Swedavia – Bygger för framtiden

Det finns inget material som kan jämföras med trä vad gäller känsla, flexibilitet och hållbarhet. Fråga oss, vi vet! Vi tillverkar vackra golv och brandskyddade paneler

EN14915, B-s1, d0.

SWEDAVIA FÖLJER KONJUNKTUREN OCH LEDER UTVECKLINGEN

EN FLYGPLATS blir aldrig färdigbyggd.

Detta är bara en av utmaningarna för Swedavia som driver flygplatsverksamhet och fastighetsutveckling vid tio flygplatser. Ökad efterfrågan på resor och flygfrakt samt efterfrågan på fastigheter för annan verksamhet än flyg, är faktorer som styr visioner, planer och byggverksamhet. Därtill måste anpassning ske även till nedgångar i konjunkturen, senast pandemin som orsakade en flygchock.

Swedavia måste också leva upp till skärpta standarder och tekniska krav, exempelvis för kontroll av bagage.

Det statliga bolaget är därtill engagerat i vår tids stora fråga, klimatet. Flygplatserna ska anpassas till ett flyg som har fossilfri drift, med biobränsle, el och vätgas. I och med nya flygplan utvecklas också helt nya typer av passagerarlinjer och godstransporter.

Real Estate är ett växande segment inom Swedavia med stora utvecklingsprojekt, framförallt vid Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport, där det planeras för framtida hotell, kontorshus och logistikområden som växer fram.

Real Estate-verksamheten växer i takt med att globaliseringen ökar och flygplatserna blir allt viktigare centrum för möten. Swedavias strategi är att utveckla fastigheter, ofta tillsammans med olika partners och sedan sälja fastigheterna när de är klara. Vinsterna investeras i kärnverksamheten och bidrar till utvecklingen av flygplatserna.

Swedavia är med och driver utvecklingen och följer samtidigt aktörer som skapar nya sätt att göra affärer på flyg.

Både vid utvecklingen av flygplatserna och av flygplatsstäderna i deras närhet måste planeringen således vara både kortsiktig och långsiktig.

Att resa är inte enbart att ta sig från punkt X till punkt Y. Det är en upplevelse. Swedavia tar fasta på detta vid utveckling av service och av marknadsplatser på flygplatserna.

Allt detta berättar vi om i denna bilaga av Svensk Byggtidning, där vi börjar vid Arlanda och avslutar i ett el-flygplan över Åre Östersund Airport.

Jan Åström, chefredaktör, Svensk Byggtidning Kjell-Arne Larsson, reporter

Swedavia har med sina tio flygplatser ett tillgänglighetsuppdrag. Det statliga bolaget har två rörelsesegment – flygplatsverksamhet och fastighetsutveckling.

Swedavias flygplatser är Stockholm Arlanda Airport, Göteborg Landvetter Airport, Malmö Airport, Luleå Airport, Umeå Airport, Åre Östersund Airport, Visby Airport, Kiruna Airport och Ronneby Airport.

Inom fastighetsutveckling (Real Estate) äger och utvecklar Swedavia byggnader och markfastigheter i anslutning till våra flygplatser.

hållbara resande

Logistikparker vid Landvetter flygplats

Swedavia förbereder för fossilfritt flyg för att minska koldioxidutsläppen och klara Sveriges och Europas klimatmål måste även flyget ställa om

Ett flertal butikskedjor slår upp sina portar när marknadsplatsen öppnar på Stockholm Arlanda Airport

Swedavia utses till Karriärföretag 2023

UTVECKLINGSPROGRAM för Stockholm Arlanda Airport

Vid Stockholm Arlanda Airport har flera projekt färdigställts för att förbättra servicen och resenärsupplevelsen. Det mest betydande nu aktuella projektet är utbyggnaden av Terminal 5, som färdigställs i flera etapper från sommaren 2023 till årsskiftet 2024/2025.

ETT FLERTAL STÖRRE och mindre projekt har redan genomförts inom ramen för ”Utvecklingsprogram Arlanda”, medan två stora projekt, nämligen ny pir (”Pir G”) och ny bagagehantering, har pausats. Swedavia följer utvecklingen av konjunkturen och av resandet med förändringar i antalet resenärer. När det väl blir dags kan Swedavia ”packa upp” de två nämnda projekten, ta vara på den planering och förprojektering som redan har gjorts och börja bygga.

ENHETEN ”PROJEKT”

Majoriteten av projekten vid Stockholm Arlanda Airport drevs tidigare av en enhet som hette ”Stora Projekt”.

Organisationsformen var hämtad med inspiration från bland annat Trafikverket som

hade en enhet med samma namn. ”Stora Projekt” hos Swedavia var verksam under flera år och svarade årligen för ungefär 80 procent av byggaktiviteterna (utvecklingsprogrammen) vid Arlanda, Bromma och Landvetter.

– I och med ”Stora Projekt” hittade vi ett effektivt arbetssätt som skulle kunna tillämpas även för mindre och medelstora projekt. Därför inrättades enheten ”Projekt”, berättar Johan Bill, direktör för enheten med denna benämning och medlem i Swedavias koncernledning. Nu tar vi tillvara strategier, processer och kravställande avseende till exempel miljö, risk och arbetsmiljö i vår nya enhet.

Swedavia tillämpar därmed erfarenheter från ”Stora Projekt” i ”Projekt”, som sedan

ungefär ett år samlar alla bygg-, mark- och anläggningsprojekt vid Arlanda, Bromma, Landvetter och Malmö flygplatser. Även mindre projekt och projekt av underhållskaraktär kan hanteras i enheten ”Projekt”. För närvarande svarar ”Projekt” för investeringar på sammanlagt cirka 2 miljarder kronor per år vid flygplatserna. Under perioden 2014–2025 investerar Swedavia cirka 15 miljarder kronor vid Arlanda, Landvetter, Malmö och Bromma flygplatser.

UTVECKLINGSPROGRAM FÖR STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT

De satsningar som genomförs vid Arlanda följer ”Utvecklingsprogram Arlanda” som lanserades 2014. Programmet beskriver i huvudsak vilka satsningar

Näringsmöjligheterna för andra aktörer vid Arlanda har förbättrats i och med uppförandet av nya kontor och hotell. Bild: Kjell-Arne Larsson

som krävs för att flygplatsen ska klara att möta kommande behov.

– Målet är en modern och effektiv flygplats med en kapacitet som möter behovet, betonar Johan Bill. Flera av de stora åtgärderna är redan genomförda. Några av de stora byggprojekten pågår medan några andra är pausade. Deras igångsättande beror på kommande behov.

UPPSTÄLLNINGSRAMP FÖR FLYGPLAN

Ett projekt som färdigställdes redan 2018 var en uppställningsramp för flygplan. Den benämns Ramp E och ligger strax söder om Terminal 2. Rampen används för flygplan som inte behöver stå vid gate. Här finns plats för elva plan kod C (i storlek som Boeing 737) eller fem plan kod E (Boeing 747) samt ett plan kod F (Airbus A380). Rampen är utrustad med markluckor och via dem får servicepersonalen tillgång till el, tryckluft och bränsle. Därmed undviks tidigare återkommande moment med att dra ut vagnar och hantera långa sladdar och slangar. Uppställningsplatsen har också byggnader med personalutrymmen och teknik samt plats för fordon.

Ett nytt driftområde med tydlig miljöprofil omfattande cirka 125 000 kvadratmeter markyta togs i bruk 2019.

I driftområdet finns fältgarage, bussgarage, fordonstvätt, avisningsutrustning, fordonsverkstad, verkstad för banljus, med mera. Det nya driftområdet är certifierat enligt miljöcertifieringen BREEAM Infrastructure och en av byggnaderna med BREEAM-SE.

EN FRAMTIDA YTTERLIGARE PIR

I nya driftområdet finns 15 nya byggnader samt ett befintligt hus som har byggts om. Bakgrunden till projektet var att det tidigare driftområdet behövde flyttas för att ge plats åt en framtida ytterligare pir –nämligen ”Pir G” – bortom och öster om nuvarande Pir F på Terminal 5. Den nya piren skulle enligt tidig plan bli cirka 350 meter lång och utrustas med 14 brygganslutna gater som klarar flygplan kod F (Airbus A380).

Under 2022 har två projekt färdigställts, det är projekt som medger ett smidigare flöde för resenärerna. I Terminal 5 har gången mellan gateområde 1–10 och 11–24 breddats och försetts med rullband.

Vidare har en helt ny förbindelsegång inrättats mellan Terminal 4 och 5 som underlättar för transfererande resenärer. Den nya gången finns på markplanet i Sky City och är givetvis helt avskild från övrigt personflöde i Sky City.

Nya interiören i Terminal 5 utförs till stora delar i trä och med nordisk stil. Här syns Mikael Samuelsson, projektledare verksamhet Swedavia, vid ett parti av säkerhetskontrollen. Bild: Kjell-Arne Larsson

En helt ny förbindelsegång har inrättats mellan Terminal 4 och 5 som underlättar för transfererande resenärer. Den nya gången finns på markplanet i Sky City och är helt avskild från övrigt personflöde i Sky City. Bild: Kjell-Arne Larsson

Utbyggnaden av Terminal 5 mot airside har stomme i limträ. Bild: Kjell-Arne Larsson

Interiören i gången lättas upp betydligt med träpaneler omväxlande med grönskande väggar.

Ett projekt av teknisk art var att flygplatsens röntgenmaskiner förnyades. EU kräver numera maskiner enligt standard 3 för kontroll av avgående bagage.

Därför har utbyte skett både vid Arlanda och Landvetter och det planeras även för utbyte på Malmö Airport.

UPPGRADERING AV TERMINAL 5

I och med att Terminal 5 får en tillbyggnad förändras hur man tar sig in och ut på

Terminal 5, bland annat har entréer byggts om, och taxiangöringsplatser har förändrats.

De största nu pågående projekten vid Arlanda handlar båda om Terminal 5, att bygga en helt ny säkerhetskontroll och ny marknadsplats.

Terminal 5 byggs ut och huskroppen expanderas mot söder – mot landside – för att skapa större ytor.

NY MARKNADSPLATSEN

Terminalen får en ny och större marknadsplats. Den kommersiella ytan idag på ungefär 5 000 kvadratmeter, som är

belägen efter den stora säkerhetskontrollen i Terminal 5, kommer i och med utbyggnaden att öka till 11 000 kvadratmeter.

Här blir det restauranger, kaféer och butiker, den största kommersiella satsningen någonsin vid Arlanda och vid Swedavias flygplatser.

Detta är en för Swedavia unikt stor satsning som förbättrar upplevelsen i terminalen med större och luftigare volymer, med ett brett utbud av butiker och service som tillgodoser alla smaker.

Den nya marknadsplatsen kommer att öppnas stegvis i tre etapper från sommaren 2023.

Första delen i marknadsplatsen att öppna blir området med en ny taxfree och butiker i anslutning till den nya säkerhetskontrollen, som också öppnar med start under sommaren 2023.

NY BAGAGEKULVERT

Terminalens huskropp expanderas med den nya marknadsplatsen även på norra sidan – mot airside. Denna expansion sker ovanpå en ny bagagekulvert som därmed fungerar som fundament.

Bagagekuverten tillhör ett eventuellt framtida bagagesystem som kan komma att färdigställas vid ett beslut att packa upp och börja bygga den nya piren (”Pir G”).

Den andra fasen av marknadsplatsen, som omfattar en verandadel i glas med utsikt mot airside, byggs med stomme i limträ och kommer att ha stora glaspartier som

I och med att Terminal 5 får en tillbyggnad söderut förändras hur man tar sig in i och ut ur Terminal 5. Bland annat har entréer byggts om, och taxiangöringsplatser har förändrats. Bild: Tengbom

Från utbyggnaden mot airside blir det en strålande utsikt över rullbanan och flygplanen. Bild: White

SVEAB LYFTER ARLANDA.

SVEAB är ett av Sveriges mest väletablerade renodlade anläggningsföretag. Vi bygger vägarna som tar dig till arbete och vänner, broarna som för dig torrskodd till andra sidan, rälsen och rören som transporterar varor och vatten – grunden för ett fungerande samhälle. Ett markarbete som också kan förbättra flygtrafiken. På Arlandas terminal 5 har vi precis färdigställt ett helt nytt bagagesystem i två plan som även utgör grund till ny kommersiell yta.

VI ANLÄGGER FRAMTIDEN.

ger fin utsikt över rullbanan, terminalen och flygplanen.

Den nya säkerhetskontrollen får ny teknik och därmed förutsättningar för högre flöde. Skanningen av handbagaget kräver exempelvis inte att datorväskor och motsvarande behöver öppnas.

Beträffande nytt bagagesystem planeras ett särskilt projekt som ska genomföras i etapper, när det väl blir dags.

Idén är att allt utrikesbagage ska hanteras av ett enda system i anslutning till Terminal 5. Både kapaciteten och effektiviteten kommer att höjas rejält. Risken att bagage kommer fel minskar och det som ändå kommer fel blir lättare spårbart.

Det nya systemet bygger på dynamisk hantering, vilket bland annat innebär att tidigt incheckat bagage och transferbagage lagras i gemensamt lager och att varje bagage sedan direkt går till bagagevagn ut till respektive flight, utan överflödiga omflyttningar dess emellan.

Ny bagagehantering får också stor betydelse för personalens arbetsmiljö. Möjligheter till automatisering kommer att tas tillvara.

STORA UTMANINGAR

Byggproduktion sätts på stora prov när det handlar om ny- och ombyggnader på en flygplats. Den ordinarie verksamheten får inte störas. Flöden av resenärer, personal, bagage och gods måste upprätthållas trots

Bill, direktör,

Bild: Orlando G Boström

byggverksamhet. Lokalerna måste sektioneras på ett säkert sätt.

Byggverksamheten i Terminal 5 delas på två huvudentreprenörer, Skanska och In3prenör.

– Inte minst det kraftigt minskade resenärsantalet på grund av pandemin har gjort att vi senarelagt två stora projekt, nämligen den nya piren och den nya bagagehanteringen. Samtidigt underlättades den dagliga byggproduktionen av det tillfälligt lägre passagerarflödet. Det blev helt enkelt lättare att bygga i många projekt tack vare pandemin, berättar Johan Bill.

När detta skrivs har resenärsantalet på Arlanda nästan återhämtat sig och antalet under september var 1 871 000, vilket endast är 20 procent lägre än i en septembermånad före pandemin.

De större projekten med ny säkerhetskontroll och marknadsplats i Terminal 5 kommer som nämnts att färdigställas i etapper med avslut kring årsskiftet 2024/2025. Sedan får konjunkturen och efterfrågan styra när de framtida projekten ny pir och ny bagagehantering kan bli aktuella.

– Vi följer förstås utvecklingen noga. Inom vår tidigare enhet ”Stora Projekt” paketerades dessa två projekt. När det väl blir dags har vi beredskap att packa upp dem, avslutar Johan Bill, direktör för enheten ”Projekt” och medlem i Swedavias koncernledning.

Nya säkerhetskontrollen i Terminal 5 blir smidigare både för resenärer och personal. Bild: Tengbom

“ Målet är en modern och effektiv flygplats med en kapacitet som möter behovet.

/Johan

enheten ”Projekt” hos Swedavia

Undertakspecialist sedan 1978. Förutom undertaksarbeten utför vi även stomkomplettering, snickeriarbeten och montage av träpaneler. Vill du göra jobbet själv så kan du dessutom köpa materialet hos oss. Vilket du än väljer är vår strävan att erbjuda dig en lösning som är både professionell, kreativ och kostnadse ektiv. Vår a ärsidé är rak och enkelatt till rätt pris, leverera rätt produkt i rätt tid.

NY MARKNADSPLATS

I TERMINAL 5 VID ARLANDA

– Swedavias största satsning på kommersiellt utbud

Ytorna för butiker, restauranger, kaféer och annan service efter den stora säkerhetskontrollen i Terminal 5 disponerar i dag ungefär 5 000 kvadratmeter. Dessa ytor kommer tack vare utbyggnaden med en helt ny marknadsplats som har kommersiella ytor att öka till sammanlagt 11 000 kvadratmeter.

– NÄR OMBYGGNADEN står klar får vi en terminal med väl disponerad planlösning, en ny stor modern säkerhetskontroll och en samlad marknadsplats på 11000 kvadratmeter, berättar Charlotte Ljunggren, direktör marknad och kommersiell utveckling samt tillförordnad flygplatschef för Stockholm Arlanda Airport på Swedavia.

Särskilt som Arlanda är ett internationellt nav är det viktigt för Swedavia att jobba för resenärernas upplevelse, att de känner sig trygga och får gott bemötande av personalen samt att butikerna kan ge svar på kundernas frågor om produkter och den service som erbjuds.

– Upplevelsen i marknadsplatsen är en del av resan. Genom undersökningar har vi tagit reda på vad som är viktigt för rese-

närerna, och för två år sedan formulerade vi en ny kommersiell strategi för Swedavia, fortsätter Charlotte Ljunggren.

När det gäller mat och dryck vill resenärerna ha när- och lokalproducerat. Både vegetariska, veganska och andra alternativ ska erbjudas. Utbudet ska representera hela bredden, från enkel till mer lyxig mat – Fine Dining – och det ska vara prisvärt, inte mer än tio procent över vad motsvarande mat kostar ”på stan”. En del resenärer önskar Grab N’ Go, för att kunna ta med sig en matbit.

Vid upphandlingen av aktörer för marknadsplatsen ställer Swedavia krav på produkter med lokal anknytning, vegetariska alternativ och på hållbarhet. Prisvärdhet är också en del i Swedavias nya kommersiella strategi och ett ”pristak” enligt nämnda modell införs.

När den nya marknadsplatsen i Terminal 5 står klar under 2024 kommer ett tjugotal restauranger och ett tjugotal butiker med retail och service att finnas. Vissa butiker kommer att tillhandahålla Self Service-koncept. Första etappen börjar öppna under sommaren 2023.

– För att erbjuda ett intressant och förnyat utbud planeras också för Pop Up-butiker. Här kan det handla om både teknikprodukter och kläder. Marknadsplatsen ska erbjuda både det vanliga sortimentet och det trendiga. Även den flitige resenären ska få möjlighet att uppleva något nytt och här kan Pop Up bidra, säger Charlotte Ljunggren.

Den nya marknadsplatsen får en viss inredningsprofil. Det blir nordisk touch med mycket trä i ljusa färger. Överhuvudtaget

Vistelsen på en flygplats ska också vara en upplevelse. Bild: Daniel Asplund

är viktigt för Swedavia att jobba för resenärernas upplevelse, att de känner sig trygga och får gott bemötande av personalen samt att butikerna kan ge svar på kundernas frågor om produkter och den service som erbjuds. Bild:

blir de nya delarna av Terminal 5 ljusa och rymliga. Den nordiska känslan kommer även att prägla vissa restauranger och butiker i utbud och design. Varje restaurang och butik kommer att ha sin egen profilering vilket kommer att tillgodose olika behov, smak såväl som plånböcker. Här inryms en stor bredd, där både nordiskt, lokalproducerat, vegetariskt och hållbarhet är exempel på viktiga element.

När det handlar om shopping, mat och dryck, går det att urskilja två typer av resenärer: Business-resenären som kan tänkas inhandla det som man glömt samt kanske någon present, respektive Leisure-resenären som ofta har mer tid att uppleva marknadsplatsen, orientera sig noga i utbudet och sätta sig ner och äta och dricka. Swedavia ser det som viktigt att kunna erbjuda ett varierat utbud över tid.

– Som ett led i Swedavias prioriterade arbete att skapa klimatsmarta och attraktiva flygplatser ställer vi höga krav på att även våra leverantörer ska minska sin klimatpåverkan över tid. Det handlar exempelvis om att leverantörerna ska arbeta systematiskt med att minska sitt årliga utsläpp av fossil koldioxid. Att alla bidrar för ett hållbart flyg såväl som ett hållbart samhälle i stort är något vi tycker är oerhört viktigt och där behöver alla hjälpas åt, avslutar Charlotte Ljunggren.

Överhuvudtaget är Swedavia angelägna att hantera värdskapet i relation till både resenärer, flygbolag och personal på flyg platsen.

En modern, välkomnande och effektiv flygplats, där trygghet skapas och där alla får ett gott bemötande är helt enkelt värde skapande i längden. Både för Swedavia och för alla aktörer.

“Som ett led i Swedavias prioriterade arbete att skapa klimatsmarta och attraktiva flygplatser ställer vi höga krav på att även våra leverantörer ska minska sin

www.carlhanssons.se

Vi är sedan 100 år ett ledande VVS-bolag med fokus på Stockholmsregionen. Vi erbjuder helhetslösningar inom installation, service och underhåll av VVS-anläggningar – alltid med kundens bästa för ögonen.

www.carlhanssons.se STORDÅHD KOMMUNIKATION 13

Det

Peter Philips

GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT

– förbereds för expansion

För Göteborg Landvetter Airport, Sveriges och Swedavias andra största flygplats efter Arlanda, finns inriktningsbeslut som siktar på att klara 8 miljoner resenärer per år. Ankomsthallen och terminalen samt bagagehanteringen och tekniska system har därför moderniserats och uppgraderats i etapper.

YTTERLIGARE ETAPPER är planerade. Swedavia arbetar därmed flexibelt och förutseende med sina byggprojekt för att möta ett ökande resenärsflöde. Klimat- och hållbarhetsarbetet är också en viktig del i arbetet med att utveckla flygplatsen och flygplatsstaden – Airport City Göteborg – för framtidens resenärer. Sedan slutet av 2020 är Göteborg Landvetter Airport och Swedavias övriga nio flygplatser fossilfria i den flygplatsverksamhet som sker i Swedavias egen regi.

Göteborg Landvetter Airport togs i drift 1977 och hade då kapacitet för tre miljoner resenärer per år.

Utbyggnader har under åren gjorts i flera omgångar. Trafiken på flygplatsen ökade särskilt under perioden 2010 till 2017, från 4,3 till 6,8 miljoner resenärer per år.

Landvetter har idag drygt hundra flyglinjer och majoriteten är utrikeslinjer.

För att ge resenärerna en smidig resa och upprätthålla sitt goda rykte som en modern

och internationell flygplats gör Swedavia fortlöpande investeringar i flygplatsen.

År 2016 beslutades om ett utvecklingsprogram som tar höjd för 8 miljoner passagerare per år. Programmet ligger till grund för bland annat utbyggnaden av ankomsthallen och terminalen.

– Vi tar beslut om utvecklingsplaner för att klara en bestämd kapacitet, utan att binda planen till något visst årtal. Resenärsantalet svänger upp och ner. Särskilt under

Landvetter är vår näst största flygplats och flyglinjerna har i huvudsak internationella destinationer. Visionsbild av arkitekterna Krook & Tjäder

pandemin bar det förstås neråt, men idag har vi återtagit ungefär 75 procent av det resenärsflöde vi hade före pandemin, berättar Anna Strömwall, flygplatschef för Göteborg Landvetter Airport på Swedavia.

Ankomsthallen har byggts om och utökats med 1 800 kvadratmeter lokalyta. Två nya bagageband tillkom och antalet band är nu fem. Detta utgjorde första byggfasen och blev färdigställt i juni 2017. En andra fas är planerad med ytterligare ytor och flera bagageband.

Våren 2019 färdigställdes ökad kapacitet i bagagehanteringen med 17 ytterligare bagagefickor så att antalet numera är 56.

TERMINALEXPANSION SÖDER

Från år 2017 byggdes terminalen ut i en enda etapp som benämndes Terminalexpansion Söder. Arbetena avslutades sommaren 2020.

Terminalen förlängdes söderut med cirka 200 meter och byggdes på med en våning till 20 meters höjd. Hela 18 500 kvadratmeter lokalyta tillkom. Befintliga och nya delar har samma utförande när det gäller arkitektur och inredning.

De nya delarna präglas dock av större glaspartier, här är särskilt ljust och luftigt med en utmärkt utsikt, inte minst söderut över landningsbanan. Interiören i terminalen har konstnärlig utsmyckning med motiv från Västsverige.

För ökad kapacitet har terminalen försetts med ytterligare tre brygganslutna gater, så att antalet numera är elva. De nya är försedda med Apron Drive-armar – gång mellan brygghus och flygplan – som är justerbara i höjd-, längd- och sidled för att kunna passa till olika flygplanstyper. Apron Drives ger möjlighet att med minimal lutning för resenärerna, docka mot både små och stora flygplanstyper. De nya bryggorna klarar flygplan upp till kod E vilket motsvarar Boeing 747. T-bryggor som finns vid de äldre gaterna, tillåter inte samma flexibilitet.

Terminalen har också fått fyra ytterligare bussgater, så att antalet nu är elva. Därmed har terminalen sammanlagt 22 gater. Bussgaterna är nödvändiga särskilt vid högtrafik. Tidigare siffror visade att passagerarfördelningen mellan användning av bussgater i förhållande till brygganslutna var 37/63 vid högtrafik, medan de var 20/80 vid lågtrafik.

En av de absoluta fördelarna med den nya terminalen är separationen av ankommande och avgående Non Schengen-resenärer. Göteborg Landvetter blir nu en flygplats som kan erbjuda en smart och effektiv hantering genom att resenärer som ankommer från eller reser till länder utanför Schengen och

– Vi försöker alltid vara flexibla i vår planering och bygga förutseende i etapper för att ta höjd för högre kapacitet, berättar Anna Strömwall, flygplatschef för Göteborg Landvetter Airport på Swedavia.

Bild: Orlando G Boström

Det nya hotellet vid Göteborg Landvetter Airport - Scandic Landvetter – stod klart våren 2021. Det har 223 rum. Bild: Scandic

EU smidigt delas upp direkt i terminalen, istället för som tidigare i en separat byggnad. Smart och effektiv hantering med snabba Turn Around-processer är något som Swedavia framhåller för att locka fler internationella flygbolag och flyglinjer till Göteborg Landvetter Airport.

NYTT HOTELL

Nästa byggprojekt att avslutas var hotell Scandic Landvetter. Hotellet stod klart våren 2021. Det har 223 rum fördelade på sju våningar. Hotellet rymmer också nio konferensrum, gym och relaxavdelning. Operatör är Scandic.

Hotellet finns på ”land side” och är via en gång förbundet till avgångshallen. Idag utgörs gången av en helt öppen yta, men

Swedavias plan är att utveckla ytan för butiker och annan kommers.

Swedavia har också iordningställt ett nytt bjälklag på 4500 kvadratmeter. Denna yta står nu tom och är reserverad för att i framtiden kunna installera en ny gemensam säkerhetskontroll.

– Vi försöker alltid vara flexibla i vår planering och bygga förutseende i etapper för att ta höjd för högre kapacitet, avslutar Anna Strömwall.

En ny bagagekällare på 3500 kvadratmeter har också inretts och den ligger delvis under hotell Scandic Landvetter. Bakgrunden till detta projekt var främst skärpta EU-krav på röntgenmaskiner som kontrollerar avgående bagage. Fyra nya röntgenmaskiner (enligt standard 3) har installerats i källaren.

år

Landvetter har delvis återhämtat sig efter pandemin. Under september hade flygplatsen sammantaget 461 000 resenärer. Utrikesresandet ökade med 85 procent jämfört med 2021, medan inrikesresandet ökade med 95 procent. Resandet via flygplatsen låg 27 procent under nivån före pandemin.

Interiören har en konsekvent estetik genom hela terminalen.

Befintliga och nya delar har samma utförande när det gäller arkitektur och inredning.

Från

2017 byggdes terminalen ut i en enda etapp som benämndes Terminalexpansion Söder.

UPPDATERING AV VA-SYSTEM för bana 1 på Arlanda ska säkra avvattning på

lång sikt

Under nästa sommar planeras ett anläggningsarbete för start- och landningsbana 1 på Stockholm Arlanda Airport. Den kommer att få ett delvis nytt VA-system för att säkerställa avvattningen på lång sikt.

VID ARLANDA finns tre start- och landningsbanor. Huvudbana är bana 1 som togs i bruk 1959. Banan är 3,3 kilometer lång och den effektiva bredden är 45 meter. Därtill kommer på varje sida en asfalterad skuldra med 15 meters bredd.

En start- och landningsbana på en flygplats måste med jämna mellanrum toppas om, vilket innebär att det översta asfaltslagret byts ut.

För bana 1 skedde detta senast 2018–2019. En större åtgärd genomfördes 2015 då bredden ökades för att kunna ta emot flygplan upp till storlek av Airbus A 380. Dock flyttades inte bankantsdräneringen ut vid denna tidpunkt.

När det nu är dags för ett utbyte av delar av banans VA-system, som har uppnått sin tekniska livslängd, kommer därför

befintliga samlingsledningar längs banan att ersättas med nya toppslitsade dräneringsledningar som även fungerar som bankantsdränering. Dessa läggs i samma position som de tidigare rören, vilket gör att befintliga ledningsgravar kan användas.

Det blir åtskilliga kilometer som förläggs längs bägge sidor om den 3,3 kilometer långa banan. Dessutom ska nya brunnar installeras var 50:e meter kring banan.

När detta skrivs pågår entreprenadupphandlingen.

Vi projekterar morgondagens infrastruktur

PROTAN ENTREPRENAD

– hållbart för

taket

och hållbart för miljön

Protan Entreprenad är Nordens ledande takentreprenadföretag. Protan levererar kompletta entreprenader för tak, terrasser, grunder, radonsäkring, ja allt som kräver utvändiga tätskikt på alla typer av konstruktioner. Företaget har lösningar för offentliga byggnader, sportanläggningar, skolor, vårdbyggnader, bostäder, hotell, lager och logistik med mera.

I PROTANS FABRIKER tillverkas pvc-duk i olika utföranden, men företaget levererar och monterar även bitumenösa tätskikt, allt enligt kundernas önskemål.

Koncernen är norsk och har tillverkning i tre länder, kontor i femton länder och representation i 30 länder.

Det svenska dotterbolaget, Protan Entreprenad AB, har verksamhet i tre regioner med kontor i Stockholm, Karlstad och Alingsås. Protan kan bistå kunderna i hela processen, från projektering till färdig entreprenad.

– Våra ledord är engagemang, samarbete, ansvar och kvalitet. Vi projektleder själva alla våra entreprenader, vilket är en garant för kvaliteten, berättar Charlotte Burmester, vd för Protan Entreprenad.

– Att vi har egen produktion inom koncernen är givetvis en fördel. Att vi sedan gör centrala stora inköp av material innebär att vi kan hålla nere kostnaderna och därigenom erbjuda våra kunder en mer fördelaktig affär, fortsätter Charlotte Burmester.

Protan lägger även takpapp, men föredrar och rekommenderar gärna pvc-duk, eller takduk som den också benämns.

– Svetsning av takduk sker med varmluft vilket reducerar risker. Takduken är lättare än

till exempel takpapp. Det förbättrar arbetsmiljön för våra montörer som inte behöver lyfta lika tungt och det är också bättre för miljön eftersom man kan lasta mer på varje lastbil. Takduken går också att återvinna vilket ger ytterligare fördelar, förklarar Charlotte Burmester.

Protan har produkter som klarar BASTA, SundaHus och Byggvarubedömningen, och kan användas exempelvis för BREEAMcertifierade byggnader.

Takduk går att använda i en lång rad applikationer, exempelvis på terrasser, gröna/ballastfyllda tak, vakuumtak, tak med vattenfördröjning, solcellstak, radonsäkrade tak, verandor/balkonger, med mera.

Protan Entreprenad har svarat för montering av tak med takduk på toppen av Globen och på Friends Arena. Till raden av referenser hör också Billerud Korsnäs nya kartongfabrik och COOP köpcentrum i Bergvik.

I år färdigställdes en stor entreprenad för utbyggnaden av Terminal 5 på Arlanda. Där försågs 17 600 kvadratmeter med takduk och fallisolering. På samma sätt som vid tidigare leveranser på Arlanda svarade Protan Entreprenad för en komplett

entreprenad inklusive isolering, duk och tillbehör.

– Vår styrka är att tillverkning, projektering och entreprenad finns inom samma koncern. Med egna projektledare, egna verktyg för kalkyl och konstruktion har vi kontroll på helheten och kan därför i varje läge leva upp till målsättningarna flexibilitet, tillförlitlighet och kvalitet, avslutar Charlotte Burmester.

Protan Entreprenad har svarat för montering av tak med takduk på toppen av Globen och på Friends Arena.

SWEDAVIA SATSAR PÅ UTVECKLING AV FLYGPLATSSTÄDERNA

– till gagn för framtidens

hållbara

resande

Byggnader, markanläggningar och utrustning som behövs för att flyget ska fungera, det är infrastruktur som tillhör Swedavias kärnverksamhet. Förutom denna så arbetar det statliga bolaget med att utveckla kommersiella fastigheter i anslutning till och kring flygplatserna.

SWEDAVIA HAR TVÅ verksamhetssegment, fastighetsutveckling och flygplatsverksamhet. Flyglinjeutveckling (aviation), är en del av flygplatsverksamheten. Swedavia är infrastrukturhållare för tio flygplatser i Sverige.

Som statligt bolag har Swedavia uppdraget att äga, driva och utveckla det svenska basutbudet av flygplatser, från norr till söder.

Stockholm Arlanda Airport, Sveriges största flygplats, är ett centralt kommunikationsnav till och från Sverige och världen. Även Göteborg Landvetter Airport, Sveriges andra största flygplats, har rollen som både nationellt och internationellt betydelsefull flygplats.

Enligt Swedavia blir det mycket viktigt för framtidens hållbara resande med goda kommunikationer mellan olika trafikslag till

och från flygplatserna som nav och städerna för ett effektivt och sömlöst resande från dörr till dörr.

Inom verksamhetssegmentet Real Estate utvecklar Swedavia byggnader och markfastigheter i anslutning till främst Arlanda och Landvetter flygplatser.

Genom att arbeta affärsmässigt med utveckling av kommersiella fastigheter skapas

Närmast sydost om flygplatsen finns den stadsdel som betecknas Sky City. Bild: Daniel Asplund

mervärden och intäkter som kan återinvesteras i kärnverksamheten på flygplatserna.

– Vi har visionen att utveckla flygplatserna till allt bättre kommunikationsnav och samtidigt se till att nya mötesplatser uppstår. Swedavia erbjuder möjligheter att skapa ökat värde och innehåll. Vi arbetar för ökat värde, antingen i helt egen regi eller tillsammans med andra fastighetsutvecklare, berättar Stefan Stenberg, vd för Swedavia Real Estate.

FLYGPLATSSTÄDER

I anslutning till våra största flygplatser finns bra möjligheter att utveckla fastigheter för hotell och kontor samt kongressanläggningar för mötesverksamhet, logistik, handel och olika typer av service. Fastighetsbildningarna kan bli betydande och göra att vi med tiden får riktiga flygplatsstäder, en välkommen utveckling som är på väg kring Arlanda och Landvetter – Airport City Stockholm och Airport City Göteborg.

Utvecklingen sker på motsvarande sätt som kring andra flygplatser i Europa: Schiphol, Vantaa, Manchester och Gardemoen. Ingen flygplatsstad är emellertid den andra lik, beroende på att alla har olika fysiska förutsättningar och skilda affärsmöjligheter. Beträffande exempelvis Arlanda erbjuder stora områden med jungfrulig mark bra möjligheter till fastighetsutveckling och expansion. Ett mål med flygplatsstäder är givetvis att dra till sig fler företag och därmed skapa ytterligare arbetstillfällen.

Som rättesnöre och vägledning för utvecklingen – både av själva flygplatserna och av flygplatsstäderna – finns planer, både från respektive kommun och från Swedavia samt flera mycket långsiktiga visioner.

Utvecklingen i och kring Arlanda exempelvis måste givetvis följa Sigtuna kommuns översiktsplan. Denna pekar ut bland annat markområden av riksintresse för Sveriges kommunikationer och vilka områden som är planerade för respektive typ av markanvändning.

Kommunens översiktsplan ligger klar och vinner laga kraft under 2022.

Sedan arbetar Swedavia löpande med en egen intern markanvändningsplan. I denna framgår exempelvis vilka markområden som reserveras för olika behov inom flygverksamheten och vilka som kan användas för fastighetsutveckling inom Real Estate. Dessutom finns ett gestaltningsprogram som mest berör hur fastigheter ska utformas estetiskt och arkitektoniskt, byggnadshöjder, materialval med mera. Detta för att få en kontinuitet över tid. Gestaltningsprogrammet omfattar också frågor kring namngivning, orientering, skyltning och terminologi på och kring flygplatsen.

– Att utveckla flygplatser och flygplatsstäder är en närmast unik utmaning med långa cykler, menar Stefan Stenberg. Vi måste ha strategier och se långsiktigt, men samtidigt anpassa oss till vad marknaden behöver. Efterfrågan på marknaden styr. Samtidigt

/Stefan Stenberg, vd Swedavia

Byggnaden Sky City knyter ihop Terminal 4 och 5. Bild: Kjell-Arne Larsson

måste vi anpassa oss till förändringar i flyget, inte bara till dess volym, utan även till flygets klimatomställning som kommer att vara avgörande för framtidens fossilfria flygresande. Då kommer kanske också flygvanorna att vara annorlunda.

Förutom markanvändningsplan och gestaltningsprogram finns bland annat

mycket långsiktiga visioner, till exempel en vision för Arlanda 2050. Den långsiktiga visionsplanen och årtalet är långt ifrån hugget i sten. Visionen ska enbart visa hur Arlanda kan komma att se ut i framtiden. Arbete med att uppdatera visionsplanerna pågår successivt.

Sedan några år har det stått klart att en

flygplatsstad börjar växa upp kring Arlanda. Denna – Airport City Stockholm – består av sex stadsdelar. Citykärnan byggs i nära anslutning till Sky City, den byggnad med kommersiella ytor och hotell som uppfördes i början av 1990-talet och som knöt samman Terminal 4 och 5.

Sky City kan betraktas som det första >>

Swedavia Real Estate ser bland annat till att möta efterfrågan på kontorslokaler vid Arlanda. På bilden Office One. Miljön efterliknar medvetet stenstaden inne i Stockholm. Bild: Kjell-Arne Larsson

steget och utgångspunkten för Airport City Stockholm. Den citykärna som nu har börjat ta form benämns följdriktigt också Sky City. Denna utvecklas till en stenstad med gatunät mellan höghus. Det ska kännas lite som att komma till Stockholms innerstad, när man lämnar flygplatsterminalerna och vandrar ut i Sky City. Denna ska få stadskaraktär som skiljer sig från de byggnader som har flygplatsfunktioner.

“Vi känner nu att marknaden för hotell har återhämtat sig och ser ytterligare möjligheter där. Det kan bli aktuellt att bygga en kongressanläggning kombinerad med hotell, men proportionerna mellan dem är inget som vi har bestämt än. /Stefan Stenberg, vd Swedavia Real Estate

Bild: Torbjörn Persson

I sammanlänkningsbyggnaden Sky City finns Radisson Blu Hotel, och intill detta Clarion Hotel Arlanda som blev klart 2012. I anslutning till terminalerna och hotellen färdigställde Swedavia år 2018 kontorshuset Office One. Det innehåller cirka 15 000 kvadratmeter uthyrd yta i form av kontor, mötesrum och konferensavdelning.

Lokalerna är fördelade i två huskroppar på sju respektive tio våningar. Hyresgäster är United Spaces, Norwegian, banken SEB, Dovista och Babcock Scandinavian Air Ambulance.

I slutet av 2019 stod ett ytterligare hotell klart, nämligen Comfort Hotel Arlanda Airport. Hotellet består av två huskroppar på tio respektive tretton våningar, med sammanlagt 503 rum, Rooftop Bar och gym. Operatör är Nordic Choice Hotels. Swedavia var byggherre och sålde sedan fastigheten till nuvarande ägare.

Swedavia har därmed visat att man är

duktiga på att utveckla både kontor och hotell.

– Vi känner nu att marknaden för hotell har återhämtat sig och ser ytterligare möjligheter där, fortsätter Stefan Stenberg. Det kan bli aktuellt att bygga en kongressanläggning kombinerad med hotell, men proportionerna mellan dem är inget som vi har bestämt än. Markområdet i Sky City är detaljplanelagt och mark finns för både kongressanläggning/ hotell och flera ytterligare byggnader. Ett kontorsprojekt som har diskuterats under ett par år är Neo Office och beträffande detta finns en visionsbild som visar kontoret i anslutning till Office One.

Den andra stadsdelen i flygplatsstaden är Park City som kommer att utgöra flygplatsens entré, ett grönskande parkområde som förbinder Park City med övriga stadsdelar. Alla som åker till flygplatsen med bil eller buss kommer att mötas av och omfamnas av Park City. Här finns idag flygakademien, Radisson Hotel och Jumbo Hostel, men framförallt parkeringsplatser och parkeringshus.

Visionen för fordonstrafiken till och från Arlanda är att den, åtminstone i flygplatsens närhet, ska få ett vägnät i två dimensioner. Almungevägen och dess förlängning blir in- och utfart till stadskärnan Sky City. Detta

Sydväst om Arlanda finns ett testområde för fordon – Drive Lab. På bilden eldriven lastbild. Bild: Kjell-Arne Larsson

vägnät för ”stadstrafik” ska hållas skiljt från vägar med trafik till och från flyget. God tillgänglighet till Arlanda är ett riksintresse och dess fordonstrafik ska inte behöva trängas med lokal trafik till just Sky City.

LOGISTIC CITY

Den tredje av sex stadsdelar i Airport City Stockholm är Logistic City, vilket är markområdet med frakt och logistik i västra delen av flygplatsen. Här finns ytterligare detaljplanelagd mark, ännu inte exploaterad sådan som nu utvecklas i en första etapp av Logistic City.

Omedelbart söder om terminalområdet ligger cargoområdet. Cirka 150 000 kvadrat-

meter mark är detaljplanelagd och delvis exploaterad. Den kan rymma fastigheter med ytterligare 70 000–80 000 kvadratmeter BTA. Det finns flera intressenter för att etablera logistikverksamhet här.

– Parallellt med kontakterna med intressenterna tittar vi på hur och när områdets infrastruktur kan komma på plats, avslöjar Stefan Stenberg.

Mellan E4 och flygplatsens bana 1 finns ytterligare cirka 1 300 000 kvadratmeter mark som kan komma att exploateras i en andra etapp av Logistic City. För detta område finns ännu ingen detaljplan. Det är dock förhoppningsfullt att det potentiellt finns mark kring Arlanda för ytterligare fastighetsutveckling.

Logistic City är framförallt tänkt för logistik, en verksamhet som har ökat bland annat tack vare ökad flygfrakt. Området kan också passa för lätt industriverksamhet, datahallar med mera.

Beträffande infrastrukturen för biltrafik förekommer diskussioner att bygga ut trafikplats Måby. Idag har denna endast påfart norrut och avfart norrifrån. Ökad trafik till och från Cargo City kommer kanske att kräva anslutning även söderut.

MÅBYLEDEN, DRIVELAB OCH

LOGISTIK CENTER ROSERSBERG

Runt flygplatsen finns också utvecklingsområden som inte ägs av Swedavia. Mellan Måby trafikplats och Märsta går Måbyleden (länsväg 905), och längs denna finns en hel del mark som kan bli möjlig att bygga på. Längre västerut ligger sedan ett väl etablerat företags- och industriområde, som utgör fjärde stadsdelen i Airport City Stockholm.

Ett sedan flera år etablerat markområde används av Stockholm Drive Lab och andra aktörer. Här bedrivs framförallt forskningsoch utvecklingsarbete för framtidens vägfordon, bland annat eldrivna sådana.

Detta markområde utgör femte stadsdelen i flygplatsstaden. Längst i söder finns slutligen sedan ett tjugotal år den sjätte av stadsdelarna i Airport City Stockholm, nämligen Logistik Center Rosersberg. Många företag har sin lagerverksamhet här. En av centrats främsta resurser är den kombiterminal där containrar lastas om mellan bil och järnväg. Logistik Center har blivit mycket framgångsrikt och kan betraktas som färdigbyggt.

I anslutning till terminalerna och hotellen färdigställde Swedavia år 2018 kontorshuset Office One.

Bild: Kjell-Arne Larsson

Även Arlanda Stad intill E4 har utvecklats under senare år. Bild: Kjell-Arne Larsson

LOGISTIKPARKER vid Landvetter flygplats

Göteborg Landvetter Airport har en betydande passagerartrafik. Under 2019 var antalet resenärer 6,7 miljoner. Och hur många vet att majoriteten av linjetrafiken är internationell? Godstransporterna via Landvetter är också betydande.

FÖRUTOM FÖRETAG som är direkt knutna till passagerarflyg eller godstransport, har en lång rad företag etablerat sig vid och kring flygplatsen. Denna utvecklas nu till en hel flygplatsstad – Airport City Göteborg.

Flygplatsen och flygplatsstaden erbjuder ett attraktivt läge bland annat för aktörer som arbetar med lager och logistik, till viss del kopplat till e-handel. För vissa företag kan det

vara lämpligt med ett mindre lager kombinerat med kontor vid flygplatsen. Landvetter är också bra för att etablera verksamhetslokaler och ett Show Room för att visa företagens produkter. Läget är perfekt mellan regionens största städer och med flygförbindelser till huvudstäder på kontinenten. Det är lätt att komma till Landvetter, och flygplatsens skyltläge vid riksväg 40 är utmärkt.

Framväxandet av flygplatsstaden Airport City Göteborg har redan kommit en god bit på väg. Markinfrastrukturen har kompletterats med vägar bland annat i och i anslutning till Logistikpark 1.

Under 2018 togs en ny bro i drift. Den går över infarten från riksväg 40 och används bland annat av trafiken till logistikparken.

Vid Landvetter flygplats finns DB Schen-

Logistikparkerna bidrar med mycket för att utveckla Landvetter som knutpunkt. Visionsbild: Krook & Tjäder

ker på plats sedan 2010 och DHL Express invigde en ny terminal 2016. DHL har egna flygplan och företagets anläggning ligger direkt kopplad till airside. OKQ8 och McDonald’s har etablerat i anslutning till flygplatsens infart och riksväg 40.

Dessutom har ett ytterligare hotell byggts, Scandic Landvetter. Tidigare fanns bara ett hotell, med 180 rum.

Särskilt ur internationellt perspektiv fanns behov av ytterligare övernattningsoch mötesmöjligheter. En arkitekttävling utlystes och vinnande bidrag blev Wingårdh Arkitektkontor med förslaget Flag Hotel. Det stod klart till våren 2021. Byggnaden är sju våningar hög och rymmer 223 hotellrum, nio konferenslokaler, gym och relaxavdelning. Ägare är Midstar Hotels och operatör och varumärke är Scandic Hotels.

LOGISTIKPARK 1

Swedavia Real Estate arbetar strategiskt med utveckling av mark och fastigheter kring flygplatserna. För Landvetters del ingick man ett Joint Venture med Bockasjö AB för att utveckla Logistikpark 1, ett projekt som tog ungefär 70 procent av markytan i anspråk. Nu finns där tre byggnader med sammanlagt

cirka 100 000 kvadratmeter BTA.

Hyresgäster är PostNord, Rajapack AB, DAWA Däck AB och Vätterleden Logistik AB.

Swedavia har flera alternativa upplägg på sina fastighetsutvecklingsprojekt. Logistikpark 1 är exempel på en inledning i form av ett Joint Venture-samarbete som sedan följdes av en fastighetsaffär. Swedavia sålde sin andel på 50 procent till Bockasjö och gjorde därmed en reavinst.

– Vi blev mycket nöjda både med samarbetet med Bockasjö och det slutliga resultatet, säger Stefan Stenberg. Det finns många typer av upplägg för kommersiella projekt och vi är öppna för att diskutera förslag från tänkbara partners och kunder.

Swedavia använder ett annat upplägg för de återstående 30 procenten av Logistikpark 1.

Efter att ha iordningsställt området genom bland annat terrassering, och att ha dragit fram vatten, fjärrvärme och el, valde Swedavia att sälja byggrätterna till ett par aktörer, nämligen Nordiska Galleriet och Zeppelin Sverige AB, som själva uppför sina fastigheter.

Vid Landvetter flygplats finns mer mark som inte är exploaterad, bland annat ett område som är ungefär tre gånger så stort

som Logistikpark 1, och kan utvecklas till Logistikpark 2. Byggnation här ligger ännu en bit fram tiden och för närvarande är kommunens detaljplanearbete i ett tidigt skede.

BUSINESS PARK

Ett annat markområde som kan bli intressant är det som benämns Business Park. Ett stort område för kontor och handels- och upplevelsekoncept har varit på tal, med bland annat ett superregionalt köpcentrum som har nämnts i anslutning till visionsbilder.

– Men någon detaljplan är inte påbörjad ännu och vi har inga konkreta projekt. Vi ska utreda vilket intresse som finns på marknaden och vad som passar bäst på området, avslutar Stefan Stenberg, vd för Swedavia Real Estate.

Som sagt, fastighetsutveckling vid och kring flygplatser är en långsiktig verksamhet, med ett arbete efter flera alternativa linjer och där behoven från olika håll slutligen kommer att styra vad som förverkligas. Visioner, översiktliga planer och tidshorisonter kan existera parallellt med detta arbete och vad gäller Airport City Göteborg har Swedavia ibland flaggat för att flygplatsstaden skulle kunna bli komplett till år 2045.

Swedavia förbereder för FOSSILFRITT FLYG

För att minska koldioxidutsläppen och klara Sveriges och Europas klimatmål måste även flyget ställa om. Framtidens flygplan kommer att drivas med bland annat el och vätgas. För flygplatserna studeras just nu vilka anpassningar av befintlig infrastruktur som behöver göras för att kunna ladda med el, respektive tanka planen med vätgas eller andra fossilfria bränslen. El-flyg är redan realiserat i mindre skala.

VVÅRA TRANSPORTSYSTEM är alltför beroende av fossila bränslen. Inrikes transporter svarar för en tredjedel av landets totala utsläpp av växthusgaser. Hela Sverige ska ställa om till netto-noll-utsläpp till 2045.

Målet hos svensk flygindustri är att inrikesflyget ska vara fossilfritt 2030. Både inrikesflyg samt utrikesflyg som startar från svenska flygplatser ska vara fossilfritt 2045.

För att klara detta måste det fossilbaserade flygbränslet bytas mot fossilfria bränslen, alternativt el. Elen måste då ha producerats fossilfritt. Swedavia ser tre viktiga delar för flygets omställning till ett fossilfritt flyg. Där ingår bioflygbränsle, elflyg och vätgas samt nya tekniker som kan effektivisera energianvändningen ytterligare, och de kan bli aktuella längre fram för branschen och flygplatserna.

Redan idag finns biobaserade bränslen som uppfyller kraven för jetbränsle enligt

gällande standard. Detta bränsle kan hanteras i den befintliga infrastrukturen och användas i flygplan med dagens teknik.

Enligt gällande regelkrav kan flygbolagen blanda in upp till 50 procent bioflygbränsle i det konventionella jetbränslet. Även testflygningar på 100 procent biobränsle har genomförts i Sverige. Den 21 juni i år flög flygbolaget BRA med 100-procentigt biobränsle i båda motorerna – en flygning som ägde rum mellan Swedavia-flygplatserna Malmö Airport och Bromma Stockholm Airport.

SNABB UTVECKLING

Idag sker en snabb utveckling av flygplan som drivs med batterier vilka laddas på flygplatserna. Ett exempel är Eviation’s Alice med plats för nio passagerare och en räckvidd på cirka 40 mil. Testflygning har utförts och tillverkarens avsikt är att certifiera flygplanet år 2027.

Företaget Heart Aerospace utvecklar planet ES-30 för 30 passagerare. Det kommer att ha hybriddrift, med el som driver elmotorer i propellern och fossilfritt flygbränsle som driver turbogeneratorer, som aktiveras vid behov och genererar el till elmotorerna. Räckvidden blir cirka 20 mil med el och därefter, om planet måste omdirigeras till annan flygplats, kan det nå ytterligare 20 mil på flygbränslet.

Även när det gäller vätgasdrivna flygplan har utvecklingen kommit ganska långt. Deutsche Aircraft konstruerar ett plan som ska ta 40 passagerare och ha räckvidd på 200 mil. Testflygning planeras till 2025.

Brittiska Zeroavia vidareutvecklar Dornier 228 för att använda vätgas i bränsleceller. Räckvidden uppges till 95 mil och planet skulle kunna vara i kommersiellt bruk 2025.

Airbus tar fram initiativet ZeroE, med flygplan i tre olika modeller, från 100 till 200

För flygplatserna studeras just nu vilka anpassningar av befintlig infrastruktur som behöver göras för att kunna ladda med el, respektive tanka planen med vätgas eller andra fossilfria bränslen.

passagerare. Räckvidden kommer att variera beroende på modell och vara mellan 180–370 mil. Detta täcker in merparten av de distanser som är aktuella på dagens flyglinjer. Målet är att få ZeroE-flygplanen i kommersiell trafik från 2035. ZeroE är ett hybridkoncept där vätgasen dels driver turbinmotorer direkt, dels används i bränsleceller för att generera el som driver elmotorer.

En ytterligare teknik är nämligen att använda vätgasen för bränsleceller som genererar ström till flygplanets eldrivna propellrar. Ett annat alternativ är att med hjälp av el och med vätgas och koldioxid som råvaror tillverka elektrobränslen som flygplanen tankas med. Dessa bränslen kan anpassas så att de får samma egenskaper som jetbränsle.

– Flyget ingår i framtidens fossilfria transportsystem och vi behöver förbereda flygplatsernas infrastruktur och utrustning för att klara laddning av flygplanen och hantering av flera olika bränslen, säger John Nilsson, Senior Strateg och ansvarig för att forma strategier för anpassning till el- och vätgasflyget hos Swedavia.

Swedavia deltar i flera forsknings- och innovationsprojekt och har kontinuerlig kontakt med flygplanstillverkare och övriga aktörer i flygbranschen som tillsammans jobbar med flygets klimatomställning. Man skaffar sig insikter och förbereder den tek-

niska omställningen. Swedavia är med i bland annat Heart Aerospace Industry Advisory Board sedan i år.

– Vi på Swedavia har nått vårt eget nollmål av fossila koldioxidutsläpp från den flygplatsverksamhet vi bedriver på våra flygplatser. Vi

Enligt dagens regelkrav kan flygbolagen blanda in upp till 50 procent bioflygbränsle i det konventionella jetbränslet. Bild: Alexandra Martiz

Swedavia deltar i Green Flyway, en testarena med Östersunds kommun som projektledare. Bild: Göran Strand/Astrofotografen

VI

LEVERERAR ÖVER FÖRVÄNTAN

Bevego har filialer över hela Sverige. För att hitta din närmsta filial, scanna QR-koden.

I testarenan Green Flyway utvecklas möjligheter med elflyg, obemannade flyg och trafikledning. Det handlar om gods- och persontransporter lokalt och regionalt.

fortsätter nu arbetet med att stötta och driva på övriga samarbetspartners i flygbranschen att ställa om till ett fossilfritt flyg genom bland annat ett incitamentsprogram riktat till flygbolagen där vi betalar 50 procent av merkostnaden för bioflygbränsle, och vi genomför gemensamma upphandlingar av biobränsle där andra organisationer som vill flyga fossilfritt bjuds in, och vi har klimatdifferentierade startavgifter på Arlanda och Landvetter, berättar John Nilsson.

Swedavia förbereder och skaffar i första hand kunskaper och erfarenheter för att kunna ta emot inte minst elflyg och vätgasflyg på sina flygplatser. Det handlar nu bland annat om att sätta sig in i behoven av elkraft för laddning och olika laddningsmönster. Att under 30–40 minuter snabbladda ett plan kräver mellan 1,5 och 2 MW effekt utifrån dagens föreslagna batteristorlekar.

Utbyggnad av elnätet kan behövas och eventuellt ytterligare transformator vid flygplatsen. Swedavia gör en förstudie om detta.

Man ska också utreda var och hur laddplatserna ska ordnas. Ska de vara fasta eller mobila? De får inte störa annan hantering och trafik på flygplatsen.

En del erfarenheter finns från Åre Öster-

sund Airport som kan ta emot drönartrafik och där finns laddplatser där drönare och elflyg kan laddas med upp till 1 MW.

NORDISKA SAMARBETEN

Swedavia deltar i plattformen Nordic Network for Electric Aviation. Här utreds bland annat frågor kring standard för laddning. Man följer den utveckling som nu pågår av standard till mega charging system (MCS) för tunga vägfordon som laddas med

3,2 MW. I projektet studeras exempelvis om denna standard skulle kunna bli utgångspunkt till en standard för flyget.

Swedavia är också med i Green Flyway, en testarena med Östersunds kommun som projektledare. Här utvecklas möjligheter med elflyg, obemannade flyg och trafikledning. Det handlar om gods- och persontransporter lokalt och regionalt. Till saken hör att inte minst eldriven flygtrafik öppnar för nya affärsmöjligheter. Framtidens resande kan

John Nilsson, Senior Strateg och ansvarig för att forma strategier för anpassning till el- och vätgasflyget hos Swedavia. Bild: Orlando G.Bostrom

komma att se annorlunda ut. Eldrivna – och även vätgasdrivna – plan kan komma att lokalt och regionalt komplettera resor på väg och järnväg. Långväga resenärer kanske tar ett kort elflyg till en större flygplats där en långdistansflygning tar vid. Swedavia ser alla trafikslag som nödvändiga delar i framtidens fossilfria och sömlösa transportnav. Det ska vara smidigt för framtidens resenärer att resa med olika transportslag.

– Genom en rad samarbeten och engagemang följer vi utvecklingen på nära håll, säger John Nilsson.

Ett av flera projekt som blickar in i framtiden är Fossilfritt flyg i norra Sverige. Målet är att ställa om flyget i Norrland. Även här deltar Swedavia. Bland annat undersöks, med hjälp av teoretiska modeller – MODELflyg som forskare på RISE har tagit fram – olika scenarier för framtida flygtrafik och vad exempelvis elflyg kräver av elnät och laddinfrastruktur.

ÄVEN VÄTGASDRIFT

Ett vätgasdrivet flyg ställer helt andra tekniska krav på flygplatserna. Här handlar det om transport av vätgasen till flygplatserna, lagring och hantering inklusive tankning. Vätgasen kan förekomma antingen i

Vi vill vara redo när det första elflyget kommer och även i övrigt utrusta våra flygplatser så vi kan serva flygbolagen på bästa sätt. Det handlar inte enbart om teknik. Nya affärsmodeller kan utvecklas och helt nya flygplansoperatörer och flygrutter kan komma att upprättas.

/John Nilsson, Senior Strateg Swedavia.

“komprimerad form eller flytande, i det senare fallet nedkyld till -253 grader C.

Inom det nämnda projektet Fossilfritt flyg i norra Sverige studeras vilka åtgärder Umeå Airport skulle behöva göra för att klara vätgasflyg. Frågeställningarna gäller bland annat om vätgasen behöver lagras på flygplatsen och hur tankning kan gå till. Regelverk för hantering av vätgas behöver uppdateras för att passa flygbranschen.

FLERA PARALLELLA SPÅR

Det står helt klart att inte en teknik ensam eller ett enda bränsle kommer att kunna ersätta dagens fossilbaserade bränslen. Både flygbolagen och flygplatsernas huvudmän måste följa flera parallella spår. Samtidigt utvecklas nya affärsmöjligheter i och med godstransporter med drönare och persontransporter med små flygplan på korta lokala eller regionala linjer.

– Vi vill vara redo när det första elflyget kommer och även i övrigt utrusta våra flygplatser så vi kan serva våra kunder flygbolagen på bästa sätt. Det handlar inte enbart om teknik. Nya affärsmodeller kan komma att utvecklas och helt nya flygplansoperatörer och flygrutter kan komma att upprättas, avslutar John Nilsson.

Rosersbergs Byggnads AB är ett byggnadsföretag som huvudsakligen verkar i Stockholms län.

Våra kunder är stat och kommun, Svenska kyrkan, fastighetsbolag och privatpersoner.

Med erfarenhet, yrkesskicklighet och engagemang levererar vi trygghet och högklassiga byggnadsverk.

ETT FLERTAL BUTIKSKEDJOR SLÅR UPP SINA PORTAR

när Marknadsplatsen öppnar på Stockholm Arlanda Airport

Nya Arlanda tar form. I Terminal 5 byggs en stor säkerhetskontroll med modern teknik som kommer att underlätta för resenären, och i direkt anslutning till den skapas den nya Marknadsplatsen som är den största kommersiella satsningen någonsin på Arlanda.

MARKNADSPLATSEN kommer att ha en nordiskt präglad design och en kommersiell yta på 11 000 kvadratmeter. Den första etappen av tre öppnar sommaren 2023 och hela Marknadsplatsen står klar runt årsskiftet 2024/2025.

– En del i den kommersiella strategin inför upphandlingarna av nya butiker till Marknadsplatsen har varit att skapa goda möjligheter för shopping, oavsett om den

är planerad eller av mer spontan karaktär. Varierat utbud och en bred prisbild som tilltalar olika kundgrupper har varit viktiga aspekter, säger Charlotte Ljunggren, Swedavias direktör för Marknad och försäljning och tillförordnad flygplatschef på Stockholm Arlanda Airport.

Nu är upphandlingarna av de första butikerna som flyttar in på Arlanda och på nya Marknadsplatsen klara. Bland nyheterna

syns många svenska kända varumärken som GANT och J. Lindeberg. Konceptet Sweshop är också en av nyheterna. Det är spännande presentbutiker med ett sortiment som är en hyllning till nordiskt hantverk, kultur och arv.

– Det har funnits en uttalad efterfrågan på mer nordiska, svenska och lokala varor att köpa som presenter och det är en av många delar vi är glada att vi nu kommer att kunna erbjuda, säger Charlotte Ljunggren.

Bild: Teodor Asplund

Bild: Teodor Asplund

Här är några av butikerna som öppnar på Marknadsplatsen i Terminal

5, Stockholm Arlanda Airport

Etapp 1 sommaren 2023

Stockholm Duty Free

Direkt efter den nya säkerhetskontrollen kommer resenären att kliva in i den nya taxfreebutiken. Det blir en modern butik i nordisk design på hela 2 000 kvadratmeter.

Sweshop

I Sweshops souvenirbutiker kommer resenären att hitta presenter, souvenirer och mat.

Sweshop kommer även att ha en stor dalahäst i sina butiker som kommer att ändra stil och färg beroende på säsong och förhoppningen är att dalahästen kommer bli ett lockande Instagram-moment för både turister och svenska resenärer.

Förutom två butiker på Marknadsplatsen kommer man även att kunna hitta Sweshop i SkyCity på Arlanda och på Landvetter.

Pocket shop

Pocket shop finns sedan tidigare på både Arlanda och Landvetter, och de öppnar två nya enheter på Marknadsplatsen.

InMotion

Elektronikkedjan som säljer det senaste inom elektronik från de största varumärkena, öppnar tre butiker på Arlanda, varav en på Marknadsplatsen, och en butik på Landvetter Airport.

Kronan (Apotek)

Apotek finns idag i SkyCity med fullt sortiment, även receptbelagd medicin, men nu öppnar en butik på Marknadsplatsen som riktar in sig på apoteksprodukter för hälsa och välmående samt reserelaterade produkter.

Forex Global Blue Etapp

2 slutet av 2023

World of Toys

Arlandas befintliga leksaksbutik öppnar en enhet på Marknadsplatsen som också kommer att sälja barnkläder. Här kommer resenären att kunna handla allt ifrån leksaker till barnkläder av olika slag.

Sweshop butik 2

Pocket shop butik 2

Etapp 3 årskiftet 2024/25

Aera Fashion Multibrand Airport Fashion Group öppnar nya butiker på Marknadsplatsen. I deras Multibrand Fashion Store är det uppdelat så att resenären hittar mode för både män och kvinnor.

GANT

Det svenska varumärket GANT öppnar en butik på Marknadsplatsen där det senaste modet står i fokus.

J. Lindeberg

I butiken på Marknadsplatsen kommer den modemedvetna att hitta kläder och accessoarer från det svenska varumärket.

Aera Outdoor Leisure Fashion När butiken slår upp sina portar på Marknadsplatsen kommer den att erbjuda ett stort utbud av friluftskläder för den aktiva.

Fler butiker kommer att tillkomma.

Arlanda Terminal 5. Tillbyggnad för bland annat marknadsplats och ny säkerhetskontroll. Bild: Tengbom

Swedavia utses till KARRIÄRFÖRETAG 2023

För tolfte året i rad presenterar Karriärföretagen Sveriges attraktivaste arbetsgivare. Swedavia utses till ett av dessa företag som utmärker sig inom arbetsgivarprofilering, aktiviteter för att locka nya medarbetare och goda betyg i externa mätningar gällande attraktiv arbetsgivare.

– VI ÄR OTROLIGT glada och stolta att vi utses till en av Sveriges mest attraktiva arbetsgivare. Vi driver sedan länge satsningar för att ta vara på alla duktiga medarbetare som redan jobbar hos oss, så att de fortsätter att trivas och vidareutvecklas. Vi är också glada att vi efter pandemin nu kan återanställa i rask takt och att så pass många är intresserade av att arbeta hos Swedavia och i en varierande och dynamisk flygplatsmiljö, säger Marie Wiksborg, direktör Affärsstöd, som ansvarar för employer branding.

Karriärföretagens motivering till utmärkelsen lyder som följer:

”Swedavia fortsätter att utveckla sitt employer brand och gör det med bravur. Vi ser en engagerad och trivsam företagskultur och det finns gott om utvecklingsmöjligheter inom bolaget för såväl nya som seniora medarbetare. Swedavia har en stark känsla för det kommunikativa och de förmedlar sitt budskap på bästa sätt. Riktigt imponerande

och det bidrar helt klart till deras attraktivitet som arbetsgivare!”

– Trots en viss osäkerhet gällande konjunktur och rådande världsläge har vi en mycket positiv framtidsutsikt i vår bransch. Vi kan mötas digitalt men vi ser samtidigt att viljan och behovet av fysiska möten starkt håller i sig. Flyget fortsätter att vara ett viktigt transportslag samtidigt som det är mycket förändringar på gång. Det är en spännande tid med mycket som händer i flygbranschen. En snabb teknikutveckling skapar nya möjligheter att fortsätta vår utstakade väg mot ett fossilfritt flyg i framtiden. Våra ansträngningar har resulterat i att vi redan under 2020 lyckades bli fossilfria i vår egen flygplatsdrift och därmed uppfyllde ett för oss viktigt delmål. Nu arbetar vi fokuserat vidare med att bibehålla vår fossilfria flygplatsdrift samtidigt som vi är drivande i frågor som rör hela branschens omställning mot ett fossilfritt flyg, avslutar Marie Wiksborg.

Om Karriärföretagen

Karriärföretagens mål är att vägleda studenter och Young Professionals till en bra start på karriären. Karriärföretagen utser Sveriges främsta arbetsgivare en gång per år. Urvalsprocessen syftar till att säkerställa att ett högkvalitativt employer branding-arbete bedrivs, samt att arbetsgivaren uppfyller de krav som krävs för att vara en attraktiv arbetsgivare.

Under urvalsprocessen betygssätts organisationen i följande områden:

• Karriärsidor: information, kvalitet och dynamik

• Närvaron och kvaliteten i sociala och andra digitala medier

• Aktiviteterna gentemot studenter och yrkesverksamma akademiker

• Attraktiviteten som arbetsgivare i externa mätningar

Swedavia utses till en av Sveriges mest attraktiva arbetsgivare. Bild: Svante Örnberg

Vi städar framtidens miljöer för arbete och boende

Ett serviceföretag inom byggstäd som erbjuder helhetstjänster inom lokalvård, byggstädning och logistik.

Vi erbjuder allt från enstaka tjänster till helhetslösningar och anpassar varje kunds behov och önskemål för en ren och säker arbetsmiljö.

Sol, tak, fasad och elteknik

- vi gör din fastighet energieffektiv

Vi är en solenergikoncern med fokus på alla delar som en fastighet, byggnad eller ett markområde behöver för att möta den gröna omställningen.

Vi framtidssäkrar och transformerar Sveriges fastighetsbestånd med kunskap, ambitioner och stark tro på det vi gör. Det som driver oss är vår tids viktigaste fråga, att minska vårt klimatavtryck och öka andelen grön energi.

För att lyckas åstadkomma förändring har vi tjänster för att hjälpa markägare, villaägare, offentlig sektor, bostadsrättsföreningar och andra fastighetsägare att ta steget mot hållbara lösningar.

Vi integrerar solen i vardagen, följ med oss på resan.

www.soltechenergy.com

Soltechkoncernen är en samhällsbyggare med fokus på solenergi och hållbara, framtidssäkrade energilösningar. Vi är börsnoterade på Nasdaq First North Growth Market med ca 70 000 aktieägare.