bif - biblioteket i fokus nr 1 2019 by bif - biblioteket i fokus

VARSÅGOD – TA DITT EX GRATIS

1 • 2019

SPRÅKFEL – påverkar din läsning mer än du tror

Tema: HISTORIA

FÄKTANDE HJÄLTAR FORTFARANDE PÅ FILMDUKEN

KLAS GUSTAFSON – mästare på att berätta andras liv

SVERIGES STÖRSTA BOK- & BIBLIOTEKSTIDNING

HISTORISKA BOKTIPS från Langenskiölds Karin Månsdotter (1550–1620) är inte bara den som varit drottning kortast tid utan också den första kvinnan av folket. Hon var en intelligent överlevare som diplomatiskt tog sig igenom vasasönernas maktkamp om den svenska tronen. Varför läsa? Låt dig inspireras av en stark, kvinnlig historisk förebild.

Även för dig som en läser fantasy m t kan tänka sig at byta ut drakar mot verklighet!

DAVID LINDÉN Har disputerat på Kings College i London och har sin låga ålder till trots gett ut två böcker, blivit invald i en kunglig akademi, träffat moder Teresa och diskuterat döden med Dalai Lama.

SISTA STRIDEN OM SKÅNE AV ANDERS BLIDBERG Efter Sveriges nederlag vid Poltava 1709 såg Danmark sin chans att återerövra Skåne, som förlorats efter freden i Roskilde 1658. Men man lyckades inte, trots många år av förberedelser och en splittrad och decimerad svensk armé. Kan en av anledningarna ha varit ett romantiskt äventyr som distraherade den danske kungen?

BÖCKERNA FINNS I DIN BOKHANDEL Läs mer på www.langenskiolds.se

langenskiolds.se langenskiolds.se

info@langenskiolds.se info@langenskiolds.se

Tel.08-66390 9050 50 Tel.08-663

Vi låter älskade barnböcker ta plats FÅ BÖCKER SÄTTER sådana avtryck som de vi älskade som barn. Ofta blev de dessutom så sönderlästa att de inte längre finns kvar, vilket bidrar till minnets sagoskimmer. Det gör det förstås extra roligt att återupptäcka gamla favoriter. Det blev inte minst tydligt när vi körde vår digitala bok-kalender under december – de böcker som uppmärksammades mest var favoriter som Hus är gott, sa Oskar av Larserik Larsson och Den långa vägen hem av Cynthia Voigt. DET SOM ÄR så speciellt med barnoch ungdomslitteraturen är att den intresserar alla åldrar. Böckerna har läsare i alla ålderskategorier, både för egen läsning och som högläsning. Och nya och gamla tips är alltid välkomna för alla vuxna med barn i sin närhet. Det är några av anledningarna till att

vi i år satsar lite extra på just barn och unga. Bland annat kommer vår nya barnoch ungdomsreporter i varje nummer ta ett bredare grepp på genren. Den första fokusartikeln är en fullmatad tidsaxel med tips på böcker om olika spännande historiska perioder, med allt från pirater till frihetskämpar. fokus är det i det historiska temareportaget om det nya digitala uppslagsverket Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, där det också finns massa nya namn att upptäcka för vidare läsning. Och så har vi pratat biografier med Klas Gustafson, vars senaste bok handlar om Alfons skapare Gunilla Bergström. Trevlig läsning! LITE MER VUXET

ANNA RIKNER

FOTO: ANDERS VÄSTLUND

I DETTA NUMMER... På gång................................................................4 Porträttet: Klas Gustafson............................6 Ord i fokus..........................................................9 FOTO: KAJSA GÖRANSSON

Vikten av korrekturläsning....................... 10 Film och musik................................................12 Klassikern...........................................................13 Tema historia...................................................14

6 14

Nytt på biblioteken.......................................17 Barn och ungdom......................................... 18 Den okända författaren.............................. 22 Recensioner.................................................... 23 Lösningar & vinnare.................................... 27

18 FOTO: NHK/NEP/ DWANGO

Nr 1 | 2019 Årgång 22 biblioteket i fokus c/o K12 Kommunikation Korsgatan 12 411 16 Göteborg

Ansvarig utgivare: Anna Rikner Redaktör: Anna Rikner Annons: Maria Västlund maria@medialaget.se

www.biblioteketifokus.se

Layout: Medialaget Tryck: Ektab 2019

e-post redaktion: redaktion@biblioteketifokus.se

Omslag: Klas Gustafson Foto: Kajsa Göransson

Biblioteket i fokus är TS-kontroll erad och trycks i cirka 30 000 exemplar. Artiklarna i bif får kopieras fritt om det sker i rent ideellt syfte och med tydligt angivande av källa. I alla övriga fall måste utgivarens tillstånd inhämtas. Recensenternas åsikter är deras egna. För ej beställt material ansvaras ej. Vinnare i tävlingar betalar själva eventuell vinstskatt.

FOTO: OKÄND

är en kulturtidning som vänder sig till besökare och anställda på landets bibliotek. • vill informera, inspirera och guida besökare och anställda genom att erbjuda ett aktuellt och läsvärt innehåll utifrån de möjligheter biblioteken erbjuder. • vill vara där det händer, spegla debatten och lämna plats för många röster. biblioteket i fokus 1 2019

”För en nonchalant och stilsäker berättelse som med dagbokens logik utforskar villkor och gränser för skapande.” Juryns motivering till Wera von Essens vinst av Borås tidnings debutantpris 2019 för romanen En debutants dagbok.

De är nominerade till nordiskt litteraturpris är nominerade till Nordiska rådets litteraturpris 2019. Bland dem två svenska bidrag: Isabella Nilsson med diktsamlingen Nonsenprinsessans dagbok – En sjukskrivning och Sami Said med romanen Människan är den vackraste staden. Bland de övriga nominerade finns bland annat Inga Ravna Eira med diktsamlingen Ii dát leat dat eana [Detta är inte den jorden] från det samiska språkområdet och Liselott Willén med romanen Det finns inga monster, som representerar Åland. I övrigt deltar Danmark, Norge, Finland och Island med två nomineringar vardera och Grönland med en nominerad författare. Nordiska rådets litteraturpris har delats ut sedan 1962 och syftet är att ”öka intresset för den nordiska kulturgemenskapen”. Vinnaren utses den 29 oktober. Inga Ravna Eira.

biblioteket i fokus 1 2019

BILD: LARS KRANTZ

13 SKÖNLITTERÄRA VERK

Matilda the Musical har premiär på Malmö Opera den 15 mars.

FOTO: MICHAL AASE

Roald Dahls Matilda i Malmö MUSIKALEN Matilda the Musical om den läsande och magiska Matilda sätts under våren upp på Malmö Opera, med premiär den 15 mars. Den exceptionellt intelligenta Matilda älskar böcker över allt annat, vilket hennes inskränkta familj har noll förståelse för. I stället tillbringar hon mycket tid på biblioteket med sin enda vän, bibliotekarien mrs Phelps (spelad av Marianne Mörck). När Matilda sedan

börjar första klass träffar hon den snälla läraren miss Honey – men också den skrämmande rektorn miss Trunchbull, som verkligen inte tycker om barn. Musikalen är baserad på Roald Dahls bok, med text av Dennis Kelly och musik av Tim Minchin. Föreställningen sätts upp i samarbete med Kulturskolan Malmö och har 23 barn i rollerna.

1 000 000 000

kronor beräknas den digitala svenska bokförsäljningen nå redan år 2020. Även försäljningen av fysiska böcker ökar, vilket visar på en positiv framtid för hela bokbranschen.

Barnens egen litteraturfestival tillbaks i Umeå EFTER FJOLÅRETS lyckade premiär för barnens egen litteraturfestival i Umeå blir det en favorit i repris söndag den 17 mars. Barnens littfest bjuder på 30 programpunkter under fem timmar, helt riktad till barn i åldrarna 0–13 år. Littfesten anordnas av Umeå kulturförvaltningen i samarbete med Region Västerbotten, som ett komplement till Umeå Littfest, som pågår 14–16 mars. – Det var så många förlag som hörde av sig och ville vara med att vi fick tacka nej till slut säger Cecilia Flodström, bibliotekarie och projektledare för Barnens Littfest. Också i år är det fullt hus och flera bokförlag har blivit uppmanade att i stället återkomma 2020. Det ser alltså ut att bli en fortsättning även nästa år.

Fortsättning för bokmässa i Angered

BILD: WŁADYSŁAW BAKAŁOWICZ

Bokförlaget Wahlström & Widstrand 125 år UNDER 2019 är det 125 år sedan Per Karl Wahlström och Wilhelm Widstrand gav ut sin första bok tillsammans, diktsamlingen Dikter av godsägaren Claes Porträtt av Claes Lagergren. Därefter Lagergren. har det blivit namn som Erik Axel Karlfeldt, Edith Södergran, Elsa Beskow, Franz Kafka, Herta Müller, Kazuo Ishiguro, Viveca Lärn och Amos Oz. Utgivning är fortfarande fokuserad på skönlitteratur, men i dag är Wahlström & Widstrand ett imprint inom Albert Bonniers förlag. Jubiléet uppmärksammas bland annat genom en ny logga och en ny grafisk profil.

det dags för den andra upplagan av Angereds bokmässa, i en av Göteborgs förorter. Initiativet kommer från de lokala författarna José Romero och Yarko Rhea Salazar, som såg att det fanns ett behov av en litterär arena utanför stadskärnan. Och ämne för mässan är just förortens poesi och litteratur. Angereds bokmässa vill spegla samhällets och litteraturens mångfald och uppmärksamma hur representationen ser ut i litteraturSverige i dag. I SEPTEMBER ÄR

FOTO: NIKLAS SANDSTRÖM

Sagodans under Barnens Littfest i Umeå 2018

Tua Forsström utsågs i januari till ny ledamot av Svenska Akademien, på stol nummer 18. I oktober valdes även poeten Jilla Mossaed (stol 15), författaren och litteraturvetaren Mats Malm (stol 11) och juristen Eric M. Runesson (stol 1) in som nya ledamöter. Under samma period har författaren Sara Danius och religionsfilosofen och teologen Jayne Svenungsson lämnat sina stolar. Även poeten Katarina Frostenson har efter en förlikning utträtt ur Svenska Akademien. Detta innebär att Akademin i början av mars består av 12 män, tre kvinnor DEN FINLANDSSVENSKA POETEN

Tua Forsström har tagit över stol nummer 18 i Svenska Akademien.

och tre vakanta stolar. I början av mars beslutades också att det i december i år delas ut två nobelpris, ett för 2018 och ett för 2019.

Stockholm läser Gun-Britt Sundströms För Lydia bokcirkel läser Gun-Britt Sundströms klassiska roman För Lydia (1973) under 2019. Boken är årets val för läsinitiativet Stockholm läser, som drivs av Stockholms stadsbibliotek i samarbete med Författarcentrum. Den utvalda boken ska helt eller delvis utspela sig i Stockholm eller vara skriven av en författare med tydlig Stockholmsanknytning. Under året kommer boken diskuteras i bokcirklar på bibliotek över hela staden, det blir författarsamtal och stadsvandringar i Lydias fotspår. STOCKHOLMS STÖRSTA

Kulturella aktiviteter minskar risken för alzheimers hjärnan med kulturella aktiviteter som läsning, korsord och sång eller gå på teater och konserter minskar risken för att drabbas av alzheimers. Det visar en ny studie från forskare vid Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet. Resultaten bygger på en studie med 800 kvinnor som forskarna följt under 44 år, med början år 1968. – Detta visar ännu en gång att det finns många möjligheter att förebygga demens ATT HÅLLA IGÅNG

och att det kan vara lika viktigt att satsa på kulturella aktiviteter som på fysisk aktivitet för att bibehålla ett hälsosamt åldrande. Det är också viktigt att komma ihåg att det Ingmar Skoog. inte krävdes någon hög aktivitet för att få en effekt, säger Ingmar Skoog, ledare för studien. biblioteket i fokus 1 2019

FOTO: SAHLGRENSKA AKADEMIN

FOTO: MALIN GRÖNBORG

Fler förändringar i Svenska Akademien

Andras liv blir hans historia Klas Gustafson går i folkkära artisters fotspår Monica Zetterlund, Gösta Ekman, Cornelis Vreeswijk, Tage Danielsson och nu senast Gunilla Bergström. Några av våra största svenska kulturpersonligheter, som i många fall även var vänner privat. Och de har ännu en sak gemensamt – de är alla huvudpersoner i biografier skrivna av Klas Gustafson.

BEPPE WOLGERS, LENA NYMAN, Per Oscarsson, Marie-Louise Ekman, Stikkan Anderson, Vilgot Sjöman. De senaste 16 åren har Klas Gustafson genom att fokusera på dessa stjärnor hunnit berätta stora delar av den svenska musik-, teater- och filmhistorien från 1960-talet och några decennier framåt. – Den här generationen som nästan alla är födda på 1930och 1940-talet är ju de som var stora när jag var ung. Så på många sätt är det min egen historia jag skriver genom att berätta deras liv. Det är som om jag förklarar mitt eget liv för mig själv. Det är också Klas själv som föreslagit ämnena för sina böcker, med undantag för den nu aktuella. – När det gäller Gunilla Bergström fick jag en förfrågan om jag inte kunde tänka mig att skriva en biografi. Och det kunde jag ju. Men resten av förslagen är mina. Det ska ändå vara en person som jag ska leva med och komma väldigt nära under ett års tid.

har liksom alla bokprojekt sina utmaningar, men till skillnad från de flesta andra genrer innebär det också ett särskilt ansvar att tolka någon annans liv. – Har du väl skrivit en biografi är det den som gäller i åtminstone 20 år, det finns inte utrymme för mer än en i taget, det är Sverige för litet för. Så en slarvig eller rent ut sagt dålig biografi förstör för alla. Men jag gläder mig också, för min känsla är att det nu kommer fler och fler genomarbetade biografier. Klas Gustafsons egna verk kan löst delas upp i två kategorier – de där huvudpersonen själv medverkat och de där han ATT SKRIVA BIOGRAFIER

biblioteket i fokus 1 2018

porträtterat någon som inte längre lever. Arbetsprocessen ser därmed lite olika ut, men i grunden är det ändå samma tillvägagångssätt: intervjuer och arkivforskning. – Jag har tillbringat många, många timmar på biblioteken med att gräva ner mig i olika arkiv. I övrigt bygger böckerna på många och långa intervjuer med personer i huvudpersonens närhet. Och ibland även med huvudpersonen själv. – Även i böcker där jag utgår från personens egen berättelse, som med Marie-Louise Ekman, vill jag ändå prata med människor i hennes närhet. Även på teatern blir det lite tunt med en spotlight på enbart Hamlet, även bakgrunden måste lysas upp för att det ska bli riktigt bra. om samma krets av människor återkommer flera av intervjupersonerna, vilket på många sätt underlättar arbetet. – Eftersom jag började för 16 år sedan har jag också hunnit träffa många som inte längre är med oss och har med mig deras berättelser. För även om jag följer i olika spår så är det flera som dyker upp lite här och där, som Beppe. Egentligen är det bara Cornelis som inte riktigt var inne i den här kretsen, utan höll sig på sin kant. Innan Klas Gustafson gick över till att skriva böcker på heltid arbetade han som frilansjournalist med huvudsaklig inriktning mot musik och annan kultur. – Ett längre reportage är ungefär som ett kapitel och skriver du tillräckligt många kapitel har du en bok. När jag gav ut EFTERSOM HAN SKRIVER



Klas Gustafsons senaste biografi handlar om Alfons Åbergs skapare Gunilla Bergström. Mer om henne kan du läsa i bif nr 1-2012. FOTO: KAJSA GÖRANSSON

FOTO: STELLAN HERNER

biblioteket i fokus 1 2019

AN SSO N GÖ R

J : KA FOTO

KLAS GUSTAFSON

”Egentligen var det tänkt att Gunilla-boken skulle vara min sista, jag fyller ändå 70 snart. Men den här personen gick inte att missa.”

FÖDD: 28 mars 1950. BOR: På söder i Stockholm. FAMILJ: Min fru som är bibliotekarie och tre vuxna barn. LÄSER: Jag läser böcker hela tiden, men är väldigt dålig på den skönlitterära läsningen. Därför är min plan när jag inte längre skriver själv att läsa mängder av romaner.

min första bok hade jag fyllt 50 år och hade 30 års erfarenhet av att skriva, så lyckligtvis var det ingen som kallade mig för debutant. Nästa bok kommer ut i april och handlar om Alfons Åbergs skapare Gunilla Bergström. Därför tillbringade han den gångna våren och sommaren mycket tid i hennes ateljé i Stockholm. – Första gången vi sågs pratade vi i tre timmar och på den vägen är det. Jag är egentligen en ganska introvert person som kommer laddad med förberedelser för mina intervjuer och efter ett par timmar brukar jag krokna. Men vi har suttit och bara pratat och pratat.

Gunilla Bergström är på många sätt en mer anonym person än hans tidigare val, i stället är det hennes skapelser som fått stort utrymme. Det är få som inte vet vem Alfons Åberg är. Men vem är egentligen privatpersonen Gunilla? För Klas var det där ingången till berättelsen fanns. – Eftersom hon inte stått på scen eller verkat i offentligheten på samma sätt som de andra är hon mer anonym. Men jag visste att där fanns en historia, hon har levt ett på många sätt ganska dramatiskt liv. Dessutom är hon en tänkande och reflekterande person, som även om hon själv beskriver sig som en ensamvarg är väldigt social. Och rolig.

alla intervjuer och skriver sedan ut dem så fort han kommer hem. Det tar tid, men gör att han har en stor mängd text att börja med när han så småningom sätter sig ner för att skriva. Och att han lättare fångar upp i text hur personerna faktiskt pratar. – Sedan är det ju svårt att skildra dialekter och liknande i skriftspråk, men ta till exempel Gunilla. Hon pratar ju som hon pratar och då vill man ju ha en känsla av det även när man läser. Det ska kännas att det är hon.

SOM VANLIGT är han redan igång med nästa bok, trots att den senaste inte ens är släppt än. – Jag är mitt uppe i en ny biografi just nu, som jag har hållit på med i några månader. Egentligen var det tänkt att Gunilla-boken skulle vara min sista, jag fyller ändå 70 snart. Men den här personen gick inte att missa. Så vi får väl se vad som händer när jag är klar, det kanske känns så igen, vem vet.

KLAS SPELAR IN

SENAST LÄSTA BOK: Den berör personen jag skriver om just nu, så det kan jag inte avslöja. LYSSNAR PÅ: Mycket av det jag gjort handlar om musik och musiken är en viktig del av mitt liv. Först var det Beatles när de slog igenom och även Bob Dylan har varit en viktig musikalisk förebild. Med åren har jag insett att de som har beskrivit det land jag växte upp i – på mitt eget språk – ändå har betytt mest. INTRESSEN: Jag har lyckan att ägna mig åt det jag tycker är roligast även när jag jobbar. De senaste 16 årens fokus har varit de personer jag skrivit om och deras verk, vilket jag verkligen känner mig gynnad av.

12 böcker på 16 år

2003: Beppe – Biografin

ANNA RIKNER

2006: Ett bluesliv – Berättelsen om Cornelis Vreeswijk 2008: Tage Danielssons tid 2009: Enkel, vacker öm – Boken om Monica Zetterlund 2010: Gösta Ekman – Farbrorn som inte vill va’ stor 2011: Levande musik i hela landet – Rikskonserter från början till slut 2013: Lyssnarens guide till Cornelis 2014: Fantasten Per Oscarsson

Cornelis Vreeswijk och Tage Danielsson är två personer vars biografier Klas Gustafsson skrivit.

biblioteket i fokus 1 2019

FOTO: SVERIGES RADIO

FOTO: SCANPIX

2015: Marie-Louise Ekmans två liv 2016: Schlagerkungens krig – Abba och Hoola Bandoola på Stikkan Andersons slagfält 2017: Nyfikna – Vilgot Sjöman och Lena Nyman i den politiska oskuldens tid 2019: Bakom Alfons – Gunilla Bergström in på livet

ORD I FOKUS SKREV VARLÅNG”DÄR SATTIDS- AN HAR SIN DAGSJOBB HYRDE TRON”?

SÅDAN GÅR DIAGONALT

INTAS MITT PÅ DAGEN

MEGÄRA

ORSAKAR BESVÄR ULL

ATTRAKTION PRIMATERNA

RIOJA AMERIKANSK DELSTAT

FOTO: Murdo MacLeod

SÅS OCH SVACKA

MODERN TEKNIK

MEST ÄR SMÅODUGLI- SMAL AKTIG GA NUMERA

VILL SE VIND FRÖKEN- BRASOR FÖR- GAMMAL BUND MACK

MÅN RYSSFLOD

TECKEN I BL A SMS ROS I

MEST GRÄNSLÖS KORT

JULES VERNESPECIALITET

ÖSTTYSKA ÅKEN

KÄRNA DOKTOR VALLHUND

S P I S A

KÖKSVÄXT IBERISK ETTA

MOTSATTA

SUGGA UTAN ATT BLI BLÖTA

KRYMPT GEMENSAM

TVÅ L SVÅRFRAMKOMLIGA

HAR ORV SOM SKAFT

HJÄLMGALLER

OMEDELBARA ARTSKILD

MORGONROD- SCHANADENS TULL GUDINNA

FRÄMMANDE

UTTRYCKTE MUNTERHET

RINGA

J O D

RELIGION MED FEM PELARE

ROYAL SOCIETY MAKT I VÄST

SKÄR KONSTRAR

FRAS AMUSERATS

REST

FÖRHÖR STATSRÅD

OXUDDE 19-19

TJUT SES RUSA MOT VÅRBETE GOD UPPFATTNING

CHOKLAD CHARLOTTE I SPÅRET DÅLIGA OCH LIKVIDA MEDEL

MINDRE FARTYGEN SYNVIDD

MUSIKGENRE MYCKET FINA FÖRFATTARE XINGJIAN

BOK PÅ BUDAPESTBIL

HJÄLPTE MÅTTSTOCK OCH FÖRBEREDA ROT- STAPEL FRUKTER

Namn................................................................................................................................ Adress.............................................................................................................................. Postnummer och ort.............................................................................................

UTROPSORD IBLAND MED VE

FÖRSÄMRAS LÖPER BÄRSÄRK

Rätt svar vill vi ha senast den 29 april 2019. biblioteket i fokus, c/o K12 Kommunikation, Korsgatan 12, 411 16 Göteborg Märk kuvertet ”Ord i fokus”. Tre vinnare belönas med tre trisslotter vardera.

Förra numrets lösning och vinnare finns på sidan 27.

biblioteket i fokus 1 2019

amm Vad är det för fel med lite fel? ”Framför scenen finns ett öppet område av omkring en halv fotbolls storlek. Som mest kan det på denna yta pressas samman 7 500 personer.” Du har säkert sett dem och skrattat åt dem. Misstag eller felskrivningar där resultatet har blivit tokigt, roligt eller bara väldigt förvirrande. Självklart kan vi låta oss roas av dessa stavfel, syftningsfel och tankevurpor. Men hur påverkas egentligen vår läsupplevelse?

öcker, tidningar, bloggar, nyheter och inlägg i sociala medier – det går att hitta språkliga misstag nästan överallt. Är det inte stavfel är det särskrivningar, syftningsfel eller andra grammatiska felskrivningar. Något som påverkar vår läsupplevelse mer än vi tror. Vad gäller stavfel finns det vetenskapliga undersökningar som visar att det kan ta omkring 20 procent längre tid att avläsa ett felstavat ord jämfört med ett rättstavat, även om vi inte alltid medvetet uppmärksammar det. Våra hjärnor är helt enkelt bra på autokorrekt. Men det allvarligaste med texter som innehåller felstavade ord är inte att de tar längre tid att läsa, utan att felen påverkar förtroendet för texten och för personen som har skrivit den. uppleva det som oförskämt med fel i texter. Här har jag betalat för en tidning eller en bok och så håller den inte lika hög kvalitet som jag förväntar mig. Kanske påminns jag om någon skrivregel jag lärde mig i skolan, eller en kommentar jag fått av en lärare. Det kan väcka känslor av irritation och frustration. Det säger Patrik Hadenius, språkvetare, – SOM LÄSARE KAN JAG

biblioteket i fokus 1 2019

journalist och grundare av Språktidningen. Han konstaterar att människor i allmänhet är engagerade i språket och intresserade av att det ska bli rätt. Samtidigt finns det en tendens i samhället att korrekturläsning väljs bort – framför allt inom dagstidningsbranschen. – Det finns så många bra digitala verktyg för stavningskontroll att jag kan förstå att man prioriterar bort korrekturläsningen, men det är synd eftersom vi

tappar språkgranskningen, säger Patrik Hadenius. ATT HITTA STAVFEL är

egentligen en mindre del av korrekturläsarens eller språkgranskarens uppgift. Där har man god hjälp av olika stavningsprogram, och de stavfel som ändå slinker igenom kan vi som läsare avkoda tämligen pricksäkert. Det finns dock många andra språkliga misstag som är svårare att hitta, men stör

”Som läsare kan jag uppleva det som oförskämt med fel i texter. Här har jag betalat för en tidning eller en bok och så håller den inte lika hög kvalitet som jag förväntar mig.” PATRIK HADENIUS, SPRÅKVETARE OCH GRUNDARE AV SPRÅKTIDNINGEN

FOTO: HENRIC LINDSTEN

ma Åt gärd

d a r ny

ökaavståndet

R O B S A T SKA Korrekturläsaren har ett eget alfabet med krume lurer som förklarar hur texten ska ändras.

läsningen desto mer. Det kan till exempel handla om kommateringsfel, felaktig meningsbyggnad, syftningsfel, utbytta bokstäver eller faktafel. Med hjälp av ögonrörelsekameror och datorloggningar har man kunnat se att våra ögon rör sig annorlunda i texter med fel, jämfört med i texter utan fel. De visar att det tar längre tid att läsa texten, men också att vi som läsare blir förvirrade och osäkra på hur vi ska avkoda innehållet. Något som också påverkar vår läsförståelse och inte minst vår läsupplevelse. I undersökningar där olika personer läst samma text – med och utan språkfel – upplevs texten med språkliga fel som dåligt disponerad med krångligt språk och opersonlig ton, medan den korrekta texten anses som bra och trevlig att läsa. eller korrekturläsare utgår från de stavnings- och skrivregler som slagits fast av språkvårdande organisationer som Svenska Akademien och Språkrådet. Eftersom språket utvecklas snabbt gäller det dock att anpassa sig efter språkliga trender och förändringar i samhället. – En språkgranskare måste förhålla sig till läsarens uppfattning om vad som är EN SPRÅKGRANSKARE

rätt och fel. Men du har också en bildande funktion. Ibland gäller det att sätta ner foten och hålla sig till etablerade regler. Ibland måste man våga gå loss och införa nymodigheter. Om språkgranskaren bara gör som läsaren vill riskerar språket att uppfattas som lite gammaldags, konstaterar Patrik.

andras texter. När vi ser ett felstavat ord eller en felskriven mening autokorrigerar hjärnan och vi missar vad det faktiskt står på pappret. Patrik Hadenius berättar att han själv är mitt i språkgranskningsfasen av sin nästa bok. En fas som han brukar närma sig med skräckblandad förtjusning.

MEN VARFÖR KLARAR skribenter

– NU ÄR DET NÅGON

eller författare inte av att göra detta själva? Svaret är att det är svårt att hitta felen i sin egen text, precis av samma anledning som att vi som läsare inte hittar alla fel i

Språkets väg från tal till skrivregler Skriftspråket påverkas av talspråket, som utvecklas snabbt och på olika sätt beroende på vem eller vilka som talar. I dag påverkas vi också kraftigt av den språkutveckling som sker genom sociala medier och andra digitala skrivkanaler. De svenska stavningsreglerna är fastslagna av Svenska Akademiens ordlista (SAOL). De grammatiska reglerna är definierade i Svenska skrivregler (2017) och Språkriktighetsboken (2016).

som bryr sig om min text och som bryr sig om läsaren. Jag har gett honom min text och får tillbaka förslag på justeringar, kommentarer och språkändringar. Ibland blir jag lite nedstämd, men så går jag vidare till nästa kommentar och så känner jag bara – wow – om jag ändrar här blir texten mer begriplig för mina framtida läsare. Det är helt fantastiskt. Så för skribenten är språkgranskningen en viktig och utvecklande fas av skrivandet – för med några få undantag skrivs alla texter för att avsändaren vill bli förstådd och uppskattad. Så fortsätt låta språkfelen påverka dig. Släpp loss din inre språkpolis och tryck på larmknappen. Du har rätt att bli irriterad och du påverkas av misstagen – vare sig du vill eller inte. MARIA LAGERGRÉEN

biblioteket i fokus 1 2019

Jean Peters i 1950-talsrullen Piratdrottningen – något så ovanligt som en film i swashbuckler-genren med en kvinnlig huvudperson.

Svårt att värja sig Swashbuckler-filmerna fäktar vidare De är modiga, ädla och kan hantera ett svärd. Ända sedan stumfilmstiden har de synts på bio – de fäktande hjältar som på engelska brukar kallas swashbucklers. Det finns ingen självklar svensk motsvarighet till begreppet swashbuckler. Det skulle möjligen vara ”svärdfäktare”. Det engelska ordet är en sammansättning av ”swash” (ungefär: stila sig med ett svärd) och ”buckler” (liten sköld), så givetvis ingår skicklighet med blanka stålblad i kravprofilen – minst en duell med klingor som möts bör ingå i en swashbuckler-film värd namnet. Men minst lika viktigt är att huvudpersonen är hjältemodig, rättrådig, försvarar de svaga – från fattiga bönder till damer i nöd – och står upp mot ondskefulla förtryckare. Det är inte heller ovanligt med akrobatiska egenskaper och en elegant mustasch eller annan tjusig skäggväxt. 12

biblioteket i fokus 1 2019

Minst sagt tongivande för genren är 1800-talsromaner av författare som Walter Scott (Ivanhoe) och Alexandre Dumas den äldre (Greven av Monte Cristo, De tre musketörerna). TYPISK SPELPLATS ÄR en historisk miljö i ett europeiskt land (Storbritannien och Frankrike är välrepresenterade), befolkat av riddare, kungligheter, adelsmän, rebeller, kyrkliga dignitärer och strävsamma bybor. Återkommande namn i det brittiska persongalleriet är Robin Hood, Kung Artur, Rikard Lejonhjärta och Ivanhoe. På fransk mark hittar man Cyrano de Bergerac, Scaramouche, Edmond Dantès (Greven av Monte Cristo), samt givetvis de där tre musketörerna – med det genretypiska valspråket ”En för alla, alla för en”. En klassisk swashbuckler-rulle kan också kretsa kring en maskerad hjälte med hemlig identitet (Zorro, Röda nejlikan), utspela sig på sjörövarskepp (Skattkammarön, Kapten Blod, Pirates

of the Caribbean) eller i ett fiktivt land (Fången på Zenda). Ibland förekommer genreblandning med saga och fantasy, och en och annan drake eller trollkarl dyker upp bland fäktarna. KONJUNKTUREN FÖR hjältetypen har gått upp och ner under filmhistorien. Douglas Fairbanks och Errol Flynn var tidiga portalgestalter, och det har förekommit stålblanka formtoppar under 1950-, 1970och 1990-talen. Men under 2000-talet har swashbuckler-charmörerna hamnat lite i superhjältetrendens skugga, trots att det kom en ny Robin Hood-film så sent som 2018 och en sjätte del i Pirates of the Caribbean-serien är på gång. Svenska bidrag i genren har det dock alltid varit ont om (Arn är ett undantag). För att inte tala om bristen på filmer med en kvinna i den svärdsvingande hjälterollen.

ULF BENKEL

KLASSIKERN 13 X 13 4

TIPS 8

SJU BRA SWASHBUCKLER-FILMER: Robin Hoods äventyr (Michael Curtiz, William Keighley, 1938) Errol Flynn i ikonisk rolltolkning. Inte den första film som gjorts om den fredlöse frihetshjälten – och definitivt inte den sista.

Piratdrottningen (Jacques Tourneur, 1951) Piratfilm med många klassiska swashbuckler-ingredienser, men ovanligt nog med en kvinna (Jean Peters) i huvudrollen.

De tre musketörerna (Richard Lester, 1973) Genren fick ett nytt uppsving på 1970-talet. Inte minst tack vare denna frejdiga version av Alexandre Dumas flitigt filmade roman.

Bleka dödens minut (Rob Reiner, 1987) Lätt daterad men charmig parodi på – och hyllning till – sagor och swashbuckler-filmer.

För evigt (Andy Tennant, 1998) Inspirerad Askungen-tolkning. Drew Barrymore i huvudrollen kan hantera både svärd och prinsar och Anjelica Huston är briljant som elak styvmor.

Sagan om Despereaux (Sam Fell, Robert Stevenhagen, 2008) Klart kul animerad historia om en modig liten mus med en synål som svärd.

KLASSIKERN 13 X 13 VÅGRÄTT

LODRÄTT

1 Möta ansikte mot ansikte (5) 4 Webbläsare (7) 8 Fås med makrolins (7) 9 Sågs i kast (5) 10 Betecknar låg medvetandenivå (5) 11 Har svårt med orienteringen (7) 12 Är vissa vetenskapliga studier (13) 15 Utfrågning (7) 17 Drinkingrediens (5) 19 Visar sig gärna offentligt (5) 20 Väger med rörlig motvikt (7) 21 Stad i höjden (7) 22 Buktstad (5)

1 2 3 4 5 6 7 13 14 16 18

Greven av Monte Cristo (Kevin Reynolds, 2002) Få författare har betytt så mycket för genren som Alexandre Dumas. Här syns Jim Caviezel i en av de mest lyckade filmversionerna av detta hämnddrama.

Se men inte handla (13) Anspråkslös bostad (5) Renässanshumanisten Ludovico (7) Skjuts för att söva (13) Ord för upprepning (5) Något för den som vill intervallträna (7) Serie av kroppsliga uttryck (13) Schatteringar (7) Föga variationsrik (7) Klubbköp (5) Blir flera av någon (5)

Namn ............................................................................................................................................................................ Adress ......................................................................................................................................................................... Postnummer och ort ......................................................................................................................................... Rätt svar vill vi ha senast den 29 april 2019. biblioteket i fokus, c/o K12 Kommunikation Korsgatan 12, 411 16 Göteborg Märk kuvertet ”Klassikern”. Tre vinnare belönas med tre trisslotter var.

Förra numrets lösning och vinnare finns på sidan 27.

biblioteket i fokus 1 2019

TEMA HISTORIA: SVENSKT KVINNOBIOGRAFISKT LEXIKON

Ett LEXIKON där kvinnor får ta sin plats

Rebelltjejer, starka kvinnor, flickor som gör skillnad. Kvinnors berättelser tar plats. En av förra årets storsäljare, Ett jävla solsken, handlar om en wallraffande 1910-talsjournalist. Ester Blenda Nordström var aktiv långt innan Günter Wallraff ens var född. Ändå bär företeelsen hans namn, inte hennes. Så vilka äger historien? Och var har kvinnorna varit?

m detta vill jag prata med Maria Sjöberg. Hon är professor i historia vid Göteborgs universitet och är tillsammans med litteraturprofessor Lisbeth Larsson huvudredaktör för det digitala uppslagsverket Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (SKBL), som för ganska exakt ett år sedan lanserades för allmänheten. På väg till vårt möte dyker en gammal 70-talsvisa upp i huvudet: ”Så rullar historiens hjul och spinner ett nät av människors liv. Så etsar sig ögonblick fast och bränner en bild av förrunnen tid ... Vi äro tusenden som levt i ofrihetens tid.” Tusen kvinnors röster. Tusen kvinnors kamp, arbete och öden. Med ens känns historien större, rikare. För det vi kallar historia är ju inte det som hänt. Det är vad vi får berättat för oss om det som hänt. Och den berättelsen har länge varit mannens. – Det är nödvändigt för framtida forskning att man ska kunna lokalisera vad tidigare generationers kvinnor har bidragit med, säger Maria Sjöberg. Det är det SKBL gör. Lyfter fram kvinnor med betydelse för samhällsutvecklingen. Slår hål på myten att svensk historia saknar kvinnliga konstnärer, vetenskapsmän, politiker. Här finns i dag runt 1 000 biografier, från 1100-talshelgonet Elin (Helena) av Skövde till spjutkastaren Ingrid Almqvist, död 2017. entusiastiskt. Sajten har tusentals besökare varje dag. Forskare, lärare, skolelever, intresserad allmänhet. Inte minst dagens politiker är betjänta av att titta in. – Ytterst kan man säga att lexikonet svarar på en fråga som MOTTAGANDET HAR VARIT

biblioteket i fokus 1 2019

tål att funderas på, nämligen ”hur kommer det sig att just Sverige blivit ett av världens mest jämställda länder”. Det är inget den manliga politiska historien hittills bemödat sig att svara på, säger Maria Sjöberg. Så har extra fokus också lagts på kvinnor som varit aktiva i jämställdhets- och kvinnorörelsen. En av dessa pionjärer är Elfrida Andrée (1841–1929), kompositör, domkyrkoorganist och dirigent. Utan att låta sig hindras av att kvinnor inte hade tillträde till organistutbildningen tog hon examen som privatist. Med tiden blev hon Sveriges och Europas första kvinnliga domkyrkoorganist. Som kompositör arbetade hon för att få kvinnors musik framförd enligt mottot: ”Lättare vore att rycka en bit ur klippan än att från mig rycka min idealidé: det kvinnliga släktets höjande!” Tack vare henne fick kvinnor rätt att söka arbete som organister. Ändå dröjde det ända till 1987 innan Sverige fick sin nästa kvinnliga domkyrkoorganist. ATT LYFTA KVINNORS berättelser har länge varit en del av det feministiska projektet, och Lisbeth Larsson har försökt få SKBL till stånd sedan 1990-talet. Då uteblev pengarna. Maria Sjöberg ser flera orsaker. – Dels var könsforskningen då inne i en teoriutveckling där synliggörandet av enskilda kvinnor betraktades som förlegat. Nu inser vi att om vi inte gör något åt osynligheten riskeras evig glömska. Kanske spelade också självbilden av Sverige som ett av världens mest jämställda land in, fanns verkligen behovet? Först 2015 stod finansieringen klar. Därefter följde tre år av faktainsamling. Inte alltid någon lätt uppgift, trots att många av



FOTO: OKÄND

FOTO: OLGA RINMAN

Ester Blenda Nordström (1891–1948) runt år 1920. Hon blev 1914 rikskändis med En piga bland pigor, vilken var så populär att den redan första månaden fick tryckas i ytterligare fyra nya upplagor. FOTO: ANNA BACKLUND

Elfrida Andrée (1841–1929) var kompositör, organist och dirigent. 1867 blev hon Sveriges och Europas första kvinnliga domkyrkoorganist. Foto från 1904.

Göteborg juni 1918 – Demonstrationståg för kvinnorösträtten med bland andra FKPR:s ordförande Frigga Carlberg. (1851–1925) på plats. Här står hon till vänster i bild med ett paraply i händerna och tittar rakt in kameran.

biblioteket i fokus 1 2019

TEMA HISTORIA: SVENSKT KVINNOBIOGRAFISKT LEXIKON

”Representationen styrs av de värderingar som är i omlopp. Vad samhället anser viktigt. De områden inom vilka kvinnor traditionellt har verkat [...] värderades inte så högt.” Marika Sjöberg är professor i historia vid Göteborgs universitet, samt en av huvudredaktörerna bakom Svensk kvinnobiografiskt lexikon. FOTO: SUSANNA MATTSSON

kvinnorna haft en framträdande roll i sin samtid. – Den viktigaste anledningen är att det kvinnor gjort värderats lägre historiskt. Om vi till exempel tittar på vilka som hamnar i arkiven på 1800-talet. Det är militärer, politiker… Representationen styrs av de värderingar som är i omlopp. Vad samhället anser viktigt. De områden inom vilka kvinnor traditionellt har verkat: omsorg, skolgång, fattighjälp och så vidare, värderades inte så högt, säger Maria Sjöberg. Och där konkreta spår faktiskt finns har kvinnors arbete i många fall i stället bokförts på fäder, makar eller bröder. konstnären Ulrica Fredrica Pasch (1735– 1796), en i sin samtid mycket eftersökt porträttmålare som var den första kvinnan att väljas in i Konstakademien. Trots det har hon tidigare mest omnämnts som lärjunge till sin far Lorentz. I hennes minnestal står att läsa”Ulrica Pasch ägde mycken eldighet och med sin fallenhet för konsten hade kunnat hinna långt deri, om ej hennes kön lagt hinder derför.” Om ej hennes kön lagt hinder därför… Detta var alltså 1700tal. Men hur ser det ut i dag? Tja, standardverket Svenskt biografiskt lexikon (SBL) har en kvinnorepresentationen på under tio procent. – Om syftet är att ge en representation av nationen kan man ju säga att de inte riktigt levt upp till den målsättningen, konstaterar Maria Sjöberg. Här har SKBL en viktig roll som komplement. MARIA SJÖBERG NÄMNER

biblioteket i fokus 1 2019

– Historikernas roll är att fungera som samhällets minne. Med så påtagliga minnesluckor riskerar mycket att glömmas bort. Så hur bra är min egen kvinnohistoriska koll? Jag klickar på ”författare”, ett område där min kunskap borde vara gedigen. Och känner igen knappt 20 procent av namnen. Så var det med den expertisen. Men så blir jag sittande. Läser levnadsberättelse efter levnadsberättelse. Fascineras. Fantiserar. Vilken skatt. Några timmar senare är jag rikare. läser om är Frigga Carlberg (1851–1925), socialarbetare, rösträttskvinna och – just det – författare. En liberal eldsjäl och aktivist med gigantiskt socialt och politiskt engagemang, som drev ett flertal progressiva barnhem och kom att bli en av de mest radikala i rösträttsrörelsen. Frigga Carlberg är känd. Ändå har jag, som är både genusoch litteraturvetare, inte hört talas om henne. Förhoppningsvis kan SKBL:s kvinnobiografier vara en byggsten i en annan berättelse. En historieskrivning där kvinnor inte längre blir förminskade, bortglömda, utraderade. Snart fylls databasen på med ytterligare 1 000 namn. Fler svenska rebelltjejer som rättmätigt tar sin plats i historien. Så börjar historien nu, och framtiden är i dag, i dag! Vi äro tusenden… * EN DEM JAG

SUSANNA MATTSSON

*Vi äro tusenden är skriven av Ulf Dageby och Peter Wahlqvist.

FOKUS: BIBLIOTEK SVENSKT KVINNOBIOGRAFISKT LEXIKON • Samlar historiskt betydelsefulla kvinnor, som bidragit till samhällsutvecklingen lokalt, nationellt eller internationellt. Samhällelig betydelse betonas framför berömmelse. • Lanserades den 8 mars 2018. • Har ett välutvecklat söksystem där det går att söka på verksamhet, organisationer, orter och nyckelord, såväl som på specifika kvinnors biografier. • Är en del av KvinnSam, Nationella biblioteket för genusforskning vid Göteborgs universitet. • Är ett samarbete mellan institutionerna för litteratur, idéhistoria, religion och historia, Språkbanken, Humanistiska biblioteket och cirka 400 specialister runt om i Sverige. Huvudredaktörer är Maria Sjöberg och Lisbeth Larsson. • I september fick Maria Sjöberg och Lisbeth Larsson Humtank-priset för sitt arbete med lexikonet. • Finansieras med bidrag ur Riksbankens Jubileumsfond. Tilldelades nyligen ytterligare 7,5 miljoner kronor för fortsatt forskning. • I april börjar arbetet med att utöka databasen med ytterligare 1 000 kvinnor. Redaktionen har redan mottagit mellan 700 och 800 förslag på nya namn. • Hemsida: www.skbl.se

Några kvinnor i lexikonet

Allt händer på biblioteket Välriktade boktips, författarbesök, föreläsningsprogram, läxläsning, ombyggnader, digitala satsningar. Listan kan göras hur lång som helst – för det är på biblioteken det händer! Över hela landet pågår varje dag stora och små satsningar för att främja läsning, öka informationsintaget eller bjuda på ren underhållning i form av bok- film- och musikrelaterade aktiviteter. Oavsett om du är biblioteksbesökare eller jobbar på bibliotek – eller både ock – uppmuntrar vi dig att ta en kort paus och verkligen ta in vad biblioteken har att erbjuda. Här kommer ett litet urval av vad som händer på och i anslutning till biblioteken – vi garanterar att det finns liknande exempel överallt. beräknas invånarantalet öka med cirka 50 000 personer de kommande 15 åren, vilket motsvarar ungefär två tredjedelar av den nuvarande befolkningen. Den stora samhällsförändringen har självklart fångats upp på Järfälla bibliotek, som under året anordnar Samhällsbyggnads- olika aktiviteter med temat den växande direktör Emelie Grind staden. Bland annat genom läsprojektet deltar i Järfälla läser. Järfälla läser, som under året lyfter fram tre titlar: Tio över ett av Ann-Hélen Laestadius, Där jag kommer från – kriget mot förorten av Per Wirtén och antologin Det nya landet – berättelser från Sverige.

Ellen Roosval von Hallwyl. Jenny Lind.

SVENSK REBELLTJEJSLÄSNING • Ett jävla solsken av Fatima Brenner • Piga bland pigor av Ester Blenda Nordström • Kata Dalström av Gunnela Björk • Hilma – en roman om gåtan Hilma af Klint av Anna Leastadius Larsson

FOTO: LINNÉA FORSLUND

FOTO: EWA RUDLING/SCANPIX

Marianne Fredriksson

BILD: EDUARD MAGNUS

Ulrica Fredrica Pasch.

FOTO: GÖSTA FLORMAN

BILD: SJÄLVPORTRÄTT

I JÄRFÄLLA KOMMUN

i Övertorneå arbetar under 2019 en bibliotekarie på heltid med att hjälpa människor utan tidigare erfarenhet av digitala tjänster att våga prova på. Bland annat görs hembesök för att öka den digitala tillgängligheten för de som bor utanför centralorten. FOTO: MARCUS STENBERG – Vi började prata om att kunna erbjuda samtal via Skype i samband med att man vill låna böcker och det ledde i sin tur vidare till att vilja satsa på digital tillgänglighet med hembesök, säger bibliotekarie Anna-Karin Luttu. Den nya tjänsten är tillgänglig på svenska, finska och meänkieli. Bibliotekarie Anna-Karin Luttu. PÅ TORNEDALENS BIBLIOTEK

finns bibliotekarie Jonas Stål, som gör den nya podden Litteraturväven. Den lyfter på ett engagerande sätt fram olika gestalter ur litteraturhistorien. Carson McCullers – underbarnet från södern, Karin Boye – förtvivlans vånda och kraft och Arthur Rimbaud – en tid i helvetet är några av poddens första programtitlar. PÅ OXELÖSUNDS BIBLIOTEK

ANNA RIKNER

biblioteket i fokus 1 2019

Eva Emmelin är bifs nya barnoch ungdomsreporter. Hon är journalist, kommunikatör, barnboksförfattare och mångårig barnboksrecensent – bland annat i Skånska Dagbladet och här i bif.

Fiktion gör historien verkligare för barn

et första mötet med historia som ämne sker ofta tidigt, genom allt från färgglada dinosaurier till äventyr i vikingatid. Barn- och ungdomslitteraturens blandning av historiska fakta och skönlitterära berättelser inspirerar och ger historiska personer kött och blod. Och även skolundervisningen kan med hjälp av sagans värld knyta samman då och nu.

Här har vi samlat några böcker som kan ge barn i alla åldrar inblick i enskilda händelser eller tidsperioder – gärna genom högläsning som ger utrymme för diskussioner och kompletterande faktasökande. Tidslinjen är på intet sätt komplett, så botanisera gärna bland bibliotekshyllorna och se vilka andra historiska skeenden som kan väckas till liv där! EVA EMMELIN

Stenåldern

Vikingatiden

Bertil Almqvists bokserie om Barna Hedenhös må vara tveksamma vad gäller historisk korrekthet, men hur många av oss har inte fått vårt första spirande historieintresse från dessa böcker? Senare generationer känner Sten och Flisa främst från julkalendern, och den som väljer dem som högläsning i dag får vara beredd att förklara ett och annat.

I Martin Widmarks serie om Halvdan och Meia finns spänning, äventyr, vänskap och omtanke. Halte Halvdan kanske inte kan springa så fort men är desto rappare i huvudet, när han skaldar om allt han ser. Även Cressida Cowells Hicke representerar en otypisk viking, som inte vill följa i familjens fotspår. I Hur du tränar din drake blandas vikingatidens miljöer med fiktionens drakar och en väldig massa skratt.

200 miljoner år sedan

FOTO: L

biblioteket i fokus 1 2019

1000-TALET

Jesu födelse Religiös eller inte, det är spännande att tänka på tiden kring Jesusbarnets födelse. I Gunhild Sehlins Marias lilla åsna skildras en av världens med kända graviditeter ur ett djurs ögon.

BILD: NHK/NEP/ DWANGO

Om det är några tidsperioder som finns ingående beskrivna i barnbokshyllorna är det trias, jura och krita. Som i Sarah Sheppards faktaspäckade och färgsprakande böcker, som finns från pekboks format till atlas. Eller i Lisa Bjärbos bilderböcker om Ivar, där vi närmar oss barnens lekar genom att blanda fakta med fantasi och låta en dinosaurieart i taget leva E upp under Ivars S N HA nattliga äventyr. EI F

Medeltiden Astrid Lindgrens Ronja Rövardotter är en tidlös saga, angelägen för flickor som behöver bryta upp än i dag, men släpper också lös fantasin kring livet i det medeltida Sverige.

Andra världskriget

Sent 1800-tal

1600-talet Snapphanarna kallas både stråtrövare och frihetskämpar, beroende på perspektiv. Den danskvänliga motståndsrörelse som motarbetade det svenska övertagandet av Skåne gjorde, oavsett benämning, livet svårt för vanligt folk i norra Skåne under det skånska kriget (1675–1679). I Gunhild Sehlins böcker Snapphaneborgen och Pelle Snapphanen följer vi med tvillingarna Johannes och Johanna på äventyr, samtidigt som vi får en bild av livet i författarinnans hemtrakt Göinge under en historiskt viktig tid.

Frida Åslunds två böcker om Frida och hennes vän Folke följer den livliga och rödhåriga Umeå-flickan som växer upp i Västerbotten på 1880-talet. De självbiografiska böckerna ger en realistisk inblick i staden före och efter den stora stadsbranden.

LET

-TA

0 180

Böckerna om koncentrationslägrens fasor och krigets härjningar i Europa är många. Judith Kerrs bok När Hitler stal den skära kaninen kan vara ett bra avstamp, då den skildrar en familj som lyckas fly och därför kan beskriva händelserna lite från avstånd. En bok som kommer närmare några av de fasansfulla ödena är Augustnominerade Vi kommer snart hem igen av Jessica Bab Bonde och Peter Bergting, liksom nyutgivna Historien om Bodri av Hédi Fried, illustrerad av Stina Wirsén. Ur samma illustratörs penna kom för några år sedan Systern från havet, skriven av Ulf Stark. Den tar upp flykt på ett träffande och tidlöst sätt, samtidigt som den berättar om en annan drabbad grupp under kriget, de 80 000 finska barn som kom till fosterfamiljer i Sverige.

NUTID

1900-TALET

Tidigt 1900-tal

-TAL

1600

1700-tal Cecilia Rees Pirater! utspelar sig 1724, och är historien om två unga flickor som blir pirater för att undgå fruktansvärda öden. En av dem är tvingad in i ett äktenskap, den andra är slav. Deras öden är ofrånkomligt sammanlänkade och genom deras äventyr får vi en bild av både slavhandeln och flickors hårda förhållanden genom tiderna. Slavhandlaren och silverskatten av Tomas Blom är en fiktiv dagbok. Året är 1743 och 14-årige Carl Lindeberg skriver ner de äventyr han är med om. Den historiska bakgrunden är den legendomsusade Loheskatten, som hittades 1937 vid renoveringen av ett hus i Gamla stan i Stockholm.

I Emil i Lönneberga möter vi svensk landsbygd, barnen i Bullerbyn lever svensk bondeidyll och Madicken representerar borgerligt småstadsliv i skuggan av första världskriget. Astrid Lindgren har väl dokumenterat det tidiga 1900-talet, men vi måste också lyfta aktuella Ester Blenda Nordström och hennes Ann-Mari i En rackarunge. Den är väl värd att komma upp ur arkiven – visste ni att Ann-Mari flera år före Madicken hoppar med paraply från taket?

BILD: BJÖRN BERG

1940-tal Böckerna om Katitzi, mer eller mindre självbiografiskt skrivna av Katarina Taikon, berättar en skrämmande nutidshistoria. De behöver läsas av generation efter generation, helst med kunskap om romernas situation i dagens Europa.

FLER TIPS ... ... för den historieintresserade: • Stora boken om uppfinningar som förändrat ditt liv! av Sophie Crepón. • Historierummet i barnradion gör historien levande. https://sverigesradio.se/historierummetibarnradion. • Godnattsagor för rebelltjejer 1 & 2 av Elena Favilli och Francesca Cavallo. • Tidslinjer över världshistorien: Från stenåldern till 2000-talet av Jane Chisholm. • Drottningsylt av Josefin Johansson. • Evolutionen: livet på jorden av Fiona Munro och Ruth Symons.

biblioteket i fokus 1 2019

Ligger ditt manus i byrålådan?

195:-

Detta är berättelsen om Britta och Atlas. Britta har svår epilepsi. Atlas är Europas första certifierade epilepsihund. När Britta förstod att Atlas varnade henne inför anfall, öppnade sig ett nytt liv för henne. Atlas, min skyddsängel

175:-

233:-

299:-

Hans O. N. Liljeström

978-91-7765-202-1

978-91-7765-301-1

Det enda jag hör i mitt huvud är ett lockrop från himlen

E-bok

Vilka värden och värderingar aktualiseras i oss själva och andra, när en medmänniska, kompis, anhörig eller käresta förlorar beundransvärda funktioner som format hans/hennes identitet och vår relation? Det finns någon därinne

Henrik Ingvarsson

Susanna Carolusson

978-91-7765-328-8

978-91-7517-993-3

Denna bok är ett angeläget psykologiskt komplement till medicinsk litteratur om hjärnskador. Susanna visar hur insikt om trauma och funktionshinder, genom lyhörd närvaro, bekräftelse och meningsfull gemenskap kan få en avgörande inverkan på möjligheterna att utvecklas. Det finns någon närvarande

195:-

Som ett långsamt uppvaknande till verklighet... Så såg han själv på sitt liv, författaren och kritikern Olof Lagercrantz (1911-2002). I den här berättelsen får läsaren följa med på en resa, en färd genom decennierna, längs med tidens ström. En bok om Olof Lagercrantz

Susanna Carolusson

Andreas Eckerström

978-91-86690-84-7

978-91-7765-261-8

Emil Ems gav sig år 1976 iväg till ”nya världen”. Han behövde lära sig det senaste inom informationsteorin för att kunna färdigställa sin avhandling om ”Economics of Public Information Systems”. Han har sedan dess alltid tänkt tillbaka med saknad på sitt studieår. Fiat Lux! Down Memory Lane in California

130:-

Camarillan

Britta Linnéa Blomqvist «Det enda jag hör i mitt huvud är ett lockrop från himlen» är en berättelse om Oskar, som växer upp i Karlshamn på sjuttio- och åttiotalen. Vi får följa honom genom skolåren i småstadens trygghet.

235:-

Kinas gigantiska infrastrukturprojekt The Initiative mellan Asien och Europa liksom mastodontprojektet North- South East Corridor mellan Ryssland, Iran och Indien innebär i sin vardag svåra affärsförhandlingar som tar sig en svindlande form.

150:-

Välkommen in i homeopatins fantastiska värld! Här lär du dig att behandla fler än sjuttio olika tillstånd på egen hand med homeopati - influensa, fästingbett, vrickningar och stukningar, halsbränna, baksmälla, nackspärr, panikångest, tandläkarskräck, vinterkräksjuka... Homeopati för nybörjare

Emil Ems

Stefan Whilde

978-91-980096-0-6

978-91-7765-317-2

När Änglarna tog vid bygger på en självbiografi. Om livet, hur det är att växa upp i en dysfunktionell miljö och hur dess påverkan har satt sina spår resten av mitt liv. Boken tar upp de inre känslor vi människor bär på, vilka har uppstått under en trasig barndom.

Kyrkan syntes vida omkring. Den omgavs av böljande sädesfält och bortom dessa bildade bergen en inramning så skön att en gästande resenär lär ha sagt: «Detta måste vara himmelriket på jorden!» Mordet i sakristian

Staffan Rönnegård 978-91-7765-133-8

200:-

När änglarna tog vid

Ulrika Skog 978-91-7765-318-9

Ligger ditt manus i byrålådan?

165:-

Konserven Kurt är ett gladlynt konservbarn som drömmer om att se världen utanför den fabrik där han växt upp. När han av misstag hamnar ute i naturen får han tillfälle att förverkliga sin dröm och upptäcker att världen är lite större än han trott. På äventyr med Konserven Kurt

Alla människor funderar över vad som händer efter döden. Finns det en fortsättning eller inte? Finns det en Gud och en Djävul, ett paradis och ett dödsrike, en himmel och ett helvete? Ingen vet, men tänk om det är så som miljoner och åter miljoner människor tror.

185:-

Louise Hellgren

Johan Backman

978-91-7765-308-0

165:-

978-91-7765-299-1

Den här berättelsen handlar om vad som händer när en person har drabbats av psykisk ohälsa. I Noras fall är det inte enbart hon som berörs. Hennes två barn måste dela den kaotiska tillvaron som mer har börjat likna en situation som det inte går att komma ifrån. Som en bro över mörka vatten

Jag hade en gång en dröm, om en son och familj. Jag trodde drömmen var sann första gången vi sågs, jag och min son, en liten kille som tittade upp på mig med sina mörka ögon och tog ett stadigt tag om min slips och somnade.

165:-

Maj Siljeclev Henrysson

85:-

275:-

978-91-7765-288-5

Romanen «Systrarna Knightly» är en kärleks- och relationsberättelse i bästa Jane Austen-stil. Vi får följa familjen Ekholm Knightly under några sommarmånader 1992. En period i deras liv som är den mest omvälvande, samtidigt kaotisk, på grund av de händelser som inträffar.

Författaren har varit verksam i både svensk och internationell offentlig förvaltning. Efter sin pensionering har han etablerat sig som författare och fotograf. I boken ger han oss återblickar från sitt liv i dess två städer. Stockholm/Brussels : a retrospective in fine prints

Sonen som försvann : Till psykos droger kriminalitet

Nils H Lind

978-91-7517-739-7

300:-

Självmordsbombaren

180:-

Systrarna Knightly

Emil Ems

Maj Siljeclev Henrysson

978-91-980096-2-0

978-91-7517-153-1

Tord: Jag vill inte berätta nån jäkla historia ..min story ska handla om livet och kärleken och hur jobbigt det kan va’ med relationer ...och politiken och samhället och sånt som är viktigt. Varför alltid en historia och folk kan väl välja själva om dom vill bry sig? Du skrev i ditt kompendium.. Förf.: Ja. Lisa: ..du menar att alla ska lyssna och fatta och känna och tänka med hela kroppen.. samtidigt? Förf.: Ja .. Lisa: .. «erfara» innehållet emotionellt. Uppleva. Så här kan man skriva dramatik «förstå» med hjärtat ..i generna ..men man måste Carl-Johan Seth ju va’ införstådd ..fatta om man ska ryckas med..? 978-91-7765-321-9 Förf.: Ja. Frågor? (kort paus) Först; Dramatik är Tijo Reanga tillhör en nomadiserad en art som uttrycker sig via Konflikt. Det ligger i ursprungsbefolkning som flyttar med själva ordet Dramatisk. Konflikt är vår plattform. djuren. De tillhör inte någon stat utan Och relationer vårt blodomlopp..? Vad pratade vi flyttar i gränstrakterna mellan de olika om: Publikens relation till berättelsen/berättaren. nordiska länderna. Tijos morfar var en Vi presenterade oss och protesterade mot alla gunstar, en helare som har kontakt med naturens väsen. berättarordningar. Att ryckas med; Förstå med hjärtat. Nu. Ursa Major Börje Allas 978-91-7765-329-5

Det finns många anledningar för en författare att ge ut en bok under ett annat namn än sitt eget. Vissa pseudonymer avslöjas snabbt, medan andra förblir ett mysterium. Här söker vi sex böcker under de författarnamn de först publicerades under. Klarar

du att para ihop rätt författare med rätt ingångstext är du med och tävlar om trisslotter. Ditt svar vill vi ha senast den 29 april. Märk kuvertet ”Den okända författaren”. Lycka till!

Den okända författaren A

Det var en klar kall aprildag, och klockorna visade tretton. Winston Smith tryckte hakan mot bröstet för att slippa snålblåsten och slank hastigt in genom glasdörren till Segerhuset, men inte tillräckligt hastigt för att hindra en virvel av dammfin sand att följa med in.

Fyra unga män med överlägsna miner och konstfullt handarbetade mössor granskade mig intresserat, och jag kände hur modet sjönk för varje steg, som jag på koketta men vingliga klackar tog över skolgårdens grus.

I morse ringde Rino, och jag trodde att han ville ha pengar igen så jag tog sats för att säga nej. Men det var något helt annat som fick honom att ringa – hans mamma var försvunnen.

År 1801. – Jag har just kommit hem från ett besök hos min hyresvärd – den ende granne jag behöver bekymra mig om. Det här är verkligen en härlig trakt!

– Hallå ja…? Ja, det är jag… Hej! Jag får gratulera, jag såg i tidningen att ni vann! Jag tänkte gå upp och städa skrivbordslådorna i dag… Vadå? Om jag skulle kunna tänka mej att sitta kvar? Som statsråd för oppositionen då?... Jaså, för att markera kontinuiteten?...

Som eld, precis som eld. Det var de första orden den hypnotiserade pojken uttalade. Trots att han hade livshotande skador – hundratals knivsår i ansiktet, på benen, bålen, i ryggen, under fötterna, i nacken och bakhuvudet – hade man försatt honom i djup hypnos med hopp om att genom hans ögon få se vad som hänt.

1 – Lars Kepler 2 – Ellis Bell 3 – Maria Lang 4 – George Orwell 5 – Elena Ferrante 6 – Bo Balderson

A.... B.... C.... D.... E.... F....

Rätt svar vill vi ha senast den 29 april 2019.

Namn...................................................................................................................

biblioteket i fokus, c/o K12 Kommunikation, Korsgatan 12, 411 16 Göteborg. Märk kuvertet ”Den okända författaren”. Tre vinnare belönas med tre trisslotter var.

Adress................................................................................................................. Postnummer och ort................................................................................ .................................................................................................................................

Vill du synas i bif? Med en annons i bif når du närmare 100 000 biblioteksbesökare över hela landet. Mejla annonsansvarig Maria Västlund på maria@medialaget.com.

biblioteket i fokus 1 2019

Förra numrets lösning och vinnare finns på sidan 27.

Lydia Wahlström Ingrid Pärletun Historiska Media

Som de slet, dessa kvinnor! Det slår mig varje gång jag läser om rösträttskvinnorna, hur de jobbade dag och natt. Inte ”bara” med rösträttsfrågan utan med allt de tog sig för. Lydia Wahlström är inget undantag. Ständigt aktiv i utbildning, forskning, opinionsbildning, och så ett omfattande socialt liv – organiserat, spontant och i brevform – ovanpå det. Ingrid Pärletun tecknar ett mångbottnat kvinnoporträtt och de nästan 400 sidorna håller mig intresserad, road och inspirerad. Visserligen är tidsperioden och kvinnokretsen runt Wahlström ett av mina större intresseområden, ett ämne jag aktivt sökt mig till sedan Ulrika Knutsons Kvinnor på gränsen till genombrott kom 2004, men jag skulle våga sätta denna bok i händerna även på den som är mindre beläst inom området. Välskriven och bra sammanfattad ger den en tydlig bild av en frontfigur för demokratiska värden under en tid då mycket stod på spel. EVA EMMELIN

Om dikten är ett mål, tillåt mig att misslyckas Siv Cedering Översättning: Matilda Södergran Ellerströms

Siv Cedering (1939–2007) föddes i Överkalix och flyttade som tonåring med familjen till USA och blev kvar där hela sitt liv. Hon verkade som konstnär, författare och översättare. I sina dikter återkommer hon dock till Norrbottens myrar, älvar och midnattssol. Hon hade beatnikpoeten Allen Ginsberg som mentor för sin första diktsamling, men kom senare att hitta sin egen stil. Urvalet av dikter i Om dikten är ett mål, tillåt mig att misslyckas är hämtade från hela hennes produktion som poet. Språket hon skrev på var främst engelska och Matilda Södergran har både gjort urval och översatt till svenska. Dikterna handlar om djur, natur, köksarbete och sexualitet och dessa teman får ses som representativa för Cedering. De vardagsnära betraktelserna

ikläder hon en poetisk språkdräkt och lyfter på så sätt upp dem som betydelsefulla i livet. Diktsamlingen är till sidantalet tunn, men ger en utmärkt introduktion till en poet som är alltför okänd i Sverige. CATHARINA BERGMAN

Monsieur Andesmas eftermiddag Marguerite Dumas Översättning: Peter Landelius Lind & Co

Marguerite Dumas har skrivit en lågmäld skildring av en varm sommareftermiddag. Monsieur Andesmas väntar på snickaren, som ska bygga hans terrass, och han väntar på sin dotter, den blonda Valerie som han älskar så mycket. Eftermiddagen går, både snickaren och Valerie är sena. Monsieur Andesmas väntar, och medan solen sakta rör sig över himlen och festen med dans, skratt och sång pågår på byns torg där nedanför, så väntar vi också. Det är jobbigt att vänta, och även om Monsieur Andesmas vänjer sig har jag som läsare svårt att slappna av, jag väntar ju också. När jag slår ihop pärmarna inser jag ändå hur mycket av monsieur Andesmas liv som jag har fått ta del av om genom denna väntan. Tyvärr läste jag förordet innan jag läste boken, jag önskar att jag gjort tvärtom. Då hade berättelsen kunnat veckla ut sig för mig utan att jag på förväg hade vetat vart den skulle sluta. Det tror jag berättelsen hade vunnit på. JENNY CARLSTEDT

Broderier Burcu Sahin Albert Bonniers förlag

Burcu Sahins starka debut griper tag och expanderar. Temat är på samma gång komplext och vardagligt, svårförstått och lättbegripligt. Så som alla riktigt bra dikter ger de mycket både för den som läser en gång och för den som kommer tillbaka och läser igen. Här finns lager som ger ökat djup och innehåll, samtidigt som annat biblioteket i fokus 1 2019

 23

är precis vad det står. Blandningen gör dikterna lätta att närma sig och fångar in läsaren utan att omedelbart avslöja att det du läst är så mycket mer än det omedelbara. Sahins dikter är lättillgängliga utan att tappa i innehåll och jag ser med förväntan fram emot ytterligare verk av hennes penna. ANNA RIKNER

Nora eller Brinn Oslo brinn Johanna Frid Ellerströms

Smärtan är bara smärta. Inte farlig. Dessa ord upprepar Johanna för sig själv när hon paralyseras av återkommande menstruationskramper. Plågor som ska visa sig långt ifrån så ofarliga som hon gång på gång fått höra av skolsköterskor, barnmorskor och läkare. Men boken börjar i en annan smärta. När Johanna får veta att pojkvännen Emil ska träffa sin före detta flickvän, den unga, perfekta Nora, drabbas hon av en rasande svartsjuka. Den tar sig outhärdliga uttryck, för Johanna själv, för Emil, och för mig som läsare. Jag blir extremt frustrerad. Vill göra slut. Orkar inte med den orimliga tolkningsleken. Besattheten av Nora, hennes mamma, hennes vänner... De eviga förhören och konfrontationerna med Emil. När Johanna så börjar läsa norska (Nora är som titeln antyder från Oslo), känner jag: Skärp dig människa! Men Frid är envist lojal med sin huvudperson och bit för bit nyanseras min bild. I bakgrunden anas ett uppväxttrauma. Och den fysiska smärtan, den som visar sig vara endometrios, visst berättar den också något om varför Johanna så envist håller fast vid sin rätt till tolkningsföreträde ifråga om Nora? Här finns också tänkvärda resonemang kring vår tids besatthet av att iscensätta våra liv. Om hur vi formas i den andres blick. Och språket! Det smidiga pendlandet mellan svenskan och pojkvännens modersmål danskan. Skärpan. Rytmen. Humorn. Det är fantastiskt. Så låt vara att jag vill göra slut med Johanna. När jag läst färdigt är jag ändå kär. SUSANNA MATTSSON 24

biblioteket i fokus 1 2019

Det som aldrig fick ske Åsa Erlandsson Norstedts

Den 22 oktober 2015 går den ensamme gärningsmannen Anton Lundin Pettersson maskerad och svärdbeväpnad in på Kronans skola i Trollhättan. Tre personer mister livet och ytterligare en skadas allvarligt. I Det som aldrig fick ske får vi möta ett stort antal personer med kopplingar till attacken, som anhöriga till offren och de poliser som var först på plats och avlossade de skott som kom att avsluta Lundin Petterssons liv – något han iskallt hade räknat med. Också Lundin Petterssons bror berättar om det inträffade och om personen bakom dådet. Själva dådet skildras minutiöst och med stor närvaro tonar också bilden av en mycket ensam och komplex gärningsman fram. En gärningsman som på många sätt både befann sig i en tillvaro präglad av våld och högerextremism. Men också av digitalt umgänge med och utforskande av HBTQ-världen. Detta visar inte minst det avskedsbrev polisen missade och som är en digital korrespondens mellan Lundin Pettersson och hans enda vän i världen, en 25-åring transperson från Holland. Att författaren också sätter attacken i relation till såväl forskning om andra ensamagerande gärningsmän, som till Trollhättan som ”rasismens huvudstad” under 1990-talet, ger en djupare inblick och förståelse av varför det som aldrig fick ske hände just här. ANDREAS CARLSSON

En sekund är jag evig Maria Gutavssdotter Historiska Media

Maria Gustavsdotter skriver historiska romaner, men den här gången är historien uppblandad med en berättelse som utspelar sig i nutid. Birgitta som är bibliotekarie i Uddevalla får ett telefonsamtal till jobbet, hennes mamma har dött. Birgitta åker ner till Lund för

att ta hand om begravningen och städa ur mammans lägenhet. Hon kommer då över en del papper som innehåller en intressant släkthistoria. Där möter vi Anna, piga i 1700-talets Lund, vars historia vi sedan får följa parallellt. Maria skriver inlevelsefullt om 1700-talet, historien känns trovärdig och berättelsen är medryckande och spännande. Men Birgittas historia känns inte lika välskildrad och för mig blir den som ett litet tråkigt mellanspel, trots kopplingen som finns mellan de två livsödena. Men med det sagt gör Annas historia boken intressant och värd att läsa. JENNY CARLSTEDT

Diktatorns blick Stig Holmqvist Carlssons

När nyheten om Robert Mugabes avgång kom i november 2017 var det säkert många med mig som fick erkänna svajiga kunskaper om Zimbabwes historia. Långlivade diktatorer blir ofta demoniserade i historieskrivningen, men inte sällan var deras makttillträde något efterlängtat, firat. De stod för hopp om något bättre, något som är glömt när hoppet sedan länge grusats och makten korrumperat dem till oigenkännlighet. Eller var de maktlystna despoter redan från början? Det intressantaste i Stig Holmqvists bok är reflektionen kring huruvida Mugabes blick hårdnade eller om han var förblindad av maktbegär redan från början. Perspektivet är betraktarens, författarens egna känslor och minnen står i fokus på bekostnad av diktatorns verkliga offer. Det närmaste Mugabe vi kommer är en intervju med en rådgivare. Mina kunskaper om Zimbabwes historia är fortsatt svajiga när jag lägger boken ifrån mig, men jag har ändå behållning av de tankar läsningen gett mig. Vilka är dagens ”goda” män och kvinnor vars blickar kommer att hårdna? Vilka Amnestypetitioner jag skrivit under kommer att kännas oöverlagda i framtiden? Och varför kan ingenting vara så enkelt, så svart eller vitt, som det ofta framstår i debatten? EVA EMMELIN

LITTERATURKLASSIKERN

Iliaden och Odysséen – troligen 700-talet före vår tideräkning

i korta drag: Iliaden handlar om grekernas belägring av Troja, och framför allt om hjälten Akilles ovilja att delta i striderna. Odysséen handlar i sin tur om Odysseus (eller Ulysses som han kallas i Lagerlöfs översättning) många och långa vedermödor på väg hem från Troja och hans hemkomst till den grekiska ön Ithaka.

HANDLINGEN FÖRST,

MEN DET ÄR väl inte i första hand för handlingens skull man läser dessa böcker, utan för att de ger oss en inblick i hur människorna tänkte, talade och handlade i det forntida Grekland. Och för själva texten, som vindlar fram på versmåttet hexameter och gör ideliga avvikelser från ämnet för att berätta om någons farfarsfar eller hur ledsna några hästar blev när en av deras favoritkuskar dog. Som när Iliaden ägnar tio sidor åt att räkna upp alla skepp och arméer som deltog i kriget – den så kallade “skeppskatalogen”. SOM MODERN LÄSARE kan man störas av långrandigheten och de ständiga upprepningarna. Verserna är uppbyggda med hjälp av ständigt återkommande formuleringar som “de hästomtumlande troer” (trojanerna), “de benskensklädda achaier” (grekerna) eller “den mångförslagne Ulysses”. Men det är också i utvikningarna som en stor

Pappaklausulen Jonas Hassen Khemiri Albert Bonniers förlag

En pappa som också är farfar, en son som också är pappa, en dotter som också är mamma. Och ett tredje barn, som trots sin frånvaro präglar den lilla dysfunktionella familj som Jonas Hassen Khemiris Pappaklausulen handlar om. Den åldrade och kroniskt frånvarande pappan återvänder från sitt liv i ett annat land, och familjemedlem-

översättningar från 1910-talet betraktas av många som de klassiska, och jag kan förstå varför. Det är, om man så vill, motsatsen till Bibeln 2000. Om den senaste bibelöversättningen anstränger sig för att anpassa det uråldriga språket till vårt samtida och göra budskapet tillgängligt så gör Lagerlöf precis tvärtom. Han väljer medvetet ålderdomliga uttryck för att spegla den homeriska grekiskan, som var gammaldags redan på Sokrates och Platons tid. Smaka bara på ordet “snuskegris”, eller förolämpningen: “Vinförtyngde, med öga av hund och med hjärta av hinden!”. Att läsa Homeros i Lagerlöfs tolkning är att blicka tillbaka genom lager på lager av förfluten tid. ERLAND LAGERLÖFS SVENSKA

tillskrivna Homeros – lästa i Erland Lagerlöfs översättning

del av charmen ligger. Det är bara att försöka hänga med och släppa förväntningar på ett rakt berättande med en tydlig rörelse framåt. Ibland glimmar det verkligen till, som när Homeros i en oerhörd detaljrikedom skildrar en sköld som smedguden Hefaistos smider åt Akilles. På skölden avbildar Hefaistos hela jorden och himlen, komplett med stjärntecken, städer, boskap och odlingsfält. Homeros uppehåller sig en lång stund vid människorna i sköldvärldens liv, deras bröllop, ringdanser och jordbruksslit, innan han återvänder till det blodiga trojanska kriget. En av de mest slående skillnaderna mellan Homeros föreställningsvärld och vår är den roll som Zeus, Poseidon, Athena och de andra gudomligheterna spelar. De styr hela tiden vad som sker, ibland öppet och ibland från kulisserna, och människorna gör klokast i att finna sig i sina öden och lyda vad gudarna befallt. Gudarna framställs samtidigt som väldigt mänskliga – känslostyrda, stolta och ombytliga. GUDARNA, FÖRRESTEN.

marna går vant in i sina respektive roller. Sonen är arg på pappan som inte tar hand om sig och kämpar samtidigt med sitt eget föräldraskap, pappan tycker sonen är ett misslyckande och favoriserar dottern. Som i sin tur försöker hålla sig utanför familjekonflikten. Karaktärerna är dumma på ett väldigt mänskligt sätt. Kan de inte bara skärpa sig och börja kommunicera? Den som läser får se. Pust, det är jobbigt att vara familj. Men också roligt – i alla fall tillsammans med Khemiri, som skildrar denna imploderade familj med kärlek och humor. KALLE LEKHOLM

KALLE LEKHOLM

HOMEROS • Vem skrev Iliaden och Odysséen? Ingen vet, och många forskare betvivlar till och med att de båda verken har samma upphovsman. De flesta är dock överens om att verken från början skapades i en tradition av muntligt berättande och skrevs ner i efterhand. • När de nedtecknades är oklart, men det tros ha skett någon gång mellan år 850 och 500 före vår tideräkning. De var alltså uråldriga redan på den tid som vi oftast pratar om när vi pratar om “de gamla grekerna”. Och om grekernas krig mot Troja ägde rum i verkligheten så skedde det ännu längre tillbaka i tiden – kanske år 1 200 före vår tideräkning.

Bögtjejen Aleksa Lundberg Brombergs

Skådespelerskan Aleksa Lundbergs självbiografi är en modig, välskriven och fängslande berättelse. Redan på gymnasiet levde hon öppet som transtjej och efter ett avstamp i barndomen tar hon med läsaren innanför huden på den unga kvinna hon var då – och låter oss följa vägen till den vuxna kvinna hon är i dag. Hennes inre biblioteket i fokus 1 2019



funderingar och ångest varvas med egna och andras handlingar och reaktioner. Både de positiva och de negativa. Hon berättar nära och intensivt, och både språket och innehållet drar med och fängslar. Det här är en bok som är svår att lägga ifrån sig, du vill hela tiden veta vad som ska hända härnäst. Men ibland behövs en paus för att orka läsa vidare om allt Aleksa tvingas genomlida bara för att få vara sig själv. Samtidigt ligger en del av bokens styrka i att hon inte väjer för att också avslöja mindre smickrande sidor hos sig själv. Hon flirtar medvetet med upptagna män, svartsjukan kokar och det intensiva självgranskandet ger ibland inte mycket utrymme kvar för nära i hennes omgivning. Med andra ord är det en levande kvinna jag möter på boksidorna och inte en romankaraktär. Det här är en bok alla borde läsa, främst för innehållet, men också för dess engagerade språk. ANNA RIKNER

Den som är värd att bli älskad Abdellah Taïa Översättning: Håkan Lindquist & Davy Prieur Elisabeth Grate Bokförlag

Det första brevet är daterat 2015, till en mor som varit död i flera år. Det är en uppgörelse med förtryck och förvägrad kärlek. Ett smärtsamt skrik. Nästa brev är skrivet fem år tidigare, adresserat till Ahmed, det första brevets avsändare. Sakta arbetar vi oss tillbaka, brev för brev, genom ett liv och ett lands förhållande till den forna kolonialmakten. En ung mans tillblivande i skärningspunkten mellan två kulturer. Abdellah Taïa förmedlar ett raseri blandat med ömhet och självrannsakan. Det finns en återhållsamhet i det ändå så skarpa och precisa språket, som speglar den mellanspråklighet som jag tänker mig att den som tvingats överge sitt modersmål för ett nytt språk lever i. Att följa Ahmeds historia bakåt ger en förståelse för vad han är vid bokens början, men också en bättre inblick i Marockos historia. Det ger också en insikt om hur vi alla påverkas av de människor som berör oss, och på så sätt blir det här en bok som stannar kvar långt efter att dess pärmar slagits igen. EVA EMMELIN

biblioteket i fokus 1 2019

Hängiven Patti Smith Översättning: Peter Samuelsson Brombergs

”Inspiration är en nyckfull storhet, en musa som överfaller vid dygnets mest förborgade timma.” Så inleder Patti Smith sin bok om skapande. Men det här är inte en bok med tips och konkreta råd om hur du kommer igång med ditt eget skrivande. Nej, Hängiven är en högst personlig bok om hur Patti Smiths egen skapandeprocess ser ut. Eller inte ser ut, för det finns inget färdigt system eller mönster, bara idéer, intryck och ingivelser som flyter in och ut ur hennes medvetande. Att forma dem till stoff är ofta ganska bökigt. Smith tar aldrig den enkla vägen utan anpassar sig efter inspirationens nycker och skapar när tanken infinner sig och kan formuleras. Oavsett om det är mitt i natten eller på en bänk vid en kyrkogård när hon borde springa till tåget. Det är, enligt henne, hängivenhet. Att sätta konsten först och låta allt annat bli sekundärt. Arbetssättet har format hennes skapande liv och att vara med på resan är en njutning. Vi får följa tillblivelsen av en novell med samma namn som boken och kan sedan läsa det färdiga resultatet. Hängiven är lika mycket en inre som en yttre reseskildring i skapandets värld. Det är planlösa irrfärder med ett högre syfte, att synliggöra den process som läsaren vanligtvis aldrig får se. MATHIAS LÖF

Den underjordiska järnvägen Colson Whitehead Översättning: Niclas Nilsson Albert Bonniers förlag

Den underjordiska järnvägen var benämningen på det nätverk av frivilliga som hjälpte slavar att fly från den amerikanska södern till de fria staterna i norr på 1800-talet. Men tänk om det varit en verklig järnväg? Oändliga tunnlar grävda av slavar, inte för någon plantageägares skull

utan som en väg till frihet. I Whiteheads prisade roman har järnvägen blivit verklig, och den tar sextonåriga Cora genom stater med hemska sedvänjor och lagar, alla gravt rasistiska. Boken skildrar det verkliga lidandet i all sin hemskhet, människans ondska så som den har sett ut och så som den hela tiden lurar i spåren av rädsla och okunskap. Samtidigt är tonen konstaterande. Cora är stark och full av kampvilja, men också uppgiven och anpassad till tingens ordning. Det ger en förståelse och gör boken uthärdlig i all sin grymhet. Boken är viktig både som historiskt dokument och som skildring av sådant vi gemensamt måste förhindra att det upprepas. EVA EMMELIN

När dykaren lämnar sina kläder Vendela Vida Översättning: Jan Hultman & Annika H. Löfvendahl Etta förlag

Boken inleds ombord på ett flygplan, en amerikansk kvinna har just klivit på anslutningsplanet mot Marocko. När hon väl landar i Casablanca, jet-lagad, och med en uppenbart slitande upplevelse bakom sig hinner hon inte ens checka in på hotellet förrän hennes ryggsäck med pass och alla pengar blir stulen. Det här är inte en traditionell rese berättelse om någon som efter en livskris reser till ett annat land för att hitta sig själv – och ändå är det precis det som boken handlar om. Bara med ett helt annat grepp. Genom slumpen och aktiva val tar huvudpersonen gång på gång nya identiteter. Identiteter som tvingar henne ut på ny mark och in i nya livsöden. Att boken är skriven i du-form gör att den initialt känns distanserad, men när formen satt sig och berättelsen tar fart är den svår att lägga ifrån sig. Trots många obekväma situationer och personliga tragedier läser jag den mestadels med ett leende på läpparna – och en huvudskakning. Den är helt enkelt lite knäpp. På ett bra sätt. JENNY CARLSTEDT

Nästa nummer kommer i maj! Tema: Barn & ungdom

LÖSNINGAR & VINNARE

Rätt lösning Ord i fokus 4 2018 MARIE FART PÅ KORG I MED TRAPP”DEN HUS STORA UTSTÄLLNINGEN” ÄR BENFRIA

Rätt lösning Klassikern 4 2018 H A L V S A N N I N G A R

U M I D O R A A E I T O T E S T E M E D J O R U V A V E L S K I Ä A P N G E N G G L I T A S O L Ö A D A L U M O R

O L

Å A

F L O D G U D A R

L U U A S M R A N A N

A B R E N T A Y N U S I D

O R Ö I S T B B R D E V E L Å N D O O R

KUMPAN OXUDDE 111-18 BÅTKANTER BÄTTRE

KAN SVEK I FIXA EN KRYS- ÄKTENWIENER SAS SKAPET MELANGE

H E R M A N S O N

Alltid kluriga klassikern klarade bland annat: Margareta Månsson, Vellinge, Karin Svensson, Hammarstrand och Marie-Jaqueline Hasselquist, Eskilstuna. De belönas med tre trisslotter var.

L E E R BRYTER ATLE IHOP

E T N A

TAS IN TILL JUL ÄR KJOLEN

G R A N

S I

KAN SYNOPS TECKNAS NED I

S K

I S S B L O C K

UTAN ANGIVET KÖN

H E N

DURKSLAG

F A HUS KORSADE

GÖR UG SÄTTER UPP BALETT

SKÅDISEN LEONI

SKA HÅLLA BÅTAR PÅ PLATS

EUROPAS HÖGSTA AKTIVA VULKAN

T E A

TON PERSONAL

L A

G R A N S K A R

S K A

SLAPP INTRÄF- ILLUSTRATÖR PÅ FA BILDEN

ORT MED SKUTA SPELAR PÅ KANT

Å R E

S T O R S J Ö Y R A N STADSFESTIVAL PÅ TEHERANÅK

I R

LIVSMEDEL 55 I ROM

K O S T

GÖRA EN ALADÅB

G E L E A

STOFOT KAKSMET OCH SIST I P.S.

H O V

D E G

KVICK FÖRLUST PÅ ÖVERTID

MÄSTERSKAP

SÄTE FÖR REPUBLIKEN KINA ÅDOR MEDDELANDE

UTROP VID PLÅGA

T A I

DE HAR GJORT EN BARNBOK IHOP! FIRAS DAN FÖRE DAN

MED HÄRS KÖPSLÅENDE

ELDPROV PLANK

S N A R

P E

H U

KREA- UNGA TIONER ELEVER

T V Ä R S I

E J D R A R SÄGS GÅ HEM

FOTO: Linda Gren

ÅRSKLASS MÅDDE VÄL

STÅNG ATT BÄRA MED

O K

HAR BORG I STHLM RIKTNING

L O

K U L L

S T R Ö M A V B R O T T E T S B I ADELSNAMN

A F

Rätt lösning Den okända författaren 4 2018

HJÄRTVÅRDSAVDELNING

FINNS DET LAND FÖR ÄR UTSLÄPPSUTSATTA FÅGLAR?

LÄGER KASTAR UT PATRONHYLSA

FÖRR FÖRE ERICSSON

OPERATIONSKLÄMMAN

C A M P

L E K

PARTI

MARATONLÖPARE PALM

MODERNA

FARAO OCH KILOAMPERE

K A

N G A R

E V Y

PIA NILSSON STYCKE FÖR TVÅ

P N

O L J E S K A D A D E

A – 4 – J. M. G. Le Clézio – Hungerns visa B – 5 – Elfriede Jelinek – Älskarinnorna C – 1 – Patrick Modiano – Dora Bruder D – 2 – John Steinbeck – Vredens druvor E – 6 – Herta Müller – Hjärtdjur F – 3 – Alice Munro – Brinnande livet

LJUSHUVUD ENERGI

G E N I

O R K GRAVERADE HISTORIA NY BOK AV JOHANNES ANYURU?

Att kombinera rätt bok med rätt författare lyckades Maya Engström, Ljusdal, Rolf Kant, Helsingborg och Eva Koumal, Västerås med och får därmed tre trisslotter var.

FOTO: Khim Efraimsson

KORTARE TUR SÄNDER I ETERN

UPPSLAGSVERK MED KAL

N E

KAN SÅDAN HETA

U L K

D A G S R E S A

E T S A D E

A N O R

RÖTSIMPA ÄR SÄLLARNA

ÖVRIGT

PÅ NYTT

Å T E R

A N N A T

VOLYMMÅTT

Koll på sina författare hade Seved Johansson, Östersund, Maj-Lis Dolk, Ånimskog och Rose-Marie Nordström, Vendelsö. De vinner därmed tre trisslotter var.

VOMBAT förlag

för mångfald ...

Nu har den andra boken i serien Sagor från Mesopotamien kommit. Även i denna bok får vi möta en modig och självständig flicka. Genom mod, klokhet och vänskap tar hon sig ur en knepig situation. Arabisk och svensk text av Razak Aboud, bild Sonja Reuterskiöld och mänskliga rättigheter ...

9789186589790

I denna bok kan du, stor som liten, läsa om Martin Luther Kings liv och gärning och hur han redan som barn tog sig an de stora frågorna. I have a dream ... HBTQ ... och en underfundig bok om den naturliga döden

Av Brad Meltzer 9789186589813

www.vombatforlag.se leverantör: Förlagssystem biblioteket i fokus 1 2019

Specia l dig so pris för m kö till bib per in liotek!

Porträttfynd – fotografer och fotografier 1860–1920 På 1860-talet slog fotograferingen igenom på allvar i Sverige. Fotoateljéer dök upp i varje del av landet och porträttfotografier blev ett vanligt inslag i de svenska hemmen. I den här skriften presenterar vi ett antal porträttfotografer med korta biografier illustrerade med bilder från egen produktion. Häftet innehåller även ett avsnitt om fotokonstens historia, en kort beskrivning av Släktforskarförbundets databas Porträttfynd samt tips på hur fotografier på bästa sätt ska hanteras och förvaras.

Vägen till dina rötter Vägen till dina rötter är en grundläggande handbok i släktforskning. Författare är Ewa Nilsson, erfaren kursledare som efter en introduktion till släktforskning ger läsaren en stegvis genomgång. Boken tar också upp de nya förutsättningar som gäller idag, med digitaliserade arkiv, databaser och dna. Den trycker också på vikten av källor, källkritik, ifrågasättande och mycket annat. För kurs- och cirkelledare finns också en studieplan i pdf-format för utskrift.

Gamla tiders sjukdomsnamn Gamla tiders sjukdomsnamn är en modern uppföljare av boken ”Svenska sjukdomsnamn i gångna tider” av apotekaren Gunnar Lagerkranz. Författaren Olof Cronberg, läkare och släktforskare, har tagit ett nytt grepp och rett ut de frågetecken som släktforskare ofta träffar på i sin forskning. Förutom en omfattande ordlista, finns sjukdomsbeskrivningar med såväl dåtida som moderna behandlingsmetoder.

Fler skivor, böcker och hjälpmedel hittar du i Rötterbokhandeln, Sveriges Släktforskarförbunds nätbokhandel. Köper du in till ett bibliotek eller studiecirkel? – Då handlar du till specialpris!

Kontakta Rötterbokhandeln för prisuppgift och beställning: bokhandeln@genealogi.se | 08–440 75 50