Norrbotten går i spetsen för den gröna omställningen.
BDX är med på resan och skapar innovativa helhetslösningar i allt från logistik till entreprenad- och industritjänster.
Att vara cirkulär betyder inte att köra på i samma hjulspår utan om att våga tänka nytt. Vill du vara med på våra cirkulära resa?
Hör av dig så hjälps vi åt att tänka nytt och framåt.
BDX är framtidsbyggare.
BDX skapar innovativa helhetslösningar som löser kundens behov – allt från logistik till entreprenad-, anläggnings- och industritjänster.
Vi jobbar över hela landet med norra Sverige som vår hemmamarknad. Vi är framtidsbyggare. bdx.se
Ren jord RenStena Recycling utökar och stärker verksamheten inom plaståtervinning med en ny satsning på återvinning av blandad hårdplast från Sveriges kommuner och industrier. Bolaget kan därmed erbjuda fler resurseffektiva cirkulära lösningar som skapar återvunnen plastråvara.
DET ÄR MED förvärvet av Swerecs plaståtervinningsanläggning i Lanna, väster om Värnamo i Småland, som Stena Recycling tar nästa steg med målet att bli en ledande aktör även inom plaståtervinning i Sverige. Swerec har sorterat och förädlat plast i över 20 år och har på senare tid gjort flera inves teringar i teknik och utrustning, som skapat en modern anläggning med hög sortering skapacitet. Något som passar väl in i Stenas satsningar på att återvinna fler plastkvaliteter.
– Genom att samla in och förädla plastma terial hjälper vi våra kunder att ta kliv uppåt i avfallstrappan, vi kan erbjuda marknaden ny plastråvara och framför allt kan vi minska mängden material som går till förbränning. Framgångsfaktorer för att lyckas med det är ett aktivt kundsamarbete, vår närhet till kunderna – vi finns på 90 platser runt om i Sverige – och optimerade logistiklösningar, säger Jonny Wehrnlund, affärsområdeschef Plast Stena Recycling.
Ytterligare en viktig faktor för att skapa långsiktiga hållbara återvinningslösningar är förmågan att säkra kvaliteten på plastmaterialet, för att så mycket som möjligt ska gå att ta
tillvara på. Försortering redan vid källan, som många gånger är en återvinningscentral, liksom tydlig information om vad som inte ska slängas i kärl för plaståtervinning möjliggör att mer kan återvinnas. Stena Recycling erbjuder därför utbildning för återvinningscentralernas medarbetare och hjälp med tydlig information och märkning av kärl.
Last- och logistikoptimering är en annan central del i processen för att skapa en så effektiv och hållbar värdekedja som möjligt.
Redan i dag återvinner Stena Recycling två andra plastkvaliteter, mjukplast och elektronikplast, vid bolagets anläggning Stena Nordic Recycling Center i Halmstad. Målsättningen är tydlig för bolaget, cirkulära lösningar är nödvändiga för att möjliggöra mer återvunnet material på marknaden och kan därmed stimulera till fler aktiva val av dessa resurser.
Ett fint exempel på hur det kan fungera i praktiken är samarbetet med Electrolux. Till sammans med Stena Recycling har bolaget utvecklat en dammsugare som är tillverkad av 100 procent återvunnet och återanvänt
material. Plasten och komponenterna kom mer från konsumentprodukter som använda hårtorkar, dammsugare och datorer. En viktig del i det samarbetet är också målsättningen att öka kunskapen om hur man får mark naden för återvunnen plast att fungera lika bra som för jungfruliga material.
– Vi har kunskapen, tekniken och struk turen för återvinningen av flera plastkvaliteter. Tillsammans med ledande producenter och företag som vill använda återvunnet material i sin produktion, bidrar vi till den nödvändiga cirkulära omställningen i samhället som krävs, avslutar Jonny Wehrnlund.
3 Stena Recycling utökar satsningen på plaståtervinning
4 INNEHÅLL
5 LEDARE
6 NYHETER
12 Storsatsning på elektrifiering av tunga vägtransporter
13 Volvokoncernen börjar processen med att etablera batterifabrik i Sverige
14 Stora förhoppningar på kostnadseffektiv kväverening
15 Valmet in i nya affärsområden – återvunna och nyproducerade textilfibrer
17 Pilotprojekt visar vägen för ökad plaståtervinning av bilar
18 Blandat avfall blir ptima plast utan klimatpåverkan med banbrytande återvinning
20 Frustration över debatten blev grunden för Svensk Plast
21 Trifilon utvecklar klimatsmarta material
22 Bra samarbete har lett till gynnsam reglering i Voxsjön
24 Forshuvudforsens Kraftverk renoveras för framtiden
28 Robert Johansson blir ny vd för Energiservice
29 Trängslets Kraftverksdamm förstärks med utbyggd spillkanal
32 Kraftverksbyggarna klarar de största uppdragen
33 Rengårds Kraftstation på väg mot dubblad effekt
37 Kompetensförsörjning fokus i Gjuteriföreningen
39 Calderys Nordic har utvecklat alternativ till bor
40 Elkostnaderna hot mot energikrävande bransch
42 Forskning med sikte på hållbar gjuteriindustri
45 Metallfabriken EVO kan tillverka nästan allt
46 Gjuteriföretagen har drygt 6 000 anställda
Jan Åström
jan.astrom@storkom.se
Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se
Benjamin Jonsson benjamin.jonsson@storkom.se
TRYCK
Exakta Print AB, Malmö 2022
OMSLAGSBILD Rengårds Kraftsstation, G2 Stagring. Bild: Andritz
BESÖK OSS ÄVEN PÅ: www.nordiskaprojekt.se facebook @nordiskaprojekt www.issuu.com/b2bnyheter.se/ stacks www.ocast.com/se/ stordahd-kommunikation/ www.mynewsdesk.com/se/ stordaahd-kommunikation-ab
Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer. Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material. Tidningen får citeras med angivande av källa.
DE ÖKADE KOSTNADER som kan krävas för att minska utsläppen i Sverige riskerar att flytta produktion och utsläpp utomlands. Kostnaderna kan samtidigt skapa incitament till att använda en grönare teknologi, vilket kan innebära konkurrensfördelar på sikt.
I en ny SNS-rapport skriven av tre nationalekonomer studeras hur stora ”läckageriskerna” är och vilka industrier i Sverige som är mest utsatta.
Utsläpp kan flyttas från Sverige till andra länder på flera sätt. Ett sätt är att företag flyttar ut produktionen. Ett annat sätt är att de inhemska investeringarna blir mindre än de annars skulle ha varit samtidigt som investeringarna ökar i andra länder med mindre strikta miljöregler. Ett tredje sätt är via de internationella bränslemarknaderna, då en lägre efterfrågan på fossilt bränsle i ett land tenderar att påverka priserna och öka förbrukning i andra länder.
Forskarna Shon Ferguson, Rikard Forslid och Mark Sanctuary studerar i sin SNS-rapport balansgången mellan industri-och klimatpolitik. I studien görs en översyn av forskningsläget och en analys av situationen i Sverige.
I aktuellt nummer kan man läsa mer om Stena Recycling som utökar satsningen på plaståtervinning. Storsatsning på elektrifiering av tunga vägtransporter och Volvokoncernen börjar processen med att etablera batterifabrik i Sverige.
Stora förhoppningar på kostnadseffektiv kväverening, Valmet in i nya affärsområden – återvunna och nyproducerade textilfibrer.
Pilotprojekt visar vägen för ökad plaståtervinning av bilar, blandat avfall blir prima plast utan klimatpåverkan med banbrytande återvinning och en frustration över debatten som blev grunden för Svensk Plast.
Vidare Forshuvudforsens Kraftverk som renoveras för framtiden, Trängslets Kraftverksdamm förstärks med utbyggd spillkanal och Rengårds Kraftstation på väg mot dubblad effekt.
Kompetensförsörjning fokus i Gjuteriföreningen, elkostnaderna hot mot energikrävande bransch och forskning med sikte på hållbar gjuteriindustri.
God läsning
Jan Åström Chefredaktör, Nordiska Projekt
H2 GREEN STEEL säkrar totalt 2 miljarder kronor i den första Serie B-finanseringsrundan.
Finansieringen leddes av de nya investerarna AMF, GIC, Schaffler, tillsammans med Altor Fond V som investerat i bolaget tidigare. Swedbank Robur Alternative Equity är ytterligare en ny investerarare medan befintliga aktieägare som Vargas, Kingspan, FAM, Marcegaglia, IMAS Foundation, Cristina Stenbeck och Daniel Ek fortsätter att visa stöd för bolaget genom ytterligare investeringar.
”RYSSLANDS INVASION av Ukraina har tyd ligt visat att kärnkraftsreaktorer är mål i krig föringen. Varför tas inte den aspekten upp i energidebatten.
Det skriver författaren Åsa Moberg i en de battartikel i Dagens Industri:
”Finns det risk att Ryssland kommer att angripa Sverige? Före angreppet på Ukraina den 24 februari 2022 var svaret nej från alla politiska partier, utom möjligen Moderaterna. I dag är alla överens om att en sådan risk finns.”
EITRIUM HAR FÖRVÄRVAT samtliga aktier i Eliasson Plast AB, en svensk tillverkare av plast produkter inom emballage- och växtodlingsindustrin.
Säljarna, familjen Eliasson, kommer att fort sätta driva vidare Eliasson Plast AB.
– Vi är mycket glada över att få möjligheten att förvärva Eliasson Plast AB, vilket ytterligare stärker vår position inom plastvaror och pro
duktutveckling, säger John Eriksson, investe ringsansvarig på Eitrium.
– Med Eitrium som vår nya långsiktiga part ner ser vi en stor potential att betjäna våra kunder ännu bättre och behålla vår position som en föredragen leverantör av plastvaror som erbjuder våra kunder stabilitet i dagens marknad, säger Thomas Eliasson, vd och grund are av Eliasson Plast.
LOSAN PHARMA GMBH har beställt en sol cellsanläggning för två av sina anläggningar i södra Tyskland av Clean Industry Solutions dotterbolag Industrial Solar GmbH.
Anläggningarna har ett totalt ordervärde på 895 000 euro och kommer att installeras under första halvåret 2023.
Läs mer på www.nordiskaprojekt.se
XYLEM BLIR partnerföretag till CoGig och programmet Female Technical Engineer, med syfte att öka andelen kvinnor inom branschen.
– På Xylem jobbar vi med att säkra vatten försörjningen för alla människor. För att lyckas behöver vi de bästa ingenjörerna och bygga de mest innovativa teamen. Vi jobbar aktivt med ökad mångfald och inkludering för vi vet att det är rätt väg att gå för att nå vårt mål.
Female Technical Engineer känns helt rätt för oss eftersom vi når ut till de bästa ingenjörerna samtidigt som vi hjälper till att driva en förändring i industrin, säger Jonas Romfelt, Director Water Infrastructure R&D.
Xylem blir det åttonde partnerföretaget till programmet tillsammans med Atlas Copco, Boliden, LKAB, Holmen, Northvolt, Schneider Electric och Rejlers.
John Eriksson, investeringsansvarig på Eitrium och Thomas Eliasson, vd och grundare av Eliasson Plast.
ICA SVERIGE fortsätter med fler viktiga steg mot netto noll klimatpåverkan och fossilfria transporter. I höst kommer flera ICA-butiker i västra och södra Skåne att få sina leveranser från ICAs lager i Helsingborg elektrifierade inom ramen för ICAs samarbete med Volvo Lastvagnar. Lastbilen som tas i drift inom kort är en förserielastbil med längre räckvidd som möjliggör transport mellan städer. Fordonet ingår i REEL-projektet som är ett nationellt initiativ där ledande svenska aktörer har gått samman för att accelerera omställningen till elektrifierade emissionsfria tunga transporter på våra vägar.
Lastbilen som nu tas i drift är en förserielastbil som ännu inte tillverkas i serieproduk
tion, vilket gör att driften kommer att vara extra värdefull att utvärdera för både ICA och Volvo Lastvagnar.
Med en längd inklusive släp på 25 meter och kylaggregat för lastutrymmet beräknas ekipaget nå en räckvidd på cirka 20-25 mil per laddning, med marginal för oväntade händelser.
Med möjlighet till snabbladdning på upp till 250kW blir regionala godstransporter möj liga och efterhand som laddinfrastrukturen för tunga fordon byggs ut kommer de dagliga körsträckorna också att kunna utökas.
Laddning av lastbilen kommer främst att ske på den nyligen invigda laddstationen vid Volvo Truck Center i Helsingborg.
SOLÖR BIOENERGI driver sedan många år tillbaka fjärrvärmeanläggningen i Höör som förser villor, flerfamiljshus, verksamhets- och industrifastigheter med klimatsmart och håll bar värme.
På fjärrvärmeanläggningen, som ligger i industriområden Mården, finns två biobränslepannor som levererar cirka 25 GWh per år.
Nu har leveransen utökats då Solör Bio energi sedan i somras levererar fjärrvärme till det nya bostadsområdet Västra station i Höör, genom en ny stamledning som lagts ner i gatan. Det nya området kommer att byggas upp i etapper, där Trygghetsboendet Bangårdsterrassen är först ut. Årsförbrukning för fastigheter beräknas till 202 MWh.
TILLSAMMANS FÖR en grön framtid! Detta är en slogan för Hydrogen Iron & Steel Making Forum 2022 i Stockholm nu i oktober.
SSAB och sydkoreanska POSCO Group står som värdar.
Fokus för evenemanget är att tillhanda hålla ett forum där ståltillverkare kan främja samarbete och dela med sig av sina råd, idéer och expertis i syfte att ta sig an de globala klimatförändringarna.
Forumet äger rum i Stockholm den 12-13 oktober 2022.
ENERGIBOLAGET ST1 har fattat ett inves teringsbeslut om att bygga en anläggning för uppgradering och förvätskning av biogas på Sobacken i Borås.
En förutsättning för investeringsbeslutet är ett långsiktigt avtal för köp av rå biogas, vilket St1 har tecknat med Borås Energi och Miljö.
I och med avtalet kommer även Borås Energi och Miljös båda gastankstationer för konsumenter i Åhaga och Hulta att gå över till St1.
St1 kommer även bygga ut infrastruktur i Norden för att distribuera flytande biogas. St1 startar byggnadsarbetet under hösten och produktionen beräknas starta upp i slutet av 2023.
St1 har tecknat ett avtal med Wärtsilä Gas Solutions om att leverera biogasuppgraderings- och förvätskningsanläggningen. Projektet har beviljats stöd från Klimatklivet – ett svenskt investeringsstödsprogram riktat mot projekt som minskar klimatpåverkan.
Bild: Volvo Lastvagnar
SKELLEFTEÅ KRAFT investerar i Emulate, ett företag som utvecklat en unik lösning som förväntas effektivisera energisystemet och bidra till hanteringen av ett 100 procent förnybart energisystem.Intresset för efterfrågeflexibilitet ökar i takt med omställningen till en mer väderberoende energiproduktion.
Med hjälp av Emulates lösning vill Skellefteå
Kraft vidareutveckla ett verktyg för att arbeta med efterfrågeflexibiliteten. Det innebär att ”samla ihop” energi som inte används för stunden, lagra den via ett ”virtuellt batteri” för att vid behov ladda från batteriet i nästa steg. På så sätt används energisystemet mer effektivt och kan sänka kundernas elkostnader med upp till 50 procent
KARLSTADS ENERGI har tagit ytterligare ett steg mot att bygga en anläggning för produk tion av vätgas. Ett intentionsavtal har ingåtts med det danska bolaget Everfuel.
– Everfuel bygger en liknande produk tionsanläggning i Danmark och etablerar nu ett omfattande nätverk av tankstationer för vätgas i norra Europa varav en i Karlstad och en i Torsby. Tillsammans kan vi ligga i framkant och skapa en komplett värdekedja för vätgas i regionen med Karlstad som hubb, säger Erik Kornfeld, vd på Karlstads Energi.
Förnybar vätgas har av EU pekats ut som en av nycklarna i omställningen till ett håll bart samhälle. Vätgas har flera användnings områden och kan bland annat ersätta fossila
Bild: Karlstad Energi
drivmedel inom tunga transporter och fossila bränslen i industrin. Målsättningen är att ha en vätgasanläggning på plats vid Hedenverket till 2025, förutsatt att nödvändiga beslut och tillstånd är på plats till dess. På längre sikt är planen att öka kapaciteten i anläggningen till 120 MW.
KOLDIOXIDAVTRYCKET för Vattenfalls vindkraft har nu sänkts till 13 gram per pro ducerad kilowattimme, jämfört med 15 gram 2016, och trenden fortsätter.
Den nya vindkraftsparken Blakliden Fäbodberget landar på rekordlåga 8 g CO2/kWh. I det fallet en minskning av utsläppen med 47 procent jämfört med för sex år sedan.
Dessutom är skillnaden mot fossil elproduk tion mycket stor. Den positiva nedåtgående trenden för koldioxidavtrycket för Vattenfalls vindkraft fortsätter.
Jämförs vindkraft med fossil elproduktion framgår det hur stor skillnad ny fossilfri elproduktion gör för klimatet. Ur ett livscykelper spektiv (miljövarudeklaration, EPD) ligger de fossileldade alternativen på cirka 400-1100 g CO2/kWh.
– I vindkraftens nya miljödeklaration blir det tydligt att ny teknik leder oss i rätt riktning med ett lägre klimatavtryck per producerad kilowattimme. Vi ser en liknande utveckling för solpaneler och andra nya tekniker såsom batterier. Dessa tekniker lyfts i IPCC-rapporten om att nå 1,5-gradersmålet som nyckeltekniker för att minska utsläppen från energisektorn, möjliggöra klimatomställningen och ett fossilfritt liv inom en generation, säger Helle Herk-Hansen, miljöchef Vattenfall.
Vattenfall har tagit fram livscykelanalyser i nästan 30 år för att beskriva miljöpåverkan från vagga till grav. Beräkningarna ger en indikation på olika typer av miljöpåverkan i de olika stegen i livscykeln.
Bild: Skellefteå Kraft/Paulina Holmgrenatt ny teknik
oss i rätt
/Helle Herk-Hansen, miljöchefHelle Herk-Hansen, miljöchef Vattenfall. Bild: Vattenfall
VATTENFALL HAR TILLDELATS rättigheten att bygga den brittiska havsbaserade vindkraftsparken Norfolk Boreas, den första fasen av Vattenfalls ”Norfolk Zone” som planeras bli en av världens största havsbaserade vindkraftsområden.
Vindkraftsparken Norfolk Boreas kommer att byggas med ett 15-årigt statsstöd genom det brittiska subventionssystemet ”Contracts for Difference” (CfD).
HYNION HAR VALT PDC Machines för som leverantör av kompres sorer till de nya vätgastankstationer som ska byggas i Västerås och Jönköping i Sverige. Dessa projekt kräver pålitliga och robusta kom pressorer, eftersom de representerar en ny generation av stationer med kapacitet att tanka dussintals lastbilar per dag. Varje station kommer att leverera vätgas vid 35 och 70 MPa och kommer att betjäna både lätta och tunga fordon.
– Vi ser detta partnerskap som starten på ett ambitiöst, långsiktigt samarbete”, säger Ulf Hafseld, vd för Hynion. ”Bra dialog, bra produkter och bra service är viktigt för oss. Stationerna måste leverera dygnet runt, och pålitliga kompressorer är verkligen avgörande i detta avseende.
Målet är att stationerna ska vara i drift under sista kvartalet 2023.
Bild: Hynion
FN:S KLIMATKONFERENS COP27 syftar till att stärka anpassningen och uthålligheten i det globala klimatarbetet, begränsa klimatpåverkan, möjliggöra genomförbara övergångar samt öka investering och samarbete som främjar positiva klimatlösningar.
Boston Consulting Group (BCG) kommer att bidra med insikter och analys med ambitionen att bidra till att målen nås under Egyptens ledarskap av årets klimatkonferens.
Boston Consulting Group är stolta över att vara exklusiv konsult partner för COP27 som äger rum i Sharm-el-Sheikh mellan den 6 och 18 november i år.
Eventet kommer att sammanföra ledare från såväl privat som offentlig sektor och bygga vidare på framgångarna från COP26 i Glasgow, med ambitionen att gå från engagemang till handling och nå målen i Parisavtalet.
SERNEKE OCH KALMAR VATTEN har, baserat på tidigare ingånget samverkansavtal, tagit nästa steg i projektet om att utveckla Kalmar sundsverket och nu i fas 2 tecknat entreprenadavtal. Projektet ska stå klart under 2026. Ordersumman uppgår till cirka 1,4 miljarder kronor.
– För oss på Serneke känns det väldigt tillfredsställande att fortsätta bidra till utvecklingen av Kalmarsundsverket och kommunens viktiga satsning på en hållbar hantering av en av våra viktigaste resurser, vattnet. I ett växande Sverige kommer Kalmarsundsverket kunna stå modell för liknande välbehövliga satsningar. Tillsammans med Kalmar Vatten kommer vi med detta projekt att ligga i framkant i ut vecklingen av framtidens kretsloppsverk, säger Mikael Hultqvist, vd för Serneke Sverige.
Byggnationen beräknas starta i början av september och renings verket beräknas stå klart under fjärde kvartalet 2026. Ordersumman på cirka 1 417 miljoner kronor orderbokförs i tredje kvartalet 2022.
SEMCON HAR TECKNAT ett nytt treårigt ramavtal med Getinge. Avtalet gäller tekniska konsultjänster inom life science och täcker både produkt- och produktionsutveckling.
– Vi ser fram emot att fortsätta stötta Getinge i deras viktiga arbete. Det här nya avtalet innebär stora möjligheter för oss på Semcon, framförallt i Stockholm och Växjö, men även i Göteborg och på Getinges övriga orter i Europa. Det är inspirerande att få vara med och göra skillnad i en allt viktigare och växande life science-sektor, säger Anna Nordelöf, kundansvarig på Semcon.
Bild: Kalmar Vatten Anna Nordelöf, Semcon. Bild: SemconREKA CABLES HAR förbundit sig till det internationella Science Based Targets-initiativet (SBTi) som driver på ambitiösa klimatåtgärder. I enlighet med initiativet kommer Reka Cables att fastställa mål för minskade utsläpp enligt riktlinjerna för Parisavtalet som strävar efter att begränsa den globala uppmärmningen till högst 1,5 grader. Målen gäller såväl Reka Cables’ egen verksamhet (Scope 1 & 2) som hela leveranskedjan (Scope 3).
Reka Cables har förbundit sig till det strängaste kravet Net Zero som förpliktar företag att sätta både kort- och långsiktiga mål. Reka Cables tillhör globalt de cirka 1 000 första företag som har förbundit sig till det strängaste Net Zero-målet.
Reka Cables har börjat utarbeta konkreta mål, varefter målen ska godkännas av klimatorganisationen Science Based Targets. Tiden för att presentera dessa mål för minskade utsläpp och få dem godkända är två år.
KRAFTBOLAGET EATONS nya sortiment av kompakta nödstoppsknappar kombinerar funktionalitet med estetik. E-Stop-knapparna är de mest synliga på marknaden med belyst 360-graders ring.
De nya E-Stop-knapparna är 30 procent mindre än nödstoppsknappar i standardstorlek, med en diameter på 30 millimeter och en höjd på 32 millimeter. Det gör att de klarar den efterfrågan som finns på mindre och smidigare knappar, men är samtidigt tillräckligt stora för mer traditionella tillämpningar.
E-Stop-knapparna passar lika bra på paneler, pekskärmar, fjärrkontroller eller direktmonterade på en maskin. De är lika tillförlitliga som de större E-Stop-knapparna och klarar de vanliga kraven för god kännanden och certifieringar för nödstoppsknappar.
När du har till uppgift att kontrollera viktiga processer o ch f u n k t i o n e r, u n d e r h å l l a , r e p a r e r a o ch f ö r h i n d r a kostsamma driftsstopp, eller transportera material som snabbt och säk ert måste komma på plats, har Alimak en viktig roll Med stor effektivitet, hög kapacitet och en flexibel konstruktion som klarar även extrema miljöer löser våra hissar vertik ala transportproblem över hela världen Det har de g jort i mer än 65 år
Några färska exempel på hissinstallationer: Hissar till Helsingborgs nya vattentorn, LKABs malmlada i Sv a p p a v a a r a , k o k a r e n p å Ö s t r a n d s p a p p e r s b r u k , Söderenergi samt fyra hissar till Hisingsbron och tre hissar till nya papper sbruk et Bracell Star, Brasilien Kontakta oss på info@alimak com för mer information
Bild: Eaton
OKQ8, Skellefteå Kraft och Volvo Lastvagnar Sverige inleder ett samarbete för att etablera ett av Sveriges största sammanhållna nätverk av publika laddstationer för tung trafik. Med 26 laddstationer är målsättningen att påskynda omställningen av tunga vägtransporter på långa distanser.
OKQ8, SKELLEFTEÅ KRAFT och Volvo Lastvagnar Sverige inleder ett samarbete för att etablera ett av Sveriges största sammanhållna nätverk av publika laddstationer för tung trafik. Med 26 laddstationer är målsättningen att påskynda omställningen av tunga vägtransporter på långa distanser.
– Vi är stolta över att inleda arbetet med etableringen av laddning för tung trafik. Vi är övertygade om att ökade möjligheter till laddning är den viktigaste nyckeln till omställning inom transportsektorn mot en hållbar framtid, säger Karin Hellgren, Kommunikationschef på OKQ8.
OKQ8, Skellefteå Kraft och Volvo Last vagnar Sverige har gemensamt sökt och fått medel från Energimyndigheten för att etablera ett av Sveriges största sammanhållna nätverk av publika laddstationer för tung trafik och underlätta transporter inom och mellan regioner. Stödet omfattar totalt 26
platser, uppdelat mellan Volvo Lastvagnars återförsäljare och OKQ8:s anläggningar, med vardera minst två laddpunkter i bland annat Sollentuna, Jönköping och Umeå.
– Övergången till förnybar el som huvud saklig energikälla är avgörande för en hållbar samhällsomställning. Med förnybar energi kan vi driva omställningen bland annat genom elektrifierade transporter och fordon, där den här satsningen på tunga transporter blir viktig, säger Sanna Lundström, tf chef affärsområde marknad på Skellefteå Kraft.
Laddstationerna och relaterade laddtjänster kommer vara tillgängliga för alla tunga fordon oavsett tillverkare, och även vara öppna för personbilar. Laddplatserna utrustas med 2-4 laddpunkter med vardera 350kW kontinuerlig effekt. Antalet laddstationer kommer att anpassas till platsen och den mängd trafik som förväntas ha behov av laddning i området de närmaste fem åren.
Det föreslagna nätverket möjliggör eldrivna transporter mellan logistiskt viktiga punkter i Sverige. Fokus har varit att skapa ett nätverk för hela Sverige där avståndet mellan laddpunkterna är betydligt kortare än räckvidden för dagens tunga elfordon. Ett öppet och heltäckande nätverk bidrar till den trygghet som är avgörande för att ta steget från fossila drivmedel till mer håll bara alternativ.
– Vi har högt ställda hållbarhetsmål, precis som OKQ8 och Skellefteå Kraft, och strävar efter att hjälpa våra kunder att ställa om mot hållbarhet. Vi vill fortsätta vara ledande inom elektrifiering av tunga transporter i Sverige. Vi vill kunna ge våra kunder möjlighet att ladda, oavsett var de befinner sig i landet, säger Stefan Strand, vd, Volvo Lastvagnar Sverige.
Planen är att laddstationerna för tung trafik tas i drift under 2023.
Laddning tung transport. Bild: Volvo Truck CorporationFör att möta den växande efterfrågan på elektriska tunga lastbilar och maskiner har Volvokoncernen påbörjat processen att etablera en fabrik för storskalig serieproduktion av battericeller i Sverige.
– VI VILL LEDA omställningen till ett fossilfritt transportsystem och har som långsiktigt mål att erbjuda 100 procent fossilfria lösningar till våra kunder. Redan idag ser vi en stor efterfrågan från våra kunder på våra elektriska erbjudanden och vi har som ambition att minst 35 procent av de produkter vi säljer ska vara elektriska vid 2030. Detta kommer att kräva stora volymer av batterier med hög prestanda, tillverkade med fossilfri energi, och det är ett naturligt steg för oss att inkludera batteriproduktion i vårt framtida industriella system. Vi vill göra detta tillsammans med partners och
vi börjar resan nu, säger Martin Lundstedt, vd och koncernchef.
En omfattande lokaliseringsstudie indi kerar att Skaraborgsregionen i Sverige är en idealisk plats för fabriken. Etableringen av
produktionssiten är avhängig godkännande från berörda myndigheter. Den slutgiltiga lokaliseringen kommer att beslutas efter offentligt samråd och verksamheten är bero ende av miljötillstånd.
Lyft två ton med ett klick i ABUS Shop.
Behöver du lyfthjälp snabbt? I vår onlineshop hittar du ett brett utbud av kättingtelfrar och lättportalkranar med olika viktkapacitet och lyfthastighet. Dessutom kan du skräddarsy produkten så att den passar perfekt för din verksamhet – vi hanterar din order inom 48 timmar!
Läs mer och beställ på abus-kransystem.se
Nu står en pilotanläggning för forskning om kväverening på plats och i drift vid Fillan avloppsreningsverk i Sundsvall. Projektet ska ta reda på det effektivaste sättet att rena bort kväve ur avloppsvatten i ett klimat som är kallt stora delar av året.
KVÄVE BIDRAR till övergödning i våra sjöar och hav med bland annat algblomn ing som resultat. I norra Sverige finns det ännu inte några krav på att rena kväve vid avloppsreningsverk. Men nu skickar både EU och svenska myndigheter signaler om att det kan bli ett krav. Det kommer då att innebära stora kostnader.
– Att klimatet blir varmare kan öka känsligheten i Bottenhavet och Bottenviken och göra att utsläpp av kväve leder till alg blomning, något som redan är ett stort prob lem i Egentliga Östersjön men ännu inte i de norra delarna av Östersjön. Om det kommer krav på kväverening måste vi ha tillräcklig kunskap om hur vi kompletterar reningsverk i Norrland med kvävereningssteget, säger Andriy Malovanyy, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
I det aktuella projektet undersöks hur den teknik som kallas MBBR – Moving Bed Biofilm Reactor – en variant av det biolo giska steget i reningsverket, bäst utformas för att ge en kostnadseffektiv kväverening utifrån ett antal parametrar som tempera tur, uppvärmning, tidsåtgång, bassängernas storlek och processens olika steg.
– Det är ett komplext projekt, men mycket angeläget. Vi vet att vi redan idag har påverkan på våra recipienter med avseende på kväve och att vi kan förvänta oss kvävereningskrav inom en ganska snar framtid, säger Malin Tuvesson, process- och utvecklingsansvarig på MittSverige Vatten och Avfall.
Pilotanläggningens placering gör att Sundsvall är navet i forskningsprojektet. MittSverige Vatten och Avfall sköter den dagliga driften av anläggningen. I kväverening
är det bakterier som står för själva reningen. Under våren har anläggningen trimmats in och de senaste testerna visar att rätt mängd bakterier har etablerats och att piloten nu kan drivas med full belastning.
Projektet har också till uppgift att undersöka hur vi kan rena avloppsvatten från hormoner som kommer från de med iciner vi använder.
För forskningen om rening av hormoner har projektet fått 2,7 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket.
Projektet leds av IVL Svenska Miljöinstitutet och sker i samarbete med bland annat MittSverige Vatten och Avfall i Sundsvall, MSVA. De andra aktörerna i forskningsprojektet är VA-organisationerna Vakin (Umeå), Miva (Örnsköldsvik) och Luleå kommun.
Malin Tuvesson, processoch utvecklingsansvarig på MittSverige Vatten och Avfall. Bild: Camilla Borgström, MSVAProcessen för att återvinna textilier hos Renewcell, som den presenteras på företagets hemsida.
Valmet bidrar till framtidens cirkulära industri och den gröna omställningen med ett omfattande klimatprogram. Programmet banar nya vägar inom outforskade affärsområden, bland annat inom processer för textilier. Målsättningen är att bli en branschledande aktör även inom textilindustrin.
Just nu pågår ett projekt där Valmet bidrar med teknisk utrustning och kompetens när Renewcell startar upp en unik anläggning för återvinning av uttjänta kläder och andra bomullstextilier.
AV KJELL-ARNE LARSSONVI ÄR VANA att se Valmet som en leverantör till pappers- och massaindustrin. Teknologin för att tillverka massa av träråvara påminner mycket om den teknologi som krävs för att återvinna eller nyproducera textilfibrer. Valmet tar nu tillvara sin gedigna kompetens inom papper och massa och applicerar det på nya områden. I deras forsknings- och utvecklingsarbete har de implementerat sju så kallade affärs-acceleratorer för att ta steget in på nya och tidigare oexploaterade marknader. Den femte acceleratorn handlar om just textilproduktion.
– Här arbetar vi med tanke på tre olika kundgrupper, berättar Mirka Sireni, Business Development Director of Recycled and Cellulose-Based Textile Fibers hos Valmet:
• De konventionella skogsindustrier som idag
tillverkar pappersmassa och som expanderar sin verksamhet till textilmassa.
• Start Up-företag som bygger sina processlinjer mer eller mindre från grunden. De behöver utveckla helt ny teknologi, som går via labb- och pilotförsök samt demonstrationsanläggningar innan teknologin kan tas till produktionsskala.
• Tillverkare av textilier – framförallt viskos och lyocell, som behöver hjälp att förbättra och skala upp sina befintliga processer. Här handlar det i första hand inte om återvinning av textilfibrer.
– Vi har stor nytta av våra pilotanlägg ningar i vårt eget utvecklingsarbete, men också för att stödja de projekt vi är engag erade i. Vid våra pilotanläggningar som finns i Inkeroinen i Finland och i Sundsvall i Sverige, kan vi testa processer som mäld
beredning, blekning och torkning, berättar Lotta Forssell, VP, Marketing and External Communications hos Valmet.
Valmet är en viktig aktör i den unika anläggning som byggs upp på Ortvikens industriområde i Sundsvall, där SCA tidig are hade sin pappersproduktion. Det revo lutionerande företaget Renewcell kommer att återvinna fibrer från bomullstextilier och producera en patenterad dissolvingmassa. Massan har fått varumärket Circulose®.
Det svenska företaget tar vara på lägets fördelar, som befintlig infrastruktur, goda logistiska egenskaper och tillgång till kompetent arbetskraft.
Valmet levererar teknisk specialistkompetens, utrustning, instal lation samt dessutom beträffande balningslinjen dess styrsystem.
Anläggningen planeras att vara i drift under sommaren 2022. Planerad produktion är under den första tiden 65 tusen ton per år, för att sedan skala upp till 120 tusen ton inom två år och sedan år 2030 komma upp i 360 tusen ton per år.
– I en roll som konsulter ger vi support under projektet och svarar också för att starta upp anläggningen. Valmet är mycket angelägna att anläggningen producerar med hög kvalitet och når upp till den planerade produktionsnivån, säger Lotta Forssell.
Circulose® ger samma höga kvalitet på textilierna som vid användning av jungfrulig råvara. Det är en bionedbrytbar råvara för tillverkning av nya textilier. Massaprocessen baseras bland annat på blekningskemikalier. Processen har utvecklats av två forskare på Kungliga tekniska högskolan. Både vita och färgade textilier går att återvinna, och upp till 5 procent inslag av andra fibertyper än bomull accepteras. Processen är skonsam mot fibrerna eftersom den baseras på en våt massaprocess.
– Valmet bidrar med utrustning och installation till det patenterade steget där massan renas samt till avvattningen, berättar Mirka Sireni.
Textilierna som matas in i processen sönderdelas och knappar och dragkedjor tas bort. Därefter sker avfärgning (blekning). Textilfibrerna som är i form av en slurry, renas sedan från föroreningar, samt inslag av material som inte är cellulosa, innan avvattning och torkning vidtar. Slutligen pressas massan till ark som sedan balas för leverans. I bety dande delar påminner processlinjen om en fiberlinje för massa, något som Valmet är specialister på.
– Renewcell är en mycket viktig refer ens för oss på Valmet, särskilt som deras anläggning blir helt unik i världen, avslutar Mirka Sireni.
Valmet är också partner och leverantör till Spinnova-Suzano i Jyväskylä. Där byggs en linje för produktion av textiler med trä, textilieavfall och livsmedelsrester som råvaror. Spinnova uppger att proces sen inte ger upphov till något avfall och har noll utsläpp av både mikroplaster och koldioxid. Inga farliga kemikalier kommer att användas.
Planen är att inleda tillverkningen 2024 med en kapacitet på 50 tusen ton per år och att inom tio år komma upp i en miljon ton per år. Här kommer Valmet att leverera utrustning för torkningen och för värmeåtervinningen.
Projektet drivs under ett gemensamt utvecklingsavtal (Joint Development Agreement), helt i linje med Valmets strategi att delta i och stödja kundernas utvecklingsprojekt, i synnerhet i detta fall då det rör sig helt ny teknologi.
”Inom textilindustrin finns en enorm tillväxtpotential för oss. Vi behöver utnyttja vårt renommé, fiberexpertis, förmåga att göra livscykelanalyser, avancerad automation och fjärrsupport, egna pilotanläggningar och förmåga att skala upp ny teknik. Nu måste vi se till att våra första referenser blir mycket framgångsrika.”
/Mirka Sireni, Business Development Director of Recycled and Cellulose-Based Textile Fibers, Valmet
Återvunna stötfångare blir nya registreringsskylthållare genom det branschöverskridande projektet ”The Sign”, med ledande aktörer som Volvo Cars, Motorbranschens Riksförbund, Biliakoncernens dotterbolag Jönköpings Bildemontering, If skadeförsäkring, RISE, Formac, Stena Recycling och Mobility Sweden.
VARJE ÅR ÅTERVINNS omkring 200 000 uttjänta bilar i Sverige, där 20 procent av bilarna utgörs av plast. Utöver detta är cirka 600 000 bilar inblandade i till exempel olyckor som innebär att bildelar måste bytas ut. Enligt lagen om producentansvar ska uttjänta bilar återvinnas till minst 95 procent.
Att materialåtervinna metaller är förhållandevis enkelt, men plaster har hittills främst energiåtervunnits, det vill säga skickats till förbränning. Det som tidigare motverkat materialåtervinning av plast är bland annat att priset på nytillverkad plast länge har varit lägre än för återvunnen plast. Nytillverkad plast har även fördelen av att ha en känd materialkvalitet och att uppfylla efterfrågan över tid. Med projektet The Sign möter vi nu branschens högt ställda
mål om en ännu högre grad av materialåtervinning. Med krav på avancerade återvinningsprocesser har vi nu utvecklat en separat insamling av uttjänta plastdetaljer.
I pilotprojektet The Sign demonstreras hur man skapar ett nytt högvärdigt material av plast baserat på bilens stötfångare.
As a plastic moulding company and contract manufacturer, Rosti sits at the centre of the supply chain and has a duty and an opportunity to make a positive environmental impact on the plastics industry.
– Det övergripande syftet med projektet har varit att demon strera, men också realisera en lösning som bidrar till en cirkulär ekonomi. Genom att återvinna mer plastmaterial sparar vi resurser vilket även gynnar klimatet. Vår ambition är att detta projekt ska kunna utvidgas och omfatta fler insamlade plastdetaljer och fler produkter av återvunnen plast, säger Anna Henstedt, miljöansvarig, Mobility Sweden.
Insamlingen av de uttjänta stötfångarna kommer i första hand från verkstäder och bildemonterare. Stena Recycling samlar in materialet och maler ner till cirka fem millimeter stora flingor, och på så vis skapas en ny råvara. Av denna råvara producerar sedan Formac nya registreringsskylthållare.
All scrap recovered to re-grind and re-used where possible.
All scrap recovered to re-grind and re-used where possible.
Green Resin
Use of bio based resins within our packaging business.
Use of bio based resins within our packaging business.
Consumption
Re-usable packaging solutions and serviceable products/spare parts that maximize product life cycles.
Re-usable packaging solutions and serviceable products/spare parts that maximize product life cycles.
Design Engagement in innovative products to replace single use packaging.
R&D efforts to develop lighter products minimizing resin inputs. Engagement in innovative products to replace single use packaging.
Production manufacturing and Operation Clean Sweep (zero pellet loss).
Production Modern efficient machines ensuring energy efficient manufacturing and Operation Clean Sweep (zero pellet loss).
Distribution Recycle packaging used throughout the factory.
Distribution Recycle packaging used throughout the factory.
– Dessa nya registreringsskylthållare kommer till att börja med monteras på nya personbilar ute hos återförsäljare i Sverige. Liljas bil är den första att testa produkten medan vi utvärderar och förfi nar processen. Målet är sedan att vi ska lansera denna nya hållare för hela branschen under Q1 2023, säger Jacob Hermansson, vd på Formac.
Fördelarna med projektet är flera:
• Bilproducenterna får kunskap om de bör implementera förändringar redan i utvecklingsstadiet för att gynna ökad plaståtervinning
• Stena Recycling får mer kunskap om i vilken grad modifiering/ rensning som krävs för att återvunnet material ska kunna användas för tillverkning av nya produkter
• Genom projektet ges ökad kunskap om metoder/processer/teknik, samverkan, logistik och nödvändigt informationsutbyte
• Branschen får kunskap om vad som krävs för att detta ska bli en lönsam insamling och produktion
• Branschen får kunskap om hur man säkerställer tillgången av återvunnen råvara.
Bumperpellets från återvunna stötdämpare. Bild: RISEIdag återvinns en bråkdel av allt material som skulle kunna bli ny plast. Nu har forskare på Chalmers tekniska högskola visat att kolatomerna i blandat brännbart avfall kan ersätta all fossil råvara för ny plastproduktion. Metoden för återvinning är inspirerad av naturens egen kolcykel och kan eliminera plastmaterialens klimatpåverkan, eller till och med rensa luften från koldioxid.
– I AVFALLET FINNS tillräckligt med kolatomer för att täcka all global plastproduktion. Genom att använda dessa kan vi frikoppla nya plastprodukter från tillförseln av ny fossil råvara. Drivs processen med förnybar energi får vi dessutom plastprodukter med mer än 95 procent lägre klimatpåverkan än dagens – vilket för hela systemet i praktiken innebär negativa utsläpp, säger Henrik
Thunman, professor i energiteknik på Chalmers tekniska hög skola och en av författarna till studien som publicerats i Journal of Cleaner Production.
För att åstadkomma cirkulära kretslopp behöver vi bättre ta vara på de resurser som redan används i samhället. Henrik Thunman och hans forskargrupp vill sätta fokus på en viktig resurs som idag
18 NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se PLASTINDUSTRI Plastpellets som kan användas för att producera nya plastprodukter. Pelletsen tillverkas av gas som i sin tur kommer från blandat bränn bart avfall som hettats upp till 600-800 grader. Bild: Johan Bodell, Chalmersofta går upp i rök: de kolatomer som finns i vårt avfall, men som idag förbränns eller, i många länder, hamnar på soptippar i stället för att återvinnas. Detta är möjligt med tekniker som utvinner kolatomerna som finns i plastskräp, matavfall, papper och trä för att skapa en råvara som gör det möjligt att tillverka plaster med samma variation och kvalitet som de plaster som idag produceras från fossil råvara.
Dagens plaståtervinning kan i bästa fall ersätta 15-20 procent av den fossila råvara som behövs för att täcka samhällets behov av plast. De metoder som forskarna föreslår bygger på termokemiska tekniker och innebär att avfallet hettas upp till mellan 600 och 800 grader och då omvandlas till en gas som efter tillförsel av vätgas kan återskapa plastens byggstenar. Det möjliggör att återstående 80-85 procent av det fossila råvarubehovet kan ersättas.
Forskarna bakom studien arbetar med utvecklingen av en termokemisk återvinningsmetod som riktar in sig på att producera en gas som sedan kan användas som råvara i samma fabriker där dagens plastprodukter tillverkas från fossil olja eller gas. Till reaktorerna på Chalmers kraftcentral matas olika sorters brännbart avfall, som gamla plastprodukter, matrester och pappmuggar.
– Nyckeln till mer omfattande återvinning är att se på restavfall på ett helt nytt sätt: som en råvara fullpackad med användbara kolatomer. Då kommer avfallet få ett värde, och man kan skapa ekonomiska strukturer för att samla in och använda materialet som råvara i alla delar av världen, säger Henrik Thunman.
Principen för processen är inspirerad av naturens egen kolcykel, där växter bryts ner till koldioxid när de vissnat, och koldioxid med
hjälp av solen som energikälla och fotosyntesen skapar nya växter.
– Vår teknik skiljer sig dock från hur det går till i naturen eftersom vi inte behöver ta omvägen via atmosfären för att cirkulera kolet i form av koldioxid. Alla kolatomer vi behöver för vår plastproduktion finns att hämta i vårt avfall, och kan cirkuleras tillbaka med hjälp av värme och el, säger Henrik Thunman.
Energin för att driva sådana processer kan tas från förnybara källor – el från sol, vind och vatten eller genom att elda biomassa – och blir mer energieffektiva än dagens system, visar forskarnas beräkningar. Möjligheten finns också att plocka ut överskottsvärme vid återvinningsprocesserna, vilken i ett cirkulärt system skulle kompensera för den värmeproduktion som idag kommer från för
bränning av avfall, samtidigt som koldioxidutsläppen kopplade till energiåtervinning skulle försvinna.
Forskningen har bedrivits inom projektet FUTNERC*. Att pro cessen kan fungera har forskarna bevisat i samarbete med plast tillverkaren Borealis i Stenungsund, där de har verifierat resultaten och att råvaran kan användas för att göra plast, och ersätta dagens fossila råvaror.
– Vårt mål är att skapa en cirkulär ekonomi för plast. Våra plast produkter är en nyckel i transformationen till ett hållbart samhälle, därför är det viktigt för oss att stötta forskning som denna. Vi har redan idag projekt som skapar cirkularitet för våra plastprodukter, men det behövs fler lösningar. Därför är vi glada över de här fina resultaten, som kan bidra till att ta oss ett steg närmre målet, säger Anders Fröberg, vd på Borealis AB.
”Nyckeln till mer omfattande återvinning är att se på restavfall på ett helt nytt sätt: som en råvara fullpackad med användbara kolatomer. ”
/Henrik Thunman, professor i energiteknik på Chalmers tekniska högskola
Plast måste börja användas på ett genomtänkt sätt, få ett större inslag av bioråvara samtidigt som återanvändning och återvinning av plast utvecklas. Det är budskap från kommunikationsinitiativet Svensk Plast, som vill ta ansvar för att plasten ska bli mer resurs- och klimatsmart och leva ett cirkulärt liv. Inte i en avlägsen framtid utan här och nu.
AV GÖSTA LÖFSTRÖMINITIATIVET HAR tillkommit ur branschens frustration över en onyanserad debatt. Biobaserade plastmaterial utvecklas och tillverkas redan och visionen är att plast inom en snar framtid huvudsakligen ska tillverkas av hållbara råvaror. Utifrån bioråvara istället för fossil olja.
Därtill ska materialåtervinningen utvecklas. Just nu byggs exempelvis världens största och modernaste anläggning för plaståtervinning i Motala. Den andra etappen av anläggningen, som går under namnet Site Zero, ska tas i bruk under 2023. Företaget Borealis bygger en kemisk återvinning av plast vid sin produktion sanläggning i Stenungsund.
– Det finns många exempel på att branschen arbetar aktivt för att bättre passa in i ett resurssnålt och hållbart samhälle, säger Amit Paul, styrgruppsledamot i initiativet Svensk Plast.
– Som allmänhet är man ganska informerad om plast, men i grund och botten är magkänslan att plast inte är något bra. Det är en inställning som det faktiskt finns anledning att ifrågasätta. Plast måste få mäta sig och tävla med andra material för den har både för- och nackdelar.
– För det andra har plasten stora möjligheter att röra sig mot cirkularitet. Man talar för och emot plasten, men mindre om vad man kan använda istället.
Svensk Plast vill synliggöra plastens förtjänster, genomlysa hela kedjan och skapa transparens i diskussionen. Grunden för diskus sionen är att ”plast är ett fantastiskt material så länge det tillverkas, används och sorteras på rätt sätt”. Plast finns ”överallt”, i tekniken, sjukvården, i isolering av hus. En värld utan plast skapar fler problem än vad den löser, samtidigt som man måste förstå utmaningarna och ta ansvar för hur plasten hanteras.
– Vi är ett initiativ med cirka 40 partner från branschen som söker en hälsosam debatt. Vi lyssnar, utforskar och vill se till hela värdekedjan. Det läggs mycket ansvar på konsumenterna, men det är vi i branschen som måste driva utvecklingen.
Svensk Plast är ett initiativ som sedan år 2020 samlar värdekedjans aktörer och organisationer – SPIF, IKEM och Polymercentrum – för att ta fasta på medlemmarnas frustration över att företag som fokuserar på hållbarhet också utmålas som en del av
problemet i den allmänna debatten. Plasttillverkare och värdekedjan i övrigt vill få utrymme att berätta om det arbete som redan görs och hur man bidrar till utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle.
– Önskan att skapa ett debattklimat med fokus på ”rätt material på rätt plats” blev grunden för initiativet, säger Amit Paul. Avsikten är att förmedla transparent fakta och kunskap om plast och därmed verka för en konstruktiv debatt och hållbar plastanvändning i hela värdekedjan.
”Det läggs mycket ansvar på konsumenterna, men det är vi i branschen som måste driva utvecklingen.”
/Amit Paul, styrgruppsledamot, Svensk Plast
Trifilon utvecklar klimatsmarta material som hjälper världen att snabbt minska behovet av fossilbaserad plast. Lösningen heter inblandning av naturfiber.
PLAST HAR BLIVIT något av ett fult ord trots oräkneliga bidrag till samhällsnytta inom vitt skilda områden, låg framställn ingskostnad och energisnålhet. Men plast är fossilt oljebaserat och icke nedbrytbart, ofta giftigt och överutnyttjat. Trifilon har svaret på hur man utvecklar nya alternativ på ett hållbart sätt.
Innovationsföretaget hjälper företag med plastbaserade produkter att snabbt minska sina CO2-utsläpp med upp till 90 procent. Med ny teknik som blandar naturfibrer och polymerer har nya material utvecklats som kan ersätta flertalet fossila material på marknaden redan idag.
Trifilon är en helt fristående aktör med en egen patenterad teknologi för klimatsmarta och hållbara recepturer till plastmaterial tillverkarna. Företaget, som grundades av Martin Lidstrand 2012, bygger på forskning vid Linköpings Universitet, där han tillsam mans med ett team av forskare och studenter tog fram en metod att skapa ett starkt men lätt material framför allt med sikte på fordonsindustrins behov.
Material och tillverkningsprocesser utvecklas kontinuerligt vid Trifilons nybyggda anläggning i Nyköping, en prototyp- och innovationsmiljö där man även kan tillverka upp till 3 000 ton material som minskar plastens negativa effekter storskaligt.
Företagets recepturer säljs till industrin på licens och är lämplig för en mängd olika applikationer.
– Våra bio-kompositer kan bli lättare, starkare och grönare än andra plastmaterial. Klimatläget och regulatoriska krav skapar behov för flertalet aktörer att minska sina produkters klimatavtryck. Det är där vårt erbjudande kommer in, säger Johan Thiel, vd i Trifilon AB.
Trifilon började sin resa inom härdplaster, som vanligen är glasfiber- eller kolfiberbase rade. Företaget utvecklade helt nya lösningar med hjälp av hampafibrer, som tillsammans med kolfiber skapade starkare och lättare strukturer. Utvecklingen ledde fram till recep turer där naturfiber och polymerer kunde anpassas för en formsprutningsbar plast. Teknologin handlar till stor del om metoder och processer för att gifta ihop polymerer med naturfiber. Trifilons lösning innebär att plastgranulatet innehåller mindre andel polymerer, vilket kombinerat med naturfiber kraftigt minskar utsläppen av CO2.
– Med naturfiber som utgångspunkt hjälper vi konstruktörer, designers och tillverkare att lösa miljöproblem utan att för den skull ge avkall på kvalitet och egenskaper.
– Idag tillverkas årligen i världen cirka 370 miljoner ton plast. Om två tre år väntas volymen vara över 500 miljoner ton, trots medvetenheten om plastens negativa sidor. Med vår teknologi kan man ställa om pro duktionen från 100 procent fossilbaserad till en mer bio-baserad produkt. Vi hjälper kunderna med en snabb lösning genom hela processen. Vi kommer in tidigt i kedjan med våra material och vårt globala erbjudande till
stora varumärken inom till exempel fordons-, elektronik- och konsumentkategorier.
Trifilon har en målsättning att det till 2026 ska tillverkas 60 000 ton av företagets hållbara materialrecepturer och till 2030 hela 150 000 ton.
Det i sin tur skulle ge en klimatbesparing på upp till 350 000 ton CO2 ekvivalenter beroende på receptur.
– Det finns stora mängder plastprodukter som kan göras mer CO2-neutrala. I väldigt många produkter kan man med vårt material sänka klimatavtrycket med så mycket som 40 till 90 procent, säger Johan Thiel.
I december 2021 fick Fortum en ny miljödom för Sunnerstaholms kraftverk. Domen beviljade en ändrad vattenreglering som påverkar vattennivåerna i Voxsjön. Regleringen innebär att det framåt kommer att vara miljöanpassade nivåer över året, generellt en högre nivå under sommaren och en fast lägstanivå i sjön. Den 18 juni i år började man reglera efter det nya villkoret.
ANSÖKAN OM ÄNDRAD regleringen skickades in för tre år sedan men arbetet bakom har pågått under en längre tid. Det har funnits en önskan om att kunna gynna samtliga intressen kring sjön och skapa en gemensam målbild – en uppgift som inte är helt okomplicerad.
– Tack vare en god och konstruktiv dialog med många intressegrupper vid sjön har vi fått in viktiga synpunkter under hela proces sen och kunnat arbeta fram en gemensam plan. Vi har fått flera glada tillrop efter att den nya regleringen trädde i kraft. Det känns kul och tyder på att regleringen blivit bra för många, säger Kent Petersson, miljösamordnare på Fortum.
Målbilden för regleringen tar avstamp i medelnivån som uppmätts från 1999–
2016 av SMHI, därmed efterliknar den nya regleringen mer det naturliga flödet i sjön än tidigare. Det innebär också en mindre variation av vattennivåerna sommartid, där den nedre sänkningsgränsen blir något högre än innan samtidigt som elproduktionen är fortsatt effektiv.
Förändringen är välkommen av bland annat hem- och stugrepresentanter, lant bruksrepresentanter, fiskevårdsföreningen och Naturskyddsföreningen, som alla haft en aktiv del i att nå en reglering som gynnar så många som möjligt kring sjön.
Det finns även en särskild anpassning kring vårfloden för att gynna det lokala fiskbeståndet av gädda och abborre samt friluftslivet.
Bollnäs kommun har också varit en viktig
representant i arbetet för en ny reglering. Kommunen har redan påbörjat ett restaure ringsarbete av våtmarker kring Voxsjön som förenklas av de högre vattennivåerna.
För att säkerställa vilken miljöpåverkan förändringen får ska effekter på naturvärden utredas under en prövotid på sex år. Före taget Ecogain genomför en kartläggning av sumpskogar och översilningsmarker kring Voxsjön för att kunna bedöma om den biolo giska mångfalden gynnas. Detta är en del av prövotidarbetet, där en ständig utvärdering och möjliga justeringar görs för att uppnå bästa resultat. Prövotidsarbetet utförs i sam råd med tillsynsmyndigheten och ska redo visas till Mark- och miljödomstolen senast sex år efter det att den ändrade regleringen tagits i drift.
Ansökan om ändrad regleringen skickades in för tre år sedan men arbetet bakom har pågått under en längre tid. Det har funnits en önskan om att kunna gynna samtliga intressen kring sjön och skapa en gemensam målbild – en uppgift som inte är helt okomplicerad. Bild: FortumWSP är en av världens ledande rådgivare inom samhällsutveckling.
Hos oss jobbar de främsta experterna inom analys och teknik t ex. vattenbyggnad och bergteknik, för att tillsammans med våra kunder ta fram innovativa lösningar för en hållbar, trygg och funktionell morgondag.
Så tar vi vårt ansvar för att framtidssäkra världen på bästa sätt.
Läs mer på wsp.com/framtidssakrar
Forshuvudforsens vattenkraftverk i Dalälven rustas upp för bättre säkerhet och arbetsmiljö. En utmaning var att bygga fångdammar för att få ett torrt arbetsområde. En annan att betongpelare från 1918 delvis rivs och renoveras med ny betong.
AV LARS-OLOF TANDBERG
är det första kraftverket av fyra under Dalälvens väg genom Borlänge. Det är ett ström kraftverk, vilket betyder att det inte har något vattenmagasin, utan det vatten som rinner i älven är det som används för elproduktion.
Uppströms, i Österdalälven, finns två regleringsmagasin, Siljan och Trängslet. I Siljan kan man magasinera 660 miljoner kubikmeter vatten och i Trängslet 880 miljoner kubikmeter. Dessa magasin kan användas för elkraftsproduktion när andra kraftkällor inte räcker till, till exempel när
vind- och solkraft inte producerar tillräckligt.
– Produktionen i sol- och vindkraft går upp och ner beroende på när solen lyser och när det blåser. Vattenkraften producerar hela tiden och med regleringsmagasin kan man balansera energisystemet. Forshuvudforsens vattenkraftverk är en viktig del i den balansen och upprustningen görs för att kunna bibehålla produktionen av den förnybara och koldioxidfria elen, säger Magnus Svensson som är projektledare på Fortum.
Vid kraftverket finns fyra utskovsluckor som öppnas när vattenflödet är högre än den
mängd som kan användas för elproduktion. Dammpelarna som luckorna är infästade i byggs om och förses med nya utskovsluckor.
Dammen, som byggdes 1918 då betongen inte var lika bra som dagens, börjar bli sliten och måste renoveras. Det handlar även om att förbättra arbetsmiljön. Spelhusen, vari från luckorna manövrerades, satt tidigare på betongpelare ovanpå dammpelarna, och personalen fick klättra fyra meter upp för att komma in i spelhusen. De nya spelhusen
En av pelarna som delvis skulle behållas var i så dåligt skick att den fick rivas. Nu förbereds för gjutning av ny pelare.byggs i samma nivå som brobanan och det blir lättare att komma till vid luckkörning och underhållsarbete.
Vid renoveringen har en nyutvecklad typ av klimatsmart betong använts. Den har utveck lats av studenter på KTH tillsammans med NCC och betongindustrin. Andelen cement har minskats och ersatts med 25 procent flygaska, dessutom används större stenar vilket minskar temperaturen i betongen.
– Betongen har samma hållfasthet som traditionell betong. I och med att den håller lägre temperatur minskar risken för sprickor och vi slipper ha kylrör i betongen när den härdar. Att det går åt mindre cement är bra både för miljön och med tanke på den aktuella cementkrisen, konstaterar Magnus Svensson.
Inför den här typen av projekt krävs noggranna bergtekniska undersökningar. Vid Forshuvudsforsen gjordes tre typer av undersökningar. Kartering av schaktbotten visade att den hade hög tryckhållfasthet, vilket är en förutsättning för att berget ska klara tunga betongkonstruktioner. Kärnborrning visade att det inte fanns några utbredda sprickplan i bergmassan. Genom att trycka ut vatten i berget via borrhål visar hur öppna
På bilden pågår bilning av brobana för att sedan kunna vajersåga brobalkarna.
de sprickor som finns är och om de är lokala eller om de sträcker sig över en större del av dammen.
– Resultatet av undersökningarna visar vilken nivå och vilka bergschaktningsmetoder
vi ska använda vid grundläggningen, säger Jessica Öhr Hellman som är bergtekniker och geolog på WSP.
En annan utmaning i projektet var att säkerställa att berget kunde schaktas ut utan >>
BMJ´s uppdrag i Forshuvudforsen är tungrivning av betongkonstruktioner, rivning av luckor, vajersågning av pelare samt borrning för bergförankringar.
E-post: jesper@bmjbetong.se Tel: +46 (0)70 - 437 88 34
Formen armeras inför gjutning av den nya pelaren.att spränga, för att inte skada befintliga delar av kraftstationen.
– Först sågas en öppen spalt med vajer sågning mot känsliga delar för att stoppa vibrationer och spränggaser. Därefter tas berget ut med hjälp av spräckning.
Renoveringen sker i två etapper där halva dammen och två luckor byggs om i första etappen och resterande två i andra etappen. Detta för att ha möjlighet att öppna två luckor om det är stopp i elproduktionen och älvens vatten måste passera genom dammen. I den första etappen som nu pågår renoveras de två luckorna på västra sidan.
Uppströms har en fångdamm byggts för att kunna torrlägga arbetsområdet. Först skapades två runda celler genom att spont slogs ner och cellerna fylldes med material. Från den yttersta cellen in till den mellersta dammpelaren utfördes en vägg av RD-pelare som borrades ner i berget.
– RD-väggen behövdes för att klara de stora krafterna från vattnet, dels för att få tätt mot dammpelare 3, dels för att få det arbetsutrymme som krävs, säger Simon Isaksson, platschef på NCC.
Nedströms borrades berlinerspont ner i berget ytterst och sedan fylldes material mot den. Plåtar svetsades utanpå sponten ovan och under vatten.
– Det är en utmaning att jobba i vatten. Det hittar sina egna vägar och det är en utmaning att täta för att få torrt på insidan av fångdammarna. Men vi har lyckats bra
med det, konstaterar Simon Isaksson.
Nu pågår rivning av gamla skibord, de gamla luckorna har tagits bort och brobanan har plockats bort. Därefter byggs nya skibord, pelarna gjuts på, nya brobanor monteras och nya spelhus byggs.
– Vi lämnar ursparningar för ingjutnings gods, lucklager med mera. När de är mon terade gjuter vi fast konstruktionen. Sedan monteras luckorna, testas och efter det tar vi bort fångdammarna. Därefter börjar vi om med etapp två på andra sidan.
En annan utmaning är att det handlar om en gammal konstruktion. Det kräver noggrann planering och kunskap.
– Vi sågar och bilar bort de delar av pelarna som inte ska vara kvar. Innan vi gjuter på de nya delarna måste vi sedan rugga upp ytan på den gamla betongen, för att få vidhäftning för den nya betongen, säger Simon Isaksson.
Det är alltid en utmaning att gå in i en gammal anläggning där delar av befintliga konstruktioner ska bevaras.
– Ofta vet man inte förrän man börjar riva hur mycket betong och andra material som är i dåligt skick, säger Andreas Halvarsson som är teknikansvarig för vattenbyggnad på WSP.
Det gäller även att få det bevarade och det nya att passa ihop. Ny och gammal bet ong ska samverka. Så mycket som möjligt av stensättningen på de befintliga pelarna bevaras för att dammen i möjligaste mån ska behålla sitt ursprungliga utseende
– När delar av konstruktionerna rivs minskar dess förmåga att stå emot vattnets krafter. För den mellersta dammpelaren har det därför blivit nödvändigt att temporärt stötta den med dragstag och stödskivor, förklarar Andreas Halvarsson.
Att delar av konstruktionen ska behållas har naturligtvis försvårat rivningen. Den måste ske extra försiktigt mot kraftstationen och pelarna. En av pelarna som delvis skulle behållas var i så dåligt skick att den fick rivas helt.
– Vi har rivit två luckor, ett spelhus och två broar och två skibord. Totalt har vi rivit drygt 4 000 kubikmeter betong och cirka 280 ton stål, berättar Jesper Johansson på BMJ Betonghåltagning och Entreprenad som utfört all tungrivning.
När det bestämdes att pelare fyra skulle rivas helt hängdes en Brokk 500 i en kran och ställdes ovanpå pelaren.
– Den har fjärrstyrning och föraren stod i en krankorg i en annan kran. Vi bilade oss neråt bit för bit och nedanför stod en grävmaskin och rensade undan, säger Jesper Johansson.
Upprustning av vattenkraftverk, Borlänge
Tidplan: maj 2021–dec 2024
Byggherre: Fortum Sverige AB
Byggentreprenör: NCC Sverige AB
Kostnad: 270 Mkr
Forshuvudforsens vattenkraft verk i Dalälven rustas upp för bättre säkerhet och arbetsmiljö. Bild: Magnus SvenssonMed över 240 medarbetare enbart dedikerade till vattenkraften är ONE Nordics affärsområde Hydro en av Sveriges största och ledande ingenjörs- och serviceverksamheter inom vattenkraftsektorn. Vi har avtal med branschens största aktörer över hela Sverige, vilket innebär att vi kan erbjuda våra medarbetare bland de mest spännande projekten inom innovation, modernisering, digitalisering, teknisk uppdragering samt drift- och underhåll av vattenkraftanläggningar där vi är med och bygger det nya energisamhället för nästa generation.
ONE
ONE Nordic har varit en viktig nyckelspelare vid Fortums stora dammsäkerhetssatsningar i både Trängslet och Forshuvud – ett arbete som garanterar vattenkraftverkens fortsatta levnad som leverantör av förnybar el.
ONE Nordic tillhandahåller ett brett spektra av tjänster inom vattenkraften och arbetar både med drift och underhåll och med stroskaliga entreprender. Vi arbetar i ett projekts alla faser, vilket inkulderar allt från koncept och förstudier till genomförande och implementering. Vi har härtill expertis inom alla tekniska områden; t.ex. dammsäkerhet och -teknik, mekanik, automation, luckor, turbin- och generatorteknik samt utbyte av el- och kontrollutrustning. Jörgen Vidström, Affärsområdeschef Hydro, ONE Nordic
ONE
ONE Nordic är en av Sveriges ledande leverantörer av tekniska tjänster, entreprenader och underhåll inom energi- och industrisektorn. Vi har marknadens bästa kompetens för att utveckla, bygga, modernisera, optimera och underhålla kundernas anläggningar. Vi har cirka 1200 medarbetare och finns etablerade runt om i hela Sverige. one-nordic.se
Robert Johansson blir ny vd för Energiservice. Energiservice, som ägs av Skellefteå Kraft, tillhanda håller underhållstjänster till företag inom vindkraft, vattenkraft, kraft- och fjärrvärme, industri och elnät.
– JAG ÄR ÖVERTYGAD om att Robert Johansson genom sitt inkluderande ledarskap och sin gedigna erfarenhet kommer skapa goda förutsättningar för Energiservice att leverera på koncernens långsiktiga mål, säger Elin Bergsten, styrelseordförande för Energiservice.
Robert Johansson kommer senast från en tjänst som platschef på Franke Futurum och har dessförinnan haft flertalet ledande positioner inom företaget.
– Jag ser fram emot ta klivet från tillverkningsindustrin till servicesektorn, en för mig helt ny bransch. Såväl regionen som Skellefteå är under omvandling och utmaningar finns när elnäten ska byggas ut, vattenkraften ska utvecklas och service
av laddningsinfrastruktur ska fungera. I den omvandlingen har Energiservice en viktig roll, säger Robert Johansson.
Robert Johansson tillträder sin tjänst den 12 september och är stationerad på Energi services kontor i Skellefteå.
Energiservice är en heltäckande lever antör av underhållstjänster till företag inom
vindkraft, vattenkraft, kraft- och fjärrvärme, industri och elnät. Kärnkompetensen finns inom vatten- och vindkraftsanläggningar, men erbjuder även professionellt under håll inom värme, industri, el- och fibernät. Energiservice ägs av Skellefteå Kraft och företagets huvudsakliga verksamhet finns i Västerbotten och Norrbotten.
Robert Johansson ny vd Energiservic. Bild: Skellefteå Kraft
Energiservice är en heltäckande leverantör av underhållstjänster till företag inom vindkraft, vattenkraft, kraft- och fjärrvärme, industri och elnät. Bild: Fortum/Seved Lycksell
Fortums anläggning pågår under nära fem års tid och väntas vara genomförda som maren 2024. Det är den mest genomgripande uppdateringen av kraftverket någonsin. Projektet omfattar utsprängning av 350 000 kubikmeter berg, förbättring av vattenvägar och tunnelbygge i befintlig damm. 250 000 kubikmeter av sprängmassorna används för att förstärka reservoarens damm.
En befintlig men oanvänd omloppstunnel från byggtiden i slutet av 1950-talet ska åter tas i bruk, vidgas genom sprängning, förses med nya luckor och anslutas med ingjutning
av en ståltub till spillkanalen. Den tunneln är 240 meter lång och vidgas till 7,4 meter. Luckpartiet består av två serviceluckor och två reglerluckor enligt en modell som är vanligare vid dammar i övriga Europa än i Sverige.
– Dammen är väl byggd och vi har inga läckage, men ingen kan säga när i framtiden man kan få problem. Då ska dammen vara väl rustad, säger Fortums projektledare Per Fektenberg.
Trängslets kraftverksdamm i Älvdalens kommun är 125 meter hög och 900 meter lång. Det är Sveriges högsta jorddamm och
Fortums största vattenmagasin samt ett av de största sådana i Norden. Den storslagna dammen sträcker sig 70 kilometer uppströms norrut från kraftverket.
Renoveringen ska göra det möjligt att leda ännu mer vatten förbi kraftstationen än tidigare vid höga flöden. Vattnet kan ledas ut via befintliga dammluckor och det nya bottenutskovet, inlopp under vattenytan, under kontrollerade former.
– Genom att bygga ett nytt djuputskov i en redan befintlig tunnel kommer dammen att kunna sänkas snabbare än idag och öka kapaciteten för att hantera stora vattenflöden.
Trängslets kraftverksdamm. Till höger bygget av utökad spillkanal med trappsteg. De utsprängda massorna läggs som ytterligare dammsäkring. Bild: Per FektenbergDetta är den del i projektet som bidrar mest till att öka dammsäkerheten i Trängslet. Sam mantaget beräknas dammen kunna hantera en 15–20-procentig ökning av vattenflöden.
Den befintliga spillkanalen vid sidan av dammen vidgas och förses med stora trappsteg för att dämpa vattnets kraft så att man därigenom ska kunna minska risken för erosion. Spillkanalen är 470 meter lång och består på den flacka delen av tolv sty cken 20 meter långa steg som är 2,75 meter höga. I den branta delen på slutet av kanalen övergår de i tio steg som är åtta meter långa och fyra meter höga.
– Det kallas energiomvandling. Det blir en luftinblandning i trappan som tar bort energi ur flödet, vilket gör att det inte slits så mycket på kanalens kanter. Genom att vattnet vid varje steg lättar från botten kommer luft in och totalt 80 procent av energin tas ur det forsande vattnet, säger Per Fektenberg.
Arbetena i den befintliga spillkanalen förväntas kunna pågå ostört under hela pro jekttiden. Kanalen har inte behövt användas för avtappning på 22 år. För närvarande är det en marginal på 20 meter till dämgränsen.
– Sprängningarna bidrar till stora mäng der bergmaterial, som vi använder för att förstärka nedre delen av dammen. Massorna läggs nedströms efter hela dammens längd. Samtidigt som vi tar till vara restprodukterna från sprängningen blir dammen mycket säkrare.
På Skanska beskriver man entreprenaden vid Trängslets vattenkraftverk som ett kom
plext och adrenalinhöjande arbete.
Trängslets vattenkraftverk byggdes från 1956 och den första turbinen togs i bruk 1960. Kraftverket omfattar tre Francistur biner med en samlad effekt om 330 MW. Medelproduktionen är 650 GWh per år. Medelvattenföringen är 63 kubikmeter i sekunden. Det finns kapacitet för ett vatten flöde på 270 kubikmeter i sekunden.
Den naturliga fallhöjden vid Trängslet är cirka 30 meter, men med den befint liga dammen är fallhöjden 142 meter vid dämningsgräns. Amplituden mellan lägsta och högsta vattennivå är 35 meter. Den 900 meter långa fördämningen är i botten 550 meter tjock och tätkärnan är 100 meter tjock.
Jorddammens volym är 7,2 miljoner kubik meter, vilket motsvarar tre stycken egyptiska Cheopspyramider.
Vattenmagasinet i Österdalsälven uppströms Trängslet omfattar 1200 miljoner kubikmeter varav i den reglerbara delen 880 miljoner kubikmeter.
FAKTA
Dammsäkerhetshöjande åtgärder vid
Trängslets kraftverk
Byggherre: Fortum Sverige AB
Generalentreprenör: Skanska Sverige AB
Tidplan: Oktober 2019–sommaren 2024
Kostnad: 600 Mkr
Luckläge för det nya djuputskovet. Bild: Per Fektenberg Vertikalschakt för bygget av djuputskov vid Trängsletdammen. Bild: Per Fektenberg
Kraftverksbyggarna åtar sig de största och mest komplicerade markarbetena vid renovering och nybyggnad av kraftverk och dammar. Bygget av en ny spillkanal och förstärkning av dammen vid Trängslets kraftverk i Österdalälven är ett av de större pågående arbetena.
– DET ÄR ETT intressant, spännande och roligt jobb. Vi utför schakt- och fyllnadsarbeten när 250 000 kubikmeter sprängs ut för den nya kanalen och flyttas till förstärkning av dammtån vid Trängslet, säger Claes Wixner, platschef för Kraftverksbyggarna.
Spillkanalen är 470 meter lång och försedd med ett antal större trappsteg för att dämpa kraften i det vatten som ska ledas förbi kraftverket. Jorddammen som förstärks är 900 meter lång och 125 meter hög.
Huvudbeställare är energiföretaget Fortum och Kraftverksbyggarna är underentreprenör åt byggföretaget Skanska.
Dammen vid Trängslets vattenkraftverk reglerar Fortums största vattenmagasin, som sträcker sig 70 kilometer uppströms.
Det här är Sveriges största jorddamm
med en fallhöjd på 142 meter.
– Det är ett väldigt stort projekt och en ära att få vara delaktig i. Utmaningen är de stora schakterna och de branta fyllningarna. Arbetena har pågått i två och ett halvt år och kommer att fortsätta ett par år till. Vi har sju man och sju maskiner på plats.
Inget jobb är för stort eller för litet för Kraftverksbyggarna. Just nu är företaget engagerat i ett tiotal projekt. Bland annat även dammsäkerhetshöjande åtgärder vid Burvattnet i västra Jämtland för Indalsälvens Vattenreglerföretag.
Företaget arbetar efter rådande miljökrav och maskinparken använder miljöenliga hydrauloljor samt MK1 Diesel och HVO 100. All service och underhåll på maskinerna sköts av egen personal i egen verkstad.
Kraftverksbyggarna i Söderhamn AB ägs gemensamt av VSM Entreprenad AB, Wixner & Rödin Entreprenad AB och Lie i Norr AB. Företaget utför markarbeten vid renovering och nybyggnad av kraftverk och dammar.
– Vi gick samman och bildade det här bolaget för en del år sedan för att kunna ta de allra största uppdragen, säger ClaesWix ner, som förfogar över i storleksordningen 300 maskiner och anställda, som just nu är engagerade i tiotalet större och mindre projekt.
Entreprenaden vid Trängslets kraftverk i Österdalälven är ett av Kraftverksbyggarnas större pågående arbeten.
Den gamla kraftstationen vid Rengårds vattenkraftverk är totalrenoverad och aggregat G1 åter i drift. Nu pågår bygget av ytterligare ett aggregat G2 precis intill. Det ska tas i bruk sommaren 2024 och medföra totalt sett fördubblad effekt vid Rengård.
GÖSTA LÖFSTRÖM
Skellefteälven ägs av energibolaget Skellefteå Kraft AB. Med den totala upprusningen av kraftstationen fördubblas den tidigare effek ten om 35 MW till 70 MW.
Andritz Hydro Sverige AB är totalentre prenör för både generator- och turbinprojek tet och leverantör av maskindelar från hela världen, framför allt tillverkade i Europa och Indien. Turbinens löphjul består av ett stort antal delar och är hopmonterat i verkstaden
i Nälden utanför Östersund. En av turbin erna är modellprovad vid Andritz eget lab i Tammerfors, Finland, men också i Österrike.
– Renoveringen av G1 är ett ganska typ iskt projekt för oss, men det är ovanligt med installation av helt nya vattenkraftaggregat i Sverige, såsom G2. Det sker ungefär en gång vart tionde år, medan man i Norge haft en period av nya installationer, säger Peter Knutsson, marknadschef vid Andritz Hydro Sverige.
Senast det skedde nyinstallation av vatten kraft i Sverige var 2013 när Jämtkraft byggde två nya aggregat i Hissmofors Kraftverk vid Indalsälven, precis nedströms Storsjön.
Förberedande arbete vid Rengårds kraftverk inleddes sommaren 2020. I okto ber tog kommunfullmäktige beslut om investeringen och i mars 2021 kom positivt besked från Mark- och miljödomstolen. I maj
NORDISKA PROJEKT
Rengård blir med den fördubblade effekten det största av Skellefteå Krafts vattenkraftverk i Skellefteälven. Bild: Mattias Holmgren, NCC.det året stoppades det befintliga kraftverket för att renoveringen skulle kunna inledas. Under stoppet har älvens vatten letts om till spillfåran vid kraftverket.
I gamla G1 har både turbin och generator bytts ut till nytt och större med mer effekt som kan hantera ett större vattenflöde.
– Det är en renovering, men det mesta är nytt, säger Peter Novak, som är Andritz pro jektledare. Det handlar om en Kaplanturbin på 42,5 MW med sex skovlar. Den snurrar med 115 RPM och är i bruk sedan april i år. Vattenflödet är 240 kubikmeter per sekund.
Under ombyggnaden av G1 har Rengård varit stängt i ungefär ett år, men nu levererar kraftstationen el till det svenska nätet igen. Och om två år ska det bli ännu mer el när G2 tas i bruk.
G2, som byggs precis intill och till höger om G1 i vattnets strömriktning, är en något mindre enhet, men helt ny med en fembladig Kaplanturbin med en effekt om 23 MW i ett
vattenflöde om 130 kubikmeter per sekund. Även detta projekt leds från Andritz i Sverige men Andritz Hydro AS i Norge, som har stor erfarenhet av nytillverkade kraftstationer, deltar i stor utsträckning i arbetet.
Den nya stationsbyggnaden byggs sam man med den befintliga anläggningen, så att de två aggregaten får en gemensam överbyggnad.
Gemensamt för aggregaten är att man satsat på miljövänliga lösningar med oljefri smörjning av löphjul för att väsentligt minska olja i stationen och ersätta det med vatten.
– De lager som finns är byggda i ett konstgjort material som tål belastning, har lågt slitage och är vattensmorda, vilket betyder att man slipper hydraulolja i älven om ett haveri skulle inträffa, säger Peter Novak.
Med utbyggnaden av kapaciteten i Rengårds kraftstation ökar inte bara energiproduktionen utan också reglerförmågan, vilket är bra för Sveriges elförsörjning.
Rengård går från att ha varit en flaskhals till att bli en viktig kugge i framtidens Skellefteälv.
Det nordiska företaget VEO bidrar i pro jektet med El- och kontrollsystem för kraftverket, allt från automationslösningar och styrsystem, utomhus ställverk och hjälpsystem för AC och DC till ström ut på nätet.
– Det här är ett typ-projekt för oss som passar vår spetskompetens, säger Ville Vieri, försäljningschef vid VEO. Men det är inte helt vanligt att få bygga nytt och stort som i Rengård, det sker väl en gång vart femte år i Sverige och Norge.
– Vi har ett långt och gott samarbete med Skellefteå Kraft, som vet vad de vill ha och satsar på många nya finesser för bland annat automation och software. De är på rätt väg och vill ha lösningar som är optimala och moderna i framkant, modigt och litet av ett pilotprojekt. Bland annat är det ett RDS-system för digitalisering enligt en ny standard. Här är de först i Norden enligt vår erfarenhet. Det kommer
Montering av löphjulskolvar till Rengård G1. Bild: ANDRITZVEO erbjuder tillförlitliga elektrifieringsoch automationslösningar för både nya vattenkraftverk och för moderniseringsprojekt av alla storlekar.
Som en oberoende systemintegratör optimerar och implementerar vi på VEO produkter av alla fabrikat och kombinerar dem med skräddarsydda lösningar för att få ert projekt att fungera så smidigt, kostnadseffektivt och hållbart som möjligt.
VEO är en energiexpert som erbjuder elektrifierings- och automationslösningar för sina kunder. Mer än hälften av företagets intäkter kommer från förnybara energilösningar. VEO:s huvudkontor ligger i Vasa, Finland och bolaget har även dotterbolag i Sverige, Norge och Storbritannien. VEO Group sysselsätter 500 personer och omsatte 124,8 miljoner euro år 2021.
branschen att införa i fler anläggningar när man uppdaterar gamla anläggningar.
Norconsult är projektör och teknisk rådgivare i kraftverks bygget och har implementerat en heldigital leveransmodell. Företaget projekterar bygg, luckor, grindar, VVS och elin stallationer till kraftverket.
Detta är det första kraftverket i Sverige som projekteras i fullskalig BIM. Här förekommer i stort sett inga papper eller ritningar utan allt arbete utgår från en gemensam samordningsmodell, som även fungerar som bygghandling till produktionsdelen.
BIM som samordningsmodell ger en gemensam bild, vilket minimerar felaktigheter i både projekterings- och produktionsprocessen. Med detta skapar man ordning och struktur i projektet och man bygger starka engagerade team mellan alla, från byggherre och projektör till entreprenörer.
Utbyggnad med ny turbin och generator vid Rengårds vattenkraftverk i Skellefteälven samt renovering av det befintliga verket
Tidplan: september 2021–augusti 2023
Byggherre: Skellefteå Kraft AB
Byggentreprenör: NCC Sverige AB
Turbin- och generatorentreprenör: Andritz Hydro El- och Kontrollutrustningsentreprenör: VEO
Byggprojektering: Norconsult
Kostnad: 900 Mkr
Bild AndritzKompetensförsörjning
– VI SOM SÅ många andra branscher jobbar för att attrahera nya medarbetare. Våra arbetsplatser finns ofta utanför de stora städerna, så utöver att visa hur spännande uppgifter vi kan erbjuda så handlar det om att få människor att pendla eller att flytta till oss, säger Diana Bogic som är vd i branschorganisationen Svenska Gjuteriföreningen.
Parallellt med arbetet mot en konkurrenskraftig, hållbar och energisnål produktion
är i fokus för de svenska gjuteriföretagen. Att lyfta
för fler utbildningar hör
har gjuteriföretagen ambitionen att år 2035 vara ledande inom funktionsoptimerat gjutgods, där olika delar av en komponent kan ha olika egenskaper, samt vara en klimatneutral industri. Och därmed också vara ett naturligt karriärval för teknikintresserade personer.
– Svenskgjutet är namnet på ett initiativ
vi har för att sprida kunskap om branschen och inspirera. Vi fokuserar på personer i åldrar mellan 16 och 35 år, som är måna om klimatbiten och som vill arbeta i företag med liknande värderingar. Vi vill lyfta att vi är väldigt gröna, att vi arbetar hållbart och tillverkar produkter som behövs i ett hållbart samhälle.
Svenskgjutet är en kvalitetsstämpel som talar om en innovationsrik framtidsbransch
Gjuteribranschen vill locka kompetens till en attraktiv industrigren med bra karriärmöjligheter. Bild: Albin Loodmed goda karriärmöjligheter. Gjuterier samlar många kompetenser, en del yrken som kan läras på plats och andra som kan läras genom utbildning.
Det finns möjligheter att få vara med och rita framtidens fordonsdetaljer och medverka i arbetet mot ännu grönare gjutgods.
Och initiativet poängterar att gjutna produkter finns i nästan alla produkter man har omkring sig, närmast i mobilen eller datorn, i stolen man sitter på, i bilen man färdas i, i brunnslock, elsparkcyklar och så vidare.
Åtta av tio av Sveriges största exportföretag är beroende av gjutna detaljer.
– Svenskgjutet är en del i att säkra kompetensförsörjningen i branschen, vilket inte alltid är så lätt när alla skriker efter ingen jörer och operatörer. Sedan får vi inte glömma att vi har 6 000 kompententa medarbetare i branschen som vi såklart vill behålla och säkerställa att de utvecklas i takt med att branschen gör det. Därför arbetar vi inten sivt med livslångt lärande där vi ser till att våra medarbetare har möjlighet att vidareutvecklas genom exempelvis gjuterivalidering och diverse utbildningar. Det vi arbetat med senast är att ta fram nya utbildningar i bland annat Jönköping, på olika nivåer, från YH-utbildningar till vår ”gjut-magister”, samtliga digitala och på distans, säger Diana Bogic.
Gjuteriföretagen arbetar för att kunna erbjuda bra arbetsmiljö och har gjort det länge. Nu handlar det i stor utsträckning om att visa upp den också.
Diana Bogic är vd i Svenska Gjuteriföreningen. Bild: Daily KommunikationCalderys Nordic AB har utvecklat ett syntetiskt material som ersätter grundämnet bor bland annat som sintringssäkrande ämne i gjuteriugnar.
Den nya tekniken, som kan bli en jätteprodukt över hela världen, har utvecklats i ett samarbete med Volvo Powertrain i Skövde.
CALDERYS NORDIC arbetar inom eld fasta lösningar och tjänster och erbjuder service till kunder över hela världen med säkra, pålitliga och högpresterande eldfasta lösningar inom flera branscher – järn, stål, gjuteri, aluminium, cement & kalk, olje- & kemiska raffinaderier samt pannor & för bränningsugnar.
I ett treårigt samarbetsprojekt med Volvo Powertrain vid det utbyggda gjuteriet i motor fabriken i Skövde och med forskningsinstitutet RISE har en helt ny metod utveck lats för att ersätta det halvmetalliska, fasta och svårsmälta grundämnet bor i smältugnskonstruktioner.
– Det är i kvartsitinfodringen i ugnarna som vårt nya syntetiska sintringssäkrande material tillförs kvartsiten istället för grundämnet bor, som ju är på väg att förbjudas
eftersom det om det kan ha skadlig inver kan på ekosystem, säger Håkan Andersson, försäljningschef gjuteri på Calderys Nordic.
Sintring är en diffusionsbaserad process där fasta partiklar sammanfogas till ett större objekt vid höga temperaturer, dock under smältpunkten. Bor används i alla eldfasta branscher.
Projektet i Skövde var för litet för att kunna utveckla det nya materialet fullt ut, så Volvo engagerade en rad andra gjuterier i Europa, som var ute efter samma sak, för att Calderys skulle kunna ta fram sin syntetiska lösning på ett globalt behov.
– På Volvo vill vi gärna ta till oss miljövänliga lösningar och arbeta mot en minimal miljöpåverkan och steg som detta visar att vi försöker leda utvecklingen i rätt riktning.
I gjuteriet vid Volvos motorfabrik i Skövde
tillverkas motorblock, svänghjul och cylinderhuvuden för Volvo Heavy Dutys lastvagnar och bussar samt Volvo Penta och VCE anläggningsmaskiner. Gjuteriet förser hela koncernen med gjutna produkter.
Calderys Nordic med säte i Höganäs har två fabriker i Sverige, en i Höganäs och en i Åmål, och därtill ett eget dagbrott för högkvalitativ kvartsit Dalsland, som varit i drift sedan 1905. Säljkontor finns i bland annat Mariestad. Calderys Nordic är en del av det franska multinationella före taget Imerys ”High Temperatures Solutions business”.
Svenska gjuteriföretag hotas av de höga svenska elkostnaderna. Konkurser kan bli följden trots att företagen har en viktig roll i en grön omställning. Prissättningen på el måste ändras och det snabbt. Det hävdar Lars Johansson, ordförande i Svenska Gjuteriföreningen.
AV GÖSTA LÖFSTRÖM2010 KOM DEN första Branschagendan där hållbarhet var en viktig faktor. Denna agenda har nu reviderats ett antal gånger och under den senaste revideringen beslöt bran schens aktörer, Svenska Gjuteriföreningen med deras medlemmar, Jönköping Univer sity samt RISE, att branschen år 2035 skulle vara CO2-neutral.
Branschen har länge arbetet med hållbar het och är en tidig industri att ställa om till mer energieffektiv och fossilfriproduktion.
– Gjuterierna såg tidigt den ekonomiska fördelen med en hållbar produktion och majoriteten av företagen bytte exempelvis
till elektrisk uppvärmning av smältugnarna, säger Lars Johansson.
Långt innan ordet hållbarhet ens hade gått in i sin storhetstid kunde svenska gjuteribran schen proklamera att den tack vare sin tidiga omställning tillsammans med den svenska elmixen har världens lägsta koldioxidutsläpp vid smältning.
– Det är tillsammans med flera olika aktörer som branschen arbetar för att säker ställa omställningen. Det har varit ett långsiktigt arbete i nära samarbete med
Jönköpings Universitet och med Swerea, som vi var delägare i men som nu ingår i RISE. Hållbarhets- och återvinningstanken har funnits hos oss i över 20 år. EU-kom missionens BREF-dokument om villkor för industrin gäller miljö och energi som är aktuella för oss också. De bidrar till en sund neutral konkurrenssituation och här ligger våra gjuterier i framkant. Men miljökraven kräver mycket energi och där kommer dagens elkostnadschock in i bilden.
Det finns exempel på gjuterier som gjort kraftiga investeringar i resurseffektiva pro cesser som minskat deras energiförbrukning
Gjuteriindustrin är mycket energikrävande och drabbas hårt av de aktuella elkostnaderna i Sverige. Bild: Albin Loodmed 17 procent, men på grund av ökade nätavgifter under investeringstiden drabbats av att kostnaderna i stället ökat med 20 procent.
Och Lars Johansson lyfter ett exempel från ett medlemsföretag som budgeterat för elkostnader om fem miljoner kronor på ett år och istället verkar hamna på 55 miljoner!
Frågan om tillgång och kostnader för el är en stor utmaning för gjuteriindustrin precis som för så många andra aktörer i samhället. På kort sikt handlar det om överföringsmöjligheterna. På längre sikt handlar det om den nationella utmaningen som följer med den enorma efterfrågan på el när fossila bränslen ska ersättas inom både transport sektorn och industrin.
Men på riktigt kort sikt, här och nu, han dlar det om överlevnaden för många företag efter den elkostnadschock som på kort tid drabbat Sverige.
– Vi får hoppas att detta bara är ett hack i historien. Ska vår industri fungera långsiktigt så måste vi ha en pålitlig energiförsörjning med rimliga villkor. Om inte kommer ingen industri att klara av den omställning som alla förväntar sig, säger
Lars Johansson.
Gjuteriföreningen befarar att osäker het kring effekttillgång kan få gjuterier att välja bort investeringar i ny teknik, trots att dessa skulle kunna minska företagens klimatpåverkan.
I en debattartikel nyligen gick ledningen för Gjuteriföreningen med Lars Johansson i spetsen ut med kravet att elprissättningen måste ändras snabbt.
– Gjuterier går på knäna på grund av skyhöga elkostnader med konkurser runt hörnet om inget ändras snabbt. Att smälta metall för att gjuta komponenter som är viktiga för den gröna omställningen kräver mycket energi. Branschen såg tidigt fördelar med hållbar produktion och bytte till elek trisk uppvärmning av smältugnarna. Nu får många gjuterier lida för sin omställning, säger Lars Johansson och konstaterar att föreslagna subventioner bara kan lösa det akuta problemet.
– Vi kräver en elprissättningsmodell som ger stabil tillgång på el till konkurrenskraftiga priser. De som tjänar på dagens modell är Svenska Kraftnät (flaskhalsavgifter), finansdepartementet (moms) och så förstås elproducenterna.
Lars Johansson är ordförande i Svenska Gjuteriföreningen. Bild: Daily KommunikationGjuteriindustrins konkurrenskraft och lönsamhet ska stärkas och branschen kommuniceras som en viktig aktör i Sveriges strävan för ett hållbart samhälle. Bland annat forskas det kring resurseffektivitet på bred front.
AV GÖSTA LÖFSTRÖMDET ÄR ETT AV målen för forskningsprojektet ”Gjutna produkter med resurseffektiva tillverkningsprocesser och affärsmodeller”, som bedrivs av RISE, Research Institutes of Sweden, som koordinator i samverkan med Svenska Gjuteriföreningen, Vinnova, Metalliska material och Högskolan i Jönköping. Projektet ska ge svenska gjuterier verktyg för en hållbar omställning genom effektivare resursanvändning.
Projektet utgår från nulägesanalyser och drivs vidare genom fallstudier och pilot
projekt. Och det består av tre delar eller arbetspaket:
* Resurseffektiv energianvändning, som väntas ge resultat redan under den treåriga projekttiden. Det är fokus på fallstudier på företagen med konkreta lösningar som värmeåtervinning vid ventilation, optimerad värmebehandling och energilagring. Fossil fria lösningar prioriteras. Här undersöks hur en högre resurseffektivitet kan uppnås
för energianvändningen för en given gjuten produkt och en given framställningsprocess.
– Det här är ett särskilt spännande område som på kort tid blivit än mer aktuellt. Vi kommer fram till lösningar som ger kort startsträcka, säger projektledaren Åsa Lauenstein, senior forskare vid RISE.
– Scania är definitivt ett av de företag som går i täten när det gäller att fasa ut fossila bränslen från gjuteriet och de har en enorm erfarenhetsbank att dela med sig av i projektet.
* Resurseffektiva materialflöden handlar
om att skapa förutsättningar för cirkulära materialflöden, dels genom att arbeta med materialkvaliteten när andelen skrot och återgång ökar, dels genom att fortsätta arbetet på sandsidan och utvidga återvinningen till att omfatta andra sandtyper än råsand, till exempel kärnsand och kemiskt bunden sand. Även här utgår man från en given produkt i jakten på högre resurseffektivitet.
– Det här är ett brett och ganska snårigt område, det handlar mycket om ”gnetforskning”, där branschen redan är duktig men kan bli än duktigare.
* Resurseffektiv design fokuserar på att designa och konstruera gjutna komponenter för hållbarhet i alla led, exempelvis genom sortering och återtillverkning eller att kon struera för en större bredd av material, där även exempelvis återvunnen aluminium kan ingå i högpresterande komponenter. Perspektivet vidgas genom att den gjutna produktens användningsfas inkluderas i diskussionen.
– Det här är jättespännande och här ligger man i startgroparna just nu med ett antal fallstudier, där smart design av både material och affärsmodeller kan skapa nya samarbetsmodeller mellan gjuterierna och deras kunder och även i sin tur deras kunder.
En rad företag deltar i projektet, som är treårigt och nu går in på sitt sista år.
– Vi har ägnat oss åt omvärldsbevakning och i höst genomför vi tre olika trendspan ingar inom de tre arbetspaketen, säger Åsa Lauenstein. Projektet kommer att resultera i ett antal rapporter, men det handlar också mycket om att föra ut resultaten till medlemmarna och till pressen för att nå ut brett.
Men det är inte så att man bara inväntar diverse slutresultat.
– Så snart en studie har gett intressanta resultat har vi samlat företagen till nya forsk ningsprojekt för att gå vidare. Hela projektet har fungerat som ett drivhus för nya aktivi-teter, som en kraftsamling för hela branschen och intresset är stort. Det finns en enorm vilja till samarbeten och man inser att man har väldigt mycket att vinna på att samarbeta kring hållbarhetsfrågorna, säger Åsa Lauenstein.
Projektet ”Gjutna produkter med resurseffektiv tillverkning och affärsmodeller” fick när det lanserades 2019 förkortningen GReTA, en akronym som ger associationer men som var mer aktuell när mesta fokus var på klimatneutralitet och fossilfrihet än nu då projektet breddats till ett mer heltäckande hållbarhetstänk.
Åsa Lauenstein är senior forskare vid RISE och projektledare för Gjuteriföreningens hållbarhetsprojekt. Bild: Mats SamuelssonLång erfarenhet av pressgjutning och kokillgjutning av smälta metaller präglar Metallfabriken EVO. Modern maskinpark, hög grad av automation, stor gjutkunskap och slimmad organisation ger kunderna mycket för pengarna.
METALLFABRIKEN EVO i Gnosjö är ett innovativt familjeföretag med lång gedigen historik som specialiserat sig på pressgjut ning och framställer kvalitetsprodukter för många olika branscher.
– Vår specialitet är gjutning av tekniskt avancerade detaljer och vi har många års erfarenhet av pressgjutning med den senaste vakuumteknologin från världens ledande tillverkare, bland annat schweiziska Fondarex, säger Jonas Karlsson, företagets vd. Vi gjuter i aluminium, zink och mässing i en helautomatisk, modern och rationell maskinpark.
– Vi har gjort stora investeringar för att säkerställa högsta kvalitet och porfria gjutdetaljer. Vi har det engagemang och den kompetens som krävs för att ta tillvara vakuumteknologins överlägsna möjligheter.
Maskinparken består bland annat av 10 pressgjutningsmaskiner med maskinkapacitet från 90 till 650 ton och flexibi liteten är stor när det gäller korta och längre
serier. Kunderna finns framför allt bland stora och små svenska företag från i stort sett alla branscher såsom bygg, inredning, energi (gas och oljebrännare), elektronik, medicinteknik, marint och fordon. Många av EVOs produkter ingår som komponenter i produkter som går på export. Spannet för tillverkade detaljer är stort, allt från kanske 20 gram till tio kilo plus.
Företaget lyfter pressgjutningens fördelar i form av stor måttnoggrannhet och bättre ytfinhet än med till exempel sandgjutning.
– Vi är våra kunder behjälpliga hela vägen från konstruktion via själva gjuteriprocessen till lackering. Tillverkningen är effektiv och prismässigt bra, vi är snabba och pålitliga, säger Henrik Sköld, som är produktionschef.
Det som kännetecknar EVO är specialistkunskapen inom både pressgjutning och formgjutning med fokus på små serier med hög kvalitet. Produktionen är mycket autom atiserad och verktygs- och formkonstruktion sker inhouse. Och flexibiliteten, förmågan att
snabbt ställa om produktionen mellan större och mindre serier, helt utifrån kundernas behov och krav, är stor.
– Allt som går att tillverka av aluminium kan vi på EVO producera, nästan i alla fall, säger Jonas Karlsson.
Företaget har nyligen av UC utsetts till ett av ”Årets tillväxtföretag”. Metallfabriken EVO AB grundades 1945 av tre bröder Edwin, Valfrid och Oscar och drivs idag av en tredje generation. Ägarmässigt ingår EVO sedan 2016 i Albin Invest-koncernen.
Det finns i Sverige cirka 100 gjuterier och sammanlagt sysselsätter de 6 000 anställda, som årligen producerar drygt 300 000 ton gjutgods i järn, stål och lättmetaller, främst aluminium. 70 procent av gjutgodset går till fordonsindustrin.
SVERIGE ÄR I SÄRKLASS Nordens största tillverkare av gjutgods och producerar mer än de övriga nordiska länderna tillsammans. Produktionen sker i ungefär lika stor del i interngjuterier hos globala svenska industrikoncerner som i fristående gjuterier.
Dessa har ett mycket nära samband med verkstadsindustrin. Flera svenska gjuterier ägs av verkstadsföretag och förser den egna kon cernen med gjutgods, men säljer också på den öppna marknaden. Närmare hälften av den svenska gjutgodsproduktionen, räknat i ton, sker vid integrerade gjuterier. Några stora industrikoncerner med egna gjuterier i Sverige är Volvo, Scania, SKF och Husqvarna.
Fordonsindustrin är störst bland avnämarna när det gäller gjutgods, men också maskinindustrin är stor kund. Vindkrafts industrin och möbelindustrin är andra stora köpare av gjutgods. Telekombranschen är en växande marknad, speciellt för produkter i zinklegeringar. På området gjutgods i kopparlegeringar är Sverige ett av de ledande länderna i världen.
Merparten av det svenska gjut godset går till fordonsindustrin. Bild: Albin LoodAv de 100 svenska gjuterierna är 27 järngjuterier, 12 stålgjuterier och 61 gjuterier för övriga metaller.
En branschagenda säger att gjuteriindustrin ska bli koldioxid neutral till år 2035. Man arbetar för att bli en attraktiv bransch som attra herar ny kompetens, för att möjlig göra nya avancerade produkter och för att skapa en konkurrenskraftig, hållbar och energisnål produktion.
Svensk gjuteriindustri har länge arbetat med hållbarhet. År 2012 tog man fram den första klimatindika torn som visar att svenska gjuter ier, tack vare branschens gröna omställning samt den svenska el-mixen, har väldens lägsta CO2 utsläpp.
Svenska Gjuteriföreningen är en branschorganisation för gjuterier, leverantörer och företag som använder gjutna komponenter i sina produkter och processer. Den har nära 130 medlemsföretag bland allt från små och medelstora företag till globala koncerner.
Källa: www.gjuteriforeningen.se
Tack vare att vi använder 100% fossilfri el vid vår smältprocess så har vi förmodligen världens lägsta CO2 utsläpp per producerat ton gjutjärn enligt beräkningsmodellen Science Based Targets Scope 1. www.arvikagjuteri.se
www.nordiskaprojekt.se
Sverige är i särklass Nordens största tillverkare av gjutgods och producerar mer än de övriga nordiska länderna tillsammans.
NORDTRAFO AB
0612-522 10, www.nordtrafo.se
Behov av kundanpassade transformatorer med låga förluster? Behöver du transformatorer som är anpassade efter just dina behov och krav?
Nordtrafo tar fram kundanpassade 1-Fas-, 3-Fas transformatorer, Hexatransformatorer och kabelströmtransformatorer för dig, vi har även ett stort standardprogram av våra produkter som vi kan erbjuda våra kunder.
Nordtrafo AB är ett väletablerat företag som grundades 1965 och finns beläget mitt i Sverige, i det natursköna Höga Kusten.
Vår styrka ligger i vårt stora kunnande i att snabbt ta fram helt kundanpassade transfor matorer samtidigt som vi kan erbjuda ett brett standardsortiment.
Välkommen med en förfrågan!
SÖDERQVIST ENGINEERING SWEDEN AB 031 29 09 30, info@soderqvisteng.se
Söderqvist Engineering Sweden AB erbjuder ångturbin service för alla olika turbiner och på alla marknader world-wide.
Vår djupa kunskap och erfarenhet garanterar säkra lösningar för alla typer av projekt.
Kontakta oss för mer information om våra tjänster.
ASPBY KONSULTTJÄNSTER AB 0612-76 39 20, www.aspby.se Aspby Konsulttjänster AB – din leverantör av containers.
Vi säljer nyproducerade produkter under vårt eget varumärke KeRo-Agro. Vi har mång årig erfarenhet av att ta fram containers i standardutförande eller tillverkade i speci alutförande utifrån kundens egna önskemål.
I sortimentet återfinns även maskinflak, grus flak och slam- eller spoltankar.
Med bästa möjliga service och smidiga leve ransmöjligheter från vårt lager i Höga kusten når vi kunder i hela Sverige.
GJENSIDIGE
www.gjensidige.se
Gjensidige har idag cirka 4 000 medarbe tare i sex länder och är noterat på Oslobör sen. Företaget etablerades i Sverige 2006. Här erbjuder vi sakförsäkring, precis som i Norge, Danmark och Baltikum. Norge erbjuder även banktjänster, pension och sparande.
I 200 år har vi försäkrat liv, hälsa och egen dom för våra kunder. Det började med brand kassor i Norge. 40 år senare etablerade Ole Jacob Broch försäkringsbolaget Gjensidige. Broch var en eldsjäl, och han bildade bola get med – och för – kunden. Detta har satt sin prägel på organisationen och kulturen.
I Sverige arbetar vi utifrån samma grund värderingar som Gjensidige haft genom sin flera hundra år långa historia – kundengagemang och tillit.
CCVE SVENSKA AB
+46 26 14 18 14, ccve.se
Har sedan 1984 levererat kameraövervakning för varierande applikationer, både till den svenska och internationella marknaden. Vårt kunnande sträcker sig från den tidigare ana loga tekniken till dagens IP-baserade system.
Processbevakning i industriell miljö
Kontrollrum
Områdesbevakning
Radar
Mätande värmekameror Mobila lösningar
Fordonslösningar
Nummerplåtsläsning
Bildanalys
OCR Läsning
Kameror som fungerar i ugnar och pannor med upp till 2 000˚c
Med modern teknik och vår kunskap, löser vi våra kunders önskemål.
www.noxor.se
Med ett brett och gediget kunnande förser Noxor, och syterbolaget Bameco, kunder inom olika typer av branscher med kundanpassade lösningar för materialhantering, såväl kompletta linjer som enstaka maskiner.
Vi tillhandahåller även eftermarknadstjänster i form av förebyggande underhåll, service, utbyte av slitdelar, reparationer och modernisering av befintliga anläggningar.
EMPIRO AB
08-611 18 99, www.empiro.se
Specialisten på shims och tunnplåt sedan 1952.
Empiro tillverkar shims i korta serier efter ritning.
Vi har också ett standardsortiment av passringar och motorunderlägg samt ett stort utbud av tunnplåt och metallfolie i olika material.
Shims och tunnplåt finns i både massiva och avskalbara lösningar.
Vi håller hög kvalitet och har blixtsnabba leveranser. Kontakta oss för att få veta mer.
IDUS AB
0611-275 30, www.idus.se
Vi hjälper våra kunder stärka sin driftsäkerhet, motverka resursslöseri och tillämpa teknisk kompetens genom att göra rätt underhåll i rätt tid med hjälp av Idus underhållssystem.
Koppla våra smarta sensorer med AI funktionalitet till systemet för ett förutsägbart underhåll eller ta in signaler från PLC, Scada mm.
Vi erbjuder både moln- och serverbaserade lösningar.
OPSIS AB www.opsis.se OPSIS AB är ett globalt företag som utvecklar, tillverkar och marknadsför innovativa system för gasanalys.
Systemen, som är internationellt testade och godkända, används bl.a. för kontinuerlig emis sionsmätning. Tack vare att OPSIS-systemet kontinuerligt kan mäta flera gaser på flera mätsträckor samtidigt med låga drifts- och underhållskostnader, blir en OPSIS-installation både tekniskt och ekonomiskt effektiv.
Vi tillhandahåller även mjukvarurelaterade tjänster och tjänster som kvalitetssäkring och kvalitetsstyrning, övervakning av mätdata, mät tjänster, framtagning av emissionsdatabaser, dispersionsmodellering och studier av miljöpå verkan. Vi är certifierade enligt standarderna för ledningssystem ISO 9001, ISO 14001, ISO 27001 och ISO 45001 samt har ett ISO 17025-ackre diterat kalibreringslaboratorium.
KL INDUSTRI AB 022-243 00, www.kl-industri.se
Nordens ledande nätstationsleverantör skapar möjligheter för smarta elnät.
Våra flexibla stationer möjliggör hantering av nya tekniska lösningar för olika typer av elpro duktion där förändringar i förbrukningsmönster och produktion fortgår.
Samhällets ökade krav på hela kraftsystemets effektivitet och tillförlitlighet behöver smarta stationer för sektionering av stads-, tätorts- och landsbygdsnät med lastfrånskiljare alternativt fulleffektbrytare.
Dessa direktanpassas med utrustning för bland annat mätning, kommunikation och fjärrstyrning samt övervakning av till exempel över- och under spänning, jordfelsindikering, brytarindikering, överströmslarm, total förbrukning och skalskydd.
DYNAMATE www.dynamate.se DynaMate erbjuder tjänster mot svensk industri och möjliggör effektivare drift, ökad produkti vitet och förbättrad lönsamhet.
Med skräddarsydda helhetslösningar eller punktinsatser levererar vi hållbara tjänster inom automation, underhåll, service och utveckling för industriföretag. Alltid med långsiktighet, helhetsperspektiv och din verksamhets bästa i fokus.
Vi har lång erfarenhet av att tillsammans med våra kunder utveckla och förbättra produktivitet, lönsamhet, säkerhet och arbetsmiljö. Tillsammans utvecklar vi framtidens industri.
PROREG CONTROL AB
www.proregcontrol.se
Vi har ett stort utbud av portabla och stationära gaslarm med sensorer för detektering av de flesta förekommande gaserna som är brandfarliga, giftiga, kvävande eller explosiva.
Produkterna är robusta och fungerar bra i alla sorters miljöer så som industrier, garage, tunn lar, gruvor, laboratorier, kontorsmiljöer etc.
Våra gaslarm håller hög kvalitet och kommer från tillverkare som har funnits länge på den svenska marknaden.
Vi har egen serviceavdelning som ger er support, kalibrering och underhåll runt om i hela landet. Kontakta oss så hjälper vi er gärna med ert val av gaslarm!
SCA prisas för bolagets hållbarhetsarbete med den svenska skogen. I motiveringen till priset i Large Cap-kategorin framhålls att SCAs skog är 100 procent certifierad genom FSC och PEFC, att SCA redan är tydligt klimatpositiva och har tydliga framtidsmål för klimatarbetet.
VINNARNA I Carnegie Sustainability Award 2022 presenterades före sommaren och SCA belönades för sitt hållbarhetsarbete i storbolagskategorin. I egenskap av Europas största privata skogsägare, med 2,6 miljoner hektar skogsmark, bidrog SCA med en positiv klimatnytta motsvarande 10,5 miljoner ton koldioxid år 2021. I moti veringen från Carnegie framhölls det faktum att 100 procent av SCAs skog är certifierad genom FSC och PEFC, vilket syftar till att främja ett långsiktigt hållbart skogsbruk.
– Vi har arbetat målmedvetet, uthålligt och framgångsrikt för att säkerställa att våra skogar växer stadigt och att brukandet av skogen skapar största möjliga klimatnytta. Det är också det som säkerställer att råvara på ett hållbart sätt kan hämtas ur skogen för att skapa produkter eller material som ersätter sådant som i dag görs av fossila eller ändliga råvaror, säger Hans Djurberg.
– En eloge särskilt till alla våra medarbetare som dagligen bidrar till vårt ansvarsfulla skogsbruk och i våra industrier som skapar värde från hela trädet., säger Hans Djurberg.
I motiveringen framhölls, vid sidan av SCAs certifierade skogar och bolagets stora genererade klimatnytta, även tydligt uppsatta framtidsmål. Exempel på sådana mål är ökad klimatnytta och målsättningar om noll avfall,
en fossilfri värdekedja och utökad elproduk tion genom vindkraft.
– Omställningen från oljeekonomi mot en ekonomi där bioråvara och fossilfri el står i centrum accelererar och SCA är en
del i den utvecklingen. I omställningen går affärsnyttan sida vid sida med samhällsnyttan när den norrländska skogen får en tyngre vikt i den ekonomi som vi vill vara med och forma, säger Hans Djurberg.
50 NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se HÅLLBARHETSPRIS Hans Djurberg, SCAs hållbarhetschef, tar emot Carnegie Sustainability Award av Lena Österberg, Head of Sustainability, Research & Strategy, hos Carnegie. Bild: SCA
Specialister på shims sedan 1950. Vi tillverkar i laminerade eller massiva material från 0.008mm i korta serier. Mätprotokoll och märkning med laser, etsning eller bläck. Vi har också standardsortiment av passringar och motorunderlägg samt ett stort utbud av tunnplåt.
mer på
