Ta tag och få det gjort

När Tage Erlander frågade Dag Hammarskjöld om han ville kandidera till posten som generalsekreterare för FN, så antog han förslaget, men bara på ett villkor. Han ville efter slutfört värv bli landshövding i Uppsala, precis som hans far hade varit. Det blev inte så. Dag Hammarskjöld dog på sin post 1961 under ett tjänsteuppdrag som medlare i den så kallade Kongokonflikten. Men Dag Hammarskjölds ande är ändå i hög grad närvarande på Uppsala slott. Det menar Göran Enander, landshövding i Uppsala sedan 2016.

Skärpt och kompromisslös när det gällde att hålla strikt på FN:s stadgar och att värna de små staternas och folkrättens intressen mot stormakternas anspråk på inflytande över deras inre angelägenheter. En ämbetsman med stor integritet, som fortfarande är ett föredöme just som ämbetsman. Så vill Göran Enander i korthet beskriva Dag Hammarskjöld. – Han tittar på mig varje dag från sitt porträtt i biblioteket. Det känns bra och uppfodrande på samma gång. Det är sådan kraft i hans blick. Hans skarpa intellekt gjorde att vissa uppfattade honom som ganska kylig, men det tror jag inte han var egentligen. Jag tror att det fanns en värme bakom den där kalla eller skarpa blicken. Jag har inte tänkt på Dag Hammarskjöld som en förebild för mig innan, men det har blivit mer så under tiden som jag vistats här på slottet och fördjupat mig mer i hans liv och tankevärld. Jag kan ta lite stöd av Dag Hammarskjöld när jag måste ta tag i saker.

Göran Enander är en person som bevisligen tar tag i saker och får det gjort. Han verkar ha en del egenskaper gemensamt med sin andliga värd på slottet, Dag Hammarskjöld. Fallenhet för diplomati, medling och krishantering. För Göran Enander har det förstås inte handlat om hot mot världsfreden, men väl akut hantering av naturkatastrofer som orkaner, bränder och fatala giftutsläpp. – Man underskattar alltid vikten av information och kommunikation i krislägen. Kriser drar igång så mycket som man inte kan förutse, säger Göran Enander och berättar om sina många erfarenheter av skarpa lägen.

Som chef för Skogstyrelsen i västra Götaland fick han rycka in med att styra upp konsekvenserna av orkanen Gudruns härjningar i januari 2005. Innan dess,

tvangs han som miljövårdsdirektör vid Länsstyrelsen i Älvsborgs län agera blixtsnabbt när ett cyanidutsläpp hotade dricksvattnet för hela Göteborg. Problem under enorma snöstormar i Västsverige 1997, som lamslog hela regionen, var inte heller lätta att tampas med. Och nu har han haft en tung uppgift att hantera en pandemi. Det har varit fullt upp med möten både på lokal och nationell nivå, mer än normalt för vad posten som landshövding brukar innehålla. – Jag har inte alls känt mig skakig eller stressad av uppgifterna, eftersom jag har vana av att agera i krissituationer, men det börjar kännas väldigt trist med alla zoom-möten. Mitt jobb går ju egentligen ut på att träffa folk och föra samtal i verkligheten, inte via en skärm.

Vad som ingår i Landshövdingens roll kan ibland verka ganska diffust. Rollen blir i viss mån vad man gör den till. Posten ger utrymme för att samla till samtal och samarbeten i olika frågor som kan främja länets utveckling. – Min roll är politiskt neutral och jag kan därför fungera som en samlande kraft eller som medlare i frågor där det finns svårlösta politiska låsningar. Om jag bjuder in till samtal i olika frågor som jag tycker är angelägna, så kommer man. Och det beror mycket på att jag står utanför den politiska kretsen. Jag försöker lära mig att inte var sådär provocerande. Att behålla lugnet och lyssna. Man tappar legitimitet om man är agerar provokativt och för yvigt. Jag håller hellre igen ibland med mina egna åsikter för att få access att hålla samtalet på en konstruktiv nivå.

Landshövdingens uppgift är annars i huvudsak att vara chef för Länsstyrelsen med sina 210 medarbetare och allt vad det innebär. Länsstyrelsen beslutar i en massa ärenden, bland annat om nya naturreservat och i en mängd andra frågor som medarbetarna arbetat

"Något mer radikalt måste göras för att hedra Dag Hammarskjöld inför 60-årsdagen av hans död"

fram. Jordbruksstöden är rutinärenden. Sedan finns det kärnkraftverk i länet, så det är också mycket fokus på beredskapsarbete. Länsstyrelsen yttrar sig dessutom över varje kommunal detaljplan. – Det är jättemycket diskussioner nu omkring utveckling av sydöstra staden. Det är utmaningar hela tiden i en stad som växer så snabbt. Men jag jobbar också mycket med att påverka i olika frågor och har en hel del kontakter med regeringen.

Göran Enanders intresseområden är framför allt klimat och miljö. Han är biolog i botten och gick på 70-talet en utbildning i Umeå, som då var helt ny, i Miljö och Hälsa. Sedan länge engagerar han sig också i sociala frågor och energifrågor. Under sin tid på Uppsala slott har han fått i gång en hel del strukturer och samarbeten, bland annat med kommunledningen i vissa frågor, som exempelvis klimatarbete.

Vi sitter i slottets representationsvåning. Ljuset flödar in genom alla stora fönster. Kaffe serveras och en god liten kaka. Stämningen är gemytlig och samtalet flyter på. Gång på gång återkommer vi till Dag Hammarskjöld och hans koppling till Uppsala slott. Det framgår snart att det finns spännande beröringspunkter där diplomaten och Göran Enanders världar på sätt och vis nuddar vid varandra. Hammarskjöld vistades så ofta han kunde i fjällvärlden. Precis som vår landshövding älskade han friluftsliv och fotograferade även mycket under sina turer i vildmark och på fjäll. – Visst är det märkligt? Min fru Monica är från Kvikkjokk och det var hennes farfar och far som ofta skjutsade Dag Hammarskjöld på hans många fjällturer. Dessutom var en anfader till henne slottsfogde i Vasaborgen på 1600-talet, berättar Göran Enander.

Han delar fritiden mellan Dalsland och Kvikkjokk, men uppskattar naturen överallt från den nordliga fjällvärlden till de södra landskapen med slätter och lövskogar. Under tiden som ordförande i Naturskyddsföreningen och vd för Skogsstyrelsen med 120 kontor i landet blev det många tillfällen att lära känna naturen i alla Sveriges kommuner. – Dag Hammarskjöld var ju också en stor naturvän. Om han hade levt idag så skulle han säkert ha varit djupt engagerad i miljö- och klimatfrågor. Det är ju dessa som är världens största problem idag och de svåraste att lösa, i synnerhet på en internationell nivå.

Landshövdingen har ofta internationella gäster på besök, ambassadörer, ministrar och en och annan president. De flesta känner mycket väl till den legendariske generalsekreteraren och vad han stod för, men de har i regel ingen aning om att de befinner sig i den miljö

"Det blir ett intressant möte av kontraster på borggården. I ena änden står en byst av krigarkungen Gustav Vasa och i andra änden står fredsmäklaren Hammarskjöld"

där han växte upp, Uppsala slott. Väl upplysta om förhållandet blir de ofta mäkta imponerade.

Göran Enander har länge ansett att kopplingen mellan slottet och Dag Hammarskjöld varit mycket svagt markerad. Trots sitt goda internationella rykte, syns ingenting som minner om Dag Hammarskjöld eller hans koppling till Uppsala uppe vid slottet. – Det känns ju ganska snålt mot en Uppsalaprofil av ikonisk betydelse för hela världssamfundet. Det finns inte ens en skylt. Många utländska gäster och även turister är mycket väl bekanta med Dag Hammarskjöld och hans roll i FN och att han tilldelats Nobels fredspris postumt, men de har för det mesta ingen aning om hans koppling till Uppsala och Uppsala slott. Det är ett stolt arv som Uppsala i mycket missat att ta vara på, tycker Göran Enander.

Han tog tag i saken genom att sammankalla kommunen, fastighetsverket samt bland annat även Dag Hammarskjöldsstiftelen och Dag Hammarskjöldsbiblioteket för att diskutera vad man kunde göra för att markera Dag Hammarskjöld närvaro på slottet. – Diskussionen började med en idé om att flytta den lilla bysten i slottsbacken till en mer central plats framför slottet. men snart insåg man allmänt att något mer radikalt måste göras för att hedra Dag Hammarskjöld inför 60-årsdagen av hans död, berättar Göran Enander.

Det hela resulterade i att Charlotte Gyllenhammar fick uppdraget att utforma ett konstverk. Barnet är en slags urfigur i Charlotte Gyllenhammars konstnärsskap, så det blir en skulptur av barnet Dag som kommer att stå vid ingång A. Barnets skuggbild kommer att växa sig stor över slottsfasaden. – Det blir som en återspegling av både det lilla barnet, som en gång bodde på slottet, och den stora FNledaren, som ingav respekt i hela världen. Tyvärr. så kommer konstverket inte vara på plats den artonde september, Dag Hammarskjölds dödsdag, men väl till FN-dagen den tjugofjärde oktober, är det sagt. Det blir ett intressant möte av kontraster på borggården. I ena änden står en byst av krigarkungen Gustav Vasa och i andra änden står fredsmäklaren Hammarskjöld.

Han tar tag i saker och får det gjort, västgöten Göran Enander. Om inte han tagit initiativet till möten om saken, hade det antagligen inte blivit något offentligt konstverk vid Uppsala slott som hedrar den legendariske generalsekreteraren. Uppsala är skyldig ett stort tack. 1

Dennis Sandin. Foto: Stewen Quigley