Sömntutan / M. Wingsäter

Sömntutan

Maria Wingsäter

Hotellägare Franz Zimmer har ett problem – maken Putte ska servera hotellgästerna frukost men försover sig varje morgon. Franz vänder sig till tonsättare Sigge Trut för att få hjälp. Sigge komponerar inte bara olika musikstycken utan även väckarklockssignaler. Efter att ha testat allt, till och med det gigantiska instrumentet ur lådan märkt med varningstext, utan att Putte vaknat konstaterar Sigge att det krävs en tuta stor som hela huset för att väcka honom.

Lena Röör, som känner till hotellets alla rör men som har det lite svårt med det där “upp eller ner” skissar på en megatuta medan Sigge komponerar en ny melodi till den. Efter två veckor är tutan klar. Sigge tar ett djupt andetag och blåser så hårt han kan men det enda som hörs är mullret av snarkningar. Något har gått riktigt fel, men blir i slutändan väldigt lyckat. De har råkat bygga en sömntuta och plötsligt strömmar gäster till hotellet för att få sig en riktigt god natts sömn.

Historien är charmerande och minst sagt tilltalande för en som ibland lider av sömnsvårigheter.

Karaktärerna känns uppfriskande normkreativa på så många sätt, i allt från utseende till relationer och yrken.

När jag läste boken för en grupp förskolebarn frågade en blivande fyraåring “Varför heter han Lena?” med syfte på rörmokaren i foppatofflor och hängselbyxor. Bara den kommentaren visar väl på behovet av mångfald i barnlitteraturen. Det tog ett tag innan jag kom riktigt överens med bokens illustrationer, även om jag föredrar det icke-sockersöta såsom här. Utsidan av boken lovar något som insidan först haltar lite med, men som ju längre in i berättelsen jag kommer känns mer som en karta eller presentation av staden där det händer. Det finns en känsla av rörelse i Bergströms bilder, det märks att han jobbar som animatör, då det känns som om figurerna skulle kunna få liv i mina händer. Figurer utanför själva storyn dyker upp i flera olika sammanhang vilket gör att man får en känsla av kända bekanta i en småstad. Barnet med mopsen, personen på liggcykeln, farbrorn med sömnproblem, här och där finns dom med i bild och sammanstrålar i slutet av boken. Vändmoment tillför alltid något extra till läsupplevelsen, som här när den stora tutan ska sammanfogas och nyfikna grannar kikar ut från fönster och balkonger. Detta är en bok som tål att läsas om och om igen, nya detaljer i bilderna framträder när man studerar dom och det är lätt att skapa egna historier kring personer och fenomen. Jag ser fram emot fler barnböcker av den här debutanten.

Sömntutan Alf Bergström Natur & Kultur 2021

, Alf Bergström. Natur & Kultur Förlag 2021 Sömntutan ur: