En resa mot en jämställd stadsdel fri från våld 2019

ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING

ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING

Förord Spelar kön roll för hur jag får min h ­ emtjänst kvinnor hade vad som krävs för att vara i kommunen? Enligt lagar och högstämda ­professorer då ju riksdagen för säkerhets skull policies absolut inte. I verkligheten, ja. ­Spelar förbjudit kvinnor att vara det. Det ­kvinnor kön roll för vilka förväntning och krav som inte kunna göra av naturen behöva vi ju ej kommunen ställer på mammor och ­pappor heller förbjuda dem, framhöll han. Lagar har som föräldrar? Enligt lagar och policies således stiftats inom utbildningspolitiken, ­absolut nej, i verkligheten ja. Spelar kön roll socialpolitiken, arbetsmarknadspolitiken och för hur mina fritidsintressen blir tillgodosedda andra politikområden med inriktning på lika genom offentliga satsningar? Enligt det som rättigheter för kvinnor och män, flickor och sägs absolut inte, enligt den snabbaste läsning pojkar. Förändrade lagar har också ändrat av en fritidsnämnds budget tyvärr ja. Kön vad som är en brottslig handling. Till exempel spelar roll. Det har visat sig i forskning, s­ tudier är våldtäkt inom äkten­skapet brottsligt. Det och undersökningar som gjorts så länge vi är inte en privat sak att slå och misshandla vet. Tidigare var skillnaderna önskade, som inom ramen för en familj. Könsstympning och ett uttryck för en riktig och barnäktenskap är brottsligt. given ordning. Ordningen I stadsdelen har det Att köpa och sälja människor i kunde beskrivas som given av funnits en ledning som prostitution är brott. naturen, av den ekonomiska tagit det jämställda Sedan början av 1970-talet nödvändigheten eller av den uppdraget på a ­ llvar, finns det särskilda politik­­ praktiska och ­faktiska arbetssom manövrerat områ­det jämställdhetspolitik. delningen. Ordningen gavs genom motstånd och Det har i uppdrag att u ­ tifrån inte sällan en gudomlig bas skapat en ordning där en helhetssyn ­genomföra att stå på – och den var alltid kunskap sätts i första mål­­inriktade och ­samordnade patriarkal! rummet istället för insatser för att skapa ökad År 2019 firar vi att det tyckande och tro. jämställdhet mellan ­kvinnor var 100 år sedan Sveriges och män. Då kommunerna riksdags­ledamöter anammade den demotill stora delar är de som ska leverera de kratiska principen och slog ut den givna ­jämställda besluten och den jämställda ­ordningen då de fastställde sitt beslut att resursfördelningen för oss medborgare, har kvinnor skulle ha rätt att rösta i allmänna val olika program och satsningar genomförts för och vara valbara. De hundra år som gått har att se till att lagar som stiftats också följs i inte minst handlat om att skapa just de lagar verkligheten. Den senaste i raden av satsnin­ som säger att kön inte ska spela roll för sådant gar är programmet M ­ odellkommuner som det de facto inte har någon ­betydelse för. genom systematiska jämförelser mellan Det uttrycktes mycket e ­ legant av ­professor ­kommuner vill öka spridningen av genomÖhrström vid Uppsala ­universitet år 1911 då förda goda exempel på hur det går till att han framförde att det var svårt att veta om skapa jämställda verksamheter. Frågor som

””

4

Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning

En resa mot en jämställd stadsdel fri från våld

gångna året axlat rollen av att leda modellarbetet i Stockholms stad. Det speciella med denna del av programmet M ­ odellkommuner är att alla stadsdelar styrs av samma full­ mäktige, med samma styrsystem, ­rutiner, mål­­sätt­ningar och uppföljningar. Fokus ­hamnar därför mer direkt på hur styrning ser ut i nämnder och förvaltningsnivå och i ­verksamheterna som sådana. Vi hamnar ­närmare medborgarnas verklighet.

Var något ska göras är den ­strategiska ­frågan. Hur något ska göras är den ­metodiska frågan. Varför vi ska göra det är helt enkelt frågan om vad vi vill med vårt samhälle. Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv, det skrev jag själv i jämställdhetspolitiska utredningen, och Enskede-Årsta-Vantör är på god väg mot detta.

FOTO: PRIVAT

ställs där är om ledning och styrning har betydelse för ett gott resultat och hur hela styrkedjan ska se ut för att målsättningar och erfarenheter i verksamheterna möts i en förbättring som blir beständig. Vilka är ­villkoren för att det professionella utförandet ska bli jämställt? Kan kommuner sluta vara återskapare av olika villkor för flickor och pojkar, kvinnor och män?

Enskede-Årsta-Vantör är den stadsdel i Stockholms stad som gått först i att anta utmaningen om det måhända finns något att lära av kommuner som Eskilstuna, Piteå, Malmö och Hedemora. Finns lärdomar att få från andra trots att de är så rika, så fattiga, så få, så många, så lika, så annorlunda? Ja, det finns det. I stadsdelen har det funnits en ledning som tagit det jämställda uppdraget på allvar, som manövrerat genom motstånd och skapat en ordning där kunskap sätts i ­första rummet istället för tyckande och tro, och där medarbetare getts utrymme och rätt att undersöka och reflektera över sina egna och kollegors uppgifter. Således har externa experter tillsammans med ordinarie ­perso­nal genomfört undersökningar och tagit fram statistik. Det har visat sig finnas ett stort intresse för de jämställda frågeställningarna och önskan om att leverera jämställda beslut – men också en ovana att faktiskt a ­ nalysera den egna verksamheten utifrån frågan om kön spelar roll. Det är en färdighet som till stora delar saknades. Handlaget satt inte, vare sig hos chefer eller medarbetare eller stadsdelspolitiker. Men just därför har olika stödrutiner och analysverkstäder upprättats.

Enskede-Årsta-Vantör har under det

Gertrud Åström är en av Sveriges ­främsta jämställdhetsexperter, har lett flera ­avgörande jämställdhetspolitiska ­utredningar och utnämndes till heders­ doktor vid Luleå tekniska universitet 2018.

5

””

Jämställdhet handlar om ­makt­relationen mellan gruppen flickor och kvinnor och gruppen pojkar och män.

6

Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning

Innehåll Förord 4 Jämställdhetsintegrering – en strategi

Systematiskt jämställdhetsarbete Jämställdhetsarbetet ska leda till samhällseffekter

9

10 12

Delmål 1 Jämn fördelning av makt och inflytande 15

Stadsdelsmammor 17 Säkerställa ett jämställt bemötande 19 Checklista jämställd biståndsbedömning 20

Delmål 2 Ekonomisk jämställdhet 23 Systematiskt förändringsarbete synliggör ojämställdheten

25

Delmål 3 Jämställd utbildning 29 Förskolan lägger grunden för livet

31

Delmål 4 Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet

35

Delmål 5 Jämställd hälsa

41

Delmål 6 Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

53

Checklista för jämställdhetsintegrering

64

Handlingsplan enligt Eskilstunamodellen

65

Jämställda och närvarande föräldrar stärker barns självkänsla

Insatser på lika villkor Genusmedveten utredningsenhet Hur lockar vi äldre män att delta i sociala aktiviteter?

Här gör vi ingen skillnad!

Våldsförebyggande arbete som ger resultat V.I.P. – Viktig Intressant Person Trygg och jämställd utemiljö

37

43 45 49 51

55 59 63

Slutord 67

En resa mot en jämställd stadsdel fri från våld

7

8

Enskede-ร rsta-Vantรถr stadsdelsfรถrvaltning

FOTO: LENNART JOHANSSON

Vid FN:s kvinnokonferens i Peking 1995 antogs en deklaration och en handlingsplan för jämställdhetsarbetet. I Pekingdokumentet lyfts gender mainstreaming som strategi fram och sedan dess är det ett vedertaget begrepp, och den strategi som man försöker förverkliga inom Förenta Nationerna, Europeiska Unionen och Nordiska ministerrådet. Sedan 1994 har den svenska regeringen antagit gender mainstreaming, eller jämställdhetsintegrering som strategi för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Jämställdhetsintegrering avses enligt Europarådets definition: (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspek­ tiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av ­processen, av de aktorer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.

En resa mot en jämställd stadsdel fri från våld

9

Systematiskt jämställdhetsarbete Enskede-Årsta-Vantörs ­stadsdelsförvaltning har systematiskt arbetat med jämställdhets­

ä­ ndrade utfall ska uppnås. Forum­teater, värderingsövningar och andra ögon­ öppnande övningar har varit metoder som engagerat i utbildningar, planeringsdagar och ledningsforum. →→ Stöd: En jämställdhetsstrateg a­ nställdes, strategiska chefsnätverk b­ ildades och utredarna fick en funktion som process­ stödjare för sina r­ espektive avdelningars jämställdhetsarbete.

integrering för att uppnå jämställda verksam­ heter. Stadsdelsdirektören Lena L ­ undström Stoltz (verksam 2013–2019) har lett och d­ rivit på arbetet tillsammans med avdelnings­ cheferna i förvaltningen.

En handlingsplan togs fram 2015, utifrån modellen MUMS som lyfter fram fyra strate­ giska framgångsfaktorer. →→ Mål: Nämndens och en­heternas verksam­ hetsplaner b­ ekönades: kvinnor och män, Trots att handlingsplanen inte är aktuell i flickor och pojkar skrevs in där det var dag, finns alla delarna från MUMS med i den relevant. systematik som förvaltningen har byggt upp. →→ Utbildning: Utbildning om vad jämställd­ 2017–2018 var Enskede-Årsta-­Vantör hetsintegrering är och innebär prioritera­ med i projektet Modellkommuner och bench­ des för medarbetare på alla nivåer. markade Eskilstuna kommun. Arbetet går →→ Metoder: Könsuppdelad statistik efter­ ut på att överföra bra styrning och verksam­ frågades och ­analysverkstäder erbjöds hetsförbättringsarbete från en k­ ommun till en varje termin à fyra halvdagar. Målet annan. Från Eskilstuna h­ ämtades bland annat med analys­verkstäderna har varit att det vålds­förebyggande program V.I.P. för arbeta med ständiga förbätt­ personer med intellektuell eller ringar genom att s­ ynliggöra Ingen strategi psykisk funktions­nedsättning, en ojämställdhet inom o­ rdinarie är bättre än sitt enkel handlingsplan som konkre­ ­verksamhet samt analysera genomförande. tiserar ”att gå från o­ jämställdhet ­underlagen mot bakgrund av till jämställdhet” och arbetsplats­ de jämställdhetspolitiska målen. U ­ tifrån materialet för jämställdhet med till­hörande ­analyserna kunde verksamheterna ta fram filmer. Om det kommer du kunna läsa mer enkla handlings­planer enligt Eskilstuna­ om lite längre fram. modellen för hur nya arbetssätt och

””

””

Jämställdhetsintegrering kan tendera att bli en skrivbordsprodukt där handlingsplaner för ledning och styrning dominerar och inte når konkret verksamhetsförbättring.

10

Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning

MUMS – så här gjorde och gör vi!

MÅL Vi skriver in kvinnor och män, flickor och pojkar, i alla styrande dokument.

UTBILDNING Vi säkerställer att medarbetare på alla nivåer får utbildning i vad jämställdhetsinte­ grering går ut på.

METODER Vi efterfrågar ­jämställdhetsanalyser i ­uppföljning av både kvan­ti­tativa och kvalitativa resultat. Vi använder interaktiva metoder som bland annat forumteater för att lära.

Alla verksamheter genomför analysverkstäder.

STÖD En jämställd­ hets­strateg är anställd och avdelningarnas utredare och kvalitetsansvariga fungerar som process­tödjare i jämställdhets­arbetet.

VERONICA STARCK, AVDELNINGSCHEF INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG – FÖRSÖRJNINGSSTÖD OCH VUXEN

Analysverkstäder synliggör ojämställdhet – Analysverkstäderna är ett bra exempel på hur vi tillsammans kan lyfta ojämställdhet och samtidigt öka samverkan mellan våra avdelningar. Att delta i verkstäderna ger både en ökad kunskap om hur vi kan arbeta med de jämställdhetspolitiska målen på lokal nivå och bidrar till en ökad förståelse för våra olika uppdrag. När vi arbetar strukturerat med att analysera våra verksamheter utifrån ett jämställdhetsperspektiv så blir det tydligt att jämställdhetsarbetet inte behöver vara svårt, vi kan börja i det lilla och ändå åstadkomma stora förändringar för våra brukare. Alla enheter har något att bidra med till analysverkstäderna och vi har mycket att vinna på att hjälpa varandra att fortsätta vara modiga och våga undersöka vilka ojämställdheter som vi skapar. För att nå faktiska resultat är det viktigt att knyta an jämställdhetsarbetet till vårt faktiska och praktiska arbete. Genom analysverkstäderna ser vi till att frågan inte hamnar ”utanför” det ordinarie arbetet, utan att det istället blir en del av utvecklingsarbetet som pågår.

En resa mot en jämställd stadsdel fri från våld

11

Jämställdhetsarbetet ska leda till samhällseffekter När förvaltningen arbetar med jämställd­

hetsintegrering är kärnverksamheten i fokus.

I Stockholms stads budget för 2019 står det att: Arbetet för jämställdhet mellan flickor och pojkar, kvinnor och män ska vara aktivt i alla delar av stadens verksamheter.

Kvinnor och män ska ha samma förut­ sättningar att utbilda sig, arbeta, göra kar­ riär och forma samhället. Samtliga nämnder och bolagsstyrelser ska integrera ett jäm­ ställdhetsperspektiv, där det är relevant, vid beslutsfattande, planering och utförande av verksamheten. Även i anvisningar för nämn­ dernas arbete med verksamhetsplan 2019 framgår att jämställdhets­arbetet ska integre­ ras i verksamhetsplaneringen inom alla kom­ munfullmäktiges verksamhetsområdesmål.

Jämställdhetsarbetet ska leda till sam­ hällseffekter för de kvinnor och män, flickor

12

och pojkar som vi är till för. Effektkedjan till höger är h­ ämtad från stadskontorets delrap­ port för utvärdering av JIM (Jämställdhet I ­Myndighet) och har anpassats till kommuner och regioner. Effektkedjan är en inspiration för oss i Enskede-Årsta-Vantör och vår väg fram till en j­ämställd stadsdel!

I den här skriften presenteras flera ­akti­viteter och analysarbeten som har lett till nya arbetssätt och nytt utfall. Kommunen ska även bidra till de nationella jämställdhets­ politiska målen med det övergripande målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Utifrån detta har regeringen tagit fram sex delmål.Vi har valt att koppla avdelningarnas verksamhets­ förbättringar utifrån delmålen. På det s­ ättet är de jämställdhetspolitiska målen en riktning för förvaltningens jämställdhetsarbete.

Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning

Effektkedjan

AKTIVITET

En aktivitet är en punktinsats, som genomförs under en avgränsad tid, exempelvis en utbildningsinsats för chefer och politiker eller en översyn av styrdokumenten.

NY/ÄNDRAD PRODUKT

En ny eller ä ­ ndrad produkt kan till exempel vara att nämndens verksamhetsplan ska bekönas, att jämställdhetsintegrera anvisningar till budgetprocessen eller att checklistor för myndighetsbeslut och bemötande tas fram.

En resa mot en jämställd stadsdel fri från våld

NYTT/ÄNDRAT ARBETSSÄTT

Ett nytt eller ändrat arbetssätt uppstår som resultat av den nya/ändrade produkten. Det kan gälla såväl metoder som rutiner och sätt att organisera arbetet. Till exempel att förvaltningen rutinmässigt börjar tillämpa jämställdhetsanalyser.

NYTT/ÄNDRAT UTFALL

Ett nytt eller för­ ändrat utfall uppstår när kom­munen verksamhet förändras. Exempelvis kan uppföljningen av åtgärder inom försörjningsstöd visa att lika många kvinnor och män får stöd och att stöd­insatserna ­kostar lika mycket.

SAMHÄLLSEFFEKT

I nästa steg borde en samhällseffekt uppstå när arbetslösheten sjunker lika mycket för kvinnor och män.

Då kan vi tala om en samhälls­effekt; kommunen har bidragit till del­målet om ekonomisk jämställdhet.

13

14

Enskede-ร rsta-Vantรถr stadsdelsfรถrvaltning

FOTO: LIESELOTTE VAN DER MEIJS

DELMÅL 1

Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.

REGERINGENS JÄMSTÄLLDHETSMÅL, DELMÅL 1: Delmålet anknyter i första hand till det övergripande jämställdhetspolitiska målets f­ örsta led – att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället. Formella hinder l­iksom eko­nomiska och sociala aspekter ska inte ­hindra kvinnor från att ha samma m ­ öjlig­heter som män att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för besluts­fattandet.

Målet tar sikte på formella politiska rättigheter – möjligheten att delta i demokratiska processer både som väljare och som vald.

Möjligheten att påverka beslutens innehåll förutsätter deltagande i beslutsfattandet. För att kvinnor ska kunna uppnå halva den reella makten, oavsett sektor, krävs också ­inflytande över vilka frågor som tas upp på respektive avvisas från dagordningen. Det gäller beslutsprocessen på såväl alla politiska nivåer i samhället inklusive EU-nivån, som ­arenor som ligger utanför det formellt ­demokratiska systemet. Kvinnor och män måste också kunna

En resa mot en jämställd stadsdel fri från våld

delta på samma villkor i fråga om ­informella beslutsvägar. Mot denna bakgrund ingår även villkoren för beslutsfattandet i målformu­le­rin­gen. Målet tar även sikte på fördelningen av den makt som ligger utanför det formella demokratiska systemet, till exempel inom det civila samhället, företag och medier. Till det civila samhället räknas också idrotten och trossamfunden. Det handlar också om lika möjligheter för kvinnor och män att delta i och påverka de processer som formar våra föreställningar, tankar och idéer inom medier, kulturen, forskningen, folkbildningen och utbildningsväsendet. En jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män inom samhällets alla sektorer är självfallet inte någon garanti för att den reella makten fördelas jämnt mellan könen, men det är en avgörande förutsättning för att även kvalitativa aspekter av maktutövning ska kunna förändras i jämställd riktning.

15

FOTO: WIKIMEDIA COMMONS/ARILD VÅGEN

LÄRANDE EXEMPEL

16

Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning

LÄRANDE EXEMPEL

ENHETEN FÖR SAMHÄLLSSERVICE, RÅD OCH STÖD Lovisa Nerbrant, tillförordnad enhetschef

Stadsdelsmammor Genom att involvera kvinnor som själva stått långt från arbets­­marknaden som ­demokratiambassadörer skapas ­förutsättningar för en ­tvåvägskommunikation.

En stadsdelsmamma är en kvinna som anställs av en kommun för att

fungera som länk mellan en svårnådd målgrupp och kommunen. Stads­ delsmamman har som uppgift att genomföra olika aktiviteter för att ­förbättra etableringen. Vi menar att stadsdelsmammor kan fungera som demokratiambassadörer och att uppdragen påminner om varandra.

I Enskede-Årsta-Vantör anställdes till att börja med två kvinnor som länge stått långt från arbetsmarknaden. De hade under en period varit i kontakt med stadsdelsförvaltningen genom olika etableringsinsatser och/ eller social­tjänst. Nu finns det fyra stadsdelsmammor. Mellan juni 2018 och fram till september arbetade stadsdelsmammorna med att öka val­ deltagandet i Rågsved med omnejd.

Metoden med stadsdelsmammor har använts på olika håll och syftar till att stärka kvinnors egenmakt, höja kunskapen om hur samhället fungerar, bryta isolering och visa vilka möjligheter som finns i närområdet.

Genom stadsdelsmammorna har Enskede-­Årsta-Vantör skapat en kanal till kvinnor som stadsdelsförvaltningen i vanliga fall inte når. I arbetet s­ kapas förutsättningar för en tvåvägs­kommunikation, där kommunen via en ­eta­blerad kanal kan nå ut och sprida information till målgruppen sam­tidigt som ­målgruppen kan nå kommunen med olika politiska och samhälls­ utvecklande förslag.

En resa mot en jämställd stadsdel fri från våld

I KORTHET →→stärker kvinnors ­egenmakt →→bryter isolering →→en kanal till k ­ vinnor som kommunen i ­vanliga fall inte når

””

En direkt kanal till ­kvinnor som ­kommunen i ­vanliga fall inte når.

17

FOTO: LIESELOTTE VAN DER MEIJS

LÄRANDE EXEMPEL

18

Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning

BESTÄLLARENHETEN FÖR STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH SOCIALPSYKIATRI Angélica Lindström, enhetschef

LÄRANDE EXEMPEL

Säkerställa ett jämställt bemötande Granskningar av utredningar visade, i synnerhet i barnärenden, att ­kvinnor och män inte gavs ett likvärdigt bemötande.

Utifrån ett jämställdhetsperspektiv gjorde beställarenheten för Stöd till

personer med funktionsnedsättning och socialpsykiatri granskningar av utredningar enligt LSS/SoL. Både handläggare och chefer var delaktiga i granskningarna, som visade att kvinnor och män inte alltid får l­ikvärdigt bemötande i kontakten med enheten. Detta var särskilt tydligt i barn­ ärenden där det visade sig att utredningar, beslut och inbjudningar till möten ofta gick till den vårdnadshavare som var kvinna.

Det visade sig även att samhörigheter i det system förvaltningen a­ rbetar i var upplagt på kvinna som vårdnadshavare trots att det också fanns en vårdnadshavare som var man.

När dessa skillnader synliggjordes förändrade handläggarna sitt arbets­ sätt och började skicka utredning, beslut och inbjudningar till möten till samtliga vårdnadshavare, oavsett kön. Även kostnaderna för insatser uppdelat på kön, och bemötande u­ tifrån ett jämställdhetsperspektiv, granskades. Det visade sig att även kostnaderna hade en ojämn könsfördelning, och att det var långt fler män som tillhörde LSS. Enheten har utifrån resultatet i granskningarna bildat en jämställd­ hetsgrupp som arbetat fram en checklista som idag används vid ärende­ dragningarna. Checklistan används för att synliggöra och problematisera de bedömningar som görs. Checklistan uppdateras och följs upp årligen.

Jämställdhetsgruppen håller i normbelysande övningar för hela arbets­ gruppen, återkommande under året. Att arbeta aktivt med jämställdhetsper­ spektivet och normer relaterade till detta gagnar brukarna. De flickor och pojkar, kvinnor och män som kommer till beställarenheten möter en hand­ läggare som är medveten om vilka strukturer som finns i samhället och att de riskerar att påverka handläggarna i de beslut som fattas.

Checklistan och de normbelysande övningarna, som nu är integrerade arbetssätt på enheten, leder till ökad möjlighet att de personer som kom­ mer i kontakt med förvaltningen beviljas insatser som gör att flickor och pojkar, kvinnor och män har samma förutsättningar i mötet med oss – och i förlängningen samma förutsättningar att forma sina egna liv.

En resa mot en jämställd stadsdel fri från våld

I KORTHET →→beslut till samtliga vårdnadshavare oavsett kön →→handläggare medvetenhet om att kön spelar roll i handläggning →→normbelysande övningar

””

Att arbeta aktivt med jämställd­hets­ perspektivet och ­normer ­gagnar ­brukarna.

19

LÄRANDE EXEMPEL

CHECKLISTA

Jämställd biståndsbedömning Syftet med att använda checklistan är en del i arbetet med att implementera ett jämställdhetsperspektiv i vår handläggningsprocess. Checklistan används vid nya ärenden och avser att medvetandegöra våra föreställningar kring kön vid ärendedragning. Förhoppningen är att det ska leda till ökad reflektion och medvetenhet i hela ärendehandläggningen, och utgöra ett led i att nå målet om en jämställd myndighetsutövning där kvinnor och män, flickor och pojkar får en rättssäker och likvärdig biståndsbedömning.

FRÅGOR

Hur beskrivs kvinnor, män, flickor och pojkars mående och behov?

Hade jag beskrivit det annorlunda om den enskilde varit av motsatt kön?

Vilka livsområden har lyfts fram? På vilket sätt hade vi beskrivit det annorlunda om den enskilde varit av motsatt kön?

Vilka personliga egenskaper har vi lyft fram hos den enskilde?

Har vi använt oss av könsstereotypa föreställningar?

Hur beskrivs nätverket runt den enskilde? På vilket sätt hade vi bedömt annorlunda om sökandes anhörig varit av motsatt kön?

När det gäller barn: På vilket sätt hade vi bedömt annorlunda om den ­ensamstående föräldern var av ett motsatt kön?

20

Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning

LÄRANDE EXEMPEL

””

Att synliggöra hur ojämställdhet hänger ihop med andra v ­ ariabler som ålder, funktionalitet m m är det arbete som bedrivs varje gång ett jämställdhetsperspektiv anläggs i en sakfråga.

En resa mot en jämställd stadsdel fri från våld

21

22

Enskede-ร rsta-Vantรถr stadsdelsfรถrvaltning

FOTO: LENNART JOHANSSON

DELMÅL 2

Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

REGERINGENS JÄMSTÄLLDHETSMÅL, DELMÅL 2: Tyngdpunkten ligger på de ekonomiska villkor kvinnor och män har som individer. Delmålet tar sikte på fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män och omfattar inkomster i form av lön och näringsverksamhet samt avkastning på kapital. Vidare omfattas ersättningar och bidrag från transfereringssystemen samt effekter av skatter och avgifter. Begreppet ekonomisk självständighet innebär att kvinnor och män har samma möjligheter och villkor att försörja sig själva och sina eventuella barn. En utgångspunkt är att kvinnor och män ses som individuellt ansvariga för sin försörjning. Att skatter och socialförsäkringar är knutna till individen

En resa mot en jämställd stadsdel fri från våld

främjar en jämn fördelning av både betalt och obetalt arbete. Delmålet omfattar att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och förutsättningar när det gäller tillgången till arbete och att de ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om anställnings-, löneoch andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet. Delmålet omfattar även företagande, att kvinnor ska ha samma möjligheter som män att starta och driva företag som kan växa och generera en inkomst.

Det avlönade arbetet ska inte bara ge ekonomisk självständighet i förvärvsaktiv ålder, utan också innebära ekonomisk trygghet och självständighet under pensionsåren.

23

FOTO: GETTY

LÄRANDE EXEMPEL

24

Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning

LÄRANDE EXEMPEL

AVDELNINGEN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG – FÖRSÖRJNINGSSTÖD OCH VUXEN Liv Fällström, tf biträdande enhetschef. Annika Angerfelt, enhetschef

Systematiskt förändr­ings­­­arbete s­ ynliggör ojämställdhet Genom att använda Globenmodellen, en processkarta inom f­ örsörjningsstöd, har ­jämställdhetsfrågorna lyfts till en ny nivå.

Under flera år har Avdelningen för Individ- och familjeomsorg, försörjnings­

stöd och vuxen arbetat med utveckling av Globenmodellen, en process­ karta inom försörjningsstödet. Modellen har resulterat i att skillnader mellan ­kvinnor och män synliggörs på ett annat sätt än tidigare och att jämställd­ hetsfrågor lyfts upp till en ny nivå inom försörjningsstödsprocessen.

Liv Fällström och Annika Angerfelt arbetar båda på mottagnings­enheten för Avdelningen för Individ- och familjeomsorg – försörjningsstöd och vuxen, Annika som enhetschef och Liv som metodutvecklare och tf biträdande enhetschef. De har varit med och utvecklat G ­ loben­modellen, som beskri­ ver försörjningsstödsprocessens olika delar. Modellen har också gett mer jämställda resultat. 2017 valde de ut ett antal ärenden som de gjorde en jäm­ ställdhetsanalys på. Bland annat kunde de se att många fler män än kvinnor blev självförsörjande. I samband med detta genomfördes även bemötande­ observationer av mötet mellan socialsekreterare och klient. Resultatet visade på skillnader i bemötande av framförallt kvinnor med utländsk b­ akgrund där kvinnorna bland annat blev avbrutna oftare och fick ett m ­ indre hjärtligt bemötande än andra grupper.

– Detta är inget unikt för Enskede-Årsta-Vantör. Liknande tendenser finns inom andra myndigheter. Men nu fick vi syn på det och fick anledning att sär­ skilt börja arbeta med problemet. Genom Globenmodellen arbetar vi mer uti­ från målgrupper vilket gör att vi synliggör ojämställdhet. Bland annat fick vi syn på att kvinnor är överrepresenterade i gruppen sjukskrivna, säger Annika.

Vad är det som gör att ni lyckas så väl?

– Vi gör inget som inte görs på andra försörjningsstödsenheter men genom Globenmodellen har en systematik skapats för de olika delarna i försörjningsstödsprocessen. Systematiken gör att vi får syn på ojämställd­ heten och kan följa upp de insatser som ges till kvinnor respektive män.

Till exempel strävar vi efter att alltid ställa frågor om våld till både k­ vinnor och män, säger Liv. En resa mot en jämställd stadsdel fri från våld

I KORTHET →→systematik i försörj­nings­ stöds­processen synliggör ojämställdhet →→en medveten satsning på insatser för gruppen ­kvinnor →→ checklista för ett jämställt ­bemötande

25

LÄRANDE EXEMPEL

Jämställdhetsarbetet har lett till såväl nya arbetssätt och ändrade utfall.

– Tidigare tittade vi mer på antalet individer och inte utifrån om klienten var kvinna eller man, hur ålder påverkar utfall, om det finns barn i f­ amiljen eller inte. Vi utreder behov och förmågor och utifrån det matchar vi med lämpliga insatser. Vi tittar också på målgrupper och utifrån ett intresse kan socialsekreterare kompetensutveckla sig i ett särskilt område som gynnar en målgrupp som på sikt kan leda till en snabbare väg mot självförsörjning.

T ex att jobba med ensamstående kvinnor i Rågsved kan leda till att de ska­ par ett eget nätverk i sitt närområde, vilket också är en vinst för kvinnorna.

Att titta på målgrupper är otroligt effektivt – det synliggör hur alla delar i en människa påverkar vilket utfall insatsen ger, berättar Annika.

– Det var först när vi gjorde en medveten satsning på insatser för gruppen kvinnor som vi nådde lika goda resultat för kvinnor och män. Detta har också lett till nya arbetssätt, fortsätter Liv. På vilket sätt?

– Vi har identifierat att kvinnor oftare än män är sjukskrivna för diffusa smärtrelaterade åkommor. Vi kommer nu börja med förrehabiliterande insatser för kvinnor. Om vi inte hade synliggjort skillnader mellan män och kvinnor hade vi aldrig kommit så här långt och kunnat målgrupps­ anpassa insatserna, berättar Annika.

– Vi är väldigt bra på att arbeta med alla delar i f­ örsörjningsstödsproces­sen och det har vi blivit genom Globenmodellen och vårt systematiska jämställd­ hetsarbete fortsätter Annika.

Ett annat exempel är arbetet med ensamstående mammor med barn boende i Rågsved som ges särskilda förberedande insatser och sedan ­möjlighet till praktik. Flera av dem har redan fått anställning.

– Dessutom har vi, utifrån observationsstudien som har gjorts av mötet mellan klient och socialsekreterare, också tagit fram en checklista för ett jämställt bemötande. Alla socialsekreterare har också med sig ett laminerat exemplar av Globenmodellen till mötet med klienten, för att kunna visua­ lisera vilken process vi använder. Oavsett om det är en kvinna eller man vi möter så använder vi samma process, berättar Liv. – Att arbeta med att säkerställa ett jämställt bemötande är en ständigt pågående process. Men utan Enskede-Årsta-Vantörs medvetna satsning på jämställdhetsintegrering hade det inte blivit lika prioriterat. Arbetet med jämställdhetsintegrering har gjort att enheten är snabbare på att se k­ vinnor och mäns behov vilket på sikt kan korta bidragstiden. Det leder också till ett minskat lidande för den enskilde klienten då hon eller han blir själv­ försörjande fortare samt bättre använda skattemedel, avslutar Annika.

26

””

Att arbeta ­utifrån målgrupper ­synliggör ojämställdheten.

Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning

LÄRANDE EXEMPEL

””

Jämlikhet är ett vidare begrepp ­eftersom det avser lika möjligheter, skyldigheter och rättvisa förhållanden mellan alla individer och g ­ rupper i samhället. Det går inte att nå ett ­jämlikt samhälle, utan att det är ­jämställt. Jämställdhet är därmed en viktig jämlikhetsfråga.

En resa mot en jämställd stadsdel fri från våld

27

28

Enskede-ร rsta-Vantรถr stadsdelsfรถrvaltning

FOTO: LIESELOTTE VAN DER MEIJS

DELMÅL 3

Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.

REGERINGENS JÄMSTÄLLDHETSMÅL, DELMÅL 3: Delmålet är nytt som självständigt mål sedan november 2016. Målet omfattar hela det ­formella utbildningssystemet från f­ örskola till ­universitet och högskola, inklusive vuxen­ utbildning och yrkeshögskolan. Även ­bildning och utbildning utanför det formella utbild­nings­­ systemet omfattas, till exempel ­folkhögskolor och studieförbundens ­utbildningsverksamhet.

Arbetet mot de könsbundna studievalen omfattar alla delar av utbildningen och ger ett strategiskt fokus till arbetet för en jämställd utbildning. Att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och

En resa mot en jämställd stadsdel fri från våld

­ illkor när det gäller personlig utveckling v handlar om jämställda förutsättningar att utveckla intressen, ambitioner och att nå sin fulla potential utan att hindras av s­ trukturer, fördomar och stereotypa föreställningar ­utifrån kön. Det finns ett särskilt ansvar inom skolväsendet att främja personlig ­utveckling.

Målsättningen om en jämställd ­personlig utveckling omfattar även andra ­arenor utanför den formella och icke-formella utbildnings­ sektorn, till exempel föreningslivet, och har bäring på flera av de jämställdhetspolitiska delmålen.

29

FOTO: CALLE HEDRÉN

LÄRANDE EXEMPEL

30

Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning

LÄRANDE EXEMPEL

SNÖSÄTRA FÖRSKOLOR Eva Lindström, rektor. Kristina Borgström, specialpedagog

Förskolan lägger grunden för livet När barnen själva fick berätta om sin tid på förskolan framkom tydliga skillnader. Genom att sätta ljus på de strukturella problemen och aktivt jobba med verktyg som sociogram, genusfällor och förändringsledare vill Snösätra förskolor ge alla barn lika möjligheter.

Under tio års tid har Snösätra förskolor intervjuat barnen om sin tid på för­

skolan våren innan de ska börja skolan. Fokus ligger på barnens strategier för att upprätthålla och inleda ett kamratskap samt barnens upplevda in­fly­ tande över verksamheten. I intervjuerna har det framkommit att flickorna vill leka mer med pojkarna medan pojkarna vill leka med varandra.

– Det är ett strukturellt problem över tid. Det handlar om ett normska­ pande där både flickor och pojkar vill vara som pojkar. Det är ett hinder på vägen mot en jämställd förskola, slår rektor Eva Lindström fast.

– Vi har frågat barnen, mer evidens får man inte i förskolan, säger ­Kristina Borgström, specialpedagog.

För att börja arbeta med detta gjorde man en jämställdhetsanalys av verksamheten. Analysen blev grunden för ett omtag i jämställdhetsarbetet på förskolan.

– Vi har presenterat analysen för alla pedagoger och nu ska de arbeta med de åtgärder vi tagit fram för att göra verksamheten mer jämställd, berättar Eva. Livsmönster läggs tidigt

Det man gör i förskolan grundlägger flickor och pojkars förutsättningar i livet. Gedigen forskning visar att förskolan lägger grunden för framtida skolgång, arbetsliv och relationer.

– Det är viktigt för oss att skapa en jämställd och jämlik verksamhet eftersom vi här lägger grunden för en god självkänsla och tilltro till den egna förmågan genom hela livet, säger Kristina.

– Pojkar väljer andra pojkar, flickor väljer pojkar. Män väljer män, ­kvinnor väljer män. Det finns ett mönster som gör att flickor och k­ vinnor utestängs från vissa positioner i samhället. Dessutom begränsas både flickor och pojkars valmöjlighet i livet, vilket skapar ojämställdhet. Vi måste öppna fler dörrar för både flickor och pojkar, säger Eva med patos.

Förskolans nya läroplan ger den fria leken större betydelse än tidigare.

En resa mot en jämställd stadsdel fri från våld

I KORTHET →→flickorna vill leka mer med pojkarna medan pojkarna vill leka med varandra →→mer närvarande ­pedagoger →→identifiera genusfällor

Att synliggöra skillnader mellan kvinnor och män, flickor och pojkars makt, inflytande och resursfördelning och är grunden för jämställdhetsarbetet.

31

LÄRANDE EXEMPEL

Fri spontan lek är initierad och styrd av barnen och har ett egenvärde i att den är rolig och lustfylld. I den syns normer i barngruppen extra tydligt.

– Fokus på den fria leken och lekens vikt för barnens utveckling gör att det är extra viktigt att vi gjorde den här analysen. I leken ger barnen uttryck för sina innersta önskningar, tankar och behov, förklarar Kristina.

Sociogram och närvaro

En av åtgärderna är att pedagogerna är mer närvarande i den fria leken.

– Det handlar om att barnen inte ska låsa sig vid en lek eller en kamrat, utan testa att leka nya lekar och med nya kamrater. På så sätt uppmuntrar vi flickor och pojkar att leka tillsammans och upptäcka varandra som kam­ rater, säger Kristina.

Pedagogerna använder sig av ett sociogram över lekrelationer och lek­ förmåga för att veta var de ska gå in och stödja barnens lek. Det innebär att de har ett papper med alla barns namn och så gör de pilar mellan barnen för att synliggöra vem som leker med vem och sätter ett omdöme på deras förmåga att leka.

– Med hjälp av sociogrammet vet vi var vi ska börja arbeta. Det är väldigt viktigt att man lär barn att ta kontakt med andra barn, att leka med andra och att vara en god kamrat. Kommer du undan med att behandla en kompis dåligt på förskolan så fortsätter du med det i skolan och i värsta fall hela livet. Ju äldre man blir desto svårare blir det att bryta ett beteende, säger Kristina.

32

Genussystemet är ett sätt att förklara och förstå ojämställdhet, och bygger på två principer: könens isärhållande (att flickigt och pojkigt hålls isär och ses som varandras motsatser) och manlig överord­ ning (att pojkar utgör norm och att deras handlingar betraktas mer värdefullt).

– Yvonne Hirdman, ­professor

Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning

LÄRANDE EXEMPEL

Medvetenhet stärker likvärdigt bemötande

Pedagogerna arbetar också med att identifiera genusfällor som de själva kan falla i, det vill säga situationer där pedagogerna behandlar flickor och pojkar olika. Ett sådant tillfälle som de kunnat identifiera är att flickor ropades tillbaka till pedagogerna oftare och förväntades hålla sig nära dem, medan pojkar tilläts gå längre bort men fick fler tillsägelser. Dessutom visade det sig att flickorna fick mer hjälp än pojkarna. Genom att bli med­ vetna om genusfällor kan pedagogerna ge alla barn ett likvärdigt bemö­ tande. För att synliggöra detta har man infört förändringsledare.

2016 startade en förändringsledarutbildning som hölls av förvaltning­ ens jämställdhetsstrateg. Alla som ville fick anmäla sig, och utbildningen samlade runt 90 medarbetare från stadsdelens förskolor. Träffarna utgick ifrån skolverkets webbutbildning Sju timmar till ett jämställt bemötande.

– Pedagogerna som utbildades i jämställdhet fick ta en aktiv roll i att observera kollegiet, och ge omedelbar feedback till pedagogerna om flickor och pojkar behandlades olika.

Det är väldigt viktigt att återkopplingen sker direkt, så att man inte ­väntar till planeringstiden dagen efter, för då är risken att man inte kopplar feedbacken till själva handlingen, säger Kristina.

””

Pedagogerna arbetar med att identifiera genusfällor som de själva kan falla i, det vill säga situationer där de behandlar flickor och pojkar olika.

Utvärdering i maj

En utvärdering av de förnyade arbetssätten ska göras i intervjuerna med årets sexåringar i maj 2019.

– Vi hoppas att vårt arbete ska ha gett effekt men vi räknar samtidigt att vi måste anpassa vårt arbetssätt utifrån barnens synpunkter. Det här är ett långsiktigt arbete som vi bara är i början på, säger Kristina.

KARIN ÅBERG, AVDELNINGSCHEF FÖRSKOLA

– Förvaltningens systematiska jämställdhetsarbete har bidragit till avdelningens och förskolornas val av prioriteringar och insatser. Avdelningen har påbörjat arbetet med att utveckla uppföljning av mål, insatser och aktiviteter utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Enheternas arbetsplatsträffar har jämställdhet på agendan och har påbörjat självskattning av jämställdhet i förskolornas samtliga arbetslag för att ytterligare observera vilka insatser som behövs i just deras verksamheter. En enhet beskriver hur jämställdhetsanalysen bidragit till att verksamheten nu erbjuder alla barn mer fysiska aktiviteter, en annan enhet beskriver att analysen bidragit till deras arbete med att utveckla bemötande utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Förskolan har ett tydligt jämställdhetsuppdrag vilket förtydligas ytterligare i den reviderade läroplanen 2018, och förvaltningens arbete med en jämställd förskola för alla barn fortsätter.

En resa mot en jämställd stadsdel fri från våld

33

34

Enskede-ร rsta-Vantรถr stadsdelsfรถrvaltning

FOTO: GETTY

DELMÅL 4

Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha ­möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.

REGERINGENS JÄMSTÄLLDHETSMÅL, DELMÅL 4: Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Målet omfattar inte endast fördelningen av obetalt arbete inom ett heterosexuellt par i ett hushåll, utan avser fördelningen mellan kvinnor och män av ­obetalt arbete på samhällsnivå. Målet omfattar även obetalt hemarbete, omsorgen om

En resa mot en jämställd stadsdel fri från våld

barn, äldre och andra närstående. Målet inbegriper både den som ger omsorg och den som tar emot den. Med hemarbete åsyftas det hushålls- och underhållsarbete som utförs i hemmet. Den äldreomsorg och barnomsorg som inte är obetald omfattas av delmål 6, jämställd hälsa.

35

FOTO: CALLE HEDRÉN

LÄRANDE EXEMPEL

36

Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning

LÄRANDE EXEMPEL

AVDELNINGEN FÖR KULTUR, FRITID OCH DEMOKRATI Jenny Bertvall, enhetschef. Mia Stavling, koordinator Öppna förskolan

Jämställda och ­när­varande föräldrar ­stärker barns självkänsla Jenny Bertvall är enhetschef för fältassistenterna som arbetar uppsökande med ungdomar, öppna förskolor och föräldramottagningen. Tillsammans med Mia Stavling, koordinator för öppna förskolan, berättar hon hur avdelningen arbetar med jämställdhet från barndomen till det egna föräldraskapet.

I fältassistenternas uppsökande uppdrag strävar de efter att ta kontakt med

lika många flickor som pojkar, att flickor ska få lika mycket tid och resurser, och att fältassisterna ska besöka platser som både flickor och pojkar besöker.

Målet är att ge flickor och pojkar med riskbeteenden och andra riskfaktorer stöd tidigt i livet. Innan fältassistenterna påbörjade sitt jämställdhetsarbete var tre av tio ungdomar som de nådde flickor. Efter en analysverkstad om jäm­ ställdhet fick fältassistenterna upp ögonen för ojämställdheten.

– Det finns en föreställning om att pojkarna är ute och stökar medan flickorna är lugna och har mindre behov. Riskbeteenden skiljer sig m ­ ellan grupperna,men behoven är inte så mycket mindre hos flickorna. Flickor blir osynliggjorda. Traditionellt har man sett olika på pojkar och flickor. Exem­ pel­vis så har flickor som begår brott ofta setts som kriminella p­ ojkars flick­ vänner. Flickorna är ofta lite yngre, trots det tar fältassistenterna i större uträckning kontakt med pojkarnas föräldrar och med socialtjänsten för att stödja pojkar, berättar Jenny.

För att förändra vilka de når ut till har fältassistenterna börjat arbeta uppsökande på platser där fler flickor rör sig. Många ungdomar träffar de i skolan, men det är viktigt att träffa dem på fritiden också. Pojkar träffar de på fritidsgårdar. För att träffa flickorna rör de sig på eftermiddagen i galle­ rior, bibliotek och på caféer.

– Vi upptäckte att de flesta av våra samverkansmöten hade killar i fokus och handlade om kriminalitet. Vi arbetade mycket mindre med ungdoms­ mottagningen och med aktörer som når flickor. Sen handlar det om hur vi tolkar flickors och pojkars behov. Vilka arbetar vi mest ihärdigt med och vilka ser vi som mest mogna och släpper tidigare fastän de behöver stöd?

Pojkar får oftare stöd under längre tid, säger Jenny.

En resa mot en jämställd stadsdel fri från våld

I KORTHET →→analysverkstad fick fält­ assistenterna upp ögonen för ojämställdheten →→uppsökande på plats där fler flickor rör sig. →→nytt utfall är att vi når fyrtio procent flickor i de individuella kontakterna

””

Det finns en före­ ställning om att ­pojkar är ute och stökar, medan flickorna är lugna. Flickor blir ­osynliggjorda.

37

LÄRANDE EXEMPEL

Efter projektet når de nu fyrtio procent flickor i de individuella k­ ontakterna, i gruppkontakterna har det inte ökat lika mycket. En orsak är att de p­ recis har arbetat med en fotbollsturnering riktad till pojkar, men de ska satsa mer på gruppaktiviteter för flickor i framtiden. Öppna förskolan och Föräldramottagningen

Medan fältassistenterna arbetar med ungdomar, arbetar Öppna förskolan och Föräldramottagningen med att stödja föräldrar genom att ge f­ öräldrar ett tidigt stöd till ett aktivt föräldraskap för att stärka deras relation med barnen. Genom att arbeta med jämställdhet kan fler barn få en bra r­ elation till båda sina föräldrar. Öppna förskolan arbetar bland annat med att titta på sin miljö utifrån ett jämställdhetsperspektiv och kollegor diskuterar sinsemellan hur de bemö­ ter besökande mammor, pappor, flickor och pojkar. Barn- och vuxenböcker om jämställdhet lånas in från biblioteket och emellanåt sätts pratbubblor med frågeställningar och påstående upp på väggarna för att stimulera dis­ kussioner. Ett quiz ur ett jämställt föräldraskapsperspektiv har tagits fram och använts bland föräldrarna för att starta samtal och inspirera till att öka förståelsen för barnets ökade välmående med jämställda föräldrar.

Hälften av de sex öppna förskolorna i stadsdelen har ungefär lika många pappor som mammor på besök. Andra sticker ut genom att de besöks av en större andel mammor. Öppna förskolan har märkt att pappor drar pappor.

Om en ensam pappa kommer till en grupp med bara kvinnor är det vanligt att han inte kommer tillbaka. De arbetar därför med att locka pappor på flera olika sätt. Exempelvis uppmuntrar de hela familjer att komma tillsammans genom att hålla öppet vissa lördagar på Rågsveds öppna förskola.

– När det är lördagsöppet är det vanligt att mamman, som ofta är hemma med barnet den första tiden, kommer med sin partner till öppna förskolan så att han också får upptäcka den innan han påbörjar sin föräldra­ledighet, säger Mia. I vissa områden har de sett att det är svårt att locka pappor med bebisar till Öppna förskolan och man har period­ vis infört pappagrupper. Målet är att pappor ska få ett forum där de träffar andra pappor och får en chans att prata föräldraskap och dela tankar och funderingar ur ett pappaperspektiv. Öppna förskolorna i Högdalen och Årsta har riktad verksamhet för ensamstående föräldrar. Den absoluta majoriteten som kommer är ensam­ stående kvinnor. Här finns möjlighet för föräldrarna att skaffa sig nätverk med andra i samma situation. Personalen stöttar besökarna och erbjuder föräldrarådgivarnas tjänster till de som önskar.

– Öppna förskolan erbjuder en plats för social samvaro, föräldradis­ kussioner och stöd i föräldraskapet. Den riktade verksamheten för ensam­ stående föräldrar vänder sig till både mammor och pappor, men ytterst få pappor har hittills kommit, berättar Mia. Öppna förskolan i Rågsved har också identifierat ett behov av mötes­

38

I KORTHET →→mötesplatser för utrikesfödda kvinnor →→personalen medveten om jämställdhetsfrågor →→pappor behöver också stöd

Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning

LÄRANDE EXEMPEL

platser för utrikesfödda kvinnor. Det är dels nyanlända kvinnor, dels kvinnor som bott i Sverige i många år men som är hemma med barn en längre tid och inte kommit in på arbetsmarknaden. Öppna förskolan erbjuder under­ visning i svenska för invandrare, drop-in-tider med studie- och yrkesväg­ ledare, och cykelskola för alla besökare, både män och kvinnor men det är främst kvinnor som har tagit del av detta.

Ett kulturprojekt finansierat av Länsstyrelsen pågår under läsåret för utrikesfödda kvinnor, som bland annat inkluderar kulturbesök och sam­ hällsinformation, och där ett av syftena är att stärka kvinnornas roll utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

För att stärka föräldrar har Föräldramottagningen möjlighet att boka hembesök med stöd i föräldrarollen för nyblivna föräldrar. Föräldrarna kommer att bjudas in till föräldrakvällar på Öppna förskolan där de får träffa andra par och diskutera och reflektera kring föräldrarollen.

– Detta är ett sätt att försöka få fler pappor att söka stöd i sitt föräldraskap.

Oavsett om barnet är två eller sjutton år är det fler kvinnor som söker stöd i sitt föräldraskap. Men pappor behöver också stöd och för barnet är det vik­ tigt att ha en god relation med båda sina föräldrar, säger Jenny.

Både Mia och Jenny menar att det är viktigt att jobba på lång sikt.

– Vi måste arbeta med att göra personalen medveten om jämställdhets­ frågor, och hela tiden följa upp och sätta mål genom att löpande ta upp ämnet på APT, planeringsdagar och gå fortbildningar. Att det står i verk­ samhetsplanen och att cheferna engagerar sig är framgångsfaktorer. Oav­ sett om det handlar om stöd till ungdomar eller till föräldrar är det viktigt att arbetet är långsiktigt och uthålligt, slår Jenny fast.

En resa mot en jämställd stadsdel fri från våld

””

Pappor behöver också stöd, och för barnet är det viktigt att ha en god relation med båda sina föräldrar.

39

40

Enskede-ร rsta-Vantรถr stadsdelsfรถrvaltning

FOTO: LIESELOTTE VAN DER MEIJS

DELMÅL 5

Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa.

REGERINGENS JÄMSTÄLLDHETSMÅL, DELMÅL 5: Delmålet är nytt som självständigt mål sedan november 2016. En god folkhälsa ­handlar inte endast om att hälsan bör vara så god som möjligt, den bör också vara så ­jämlikt och jämställt fördelad som möjligt. ­Del­målet ­jämställd hälsa avser fysisk, psykisk och ­sexuell/reproduktiv hälsa, och omfattar såväl förebyggande folkhälsoarbete som ­åtgärder och insatser till enskilda personer gällande

En resa mot en jämställd stadsdel fri från våld

socialtjänst, stöd och service till personer med funktionsnedsättning samt hälso- och sjukvård.

När det gäller omsorg tar målet sikte på offentligt finansierad omsorg. Det obetalda omsorgsarbetet omfattas av delmålet en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Barnomsorgen omfattas av delmålet jämställd utbildning.

41

FOTO: SARA MC KEY

LÄRANDE EXEMPEL

42

Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning

LÄRANDE EXEMPEL

AVDELNINGEN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG, BARN OCH UNGDOM Ewa Franzen och Viktor Johansson, utredare

Insatser på lika villkor När alla placeringar av flickor och pojkar setts över och siffror för resurser granskats visar det sig att pojkar får mer av resurserna än flickor. Nu börjar arbetet med att undersöka hur det kommer sig.

Under 2017 började avdelningen för Individ- och familjeomsorg – barn

och ungdom se över den könsuppdelade statistiken avseende placeringar av flickor och p­ ojkar utifrån stadens verksamhetsmål som löd ”Flickor och pojkar, kvinnor och män får ett jämställt bemötande, en jämställd myndig­ hetsutövning samt jämställd stöd och omsorg”. Avdelningen såg över alla placeringar som gjorts under året i syfte att se om flickor och pojkar får resurser på lika villkor.

Resultatet visade att pojkar får mer av resurserna än flickor. Pojkar får fler vårddygn och till en högre kostnad än flickor. Resultatet gav dock inte svar på om flickor och pojkar får ett jämställt bemötande, en jämställd myndighetsutövning samt jämställd stöd och omsorg vilket var det över­ gripande målet.

Under 2018 försökte avdelningen därför kvalitetsgranska de siffror som framkommit och göra en bedömning om skillnaderna var motiverade.

Arbete var krävande och ledde inte fram till något resultat. Det var svårt att hitta en lämplig metod för att kvalitetsgranska.

Däremot gjordes samma granskning av resursfördelning som året innan och den visade då på ännu större skillnader mellan könen, det vill säga att pojkar fick ännu mer av resurserna än flickorna. Betyder det att avdelningen fattar ojämställda beslut? Det är det för tidigt att svara på.

Inom ramen för Modellkommuner träffade vi januari 2019 Farsta stadsdels­ förvaltning (avdelningen för Individ- och familjeomsorg – barn och ungdom) för att jämföra och lära av varandra i en så kallad ”haverikommission” till­ sammans med Gertrud Åström. Vi försökte identifiera moment i arbets­ processen som kan jämställdhetssäkras och leda till jämställda resultat.

Vi diskuterade också kopplingen resursanvändning och målstyrning.

Utifrån det mötet har vi tagit ett beslut tillsammans med avdelnings­ chefen Jeanette Holmqvist om att göra en fördjupad analys under 2019.

Avdelningen ska granska ett 20-tal ärenden: tio stycken flickor och pojkar som har placerats med stöd av 6§ LVU (omedelbart omhändertagande uti­ från ett eget beteende) och tio ärenden som utifrån eget beteende beviljats insatsen MST (multisystemisk terapi), vilket är den mest intensiva insatsen som kan ges på hemmaplan. Denna granskning ska göras i syfte att se om flickor och pojkar får insats, alternativt placering, på likvärdiga villkor.

En resa mot en jämställd stadsdel fri från våld

I KORTHET →→jämföra och lära av ­varandra i en ”haveri­ kommission” →→pojkar fick ännu mer av resurserna än flickorna →→fördjupad analys 2019

””

Betyder det att ­avdelningen fattar ojämställda beslut?

Det är det för tidigt att svara på.

43

FOTO: CALLE HEDRÉN

LÄRANDE EXEMPEL

44

Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning

UTREDNINGSENHETEN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG – BARN OCH UNGDOM

LÄRANDE EXEMPEL

Sandra Rosqvist, enhetschef. Jämställdhetscoacher: Emma Vaara, Josefine Lundborg, Julia Ferséus, Lisa Päiviö, Mikaela Sanchez, Oskar Nilsson, Sabina Bremer och Viola Luu.

Genusmedveten utredningsenhet Efter att externa observatörer påvisat vilka utvecklingsområden som behövde utvecklas arbetar enheten aktivt med att ha span på genusfrågor. För att nå ut till alla medarbetare har en grupp med jämställdhetscoacher bildats.

Utredningsenheten inom Individ- och familjeomsorg – barn och ungdom,

består av 35 socialsekreterare fördelade på fem grupper med varsin biträ­ dande enhetschef. Under 2017 fördes en dialog, med stöd av förvaltning­ ens jämställdhetsstrateg, om hur vi på bästa sätt skulle kunna arbeta med jämställdhet på utredningsenheten. Vi enades om att ett lämpligt sätt var att arbeta utifrån Ingrid Claezons bok Att göra skillnad – könsperspektiv i socialt arbete med barn och ungdomar.

Enhetens medarbetare indelades i tvärgrupper och fick arbeta med att ha ”span” på frågorna: →→ Hur gör vi genus i relation till socialarbetarrollen? →→ Hur gör vi genus i relation till klienter/ brukare?

Arbetet resulterade i att medarbetarna identifierade vissa jämställdhets­ utmaningar som de var intresserade att arbeta vidare med. Medarbetarna kunde även säga vilka önskade effekter de ville se och gav förslag på några konkreta åtgärder att utveckla vidare. För att hitta ett smidigare sätt att nå ut till alla medarbetare tillfrågades 1–2 medarbetare från varje grupp som var extra intresserade att fortsätta jämställdhetsarbetet tillsammans med enhetschefen och med stöd av jämställdhetsstrategen. På första träffen enades gruppen om namnet jämställdhetscoach och uppdragets mål.

I KORTHET →→span på genusfrågor med inspiration från boken Att göra skillnad →→regelbundet stöd från jämställdhetsstrateg →→dela goda exempel

””

Vi enades om att arbeta utifrån boken ’Att göra skillnad’.

Vårt uppdrag är att utifrån framgångsfaktorer vid förändring:

Koppla arbetet till Stockholms stads jämställdhetsuppdrag och de jämställd­ hetspolitiska målen. →→ Vision En genusmedveten utredningsenhet är en del i det ordinarie arbetet. →→ Motivation Att leda övningar och samtal som motiverar kollegor att vilja ”spana” på sitt arbete och verksamhetsutveckla. →→ Kompetens Att se över den kompetens som finns i gruppen och lära av varandra. →→ Resurser Att ges tid att reflektera och sammanställa en handlingsplan utifrån det grupperna kommer överens om att förbättra.

En resa mot en jämställd stadsdel fri från våld

45

LÄRANDE EXEMPEL

Var 6–8 vecka sammankallas coacherna och får stöd av förvaltningens s­ trateg med förslag på struktur och innehåll. Coacherna får en möjlighet utrycka dilem­man och utmaningar, men även dela goda exempel från sina g­ rupp­möten. Vi hjälps åt att handleda varandra och följer upp de övningar coacherna prövat på gruppmöten. Vi skapade på så sätt ett forum för kollektivt lärande.

Under 2018 hade två enheter inom avdelningen externa o­ bservatörer som deltog i klientmöten, för att se hur vi bemöter kvinnor och män, flickor och pojkar. Det externa företaget som vi anlitade för uppdraget har i sin rapport redovisat vissa utvecklingsområden som medarbetarna/enheten behöver utveckla.

””

Vi hjälps åt att handleda varandra och följer upp de övningar coacherna prövat på gruppmöten.

Vi skapade på så sätt ett forum för kollektivt lärande.

Kollektivt lärande i jämställdhetsarbetet

Susanne Andersson, fil dr i pedagogik, inriktning o­ rganisationspedagogik, vid Stockholms universitet har i boken Kollektiv lärande – i a­ rbetslivet skrivit en artikel som handlar om kollektivt lärande utifrån en kritisk genusvetenskaplig grund. Hon menar att när vi arbetar med genusfrågorna i grupp sker reflektionen i flera led och skapar lärande och nya arbetssätt.

När vi arbetar med att jämställdhetsintegrera en organisation kan det lätt bli ett förändringsarbete som koncentrerar sig på strukturer och g­ lömmer att kulturen i organisationen som bygger på normer och värderingar också måste utmanas. Att prioritera vikten av kritisk reflektion över hur genus spelar roll kan vara sällsynt inte minst inom socialt arbete som b­ rottas med tid som ska räcka. Därför är det extra roligt att beskriva enhetens reflektions­arbete som samtidigt är stort forskningsfält. Tyvärr finns det inte plats av en genomgång av all den omfattande forskning här.

Vi har alla en del i att ”göra kön” och återskapa en genus­impregnerad kultur, i både tal och handlingar. Det är precis det som utredningsenheten utmanar och försöker ändra på genom att ha infört jämställdhetscoacher.

Genom övningar hjälper vi varandra att få syn på hur genus konstrueras på enheten i klientmöten. Vilka förväntningar finns på föräldraskapet, vem ringer vi, vem ställer vi krav på? Vilka är föräldrarna? Hur definierar vi deras etniska bakgrund, har det betydelse och i så fall hur då? Är vi utsatta för härskartekniker av våra brukare? Är det i så fall män eller kvinnor som står för det? Hur hanterar vi att män i större uträckning väljer att inte titta på den kvinnliga utredaren?

Sådana här händelser som sker i det dagliga arbetet är några av de f­ rågor som gruppen brottas med. Mot bakgrund av den forskning som finns om både lärande och reflektion över genus bidrar träffarna till att öka med­ veten­heten, men också till nya arbetssätt.

Susanne Andersson talar om vikten av en gemensam och kritisk ref­lek­tion av genusmönster, eget agerande och hur kön spelar roll för vårt a­ gerande. Hon menar att ett kollektivt lärande inte uppstår i sig själv, utan också behöver omgärdas av en kritisk reflektion. När vi arbetar med jämställdhet i organisa­ tionen behöver vi alltså ha en kunskap kring genus och genussystemet.

46

KONKRETA VERKTYG SOM KAN HJÄLPA OSS →→Ta upp ”genusfällor” på handledningen →→Forumspel, iscensätta situationer och utforska nya handlings­mönster. →→Checklista för vad vi ska tänka på i möte med vårdnadshavare.

Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning

LÄRANDE EXEMPEL

””

Jämställdhetspolitikens syfte är att förändra de strukturella och o ­ jämlika maktförhållandena m ­ ellan kvinnor och män

En resa mot en jämställd stadsdel fri från våld

47

FOTO: SARA MC KEY

LÄRANDE EXEMPEL

48

Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning

FÖREBYGGANDEENHETERNA, ÅRSTAPAVILJONGEN OCH MÅRTENSGÅRDEN/SOLGÅRDEN

LÄRANDE EXEMPEL

Cina Söderberg, enhetschef Förebyggandeenheten, Årstapaviljongen Marie Palmgren Berg, enhetschef Förebyggandeenheten, Mårtensgården/Solgården

Hur lockar vi äldre män att delta i sociala aktiviteter?

Förekomsten av oro, ängslan, ångest och sömnproblem är högre hos äldre personer jämfört med andra vuxna. Förebyggandeenheten har dragit upp riktlinjerna för hur de ska få fler äldre män att delta i aktiviteter som främjar social gemenskap.

Förebyggandeenhetens uppdrag är att bidra till att fler kvinnor och män

över 65 år ska klara sig själv längre tid i hemmet och uppleva ökat väl­ befinnande genom att erbjudas social gemenskap, fysisk träning, friskvård samt kunskap om goda matvanor. En av aktiviteterna som erbjuds är buss­ resor och enheten har genom kartläggning sett att kvinnor är överrepresen­ terade när det gäller deltagande på bussutflykter.

Hur kan vi locka fler män att delta på enhetens aktiviteter? I r­ egeringens delmål om jämställd hälsa står att kvinnor och män ska ha samma förutsätt­ ningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. En jämställd hälsa är ett mål i sig, men en god hälsa för kvinnor och män bidrar även till ett jämställt och aktivt deltagande i samhället. Genom vårt arbete med jämställdhetsanalysen har vi stärkts i vår övertygelse att nå samma för­ utsättningar till god hälsa för både kvinnor och män. Psykisk ohälsa är enligt socialstyrelsen vanligt bland äldre personer. Förekomsten av oro, ängslan, ångest och sömnproblem hos äldre personer är hög jämfört med andra vuxna.

Vid 75 års ålder beräknas 15–25 procent lida av psykisk ohälsa. Suicid är vanligare bland äldre män, även om andelen har minskat de senaste tio åren.

Bland män över 65 år är det cirka 23 personer per 100 000 invånare som tar sitt liv, att jämföra med cirka 19 personer i gruppen män 20–64 år. I gruppen män 80–84 år är det cirka 34 personer per 100 000 invånare.

I KORTHET →→bjuda in män till ­fokusgrupp →→följa upp statistiken och resultatet av mäns önskemål →→eventuellt resor endast för män

””

Jämställd hälsa bidrar även till ett aktivt ­deltagande i samhället.

Det här ska vi göra

Verksamheten ska bjuda in till en fokusgrupp med män för att utveckla allt som rör sommarens bussresor och få andra tips om andra områden som kan locka män att delta. Fokusgruppen leds av två medarbetare. När 2019 års bussresor är genomförda kommer ny statistik att tas fram och en genomlys­ ning kommer genomförs av de önskemål som framkommit i fokusgrupperna.

Vi har idag utökat ”Lust till livet”-samtal till äldre och nya grupper med enbart män startade i mars. Vi har planer på att dessa grupper ska erbjudas en eller två egna buss­resor.

En resa mot en jämställd stadsdel fri från våld

49

FOTO: SARA MC KEY

LÄRANDE EXEMPEL

50

Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning

UTFÖRARVERKSAMHETERNA INOM ÄLDREOMSORG, FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH SOCIALPSYKIATRI Therese Forsling, utredare avdelningen för Äldreomsorg

LÄRANDE EXEMPEL

Här gör vi ingen skillnad!

För att ge chefer tydliga verktyg och redskap att jämställdhetsintegrera sina verk­samheter har utförarenheterna arbetat fram ett användbart APT-material.

Under 2017 tog utförarverksamheterna inom Äldreomsorg, funktionsned­

sättning och socialpsykiatri fram ett arbetsplatsmaterial som stöd i a­ rbetet med att jämställdhetsintegrera verksamheterna. Resultatet blev ett jäm­ ställdhetsmaterial och en handledningsguide riktad till chefer med titeln Här gör vi ingen skillnad!. Materialet lanserades i mars 2018 i samband med en workshop och utbildning för enhetschefer. Jämställdhetsmaterialet består av en pärm för chefen att använda med tillhörande powerpoints.

Materialet är indelat i tre teman: →→ Jämställdhetsintegrering och grundläggande kunskap →→ Jämställt bemötande →→ Våld i nära relationer Materialet innehåller också exempel på övningar som kan göras tillsam­ mans med medarbetarna och verktyg för jämställdhetsanalyser. Till varje tema finns fakta kring jämställdhet med koppling till temat, förslag på bikupor och övningar samt filmade scenarier. Exempel på scener som ­spelats in är ”Hur pratar vi om brukare i hemtjänstens personalrum” och ”Hot om våld hemma hos två makar”. Varje inspelad scen är tänkt att ge underlag till diskussion i personalgruppen.

En utvärdering gjordes i slutet av 2018 som visar att materialet under­ lättat för chefer att ta upp ämnet i arbetsgruppen, samt att kunskaperna i jämställdhet ökat inom verksamheterna.

NÅGRA REFLEKTIONER FRÅN MEDARBETARNA INOM ­UTFÖRARVERKSAMHETERNA:

”Vi har gått från att tro och tycka till att veta och kunna visa” ” Vi börjar bli medvetna om att våra benämningar för aktiviteter, som herrklubb och damkafé, kan exkludera personer.” ” Vi inom personalen började efter utbildningarna att observera varandra och reflektera över hur vi bemötte brukarna i olika ­situationer”.

En resa mot en jämställd stadsdel fri från våld

I KORTHET →→handledningsguide för ­chefer att jämställd­hets­ integrera →→övningar för med­arbetare →→filmade scener för d ­ iskussion

VILL DU TA DEL AV MATERIALET? Maila therese.forsling@ stockholm.se

Inom avdelningen för Äldre-omsorg arbetar vi ständigt för en ökad kvalitet för brukarna.

Jämställdhets­integrering i våra verk­sam­heter innebär kvalitets­vinster. Genom att synliggöra skillnader i hur vi bemöter och vad vi erbjuder kvinnor och män kan vi utveckla våra arbets­ sätt och metoder.

– Leif Kananen, avdelnings­ chef Äldreomsorg 51

52

Enskede-ร rsta-Vantรถr stadsdelsfรถrvaltning

FOTO: LENNART JOHANSSON

DELMÅL 6

Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

REGERINGENS JÄMSTÄLLDHETSMÅL, DELMÅL 6: Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig inte­ gritet. Delmålet omfattar alla yttringar av fysiskt och psykiskt, inklusive sexuellt, våld och hot om våld som riktas mot kvinnor och flickor. Delmålet omfattar vidare heders­ relaterat våld och förtryck samt prostitution och handel med människor för sexuella ändamål. Det andra ledet i delmålet om ­kroppslig integritet handlar om kvinnors och flickors rätt och möjlighet att bestämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduktion. D ­ elmålet omfattar också mäns och pojkars våldsutsatt­ het och kroppsliga integritet. Delmålet har även ett särskilt fokus på kopplingen m ­ ellan

En resa mot en jämställd stadsdel fri från våld

maskulinitet och våld. Vidare omfattas att motverka kommersialisering och exploatering av kvinnokroppen, i medier, pornografi och reklam som syftar till att reproducera föreställningar om kvinnors underordning.

I delmålet ingår också trakasserier, hot och annat våld som sker på internet och andra ­digitala kanaler. Delmålet är således mer ­omfattande än vad som räknas till begreppet våld i nära relationer, dvs. mellan när­stående (prop. 2006/07:38). Delmålet om mäns våld mot kvinnor har även en stark koppling till närliggande former av våld såsom våld i ­samkönade relationer och våld mot barn.

53

FOTO: CALLE HEDRÉN

LÄRANDE EXEMPEL

54

Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning

LÄRANDE EXEMPEL

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN I SAMARBETE MED ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR Susanne Tidestrand, samordnare våldsprevention

Våldsförebyggande arbete som ger resultat MVP, och dess motsvarighet för mellanstadiet Agera Tillsammans, ger barn redan i tidig ålder konkreta verktyg för att definiera vad som är våld.

Pojkar och män står för merparten av det våld som utövas. Men de är också

offer för fysiskt våld i högre utsträckning än flickor och kvinnor. Två metoder för att minska våldet bland unga är Mentorer i våldsprevention (MVP) och Agera Tillsammans (en omarbetad version av MVP anpassad till mellanstadiet).

– MVP är ett utvärderat program för 13–18-åringar med fokus på att förebygga pojkars och mäns våld. Målet är att öka medvetenheten och kunskapen om våld, utmana våra invanda tankemönster och uppmuntra självständigt och kritiskt tänkande genom att öppna för dialog och skapa reflekterande samtal, berättar Susanne Tidestrand, tidigare rektor på Snö­ sätraskolan och numera samordnare för stadsdelens arbete med MVP och Agera Tillsammans.

MVP grundades 1993 vid Northeastern University Center i USA för studier av idrott i samhället. Grunden i MVP är att maskulinitetsnormer är det centrala problemet i mäns våld mot kvinnor, barn och andra män.

Våldsprevention bör därför ta sin utgångspunkt i att förändra de kulturella praktiker och genusideologier som bidrar till att män behandlar kvinnor och varandra illa – att göra sexism till något oacceptabelt med låg status.

– Inom stadsdelens samverkansarbete mellan skola, socialtjänst, för­ skola och polis är förekomsten av våld en fråga som ofta är aktuell. Vi fick höra talas om MVP och att Botkyrka har arbetat med detta. Efter att ha varit på studiebesök där bestämde vi oss för att testa programmet i vår stadsdel, berättar Susanne.

I KORTHET →→bryta maskulinitets­ normer →→verktyg i att definiera vad våld är →→ökad medvetenhet och trygghet bland ­personalen kring vad våld är

””

Grunden i MVP är att maskulinitetsnormer är det centrala problemet i mäns våld.

Styrgrupp med polis och familjeomsorg

Arbetet med MVP i stadsdelen är organiserat på flera nivåer. Styrgruppen består av polis, grundskolechef, avdelningschef individ och f­ amiljeomsorg och samordnare. Här fattas övergripande ekonomiska beslut fattas. I arbets­ gruppen, som består av samordnare, preventionssamordnare, föräldrastöds­ handläggare och jämställdhetsstrateg, fattas operativa beslut. Ytterligare en nivå är lokalt samverkansforum för barn och unga 0–20 år som består

En resa mot en jämställd stadsdel fri från våld

55

LÄRANDE EXEMPEL

av rektorer, förskolechefer, fältassistenter och fritidsgårdspersonal. Denna grupp träffas fyra gånger per år och arbetar med planeringen av lokala grundutbildningar i MVP. – Det mesta av det praktiska arbetet sker på Rågsvedsskolan, Snösätra­ skolan och Hagsätraskolan. Rågsved och Snösätra arbetar med Agera Till­ sammans som är en version av MVP anpassad till mellanstadiets elever.

Hagsätra skolanarbetar med MVP som riktar sig till elever från årskurs 7.

Skolorna är inne på sitt andra år med programmen, fortsätter Susanne.

Genom programmet får flickor och pojkar från en tidig ålder v­ erktyg i att definiera vad våld är och bilda ett gemensamt språk kring genus. Det ger även medarbetare i stadsdelen som möter barn och unga en samsyn kring vikten av att bryta våldsspiralen. De attityder och beteenden som man försöker påverka är svårföränderliga och kräver relativt omfattande och uthålliga insatser över tid för att förändra. Men några resultat kan redan nu skönjas.

– Vi ser att elever lyfter frågor kring våld på ett annat sätt än tidigare, berättar Susanne. Vi ser också en ökad medvetenhet och trygghet bland personalen kring vad våld är, vilka olika typer av våld som finns och hur man kan prata om våld och maskulinitetsnormer.

Förändrad inställning till vad som är våld

Utbildningsförvaltningen genomförde en första utvärdering våren 2018 som visade ett statistiskt signifikant resultat i form av att eleverna efter avslutat program har en ökad benägenhet att anse att det är fel att göra ­sexuella gester eller sexuellt kommentera andra elever. På nationell nivå har Skolverket utvärderat programmet, och resultatet visade bland annat statistiskt signifikanta förändringar kring inställningen till vad som är våld (”att hota någon är våld”, ”att tafsa är våld” osv). Eleverna är efter genom­ förd insats mer benägna att klassa de olika listade beteendena som våld.

Ett annat konkret resultat av arbetet med MVP är att samordnaren Susanne också driver en utvecklingsgrupp med deltagare från de tre sko­ lorna. Gruppen inventerar befintligt material och försöker ta fram eget material, som skolorna kan använda med eleverna i yngre åldrar för att arbeta förebyggande kring våld, hedersrelaterat våld och förtryck, sex och samlevnad och att bryta stereotypa könsnormer. Skolor har ett önskemål om att arbeta våldsförebyggande från förskoleklass och upp till årskurs 9.

56

Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning

LÄRANDE EXEMPEL

””

Jämställdhetsarbetet sker i ordinarie kärnverksamhet.

En resa mot en jämställd stadsdel fri från våld

57

FOTO: LIESELOTTE VAN DER MEIJS

LÄRANDE EXEMPEL

58

Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning

UTFÖRARENHETERNA FÖR DAGLIG VERKSAMHET, GRUPP- OCH SERVICEBOSTÄDER, SOCIALPSYKIATRI Jeanette Wåhslén, enhetschef Daglig verksamhet. Johanna Huuki Dannelöv, enhetschef A ­ ssistansenheten Gruppbostad/servicebostad LSS. Susanne Ågren, enhetschef Socialpsykiatri

LÄRANDE EXEMPEL

V.I.P. Viktig Intressant Person Personer med funktionsnedsättning löper större risk att utsättas för våld än andra. Genom det våldsförebyggande programmet V.I.P. – Viktig Intressant Person – får personer guidning.

Sveriges övergripande jämställdhetspolitiska mål är att kvinnor och män

ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Hur ser det ut när du är kvinna och har en funktionsnedsättning? Forskningen pekar på att personer med funktionsnedsättning har sämre förutsättningar till makt och är en mer våldsutsatt grupp än andra. Personer med funktionsnedsätt­ ning löper större risk att utsättas för våld för att de har en livssituation som ­skiljer sig från samhällets normer. Man kan vara väldigt beroende av andra, ha en svag ekonomisk ställning eller ha en lägre utbildningsnivå, och det kan i sin tur göra att man har svårt att tillgodogöra sig information och att man har en större risk att bli manipulerad av andra. BRÅ uppskattar att så mycket som varannan kvinna med psykisk funktionsnedsättning är utsatt för våld. Det handlar inte bara om fysiskt våld utan det kan också handla om andra former som psykiskt och ekonomiskt våld. Risken är också högre att man utsätter andra för våld som person med psykisk och intellektuell funktionsnedsättning.

V.I.P betyder Viktig Intressant Person, och är ett våldsförebyggande program för personer med intellektuell eller psykisk funktionsnedsättning i stadsdelens verksamhet. Genom att implementera V.I.P har Utförar­enheten för socialpsykiatri, Daglig verksamhet LSS och Grupp- och­­service­bostä­der LSS fått möjlighet att utveckla sitt jämställdhetsarbete inom m ­ ålområde 6: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. V.I.P-programmet är f­ ramtaget och utvecklat av Ewa Fransson Mannelqvist och Kerstin Kristensen. ­Programmet utgår från Ersta vändpunktens och Föreningen Bojens stöd­ program och har tillkommit med medel från Allmänna arvsfonden i pro­ jektet Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt, Bräcke diakoni. Sedan 2015 ansvarar vård- och omsorgsförvaltningen i Eskilstuna kommun för V.I.P.programmet och utbildning av V.I.P.-gruppledare nationellt. Enskede-ÅrstaVantörs stadsdelsförvaltning har nu 13 utbildade gruppledare.

En resa mot en jämställd stadsdel fri från våld

I KORTHET →→kvinnor och män med funktionsnedsättning är en mer våldsutsatt grupp än andra. →→större förståelse för sina rättigheter →→stärker självkänslan för kvinnor och män med funktionsnedsättning

59

LÄRANDE EXEMPEL

Tolv lektioner

Programmet består av tolv lektioner med olika teman som känslor, f­ örsvar, våld, jag som person och fördjupningar av det. Vid varje tillfälle a­ rbetar man med övningar, delar erfarenheter och lär sig känna igen k­ änslor. Grupp­ ledarna arbetar manualstyrt och anpassar övningar och material så att det möter varje deltagares behov. Sedan hösten 2017 har stadsdelen genomfört sex grupper och under våren 2019 pågår fyra grupper.

V.I.P. vänder sig till personer som bor i gruppbostäder eller deltar i daglig verksamhet eller verksamheter inom socialpsykiatrin i stadsdelen.

Grupperna är uppdelade utifrån kön och om man har en intellektuell eller psykisk funktionsnedsättning. Responsen från gruppdeltagarna har varit att man börjar förstå sina rättigheter och att man därför vågar säga ifrån.

Någon har velat flytta från sin bostad. En annan har velat ha ett bankomat­ kort för att kunna styra sin ekonomi själv. Ytterligare andra har velat för­ ändra beslutsprocessen på sin gruppbostad.

Personal på gruppbostäder har berättat att boende som gått V.I.P. börjar säga ifrån och stå för sina åsikter på ett helt nytt sätt. På daglig v­ erksamhet har deltagare börjat prata mera och ta plats med en större självsäkerhet.

Syftet med programmet är att stärka deltagarnas självkänsla.

Tillsammans med Forum Carpe, en kommungemensam funktion för kompetens- och verksamhetsutveckling inom funktionshinderområdet i Stockholms län, har Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning s­ tartat ett nätverk för utbildade V.I.P.-gruppledare. Där kan gruppledarna dela erfaren­ heter och arrangera gemensam fortbildning i områden som är relevanta.

Kunskapen om funktionsnedsattas utsatthet för våld måste stärkas.

Myn­dig­heten för delaktighet uppger i sin rapport Mäns våld mot k­ vinnor med funktionsnedsättning (2017) att det är vanligt att verksamheter för funktionsnedsatta riskerar att fungera som rättsfria zoner där det är per­ sonalens värderingar som avgör allvar i övergrepp. Istället för att våld polisanmäls behandlas det som brister i bemötandet. Det måste förändras för att säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras.

60

””

Boende som gått V.I.P.-programmet ­börjar säga ifrån och stå för sina åsikter på ett helt nytt sätt.

Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning

LÄRANDE EXEMPEL

””

Begreppen jämställdhet och jämlikhet används ibland synonymt i dagligt tal, men de betyder inte samma sak. ­Jämställdhet handlar om relationer mellan kvinnor och män samt hur dessa relationer förhåller sig till makt.

En resa mot en jämställd stadsdel fri från våld

61

FOTO: SARA MC KEY

LÄRANDE EXEMPEL

62

Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning

LÄRANDE EXEMPEL

AVDELNINGEN FÖR UTVECKLING, LOKALER OCH STADSMILJÖ Kersti Tageson, avdelningschef

Trygg och jämställd utemiljö När kvinnor och flickor själva bjuds in och får tycka till om sin närmiljö och önskade ­förbättringar, får stadsdelen värdefulla insikter.

Hur kan vi planera för trygga och jämställda utemiljöer? Jo, genom att

konsekvent söka upp rätt målgrupp! Genom att förstå vilka som är i mål­ gruppen och lyssna och ta tillvara på deras synpunkter säkrar vi att det blir en trygg och jämställd utemiljö.

Hagdalen är en park som binder samman Rågsved och Hagsätra. Den ska nu rustas upp.

För att ta reda på vad medborgarna tycker är viktigt bjöd vi in kvinnor och flickor till en workshop om hur Hagdalen kan utvecklas. I inbjudan använde vi rubriken Hur gör vi Hagdalen till en levande och trygg park för din syster, dotter, mamma och för dig?

En jämställd utemiljö är en utemiljö för alla!

Ett 30-tal flickor och kvinnor tackade ja till vår inbjudan. På träffen fick de titta på en ritning över parken Hagdalen och komma med förslag. Vårt inledande möte följdes därefter upp med fokusgrupper, dels för flickor 13–17 år, dels för flickor och pojkar i årskurs 4. Flickor och pojkar från den närliggande förskolan gjorde illustrationer över olika aktiviteter de ville ha i parken som de ibland också satte text till.

Viktiga synpunkter var förutsättningar för att vilja vara i parken. Till exempel att det finns en toalett, att det är städat och rent, samt öppet och överblickbart. Alla åldersgrupper tog upp frågan om trygghet och säker­ het. En toalett är viktig för att man inte ska behöva lämna parken när något barn ska gå på toaletten, eller slippa gå upp i skogen.

I skapandet av den första skissen värderade vi varje moment utifrån målgruppen. Skissen presenterades sedan i parken där vi fick ta emot flera synpunkter.

Idag håller parken på att projekteras. Synpunkterna har tagits tillvara i arbetet och kommer att finnas med i framtida projekt.

En resa mot en jämställd stadsdel fri från våld

I KORTHET →→kvinnor och flickor bjöds in till en workshop →→fokusgrupper, dels för flickor 13–17 år →→ta tillvara synpunkter för framtida projekt

””

Alla åldersgrupper tog upp frågan om trygghet och säkerhet.

63

LÄRANDE EXEMPEL

Stadsdel:

Datum:

CHECKLISTA

Jämställdhetsintegrering

Poäng 1 Finns ej/inte påbörjat 2 Behöver utvecklas 3 Finns/vi arbetar med

Poäng (1–3) Kommentarer Vi har tagit politiskt beslut om ­jämställdhetsintegrering Den politiska ledningen efterfrågar resultat De högsta cheferna efterfrågar resultat Vi har en gemensam bild över vår styr- och ledningsprocess/styrkedja Jämställdhetsperspektivet är synligt i mål, budget och andra styrdokument Vi sätter övergripande j­ämställdhetsmål och jämställdhetsintegrerade mål I beslutsunderlag beskriver vi konsekvenser för kvinnor och män, flickor och pojkar Vi redovisar könsuppdelad statistik på alla nivåer i verksamhetsuppföljningen I vår uppföljning kommenterar och ana­lyserar vi den könsuppdelade statistiken Vi följer upp jämställdhet i ordinarie ­verksamhets- och budgetuppföljning Vi har åstadkommit konkreta och hållbara förbättringar inom olika verksamhetsområden Vi säkerställer kompetens för att arbeta med jämställdhetsintegrering Vårt tillvägagångssätt för att jämställdhetsintegrera kan systematiseras och överföras till andra verksamhetsområden och kommuner SUMMA POÄNG

64

Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning

LÄRANDE EXEMPEL

HANDLINGSPLAN

Enkel handlingsplan enligt Eskilstunamodellen Under de analysverkstäder som hållits har enheter och avdelningar ­arbetat fram en enkel handlingsplan, enligt den så kallade Eskilstunamodellen. ­Handlingsplanen ska ge svar på hur nytt eller ändrat utfall ska uppnås, genom kartläggning och analys ur ett jämställdhetsperspektiv. Med enkel handlingsplan menas i detta fall att den inte ska vara så omfattande sidmässigt, men den ska innehålla följande rubriker eller svara på följande frågor.

FRÅGOR

1 Det här har vi sett i kartläggning och analys av vår verksamhet ur ­jämställdhetsperspektiv (ojämställdheter som bör åtgärdas).

2 Det här ska vi göra för att öka jämställdheten/få bort ojämställdheten.

3 Ansvarig/-a för att göra förändringen är (namn, befattning).

4 Följande resurser finns till förfogande för arbetet (personal/timmar, ­ekonomiska).

5 Tidplan. Det ska vara klart (datum, månad, år).

6 Så här följer vi upp att jobbet blivit gjort och datum när uppföljningen ska vara gjord.

OBS! Planen behöver inte skrivas i ett särskilt dokument, utan kan med fördel finnas i verksamhetens ordinarie verksamhetsplan.

Kartläggning och analys ur jämställdhetsperspektiv ska, i de fall de blottlägger ojämställdhet, följas av ett utvecklings-/förbättringsarbete för att nå målet om att alla verksamheter i förvaltningen ska leverera jämställd service och myndighetsutövning, fördela resurser jämställt och ha ett lika gott bemötande för kvinnor och män, flickor och pojkar. Det är detta förbättringsarbete som handlingsplanen ska fånga in.

En resa mot en jämställd stadsdel fri från våld

65

66

Enskede-ร rsta-Vantรถr stadsdelsfรถrvaltning

Förvaltningen har kommit en bra bit på väg mot jämställda verksamheter. En utmaning i en stor förvaltning som Enskede-Årsta-Vantör är att få till en systematik som är hållbar över tid och genom organisationsförändringar.

Förvaltningen har tagit fram en gemensam överenskommelse om att åstadkomma konkreta och hållbara förbättringar för kvinnor och män, flickor och pojkar inom ordinarie verksamhet. Nästa steg är att skapa en hållbar process för förvaltningens systematiska kvalitetsarbete, där jämställdhet är integrerat.

Den högsta ledningen har fortsatt det yttersta ansvaret att efterfråga resultat, att säkerställa att den könsuppdelade statistiken analyseras och att vi går från policydokument till konkret verksamhetsförbättring!

Det har varit en fantastisk resa att vara en del av uppbyggnaden av det strategiska arbetet. Det är så grundat i hela organisationen, vi både pratar och gör jämställdhet. Det blir extra tydligt när jag ser i tryck hur otroligt mycket vi har åstadkommit på de här åren – och hur mycket vi har på gång att fortsätta göra. Jag känner mig väldigt stolt att arbeta i Enskede-Årsta-Vantör!

””

Det är så grundat i hela organisationen, vi både pratar och gör jämställdhet.

Gunilla Ekstrand, tf stadsdelsdirektör

En resa mot en jämställd stadsdel fri från våld

67

Vill du komma i kontakt med Katarina? Maila katarina.a.olsson@stockholm.se

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning 08-508 14 000 eav@stockholm.se stockholm.se

ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING 2019 | GRAFISK FORM BLOMQUIST COMMUNICATION | TRYCK ÅTTA.45 | ARTIKELNUMMER 17101 ENSKED ÅRSTA VANTÖR SDF 2019-05

Vi som har satt samman En resa mot en jämställd stadsdel fri från våld: Calle Hedrén, kommunikationsstrateg. Katarina Olsson, strateg för ­jämställdhetsintegrering. Susannah Sjöberg, kvalitetsansvarig.