-rom-skivor, och vem har sådana nuförtiden? Så det blev en hel del att scanna, och det tar tid.

Bra arbetsrutiner underlättar, tillägger han:

– Om du ska certifiera en äldre byggnad, se till att ha dessa rutiner på plats först. Man behöver drifts- och skötselinstruktioner, föra dialog med boende och göra en livs uppföljning.

Energibesparingar som resultat

Turning Torso består av 147 hyreslägen heter samt kontor med mötes- och konfe rensverksamhet.

Fastigheten har 54 våningar och är byggd i nio delar som skruvar sig 90 grader. Att göra en genomlysning av hela systemet har varit berikande på flera sätt och som resultat ska man bland annat byta ut styrsystemet.

– Det har varit väldigt lärorikt för oss. Det hela går ju ut på att titta närmare på hur vi jobbar. Under resans gång har vi förbättrat oss själva.

Dessutom pågår nu uppgraderingar inom värme och kyla, berättar Jörgen Åkesson.

– Vi hoppas såklart kunna se lite energi besparingar som resultat. I byggnaden finns i dagsläget inga optimeringsmöjligheter för prognoser, sådant fanns inte när den togs i drift för femton år sedan, på samma sätt.

Ökat intresse för certifiering

I februari lanserades en uppdaterad manual för Miljöbyggnad iDrift. Systemet omfattar fem huvudområden: inomhusmiljö, brukarnas hälsa, klimatpåverkan, resurser och skick. Sedan systemets lansering i juni 2020 har SGBC sett ökat intresse för att certifiera befintliga byggnader.

Hittills har 118 certifieringar utfärdats och flera nya avtal är på ingång – såsom ett samarbete med Samhällsbyggnadsbolaget (SBB) som ska certifiera hela 1000 byggnader under 2022–2023.

Tanken är att en certifiering i Miljöbygg nad iDrift genomförs var tredje år för att säkerställa att byggnadens förvaltning är i linje med svenska och internationella stan darder och miljömål.

Beroende på hur man uppfyller kriteri erna certifieras man enligt tre olika nivåer: Brons, Silver eller Guld.

Jörgen Åkesson säger att processen må vara smidig, men i grund och botten är kraven hårda.

– Det är tufft! Du måste ha ett energistatistikprogram värt namnet. Men, kan vi göra det med Turning Torso så kan alla andra också göra det.

Källa: SGBC

HSB Malmö hade löpande och bra dialog med SGBC för att komma vidare i hanteringen. Bild: Kjell-Arne Larsson

MILJÖBYGGNAD IDRIFT OCH NOLLCO2 godkänns av GRESB

SGBC:s egenutvecklade certifieringar Miljöbyggnad iDrift och NollCO2 har nu genomgått en godkänd granskning av Global Real Estate Sustainability Benchmark (GRESB) med resultatet “Full point certification”. Certifieringarna listas i den senaste utgåvan av GRESB 2022 Assessment som publicerades den 1 april 2022.

DET SÅ KALLADE “GRESB-indexet” tas fram av GRESB och används av investerare för att bedöma möjligheter, risker och för bättringar i omställningen till en mer hållbar samhällsbyggnadssektor. Byggnadscertifie ringar ingår som en indikator under GRES B:s utvärdering av prestanda.

– Det här är ett bevis på att våra certifie ringssystem är viktiga verktyg i den hållbara samhällsutvecklingen. Ett godkännande av GRESB är en validering av systemet både för användaren, som vill säkerställa att byggna der uppfyller framtidens krav på hållbarhet, samt ur ett investerarperspektiv, säger Lotta Werner Flyborg, vd för SGBC.

Miljöbyggnad iDrift lanserades i juni 2020 och är ett av SGBC:s senast utvecklade

certifieringar. Det vänder sig till fastighetsägare och förvaltare av befintliga byggnader, där SGBC just nu ser ett ökat intresse för att miljöcertifiera.

Idag står bygg- och fastighetssektorn för en femtedel av Sveriges klimatutsläpp och dess aktörer har en stor roll i att säkra samhällets klimatomställning. En av de stora utmaningarna är att renovera och hållbarhetsanpassa det befintliga fastighetsbeståndet, då 90 procent av Sveriges byggnader förväntas stå kvar år 2050.

Även SGBC:s egenutvecklade system NollCO2 har godkänts av GRESB under 2022. NollCO2 är en tilläggscertifiering för byggnader som redan har Miljöbyggnad, BREEAM-SE, LEED eller Svanen och syftar

till att uppnå netto noll klimatpåverkan un der en byggnads hela livscykel. Systemet har vuxit fram och utvecklats parallellt med EU:s arbete med taxonomin.

– Vi är jätteglada över NollCO2:s internationella erkännande som ‘Full point certification’ och vi jobbar nu vidare med internationella standarder och EU:s la gar och strategier som bas för NollCO2:s beräkningar, säger Pia Stoll, teknikansvarig GreenBuilding och NollCO2 hos SGBC.

Tidigare år har också SGBC:s certifiering Miljöbyggnad samt BREEAM och LEED genomgått godkänd granskning av GRESB.

Källa: SGBC

Riksbyggen

Riksbyggen/witte Sundell

NETTO NOLL-UTSLÄPP ett fullt rimligt mål

Miljöcertifieringen NollCO2 kan beskrivas som en spjutspets i klimatarbetet för nybyggna tion. SGBC:s expert Pia Stoll är övertygad om att tydliga certifieringar är effektiva styrmedel för en hållbar framtid för alla typer av byggnader. Men, det krävs gedigna kontroller och granskningar för att skapa ett tillräckligt bra system, tillägger hon.

VID EN FÖRSTA anblick är certifieringen NollCO2 en paradox. Det är också en kompli cerad beräkningsprocess som leder till netto noll påverkan för en ny byggnad. Framför allt för att kunna beräkna och balansera det klimatavtryck som orsakas av exempelvis produktion av byggmaterial och transporter vid byggnation.

– Men de beräkningarna finns nu och vi har referenssiffror för de flesta byggnadstyper. Det gör faktiskt NollCO2 till en relativt enkel process med bara tre grunddokument, säger Pia Stoll, teknikansvarig GreenBuilding och NollCO2 hos SGBC.

NollCO2 är en tilläggscertifiering för byggnader som redan har Miljöbyggnad, BREEAM-SE, LEED eller Svanen. NollCO2 syftar till att uppnå netto noll klimatpåverkan från en byggnads hela livscykel. De klimatavtryck som ändå skapas ska alltså balanseras till netto noll med godkända klimatåtgärder – i de flesta fall med installation av solenergi.

NollCO2 har vuxit fram och utvecklats parallellt med EU:s arbete med taxono min vilket gör att certifieringen inte kunde ligga bättre i fas med regler och kommande miljömål.

– Det har ju varit en parallell utveckling och gjort att vi haft mycket bra linjering och timing när vi byggt upp certifie ringen. Taxonomin och dess delegerade akter för miljömålen sätter ram verket för vad som får kallas en hållbar inves tering inom EU, och då är det förstås en fördel att SGBC:s certifieringar är ett sätt att uppfylla taxo nomins kriterier.

Den första fastigheten som fick NollCO2-certifie ring, och därmed klarar netto noll-utsläpp under sin livslängd, är Lidls uppmärksammade butiksbyggnad i Visby som invigdes i september 2020.

Det finns i dag en lång rad registrerade NollCO2-projekt och fler tillkommer lö pande. Hittills finns NollCO2 bara för ny byggnationer men planen är att även större renoveringar av befintliga fastigheter ska kunna certifieras.

Certifieringar är ett viktigt styrmedel för håll barhet, enligt Pia Stoll, men det krävs uppfölj ning och kontroller för full effekt.

– Det räcker inte med samvetsintyg, utan sys tematiska granskningar krävs. Allt måste vara underbyggt och noga för ankrat i kunskap. Lika viktigt är transparens och att certifieringssystemen baseras på vedertagna standarder.

Vad är ditt bästa råd för den som snabbt vill sätta sig in i EUtaxonomin?

– Det är faktiskt att ta sig tiden att läsa EU-förordningen. Den är inte skriven som svensk lagtext utan är verkligen tillgänglig, omfattande och bra förklarad. Och för våra medlemmar rekommenderar jag definitivt att delta i SGBC:s webbinarier, säger Pia Stoll.

– Att certifiera med NollCO2 är en relativt enkel process med bara tre grunddokument, berättar Pia Stoll, teknikansvarig för GreenBuilding och NollCO2 hos SGBC.

Lidl i Visby var det första objektet som certifierades både enligt BREEAM-SE och NollCO2. Bild: Link Arkitektur

SGBC HAR STÄRKT ORGANISATIONEN med två nyrekryteringar

Under sommaren har SGBC välkomnat två nya nyckelpersoner i företagets hållbarhetsarbete: Evelina Enochsson är ny verksamhetsområdeschef för NollCO2 och Green Building, medan Carolina Larsson är verksamhetsområdeschef för Miljöbyggnad och Miljöbyggnad iDrift.

– KLIMATET BEHÖVER få betydligt större fokus inom samhällsbyggarbranschen och där har våra certifieringssystem en viktig roll i att säkerställa en hållbar utveckling. Evelina och Carolina blir med sina gedigna kunskaper och erfarenhet en stor tillgång för oss i vårt fortsatta arbete att driva omställningen till sammans med våra medlemmar, säger Lotta Werner Flyborg, vd för SGBC.

Evelina Enochsson kommer närmast från Helenius Ingenjörsbyrå där hon har arbetat som projektledare, projekteringsledare och miljösamordnare i många olika typer av projekt, bland annat i Uppsala Business Park. Evelina har lång erfarenhet av att arbeta med energieffektiviseringsfrågor i byggnader från såväl Caverion som Hifab AB. På Caverion projektledde hon ett flertal projekt inom deras totalentreprenad för Söderhamns kommun och Söderhamns bostadsbolag Faxeholmen AB som tillsammans genom förde Nordens största EPC-projekt (energy performance contracting). Under sin tid på Hifab AB var hon såväl projektledare som

energisamordnare och ansvarade för att genomföra omfattande energikartläggningar för Dramaten, Operan samt Rosenbad och övriga departement.

Evelina Enochsson är utbildad civilingen jör inom energisystem från Uppsala univer sitet samt University of Toronto.

– Jag ser verkligen fram mot att få jobba helhjärtat med klimat- och energifrågor hos SGBC. Certifieringssystem är viktiga verktyg som styr bygg- och fastighetssektorn mot minskad energianvändning och klimatpåverkan. Extra spännande är SGBCs relativt nya system NollCO2 som verkligen ligger i framkant och driver utvecklingen framåt mot netto noll klimatpåverkan under byggnaders hela livscykel. Ska bli jätteroligt att vara med och vidareutveckla NollCO2 så att systemet kan nå ut till ännu fler, säger Evelina Enochsson.

Carolina är utbildad energisystemingenjör och har en bred bakgrund som konsult och entreprenör samt inom förvaltning. Hon kommer senast från WSP där hon arbetat

som gruppchef inom VVS och energi med ansvar för ekonomi, personal och verksamhet inom affärsområde Property and Buildings. Carolina arbetade bland annat med energifrågor kopplade till byggnader och bedrev forsknings- och utvecklingsarbete relaterat till effekter på byggnader i framtidens klimat tillsammans med KTH.

I rollen som utvecklingsingenjör på affärsområde bygg inom Peab hade hon huvudansvar för områdena klimat, energi och transporter, samt förvaltning inom ISO 14001 för Norden.

– Jag ser fram mot att fortsätta utveckling en av certifieringssystemen Miljöbyggnad och Miljöbyggnad iDrift. Nu är det viktigare än någonsin att branschen accelererar det viktiga hållbarhetsarbetet, både ur ekonomisk syn punkt och ur resurseffektivitetssynpunkt. Här är certifieringssystem ett kugghjul i att skapa miljö- och klimatnytta och även validera den, säger Carolina Larsson.

Källa:

SGBC har välkomnat två nya personer i företagets hållbarhetsarbete: Evelina Enochsson är ny verksamhetsområdeschef för NollCO2 och Green Building, medan Carolina Larsson är verksamhetsområdeschef för Miljöbyggnad och Miljöbyggnad iDrift.

EVVAS ENKLA AIRKEY ger säker elektronisk access

EVVAS ENKLA AIRKEY ger säker elektronisk access

EVVA Scandinavia erbjuder elektroniska låssystem som ligger i framkant. En elektronisk cylinder i ditt dörrlås, en app i telefonen och du kan få och ge behörighet på ett enkelt sätt till säkra skyddade lokaler.

EVVA Scandinavia erbjuder elektroniska låssystem som ligger i framkant. En elektronisk cylinder i ditt dörrlås, en app i telefonen och du kan få och ge behörighet på ett enkelt sätt till säkra skyddade lokaler.

– VI ERBJUDER både mekaniska och elek troniska lås som ligger i framkant, men med vårt allt mer digitaliserade samhälle har vi en ständigt ökande efterfrågan på digitala lösningar, säger Anders Karlemark, vd i EVVA Scandinavia AB.

– Systemet är enkelt och kostnadseffek tivt och bygger på key credits och inga dyra årliga licenser för varje dörr.

Systemet Airkey bygger på mobilen. Det har marknadsförts i Sverige sedan 2018, men har förstås utvecklats genom åren. Det bygger på att man byter ut den befintliga låscylindern i dörrar och portar mot en rund eller oval elektronisk cylinder. Utifrån en webbaserad programvara styrs låssystemet och med en app i användarens mobiltelefon kan man skapa behörighet och skicka en nyckel via telefonen.

– Airkey är en molntjänst, en krypterad högsäkerhetsprodukt. Vårt system bygger

på mobiltelefonen, men går naturligtvis att få med taggar och kort också. Airkey kan också användas för väggläsare och hänglås, en bred produkt.

EVVAs låssystem marknadsförs och distribueras via låssmeder och säkerhetsföretag och målgrupp och slutkund är främst små och medelstora företag, men också en del riktigt stora, som finns på enstaka adresser eller på flera orter. Bland kunderna märks utöver kontor och industrier även exempelvis båtklubbar och stugbyar, där låssystemet kan integreras med exempelvis bokningssystem och ge tillfälliga eller längre behörigheter till definierade lås.

Hållbart och prisat

– Vår vision är att vara den bästa och pålitligaste tillverkaren av mekaniska och elektroniska tillträdessystem för våra kunder och partners. Hållbarhet är grunden

för all vår verksamhet och vi vinner priser, inte minst på miljösidan, säger Anders Karlemark.

EVVA Scandinavia är dotterbolag till det österrikiska familjeägda företaget EVVA i Wien, som grundades 1919 och som nu drivs i tredje generation med 750 anställda.

95 procent av all tillverkning sker i Österrike. Försäljning sker över hela världen och bara i Europa sker distribution från tio dotterbolag.

HÖGA AMBITIONER här bygger Wihlborgs med tre starka hållbarhetscertifieringar

Wihlborgs kontorshus Kvartetten i Malmö har precertifierats med SGBCs egenutvecklade certifiering NollCO2. Det innebär bland annat att fastigheten kommer att uppnå nettonoll klimatpåverkan under sin livstid, enligt de beräkningsmodeller som gäller i dag.

FÖR ATT EN byggnad ska uppnå certifieringen ska den visa på nettonoll klimat påverkan för hela livscykeln på 50 år, från utvinning av råvara till sluthantering av bygg material. En mycket krävande standard som har drivit på hållbarhetsarbetet ordentligt.

– Arbetet med att NollCO2-certifiera Kvartetten har varit lite av ett detektivarbete där vi själva, leverantörer och entreprenörer gjort vårt yttersta för att hitta alternativ med lägre klimatpåverkan i varje detalj. Som ett resultat har nya effektiva system och klimat

neutrala produkter utvecklats. Insatser som bidrar till att fastighets- och byggbranschen minskar sin klimatpåverkan, säger Rickard Berlin, projektledare på Wihlborgs.

Byggnationen inleddes i januari 2021 och Kvartetten förväntas stå klar under 2023. Den

blir Wihlborgs tredje kontorshus i Hyllie och redan från början fanns högt ställda klimat- och miljömål.

Inom ramen för LFM30, ett lokalt initiativ för att driva och utveckla en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö, lades fokus på att minska klimatpåverkan genom till exempel insatser i byggnadens konstruktion, där gröna alternativ av betong och armeringsstål har ersatt traditionella produkter.

NollCO2 är SGBCs certifieringssystem för byggnader med nettonoll klimatpåverkan och lanserades i september 2020.

NollCO2 är en tilläggscertifiering för byggnader som använder Miljöbyggnad (som i det här fallet), BREEAM-SE, LEED eller Svanen.

Fastigheten Kvartetten kommer dessutom att certifieras enligt WELL, som ställer höga krav på hälsoaspekter och arbetsmiljö.

– Hållbarhetscertifiering är en efterfrågad kvalitetsstämpel. Drygt fyra av fem svenskar betecknar sig som klimat- och miljömed vetna och många vill såväl bo som arbeta i en certifierad byggnad. SGBC är glada för samarbetet med Wihlborgs. Tillsammans

har vi en viktig roll i arbetet mot en klimat neutral bygg- och fastighetssektor, säger Lotta Werner Flyborg, vd för Sweden Green Building Council.

Den relativt nya stadsdelen Hyllie bin der ihop södra Malmö med den skånska slätten och har vuxit snabbt till att bli en tätbebyggd plats med stort klimatfokus och flera olika detaljplaner och planprogram på gång.

Wihlborgs har höga hållbarhetsambitio ner och satsar nu på att få ytterligare fastig heter certifierade. Förhoppningen är att fler nya klimatneutrala produkter och lösningar därmed ska bli verklighet.

– Kravställande vid upphandling och andra inköp är viktiga styrmedel när det kommer till att åstadkomma förändring. Även om vi har långt kvar till att uppnå de övergripande målen om klimatneutralitet behöver vi anstränga oss för att göra skillnad i varje litet steg. De klimatberäkningar och avvägningar vi gör i en sådan här process kommer att underlätta för oss själva, för entreprenörer och för våra kunder att fatta bättre beslut i kommande projekt, säger Ulrika Hallengren, vd för Wihlborgs.

FAKTA

Certifiera i WELL Building Standard

SGBC tillhandahåller inte WELL-certifieringen, utan det gör IWBI (International Well Building Institute) genom certifieringsorganet GBCI (Green Business Certification Institute). SGBC har två huvudområden som man fokuserar på när det gäller WELL och det är teknisk utveckling av systemet samt utbild ningar. Som officiell utbildningspartner i Sverige håller SGBC heldagsutbildningar i baskurser, förberedelsekurser inför skrivning av WELL AP-tenta samt kortare seminarier om systemet.

För att bättre kunna stötta svenska WELL-projekt, håller SGBC kontinuerligt på att utveckla svenska anpassningar av WELL. Man har även ett pågående arbete med Crosswalks som syftar till att hjälpa projekt som vill dubbelcertifiera sina byggnader med en kombination av WELL och en annan miljöcertifiering som till exempel Miljöbygg nad eller BREEAM-SE.

Källa: SGBC

Formuleringar

Skellefteå kommun UPPHANDLAR HÅLLBART

När Skellefteå kommun upphandlade entreprenör för Bergsbyns företagspark gällde

det att hitta ett företag som kunde bygga för bästa möjliga hållbarhet. Kommunen har tagit fram bra koncept för upphandling och kontraktsskrivning med sikte på hållbarhet. Konceptet arbetades fram genom det som i LOU heter Konkurrenspräglad dialog.

AV KJELL-ARNE LARSSON

VI ÄR VANA att upphandlingar fokuserar på priset och att upphandlande myndigheter är rädda för överklaganden från företag vars anbud inte har blivit antagna. ”Samhälls byggnad” vid Skellefteå kommun har hittat ett upphandlingsförfarande som premierar hållbarhet och som har använts i flera pro jekt. När det gällde Bergsbyns företagspark skulle anbudsgivarna klara tre aspekter: 1 Organisation och förmåga, 2 Arbetssätt som bidrar till Skellefteås hållbara samhällsbyg ge och 3 En partner. Företagen måste visa att de hade erfarenhet av partnering och var

redo att samarbeta för att hitta nya lösningar.

Dessa tre aspekter utvärderades framför pris. Hur många och vilka krav som ställs varierar med karaktären på respektive pro jekt. Detta står inte alls i strid med LOU. Formuleringar där pekar faktiskt på att upphandling kan och ska gynna utveckling, detta har Skellefteå kommun tagit fasta på.

Den konkurrenspräglade dialogen börjar med att kommunen erbjuder företag att hjälpa till med utformningen av förfråg ningsunderlaget.

De som kandiderar måste dels ha förut

sättningar att lyckas med uppdraget, dels utan ersättning lägga ner tid på förfrågningsunderlaget. Redan här öppnas möjligheter för nya idéer och innovationer, jämfört med en vanlig totalentreprenad.

Beställaren kommunen har sedan dialog med var och en av kandidaterna, och an vänder samma frågebatteri till alla. Det är enbart företagen som valts ut och som gett sitt bidrag till förfrågningsunderlaget som får lämna anbud.

När ett av anbuden antagits fortsätter dialogen med de övriga anbudslämnarna

och beställaren träffar var och en för att ge och få feedback.

Den kontraktsform som sedan används är en form av totalentreprenad med partnering. Projektet delas i Fas 1 (projek tering) och Fas 2 (byggproduktion). Un der Fas 1 används timpris, utan budgettak, och under Fas 2 självkostnadspris med ett procentpåslag som har satts redan i förfrågningsunderlaget.

– Med detta upplägg blir projekteringen mycket flexibel jämfört med i en normal totalentreprenad, förklarar Karin Degerfeldt, projektchef för Samhällsbyggnad vid Skellefteå kommun. Detta öppnar för nya idéer och innovationer, som kan realiseras i projektet.

Flera goda krafter som kan jobba för hållbarhet tas tillvara jämfört med en vanlig upphandling och ett traditionellt upplägg enligt ABT06.

– Genom vårt sätt att upphandla hittar vi de utförare som är bäst på hållbart byggande och har de högsta ambitionerna, fortsätter Karin Degerfeldt. Partneringupplägget och flexibiliteten, inte minst i Fas 1, är nödvän dig för att ta stora kliv.

Upplägget innebär bland annat transparens i ekonomin och kontroll över fram driften för båda parter. Värt att notera är också att kommunen har två egna projekt

Vi har definitivt hittat en form som passar större projekt, från ungefär 50 miljoner kronor och uppåt.

/Karin Degerfeldt, projektchef Skellefteå kommun

ledare som finns nära projektering och produktion.

– Vi tillämpar samma upphandlings modell och motsvarande kontakt när vi nu bygger hamnen. Vi har definitivt hittat en form som passar större projekt, från unge fär 50 miljoner kronor och uppåt, avslutar Karin Degerfeldt.

Formuleringar i LOU pekar på att upphandling kan och ska gynna utveckling. Detta har Skellefteå kommun tagit fasta på. LOU tar upp Selektivt förfarande, två ty per av Förhandlat förfarande, Konkurrenspräglad dialog och Inrättande av innova tionspartnerskap.

Beträffande den konkurrenspräglade dialogen skrivs i LOU bland annat att ”Vid en konkurrenspräglad dialog får alla leve rantörer efter en anbudsinfordran enligt 10 kap. 1 § ansöka om att få delta genom att lämna de uppgifter som den upphandlande myndigheten begärt för urvalet. De anbuds sökande som myndigheten bjuder in får delta i dialogen”. Vidare att ”Antalet som bjuds in ska alltid vara så stort att effektiv konkurrens kan uppnås. Vid selektivt förfarande får antalet inte vara mindre än fem. Vid förhand lat förfarande med föregående annonsering, konkurrenspräglad dialog och förfarande för inrättande av innovationspartnerskap får antalet inte vara mindre än tre.”

“

Skellefteå

Tillämpning av social hållbarhet i förvaltningsskedet avseende kommersiella fastigheter och stadsutveckling – med Citygate som exempel

SOCIAL HÅLLBARHET ÄR en av tre håll barhetsdimensioner som ofta prioriteras lägre och väljs bort till förmån för de ekologiska och ekonomiska dimensionerna. Anledning arna kan vara många, exempelvis saknas det verktyg att mäta social hållbarhet, vidare finns det ingen generellt uttalad definition av begreppet. Dessutom återfinns inte sociala aspekter i några av de mätbara certifierings systemen som finns inom branschen då dessa främst inkluderar de ekologiska och ekonomiska värdena.

Arbetet undersöker även diversifieringen inom begreppet social hållbarhet hos de olika fastighetsförvaltare som verkar på marknaden och vilka parametrar som de anser ska in kluderas i begreppet. Syftet med examens arbetet är att undersöka hur en byggherre kan främja social hållbarhet för den enskilda fastigheten i framtiden. Studien ämnar även undersöka om det finns nyckelfaktorer som skapar förutsättningar till ett gynnsamt

arbete kring social hållbarhet i förvaltnings skedet oberoende av fastighetsägare. Vidare avser vi att även granska möjligheterna för Skanska Fastigheter Göteborg AB som fastighetsutvecklare att säkra denna aspekt av hållbarhet för projektet Citygate i framtiden. Studien förväntas bidra till förståelse för de

sociala dimensionerna av hållbar utveckling. Metoderna som tillämpas i denna studie är en kvalitativ textanalys samt semistrukturerade kvalitativa intervju- och enkätstudier.

Examensarbete av Sara Bresky och Alice Durgé vid Chalmers

Ett svenskt certifieringssystem för att utvärdera hållbarhet hos stadsdelar

EN FORSKNINGSARTIKEL beskriver ut vecklingen av Citylab Post-Construction, ett svenskt certifieringssystem för att utvärdera hållbarhetsprestanda i stadsområden efter att området tagits i bruk.

Processdesignen baserades på trans disciplinär och forskning-genom-design förhållningssätt, och involverade experter och praktiker inom svensk stadsplanering, fastigheter och byggsektorn.

Artikeln belyser inte certifieringssystemet i sig, utan snarare processen att utveckla den, i syfte att öka förståelsen för sådana designprocesser. Ett tidigare utvecklat, men hittills oprövat, ramverk med nyckelöverväganden för certifieringssystem användes för att klargöra fördelar och nackdelar med olika designbeslut.

Ramverket användes i alla steg i processen, från att definiera den övergripande struktu ren, till att välja indikatorer, formulera detalj-

erade krav och bedömning av kommentarer från det öppna samrådet av ett utkast till version. Ramverket av nyckelöverväganden visade sig vara användbara för att stödja denna process, genom att lyfta fram konflikter samt synergier och skapa transparens med avseende på avvägningar som behövs mellan att vara till exempel vetenskapligt trovärdigt men ändå tillräckligt praktiskt.

Även om det är svårt att skilja ramverket från processen som den användes i tror

vi att ramverket kan vara stödjande även i andra processer, både för att utveckla nya certifieringssystem och för att förfina och utvärdera befintliga.

Forskningsartikeln heter Developing Citylab Post-Construction — A Swedish Certification System to Evaluate the Sustainability of Urban Areas, är författad av Jonas Sondal Lind, Tove Malmqvist och Josefin Wangel, och publicerad i ”Sustainable” 2020.

Ekologiskt hållbara bostadsprojekt – i egen regi – för medelstora entreprenadföretag

SYFTET MED undersökningen är att skapa en processkarta för medelstora entreprenad företag som vill utföra ekologiska bostads projekt i projektformen egen regi, utifrån ett svensk ram- och regelverk. Processkartan kommer dokumentera hur dessa företag kan börja med ekologiskt hållbara bostadsprojekt i det initiala skedet i byggprocessen. Fråge ställningen gäller som följande:

• Vilka lagkrav, förordningar och allmänna råd finns att förhålla sig till för ekologiskt hållbara bostadsprojekt i Sverige?

• Hur ser det initiala skedet av byggprocessen ut och vilka processer och metodiker används för bostadsprojekt?

• Hur kan en process för att börja med ekologiskt hållbara bostadsprojekt utifrån det initiala skedet och dess processer utformas och dokumenteras? Metod: Undersökningen bygger på en fallstudie med semistrukturerade intervjuer såväl som en litteraturstudie för att besvara frågeställningarna. Respondenterna kommer

från tre olika företag och har baserats på två olika bostadsprojekt, vilket gjorde det möjligt att skapa ett generaliserbart resultat. Resultat: Resultatet av studien består av en processkarta av processer, delprocesser, aktiviteter och beslutspunkter. Kartan delar in aktiviteterna till interna och externa parter och utgår ifrån sju huvudämnen som fram kom under litteraturstudien. Denna process dokumentation kan hjälpa verksamheter som vill påbörja bostadsprojekt inom egen regi. Konsekvenser: Arbetet har bidragit till verktyg för verksamhetsutveckling till bostadsbyggnation i egen regi utifrån de ram- och regelverk kring ekologi som har ställts upp och dokumenterats. En grund, i form av en processkarta, att utgå och bygga

ekologiskt hållbara bostadsprojekt på, för medelstora entreprenadföretag, har skapats.

Begränsningar: En begränsning som arbetet har är att många beslut om att gå vidare med ett projekt eller utformning och val av installationssystem baseras på ekono miska aspekter.

Eftersom arbetet endast har inriktats på de ekologiska aspekterna så har ekonomin hamnat utanför arbetet, vilket gör att när resultatet av arbetet ska användas måste ekonomin vägas in separat. Beslutsfattande sker inte heller enbart utifrån gällande lag stiftning, vilket arbetet har fokuserat på.

Examensarbete av Jonna Eriksson och Adam Olsson vid Tekniska högskolan i Jönköping

Miljöcertifiering av småhus och bostadsrätter – certifikatets ekonomiska värde

HÅLLBAR UTVECKLING är ett omtalat ämne i dagens fastighetsbransch. Med flera färdplaner och globala mål som främjar en långsiktigt hållbar utveckling har det fram kommit system för hur man ska miljöanpassa byggnader. Miljöbyggnad och Svanenmärk ning är två system som har utvecklats i Sverige. För att följa ett hållbart strategiskt arbete följer flera fastighetsbolag uppmaningen om ett netto noll utsläpp av växthusgaser 2045 i fastighetsbranschen. Detta föranleder ett ökat initiativ av att bygga hållbart och miljö anpassa redan befintliga byggnader.

Syftet med uppsatsen är att utföra en studie på hur de svenska miljöcertifierings systemen, Miljöbyggnad och Svanen, förhåller sig till ett hållbarhetsarbete samt hur dessa certifikat värderas i fastighetsvärderingsprocessen. Studien kommer i förhållande till certifieringarna att granska värderingsproces sen för att undersöka om certifikatet har ett ekonomiskt värde och analysera sambandet mellan miljöcertifiering och marknadsvärde.

Resultatet av denna undersökning an tyder att bostäder som är miljöcertifierade inte påvisar ett tydligt ekonomiskt värde i relation till marknadsvärdet. Dock konsta teras det att avgiften som erläggs på dessa bostadsrätter är betydligt lägre än de konven tionella bostadsrätterna. Ett resultat av detta visar att miljö- och hållbarhetsattributerna som existerar i dessa bostäder resulterar i en lägre avgift i jämförelse med de icke-miljö certifierade bostadsrätterna. Småhusen på

visar ingen ökning av marknadsvärdet om Svanenmärkning finns.

Slutsatsen som dragits i detta arbete är att värderingen kring både bostadsrätter samt småhus vare sig dessa är miljöcertifierade eller ej ger en svår bedömning om det finns en tydlig korrelation mellan miljöcertifiering och marknadsvärde.

Examensarbete av Efthimios Kalidis och Day-Lee Tamasis vid KTH

Nya miljöcertifieringar – incitament, hinder och skillnader

FASTIGHETSBRANSCHEN står för cirka 20 procent av alla utsläpp av växthusgaser och 40 procent av all världens energiförbruk ning (RICS The World Built Environment Forum, 2019). Därför är det viktigt att se på vilka åtgärder fastighetsägare kan göra för att minska miljöpåverkan.

Miljöcertifieringar för byggnader är ett verktyg som används för att minska deras miljöpåverkan och arbeta för fort satt minskad påverkan i framtiden. Detta examensarbete fokuserar på nya miljöcertifieringar, mer specifikt NollCO2, med syftet att jämföra denna certifiering med LEED och dess påbyggnad LEED Zero. Syftet är även att undersöka incitament och hinder för NollCO2 via en kvalitativ intervjustudie som omfattas av totalt fem intervjuer. Intervjuerna har utförts digitalt under våren 2021 med personer som haft insikt i NollCO2certifieringens pilotprojekt.

Resultatet från jämförelsen visade att det finns ett flertal skillnader mellan NollCO2 och LEED, där den tidigare har mer omfattande krav för att godkännas, men samtidigt bör användas som ett komplement till den senare för att ge en större effekt av minskad miljöpåverkan. Jämfört mot LEED Zero är skillnaderna dock inte lika omfattande, då dessa har ett gemensamt mål om att netto noll klimatutsläpp ska uppnås inom ett eller flera fokusområden. Intervjuerna visade att det finns flera incitament än hinder att an vända sig av NollCO2 vid certifieringen av byggnader. Incitamenten har bland annat varit att företagen haft höga hållbarhetsmål internt, kunskapsutvecklingen som fås via certifieringsarbetet och att företagen erhållit mycket positiv uppmärksamhet av deras val att bli pilotprojekt med NollCO2-certi fieringen.

Hinder har varit det omfattande arbete som har krävts för att få alla parametrar inom certifieringen rätt då det funnits brist på på litligt underlag hos materialleverantörerna och brist på kunskap i byggbranschen. Upp fattningen har dock varit att incitamenten

övervägt hindren, då kunskapsläget börjar avancera. Effekten av certifieringen har varit en utveckling av branschen där många leve rantörer är intresserade av att lära sig mer och arbeta med hållbara lösningar även för framtida kunder.

Paralleller har dragits till tidigare forsk ning som gjorts på äldre miljöcertifieringars incitament och hinder, där det visat sig finnas starkare incitament än hinder även för de äldre certifieringarna. Diskussion har även förts gällande lönsamhetsaspekten med NollCO2, då projekt har högre produktionskostnader, men det är för tidigt att dra slutsatser om

ifall NollCO2-projekten är mer lönsamma än andra certifierade projekt. Den tidigare forskningen har nämligen visat fastighets ägares uppfattning om att certifierade bygg nader är mer lönsamma än andra, speciellt byggnader med LEED-certifieringen. Skill naden mot den tidigare forskningen är att aktörernas incitament bakom NollCO2-pilot projekten inte verkar ha påverkats av statliga regleringar enligt intervjustudien och skulle behöva utredas vidare.

Examensarbete av Sofia Hedman och Sebastian Jonsson vid KTH

Optimering av betongrecept med ballast av betongkross

DET VANLIGASTE byggmaterialet i Sverige

är betong, en produkt med många positiva egenskaper vad det gäller mångsidigheten i hur den hanteras inom produktion till den solida och hållfasta slutprodukten. Att tillverka betong har dock en miljöpåverkan, både vad det gäller produktionen av cement som leder till stora koldioxidutsläpp och uttaget av grus och sten till ballast.

Naturgrus från rullstensåsarna är en ändlig resurs som behövs där det ligger för att bland annat filtrera vårt dricksvatten. Därför har man börjat tillverka betong av bergkross i stället för naturgrus. En lösning på ett pro blem som i sin tur kan leda till andra pro blem. Bergkrossen har nämligen helt andra fysikaliska egenskaper som kan göra den färska betongen avsevärt mer trögflytande och fördelarna med betongens mångsidiga hantering skulle helt försvinna om man inte justerade och optimerade recepten. Framför allt när det gäller självkompakterande betong som är den mest lättflytande betongen och innebär en minimal arbetsbelastning för de som gjuter.

Därför syftar det här examensarbetet till att bidra till en mer hållbar betongproduk tion. Projektet har som mål att förbättra det betongrecept som Sateba Sweden använder

innehållande bergkross och uppnå de krav Sateba Sweden ställer gällande betongens egenskaper och sammansättning. Genom försök i laboratorium har ballasten utvärderats och betongrecept har provats för att sedan förslå recept som provats i full skala i fabriks miljö. Projektet har lyckats visa exempel på recept vilka har nått upp till kraven med ett innehåll av 100 procent bergkross som bal

last. Projektet har visat brister i betongegenskaperna, där ballasten i de finare fraktionerna gjort betongen trög och svårare att arbeta med än referensbetongen. På grund av den trögheten har även doseringen av flyttillsatsmedel ökat i de framtagna recepten.

DETTA EXAMENSARBETE behandlar ämnet koldioxidsnålt byggande. Syftet med arbetet var främst att utreda CO2-optimala konstruktionslösningar och materialval.

Det har också gjorts en del studier inom ämnet klimatsmarta energisystem i en byggnad.

Som verktyg för att bestämma CO2avtryck för byggnadsmaterial och konstruk tionstyper har det använts mjukvaran One Click LCA där miljöministeriets beräknings metod har tillämpats.

För att kunna avgöra vilka material och konstruktioner som anses vara bra ur CO2-persperktiv, har det jämförts två olika scenarion av ett verkligt bostadsprojekt. Utredningen resulterade i stora skillnader i CO2-avtryck mellan de två scenarion som undersökts. Generellt kunde det konstateras

att byggande i trä är CO2-effektivt, främst eftersom trämaterial ingår i det ekologiska kretsloppet.

Nackdelar med byggande i trä är bland annat kostnadsrelaterade samt relaterade till brandsäkerhet. Det konstaterades även stora fördelar med noggrant val av tomt. I resultaten från beräkningen av materialens koldioxidutsläpp konstaterades det att betong- och stålprodukter ger upphov till stora mängder koldioxidutsläpp, varvid det är till stor fördel att använda återvunnet material.

De viktigaste faktorerna för optimering av en byggnad konstaterades vara beaktande av materialval och val av energisystem.

Examensarbete av Hannes Mäenpää vid yrkeshögskolan Novia i Vasa, Finland

Examensarbete av Bror Lander vid Umeå universitet

Koldioxidsnålt byggande – en utredning av CO2-optimala byggnadslösningar

VÄTGASFÖRSKOLAN

i Mariestad

Mariestads klimatarbete ”ElectriVillage” fokuserar på sol-el och vätgas som lösning på bland annat klimatutmaningen. Kronoparkens förskola är del av detta koncept. Elen från förskolans solcellsanläggning ska producera vätgas som lagras.

BYGGNADENS PULPETTAK är täckt med solceller. Taket lutar 10 grader för optimal infångning av solstrålningen. Anläggningen har en toppeffekt på 178 kWp och en bedömd årsproduktion på 167 MWh. Elen ska användas dels i förskolebyggnaden, dels för att producera vätgas i elektrolysörer som inryms i ett särskilt teknikhus. Om överskott på el ändå uppstår säljs den till nätet. En bergvärmeanläggning används för värmeproduktion.

I teknikhuset finns också ett vätgaslager, ett säsongslager för 1140 kilogram gas (38 MWh) vilket motsvarar 23 procent av års produktionen. När förskolebyggnaden i stället

för att ge överskott på el, har ett underskott, så utnyttjas vätgaslagret för produktion av el (i bränsleceller) som matas till byggnaden.

Nackdelarna med att först konvertera elen till vätgas och sedan tillbaka till el, är försämrad verkningsgrad. Cirka 20 pro cent förloras i elektrolysörerna och cirka 50 procent i bränslecellerna.

Här tas dock spillvärmen från elektrolysörerna tillvara och används för att värma varmvatten och värma fastigheten. Och spillvärmen från bränslecellerna pumpas ner i bergvärmeanläggningens hål, vilket ökar temperaturen där nere.

Sammantaget ska verkningsgraden i

vätgasproduktion och i bränslecellerna bli cirka 80 procent.

En fördel med fastighetens energilösning är att den som nämnts också ska kunna leverera el till nätet och därmed bidra till nätstabiliteten.

Fastigheten ska vanligen fungera som en energi-ö och klara sig helt utan köpt energi. Till energiprestanda bidrar också energisnål utrustning i storköket som körs på lägre el-last än normalt och en energisnål hiss som går på 2-fas och har egen batteribackup.

Det bör tilläggas att Kronoparken inte är något ”litet experiment”. Förskolan har åtta avdelningar med plats för 144 barn.

Framtidens förskola invigdes i Mariestad.

VI HJÄLPER DIG ATT BYGGA HÅLLBART

KRÄVER HÅLLBARHET AV ALLA LEVERANTÖRER

– MED KONCERNEN I RYGGEN

Genom Saint Gobain Suppliers Charter kräver vi dokumentation för att våra leverantörer sysslar med ansvarsfullt producerade produkter, väl dokumenterade och spårbara.

SKRÄDDARSYR LÖSNINGAR: SPARAR RESURSER, TID OCH MILJÖ

Vi lagerhåller beställt material och kör ut det enligt önskemål vid avrop så slipper kunden förvara på arbetsplatsen. Detta underlättar kundens egna processer, bidrar till flexibilitet, minskar onödigt avfall och effektiviserar hela försörjningskedjan bland annat genom maximal lastfyllnad på våra lastbilar.

HÅLLER KOLL PÅ DITT BYGGES KRAV OCH DOKUMENTATION

Vi har kunskaper om de olika certifieringar och klassificeringar som finns i Sverige och kan leverera rätt material med tillhörande dokumentation enligt dessa.

VÅR AMBITION: MINSKA BYGGVARORNAS KLIMATPÅVERKAN

Livscykelanalys (LCA) är en metod för att beräkna miljöpåverkan under en produkts hela livscykel – från det att naturresurser utvinns tills dess att produkten inte används längre och måste tas om hand. Dokumentationen av en LCA hittar man i produktens EPD (Enviromental Product Declaration) eller miljövarudeklaration som vi kallar det. I EPD:n kan man läsa sig till produktens miljöpåverkan och jämföra med andra liknande produkter.

I våra avtal med våra leverantörer ställer vi krav på att produkter som omfattas av klimatdeklarationskravet också ska ha EPD. På sikt ska alla produkter ha EPD.

ATT JÄMFÖRA OLIKA BYGGMATERIAL

För att underlätta för våra kunder att kunna jämföra produkters innehåll och miljöpåverkan, samarbetar vi med ett företag som heter Prodikt och som med sin hållbarhetsplattform lätt kan jämföra likvärdiga byggprodukter. Vi kan hjälpa våra kunder att välja produkter med lägre miljöpåverkan utan inverkan på konstruktionen och vi kan tillhandahålla CO2-offerter för den miljömedvetna kunden som vill göra skillnad.

Sol, tak, fasad och elteknik

vi gör din fastighet energieffektiv

Vi är en solenergikoncern med fokus på alla delar som en fastighet, byggnad eller ett markområde behöver för att möta den gröna omställningen.

Vi framtidssäkrar och transformerar Sveriges fastighetsbestånd med kunskap, ambitioner och stark tro på det vi gör. Det som driver oss är vår tids viktigaste fråga, att minska vårt klimatavtryck och öka andelen grön energi.

För att lyckas åstadkomma förändring har vi tjänster för att hjälpa markägare, villaägare, offentlig sektor, bostadsrättsföreningar och andra fastighetsägare att ta steget mot hållbara lösningar.

Vi integrerar solen i vardagen, följ med oss på resan.

www.soltechenergy.com

Soltechkoncernen är en samhällsbyggare med fokus på solenergi och hållbara, framtidssäkrade energilösningar.

Vi är börsnoterade på Nasdaq First North Growth Market med ca 70 000 aktieägare.