Navigera i orostider
Världsoron; säkerhetsmässigt, eko nomiskt, energi- och klimatmässigt - påverkar oss dagligen. Till och med vid årets hummerpremiär rådde eko nomisk försiktighetsprincip, sid 4. Allt har drabbat oss samtidigt och ner på individnivå. Dagligen presenterar media nya exempel på förtvivlade företagare och privatpersoner.
Hur påverkas livsmedelssektorn av det nya komplexa världsläget? Daglig varuhandeln överlever på baslivsmedel och kampanjvaror. Delikatesserna blir kvar i hyllorna. Restaurangerna som precis överlevt pandemin står inför stora utmaningar.
Hur ser det ut för våra fiskhandlare? Köper konsumenten någon sjö mat? De fiskhandlare jag pratat med är bekymrade. Några vittnar om en tre gånger så dyr elnota. Andra om att luften gått ur försäljningen. När kräftskivorna tog slut tog inte fiskförsäljningen vid. Andra undrar om de ska klara årsskiftet.
Hur ska man tänka? Att höja priserna känns mest logiskt när inkomsterna sjunker. Men det finns smärtgränser. Det finns också en köpgrupp som fortfarande har råd men drabbas av en kollektiv eko nomisk återhållsamhet. De måste tillbaka till fiskdisken. Utmaningar na är många och stora.
Ordet hållbart får en vidare betydelse. Apropå hållbarhet så har Fiskbranschens Riksförbund precis lanserat en handbok i ämnet, ”Fiskbranschens Lilla Blå” som de presenterar på sidan 7. Ladda ner den!
I det här numret har vi lite extra fokus på södra Östersjön. Följ med till Fiskehoddorna, sidan 16, legendarisk fiskförsäljning vid Mal mö kanal med anor från 1800-talet. Då dominerade sillförsäljningen. Nu är läget annorlunda för sill och strömming. Det finns en oro att råvarutillgången på havets silver blir så dålig att bland annat surström mingsproducenterna äventyras. Läs hur fisket och forskningen resone rar på sidan 8.
Grattis Gårdsfisk! Som i internationell konkurrens tog hem priset WIN WIN Gothenburg Sustainability Award, tillsammans med mex ikanske korallrevsforskaren Sara Gutierrez Plata.
Av alla utmärkelser Gårdfisk har fått genom åren kanske detta är det mest prestigefyllda, sidan 3.
Karin Fagerstål, Sjömatsfrämjandet
Vill du ha vårt digitala nyhetsbrev?
Som ett komplement till Svensk Fisknäring i pappersformat finns nu ett digitalt nyhetsbrev som kommer ut mellan tidningsutgivningarna.
Vill du ha tillgång till det kan du scanna QR koden med din mobil, och fylla i dina uppgifter, eller kontakta oss så hjälper vi dig.
Branschtermer och förkortningar
HaV = Havs- och vattenmyndigheten www.havochvatten.se
ICES = Internationella havsforskningsrådet
FAO = FNs livsmedels- och jordbruksorganisation www.fao.org
MSC = Marine Stewardship Council, en miljöcertifiering för hållbart fiske. www.msc.org
RISE = Research Institutes of Sweden www.ri.se
SLU = Sveriges lantbruksuniveritet. www.slu.se
Slv = Svenska livsmedelsverket www.slv.se WWF = Världsnaturfonden www.wwf.se
FR = Fiskbranschens Riksförbund www.fiskbranschen.se
GFA = Göteborgs Fiskauktion www.gfa.se
SFPO = Sveriges fiskares producentorganisaton www.sfpo.se
SPF PO = Swedish Pelagic Federation PO. www.pelagic.se
HKPO = Havs- och Kustfiskarnas producentorganisation www.hkpo.se
SVC = Svenska Västkustfiskarnas Centralförbund
SIC = Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund www.insjofiskare.se SVoS = Svenskt Vattenbruk och Sjömat
Demersalt fiske = fiske som sker nära botten Pelagiskt fiske = fiske som sker högre upp från botten Vattenbruk = odling av fisk eller skaldjur Landning = den fisk eller de skaldjur man tar iland Lekbiomassa = den del av beståndet som uppnått könsmognad
MSY = Maximum sustainable yield (Maximalt uthålligt uttag)
TAC = Total allowable catch (Total fångstkvot av en art under ett år) RAC = Regional advisory council
Ladda ner vår app Kustväder till din iPhone eller Android.
Här finns all väderdata och dessutom bilder på hur havet ser ut vid olika vindstyrkor och väderförhållanden.
Håll koll på vädret.
Innehåll, nr 4 2022
för
debatt
kräftor
där
Forskningen
Blåfenad tonfisk här
stanna
Dryckestips:
vin
i Mathantverk
Jordbruksverket
Hallå där Gunilla Fransson
Skånska Gårdsfisk vinner WIN WIN Gothenburg Sustainability Award
I år uppmärksammar världens ledande hållbarhetspris, WIN WIN Gothen burg Sustainability Award, personer och organisationer som arbetar för hållbar akvakultur – en del av lösningen på framtidens globala näringsförsörjning. Vinnarna av årets WIN WIN Award och WIN WIN Youth Award, med en prissumma på över 1 000 000 SEK går till det skånska fiskodlingsföretaget Gårdsfisk, respektive akvakulturforskaren Sara Gutierrez Plata från Mexiko.
”På resan mot att ge alla människor på jorden tillgång till näringsrik mat inom planetens gränser behöver vi i väst ställa om vad vi äter, exempelvis hitta alternativ till den snabbt växande laxindustrin som idag sker i öppna kassar i ha vet. Gårdsfisk visar på en konkret möjlighet till förändring genom att odla fisk på nya sätt, med låg miljöpåverkan i landbaserade smarta system” säger Emma Dalväg, juryordförande WIN WIN Award.
Den prestigefulla utmärkelsen delas ut i samband med WIN WIN Awards gala i Göteborg den 21 oktober.
YRKESFISKE ÄR FÖRETAGSAMHET PÅ NATURENS VILLKOR
Året första hummer såld för 7000 kronor
”kanske speglar oron i samhället”
Den 27 september var det premiärstämning på Göteborgs Fiskauktion. Förväntningarna var höga och mycket media fanns på plats. Kl 07.00 ringde det i klockan och årets första hummer auktionerades ut. Av de 16 båtar som hade levererat hummer under natten och morgonen, var det fiskebåten SD 297 Anna som drog vinstlotten och blev därmed först att få sin hummer såld.
Johan i Hallen & Bergfalks skänker 30 000 kronor till Sjöräddningen.
premiärhummern går till välgörande ändamål, i det här fallet till Sjöräddningen.
Premiärpriser
är för det mesta höga, antingen det handlar om färskpotatis, jordgubbar eller hummer. För 10 år sedan notera des rekordkilopriset på 102 000 kronor för premiärhummern. Sedan dess har priserna skiftat ganska mycket upp och ner. Förra årets pris på 77 000 kronor var det tredje högsta priset. I år då? Bara en tiondel – auktionen slutade på 7000 kronor.
– Svårt att veta varför budgivningen slutade så pass lågt, säger Magnus Gustafsson från grossisten Johan i Hallen & Bergfalks, som vann årets budgivning. Men kanske det speglar oron i samhället i stort.
30 000 kr till Sjöräddningen trots lågt bud! Nytt från förra året är att en stor del av den klubbade summan för
– Det gjorde att vi ville vara med i budgivningen i år, säger Magnus Gustafsson som tidigare aldrig budat på premiärhummern.
– Sjöräddningen är en viktig och angelägen organisation, inte minst för fisket som tar stora risker varje gång de går ut för att göra sitt arbete. På det sättet hade det varit bra om priset gått upp lite mer. Nu skulle Sjöräddningen bara fått hälften av summan, alltså 3500 kronor men vi på Johan i Hallen & Bergfalks beslutade då att öka den summan till 30 000 kronor.
Vad kommer att ske med de två inropade humrarna på 1,2 kilo?
– Vi kommer att göra ett event med en kund senare i veckan, säger Magnus Gustafsson innan han skyndar vidare till dagens övriga inköp.
Nordic Seafood Summit
Den enda mässan som samlar hela fisknäringens värdekedja
Nordic Seafood Summit är den första mässan i sitt slag som samlar fisk näringens samtliga aktörer – från fiskaren/odlaren till grossist, förädling, dagligvaruhandel, restaurang samt beslutsfattare och myndigheter.
Vill
Rond 2 för spårbarhetssystemet
– HaV utlovar nystart
Drygt ett år efter att Statskontoret publicerade sin kritiska rapport om spårbarhetssystemet för fiskoch skaldjursprodukter kallade Havs- och vattenmyndigheten branschens företrädare till ett dialogmöte i början av september. Utgångspunkten var regeringens uppdrag om att förändra och förbättra spårbarhetssystemet i linje med rekommendationerna i Statskontorets rapport.
Att
det nationella digitala spårbarhetssystemet för fisk- och skaldjursprodukter som infördes av Havs- och vattenmyn digheten 2019 har utsatts för kritik är knappast någon överdrift. Redan under remissperioden var branschorganisationerna starkt kritiska och pekade på brister i insikt kring näringens behov och systemets kostnader i proportion till de nyttor man önskade uppnå.
Branschen lyfte problemen
På dialogmötet som HaV kallat till blev det tydligt att branschens kritik kvarstår. Håkan Wing som är ordförande för Sve riges Fiskgrossister och vd på Bröderna Hansson välkomnade att HaV till slut kallat branschen till dialog.
– Det här systemet kostar stora pengar varje dag för våra bolag samti digt som det inte går att se någon nytta med systemet. Det är positivt med sam råd, och nu hoppas jag att vi kommer fram till en lösning som stannar vid förstahands mottagning. Systemet fyller ingen funktion efter första steget, säger Håkan Wing.
På mötet höll Fiskbranschens Riksförbund en presenta tion som tydligt pekade på de stora problem som systemet medfört för svensk livsmedelsindustri, och framförde att Statskontorets re kommendationer måste genomföras.
– Vi i branschen tycker att det är mycket viktigt med hållbart fiske, och spårbarhet är därför en naturlig del av våra medlemmars verksamheter. Men sedan 2016 har vi visat vår oro för både HaV:s intentioner med systemet och systemets funktionalitet och kom plexitet. Vi arbetade tillsammans med vår branschorganisation i EU och insåg snart att Sverige är det enda land som infört ett sådant här system, trots att HaV hänvisat till EU-lagstiftning för att få investe ra i systemet med tillhörande föreskrifter. Det gör att bolag i Sverige diskrimineras, vilket inte är ok, säger Krishan Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund.
Tydligt uppdrag att förändra Niclas Thörnell som är avdelningschef för fiskerikontroll på HaV inledde med att konstatera att HaV och fiskbranschen stått långt ifrån varandra i frågan om spårbarhetssystemet men att man nu öppnar ett fönster till att landa i en lösning som är förankrad i bran schen.
– Vi ska genomföra förändringar och förbättringar. Det har vi
fått från vår uppdragsgivare, sa Niclas Thörnell på mötet. Samverkan med dagligvaruhandeln och Svensk Handel Magnus Nikkarinen som är hållbarhetsansvarig på branschorganisationen Svensk Handel har jobbat aktivt med frågan om spårbar hetssystemet sedan 2016. Även han riktade tydlig kritik under dialogmötet.
– HaV:s spårbarhetssystem är ett klockrent exempel på hur man inte ska utforma ett sys tem. Det är nästan som en checklista med punkter på hur man inte ska göra, säger Magnus Nikkarinen.
Enligt Magnus Nikkarinen är grundproblemet att Havs- och vatten myndigheten infört ett spårbarhets system som gäller ett enskilt land och en enskild produkt. Ska man skapa ett sådant här system behöver det vara minst på EU-nivå, och helst globalt, för att det ska fungera. System måste funka mellan många olika aktörer.
– Det mest positiva med mötet var
HaV:s nya approach och ödmjukhet inför att vi har olika uppfattningar. Tidigare har man ju sagt att näringen har varit med på deras system. Nu är det dags att backa bandet, och göra om och göra rätt. Tillsammans med HaV kan nu branschen stärka transparensen och visa på hur vi bidrar till spårbarhet i hela kedjan, säger Magnus Nikkarinen.
Livsmedelsverkets roll lyftes På mötet deltog också Lisa Marie Hedberg från Livsmedelsver ket då just samverkan mellan myndigheter var en viktig aspekt i Statskontorets rapport. Hedberg sa att verket nu har i uppdrag att samverka med HaV i syfte att förenkla och underlätta för företag.
HaV informerade på mötet om att man nu gör en analys av Statskontorets förslag. Man har också lagt en beställning av en omvärldsanalys som ska vara klar första kvartalet 2023 då det ska hållas ytterligare ett dialogmöte. Enligt HaV ska man ta ett beslut om fortsättningen under andra kvartalet 2023 och därefter startar genomförandet av projektet.
Flera arbetsmöten mellan HaV och företrädare för branschen är planerade. Fiskbranschens Riksförbund har också tillsatt teknis ka arbetsgrupper som ska arbeta under hela processen för att lyfta branschens perspektiv.
DahlinVi tror på en
Fiskbranschens lilla blå
– En guide för hållbara bestånd
Vad är det egentligen som styr utformningen av globala fiskekvoter? Och hur kommer man fram till vad som är hållbara bestånd? Det är några frågor som Fiskbranschens Riksförbund gör ett försök att svara på i en ny publikation som går under namnet Fiskbranschens lilla blå.
nya guiden riktar sig till alla inom den svenska sjömats branschen som vill lära sig mer om hur det internationella fisket fung erar, och hur man kan förstå vad som avgör om ett fiskbestånd kan klassas som hållbart. I den drygt 30 sidor långa skrif ten förklaras allt ifrån olika begrepp som ekosystemtjänster och näringsvävar till hur det internationella havsforskningsor ganet ICES gör sina beståndsberäkning ar. Syftet med guiden är att ge kunskap och stöd inom ett område präglat av ett stort inslag av vetenskap och provtag ningsdata samt visst mått av politik och traditioner. Guiden har skrivits av Åsa Ask som arbetat som marin expert på Orkla och Jeanette Forsell som är ansvarig för håll barhetsfrågor inom Marenor och Insula. De båda tror att det finns ett behov av kunskap inom det här området.
– Under mina år som marin specialist på Orkla hade jag inte så många i branschen att diskutera den här typen av frågor med. Om man inte har någon kunskap i detta område så är det svårt att föra en diskussion eller ha en åsikt. Så min tanke var att en handbok skulle öka förståelsen och intresset för bedömning av hur våra fiskbestånd mår, säger Åsa Ask.
Större intresse för hållbarhet
Enligt Åsa är det ändå tydligt att intresset för frågorna har ökat och att det har blivit en bredare diskussion om vad hållbart fiske är. Idag finns en större debatt om hållbarhets- och klimatfrågor. Frågan om hur de globala fiskbestånden beräknas, utgör en central del i den nya guiden. Många olika begrepp som exempelvis MSY (Maximal Sustainable Yield) och SSB (lekbiomassans storlek)
Denförklaras, och diagram över fisketryck och beståndsstorlek visas som exempel. En svårighet är att situationen för bestånd kan ändras från år till år då de matematiska beräkningarna blir allt säkrare, men också på grund av mänsklig påverkan.
– Livet i havet är komplext. Jag brukar säga att det är lätt att räkna korna i hagen, men svårt att räkna fiskarna i haven, säger Åsa Ask.
Hur bestånd bedöms
Ett syfte med Fiskbranschens lilla blå är också att på ett överskådligt sätt beskriva hur begreppet hållbarhet kan betraktas inom fiskbran schen. Guiden ger branschens syn på vad ett hållbart fiskbestånd är, och en beskrivning av hur olika bestånd bedöms och vad som kan påverka hur de olika bestånden mår och hur mycket som kan fiskas varje år. I denna första version har man begränsat sig till aspekter kring vildfångad fisk men ambitionen är att guiden ska utökas och hållas uppdaterad, och även omfatta exempelvis vattenbruk.
Jeanette Forsell som också varit med och tagit fram guiden menar att hållbarhetsfrågorna idag är helt avgörande för fiskbranschen.
– För sjömat specifikt är tillgången på fisk och ett levande hav inte bara en viktig förutsättning för vår fortsatta verksamhet, utan också en viktig kugge i en stor näringskedja. Jag tycker absolut att både intres set och allvaret för hållbarhetsfrågor har ökat och breddats markant bara de senaste 5–10 åren vilket också syns tydligt i kravställningar, lagstiftningar och normer.
”Fiskbranschens lilla blå” finns tillgänglig i digitalt format och kan laddas ned från branschföreningens hemsida: https://www.fiskbran schen.com/branschvgledning. Målgruppen är både de egna medlem marna och en intresserad allmänhet.
– Tanken är att skriften ska vara en hjälp för att lite lättare förstå och sätta sig in i begrepp och frågor som är rätt så komplexa, samt för att kunna ha en egen uppfattning om vad som är hållbart avseende sjömat, säger Jeanette Forsell.
Het debatt om strömmingen i Östersjön
Surströmmingspolkan i Norrland går, skaldade Thore Skogman när det begav sig. Men att döma av sommarens strömmingsdebatt är det frågan om den ystra dansen kan pågå så länge till.
– Det är slut med strömmingsfisket här uppe, säger kustfiskaren Hans Frölander i Bondhamn i Medelpad.
Anton Paulrud, vd för Swedish Pelagic Federation (SPF), är av en annan uppfattning.
– Uppvärmningen av havet har gjort att strömmingen leker på hösten i stället för på våren, uppger han.
Undersommaren har domedagsprofetior och svarta rubriker avlöst varandra när det gäller basen för den svenska surström mingsindustrin, fisket av vårlekande strömming längs Norr landskusten.
Här några dystra rubriker i massmedia: ”Den norrländska traditionen är hotad”
”Rekorddåliga fångster inför surströmmingspremiären”
”Industrifisket i Östersjön måste begränsas”
”Slagsmål om surströmmingsburkarna i butikerna”
Kustfiskaren Hans Frölander i Bondhamn i Medelpad har fiskat strömming längs den mellannorrländska kusten i årtionden. Sedan 2003 har huvuddelen av hans fångster levererats till Oskars Surström ming AB i närbelägna Söråker.
– Jag har levererat mellan 30 och dryga 40 ton per. Från 2020 har fångsterna minskat drastiskt. Under våren 2021 blev det bara 18 ton och i år ynka åtta ton. Det handlar om en ren kollaps, det är slut med strömmingsfisket här uppe, säger han.
Frölander efterlyser ett förbud för stora trålare mellan Älvkarleby och Haparanda.
– Både politiker och myndigheter har misslyckats totalt med fiskeripolitiken. Det är ingen satsning på småskaligt fiske precis. Som det är idag går bara 5-10 procent av fångsterna av sill och strömming i Östersjön till hu mankonsumtion, det är skrämmande, säger han.
Tar ett år i taget
Jan Söderström, ägare till Oskars Surströmming AB, vittnar även han om en rejäl dipp i leveranserna under 2021.
– Leveranserna minskade med cirka 60 ton, runt 40-50 procent. I år fick vi bara in tio ton. Vi och alla andra surströmmingstillverkare köpte strömmingsfilé från Finland för att klara årets premiär. Men det håller inte i längden, jag är mycket orolig inför 2023, säger Söder ström.
Jan Söderström har verkat i branschen i 40 år. Han har då och då kompenserat leveranser från lokala fiskare med att köpa strömming/ sill från Gotland och Småland. Han har också prövat att köpa sill från västkusten.
– Men sillen från Västerhavet lämpar sig inte till surströmming.
Den är alldeles för fet, slår han fast. Söderström noterar också att forskarna inte är överens om hur stor biomassa med sill och strömming man kan fånga i Östersjöns olika delar.
– SLU säger att det är mycket biomassa i havet, men här uppe är det dåligt ställt. Som det är nu får vi ta ett år i taget och se om vi över lever till nästa år.
Höstlek på grund av värmen
Anton Paulrud, vd för SPF, har en förklaring till varför bestånden av vårlekande strömming i Bottenhavet minskat rejält.
– Vi har på senaste åren sett en situation med var mare vatten i Östersjön och Bottenhavet. I Bottenhavet har detta gjort att den höst lekande strömmingen, som leker längre ur i skärgården, numera verkar dominera. Senast vi hade en sådan här tydlig värmeperiod var i senare delen av 1940-talet, uppger han. Surströmming ska vara gjord av lekströmming, som mellan sent 40-tal och fram till början av 70-talet fiskades på hösten. Anton Paulrud är mycket medveten om att det är kostsamt att ställa om surströmmingsfisket till hösten.
– Dessutom är det mer krävande då vädret på hösten generellt sett är sämre, säger han.
Paulrud uppger vidare att de regionala fartyg som fiskar i Botten havet under de senaste åren fått mycket stora mängder utlekt ström ming i sina fångster på hösten. Han konstaterar också att fångsterna av strömming i Bottenhavet generellt sett har varit bra.
– Det stämmer väl med forskarnas bedömning att bestånden är goda.
Fiskarna inom SPF har inte sett samma tydliga växling till höst lekande strömming i de sydligare delarna av Östersjön, även om fartygen senaste åren fått allt mer utlekt sill i fångsterna på hösten.
– I Östersjön har vi även skarpsill och spigg som ställer till det med balansen i ekosystemet. Det varma vattnet gynnar skarpsill och spigg. Skarpsillen har under de senaste åren, då det varit varmt, domi nerat i Östersjön. Detta gör att sill/strömming får svårt med födan i konkurrensen och blir småväxt.
Goda fångster i Blekinge
Enligt Anton Paulrud kämpar SPF för att få högre kvoter på skarpsill för att genom mer fiske på skarpsill gynna sill/strömming.
– Vi har även projekt med SLU om fiske på spigg. Dessa försöks fisken har gått bra även om spiggfiske kräver en del tekniskt sett. Ovanligt kallt vatten i södra Östersjön nu i somras gjorde att garnbå tarna i Blekinge hade goda fångster av sill i både maj och juni.
– Även fisket i Stockholms skärgård har varit bra under våren. Samtidigt har fiskarna rapporterat fångster av utlekt sill nu i höst, vilket tyder på höstlek. Om det varma vattnet är ett tecken på klimat effekter eller bara helt naturligt är det nog ingen som vet säkert. Men det har varit varmt innan, uppger Paulrud och fortsätter:
– Generellt kan vi se att de låga kvoter som varit på sill/ström ming nu under några år har haft effekt och vi har nu en kraftig tillväxt på beståndet, precis som forskarna säger.
I år har inga av fartygen från Västkusten fiskat sill/strömming i Östersjön. De har fiskat skarpsill med bifångst av sill/strömming
Utredning pågår
Efter vårens och sommarens alla ”larm” om kollaps och brist på strömming till tillverkningsindustrin tillsatte regeringen i augusti en utredning i ämnet. Uppdraget har gått till Lina Waara på Jordbruksverket.
– Jordbruksverket har fått i uppdrag att tillsammans med Lands bygdsnätverket titta närmare på surströmmingsindustrins råvarube hov och försörjning. I uppdraget ska vi tillsammans med branschen identifiera lösningar kopplade till denna. Det kan handla om nya logistiklösningar för råvaruförsörjning och utvecklandet av nya sam arbeten. Projektet planeras genomföras som en dialogprocess med workshop tillsammans med nyckelaktörer i surströmmingsindustrin
och förvaltningen där man ska försöka finna både kortsiktiga och långsiktiga lösningar för surströmmingsindustrin, uppger Lina Waara.
Utredningsuppdraget ska redovisas den 30 mars nästa år.
För att få forskarnas syn på saken kontaktade vi David Gilljam, forskare på SLU Aqua.
Hur allvarlig anser ni att ”strömmingskrisen” är? Har surströmmingsproduktionen en framtid?
Bristen på strömming är allvarlig ur flera perspektiv. Sillen/ström mingen är Östersjöns vanligaste fisk. En stor del av livet lever den ute i öppet hav, men sommartid kommer den in till kusten för lek. Denna enorma migration av fisk innebär att kustekosystemet får ett tillskott av biomassa som fungerar som födobas för rovfisk, fåglar och sälar.
Sillens/strömmingens lekvandring till kusten har även utgjort grunden för det viktigaste kustfisket i Östersjön, liksom för ett livfullt fritidsfiske. Det är svårt att överskatta sillens/strömmingens betydelse för Sverige. Den är den ekonomiskt sett mest betydelsefulla arten, och har varit en av de viktigaste proteinkällorna under hundratals år.
Strömmingsfisket i Bottniska viken och Egentliga östersjön, likt andra gemensamma förvaltade bestånd inom EU, förvaltas enligt principen för MSY (Maximalt hållbart uttag) där målet är att maximera en långsiktigt hållbar fångst.
En MSY-förvaltning av ett bestånd leder till en förskjutning av storleksstrukturen mot fisk av mindre storlek, eftersom fisket oftast riktas mot större och äldre individer. Även om beståndet ur detta förvaltningsperspektiv anses ha god status, kan det innebära att andelen och mängden stor fisk är lägre än i ett bestånd som det fiskas mindre på. Det finns därför sannolikt en målkonflikt mellan att upp nå MSY och att uppnå en sund ålders- och storleksfördelning som gynnar kustfiskets behov av fisk stor nog för humankonsumtion.
Vad beror det på att kustfisket inte får någon strömming? Det finns flera troliga delförklaringar till varför kustfiskets fångster har minskat de senaste åren.
I Bottniska viken har beståndets totala lekbiomassa stadigt mins kat från 1,3 miljoner ton i början på 1990-talet, till 540 tusen ton 2021. I Egentliga Östersjön har lekbiomassan minskat från 1,5 miljoner ton i början på 1980-talet, till knappt 400 tusen ton
sillinläggningar,
För
2021. Under samma period har strömmingens medelvikt vid ålder hos de äldre fiskarna minskat, och under senare år har också kon ditionen hos de större fiskarna minskat. En nedgång i medelvikt och kondition hos stora fiskar tillsammans med en MSY-förvalt ning av beståndet (se frågan ovan) har troligen lett till en förskjuten storleksstruktur, vilket resulterar i lägre fångster för de fiskare som enbart riktar in sig mot de större individerna i beståndet.
En ytterligare möjlig delförklaring till de försämrade fångsterna för kustfiskarna är potentiellt överfiske på delpopulationer inom be ståndet. Det finns idag forskning som visar att strömming i Östersjön skiljer sig åt genetiskt, med olika ekologiska anpassningar för t.ex. lek på våren eller hösten, vilket skulle kunna innebära att beståndsstruk turen hos strömmingen i Östersjön också innefattar lokala delpopula tioner som migrerar till specifika kustområden för lek. Det går därför inte att utesluta att bristen på stor strömming längs kusten också kan bero på en utarmning av sådana lokala delpopulationer. Analyser från SLU Aqua visar att det pelagiska fisket har ökat i utsjöområdena utan för den svenska kusten i takt med att kustfiskarnas fångster minskat, på grund av ökade kvoter.
Håller ni med pelagikerna att på grund av av högre vattentempe ratur, framför allt i norr, tyder mycket på att strömmingen nu är höstlekande vilket förklarar det dåliga vårfisket?
Det finns i dagsläget inget stöd för att ett skifte skulle ha skett mot dominans av höstlekande strömming, varken i data insamlade från kommersiellt fiske eller från vetenskapliga undersökningar.
Vad ska till för att ändra det dåliga kustfisket efter strömming?
För detta behövs åtgärder för att öka mängden stor strömming i Öst ersjön. Den säkraste åtgärden för att återfå en högre andel stor sill/ strömming är att minska den generella fiskeridödligheten, alltså att sänka fångstkvoterna för bestånden som helhet.
Rumsliga regleringar av fisket, i form av t.ex. fiskefria områden och/eller en utflyttning av trålgränsen, kan potentiellt utgöra ett verktyg för att åstadkomma en ökad mängd stor strömming. Det biologiska kunskapsläget, framförallt gällande strömmingens popula tionsstruktur, är dock ofullständigt och det är därför svårt att bedöma effektiviteten i sådana åtgärder. Införanden av fredningsområden eller utflyttning av trålgränsen utan sänkning av fångstkvoterna kan leda till en omlokalisering av fisket till andra områden och därmed till lokalt högre påverkan på de lokala delbestånden där i stället.
Är en utflyttad trålgräns alltså inte receptet för att öka bestånden? Att begränsa fisket närmare kusten genom att flytta ut trålgränsen, alternativt att inrätta fredningsområden, kan bidra till att skydda lokala lekbestånd genom att strömmingen skyddas i de områden där den ansamlas inför lek. Man skulle alltså inte i första hand uppnå en minskning av fiskets fångster, utan ett skydd av fisken, och därmed viss ungfiskproduktion, när den vistas i speciellt känsliga områden.
Eftersom kunskapen om sillens/strömmingens vandringsmöns ter är begränsad är det oklart hur väl en sådan åtgärd skulle skydda fisken i praktiken och vilken effekt som kan förväntas på mängden stor strömming. Störst effekt av en trålgränsutflyttning kan förväntas om lokala bestånd har begränsad spridning ut i öppna havet, medan åtgärden skulle ha mindre effekt om de gör längre årliga vandring ar, eftersom de då kan fångas utanför trålgränsen under höst och vinter. För att en utflyttad trålgräns ska ge maximal effekt behöver fiskeförbudet även omfatta utländska fartyg.
Återigen, om man vill få tillbaka en högre andel stor sill/ström ming i beståndet så är en säkrare åtgärd att minska den generella fiske ridödligheten, alltså att sänka fångstkvoterna. Men den är svårare att genomföra och kräver samsyn med andra berörda länder eftersom ett sådant beslut måste fattas på EU-nivå.
Jordbruksverket har fått ett regeringsuppdrag att utreda insatser för att säkra råvaran till surströmmingsindustrin. Vad kan det leda till?
Vi vet för lite om detta uppdrag för att kunna uttala oss. Dessutom tycks frågeställningarna i uppdraget främst beröra områden utanför vår biologiska/ekologiska expertis.
För mer information om strömming/sill, från
SLU Aqua, scanna QR koden.
Fakta
Svenska landningar av sill/strömming i Östersjön
2013-2022, i ton
Norra Östersjön Västra Östersjön Östra Östersjön
2013 10 971 2 635 28 845
2014 13 016 1 374 35 412
2015 14 290 1 631 51 299
2016 22 179 1 868 56 906
2017 10 468 2 537 50 589
2018 16 510 1 311 68 767
2019 15 575 1 034 52 158
2020 12 440 713 44 100
2021 14 718 351 32 346
2022* 14 565 43 10 300
*till och med 2022-09-13
Källa: Havs- och vattenmyndigheten
Krisstöd till yrkesfisket
– så ser det ut
Som en konsekvens av de ökade kostnaderna för yrkesfisket det senaste halvåret, till följd av Rysslands invasion av Ukraina, öppnade regeringen den 15 augusti upp för ansökan för de 40 miljoner i krisstöd som är öronmärkta för yrkesfisket.
– Yrkesfisket har påverkats mycket negativt av de ökade bränslekostnaderna den senaste tiden varför det känns väldigt bra att stödet kan börja rulla ut nu. Det handlar om ett kompensationsstöd och syftet är att möjliggöra fortsatt produktion inom det svenska fisket, som är en viktig del av Sveriges livsmedelsförsörjning samt beredskap och civila försvar, säger landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg.
Hur ser intresset ut och hur ser förutsättningarna ut för att få söka? Vi kontaktade Magnus Andersson, kansliråd på Näringsdepartementet.
Vilka är kriterierna för att få stöd? Stödet kan sökas av företag som bedriver yrkesfiske och som har lan dat fångst i svensk hamn mellan 24 februari och 28 oktober 2022. Till ansökan ska de handlingar som visar landad fångst bifogas. Om ansökan gäller ett fartyg som är 18 meter eller längre ska utdrag ur en logg-bok bifogas. Sista ansökningsdag är den 28 oktober i år.
Hur kom man fram till beloppet 40 miljoner?
– Utgångspunkten har varit prisökningen på råolja och antagan det om att samma ökning även gäller för yrkesfiskets bränslekostna der. Detta har sedan satts i relation till medelvärdet av infiskat värde (2021) inom de olika segment för att få fram en kvot som man sen applicerar på infiskat värde under 2022 (detta utifrån antagandet om att infiskat värde 2022 är i paritet med infiskat värde 2021).
Har ansökan ett maxbelopp?
-Europeiska kommissionen beslutade om ett stödtak på 35 000 euro i våras så det är det beloppet som gäller för fiskestödet som beslutats av regeringen (Europeiska kommissionens meddelande Tillfällig krisram
för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin till följd av Rysslands angrepp mot Ukraina (2022/C 131 I/01)).
Hur lång tid räknar man att det tar från ansökan till utbetal ning, förutsatt att man är berättigad till stöd?
– Tiden mellan beslut om beviljat stöd och beslut om utbe talning är något som bara handläggande myndighet kan svara på (Länsstyrelsen i Västra Götaland). Alla utbetalningar ska dock vara genomförda under 2022, avslutar Magnus Andersson.
Hur stort har intresset varit? På Länsstyrelsen i Västra Götaland säger man att intresset att ansöka om stöd varit bra men att man gärna sett att fler ansökt.
– Med fyra veckor kvar har det kommit in 134 ansökningar av totalt 1700 yrkesfiskare i Sverige. Vi hade nog räknat med fler och har därför skickat ut påminnelser via post och mail till yrkesfiskarna, säger Helena Nilsson, samordnare på Landsbygdsavdelningen, Läns styrelsen Västra Götaland.
Kan man se om det är stora eller små båtar som ansöker?
Ja, det kan vi se. Alla storlekar finns med i de ansökningar som vi har inne. Både havs- och insjöfisket är representerade. Enligt förordning en är det olika procentsatser för beräkning av stöd beroende på längd på fiskebåten.
Kan man se vilket fiske som dominerar?
Det framgår av underlagen som de bifogar ansökan. I dagsläget är det till största del havsfiskarna som har skickat in ansökningar.
Koka kräftor på ett ”humant” sätt
Att koka levande kräftor, insjö- såväl som havskräftor, är omdiskuterat. Diskussionen har kretsat kring huruvida kräftorna känner smärta och hur man därför borde hantera kräftorna före kokning.
Vår arbetsplats krymper
Att sommaren är kort och att de mesta regnar bort stämmer faktiskt inte vad gäller sommaren 2022. SFPO hoppas att ni alla har haft en underbar sommar och nu kommit i ordning efter semestrarna!
Lynne
Sneddon är universitets lektor och forskare på Institu tionen för biologi och miljö vetenskap vid Göteborgs universitet. I juni startade hon tillsammans med forskarkollegor ett fyraårigt projekt vid namn ”Kräftdjurens välfärd”. I studien undersöker forskarna vilka som är de bästa sätten att avliva respektive kräftdjur på. Några av de mer humana metoderna man använder i studien involverar snabb nedkylning eller elektrifiering, som gör djuren medvetslösa. Förra året fiskade svenska båtar 1631 ton havskräftor, varav 276 ton var burfångade. Under samma period landades också 265 ton insjökräfta. Havskräftan är en viktig och uppskattad produkt i sjömatssegmentet. Konsumtionen har ökat de senaste åren och idag äter vi havskräftor året runt på ett annat sätt än tidigare. Bestånden är goda och på sena re år har kvoten inte hunnit fiskas upp innan året är slut.
På Bua Shellfish, ett av de större beredningsföretagen för skaldjur, kokar man 350 ton havskräftor och 75 ton hummer årligen.
– För oss är det viktigt att göra rätt, säger Peter Sjöholm, vd på Bua Shellfish. Men det är också viktigt att hitta ett hanteringssätt som är realistiskt både tidsmässigt, ekonomiskt och hållbart. Nedkylning före kokning är ett sådant sätt.
Bua Shellfish har sedan tidigare hanterat både hummer och kräf tor genom nedkylning, det vill säga, placerat skaldjuren i isvatten så att de tappar medvetandet, innan de tillagas, för en mer human han tering.
– Utmaningen är den stora volymen kräftor jämfört med humrar, säger Peter Sjöholm, men har sett detta som ett bra hanteringssätt för båda arter.
– Att havskräftor måste kokas levande för att vara goda och av bra kvalitet, är en vanlig uppfattning som inte stämmer, säger Peter Sjö holm. Faktum är att merparten av de trålfångade havskräftorna dör ganska snabbt vid fångst varför de flesta kokas efter de dött. Men vi har ändå som rutin att lägga alla kräftor i isvatten.
Inom forskningsprojektet pratas det om att döda ett och ett skal djur innan kokning genom att använd en vass kniv och sticka in den i huvudet under ögonen, och röra runt kniven för att förstöra det centrala nervsystemet. Hur ser ni på det?
– Det skulle möjligen fungera på hummer som hanteras i färre antal. Men då är det också viktigt att ha rätt kunskap så att man inte gör mer skada än nytta.
När det kommer till havskräftor är det på kommersiell nivå inte realistiskt. Därför är det viktigt att hitta ett hållbart alternativ. Vi ser i dagsläget nedkylning i isvatten både som det mest hanterbara och humana sättet att hantera skaldjuren på, säger Peter Sjöholm.
SFPO har en ny medarbetare. Det är ingen mindre än Ingemar Berglund, tidigare mångårig medarbetare vid Fiskeriverket och Havs- och vattenmyndigheten. Ingemar, med all sin kunskap och erfarenhet, är mer än välkommen till oss på SFPO!
Haven är vår arbetsplats och vår arbetsplats riskerar att bli mindre framöver. Det är många intressen som konkurrerar samtidigt som den biologiska mångfalden anses vara hotad. Regeringen har skrivit under Storbritanniens avsiktsdeklaration om att 30 % av världshaven ska skyddas till 2030. SFPO har alltid förordat skydd av det som är skyddsvärt, men vi anser att procentuella mål är en felaktig metodik.
En annan omständighet som riskerar att göra vår arbetsplats eller haven mindre framöver är den marina vindkraftsindustrins expansionsplaner. Behovet av mer fossilfri energiproduktion kan inte ha undgått någon. SFPO gör allt i vår makt för att säkerställa att viktiga fiskeplatser och uppväxtområden ska förbli fria från marina vindkraftsparker alternativt vara möjliga att bedriva fiske i. Om det inte går, anser vi att skadelidande yrkesfiskare ska ersättas fullt ut.
Detta nummer av tidningen berör Arkonahavet och Öresund. Torskens situation i Östersjön är ytterst ogynnsam och för att göra situationen än värre kommer sannolikt marina vindkraftsparker att etableras i området där torsken växer upp. Eolus vill etablera Arkona vindpark och OX2 vill etablera Triton vindpark, bara för att nämna två. Vi befarar att energiproduktionen anses vara viktigare än torskens väl. Till allt detta kommer den senaste händelseutvecklingen vad gäller Nord Stream.
Säl- och skarvproblematiken har vi från fiskets sida efterfrågat åtgärder emot sedan många år. Det verkar som att opinionen och i delar politiken har insett de problem som avsaknaden av en fungerande förvaltning av säl och skarv resulterar i. Att försöka fiska torsk söder om Öresundsbron är numera meningslöst. EU:s handelsförbud av sälprodukter är för övrigt extremt kontraproduktivt och bör upphävas omgående.
När denna text har publicerats har vi ett nytt politiskt landskap att agera i. SFPO kommer att prioritera arbetet mot politiken andra halvåret 2022.
SFPO är organisationen för svenska demersala fiskare. Vi framför och driver fiskets uppfattningar och vi välkomnar alla demersala yrkesfiskare som medlemmar!
Peter Ronelöv Olsson Ordförande SFPOHanterad med kärlek
från hav till bord
Mycket behöver bli rätt för att fisken ska hållas färsk hela vägen från hav till bord. Speciellt viktig är en förpackning som håller kyla. EcoFishBox™ är en klimatvänlig fiskförpackning för alla typer av fisk och skaldjur. Den är till största del tillverkad av förnybart råmaterial. Den tar lite plats, är enkel att hantera och att återvinna vilket bidrar till minskad klimatpåverkan, i hela leveranskedjan.
Läs mer om EcoFishBox besök: www.storaenso.com/sv/ecofishbox
Mattias Gunnarsson, VD på Leröy i Sverige
Hur mycket har ni vuxit i lokalyta?
– Ytan i våra tidigare anläggningar var tillsammans ca 5.000 kvm, men det var delvis gamla lokaler som var svåra att ut nyttja optimalt. Vi räknar med att vårt nya sjömatcenter på 6.500 kvm kommer att ge oss dubbelt så stor kapacitet som tidigare, så vi har god möjlighet att växa den närmaste tiden utan att behöva bygga ut. Dock har vi möjlighet att bygga ut till det dubbla.
Vilka är de största fördelarna med ert nya sjömatscenter?
För ett drygt år sedan togs det första spadtaget till er nya produktionsanläggning, en satsning på 150 miljoner kronor. I våras gick flyttlasset från fiskhamnen i Göteborg till de nybyggda lokalerna i Kungälv.
– Det stämmer. Nu har vi samlokaliserat vår sälj- och distributionsverksamhet, som tidigare låg i Stockholm och i fiskhamnen i Göteborg och som nu alltså placerats under samma tak. Vi är cirka 100 anställda med möjlighet i att ta in ytterligare ett antal kun niga personer inom flera delar av verksam heten, och på det sättet stärka organisationen ytterligare.
Utöver det har vi kvar och kommer att satsa vidare på vår produktionsanläggning i Kungshamn.
– Det ger många fördelar och möjligheter. En viktig sak är att all produktionsoch lageryta är kyld till 2 grader, vilket gör att vi kan säkerställa en mycket hög kvalitet på fisken som hanteras i obruten kylkedja. Lastning av bilar sker till exempel direkt från vårt lager, vilket gör att vi slipper en extra transport och de utmaningar som varmt väder tidigare gav oss i fiskhamnen.
– Vi har också lagt mycket arbete på att skapa en så miljöeffektiv anläggning som möjligt. Huset är det första i sitt slag i Sverige som är byggt enligt en så kallad Miljöbygg nad Silver, vilket är ett svenskt system för miljöcertifiering av byggnader och granskas av tredje part. Satsningen har bland annat visat sig på elförbrukningen som minskat med 40%.
Vem är era kunder och hur mycket omsätter ni?
– Vi är helhetsleverantör till manuella diskar i butik med bland annat färskpackat, rökt och gravat. 2/3 av vår produktion går till butik och resten, alltså 1/3, går till restau rang. Vi omsätter 1,2-1,4 miljarder i Sverige och 24 miljarder i världen.
Nackdelar med att lämna fiskhamnen i Göteborg?
– Att lämna fiskhamnen har inneburit att vi fått lösa vissa saker annorlunda och att det tar lite tid att få allt på plats. Men när det kommer till inköp av sjömat står fisk auktionen i fiskhamnen i Göteborg bara för en liten del. Våra inköp sker mer storskaligt direkt från fiskefartygen. I Leröy har vi 10 egna trålare, som primärt fångar torsk, kolja
”Huset är det första i sitt slag i Sverige som är byggt enligt en så kallad Miljöbyggnad Silver, vilket är ett svenskt system för miljöcertifiering av byggnader och granskas av tredje part”
och sej, samt räkor. Totala fångstvolymen i 2021 var 72.000 ton. I tillägg får våra mot tagningsstationer i Nordnorge dagliga leve ranser från mer än 600 kustfartyg. Vi odlar dessutom cirka 185.000 ton lax och öring årligen i våra norska laxodlingar.
Ni säljer till 70-80 länder i världen. Vilka är de fem största, i volym?
– Några av de viktigaste marknaderna för oss, förutom de skandinaviska länderna, är Spanien, Frankrike och Nederländerna. I alla dessa länder har vi, på motsvarande sätt som i Sverige, en betydande verksamhet lokalt, vilket är en del av Leröys strategi i att ha en lokal förankring, men med ett globalt per spektiv.
Ni ska vara ”ledande inom hållbarhet i fiskbranschen i världen”, har du sagt. Kan du utveckla det?
– Leröys målsättning är att skapa den mest effektiva och hållbara värdekedjan för sjömat. Satsningen på vårt sjömatcenter i Kungälv är en viktig del i detta för den svenska marknaden, men vi har också många andra initiativ inom hållbarhet. Vi har som första sjömatsaktör på den svenska markna den, förbundit oss till Parisavtalets mål om max 1,5˚uppvärmning enligt Scienced Based Targets. Och nyligen blev vi uppmärksam made i PwC’s årliga klimatindex som ett av få av norska stora företag som faktiskt reducerar utsläppen i linje med detta mål.
Fiskehoddorna
Legendarisk fiskförsäljning vid Malmö kanal
I bodarna finner vi Malmöregionens största marknadsplats för färsk fisk och skaldjur. Idag är det två företag som står bakom kommersen; Carlssons Fisk och Blå Hoddan. Traditionen bakom Fiskehod dorna är lång, de första var igång redan under 1800-talet när sillen dominerade försäljningen. 1956 räddades de bäst bevarade bodarna från rivning på Citadellkajen (genom Malmö Muséers försorg) och forslades till Banérskajen där ett småskaligt, kustnära fiske står i fokus än i våra dagar.
Vid den lilla Slottsbron kommer den första doften av hav och färsk fisk, härligt, då vet man att det inte är långt kvar. Efter att ha passerat det ståtliga renässansslottet, på en sidogata vid Teknikens- och Sjöfartens Hus ligger de röda små Hoddorna. En bod ut märker sig och bär det passande namnet Blå Hoddan. Den ägs av Hans Hammar med sonen Tobias och Sölve Stenberg. Hans och Tobias har var sin fiskebåt med hemmahamn i Limhamn.
Dettar 15 minuter att promenera från Stortorget i centrala Malmö ner till Fiskehoddorna. Längs vägen bjuds man på en härlig Malmömiljö med anrika kulturfastigheter och gröna parker.
Präktiga abborrar Kyldisken är välfylld med fisk från Öresund, som skrubba, rödspätta, piggvar, torsk och abborre. Beroende på säsong finns också stenbit, horngädda, multe och havsöring.
I mån av tid är de även med och fiskar hav skräftor i Kattegatt, där de också får fisk som sjötunga, bergtunga, slätvar, havskatt, fjär sing, knot, bläckfisk och krabba.
Vårt mål är att ha så mycket närproduce rat som möjligt utan mellanhänder, men vi behöver komplettera med viss sjömat, som lax, röding, musslor och räkor.
Tobias plockar upp en präktigt stor guld skimrande abborre från kyldisken. Vi har Sveriges bästa abborrar - om du frågar mig! Den största vi har fått den här säsongen vägde över 2 kilo och det bräckta vattnet ger dem den här fina färgen, säger Tobias.
En kvinna med en liten hund i cykel korgen spanar in sortimentet och köper en spätta och en bit lax. Så här års är det ganska lugnt, men Blå Hoddan har under högsäsong och vid storhelger verksamhet i fyra bodar. Nyligen utökade de med boden ”Fiskhu set 38:an” där Tommie Hassel sköter om ruljangsen. Sortimentet ligger i stort sett kvar
promenerar sakteligen förbi i sina rosa reflex västar och stannar till hos Sölve på Blå Hod dan. Han har lärt sig vad de är intresserade av och plockar upp olika fiskar och berättar lite om varje sort. Knattarna har stora ögon, är vetgiriga och har nära till skratt. ’Usch vad den luktar”, säger en liten kille, håller för näsan och hela gruppen hänger på i den muntra stämningen.
Det är roligt att de kommer och hälsar på. Vi är stolta över vår fisk och det rika kul turarv vi har genom Fiskehoddarnas långa historia i Malmö.
Eget rökeri och servering När barnen har traskat vidare går vi till bak sidan av hoddan där rökeriet ligger. Sölve lägger in lite vedträn och öppnar luckan där de glödande laxarna ligger till sig i värmen.
Vi röker endast 10 laxar åt gången för att hålla en fin och jämn kvalitet. De ligger inne 4 - 5 timmar i en värme av 60 - 80 grader. Detta är en väldigt uppskattad produkt hos oss, vi är de enda som röker på plats härnere.
mycket uppmärksammade för sin knapriga Fish & Chips som serveras med kravmärk ta pommes och tartarsås. En rätt som fått självaste Leif Mannerström att utropa – den godaste jag smakat!
Tre generationer Carlssons Fisk
Jimmy Carlsson, som vi finner i Carlssons
på den nivå som den tidigare ägaren Göran satte; det ska var ett enkelt och färskt sortiment, och den gamla skylten har fått hänga kvar som ett minne från Görans tid. En förskola
I kylrummet står en balja med små strandkrabbor som de kokar fond på. Ambitionen är att ta tillvara på allt som de får upp. De försöker också delta på arrange mang som andas närproducerat och eko. Nu i höst kommer de till exempel att vara med och sälja fisk på ”Bondens marknad”. Ett annat nytillskott för Blå Hoddan är serveringen som lockar till långa köer under sommarmånaderna. Den öppnade 2019 efter en lång process och som första hoddan härnere – en uteservering. Här kan man sitta ner för att äta en sillamacka eller något annat smått och gott, vilket bidrar till att skapa en levande livsmiljö. Blå Hoddan har blivit
Fisk Hodda 32 har varit yrkesfiskare på hel tid sedan 2012. Han är tredje generationen fiskare. Hoddan är byggd på 1920-talet och den intilliggande boden (som de öppnar upp under storhelger) är från 1930-talet. Fiskehoddorna var ursprungligen en enkel enrumsbod av lådbrädor, senare kom en tvårummare, hög och smal i två våningar. På övervåningen förvarades redskapen och på undervåningen arbetade man med näten. Alla tiotal bodar är idag kulturminnesmärk ta. Jag klättrar upp till den lilla övervåningen i den äldre av Carlssons bodar. Tapeten andas historia och en gammal golvlampa vittnar om tider som flytt.
Under krigsåren på 1940-talet bodde en familj här med sina fyra barn. Svårt att tänka sig hur de kunde få plats, det var tuffa tider
men säkert ett välkomnande hem under en tid. Min farfar Viktor köpte boden i början på 1970-talet och lite senare köpte min pappa Kent hoddan där jag står nu.
Kent hade fisket som bisyssla, vid sidan av sitt vanliga heltidsarbe te och hade fiskförsäljning på lördagar. Jimmy har starka minnen från den här tiden när han själv var en ung tonåring.
Vi åkte hit direkt efter jobb och skola på fredagar, lyssnade på Sjörapporten kvart i sex på en liten transistorradio inne i hoddan. Gick sen ut och satte nät, åkte hem och la oss tidigt för att gå ut och fiska på lördag morgon och sen sälja det vi fått upp. Det var härliga tider, det fanns mycket fisk och det var 20 – 25 personer i kö när vi öppnade på lördagsmorgonen.
När vi pratar dyker Kent upp. Han nämner tillgången på torsk som ett exempel på hur tiderna har förändrats.
Då kostade ett kilo 5 kronor kilot. Nu kostar det runt 70 kronor kilot (av den egenfiskade sorten). Det var bara att gå rätt ut och dra, det fanns hur mycket torsk som helst. Då fick vi för mycket fisk, idag är det tvärtom, säger Kent.
Jimmy tycker att torsken har varit dåligt förvaltad av HaV och regeringen. De skulle ha stoppat för flera år sedan och tagit tag i skarv- och sälproblematiken.
Fokus på hållbart fiske
När man pratar med Jimmy märker man att han har ett stort en gagemang för fiskets framtid, även om han tycker att tiderna har blivit ganska komplicerade. Han gör vad han kan för att berätta och upplysa om fiskens ursprung och fiskemetod, föreslår gärna det som är närfiskat och medger att det ibland känns svårt att ta in viss fisksort.
Ja till exempel bläckfisk, det är ingen art som jag egentligen vill se i disken. Men då vissa av mina kunder vill ha den, har jag inget val om jag vill behålla dem som kunder.
En trogen stamkund, Branko, kliver ur sin bil och köper en torsk som han ska tillaga till sina barn och barnbarn. Alla åldrar tycker om ugnsbakad torsk, så det får bli en favorit i repris! säger Branko.
Han har handlat hos alla generationers Carlssons. Han berät tar att han tidigare jobbade på det anrika Savoy, under en tid då piggvaren var en storsäljare i hotellets matsal. Det blir lite prat om Savoys storhetstid, som kuriosa får vi veta att den kända profilen och stamkunden Sten Broman helst av allt åt – torskhuvud.
Vi går ner till den lilla hamnen, där Jimmys båt ligger förtöjd. En ensam svan letar efter föda och den gamla sillabåten MÖ 865 (som tillhör Malmö Muséer) vittnar om den tid som flytt.
Det är bara jag som kör fisken hela vägen fram till försäljnings disken, direkt från båt till bod så att säga. Det går eftersom jag har en liten båt, det måste man ha för att komma under alla broar längs kanalen.
I bakgrunden, på andra sidan kanalen sticker Turning Torso upp och nybyggena i Västra Hamnen brer ut sig som en stor kon trast till de gamla enkla Fiskehoddorna. Detta får mig att tänka på vad Sölve på Blå Hoddan sa när barnen lommat iväg.
Jag tycker att en stad blir som allra bäst, när man bevarar det gamla kulturarvet och blandar det gamla med det nya, då blir den levande och rik.
Nenne Jacobson GranathBLÅ MAT Sommaren och hösten i Blå Mat
De unga forskarna är kärnan i Blå mats verksamhet. I dagsläget är åtta doktorander och en postdoktor sysselsatta med projekt som ska lyfta den svenska sjömatsnäringen. De samarbe tar i stor utsträckning med företag och projekten täcker in vildfångad och odlad fisk, alger, extraktiva arter, samodling, hållbarhetsanalyser, sensorik och mer därtill. Läs mer om åtta av de unga forskarnas projekt på bluefood.se.
Under sommaren har Blå mat varit med i flera evenemang över landet. Under Almedals veckan i juli deltog vi i seminariet ”Blå mat– vil ka förutsättningar finns för hållbar blå mat från Östersjön och på land?” i Östersjödagarnas regi. Du hittar alla Östersjödagarnas seminarier via QR-koden.
Västerhavsveckan, 6-14 augusti, var nästa event med stor Blå mat-närvaro – allt från invigningsdagens matmarknad i Fjällbacka, via öppet hus på Kristineberg forskningsstation i Fiskebäckskil till kvällsföreläsning på Gullholmens spännande kulturhus. Sjömat i många nya och spän nande former presenterades och smakprovades av allmänhet, företagare och politiker.
Senare i augusti avslutade Blå mat Malmöfestivalens akti viteter på Gatuscenen. Vi fick sällskap av matkreatören Karin Lei, som bjöd besökarna på en asiatiskt inspirerad rätt med blåmusslor, tång och sjöpungsfond. Trots festivalveckans första regn var intresset stort från festivalbesökarna.
I början av hösten blev vår andra satellitutlysning klar. Två projekt får 150 000 kronor vardera. Det ena handlar om att öka efterfrågan på ostron genom alternativa anrättningar och det andra om att öka kunskapen om tungmetaller och andra oönskade mineraler i fiskodlinsgslam för framtida användning som jordförbättringsmedel.
15 och 16 november är Blå mats parter välkomna till årsmöte på KTH i Stockholm. Det blir två fullmatade dagar med forskning, nätverkande och planering, men det kommer också handla om den nystartade utredningen om moderniserad fiskelag och förbättrade förutsättningar att bedriva vattenbruk samt ett projekt om ”bortglömda fiskar”.
Vi ses där!
Forskningen hjälper östersjötorsken
Polen, Danmark och Sverige svarar för största delen av fångsterna av torsk i östra beståndet i Östersjön. Sedan 2009 då de totala landningarna var runt 50 000 ton har landningarna minskat år för år. Till följd av beståndets dåliga status är kvoten rekordlåg och endast oundvikliga bifångster får tas upp. Men nu satsar forskare på att fylla havet med torskyngel.
Torskarna i det östra beståndet har blivit svårare att åldersbestämma med traditionella metoder som läsning av antalet årsringar i torskens hörselstenar. Tack vare data från märkningsprojektet ”Tagging Baltic Cod” (Tabacod) i Östersjön så kan torskens tillväxt idag bestämmas med hjälp av återfångst av märkta torskar. Nu kan fiskeridödlighet och lekbiomassan för östra beståndet återi gen beräknas. Resultatet visar att mängden lekmogen torsk (lekbiomassan) har minskat sedan 2015. Det dåliga tillståndet på torsken i östra Östersjön beror sannolikt på flera och komplexa sammanhang varav biologiska förändringar i ekosystemet under de sista tio åren kan vara en av de största. Men nu tar man sats och hjälper torsken genom att sätta ut miljontals med yngel!
Projekt ”ReCod – utsättning av små torsk i Östersjön”
Johanna Fröjd, driftledare på forskningssta tionen Ar, och Neele Schmidt, doktorand på Uppsala universitet driver demonstra tionsprojektet på forskningsstationen Ar på Gotland – mitt i Östersjön. Torsk från Östersjöns östra bestånd ska kontinuerligt fångas för att sedan reproducera sig genom naturlig lek på forskningsstationen. De 5-6 dagar gamla torsklarverna, det vill säga yngel som tagit sig förbi äggstadiet, sattes under sommaren 2022 ut på 3 utvalda platser i Östersjön. Man räknar med att kunna sätta ut 1-1,5 miljoner yngel varje år inom projek tet som sträcker sig till 2025. Provfiske och vetenskaplig grundad provtagning genomförs kontinuerligt därefter för att följa upp pro jektets resultat.
Projektet kommer att testa om det går
att hjälpa torsken förbi det sårbara äggstadiet och därmed öka antalet småtorskar i havet som ett steg i att stärka bestånden. Tills nu har man genomfört utsättningar av torsklar ver för att se om och hur de överlever, om de klarar att etablera sig på nya platser och till vilken kostnad det låter sig göras. Om åt gärden är framgångsrik kommer den kunna utgöra mall för framtida stödutsättningar.
Rätt torsk på rätt plats Torsklarverna som släpps ut i projektet Re Cod är avkomma från torskarna som just nu bor på forskningsstationen Ar på Gotland. De är fångade i södra Östersjön (i området runt Bornholm och vidare upp mot södra Gotland) och kommer från det som kallas östra torskbeståndet. Runt Åland finns den så kallade Ålandstorsken. Det har gjorts flera studier på Ålandstorsken för att fastställa om det är en egen population, det vill säga är genetiskt skild från torsken i södra Öst ersjön. Det finns idag inga tecken på att så skulle vara fallet. Det mest sannolika är att torskarna runt Åland är torsk som simmat från södra Östersjön upp till havet runt Åland och stannat där. Ålandstorsken och Östersjötorsken är alltså samma population, men uppehåller sig på två skilda platser i Östersjön. Det finns därför ingen risk för att torsklarverna från Ar ska kunna påverka arvs massan på de torskar som lever runt Åland.
Återfångst av utsatt torsk
Parallellt sker även experiment för att hitta en märkningsmetod som är beständig över tid,
så att framtida, återfångade torskar kan härle das till projektet. Detta har sina utmaningar men i vissa områden kan det bli enklare då området har provfiskats och det visat sig att området varit, i det närmaste, fritt från torsk. Då förutsätter man att all torsk i området kommer från de yngel som man satt ut.
Framdrift under kommande år
– Just nu håller vi på att sortera avelsfis ken och bestämma vilka som skall vara kvar och vilka som skall bytas ut, säger Johanna Fröjd. I år väljer vi att ta in mer avelsfisk från Bornholm. Genetiska studier har visat att de är från samma bestånd som de som lever i Ålandsdjupen men genom att ta in ny avels fisk säkerställer vi den genetiska variationen. De skall bo hos oss, bli riktigt bortskämda och tjocka och feta. Då förväntar vi oss att de skall trivas och därmed producera en hel hop fantastiskt livsdugliga yngel nästa sommar, yngel som på senhösten 2023 kommer att sättas ut på väl valda lokaliteter, avslutar Jo hanna.
”ReCod- utsättning av småtorsk i Östersjön genomförs och finanserias av BalticWaters 2030 och Uppsala Universitet. Därutöver finns ett antal partners som på olika sätt bidrar till projektet: Leader Gute, Region Gotlans, Sve riges Lantbruksuniversitet och Ulla och Curt Nicolins stiftelse. Totalt satsas drygt 50 miljoner kronor på projektet som pågår mellan år 20202025.
Den blåfenade tonfisken är här för att stanna
Länge har tonfisken varit näst intill utrotad i våra hav men nu ser det ut som att trenden har vänt och de simmar åter igen i våra vatten, en följd av en bra förvaltning. För att få kunskap om arten, dess vandringar och för att bidra till en hållbar framtid för den blåfenade tonfisken har man sedan 2017 forskat på tonfisk i våra svenska vatten. SLU Sveriges lantbruksuniversitet bedriver forskning om den blåfenade tonfisken och har tillsammans med danska DTU Aqua samarbetat med The International Commission for Conservation of Atlantic Tuna (ICCAT) och erfarna sportfiskare för att fånga och märka den blåfenade tonfisken.
Historiskt fiske i Sverige På 1930 - 50-talet var den atlantiska blåfenade tonfisken en regelbunden besökare i våra svenska vatten men ett hårt fiske och en kraftig nedgång i populationsstorlek gjorde att den blev sällsynt. För 15 år sedan styrdes förvaltningen upp och en återuppbyggnadsplan upprättades vilket ledde till att man bland annat minskade kvoterna. Nu är den åter här under ett par månader i slutet på sommaren.
Fakta om arten Blåfenad tonfisk, Thunnus thynnus, är den största av arten tonfiskar. Den kan bli upp till 3 meter lång och väga 500 kilo. Medellängden på de tonfiskar som märkts i projektet är 2,5 meter. Tonfisken lever i den fria vattenmassan ner till 500 meters djup i norra Atlanten och norra Stilla havet. I Atlanten finns två separata bestånd av blåfenad tonfisk. Arten vandrar upp till våra vatten efter leken i medelhavet för att äta.
Under dessa vandringar kan den öka i vikt mellan 45 till 90 kilo.
Vad är det forskningen vill ta reda på?
I projektet har man märkt tonfiskar med sändare för att kunna följa deras resa ner mot medelhavet och tillbaka igen. Sändarna sitter kvar i precis ett år. Om inget händer under tiden släpper de och flyter upp. Då ges en signal som kan analyseras. Att märka fisk har man haft kunskap om under många decennier men med ny modern teknik kan man nu följa tonfiskens väg. Det man vill ta reda på är grundläggande kunskap om
tonfiskens vandringar och överlevnad. Man vill också studera lekbeteenden och identifiera lekområden, viktig information för att bättre kunna förvalta och bevara arten.
Märkning av tonfisk i Skagerrak och Kattegatt
I september 2017 inledde Havsfiskelaboratoriet SLU Aqua märkningsförsök i svenska vatten. WWF har fått forskningsstöd från ICCAT (International Commission for the Conservation of Atlantic Tunas) för att tillsammans med SLU, danska DTU Aqua och erfarna sportfiskare fånga, märka och återutsätta blåfenad tonfisk i Skagerrak och Kattegatt. 18 av planerade 20 tonfiskar märktes med sändare och efter ett år hade 11 av sändarna skapat användbara data. Två stycken av sändarna hittades nästan exakt på samma plats där tonfiskarna hade märkts ett år tidigare. Att märka så här stora fiskar kräver kunskap och snabbhet. Den svenska märkningsbåten taggade tonfisken i vattnet vid sidan av båten medan den danska märkningsbåten utförde uppdraget ombord. Man passade även på att mäta fisken och ta ett litet fenprov innan de återutsattes på ett säkert sätt.
Sändarna
För att märka tonfiskarna användes avancerade elektroniska pop up-satellitmärken
Uppskattade banor och sändarnas pop-off-platser för de 11 fiskarna som gav användbara data. Banor för tre fiskar med tagg som satt fast i mer än sju månader är färgade i blått, gult och grönt. Banorna för de återstående åtta fiskarna är färgade i röda nyanser. På varje bana visas positionen vid mitten av månaden, betecknade med månad-y. Vit streckad linje indikerar ICCATs beståndsavgränsning 45°W meridian. Källa: Aarestrup, K., Baktoft, H., Birnie-Gauvin, K. et al. First tagging data on large Atlantic bluefin tuna returning to Nordic waters suggest repeated behaviour and skipped spawning. Sci Rep 12, 11772 (2022). https://doi.org/10.1038/s41598-022-15819-x
(PSAT) som är programmerade att lossna från fisken och flyta upp till havsytan efter ett år. Sändarna tog in information om ljus, tryck (djup) och temperatur var 5e sekund.
Resultatet
– Resultaten visar den blåfenade tonfiskens långa vandringar i Atlanten, och att det är samma tonfiskar som återvänder till skandinaviska vatten. Två av märkena plockades upp nästan precis på den plats i Skagerrak där tonfiskarna hade märkts ett år tidigare, säger Andreas Sundelöf, forskare vid SLU.
Från resultatet av sändarna har man också sett att tonfiskarna tar olika vägar när de lämnar Västerhavet. De simmar antingen via Medelhavet, Azorerna och Madeira eller mot Kanada. Sedan första året då man såg att två av 18 tonfiskar återvände till våra vatten har signalerna från sändarna visat att allt fler återvänder. Det man hoppas på att se är att små tonfiskar dyker upp, vilket är ett tecken på att de återvändande tonfiskarna kommer från flera årskullar och att det inte bara är en tillfällighet att de återvänt. På frågan om hur många tonfiskar det är som simmar in i Skagerrak och Kattegatt svarar Andreas.
– Det är svårt att säga något om hur många de är. De uppträder lite olika år från år bland annat beroende på hur födofisken de är på jakt efter beter sig. Vissa år kan man se många hoppande tonfiskar medan de andra år huvudsakligen simmar. Däremot verkar det som att den totala dödligheten inte är så hög på dessa stora individer. Från fiskarna med märken som rapporterar positioner vet vi att många av dem överlever hela året och kommer tillbaka hit och släpper märket efter 12 månader. Vi får ibland upp någon enstaka fisk som vi märkt tidigare år vilket betyder att de inte är hur många som helst men att det trots allt rör sig om ganska många. Vi kan uppskatta att det rör sig om 1000-tals individer, kanske till och med så många som 10 000-tals tonfiskar. Men noggrannare än så tillåter inte just den här märkningsmetoden.
Ingen kvot på svensk tonfisk Projekt handlar om att stärka det vetenskapliga underlaget för att bättre kunna förvalta tonfisken. Om det blir en svensk kvot på tonfisk ligger på svenska myndigheter att hantera. Däremot kan tonfisk få landas om den råkar komma upp som bifångst. Sedan 2018 har totalt 4 tonfiskar sålts inom bifångstkvoten på Göteborgs Fiskauktion.
Höstnytt från insjön
Detär siklöjefiske för hela slanten i Vänern och Mälaren som gäller just nu. Som vanligt av superb kvalitet. Fisket i övrigt har varit ganska normalt förutom ålen som har haft det tufft med en kall vår. Det senare har inneburit att vi inte riktigt kommer upp i önskat antal flyttade ålar förbi kraftverk. Vi får rädda dom undan turbinerna till nästa år i stället.
Insjöfiskarena har efter långvarigt letande hittat en ombudsman som skall stödja våra medlemmar. Hans namn är Per Pettersson och har ett förflutet med arbete i central position hos våra bröder på torra land, det vill säga LRF. Det känns som en riktig nystart för förbundet. Särskilt som delar av personalen på kansliet så sakteliga börjar falla för åldersstrecket.
En riktigt god nyhet är att vi har klarat av våra utgående MSC-certifikat med flaggan i topp, vilket borgar för att det nya gemensamma certifikatet, som skall vara klart 13 januari 2023, får en extra gynnsam skjuts i starten. Utöver gös kan vi i januari även erbjuda certifierad kräfta, gädda och braxenfärs till våra kära kunder.
Vid nyår kommer för övrigt också nya gränsvärden för Pfas från EU som kommer att kräva en hel del arbete och väcker en hel del oro. Vi får se vad som händer.
Vi har också fått en del mediareaktioner på statens visdomsfulla förvaltningstaktik. Det rör sig om att man för något år sedan avlyste drygt 40.000 hektar av Vänerns vatten för att skydda Gullspångsälvens rara laxartade fiskar mot utrotning. I samma veva såg man givetvis till att på sedvanligt myndighetsmanér även förbjuda gösredskap som över huvud taget inte är i närheten av att fånga laxfiskar.
Det som nu framkommit i media är att de små kvarvarande lekområdena har drabbats av skarv, skrak och häger som äter upp rubbet i de grunda dammarna vid lekområdena nedanför kraftverket i Gullspång. Rubbet i detta sammanhang skall ses som just vad det är – rubbet!
Man beslutar således om en åtgärd som avvecklar ett halvt dussin fiskeföretag som fiskar gös och som inte påverkar laxen och så matar man fågel med smolten.
I stället för att vara Sveriges största fågelmatare (efter Skansen) så kunde vi ha haft ett gott och vilt bestånd av laxfiskar från Gullspångsälven om det sunda förnuftet fått råda i de vetenskapliga stuprören!
Hälsningar från vännerna i Insjön
Mats Ingemarsson InsjöfiskarenaRött mousserande vin
Finns detta vin tänker någon direkt. Ja det gör det men utbudet i Sverige på Systembolaget är väldigt begränsat. I beställningssortimentet och ibland på tillfälliga lanseringar dyker det ändå upp en del spännande viner.
Att man kan göra vitt mousserande vin på blå druvor känner de flesta till. Champagne görs ofta på en blandning av druvorna pinot noir och pinot meunier som båda är blå. Tar man bort skalet där allt färgämne sitter vid tillverkningen så blir vinet vitt. Om man då väljer att behålla skalet i vinifieringen så blir vinet ljust rött eller till och med mörkt rött färgat. Varför man ofta väljer att ta bort skalet, utöver för färgens skull, är för att det finns mycket tanniner i skalet vilket kan ge vinet en viss beska eller bitterhet. För att den negativa smaken ska bli så liten som möjligt väljer man då att inte jäsa vinet helt färdigt för att behålla lite restsocker i vinet så att det upplevs mjukare och mer drickvänligt. Så de flesta mousserande röda viner som finns har en liten eller ibland stor sötma kvar. Detta gör att denna stil på vin ofta lämpar sig mer att drickas som en aperitif men om sötman inte är för påtaglig kan dessa viner passa mycket bra till fet och rökt mat samt även till kryddstark mat från Asien.
Tre länder som har lång tradition att tillverka röda mousserande viner är Portugal, Australien och Italien. Här följer en kort beskrivning av typiska viner och förslag på vin att prova från dessa länder.
Smaklig Spis!
Uivo Pet Nat Renegado 2021 från Portugal, tillfällig lansering Artnr. 94813 kostar 179 kr.
Pet Nat eller som det heter Pétillant Naturel säger man är ursprungsmetoden för att göra mousserande viner. Vinet får starta sin jäsning i tank eller i fat och innan det har jäst färdigt buteljerar man vinet och sätter på en kapsyl. Vinet fortsätter då sin jäsningsprocess instängd i flaskan och två saker bildas, alkohol och kolsyra. Därefter är vinet klart och man gör inget mer med det. Ingen filtrering eller justering av socker eller något annat. Helt naturligt jäst vin med en lätt kolsyra. Just detta vin är en så kallad field blend vilket innebär att det på fältet växer slumpvis olika slags blåa och gröna druvor som man skördar samtidigt varpå allt vinifieras till ett vin. Spännande smaker av blodgrape, citrus, hallon, lätt brödighet och örter. Vinet har en pigg bra syra och en låg sockerhalt vilket gör att det passar bra till rätter med citrus-touch som ex:
Grillad havskatt med fänkåls- och citronsallad | Sjömatsfrämjandet (sjomatsframjandet.se)
Niklas Steinwall är utbildad sommelier och har många års erfarenhet av mat och dryck i kombination.
Blewitt Springs Estate Sparkling Shiraz från McLaren Vale i Australien
Artnr. 76331 kostar 129 kr.
Mousserande shirazviner har tillverkats länge i Australien och görs oftast på samma sätt som man gör champagne. Vinet jäser en andra gång på flaskan för att bilda kolsyran i vinet. I Australien dricks vinet som allt bubbel, vid festliga tillfällen och högtider. Det har en liten elegant restsötma på drygt 3 gram socker / liter vilket gör att vinet passar utmärkt till rätter med lite asiatisk hetta i sig som till exempel: Lax med asiatiska smaker | Sjömatsfrämjandet (sjomatsframjandet.se)
Riunite Lambrusco Farfalle från Emilia-Romagna i Italien
Artnr. 74543 och kostar 88 kr.
För inte så många år sedan fanns det bara någon enstaka Lambrusco på Systembolaget. Sött vin av något enklare kvalitet. Idag finns det många att välja på. Alltifrån torra till söta och de flesta av bättre kvalitet. Druvan heter Lambrusco precis som vinet och vinet får precis som Prosecco genomgå en andra jäsning på ståltank för att bilda kolsyra. Detta vin har en liten elegant restsötma på drygt 4 gram socker per liter och har en bärig smak av jordgubbar, körsbär, blåbär och örter. Trevligt sällskaps vin men självklart också till rätter med liten italiensk touch så som: Kräftpanzanella (italiensk brödsallad) | Sjömatsfrämjandet (sjomatsframjandet.se)
Alkoholfria röda mousserande viner är svårt att få tag på. Det finns en del gjorda på frukter och bär men då är de oftast väldigt söta och lämpar sig inte så väl till mat. Nedan är ett par alkoholfria nyheter inom röda viner som är värda att provas.
Sangre de Toro Garnacha Tinta Syrah, Spanien
Artnr. 1905 kostar 39 kr/37,5 cl. Frisk och ungdomligt vin med smak av skogshallon, plommon och björnbär.
Leitz ZeroPoint Five Pinot Noir från Tyskland.
Artnr. 1947 kostar 32 kr/25 cl. Bärig med smak av jordgubbar, körsbär, pomerans, kanel och örter.
Dina kunder tittar efter mÄrket nÄr de handlar!
Visste du att ursprungsmärkningen Från Sverige även kan användas för svensk sjömat? Kriterierna som gäller hittar du på Företagssidan på frånsverige.se under Regler & avtal. Med Från Sverige-märket på dina produkter möter du dina kunders efterfrågan. Märket Från Sverige är välkänt med 87% kännedom, har högt förtroende och är efterfrågat av 8 av 10 konsumenter.
Det första Nordiska Mästerskapet i Mathantverk är avgjort
På fredagskvällen den 2 september presenterades resultatet av det första Nordic Artisan Food Awards någonsin vid Stora Skuggans Värdshus, Stockholm, där tävlingen hållits. Mathantverk står på topp och intresset är ständigt ökande.
Hantverk och passion i centrum Eldrimner är nationellt centrum för mathantverk och arrangerar årligen SM i Mathantverk. Mäs terskapet har i år utökats till att omfatta tävlande från hela Nor den. Deltagarna är alla småskaliga producenter från de olika nord iska länderna, med flest deltagare från Sverige. Sammanlagt tävlade över 400 produkter i 28 klasser.
– Tävlingen har samlat Nordens främsta mathantverk och ger kraft åt manifesterandet av hantverket, passionen och kunnandet som ligger bakom de här produkterna. Juryns bedömningar är viktiga för företagarnas produktutveckling, säger Aleksandra Ahlgren som är tävlingsledare. Dels delades guld, silver och bronsmedaljer ut beroen de på hur många poäng varje produkt fick. Dessutom delades priset ”best in class” ut till den produkt som fick högst poäng i sin klass.
Klassiska smaksättningar dominerar Fiskklasserna i SM i Mathantverk omfattar gravad, inlagd, kallrökt och värmebehandlad fisk. Idag fungerar de traditionella metoderna mer som smaksättningar och mindre som konservering (undantaget den inlagda fisken där ättika, salt och socker står för livsmedelssäker heten och den konserverande effekten). De övriga teknikerna används i väl avvägd balans mellan smak och livsmedelssäkerhet då produk terna hanteras försiktigt i beredningen för att både behålla konsistens och få sin originella smaksättning. I år var det mer traditionella smaksättningar som dominerade, men också dessa ställer stora krav på hantverksskicklighet. De flesta produkterna var också tillverkade av klassiska arter som sill, vild och odlad lax, röding och regnbåge. En ”katt bland hermelinerna” var en dubbel, skinn- och benfri, gravad sik. Mycket innovativt, läckert och konsumentvänligt.
Utrymme finns för nytänkande Rökt braxenpastej (silvermedalj) får stå för den typ av produkter som juryn hoppas få mer av till bedömning kommande år. En bredare användning av arter och ett större tillvaratagande av råvaran. Men balansgången mellan vad konsumenterna vill se i butiksdiskarna och vad man egentligen väljer att lägga i korgen är svår. Några mathantverkare finns alltid med på prispallen, de har uppenbarligen en fingertoppskänsla för val av råvara, konsistens, doft, form och smak. Genom det bedömningsseminarium som följer efter tävling en kan man lära av de bästa och applicera kunskapen på sina egna produkter. Här kan man också bidra med nytänkande och nyfiken het, teknisk- och gastronomisk kunskap och tillsammans utveckla mathantverket.
Nya regeringen behöver förstå den blå näringen
Valdagen
har passerats och just nu pågår förhandlingar om att bilda en ny regering. I skrivande stund vet vi inte hur ministerlistan kommer att se ut, men oavsett kan vi vara säkra på att kraven på en handlingskraftig regering är större än på mycket länge. Efter flera globala kriser och en annalkande lågkonjunktur behöver politiken agera för att stärka livsmedelsförsörjningen och som del i den också energiförsörjningen. Jag hoppas på en nära och förtroendefull dialog med kommande landsbygdsminister om hur vi genom vår verksamhet och våra medlemmar kan bidra till en hållbar blå livsmedelskedja.
En förutsättning för en hållbar blå livsmedelskedja börjar dock med hållbara bestånd. På senare tid har mediernas ljus återigen riktats mot utmaningarna som råder kring fiskbestånden i Östersjön. Det var nog många i stugorna som blev fundersamma över hur saker och ting står till efter att ha sett Vetenskapens världs ”Tomt hav” i SVT. Man kan förstås ha invändningar mot delar av innehållet men min reflektion är ändå att filmen påvisar brister som behöver diskuteras och hanteras. Vi har tidigare varit tydliga med att svenska fångster i första hand skall fiskas för humankonsumtion, både för levande kustsamhällen och en levande svensk förädlingsindustri. Svensk surströmming skall inte behöva vara fiskad av finska båtar, samtidigt som stora svenska fångster landas i Danmark. Det är viktigt för livsmedelsförsörjningen men också för sysselsättning och framtida möjligheter inom den blå näringen i Sverige.
Äntligen börjar det hända saker i frågan om spårbarhetssystemet och regeringens uppdrag i relation till Statskontorets rapport och kritik av systemet. Ett år efter Statskontorets rapport har Havs- och vattenmyndigheten nu till slut startat en process för ”utreda” möjliga förändringar. Vid startmötet som HaV bjudit in till stod hela branschen återigen bakom att Statskontorets rekommendationer att förändringar av både system och regelverk genomförs, för en fortsatt robust spårbar fiskerikontroll till mycket lägre kostnader. Att lokalproducerad sjömat blir diskriminerad för att en myndighet infört ett nationellt ITsystem, blir extra absurt när ökad självförsörjningsgrad både inom livsmedel och energi är i allas våra tankar.
Myndigheternas roll, del 4
Jordbruksverket har ett främjande uppdrag
Jordbruksverket har trots namnet även ett främjande uppdrag kring svenskt fiske och vattenbruk. Uppdraget fick Jordbruksverket 2011 när Fiskeriverket lades ner. Målet är att bidra till hållbart och lönsamt producerad mat, god djurvälfärd och en levande landsbygd. De största pågående uppdragen som Jordbruksverket arbetar med är Livsmedelsstrategin för Sverige och en gemensam politik inom jordbruk, landsbygdsutveckling, fiske och vattenbruk. Här tittar vi närmare på vad Jordbruksverket har för roll inom fiske och vattenbruk.
På
Jordbruksverket finns en mindre grupp bestående av yrkesfiske- och vattenbrukssamordnare som jobbar med frågor kring fiske och vattenbruk. Därtill arbetar man med frågor kopplade till fritidsfiske och fisketurism. Inom gruppen arbetar man med Havs, fiskeri- och vattenbruksprogrammet (HFVP), det myndighetsgemensamma projektet Framtidens fiske och vattenbruk med strategi och handlingsplaner samt med Livsmedelsstrategin.
Jordbruksverket har en främjande roll då det gäller yrkesfisket Jordbruksverket har regeringens upp drag att medverka till att främja och utveckla fiskerinäringen, vattenbruket och fisketurismen medan Havs- och vattenmyndigheten har regeringens uppdrag att vara förvaltningsmyndig het på miljöområdet för frågor om bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag, hav och fiskeresurserna. Tillsammans sammankallade myndigheter na intressenter för de tre sektorerna (yrkesfiske, fritidsfiske och fisketurism samt vattenbruk) bestående av berörda myndigheter, orga nisationer, forskare och representanter från näringen där målet var att arbeta fram en gemensam strategi för hav, fiske och vattenbruk 2021 – 2026. Man genomförde fyra intressentdialoger som låg till
grund när man skulle ta fram den nya gemensamma strategin. De åtgärder som man kommer att arbeta med ska bidra till en lång siktig hållbar utveckling av näringen både ekologiskt, ekonomiskt och socialt. För detta är det viktigt att samarbeta med näringen och andra myndigheter. Jordbruksverket vill också sprida tydlig och korrekt information om de regler och åtgärder som de hanterar. Genom Jordbruksverket kan man söka stöd för fiske och vatten bruk, samarbeten och projekt inom lokalt ledd utveckling samt stöd för att genomföra innovationsprojekt. Till exempel kan man söka startstöd för vattenbruk men också stöd för planering, kompetens utveckling och investeringar eller innovationer inom vattenbruk och fiske.
Gemensam strategi för hav, fiske och vattenbruk 2021 blev det nya Havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet klart och sträcker sig fram till 2027. Syftet med programmet är att uppnå den gemensamma fiskeripolitikens mål och främja hållbart fiske och utvecklingen av det svenska vattenbruket. Det nya programmet har 22 åtgärder och det är en stor bredd som sträcker sig över flera olika områden. Ett fåtal av åtgärderna blev sökningsbara i slutet av 2021 men majoriteten av programmet öppnar upp nu under senhösten 2022.
– I det nya programmet kommer vi även att arbeta med ut lysningar och upphandlingar för att bättre möta an till näringens behov och måluppfyllelsen av programmet, säger Elin Gunve, Yrkesfiskesamordnare på Jordbruksverket.
Nytt från Scotsman – maskiner för tillverkning av krossad is i EcoXserien. Se hela vår miljövänliga serie av ismaskiner på
Arbetet är organiserat så att Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten styr processen via en styrgrupp och två processle dare, en på vardera myndighet. Sedan har tre sektorsspecifika fokus grupper bildats. En för yrkesfiske, en för fritidsfiske och fisketurism samt en för vattenbruk. Även dessa grupper leds av personal från myndigheterna. Fokusgrupperna har i sin tur delats in i åtgärdsgrupper med intressenter och myndigheter, vars primära uppgift är att genomföra de åtgärder som fastslagits i handlingsplanerna.
Livsmedelsstrategin
Livsmedelsstrategin, LMS, är en tillväxtstrategi som är beslutad av Riksdagen och den övergripande målsättningen är att stärka konkur renskraften i hela livsmedelskedjan genom ökad produktion, produk tivitetstillväxt och innovation samtidigt som relevanta miljömål nås.
– Vi skapar tillväxt och sysselsättning i hela landet, säger Elin Gunve. Livsmedelsstrategin bidrar till ökad självförsörjning och mins kad sårbarhet. Strategin verkar inom tre områden – Regler och villkor, Konsument och marknad samt Kunskap och innovation. Regeringen beslutar om handlingsplaner som omfattar konkreta insatser för att uppnå strategins målsättningar i form av åtgärder och uppdrag. Fisket och vattenbruket är en del i primärproduktionen tillsammans med jordbruk och rennäring.
– När det gäller handlingsplanerna i Livsmedelsstrategin har 6 miljoner avsatts årligen till ett vattenbrukspaket som Jordbruksverket hanterar, berättar Elin Gunve. Syftet med satsningen är att vidare utveckla främjandearbetet och Jordbruksverket gör bland annat ut lysningar av medel för att stödja målet om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där livsmedelsproduktionen ökar. Tillväxtver ket arbetar också parallellt med en samtjänst för vattenbruk där Jord bruksverket är en aktiv part med syfte att förenkla och effektivisera tillståndsprocessen för vattenbruksverksamheter.
– I och med beslutet om en gemensam strategi och tre sektors specifika handlingsplaner från vår generaldirektör och HaV:s gene raldirektör, sker en stor del av vårt arbete utifrån strategin och hand lingsplanerna. Samtidigt pågår det parallella arbeten med till exempel marina vindkraftsparker. Det är många enheter och avdelningar på Jordbruksverket som arbetar med Havs-, fiskeri-, och vattenbruks programmet, samt andra frågor som kopplar an till yrkesfisket och vattenbruk, bland annat frågor kopplade till beredningsindustrin, förhandlingar inom WTO, FAO, OECD samt flertalet frågor kopp lad till djurs hälsa och välfärd inom vattenbruk samt även frågor om foder med mera, avslutar Elin Gunve.
För mer information om strategin för framtidens fiske och vattenbruk och handlingsplanerna se länkar nedan.
Länk till strategin: https://www2.jordbruksverket.se/downlo ad/18.7a070d17ed74fd783555ba/1644400893366/ ovr598v2.pdf
Länk till handlingsplanen för yrkesfiske: https://www2.jordbruksverket.se/downlo ad/18.7a070d17ed74fd783559af/1644401136244/ ovr599v2.pdf
Länk till handlingsplanen för vattenbruk: https://www2.jordbruksverket.se/downlo ad/18.7a070d17ed74fd7835599c/1644401069458/ ovr596v2.pdf
Regn och rusk
HAVSRAPPORT
Nuär hösten tveklöst här och med den de årligen återkommande kvotförhandlingarna. Först ut är förhandlingarna om Östersjö- kvoterna, där rådgivningen pekar på en möjlig ökning för sill/strömming i centrala Östersjön. För Västerhavet har årets kvotförhandlingar för gemensamma bestånd, bland annat makrill och NVG-sill, mellan EU och andra kuststater också just dragit igång. Den stora stötestenen är fortsatt fördelningsprinciper för kvoten mellan de olika kuststaterna och förhandlingarna ser för tillfället ut att gå trögt. Tillträdet till olika fiskezoner låser förhandlingarna och då främst tillträdet för Storbritannien och Norge till varandras zoner.
För att skydda den västra Östersjösillen är sillfisket i Kattegatt och Skagerrak begränsat så att bara det småskaliga fisket tillåts. Skagerrak- och Kattegattkvoten för de större fartygen går däremot att fiska i Nordsjön. Det har påverkat såväl fisket som beredningsindustri då några av våra regionala medlemsfartyg inte har kunnat gå så långt ut och fiska och tvingats lägga ned sin verksamhet helt. Våra medlemmar ligger just nu i startgroparna för. Våra medlemmar ligger just nu i startgroparna för makrillfiske i Nordsjön och det återstår att se hur det kommer att gå men andra som redan påbörjat sitt makrillfiske rapporterar om goda fångster även om det var segt i början.
I Östersjön fiskar nu våra regionalkvotsbåtar och de småskaliga kustkvotsbåtarna efter sill. De medlemmar som fiskar på kustkvot längs ost- och sydkusten har efter sommaren rapporterat om storvuxen sill vilket är mycket glädjande. Dock drabbas nu de beredningsindustrier som fokuserar på infrysning väldigt hårt av de höga elpriserna vilket också får negativa konsekvenser för fartygen nu under hösten.
Mediadrevet mot det pelagiska fisket i Östersjön fortsätter tyvärr. Vi upplever att det oftast är baserat på tyckande som saknar vetenskaplig grund, alternativt baserat på extremt vinklad statistik för att lyfta fram en viss bild. Avsaknaden av kritisk granskning och viljan att ta reda på fakta är ibland slående och det har skapats ett luftslott av alternativa fakta kring situationen. När det gäller exempelvis strömmingen i Bottenhavet kan våra fiskare konstatera att vattentemperaturerna är extremt höga och att de under sensommaren och hösten fångat strömming som är nyligen utlekt. Detta är starka indikatorer på att vi förnärvarande har en dominans av höstlekande strömming. Ifall strömmingen skiftat från vår- till höstlekande (kopplat till de höga temperaturerna) är det ju inte konstigt om kustfisket efter vårlekande strömming inte får några fångster. Höstleken sker, liksom den gjorde bland annat under de varma efterkrigsåren fram till 70-talet, inte kustnära utan betydligt längre ut på utsjögrunden. För att fånga surströmming skulle nog kustfisket behöva fiska på hösten, som man gjorde förr, men det är ju inte enkelt att ändra nu när man på senare år bestämt att premiären ska vara på sommaren.
Hälsningar Anton, Annelie och Malin
Annelie Rosell, Anton Paulrud och Malin Skog Swedish Pelagic Federation PO,HALLÅ DÄR!
Gunilla Fransson Bangura
snorkla. Besöka fyrplatser eller smaka ny mat från havet. Besöka utställningar, följa med på guidade turer eller upptäcka livet under ytan med kunniga marinbiologer. I år erbjöd vi över tusen aktiviteter, de flesta gratis. Det finns aktiviteter för alla åldrar och intressen. Västerhavsveckan infaller alltid vecka 32 (med start lördag vecka 31) och bjuder i dagsläget på aktiviteter från Strömstad i norr till Helsingborg i söder.
Berätta lite om dig själv. Vem är du?
Hur kommer det sig att du började arbeta med Västerhavsveckan?
Hej Gunilla! Du är ansvarig för Västerhavsveckan. Hur länge har man genomfört arrange manget?
– Jag har varit ansvarig se dan 2010, då Västerhavsveck an genomfördes för andra året. (första året var 2008) Sedan dess genomförs Västerhavs veckan årligen.
Vi har ju läsare runt om i hela Sverige. Hur skulle du beskriva Västerhavsveckan för någon som inte känner till den?
– Västerhavsveckan är en temavecka för havsmiljön som anordnas av Västra Göta landsregion tillsammans med ett 100-tals aktörer som alla vill öka havsmedvetenheten hos besökarna. Alla bjuder på intressanta och roliga aktiviteter kopplade till havet eller de avrinningsområden som mynnar i Västerhavet. Om man får en känslomässig relation med havet, ökar ofta intresset för att vårda det. Under veckan finns det till exem pel möjlighet att besöka forskningsstationer, följa med forskningsfartyg på exkursion, prova på att vandra med guide, paddla eller
– Jag är från början lärare, men utbildade mig senare inom konst, drama och slutligen till projektledare. Som projektledare har jag mestadels arbetat med miljöfrågor – hållbara resvanor, passivhus och nu med havsfrågor. Folkbildning går som en röd tråd i alla mina yrkesval och det är ju också själva grunden i mitt arbete med Västerhavsveckan. Jag gillar att vara ute i naturen, vid havet, i bergen eller i skogen. Men är också engagerad i ideellt biståndsarbete i Sierra Leone.
”Jag kan ärligt säga att detta är ett av de roligaste jobb jag haft! Dels för att jag får arbeta med frågor som är viktiga för mig, men även för alla dessa fantastiska medarrangörer från universitet, institutioner, företag och ideella organisationer”
– Västerhavsveckan är ett initiativ av Väs tra Götalandsregionens miljönämnd och Per Hörberg som då arbetade på regionen. Det började som ett initiativ för att lyfta att inte bara Östersjön, som det då satsades mycket på, utan även Västerhavet stod inför stora utmaningar och hade problem med bland annat försurning, övergödning, överfiske och plast och skräp i havet. Jag hade arbetat för regionen med passivhusen och blev 2009 tillfrågad av Per om jag kunde tänka mig att arbeta med Västerhavsveckan. Arbetet kom binerar mitt intresse för folkbildning och min kärlek till havet. Jag kan ärligt säga att detta är ett av de roligaste jobb jag haft! Dels för att jag får arbeta med frågor som är vikti ga för mig, men även för alla dessa fantastiska medarrangörer från universitet, institutioner, företag och ideella organisationer. Det finns så många eldsjälar som brinner för havet och att förmedla kunskapen om det. Alla som vill värna och vårda havet!
Nu finns ju Västerhavsveckan längs hela Västkusten, både i Bohuslän och Halland. Hur blir det framöver? Kommer det bli en fortsättning söder över med både Sydkustvecka och kanske även en Östersjövecka?
– Vi skulle gärna se att fler aktörer vill medverka och gärna att det finns aktiviteter längs hela Sveriges kust. Men det krävs att det finns andra som kan samordna dessa områden. Västra Götalandsregionen är idag endast ansvarig för vår region. I dagsläget har vi aktörer från Halland och Skåne med. Vi vill också knyta ett närmre samarbete med Norge och Danmark (Kattegattugen), som under flera år medverkat i Västerhavsveckan. Vilken är din sjömats-favoriträtt?
– Jag älskar Zuppa di Cozze det vill säga blåmusslor med vitt vin, tomat, vitlök och persilja eller andra örter. Det gör jag ofta hemma. Men det är svårt att välja. Sjömat är så gott!
SAXADE NYHETER
Svenskar litar på maten och har högt förtroende för myndigheter och forskare
Svenskar har högst förtroende bland medborgare i alla EU-länder för den information om risker med mat som de får från sina nationella myndigheter. Och förtroendet ökar. Det visar Eurobarometern, en om fattande återkommande undersökning om EU-medborgares inställning till risker med mat. Resultaten visar också att svenskar bryr sig mer om att äta hälsosamt, än om vilka möjliga risker det finns med mat. Bakom undersökningen står Efsa, den europeiska livsmedelssä kerhetsmyndigheten.
Högt förtroende för offentliga aktörer Svenskarnas tillit är stor till flera offentliga aktörer och yrkesgrupper. Däremot är förtroendet för information från ”kändisar, bloggare och influencers” om risker med mat mycket lågt – strax över 3 procent.
På frågan ”I vilken utsträckning litar du på följande källor eller inte för information om livsmedelsrisker” rankas forskare på universitet eller offentligt finansierad forskningsorganisation högst med 96 procent. Se dan kommer allmänläkare och specialistläkare, nationella myndigheter, konsumentorganisationer, alla med 92-93 procent.
Mikroalger odlade i saltvatten tillverkar värdefulla ämnen
Odling av mikroalger kan rena Östersjöns problematiska vatten, menar kemister vid Umeå universitet som dessutom upptäckt att närvaron av salt får algerna att producera mängder av värdefulla karotenoider.
Mikroalgerna renar avloppsvatten från de förorenande näringsämnena kväve och fosfor som annars skulle kunna leda till övergödning av våra vattendrag.
– Men inte bara det, vi har också kunnat visa i tidigare studier att algerna avlägsnar farliga föroreningar som läkemedel och tungmetaller. Faktum är att våra alger kan ta bort vissa av dessa föreningar mer ef fektivt än konventionell rening av avloppsvatten, säger Christiane Funk, professor på Kemiska institutionen vid Umeå universitet. Läs mer på MicroBioRefine (Umeå universitet).
Källa: Umeå universitet
Succé för havsprojektet på Västkusten – ålgräset har tiodubblats
Förra året planterades 80 000 ålgräsplantor i en vik vid Lilla Askerön. Ängarna fungerar som barnkammare för unga fiskar och kräftdjur, men binder också kol och minskar därmed växthuseffekten.
Nu har forskarna återvänt – till 860 000 plantor.
– Det ser ut som att vi har lyckats knuffa tillbaka systemet till där det var för kanske 40 till 50 år sedan, säger marinekologen Per Mok snes. G-P Per Moksnes, marinekolog vid Göteborgs universitet och Havsmiljöinstitutet.
Fjordar släpper ut lika mycket metangas som alla världens djuphav
Många fjordar har syrefattiga bottnar där metan kan bildas. Vid kraftiga stormar blandas vattnet och metangasen kan stiga till ytan.
Världens fjordar skapades när inlandsisen drog sig tillbaka och är en ganska sällsynt naturform som utgör 0,13 procent av all havsyta. Enligt forskare från Göteborgs universitet är utsläppen av metangas från fjordarnas vattenyta jämförbara med det som avges totalt från alla djuphavsområden, som står för 84 procent av havsytan på jorden.
– Det är känt sedan tidigare att många fjordar har syrefria mil jöer närmast botten och att metangas bildas i sedimenten. Bara en liten del av gasen når vanligen ut i atmosfären eftersom det bryts ner på väg upp, i det syrerikare vattnet närmare ytan. Men i vår forskning har vi registrerat stora metanutsläpp när vattnet i fjorden blandas om vid exempelvis stormar, säger Stefano Bonaglia, fors kare i marin geokemi på Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet.
Metan lyfts till ytan Forskarna från Göteborgs universitet har studerat Byfjorden vid Uddevalla under perioden 2009–2021 och bedrivit fältstudier för att mäta metanproduktionen i fjorden. Byfjorden är syrefattig och drabbad av övergödning bland annat för att Bäveån rinner ut i fjorden och för med sig mycket näring från jordbruken i området. Det var tydligt att vid tillfällen av omblandning av vattnet i fjorden så ökar utsläppen av metan till atmosfären. Då lyfts det syrefria vattnet vid botten hastigt upp mot ytan och tar med sig metanet, som kan avges till atmosfären.
Vi på redaktionen välkomnar tips, åsikter och idéer från er läsare. Hör av er till info@sjomatsframjandet.se
Malen kan bli lika gammal som en människa
Malen är vår största sötvattensfisk och den kan bli över 70 år och över två meter lång. Forskare har undersökt den rödlistade arten i tio års tid.
– Det känns lite märkligt att fiska på en fisk som är minst lika gam mal som jag själv och som föddes strax efter andra världskriget, säger Per Larsson, professor vid institutionen för biologi och miljö.
Malen är vår och Europas största sötvattensfisk. Den är blåsvart med distinkta spröt som liknar morrhår runt munnen. Men det tydligaste kännetecknet är ändå dess massiva storlek.
– Vi har märkt och undersökt över 1 000 fiskar. Våra resultat visar att det inte är ovanligt med vikter på över 30 kilo och längder nära två meter. En så stor mal kan vara 70 år gammal, säger Kristofer Berg ström, som doktorerar på mal.
Malen finns bara i tre vattenområden
• I Sverige är malen (Silurus glanis), sällsynt och hotad.
• Den finns bara i tre vattensystem: Helgeån/Möckeln, Emån och Nyköpingsån/Båven.
• I Sverige lever malen på den absoluta nordliga kanten av sitt ut bredningsområde. Spridningen är däremot stor i centrala Europa där malen är vanlig.
– Malen är rödlistad för att den finns kvar på så få platser, inte för att den har svårt att överleva där den lever idag. Där malen finns verkar den må bra, säger Kristofer Bergström.
Källa: Linnéuniversitetet
Koka soppa på en sik!
Testa Steeltechs industrigryta med tillhörande beredningsbänkar.
INDUSTRINpå gång...
Tipsa oss om saker ”På gång!” info@sjomatsframjandet.se
Nordic Food Industry
Svenska Mässan i Göteborg 18-20 oktober https://nordicfoodindustry.se
Göteborgs Fiskauktion
Guidad tur 28 oktober kl. 07.00-8.30, 85 kr inkl. kaffe För mer info och anmälan, maila till: linda@gfa.se
Blå mat Årsmöte, KTH, Stockholm 15-16 november https://innovatum.confetti. events/bluefood2022
Hållbar blå mat 2030 Forskningsprojektet SeaWin – slutsymposium OBS! nytt datum: 24 november, kl. 10.00-12.00, webbsändning.
Göteborgs Fiskauktion
Guidad tur 2 december kl. 07.00-8.30, 85 kr inkl. kaffe För mer info och anmälan, maila till:
Nordic Seafood Summit Stockholm Waterfront 19-20 januari 2023 https://nordicseafoodsummit.se/
Redan 1594 var Klädesholmen utanför Tjörn ett välkänt fiskeläge. Här har våra förfäder saltat sill i generation efter generation och utvecklat sillen till en inlagd delikatess. Här har vi kvarvarande familjeföretag förenat oss under varumärket Klädesholmen för att bevara och förnya den svenska silltraditionen.
Besök gärna vår hemsida www.kladesholmen.se