5 minute read

Klädda knappar och konstböcker för barn

Next Article
Eftertanken

Eftertanken

Uppsalaförfattaren och journalisten Elisabet Sandberg skriver konstböcker för barn. Läsarna får följa flickan Petras möten med bildkonstens olika genrer och epoker i böcker som också rymmer livsfrågor, vardagsliv och vänskap över generationsgränserna.

Visserligen ska vi prata om hennes böcker, men klädda knappar är det första jag kommer att tänka på när det handlar om Torhild Elisabet Sandberg. En elegant kvinna i klänning från 1930–40-tal och med famnen full av nyskrivna böcker. Det har jag sett i hennes inlägg på Facebook. Men när vi möts i hennes villa i Sunnersta, har hon faktiskt långbyxor. Blusen har dock klädda knappar i ryggen.

Advertisement

Böckerna om Petra och konsten ligger i en färgglad och lockande trave på köksbordet. – Allt hänger ihop, säger författaren. Konsten, böckerna, kläderna, själva kreativiteten. När jag syr använder jag en konstnärlig arbetsmetod, jag funderar alltid över vad tyget vill uttrycka och hur det ska komma till uttryck i ett plagg. Det är ju på samma sätt med en text. En idé får sin form.

Just nu har hon bland annat tankar på två nya böcker om Petra, en med fokus på arkitektur och en om design. Högaktuella ämnen.

Men vi startar vårt samtal med kläderna. Hon syr det mesta själv. Köper hon, är det sannolikt i en secondhandbutik eller på en vintagemarknad. – Det är faktiskt länge sedan jag köpte ett nyproducerat plagg.

Torhild Elisabet är kvinnan som lärde sig sy utan att sy. Det är både lust och miljömedvetande som driver henne. – Mamma är textillärare. Hon sydde en del kläder till mig när jag växte upp. Efter mina idéer. Ofta inspirerade av kläder från förr. Då stod jag bredvid och tittade och hon berättade om varje moment.

Uppenbarligen fungerade den varianten av lärande. Dock inte omedelbart. Men efter att Torhild Elisabet fått en symaskin på sin 40-årsdag för snart tio år sedan, har hon sytt en hel garderob. Och det efter intrikata mönster från 30–40-talet, eftersom det är den tidsperiod vars mode hon gillar bäst.

Hon visar sin öppna garderob bakom ett vitt draperi i allrummet på övervåningen. Och jag får se mig om. Det är inte enbart klänningar. Blusar hänger där också, långbyxor, och en fantastisk svart festjacka i sammet med ljusbeige spetsapplikationer. En ljusgrå sammetskappa med stora slag. – Kappan har jag sytt efter eget mönster, som jag gjorde efter att ha sett en bild i ett 30-talsmagasin. Och jackans spets var vit men jag färgade den med te.

Vad är det då som hon är så förtjust i med detta retromode? – På 40-talet var det strikt, med breda axlar och stramare linjer. På 30-talet var modet mer kurvigt, kvinnligt och hade intrikata skärningar med diagonaler och oliksidighet. Bäggedera tilltalar mig.

Hennes kreationer drar åt båda hållen. Och det är något med Torhild Elisabets utseende och hållning –

hon kunde varit mannekäng under tiden före och alldeles efter andra världskriget.

Klädhistoria hör till hennes intressen. Hur och varför kläder formas på vissa sätt vid olika tidpunkter. – Vi hade böcker om klädhistoria när jag växte upp, men faktiskt inga konstböcker.

Konstintresset ledde henne i stället till att läsa konstvetenskap och idéhistoria en period. I övrigt är hon utbildad journalist från universitetet i Umeå. I dag arbetar hon som kommunikatör på Nationellt centrum för kvinnofrid i Uppsala.

Skrivande faller sig alltså naturligt. Så varför inte skriva om konst…

Och varför inte ge barn den introduktionen till konst, som hon själv inte fick förrän hon var vuxen. Sagt och gjort. Torhild Elisabet Sandberg startade Torhild förlag. – Jag hade ju, som jag tyckte, mina jättebra idéer om böcker om konst för barn. Men förlagen var tveksamma. Så det fick bli eget förlag. Kulturrådet delade inte förlagens tveksamhet, utan har stött projektet med konstböcker för barn.

Traven på köksbordet visar sig bestå av fem böcker, alla med flickan Petra som huvudperson. Varje bok har sitt tema. Den första handlar om den kyrkliga konsten, den andra om den världsliga maktens konst, den tredje om modernismen, den fjärde om fotokonst och den femte om samtidskonst, där något händer här och nu, till exempel performance.

Även om konstinriktningarna och vissa verk analyseras på en nivå för barn, är böckerna också mycket nöjsamma och bildande för en vuxen läsare, men berättelserna om Petra och hennes äventyr är annars i nivå med vilken barnbok som helst. Det vill säga lika spännande och engagerande. Torhild Elisabet har lyckats väva samman folk-bildande konstanalys för barn med berättelser ur Petras liv, nästan så att det inte märks. Illustrationerna i böckerna bidrar till det och känns dessutom lite speciella. – Jag letade illustratör och hittade Emily Ryan i

Stockholm. Hennes illustrationer följer på olika vis temat i varje bok, så att de har likheter med den konst boken handlar om.

Undertecknad tänker att det här väl vore perfekta bredvidläsningsböcker i skolan. Hallå skolan!

Att ge ut böcker själv är en mycket kostsam historia. Torhild Elisabet startade med att göra slut på sitt sparkapital och fick så småningom alltså stipendier och bidrag från statliga Kulturrådet, som gjorde projektets utveckling möjlig.

När det gäller kreativitet och entreprenörskap är det ofta svårt att nå ut, när man inte tillhör Stockholmsparnassen. Jag gnuggar mina geniknölar och tänker just på skolan, som ovan, men också på bibliotekens författarmöten; ser framför mig Torhild Elisabet iklädd egna kreationer på turné med såväl kläddesign som böcker runt om i Sverige. – Nej, säger hon. Något sådant har inte skett.

En gåta för mig som fascineras av hennes sömnadskonst och klädestetik och som dessutom har stort nöje av hennes böcker och tänker intressera barnbarnen för dem. Men det är klart. Ännu sitter vi fast i coronapandemins grepp och möjligheterna att möta publiker har inte till fullo kommit igång..

Så… kom igen i TV-sofforna! Här har ni en elegant, kreativ kvinna, som vill introducera barnen till den konst vi i publika sammanhang säger är så viktig. Bjud in henne! Nu. 1

This article is from: