Årets Uppsalastudent 2020

Årets Uppsalastudent 2020 vill hjälpa människor till ett meningsfullt liv

Av Gunilla Sthyr • Foto: Stewen Quigley

Sedan starten 1981 har Anders Walls stiftelse delat ut mer än sjuttio miljoner kronor i stipendier och bidrag. Antalet stipendiater uppgår idag till drygt fyrahundrafemtio personer. Stiftelsen delar årligen ut stipendier till unga begåvningar inom områdena naturvetenskaplig forskning, entreprenörskap, landsbygdsutveckling, internationella studier och musik. Minst lika viktig som stipendiesumman är medlemskapet i nätverket Wallumni, som består av alla tidigare stipendiater. Medlemmarna träffas regelbundet och genomför bland annat internationella studieresor tillsammans. År 2000 tillkom även stipendiet Årets Uppsalastudent. Stipendiet delas ut till en person som utvecklat entreprenörskap med anknytning till sin utbildning eller en person som utmärkt sig för goda, kreativa insatser vid universitetet, deltagit i kår- och/eller nationsliv eller gjort särskilda insatser till stöd för andra studenter.

– För mig är det belöning nog att kunna göra det jag vill göra, säger Mamduh Halawa, som förra året fick ta emot Anders Walls stipendium Årets Uppsalastudent. Han har knappast legat på latsidan under de fem år han gått psykologprogrammet. I somras blev han nyutexaminerad psykolog och under studietiden skrev han boken Like – om sociala medier samt skapade appen Zeed, en plattform som ska hjälpa människor att skapa meningsfulla vanor.

För somliga människor har dygnet fler än tjugofyra timmar, om man ser till vad de hinner åstadkomma och frågan är om inte Mamduh Halawa, nyss fyllda tjugofem, hör till den sortens människor?

Under sina år som student i Uppsala har han hunnit att ge ifrån sig mer av sin kunskap än de flesta av oss. Varifrån kommer drivkraften, kan man undra? – Jag har alltid tänkt att jag ska lära mig någonting riktigt bra, ta en examen i något ämne och sedan kunna använda mig av den kunskapen för att skapa meningsfullhet åt andra människor, säger han.

Det låter stort, men onekligen får man känslan av att han menar vad han säger. Hans drivkraft är inte i först hand att tjäna en massa pengar utan att skapa verktyg som kan ge ett meningsfullt innehåll för många människor i samhället. Det, säger han, är det viktiga. Med en gedigen psykologutbildning i bagaget, samt några sommarkurser i makroekonomi och internationell handel finns helt klart förutsättningarna.

Utmärkelsen Årets Uppsalastudent erhöll han 2020 och det betyder också ett stipendium på 100 000 kronor, pengar som har gått direkt in i företaget, där han utvecklar verktyget, plattformen Zeed. – Det har betytt en skön ekonomisk trygghet. De här pengarna har gett mig andningsutrymme och en möjlighet att ta ut lite lön. Min hobby är ju mitt arbete med detta, säger Mamduh Halawa och tillägger att han faktisk också hinner umgås med sina vänner emellanåt.

I en artikel som handlar om utmärkelsen till Årets Uppsalastudent 2020, kan jag läsa att det skulle vara en tillfällighet att han valde psykologutbildningen; att det var en snygg broschyr som avgjorde. Var det verkligen så?

Han förtydligar lite med ett skratt: – Det stämmer bara delvis. Jag har nog alltid haft ett underliggande intresse för människor och deras beteende, var nog en rätt så grubblande person som liten och samtidigt en del av tre olika kulturer, som alla såg olika ut. Det var fascinerande. Men jag hann också upptäcka både likheter och olikheter i vissa avseenden som jag tänkte en del på.

Namnet Mamduh Halawa är arabiskt, berättar han. Han är född och uppvuxen i Gävle, en tätort i Gästrikland. Med en finsk mamma och en pappa född i Syrien, mötte han den svenska kulturen och säger att

han väldigt väl känner igen det som man kallar för mellanförskap, det vill säga att känna sig ganska inkluderad i olika kulturer eller grupper – men aldrig riktigt helt. – Det är en känsla som är ganska stark hos mig, men jag gillar det också, att inte känna mig så jättelåst med att identifiera mig med endera gruppen, det ger mig en viss frihet och en känsla av att höra hemma lite varstans i världen, reflekterar han.

Kanske något av en kosmopolitisk känsla, en slags världsmedborgare, som också kan se det positiva i att ha sina rötter från flera olika världsdelar där andra ofta fokuserar på det negativa.

Den starka drivkraften av att skapa någonting meningsfullt i livet – och i förlängningen något gott för mänskligheten – har funnits länge hos Mamduh Halawa. Idéerna om vad kan förvisso ha varierat, men motivationen har varit stark. – Det dröjde några terminer in på psykologprogrammet innan jag förstod vad en psykolog håller på med. Och nu är utbildningen klar och jag har fått min legitimation. Själva behandlingsarbetet som jag praktiserat under utbildningen tycker jag är spännande, men jag vill inte stanna där utan gå vidare.

Boken Like (utgiven 2018) skrev han under utbildningen. De flesta av hans kurskompisar hade ingen aning om hans författande och blev, som han säger, ganska överrumplade av det arbete han hunnit med parallellt med studierna.

Boken sammanfattar en hel del av den forskning

ü

som finns kring sociala medier. Mamduh Halawa märkte att det fanns många åsikter om det var skadligt eller ej, att lägga mycket tid på sociala medier. – Under termin fyra hade vi en föreläsning med en person från Socialstyrelsen som pratade om den stigande ohälsan i samhället. När hon sedan fick frågan om hon trodde att sociala medier bidrog till ohälsa, hade hon inget svar. Jag minns att jag tänkte, att om inte ens hon, en expert från Socialstyrelsen, visste, då vet ingen i Sverige, berättar Mamduh Halawa. – Jag blev nyfiken och ville ta reda på vad forskningen visar. Försökte hitta de mest relevanta studierna och gick igenom ett åttiotal vetenskapliga artiklar och en del annat för att koka ner allt till en bok. Forskningen har jag delat in i tre delar; biologiska, psykologiska och kognitiva effekter. Min slutsats var att det inte finns något tydligt belägg för om sociala medier är bra eller dåligt för oss människor, utan det finns helt enkelt både för- och nackdelar beroende på person.

Jag undrar förstås hur han hann med att skriva en bok under en utbildning som har mycket bunden undervisning och är teoritung. Han skrev manus under en sommar, då han endast läste några sommarkurser, men researchen till boken har ju skett under utbildningen.

Idag är det framför allt appen Zeed som är hans stora projekt. Det hela började våren 2019, då han och en kurskamrat började spåna på en idé med målet att skapa en plattform för att hjälpa människor att skapa meningsfulla vanor. De hade läst mycket om terapiformen Act (Acceptance and Commitment Therapy), som handlar om att hjälpa människor att identifiera vad som är viktigt för dem i livet och skapa vanor i linje med det. En form av beteendeaktivering som lutar sig mot KBT (kognitiv beteendeterapi). – Allt eftersom utbildningen fortskred så ökade känslan av att det fanns ett stort behov av oss psykologer i samhället, eftersom människors ohälsa bara ökade – men också att det krävdes någonting mer, ett slags verktyg som kunde hantera många människor och som var skalbart.

I appen Zeed får användaren hjälp att vaska fram vilka livsområden som man anser är viktigast. Man får definiera och värdera dessa områden för att sedan ledsagas vidare och få hjälp att hitta en strategi för sitt eget beteende.

Appen registrerar de handlingar som hjälper personen att nå sitt personliga mål. Då belönas man successivt med plantor som växer. – Det är en spännande visuell grej, detta med plantor. Man ser i appen att något positivt växer och sker. Vi vet genom forskning att sådana belöningar som ligger inom själva verktyget är mer hållbara jämfört med belöningar som ligger utanför verktyget, säger Mamduh Halawa.

På det här sättet kan man skala upp psykologisk expertis och hjälpa fler människor att uppleva meningsfullhet. En ökad meningsfullhet kan teoretiskt sett agera som en skyddsfaktor för exempelvis lindrigare former av depression eller ångestsyndrom. Men appen är inget

ü

som ersätter en klinisk behandling, utan ska ses mer som ett verktyg i ett tidigare stadium av ohälsa.

I dag jobbar Mamduh Halawa med appen tillsammans med en kollega som studerar vid Handelshögskolan i Stockholm. Just nu handlar det om att finjustera affärsplanen och att hitta fortsatta finansiärer. Han har tidigare fått stort stöd och hjälp att testa och validera idén och konceptet med hjälp av UU Innovation. I ett senare skede har appen attraherat tre investerare: Uppsala universitet Invest, We App och Sara Wallén, som är VD för MindMore, en kognitiv screeningplattform för primärvården.

Mamduhs egen bild

Nu jobbar man alltså för att hitta fortsatt finansiering, och fokus ligger på kontaktskapande aktiviteter och nätverkande. Ett av nätverken är Wallumni, ett nätverk som består av personer som tilldelats ett stipendium från Anders Walls Stiftelse. Samtidigt vill han utveckla appen ytterligare samt automatisera så mycket som möjligt av innehållet. Och man har redan fått ett antal betalande kunder. – Vi ville ha en kostnad för att gå med, det kändes mer seriöst. Då blir det också tydligt att det krävs en del arbete för var och en som går med och som vill få hjälp via appen. Förutom enskilda kunder, så vänder man sig också till organisationer och arbetsplatser med mer skräddarsydda koncept. Just i dagarna har de fått sin första större kund; en fotbollsklubb i regionen som tagit kontakt för att få hjälp med att etablera en bra balans mellan deras elitsatsning och studier hos medlemmarna. – För grupper erbjuder vi både föreläsningar och workshops. Men behov och efterfrågan måste gå hand i hand och bland det viktigaste är att leta fram rätt kundgrupper för våra erbjudanden. Vi vill ju inte bara kränga ut våra tjänster utan att veta om det ger bra och långsiktigt resultat. I annat fall får det helt enkelt ta lite längre tid att utveckla konceptet, säger Mamduh Halawa, som numera förkovrar sig i entreprenörskapets alla specialområden. 1