LÄRA Stockholm #2/2022

Nr 2 2022 DE FÖRFINAR KONSTEN ATT LÄSA VISUELLT ”Jag förstod att den här skolan har potential” PRISAS FÖR SIN LÅGMÄLDA UNDERVISNING

SISSELA NUTLEY

Tekniken stör oss

0 kr

Kostnadsfria möbler På stadens webbplats Stocket återbruk hittar ni kostnadsfria möbler och inventarier som andra verksamheter i Stockholms stad inte längre behöver.

Frigör även utrymme på er skola genom att annonsera ut överblivna möbler och inventarier. Använd Stocket återbruk, spara pengar och bidra till ett klimatsmart Stockholm.

Kostnader för transport och liknande kan tillkomma.

stocket.stockholm.se

e t t p e d a g o g i s k t m a g a s i n f r å n u t b i l d n i n g s f ö r va l t n i n g e n i s t o c k h o l m s s t a d

FOTO ULRICA ZWENGER

Nr 2 2022 Åtta gånger vinnare av Svenska Publishingpriset för bästa personaltidning

Innehåll

19

Skriva sig till lärande.......................................................... 4 Från Järva till Södra Latin................................................ 9 De brevväxlar på gammalt vis.................................... 10 En annan väg in i läraryrket......................................... 12 ”Var finns vårt närmsta skyddsrum?”......................... 13 Hon forskar om ungas skärmtid.................................. 14 Därför är jag rektor......................................................... 19 De lär sig att läsa visuellt.............................................. 20 ”Bort med skadliga kemikalier”................................. 22 Vägledare med brett uppdrag................................... 24

”Jag ville bli rektor för att jag förstod vilken potential den här skolan har”, säger Madeleine Heiman på S:t Eriks gymnasium. I höstas utsågs hon till Årets gymnasie­ rektor i Stockholms stad.

26

”Den värmen som man möter från barn! Man är ganska bortskämd som får ha det så på sin egen arbetsplats.”

Hallå där, Magnus Granath......................................... 25 Läraren som vill vara mjuk........................................... 26 Tävling: vinn biobesök................................................... 29 Minna gillar Ekensbergsskolan................................... 30 Sex och samlevnad får nytt fokus.............................. 32 Vad är det bästa med ditt jobb?................................ 33 Bästa lästipsen för skolan............................................. 34

32

Bara i LÄRA: Livets hårda skola.................................. 35

ÄRA ges ut av utbildnings­för­­valt­ L ningen i Stockholms stad och ­kommer med fyra nummer per år.

ADRESS LÄRA, Utbildningsför­valt­nin­gen, Box 22049, 104 22 Stockholm.

BESÖKSADRESS Hantverkargatan 3A. UPPLAGA 18 500 exemplar.

CHEFREDAKTÖR Tomas Bannerhed, 08-508 33 899, tomas.bannerhed@ edu.stockholm.se.

ANSVARIG UTGIVARE Sofia Oliv.

ART DIRECTION OCH PRODUKTION Blomquist Communication.

TRYCK Åtta.45, Järfälla, 2022.

ISSN 1654-7330.

LÄRA DIGITALT pedagog.­stockholm/lara.

KOSTNADSFRI PRENUMERATION Kontakta ­info.­utbildning@edu.stockholm.se.

OMSLAG Hjärnforskaren Sissela Nutley fotograferad av Ulrica Zwenger.

10

SKRIVUTVECKLING Mariehällsskolan

Isabelle Lüppert Thideman i 1B läser och granskar klasskamraten Emmas text för att kunna återkoppla.

4

Nr 2 2022

Mariehällsskolan SKRIVUTVECKLING

När Mariehällsskolan skulle utveckla undervisningen föll valet på Skriva sig till lärande – en forsknings­ baserad modell som ger extra skjuts åt lärandet. Redan i årskurs 1 får eleverna vara ­varandras mot­tagare och återkoppla till klasskamraterna.

Text ANNELIE DREWSEN Foto ULRICA ZWENGER

Nr 2 2022

5

P SKRIVUTVECKLING Mariehällsskolan

å Mariehällsskolan i Bromma pågår sedan fyra år ett ut­ vecklingsarbete base­ rat på undervisningsmo­ dellen Skriva sig till lärande (STL). Modellen utvecklades från början av lärare i Sollentuna kommun och har sedan spridits i landet via Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), som beskriver den som ”en vetenskapligt beprövad modell som stödjer lärares undervisning och ökar elevers lärande”.

– Det är en modell som innebär att man använ­ der digitala undervisningsmetoder som hävstång för lärandet, säger Elisabeth Österman, rektor på Mariehällsskolan.

Tidigare arbetade hon i Sollentuna kommun och tog med sig modellen därifrån. Hon betonar att det finns forskning som visar att STL höjer resultaten jämfört med traditionell undervisning. Skillnaden är ännu större när man jämför klassrum där eleverna arbetar med digitala verktyg utan någon tydlig struk­ tur för det.

– Man kunde också se att STL lyfte pojkars resul­ tat utan att sänka flickornas. Det är ett kärnuppdrag vi har i hela skolvärlden, säger Elisabeth Österman. Även utvecklingslärare Aida Kotorcic har arbetat

i Sollentuna tidigare. I hennes nuvarande tjänst på Mariehällsskolan ingår att ge stöd åt lärarna på låg­ stadiet. I dag är det lektion i klass 1B, där även klas­ sens ordinarie lärare är med. Det har blivit dags för eleverna att ge varandra återkoppling på vintertexter som de har arbetat med i flera steg.

– Vi har tittat på tre viktiga saker när vi skriver, påminner Aida Kotorcic och får hjälp av eleverna att räkna upp stor bokstav, punkt och mellanrum mellan orden.

Hon visar en elevtext från en annan grupp på skärmen.

– Det är det vi ska kolla på, alltså om de har klarat av de tre sakerna.

Hon läser upp elevtexten för klassen. Sedan får eleverna hjälpas åt att räkna upp allt som är bra med texten, från stor bokstav till stavning. Det blir sex meningar med återkoppling på tavlan. Sedan är det dags för eleverna att återkoppla till varandra. Alla går och hämtar sina STL-böcker, byter med bänkkompi­ sen och börjar skriva i appen Skolstil på surfplattan. ► 6

Nr 2 2022

Mariehällsskolan SKRIVUTVECKLING

Det har blivit dags för eleverna att ge v ­ arandra återkoppling på v ­ intertexter som de har arbetat med i flera steg.

Utvecklingslärare Aida Kotorcic hjälper Isabelle Lüppert Thideman att följa checklistan för åter­ koppling.

Nr 2 2022

7

SKRIVUTVECKLING Mariehällsskolan

Från alla håll hörs elevernas ljudande när de försöker klura ut hur man egentligen stavar till punkt, använt och snowracer. Det är tydligt att eleverna är vana vid det digi­ tala. De skriver, flyttar markören, ändrar, sparar och skriver ut. Alla har dessutom en skrivbok med innehållsförteckning och de olika texterna från terminen. Många bläddrar och tittar stolt på sina arbeten. Återkoppling är en av de delar av STL-

modellen som Mariehällsskolan betonar.

Andra delar är stödstrukturer, planering och analys av undervisning och bedömning utifrån centralt innehåll, samt att model­ lera för eleverna och använda digitala verktyg. I årskurs 1 arbetar eleverna i par, men under lågstadiet ska de bli mer och mer självständiga.

– De ska verkligen nå de mål som är upp­satta och presterar fantastiska texter tillsam­ mans. Tillsammans med sin ­lärkompis kan de vara stolta, säger Aida Kotorcic.

Elisabeth Österman förklarar att model­ len utgår från styrdokumenten och skolans ordinarie mål och utvärderingsverktyg.

Ibland ska digitala verktyg användas, men ibland är det bättre att välja bort dem.

BLIVA ► EU-finansierat ­projekt som genomförs av utbildnings­ förvaltningen 2019–2022. ► Ett 30-tal grund- och gymnasieskolor utforskar digitaliseringens möjligheter i undervisningen. ► Bliva är en förkortning för behovs­ drivet lärande med innovativa verktyg och arbetssätt.

– Att ha adekvat digital kompentens som lärare handlar om att se när det digi­ tala kan bli en hävstång.

Utvecklingsarbetet finansieras med EU-medel inom ramen för Blivaprojektet (se faktaruta).

Det började med att en lärare gick en årslång utbildning i STL, sedan dess har fler tillkommit och förra året gick alla lärare på lågstadiet utbildningen. I den ingår bland annat att använda en analys­ modell för att planera undervisningen och sedan resonera med en kollega.

– Återkopplingens kraft finns inte bara mellan elever utan också mellan kolleger, säger Aida Kotorcic. Ännu är det för tidigt att se några tyd­ liga resultat på Mariehällsskolan, delvis på grund av pandemin och inställda natio­ nella prov.

– Lärarna beskriver att de ser stärkta resultat i klasserna, men för att se en sta­ bil förändring behöver vi lite mer tid på oss, säger Elisabeth Österman.

En tanke är att modellen ska ge en skjuts

åt lärandet även i andra ämnen än svenska. Än så länge har man testat den i mate­ matikundervisningen.

– Eleverna skrev egna räknehändelser utifrån tiokamraterna. Vi jobbade med jul­ granskulor, pepparkakor och paket. De fick fundera på hur man ställer en fråga och illustrera den. Sist fick de lösa varandras räknehändelser, berättar Aida Kotorcic.

Elevernas struktu­ rerade återkoppling används för att redigera texten inför slutpubliceringen.

8

Nr 2 2022

Järvaområdet LIKVÄRDIGHET

Järvaelever provade matte på Södra Latin Ett 20-tal elever från olika skolor i Järva­ området fick under tre lördagar i mars möjlighet att prova gymnasiematte på Södra Latins gymnasium. Målet med satsningen är att få fler elever från ytterstadsområdena att välja en skola i innerstaden.

Läraren Rickard Fors på Södra Latins gymnasium hjälper elever från Hjulstaskolan med ett mattetal.

Matematik- och fysiklärare Rickard Fors på Södra Latins gymnasium hälsar väl­ kom­men och förklarar snabbt dagens upp­ gifter för de förväntansfulla eleverna. Den här lördagen är utmaningen att beräkna arean på en cirkel. På skrivtavlan visar han snabbt fem metoder som ska använ­ das: rutor, kvadrater, sannolikhet, sek­ tioner och hexagoner, varefter elever i fem olika grupper ivrigt tar sig an uppgiften.

– Vi har länge sett att innerstadsskolorna är väldigt homogena. Nu vill vi få fler stu­ diemotiverade elever från ytter­områdena att söka sig till skolor i innerstaden, säger Hans Kristian Widberg, gymnasiechef på utbildningsförvaltningen, som tillsammans med Happy Hilmarsdottir, grundskolechef Netterberg och Ellinor Gullman Strand, i Järva, har tagit initiativet till satsningen. även de värdar under dagens lektionspass.

Både Rickard Fors och Hans Kristian I dag gläds han åt att många elever kom­ Widberg menar att värdarna har varit en mit även denna lördag för att räkna gym­ viktig del i projektet. nasie­­matte.

– Samtidigt som de varit bra pedagoger – Att lära mig nya metoder och diskutera när det gäller ämnet matematik, har de kun­ matte på gymnasienivå är bra för själv­ nat guida runt i sin skola. Det märks tydligt förtroendet, konstaterar Zeinab Ali från att eleverna från de olika skolorna verkligen Husby­gårdsskolan, samtidigt som han delar intresset för matte. Då spelar det ing­en och ett par andra elever får hjälp att lösa roll varifrån man kommer. Det är en ­viktig uppgiften av Selma Landin. lärdom som skapar trygghet för alla, beto­ Hon är en av de tre värdarna från års­ nar Hans Kristian Widberg. kurs 2 på naturvetenskapsprogrammet.

Och Selma Landin tycker att det vore bra Sabina Mailova från Enbacksskolan i Tensta om fler elever från ytterområdena sökte tycker att det varit kul och inspirerande sig till skolan. att få komma till en annan skola.

– Egentligen tycker jag att det skulle – Det är viktigt för mig att gå på ett vara roligare att gå i en skola med lite gymnasium med bra mattelärare. Södra större blandning på eleverna, även om jag Latin är en fin skola och jag kommer stortrivs nu också. Dem jag mött från kanske ändra mitt val och söka hit. Nu Järvaskolorna är superduktiga i matte. vågar jag absolut söka till en skola i stan, Det är jättekul att få diskutera matte med så tänkte jag inte riktigt innan, säger hon dem, säger hon och får medhåll av Anna och skyndar vidare till dagens andra upp­ Nr 2 2022

gift – att ta reda på hur stor Globen är.

Den uppgiften var tveklöst den mest populära i dag, konstaterade Rickard Fors och bjöd sedan in eleverna till den vän­ tande lunchen. Men innan dess hade han ett tydligt medskick till eleverna från sko­ lorna i Järva.

– Oavsett vad ni väljer på gymnasiet så kan ni nu vara helt säkra på att klara av matematiken. Ni är jätteduktiga, ta med er det, sa han och konstaterade att pro­ jektet fallit ut över all förväntan.

– Jag tror att vi alla har fått en liten kick, och min förhoppning är att eleverna ska berätta om de här dagarna och ge en positiv bild av att gå på gymnasiet i inner­ staden, säger Rickard Fors. Även gymnasiechefen Hans Kristian Widberg ser positivt på möjligheterna.

– Det här är ett första pilotprojekt, och med tanke på det goda utfallet kommer det garanterat att bli en fortsättning i större skala framöver.

Text AGNETA BERGHAMRE HEINS Foto ULRICA ZWENGER Elever från Enbacksskolan, Husbygårdsskolan, Hjulsta grundskola, Akalla grundskola, Kista grundskola och Rinkebyskolan deltog i satsningen.

9

SKOLAN OCH CORONA Östermalmsskolan

Brevväxling på ­gammalt vis Under drygt ett års tid har elever i årskurs 2 på Östermalmsskolan skrivit brev till äldre. Det har resulterat i vänskap över ge­ nerationsgränserna och ett ökat in­tresse hos eleverna att skriva och stava rätt.

– Jag ville göra något positivt tillsammans med mina elever under pandemin och sam­ tidigt kunna bidra till att minska ensam­ heten hos äldre, säger Josefine Nilsson, ­fritidspedagog på Öster­malms­skolan.

Efter att ha fått positiv respons från skol­ledningen kontaktade hon ett när­ liggande äldreboende. Hon fick napp från nio av de äldre, som ville få brev från elever och skriva tillbaka.

– Ingen av mina elever hade skrivit brev tidigare och tyckte det var lite jobbigt i början. Men redan efter att första svaret kom från de äldre blev det ett helt annat engagemang, berättar Josefine Nilsson.

– Eleverna använder ofta digitala verk­ tyg i sin vardag. Att få träna på att arbeta analogt med papper och penna är viktigt.

Både jag och deras klasslärare ser tydligt att eleverna blivit mer intresserade av att skriva och stava rätt. Även motoriken och koncentrationen tränas på ett annat sätt när de skriver för hand, konstaterar Josefine Nilsson.

Fabian Angell i årskurs 2 berättar stolt om sin brevvän Gudrun, 98 år.

– Det är kul att ha en så gammal kompis.

Hon har skrivit och berättat om hur det var förr och jag har berättar om hur det är i skolan nu. Hon är född i Norge. Det är flera i min släkt också.

Lika positiv och glad för sin brevvän är Herman Sjörs i årskurs 2.

Varje elev som deltar har nu en ”egen”

brev­vän och under det senaste året har de skrivit och skickat mellan ett och tre brev i månaden.

– Förväntningarna är verkligen ömse­ sidiga. Mina elever har fått nya vänner och de äldre på boendet upplever att det bidrar till att mildra deras ensamhet – precis det jag önskade när jag startade det här.

Förutom vänskap över generations­ gränserna ser hon en pedagogisk nytta med brevskrivandet.

Josefine Nilsson är fritidspedagog på Östermalms­ skolan och tog initiativ till brevväxlingen.

10

Nr 2 2022

– Först tyckte jag det var svårt och ­tråkigt att skriva brev.

Nu tycker jag det är jättekul.

Krister är min kompis på äldre­ boendet. Han är 78 år.

Mälaren boendet försvann var Josefine Nilsson snabb med att ordna så att brevvännerna kunde träffas.

– Det är jättekul att få träf­ fas! Våra klasskompisar är lite avund­sjuka på oss när vi åker Herman konstaterar att han dit, konstaterar Herman. har blivit mer bekväm med att – Alla engagerar sig väldigt skriva med penna sedan de mycket, säger Josefine Nilsson började brevväxla. och berättar att även elevernas – Det är bra att få träna på föräldrar har följt brevskrivan­ att skriva för hand, säger han det med stort intresse. och Fabian håller med.

– Det här projektet har – Jag har också blivit bättre verk­­ligen fått vingar, konstate­ på att stava. När jag skriver till rar Josefine Nilsson, som nu en gammal person vill jag att hoppas på att ännu fler på äldre­ det ska vara rätt, säger han och boendet ska vilja och orka de båda berättar att de till en skri­va till en åttaårig brevvän början fick hjälp med att for­ på Öster­malmsskolan. mulera breven.

– Vi får se hur det går, men – Josefine lärde oss att alltid tack vare det här har vi fått ställa en fråga i brevet, så det tillfälle till många fina och vik­ gör vi. I senaste brevet frågade tiga samtal i skolan, om både jag Gudrun om hon åkte skidor döden och livet i stort. Det när hon var yngre och så skrev känns riktigt bra. jag om att jag åkt skidor på sportlovet.

Text AGNETA BERGHAMRE HEINS Foto MARC FEMENIA När besöksförbudet på äldre­

Andraklassarna Herman Sjörs och Fabian Angell skriver till sina brevvänner Krister och Gudrun på det närliggande äldreboendet.

VATT EN

VERK

Öste

BIO GA

S

Hej pedagog!

Vill du lära dina elever om vatten, sopor och miljö?

Rent kranvatten är en självklarhet för alla stockholmare. Att ha ett fungerande avlopp och kunna sopsortera tar vi också för givet.

Men hur fungerar det egentligen och vad kan vi alla hjälpa till med för att våra sjöar och hav ska må bättre?

På svoa.se/skola hittar du gratis utbildningsmaterial i form av lärarhandledning, sagor, korta filmer, mysterier, tips på experiment och mycket mer. Materialet är uppdelat för olika åldersgrupper och utgår från läroplanen.

Ladda ner utbildningsmaterial gratis på: svoa.se/skola

Nr 2 2022

ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Alviksskolan

Både Emma Schaber och Hamse Jebrir utbildade sig till civilingenjör men växlade spår och är i dag lärare.

Annan väg till yrket Genom ett samarbete med Teach for Sweden ger Stockholms stad akademiker möjlighet att utbilda sig till lärare.

– Svårast i början var nog mentorskapet. Jag behövde hjälp med hur jag kan stödja och följa upp eleverna – och hur jag skulle lägga upp tiden för detta, säger Hamse Jebrir, lärare i matematik och teknik på Alviksskolan.

Bredvid honom sitter hans tidigare handledare Emma Schaber, lärare i matematik, NO och teknik på skolan. Ur­ sprung­ligen är de båda civil­ ingenjörer inom samhälls­ byggnad, utbildade på KTH. Men sedan har de växlat spår och gått Teach for Swedens ­ledarskapsprogram för att bli lärare. Sats­ningen startade för snart tio år sedan som en möjlighet för den som har en akademisk examen inom ­matematik, naturvetenskap eller språk att skola om sig och bli lärare i årskurs 7–9. Ämneskunskaperna har de båda med sig, men den två år långa utbildningen, med full betalning som lärare, har också givit dem 90 högskole­ poäng i pedagogik via Luleå tekniska universitet. Varje vecka har inneburit fyra 12

dagars arbete på skolan och en studiedag.

Medan Hamse Jebrir ganska

nyligen fick sin lärarlegiti­ mation, blev Emma Schaber färdig redan 2017.

– Som handledare kunde jag ge Hamse stöd i hur han skulle lägga upp lektionerna och kanske inte minst när han planerat något som måste ändras. Men han har också själv varit bra på att ta kontakt med andra lärare och söka stöd i pedagogiska frågor, säger Emma Schaber.

Att skapa studiero och bygga auktoritet tycker hon själv var det svåraste som ny­ bliven ung lärare. Och även om hon tidigare som student hade hjälpt till med läxläsning och jobbat på tjejjour såg hon inte sig själv som ledare.

– Läraryrket är ju mer komplext. Det går inte bara att komma och säga ”Jag är här för att hjälpa er” och tro att eleverna ska vara tacksamma.

Deras utgångspunkt är förstås: ”Vad kan du ge oss?”. Och där måste jag ha en tydlig vision om vart klassen är på väg, säger hon.

Hamse Jebrir berättar om den personliga stöttning han fått genom Teach for Swedens ledarutvecklare.

– Fyra gånger per läsår har de kommit på besök i klass­ rummet och tittat på mitt led­ arskap. Genom de coachande samtalen, och genom både fy­ siska och digitala möten med Teach for Sweden-kolleger i hela landet, har jag lärt mig mycket.

Emma Schaber lyfter också

fram begreppet growth mind­ set (”dynamiskt tänkesätt”) som något hon fått med sig från utbildningen.

– Det är ett synsätt som innebär att begåvning inte är något medfött utan att elev­

erna kan växa genom att jag ger dem positiv förstärkning och får dem att förstå att de också har rätt att misslyckas på vägen framåt. Kanske har vi fått lära oss mer om att ha den synen på eleverna än de som gått sin lärarutbildning på universitetet.

De konstaterar båda att Alviksskolan har många enga­ gerade lärare.

– Av de erfarna lärarna på skolan har jag lärt mig att inte ta negativa reaktioner från eleverna alltför personligt.

Mina kolleger brukar tipsa mig om att fundera på varför eleven reagerar på ett visst sätt, berättar Hamse Jebrir.

Samtidigt vill han försvara också de stökiga eleverna.

– I grunden vill alla elever väl. Det handlar bara om att bemöta också deras oönskade attityder och beteenden på rätt sätt. Då kan man nå ut till dem med skolans värdegrund och främja både kunskapsutveck­ ling och personlig utveckling.

Efter sin lärarexamen kände

sig Emma Schaber trött på studier och tog en paus i ett år och reste utomlands. När hon kom hem sökte hon och fick en an­ställning som projekt­ ingenjör. Men efter tre veckor sade hon upp sig.

– Jobbet blev för ensidigt.

Antingen satt jag vid datorn eller så hade jag möten med vuxna. Jag saknade eleverna och även friheten som lärare.

Man läser ju mycket om att det är stressigt att vara lärare, men det går att styra sin egen vardag. Att göra en ordentlig planering innan terminen startar är A och O, då får man mer tid till annat.

– Inget går att jämföra med att vara lärare. Det blir aldrig tråkigt och det handlar inte bara om att undervisa i ämnet, utan om att nå ut till eleverna.

Dessutom växer jag mycket själv i mötet med eleverna, säger Hamse Jebrir.

Text INGELA ÖSGÅRD Foto ULRICA ZWENGER Nr 2 2022

KRÖNIKA Lina Pilo

Var finns vårt närmsta skyddsrum? ör två år sedan skrev jag en krönika det har första bästa vuxen som städat i stress genom om att det var 100 år sedan Nation­ att ösa in sina ägodelar i en garderob några få timmar ernas förbund bildades och två år innan gästerna kommer. Och sedan tänt några doft­ kvar till nästa riksdagsval. Om att ljus. Saker händer sällan innan man känner att det många svenska skolbarn bara hade är angeläget, för att inte säga helt nödvändigt, att de en diffus idé om vad ett yttre hot är gör det. Sådan är mänskligheten beskaffad. Man gör och om skillnaden jämfört med det man måste och inte så mycket mer. tidigare generationer. Då hotet var Också för barn som tidigare inte upplevt krig verkar mer konkret. det angelägna nu ha närmat sig. Det är en sak att ha Sedan kom vi hit. Till 2022. Val­år klasskamrater som varit på flykt och en helt annan och … krig i Europa. Det är overk­ sak att föreställa sig att kriget kommer hit till Sverige. ligt att skriva och uttala. Att ens tänka sig: krig i Europa. Även om vuxenvärlden lugnar och är objektivt saklig Arbetar man fortfarande med boken och lärarhand­ blir abstrakta funderingar plötsligt mer konkreta. ledningen ”Om det var krig i Norden” i skolorna?

De inrymningar och utrymningar som tidigare Kommer frågeställningen för nära? På samma sätt ­kanske ledde till en oro för något som var outtalat som jag skrev min förra krönika precis före ett pande­ kan nu fungera som en trygghet och visshet om att miutbrott, skriver jag i dag en krönika vuxenvärlden har en plan. Barnen bara några veckor in i Rysslands uttrycker plötsligt att de ser en angreppskrig mot Ukraina. Hur vårt Barnen uttrycker poäng med att veta hur man han­ Europa ser ut när detta nummer når terar ett stormkök, eller hur man plötsligt att de sina läsare vet vi ingenting om. läser en karta, eller med att äta Men just i dag är det helg i ett annan mat än favoriterna. Var finns ser en poäng soligt Stockholm. Jag och barnen har närmsta skyddsrum – och hur fung­ med att veta hur njutit av vädret och tillsammans burit erar det? Bara det att orka gå längre ned sådant man kan behöva i hän­ än mellan säng och soffa, man ­hanterar ett sträckor delse av kris i källarförrådet. Ett av buss och skola börjar det nu finnas stormkök. barnen har tittat på det inlägg på skäl till, enligt barn i min närhet.

Instagram som statsminister Kanske är det också Magdalena Andersson gjort för att denna konkreta ange­ berätta för skolbarn om hur vi i Sverige förhåller oss lägenhet som kan locka barn till till detta krig. Hon hade mycket att säga om kamrat­ scouting, löpning, orientering och skap och om att det inte är det ryska folket eller klass­ friluftsliv. Kanske är det, som så kompisar med ryskt ursprung som är ansvariga för ofta, upplevelsen av menings­ kriget. Hon berättade om stödpaket och sjukvårds­ fullhet som är avgörande. Vad materiel. Om att stärka Sveriges försvar och bered­ krävs för att skapa menings­ skap. Om att vara beredd. fullhet i våra skärmfyllda liv av Balansen mellan att vara rädd och beredd är hår­ i dag? Krävs det något så dras­ fin. Vilken anledning finns att vara beredd om det tiskt som en känsla av att det inte finns någon känsla av att det är akut? Svaret på är akut?

LINA PILO ÄR OBJEKTLEDARE PÅ IKT-ENHETEN

Nr 2 2022

SAMTALET Sissela Nutley

”Mer skärm­tid ger sämre språk” Digitala medier gör att barn och unga sover för lite, ogillar sina kroppar och får svårt att ­koncentrera sig i skolan. Ändå kan de inte stå emot tekniken.

– Den vill bli använd så mycket som möjligt, säger ­hjärnforskaren Sissela Nutley.

Men hon vet hur lärarna kan hjälpa ­eleverna att ta kontroll.

Text KATARINA BJÄRVALL Foto ULRICA ZWENGER

akom och bortom Nya Karolinska Solnas högblanka glasfasader brer Karolinska Institutet ut sig i ett backigt myller av gamla röda tegel­ byggnader. Tur då att man har en app som visar vägen och till slut säger med ett betryggande tonfall: ”Du är framme vid målet”.

Ja, här ligger Institutionen för klinisk neuroveten­ skap dit Sissela Nutley är knuten och där hon forskar på deltid. År 2011 disputerade hon på hur de kogni­ tiva förmågorna förändras hos barn som spelar data­ spel eller musikinstrument. Sedan dess har hon för­ djupat sig i hjärnans formbarhet eller plasticitet under påverkan av dataspel och sociala medier. Hon har skrivit boken ”Distraherad – hjärnan, skärmen och krafterna bakom” och i en studie för Statens medie­ råd har hon och hennes kollega Lisa Thorell också kartlagt vilka effekter barns och ungas användning av digitala medier har på psykisk hälsa.

Vad var det som från början fick dig att intressera dig för detta?

14

– Mitt forskningsområde är ju hjärnans plasticitet: hur mycket förändras man om man gör något i stor omfattning? Och så såg jag hur mycket tid jag lade på mobilen och hur insugna mina barn blev i det. Som plasticitetsforskare är det omöjligt att inte tänka att vi blir påverkade om vi gör något, vad som helst, tre timmar om dagen.

– Men i stället för att skamma ungdomar och säga ”sluta håll på med sociala medier” eller ”sluta gejma” så ska vi fokusera på att hjälpa dem att hitta balansen.

För i dag går det digitala ut över våra skyddsfaktorer.

Om vi börjar med barns och ungdomars lärande, alltså uppmärksamhet, arbetsminne och långtidsminne. Hur påverkas det av användningen av digitala medier?

– Min bok heter ju ”Distraherad” av en anledning.

Det handlar om att vår uppmärksamhet är så pass begrän­sad att det krävs bara lite för att vi ska bli distra­ herade. Man ser att när en elev i klassrummet byter akti­vitet i sin dator och börjar titta till exempel på Youtube så störs koncentrationen för alla i synfältet. Det blir en spridningseffekt som inte händer om någon bör­ jar rita i ett block. Sådant behöver lärare ta hänsyn till. ► Nr 2 2022

Sissela Nutley SAMTALET

Nr 2 2022

15

SAMTALET Sissela Nutley

Du skriver att mobiler som inte används ändå påverkar vårt med­ vetande, bara genom att finnas i rummet. Kan du berätta om det?

– Forskningen känner inte till de exakta mekanismerna här, men min spekulation är att det är klassisk betingning, som med Pavlovs hundar. Vi har plockat upp mobilen tusentals eller mil­ jontals gånger och ofta sett något som är belönande – ett sms, en ny notis, hörde ni att Sverige har gjort tre mål i matchen?

Jag tror att de där repetitionerna av återkommande belönin­gar ger oss en undermedveten dragning till våra mobiler.

Känner du det själv, när du till exempel ska läsa en bok?

– Ja. Också med andra människor. Ligger det en mobil på bordet så blir man mindre engagerad i konversationen.

Det verkar som om själva användningen av digitala medier också tär på koncentrationsförmågan. Det blir svårare att läsa en bok eller lyssna på en lärare som inte är omgiven av specialeffekter.

– Ja, det tycks vara så att om vi omger oss med mycket fäng­slande medieinnehåll, får vi svårare att göra saker som kanske är lite trå­ kigare. Kognitionsprofessorn Agneta Gulz har sagt att många barn i dag har brist på tåla­ modsutvecklande erfarenheter. Det finns också studier som tycks visa att de som ofta skiftar sin uppmärksamhet mellan olika medieaktiviteter, har svårare att koncentrera sig även när de bara ägnar sig åt en sak.

Du skriver att mänsklig interaktion stöttar inlärningen på ett sätt som digital teknik inte gör. Berätta mer!

– Det där är särskilt påtagligt i de tidiga åren i utvecklingen.

Man kan få ettåringar att sitta kvar hur länge som helst med en padda. En kvart om dagen gör säkert ingen skada, men tiden är att betrakta som dödtid. Det blir en stor överförings­tröghet, alltså att mycket går förlorat när man ska överföra det man ser i 2D till den 3D-verklighet vi lever i. Barn från tvåårsåldern lär sig mer, men bara ungefär hälften så mycket som av mänsklig interaktion. Och de kan komma ihåg det bara hälften så länge.

– Det här hänger ihop med att vi härmar. Jag relaterar till dig för jag har förstått att jag är en sådan varelse som du är och jag tittar på dig för att få bekräftelse på om jag gör rätt eller fel, och det läser jag av i ditt ansikte eller i ditt kroppsspråk.

– En metaanalys av 42 studier visar att ju tidigare man intro­ ducerar skärmar och ju mer yngre barn använder dem, desto senare språkutveckling får de. För äldre barn med vuxna närva­ rande ser det annorlunda ut.

En risk som inte har uppmärksammats särskilt mycket är ­påverkan på synen. Vad kan du berätta om det?

– Det visste man redan före de digitala medierna, att om man sitter länge och fixerar blicken på samma avstånd så kan det på sikt leda till närsynthet. Nu är det ännu fler som gör det och kanske på ett ännu mindre avstånd, om man tittar i mobilen.

Och då ökar närsyntheten främst hos barn.

Finns det belagt, att fler yngre behöver glasögon?

– Ja.

Vilken betydelse har det taktila? Att barn lägger pussel på en skärm i stället för med tredimensionella pusselbitar eller lego?

– Det finns fördelar med till exempel Minecraft där man kan zooma ut och rotera, men när vi är små behöver vi använda så många sinnen som möjligt. Vi hör lego­ biten klicka i, vi känner med fingrarna att nu ­hittade jag rätt plats här. Trycket och formens klaffande ger feedback.

En annan viktig förutsättning för lärande är förstås sömn. En företrädare för Netflix har sagt att strömningstjänstens viktigaste konkurrent är just sömnen. Vad säger du om det?

– Man ser i data att det är långt fler ­ungdomar som lägger sig efter klockan 23 en vardag nu jämfört med hur det var på 1980-talet. Det har gått från ungefär 15 till 60 procent bland 15-åringar.

Vad får det för konsekvenser?

– Under sömnen får vi en minnesinlagring och bearbetar det vi har pluggat på under dagen och det som var känslomässigt signifikant. Och dagen efter att man sovit för lite är man mer emotionellt instabil och har svårare att koncentrera sig. En studie har visat att sömnbrist kan leda till ökad mobbning – och det kan man förstå, för sover man för lite är man argare och får sämre impulskontroll. De där kommentarerna som man kanske annars inte hade skickat, de åker iväg.

Det blir alltså en spiral, där mer användning av digitala medier ger minskad sömn som ger en mer destruktiv användning av digitala medier.

– Ja. Men viktigast är kanske att hos 15-åringar som sover mindre än sex timmar per natt ökar risken för depression. Den nästan dubbleras över tid. Så graferna som Folkhälsomyndig­heten och Socialstyrelsen visar över ökande psykisk ohälsa, de handlar mycket om att vi inte får till de skyddande faktorerna. Och en delförklaring är att vi lägger för mycket tid på digitala medier.

Vilken roll spelar de ideal som fortplantas där?

– Just det har forskarna oftast tagit hänsyn till, så det tycks åtminstone inte vara huvudförklaringen. Däremot spelar föräld­ rarnas egen användning in. Föräldrar som använder mycket digital teknik får barn som använder mycket digital teknik.

Därför har ett nytt begrepp introducerats: technoference, att ­tekniken stör våra relationer, till exempel när föräldrar använ­ der sina mobiler för att koppla av från barnen som pockar på uppmärksamhet.

– De orealistiska skönhetsideal som förmedlas via sociala medier tycks påverka självbild, självkänsla, kroppsuppfattning och humör. Och det är ett starkt evidensläge, man har gjort experiment: en grupp får titta på bilder som visar orealistiska skönhetsideal och lägga ut selfies, en annan grupp får skrolla på Wikipedia. Då ser man att de som tar del av orealistiska ideal eller ägnar sig åt självobjektifierande aktiviteter skattar sitt må­ende lägre. De blir på sämre humör direkt och tycker sämre om sin kropp. Och man ser även mer långtgående effekter i form av mer ätstörda beteenden.

– Ögonkontakt är ett tecken på delad uppmärksamhet. Om jag har din ögonkontakt kan jag lättare förstå din intention. OK, nu tittar du på mig, du har en förväntan på att jag ska göra något.

Om vi har en lugn och trygg stund så får vi också ett påslag av hormonet oxytocin när vi har ögonkontakt. Det har en effekt på vårt välmående som gör att vi känner oss bekräftade och lugnade.

– Det gäller många av de här frågeställningarna. En del av dem är det svårt att se att vi någonsin kommer att få svar på. De flesta studier är tvärsnittsstudier där man bara tittar på samband vid

Kan det finnas en annan bakomliggande orsak som till exempel skulle kunna ha med föräldrarnas utbildningsnivå att göra?

Vilken betydelse har ögonkontakt?

16

Det måste vara svårt att få fram belägg för sådana orsakssamband, som till exempel det du sade om sömn. Att någon inte kan sova och i stället spelar dataspel på nätterna skulle ju till exempel kunna bero på en depression som har någon helt annan orsak.

Nr 2 2022

Sissela Nutley SAMTALET

ett visst tillfälle. Sedan görs longitudinella studier där man följer människor och undersöker hur mycket tid de lägger på digitala medier och mäter till exempel ned­ stämdhet eller koncentrationssvårigheter. Blir det någon förändring? Och samspelar i så fall förändrin­gen med hur mycket tid personerna lägger på digitala medier?

– Då ska man ha två exakt lika grupper och så får den ena gruppen använda sociala medier medan den andra inte får det. Och om man då ser att det blev skillnad i till exempel koncentrationsförmåga så kan man vara ganska säker på att det är användningen av sociala medier som är orsaken.

Men nu är det svårt att skapa kontrollgrupper där del­ tagarna inte använder digitala medier, eftersom alla gör det?

– Ja, exakt, i alla fall i det åldersspannet som är intressant. Därför är vi där vi är nu, att det används otroligt brett och från ung ålder och vi inte riktigt vet effekten.

objekt. Kanske behöver vi vara där just nu, men någon gång skulle vi också kunna komma till: ”Vem bryr sig om hur kroppen ser ut?”.

Hur ska skolan navigera i allt detta? Vad tycker du om att elever ska kunna tvingas lämna ifrån sig mobilerna under skoldagen, som det är tänkt att bli från den 1 juli i år?

– Det är bra, på låg- och mellanstadiet och även på högstadiet. Det finns studier som visar att elever på skolor där mobilerna samlas in rör sig mer. Och i mina egna data ser jag att de även multitaskar mindre när de pluggar hemma.

Och surfplattor och datorer som de flesta elever har ­tillgång till, hur ska lärarna hantera dem?

– Om man konfigurerar dem så att de är optimerade för inlärning och används för rätt syften så kan de vara jättebra.

Vad behöver man göra då?

– Man kan göra så att eleverna inte kan ladda ner appar för till exempel sociala medier. Och man bör hjälpa dem att eliminera störande annonser, notiser och pling. Jag pratade med en elev i trean på gymna­ siet som hade svårt att fokusera på lektionerna efter­ – Människan har alltid jämfört sig och försökt bättra som hon var tvungen att titta på Google-annonser på sin sociala status – det har varit viktigt för vår över­ för balklänningar – hon hade ju sökt på det inför levnad. Vi är flockdjur och vill absolut inte hamna ­studenten. utanför. När vi uppfattar att det riskerar att hända – Det kan också handla om att rensa i fönstret – känner vi rädsla. Och nu har vi byggt upp ett samhälle klockan, batteriprocent, andra appar. Och vi måste ► som värderar att vi ser ut på ett visst sätt och upp­ fattas på ett visst sätt. Sociala medier har, kan man säga, satt dessa sociala förutsättningar på steroider.

Om vi som du sade reagerar som pavlovska hundar, på bekräftelser och belöningar, så tycker man att vi borde retirera från de digitala medierna när vi märker att vi mår sämre av dem. Varför gör vi inte det?

En god kraft då borde vara så kallade kroppspositiva ­bilder som inte uppfyller stereotypa ideal?

– Ja, det gör att man blir på bättre humör och tycker bättre om sin kropp. Men det förstärker sam­ tidigt inställningen att man ska se sig själv som ett

Nr 2 2022

Man kan få ettåringar att sitta kvar hur länge som helst med en padda, men tiden är att betrakta som dödtid.

17

SAMTALET Sissela Nutley

Om vi har en lugn och trygg stund så får vi också ett påslag av hormonet ­oxytocin när vi har ögonkontakt. teknik eller att ha ett källkritiskt förhållningssätt när man är tre år. Det är ett politiskt fattat beslut, har jag förstått av samtal med representanter för Skolverket. Det finns företagskrafter och lobbyism bakom det.

En del forskare vill gärna hävda att skärmtekniken bara ger oss nya sätt att göra det vi alltid har gjort – umgås, roa oss, lära oss.

Hur svarar du på det?

– Att det här är första gången i historien som vi har teknik som har ett eget syfte. Det som kallas persuasive technology.

Vad är det för syfte?

– Att uppta vår tid. Tekniken vill bli använd så mycket som möjligt för att tjänsternas affärsmodeller är uppbyggda på det sättet. Många sociala medier och spel får sina intäkter från reklam. Prissättningen för annonserna är kopplad till spridning och tid. Så det finns mekanismer inbyggda i apparna som upp­ muntrar ett så omfattande användande som möjligt.

Vissa appar kostar ju, men de verkar funka likadant. På Netflix ­börjar nästa avsnitt inom några sekunder om man inte kastar sig på avstängningsknappen.

förankra noggrant hos eleverna varför vi eliminerar distraktioner.

Visa dem genom experiment att de ska lösa en uppgift och se hur lång tid det tar när de multitaskar och när de inte gör det.

Då fattar de: ”Klart jag vill göra läxan på en halvtimme i stället för på två timmar, då kan jag ju spela sen!”.

Skolorna använder också det som kallas spelifiering, alltså att skoluppgifter liknar spel. Finns det en risk att det ytterligare förstärker den där pavlovska effekten?

– Kanske det, på ett positivt sätt. Tänk om de börjar associera skoluppgifter och lärande med lika positiva känslor som de har kopplat till sina digitala medier?

Vilken är elevhälsans roll i allt detta?

– Elevhälsan har ju ett förebyggande och hälsofrämjande upp­drag, för att hjälpa alla elever att nå sina mål. Så elevhälsan skulle till exempel behöva samverka mer med hemmet för att involvera föräldrar i de rutiner skolan har för att stärka ungas fokus. Då kan normer som sätts i skolan hänga med hem. Men många inom elevhälsan upplever att de inte hinner med det.

De måste prioritera att hjälpa enskilda elever, och då krävs mycket mer resurser.

Vad säger du om den digitala tekniken i förskolan? I flera länder finns ju rekommendationer om att förskolebarn inte ska ha tillgång till skärmteknik, men i Sverige är det i stället påbjudet i förskolan.

– Jag har kritiserat Skolverket för det, för jag har inte sett någon forskning som stöder att det skulle vara positivt i den åldern.

Varför avviker Sverige?

– Vi är ett teknikliberalt land. Mycket av vår stolthet ligger i innovation och att vara i framkant. Det är bra. Det är bara det att Skolverket inte har tittat på den medicinska vetenskapen eller ens på de pedagogiska fördelarna med att lära sig digital 18

– Där är det andra mekanismer som används när de räknar på framgång. Som binge-watching, att man ser fem avsnitt av en serie redan första kvällen – de serierna går att sälja till många fler länder.

Det du säger utmynnar i en form av systemkritik.

– Ja. Vi har byggt ett samhälle där mänsklig tid har blivit något man kan profitera på. Och samtidigt har vi våra stenålders­hjär­nor.

Då är det inte konstigt att vi inte lyckas prioritera våra basala mänskliga behov och våra skyddande faktorer.

Blir du inte själv deppig av det?

– Nej, för jag tänker att detta måste bli allmänt känt. Vi måste fortsätta att prata om det, forska på det och förklara det. Det driver mig.

Ser du några tecken på en vändning?

– Ju mer forskning som kommer, desto svårare blir det att vifta bort detta som alarmistiskt. Avhoppare från teknikbolagen i Silicon Valley har odlat ett samvete och insett att de inte vill vara en del av detta längre. Några av dem ligger bakom Center for Humane Technology och en jättebra podd, Your Undivided Attention. Där tar de även upp positiva exempel på lösningar som till exempel reglerar hur många notiser per dag som får skickas.

– Världen behöver nå konsensus för vad olika teknikföretag får göra och inte göra. Och där kan jag bli deppig, med tanke på demokratins gång. Kina har till exempel fattat mer drastiska beslut – där kan man inte spela dataspel mer än tre timmar i veckan, sedan stängs det av, och på deras sociala medietjänst Wechat finns det regleringar som gör att man inte kan pusha hur mycket som helst.

– I en diktatur som Kina finns det förstås baksidor med det när det gäller integritet, men det finns också vissa mekanismer vi skulle kunna kika på för att återta den fria viljan och kontrol­len över vår tid. För om hälften av alla ungdomar säger att de an­ vänder digitala medier mer än de själva vill, vad har då hänt med den fria viljan?

Nr 2 2022

Madeleine Heiman DÄRFÖR ÄR JAG REKTOR

»Jag är bra på att leda«

E

fter tio år som lärare blev Madeleine Heiman rektor. Hon ville skapa en skola som är bra för varenda en av de där underbara ungdomarna hon mötte i klassrummet. Därför ville hon leda.

Madeleine Heiman leder i dag fem biträdande rektorer och en skola med mångfald i fokus. När hon kom till S:t Eriks gymnasium 2018 var det mesta i dalande – elevantalet, ekonomin, tydligheten.

Där fanns utmaningen.

– Jag ville bli rektor här för att jag förstod vilken poten­tial skolan har. Men den var splittrad när jag kom. Den har så många olika program, den behövde tas om hand och styras upp.

Hon kom från Östra Reals gymnasium, där de var två om skolledarskapet. S:t Eriks gymnasium var en mycket större och mer komplex organisation. Och här stod hon ensam med ansvaret att leda.

Läskigt? Inte för Madeleine Heiman.

– Jag är jättestolt över det enorma inflytande jag har över elevers vardag. Men jag är också ödmjuk. Jag är beroende av att det finns duktiga medarbetare som förstår varför vi gör det vi gör.

Att hon fått utmärkelsen Årets gymnasierektor i Stockholms stad är ett kvitto på att det går bra, liksom det faktum att skolan numera är en av de mest popu­ lära i Stockholm. Hon har strävat efter att åstadkomma trygghet, gemenskap och tydlighet.

– Vi har jobbat med att skapa gemensamma rutiner och en bra och sund ekonomi. Nu är vi framme. Nu finns en positiv berättelse om S:t Eriks gymnasium, som bygger på vad vi gör varje dag i skolvardagen.

Drivkraften i Madeleine Heimans arbete är solklar – hon vet att hon är bra på att leda, och hon älskar att arbeta med ungdomar.

– Mitt ansvar är att se till att 19-åringarna ska vara förberedda för vad de ska ut till – studier eller arbete. Vuxenvärlden. De ska ha rätt kunskaper, vara kompe­ tenta. Och framför allt ska de ha tilltro till sig själva, och vara stolta över vad de har åstadkommit.

Madeleine Heiman är rektor på S:t Eriks gymnasium på Kungsholmen.

Nr 2 2022

Text MARIKA SIVERTSSON Foto ULRICA ZWENGER

19

PEDAGOGISK UTVECKLING Eriksdalsskolan

Konsten att läsa visuellt I drygt två år har de drivit forsknings- och utvecklingsprojektet ”Läsning med bilden som resurs” på Eriksdalsskolan på Södermalm. De har låtit eleverna se, analysera och skriva om bilder regelbundet.

– Tänk om alla kunde få göra det en gång i sitt yrkesliv, verkligen grotta ner sig, säger läraren Mia-Lena Gusterman.

– Ta fram häfte och penna så ska vi göra en bildläsning!

Vanligtvis görs bildläsningen i början av en lektion, men i dag blir det i stället avslutning efter att klass 9C har arbetat med att skriva krönikor. På tavlan visar Mia-Lena Gusterman en bild med några frågor till.

– Ni kommer att behöva tänka till lite på varför jag valt den här bilden just nu.

Kom ihåg att försöka hitta bevis i bilden för att motivera era tankar.

Genast börjar alla elever, utan undan­ tag, att skriva. De flesta inleder med att beskriva vad de ser. ”En tecknad person”, ”en väg som delar sig” och ”jag ser en man” är några vanliga formuleringar. Någon väljer i stället att gå direkt på tolkningen: ”Livet handlar om att välja.”

Att låta eleverna tolka bilder är utgångs­ punkten för det FoU-projekt som lärarna Mia-Lena Gusterman och Karin Fondin under två och ett halvt år har genomfört på Eriksdalsskolan inom ramen för Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS).

Nu återstår endast att skriva en avslutande text om resultaten.

Mia-Lena Gusterman är lärare i svenska och medieämnen, medan Karin Fondin är lärare i svenska och textilslöjd.

– Vi är en bra kombo rent ämnesmässigt.

Vi har en idé som vi jobbat på i två och ett halvt år tillsammans och som vi tror på, säger Mia-Lena Gusterman.

De båda lärarna är dock lite nedslagna efter det senaste seminariet med STLS. En hypotes som funnits med från början måste formuleras om. Forskning och ut­ veckling har aldrig varit någon spikrak 20

väg framåt, men knixarna och knölarna längs vägen kan kännas motiga. Särskilt så sent i processen – och när man tror stenhårt på sin idé.

Det hela började med ett lokalt FoUprojekt för alla lärare på Eriksdalsskolan.

Under handledning av Ann-Sofie Jäger­skog, lektor i ämnesdidaktik vid Stock­holms universitet, testade de två lärarna att låta eleverna skriva om en bild som start på lektionerna.

– Ett syfte var ett det skulle bli en lug­ nare och mer fokuserad start på varje lek­ tion. Men också att man blir bra på det man gör ofta. Att skriva ofta ger ringar på vattnet, säger Karin Fondin.

Som lärare i textilslöjd såg hon även att det var viktigt för elevernas motorik att få skriva för hand. undervisning också blir genomlyst, säger – Motoriken är inte självklar i dag, kon­ Mia-Lena Gusterman. staterar hon.

Bilderna som lärarna har valt kan se olika ut. I dag är det en enkelt tecknad Sedan började lärarna studera vad elev­ figur, men det kan också vara ett foto. erna faktiskt skrev. De insåg att det fanns Tidningen New York Times publicerar något att hämta i texterna. Deras fråge­ varje vecka en bild under rubriken ställning blev huruvida träningen i att läsa ”What’s going on in this picture?”. Bilden och analysera bilder kunde vara till hjälp saknar bildtext för att skolelever ska när eleverna sedan skulle läsa och analy­ kunna diskutera den. sera texter. Idén passade ihop med Läs­ – Väldigt tidigt under pandemin hade rörelsens satsning Bildberättande och de en bild med människor i skyddskläder konsten att läsa bilder. Där stötte de på och något man tolkar som en ambulans. begreppet visuell läskunnighet, som visade Man förstod på skrivtecknen att det var sig vara användbart.

Asien. Eleverna gjorde väldigt rimliga läs­ – Vi tänkte att en fördjupad läsförstå­ ningar av den bilden. Det handlar även else av text också är en förmåga att före­ om att kunna se bortom bilden, vilket lik­ ställa sig. Är det föreställningsförmågan nar att läsa bortom raderna i en text, som gör att man kan läsa mellan raderna? säger Karin Fondin. säger Mia-Lena Gusterman.

För att ytterligare fördjupa sin under­ Efter att eleverna har skrivit ägnas en stund sökning ansökte de om att delta i ett FoU- åt att diskutera bilden i helklass. Vissa projekt via STLS. Deras ansökan beviljades, elever har varit väldigt fåordiga, medan vilket innebär att de har ingått i ett nät­ andras tolkningar varit fantasifulla – och verk där de kan diskutera sina frågor med ibland legat lite väl långt ifrån vad bilden andra lärare samt få vetenskapligt stöd. faktiskt ger utrymme för.

– Vi har även haft fredagar undervis­ – Sådana pajasläsningar var mest från ningsfria och det har varit fantastiskt. elever som inte hade skrivit så mycket.

Vi kan sitta och bolla tankar och fundera Men de tyckte att det var härligt att vara tillsammans, vilket gör att mycket annan med och diskutera. Det var helt klart att Nr 2 2022

Eriksdalsskolan PEDAGOGISK UTVECKLING Olympia Wilson Vettori i klass 9C visar sin bildlogg med svar på frågor om bilden som proji­ ceras på skrivtavlan.

Här tillsammans med Mina Qasemi (längst bort) och läraren Mia-Lena Gusterman.

eleverna behövde bli bättre på att hitta bevis i bilden för sin tolkning, säger Karin Fondin.

På dagens pass presenteras flera tolk­ ningar med tydlig förankring både i bilden och omvärlden. Somliga menar att väg­ skälet med pilar åt två olika håll kan handla om gymnasievalet. Andra kopplar det till

kan en rik läsning vara: ”Kanske en skola, för barn brukar gå från skolan den tiden på dagen”. Ett fattigt svar kan i stället vara: ”Jag vet inte för det syns inte”.

Under projektet har lärarna sett att de elever

som utvecklats mest är de som från bör­ jan var fåordiga. Mia-Lena Gusterman märkte att en klass som läste Ann-Helén Laestadius bok ”Tio över ett” plötsligt gjorde rikare läsningar av texten.

– I läsloggarna har de skrivit saker som att ”det vet jag därför att …”. De använder sig av strategierna från bildläsningen. Jag tror också att de litar mer på sig själva. De vågar göra en chansning. Nu har de sett att det kan finnas många olika svar.

Men att tycka sig se något i sin under­ visning och att kunna bevisa det utifrån vetenskapliga principer är inte samma sak. Nu brottas lärarna med hur de ska formulera sina resultat. Det går inte rik­ tigt att bevisa att analysen av bilderna riksdagsvalet till hösten, och ­tänker att en förbättrar elevernas läsförmåga. Det är så röd och en blå skylt kanske handlar om mycket annat som påverkar kunskaps­ politiska inriktningar. utvecklingen. Men de båda lärarna är glada – Han kollar åt höger, konstaterar en elev. över möjligheten att genomföra projektet.

– Vad tror du finns där borta? frågar – Vilken lyx, tänk om alla kunde få göra Mia-Lena Gusterman. det en gång i sitt yrkesliv. Verkligen grotta – Danderyd. Det bor många modera­ ner sig, säger Mia-Lena Guster­man. ter där.

Karin Fondin håller med. Litteratur­ Trots att de flesta elever säger sig läsningen och det akademiska skrivandet vara vana att läsa bilder, varierar deras fick henne att vilja göra något mer. förmåga att skriva om bilderna. Lärarna – Jag har börjat plugga till speciallärare. talar om rika och fattiga läsningar. De rika Tröskeln blev lite lägre tack vare det här. läsningarna utmärks dels av utförliga be­ Om jag inte fått tjuvträna hade jag nog skrivningar av bilden, dels av att eleven inte ens tänkt tanken, säger hon. har vågat tänka utanför bilden. På en kon­ Text ANNELIE DREWSEN Foto ULRICA ZWENGER kret fråga som ”Vad finns bakom pojken?”

Kostnadsfri workshop på Tekniska museet Årskurs 4–9 och gymnasieungdomar bjuds in för att delta i workshoppen Hållbar vision.

Här kommer eleverna arbeta tillsammans för att nå FNs hållbarhetsmål.

Workshoppen kan genomföras på plats på Tekniska museet eller digitalt.

I samarbete med

Anmäl din klass Mejla Energi- och klimatrådgivningen i Stockholms stad för mer information. energiradgivning@stockholm.se

KEMIKALIESMART SKOLA Årstaskolan

”Bort med skadliga kemikalier” Nu ska mängden skadliga kemikalier i skolmiljön minska.

Stockholms stad har därför tagit fram en digital vägledning som ska guida skolorna att göra rätt val. På Årstaskolan är det framför allt stadens matstrategi som står i fokus.

För sju år sedan började Stock­ holms förskolor rensa ut leksa­ ker och annat som kunde inne­ hålla höga halter av skadliga kemikalier och där det fanns bättre alternativ. De prover som staden därefter löpande har tagit visar att åtgärderna har haft en positiv effekt på för­ skolemiljön.

Nu har turen kommit till grundskolorna och fritidshem­ men, genom den vägledning som miljöförvaltningen i sam­ arbete med utbildningsförvalt­ ningen har tagit fram. Den har sin grund i stadens miljöpro­ gram ”Ett giftfritt Stockholm” och ska guida skolorna till vad de kan göra för att undvika produkter med skadliga ämnen.

– Vi vill inspirera skolorna att tänka till inför nästa inköp så att de kan välja mer kemi­ kaliesmarta varor och produk­ ter. I vissa fall rekommenderas de även att rensa ut olämpliga material ur verksamheten, säger Felicia Nipstrand, projektledare på miljöförvaltningen.

Det handlar till exempel om

att se över vilken typ av plast som används, om ­ventilationen fungerar och vilka material som eleverna dagligen möter.

Många kanske främst förknip­ par kemikalier i skolmiljön med 22

NO-salar och städprodukter, men det går att göra aktiva val i nästan alla delar av skolan.

I idrottshallar kan det finnas gamla plastmadrasser med skadliga ftalater, som används som mjukgörare i plast, och i elektronik kan det finnas flam­ skyddsmedel. Även i ­skolköken går det att göra mycket för att minska skadliga ämnen.

I Årstaskolans kök står kastruller och pannor travade under de glänsande arbets­ bänkarna, allt är av rostfritt stål som är ett bättre material än nonstick­beläggning (som gör att maten inte fastnar lika lätt men som kan innehålla skadliga kemikalier). Gjutjärn är också ett bra val, men red­ skapen blir då tyngre och är inte optimala för den som lagar många ­portioner varje dag.

Arbetsmiljön får nämligen inte glömmas bort, påpekar kökschefen Daniel Delsol, och det är en anledning till att sko­ lan än så länge serverar maten på plasttallrikar i stället för porslin eller härdat glas som egentligen är bättre materialval.

– Vi har ungefär 900 elever som äter här varje dag, du kan tänka dig hur det låter. Det behöver vi också tänka på.

Det stora skafferiet intill ­köket påminner om en lant­

handel, med olika gryner, balj­ växter och krossade tomater snyggt uppställda och i för­ pack­ningar av kartong i stället för av metall. Men, på­pekar Daniel Delsol, för att kunna göra rätt val, både när det ­gäller utrustning och ­råvaror, ­be­höver man vara noga redan från början.

– Vi ska följa våra avtal och anbudsvaror, och därför är det viktigt att tidigt i upphandlin­ gen ha en dialog om vad vi vill ha för produkter, säger han.

På Årstaskolan är det framför

allt stadens matstrategi som står i fokus. Den är en del av den kemikaliesmarta väg­ ledningen och innebär bland annat att man ska servera en varierad kost, erbjuda vegeta­ risk mat och minska matsvin­ net. Det är viktigt inte bara för elevernas hälsa utan också för en hållbar utveckling i stort,

eftersom produktionen av livs­ medel kan ha stor påverkan på miljö, biologisk mångfald och klimat. Skolan köper in så mycket ekologiska produkter som möjligt och ser också till att de vegetariska alternativen står högst upp på menyn, för att knuffa eleverna i rätt riktning.

– Vi berättar alltid vad maten innehåller, men vi lurar också eleverna lite genom att byta ut vissa råvaror i traditionella rätter. Alla gillar ju taco, så vi serverar klimat­smart taco vilket innebär att vi byter ut nötköttet mot till exempel röda linser.

I stället för att servera guaca­ mole gör vi röror på ärter som mixas med kesella, men det ser likadant ut och brukar slinka ner mycket bättre än bara ärter, säger Daniel Delsol.

Tillsammans med fritids­ hemmet har de också bildat en matpanel, där några av skolans vegetarianer ska hjälpa till att

Nr 2 2022

ta fram en meny med tio rätter.

Tanken är att skapa goda, kli­ matsmarta måltider som även köttätare gillar och att eleverna får vara delaktiga.

– Förutom att eleverna gärna äter mat som de tycker är god så behöver de också lära sig vil­ ken påverkan vegetarisk mat och minskat matsvinn har på klimatet. Vi har testat att sätta upp informationsskyltar på borden i matsalen och ska nu också samarbeta med några ­lärare som får jobba med detta i klasserna, säger Daniel Delsol.

I den digitala vägledningen finns länkar till lärarhand­led­ ningar med frågor som kan bidra till inspiration i undervis­

ningen. Där finns också check­ listor samt affischer att skriva ut.

Felicia Nipstrand tipsar även om

att involvera eleverna via hemoch konsumentkunskapen.

– Sätt upp affischerna där eleverna ser dem. Då ökar ni kännedomen om de här frå­ gorna och får också en dialog med eleverna om vad de kan göra, i skolan och hemma.

Text JOHANNA LUNDEBERG Foto ROBERT BLOMBÄCK

På leverantor.stockholm/kemikalie­ smartaskolor finns en digital utbildning samt affischer för olika verksamheter inom skolan.

Vad är det i dina grejer?

Kökschefen Daniel Delsol väljer gärna bort metallförpack­ ningar men påpekar vikten av att vara noga redan i upphandlingen så att det sedan går att göra rätt val.

En viktig fråga att ställa i klassrummet.

Produkterna dina elever köper kan innehålla massor av olika kemikalier. Hjälp dem förstå hur innehållet kan skada dem eller miljön.

kemismart.se Nr 2 2022

STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING Konradsbergsskolan

Canan Rosén, studie- och yrkes­ vägledare på Konradsbergsskolan, ser som den vikti­ gaste delen av arbe­ tet att vara en bra vuxenförebild.

Vägledare med brett uppdrag Canan Roséns uppdrag omfattar mycket mer än att hjälpa högstadieeleverna på Konradsbergsskolan med deras gymnasieval. Hon är studie- och yrkesvägledare men har också en viktig roll i elevhälsoteamet och bidrar till att göra eleverna delaktiga i samhället.

Tilda Engardt och Daniel Högberg går i klass 9A på Konradsbergsskolan på Kungs­ holmen. I början av året gjorde de sina gymnasieval. För Tilda var det ganska givet; det blir humanistiska programmet på Norra Reals gymnasium.

Daniel var lite mer tveksam.

– Jag visste att jag ville gå på det este­ tiska programmet men inte vilken inrikt­ ning, säger han och berättar att han nog var intresserad av musik på Viktor Ryd­ bergs gymnasium, samtidigt som han hört mycket negativt om skolan.

24

Canan Rosén, skolans studie- och yrkes­vägledare, föreslog att Daniel själv skulle ta reda på mer och dessutom besöka skolan.

– Det kändes väldigt bra när jag var där och lärarna var trevliga. Nu har jag till och med gjort ett antagningsprov till sko­ lan där jag fick visa vad jag kan, säger han.

Canan Rosén är glad över att ha lyckats motivera och stötta Daniel Högberg.

– Precis som vid många andra tillfällen handlar det om att uppmuntra eleverna att vara källkritiska och själva ta reda på fakta, menar hon.

SO-läraren Magnus Granath, som också är med i klassrummet, nickar instämmande.

– Vi ska ge eleverna valkompetens. Se till att de skaffar sig egna kunskaper för att kunna fatta beslut. I mina ämnen samhälls­ kunskap och historia kommer olika yrken in som en naturlig del när vi pratar om

samhället och om dåtid, nutid och framtid.

Eleven Tilda Engardt kommer ihåg att Canan Rosén besökte hennes klass redan för några år sedan.

– Då pratade vi bland annat om källkri­ tik och fakta. Canan tog ett exempel med pizzastället som kunde se tråkigt ut på utsidan men samtidigt ha jättegoda pizzor.

Eller tvärtom: en flott pizzarestaurang med smaklösa, dåliga pizzor.

De båda eleverna minns också övningar

de haft i klassen med Canan Rosén. Bland annat rolleken ”Privilegiepromenaden” som visar hur hudfärg, klasstillhörighet, etnicitet, kön och sexualitet påverkar våra val och möjligheter i livet.

– I den övningen blev det väldigt tyd­ ligt att de flesta av oss som är födda här i Sverige kan välja att bli nästan vad som helst, säger Tilda Engardt.

Nr 2 2022

HALLÅ DÄR …

– Jag insåg också att just de som har många privilegier ofta inte märker det själva, tillägger Daniel Högberg.

För Canan Rosén är arbetet som studieoch yrkesvägledare betydligt mer omfat­ tande än att hjälpa eleverna på högstadiet med deras gymnasieval. Ett annat viktigt uppdrag är att bidra till att göra eleverna delaktiga i samhället och hon besöker alla klasser och lärare på skolan, från årskurs 4 till 9.

Samtidigt betonar både hon och Magnus Granath att vägledningsuppdraget egent­ ligen är hela skolans ansvar.

– Det ingår i skolans demokratiuppdrag, fastslår Magnus Granath.

– Jag brukar säga till lärarna att också grupparbeten och förmågan att samarbeta med andra är studie- och yrkesvägledning.

Egentligen kan all vägledning checkas av mot ökad elevkompetens eller framtida anställningsbarhet, säger Canan Rosén.

ingång upp till sina egna lokaler. Arga Konradsbergselever, som tycker att de har rätten på sin sida, skriker och bråkar med gymnasieeleverna om detta.

– Det blev en utmärkt möjlighet att träna konfliktlösning: ”Vad kan vi göra för att ändra på detta? Är det bara gymnasie­ elevernas fel? Eller gör ni själva något som trappar upp bråket?” Och framför allt uppmanar vi eleverna att ta kontakt med oss vuxna när något händer; det är vi som ansvarar för miljön och för eleverna.

Konradsbergsskolans rektor Eva Andersson

uppskattar Canan Roséns innovativa och analytiska sätt att tänka kring sitt syv-uppdrag.

– Hon jobbar brett, både med grupper, individer och hela klasser. Och hon lyckas få in kopplingen till elevers förmågor och kompetenser både i nutid och i framtid.

Hon vill att eleverna ska känna att de kan påverka sin vardag och bli delaktiga.

I sitt arbete använder hon sig också av Eva Andersson vill också lyfta fram sådant som händer i den närmaste omgiv­ studie- och yrkesvägledarens roll i elev­ ningen. I Konradsbergsparken nära skolan hälsoarbetet. ska en idrottsanläggning byggas och fastig­ – Skolans uppdrag är ju lärande, och hetsbolaget Sisab har bett skolan att bidra då är det också viktigt att se till att elev­ med barnperspektiv på anläggningen. erna mår bra när de är här. Canan sitter – Det blev ett bra tillfälle för mig att med i vårt elevhälsoteam och hennes roll uppmuntra elever att passa på att fråga är ovärderlig. Hon har möjlighet att bygga arkitekterna om deras jobb och vad de relationer och ge hopp också för de elever planerar att göra. som av olika anledningar har det svårt Hon berättar också om ett annat högst i skolan. konkret tillfälle för eleverna att förbereda – Jag kan ge de eleverna lite ”vip-treat­ sig för vuxenlivets komplikationer: skolan ment”, och de behöver ju inte känna att delar byggnaden med Kungsholmens västra de pratar med någon som ska sätta betyg gymnasium, och trots att det är förbjudet på dem, tillägger Canan Rosén. händer det att gymnasieeleverna smiter Text INGELA ÖSGÅRD Foto ROBERT BLOMBÄCK genvägen via Konradsbergsskolans huvud­

Tilda Engardt och Daniel Högberg, båda i klass 9A, tycker att de är privilegierade med stora möjligheter att själva välja vad de vill bli.

Nr 2 2022

… Magnus Granath, SO-lärare på Konradsbergsskolan, som har till­ delats Hédi Frieds lärarstipendium 2022 för sitt arbete med att sprida kunskap om Förintelsen.

Grattis! Vad betyder utmärkelsen för dig?

– Jag är väldigt stolt och ser den som en uppmaning att fortsätta käm­ pa för värdegrund och demokrati.

Utmär­kelsen förpliktigar och jag tar den på stort allvar.

Stipendiet delas ut till lärare som i sin undervisning försöker motverka främlingsfientlighet, antisemitism och rasism. Hur har du gjort?

– När man undervisar om Förintel­ sen är det viktigt att eleverna får ta del av personliga berättelser. Mötet mellan elever och överlevande har jag jobbat med tidigare, det skapar en dimension av undervisningen som är svår att nå på annat sätt.

– Under pandemin var detta tyvärr inte möjligt. Jag har i stället använt olika digitala lösningar. På en platt­ form från Svenska kommittén mot antisemitism kan eleverna följa över­ levandes upplevelser både före, under och efter Förintelsen. Detta görs med hjälp av texter, fotografier och filmer där överlevare intervjuas. Det ger eleverna en personlig berättelse som blir mer verklig.

Vad blir nästa steg?

– Jag har startat ett samarbete med Emerichfonden och Fredens hus där vi skapar kortfilmer om intolerans och rasism. Jag samarbetar också med andra skolor i Stockholm och Uppsala. Eleverna får utbildning, skriver manus och delar med sig av sina erfarenheter av intolerans och rasism. Tanken är att vi ska hålla en filmfestival nu i maj.

Text MATILDA ASP Foto ROBERT BLOMBÄCK 25

PROFILEN Anna Rydberg

Muggen fick Anna Rydberg i present av en elev som hade slutat trean. I höstas utsågs hon till Årets grundskol­ lärare i Stockholms stad.

26

Nr 2 2022

Anna Rydberg PROFILEN

Vill vara

MJUK

Lågstadieläraren Anna Rydberg har arbetat på Husby­ gårdsskolan i drygt 20 år. Nu prisas hon för sitt lågmälda sätt att undervisa, vilket skapar ett tryggt klimat i klassen.

– Jag vill vara en mjuk lärare som inte behöver höja rösten.

D

Text ANNELIE DREWSEN Foto ULRICA ZWENGER

et är samling i ­förskoleklassen på Husbygårdsskolan. Läraren Anna Rydberg har satt sig med eleverna på mattan, medan hennes kollega Riitta Munnukka går igenom dagens schema på tavlan.

Plötsligt börjar en flicka snyfta tyst. Anna Rydberg gör ett tecken och snart sitter flickan upp­krupen i sin lärares knä, med huvudet lutat mot hennes axel.

Vuxenhanden stryker ­försiktigt över flickans hår och lugnet infinner sig. Scenen sker under tystnad och utan att lektionen störs, med en lågmäld­het som tycks känneteckna Anna Rydbergs yrkes­utövning.

Hon har alltid trivts i skolan. När hon slutade tredje klass hemma i Kristinehamn i Värmland grät hon så att hon fick näsblod. Hemma var böcker och hög­ läsning viktigt. Pappa läste ”Emil i Lönneberga” och mamma läste ”Saltkråkan” och ”Barnen i Bullerbyn”.

– Mamma hade inte gått så mycket i skolan men tyckte att böcker var det viktigaste som fanns.

Anna Rydberg plockar fram ett barnsdomsminne.

Nr 2 2022

– På sommarkvällarna satt mamma och läste en bok från bokklubben och käkade äpple. Först läste hon för mig, sedan läste hon själv. Och när jag blev sjuk gick hon till biblioteket och fyllde kassar med böcker.

Samma läsglädje förmedlar Anna Rydberg i dag till sina elever. Klassen delas in i tre grupper. Anna Rydberg stannar kvar med sin grupp i klassrummet.

De ska läsa ett kapitel ur läseboken ”Lyckostjärnan” av Mats Wänblad. Hela klassen har redan tittat på en bild och gissat vad det ska handla om. Ett monster tror de flesta, eftersom två lysande ögon syns i garderoben.

Nu visar Anna Rydberg bilden igen. Eleverna får säga

vad de tänker om den, innan det blir dags att gå igenom några av orden de kommer att stöta på.

– Bageri, säger Anna Rydberg. Vad är ett bageri?

Vad gör man på ett bageri?

– Man bakar!

– Vad kan man baka?

Eleverna rabblar upp kanelbullar, tårtor, sambusa och andra bakverk.

► 27

PROFILEN Anna Rydberg

– Och xalwo, säger en flicka. Det är en efterrätt som kommer från Somalia och man kan göra den hemma. Det är som slajm, men det är inte slajm.

– Om vi har föräldrafika kan din mam­ ­ma göra det, säger Anna Rydberg.

– Man kan baka muffins också, säger en annan elev.

Det råder en trivsam stämning i cirkeln

på golvet. Alla är uppmärksamma, deltar i samtalet och lyssnar på varandra. Anna Rydberg ställer frågor och fördelar ordet.

Hon ger eleverna mycket utrymme att tala. De går igenom vad en magnet är och vad det betyder att strumpor korvar sig.

Till sist blir det dags att läsa, och berättel­ sen heter mycket riktigt ”Ett monster i garderoben”.

– Jag vet inte om ni kommer att kunna sova i natt om jag läser den här berättelsen.

Lyssna noga nu, säger Anna Rydberg.

Två flickor kramar genast om varandra och tittar storögt på sin lärare. Anna Ryd­ berg använder sin egen röst skickligt. Hela lektionen talar hon lugnt och tyst, men un­der högläsningen laddas rösten med all den spänning som ligger i berättelsen.

Den knirkar när dörren i boken gör det och viskar när någon i boken gör det. Eleverna spetsar öronen och lyssnar uppmärksamt en lång stund. Men till slut blir det för mycket för en pojke, som börjar krypa iväg på mattan.

– Nu måste du sitta still, för annars stör du de andra. Vill du sitta hos mig? frågar Anna Rydberg.

– Nej, svarar pojken och sätter sig på sin plats igen.

Ofta räcker en blick eller en rörelse för att återupprätta lugn och ro. Anna Ryd­ berg är nära sina elever, lägger ofta en hand på en axel, kramas eller rör vid nå­ gons bakhuvud.

– Jag kommer från ett kramigt hem där vi var nära varandra. Min mamma tog gärna tag i kassörskan för att tala om hur bra blomkålen var. Jag tror det är viktigt att man vågar ta i varandra.

Många av eleverna söker den sortens närhet, och ger gärna sin lärare spontana

kramar i korridoren, kapprummet och på skolgården.

– De är små och det märks att de söker sig till kramar. De vill hålla handen. Jag tror de mår gott av det fysiska, så den biten var svår under corona. Det är skönt att det börjar bli normalt igen.

Anna Rydberg uppmuntrar alla att bli lärare. Hon har aldrig söndagsångest utan tycker att det är kul att gå till jobbet. Men från början hade hon inte alls tänkt bli lärare utan läste ekonomisk linje på gym­ nasiet. Efter det var hon au pair i London en tid och därefter utbildade hon sig till fritidspedagog i Karlstad. 1991 flyttade hon till Stockholm och började arbeta i Husby.

ANNA RYDBERG AKTUELL: U tsedd till Årets lärare 2021 inom ­grundskolan i Stockholms stad.

GÖR: L ågstadielärare på Husbygårdsskolan.

BOR: I Aspudden.

GILLAR: Mitt jobb, min familj, mina vänner.

OGILLAR: När människor inte visar hänsyn.

PÅ LEDIGA STUNDER: T ycker om att läsa och ­promenera.

LYSSNAR PÅ: G amla syntlåtar från 80-talet – och så hoppas jag att jag lyssnar på dem jag omger mig med.

LÄSER: J ust nu ”Två pistoler” av Klas Östergren.

ETT FINT LÄRARMINNE: I nspelning på SVT när alla barn och föräldrar ställde upp och kom till skolan klockan fem på morgonen så att vi skulle hinna.

28

Anna Rydberg har aldrig söndagsångest utan tycker att det är kul att gå till jobbet.

Här med Lucas Curca och Vanesa Mendieta Cruz som går i för­ skoleklass.

Nr 2 2022

TÄVLING

Vinn biobesök Den värmen som man möter från barn! Man är ganska bortskämd som får ha det så på sin egen arbetsplats.

Och i Husby har hon stannat kvar, ut­ bil­dat sig till förskollärare och sedan till lågstadielärare. De senaste 20 åren har hon arbetat på Husbygårdsskolan.

– Det är en otroligt mysig stämning på skolan. Vi är tajta och det är ett hjälp­ samt klimat. Vissa i kollegiet har varit här sedan 1985, och kollegerna ställer alltid upp.

Anna Rydberg fick utmärkelsen Årets

grundskollärare i Stockholms stad 2021, bland annat för att hon skapar ”ett skol­ klimat med trygga och bekräftade elever och klasser”. Själv vill hon hellre lyfta fram sina kolleger och tycker att utmär­ kelsen är lika mycket deras.

– Vi lyfter fram och stöttar varandra i arbetslagen och har en väldigt uppmunt­ rande skolledning.

I klassen har hon ett tätt samarbete med förskolläraren Riitta Munnukka och barnskötaren Rim Hourie. Anna Rydberg kommer att följa klassen upp till årskurs 3, vilket gör att hon lär känna eleverna väl.

– Jag kan se hur de börjar ta skolan på allvar. Med tiden känner man att de är trygga – de törs ställa frågor eller göra fel.

Nr 2 2022

Då har vi fått till gruppklimatet.

Ett sätt att göra det är att bjuda på sig själv, menar Anna Rydberg. Att berätta lite om sitt eget liv, men även visa att man är intresserad av elevernas tillvaro.

– Det är också viktigt att man inte tycker att man är mer värd för att man är vuxen. Deras värde är lika stort.

På dagens lektion talar hon exempelvis om rädsla, och eleverna får berätta vad de är rädda för. Sedan avslöjar Anna Rydberg att hon också är lite mörkrädd – ”fast jag är så gammal”. Det är ett respekt­ fullt samtal där allas erfaren­heter har samma giltighet.

Eleverna ska känna att de vuxna vill dem

väl. Men de ska också våga ifrågasätta.

– I går hade vi till exempel ett samtal med ett barn som tyckte att vi hade höjt rösten. Tänk att våga ifrågasätta vuxnas handlande fast man bara är sex år!

Anna Rydberg värdesätter kontakten med vårdnadshavarna. Hon lämnar ut sitt mobilnummer och har tät kontakt med föräldrarna. De får ringa eller skicka sms både på kvällar och helger.

– Det är helt okej att de skickar ett sms en lördagskväll och frågar om matsäck. En gång var det en mamma som ringde från BB för att berätta att bebisen hade kommit!

Jag tror det är viktigt med lite vardags­ prat, att skoja och skratta tillsammans.

Men det allra bästa med yrket är mötet med eleverna.

– Den värmen som man möter från barn! Man är ganska bortskämd som får ha det så på sin egen arbetsplats. När jag ser små sexåringshänder som håller i en penna och ska forma bokstäverna, eller när de får ihop bokstäverna till ett ord …

Det är en wow-grej och det tycker jag fast jag har jobbat så länge.

När eleverna börjar på mellanstadiet kommer de ofta tillbaka för att hälsa på sin gamla lågstadielärare. Det händer även att Anna Rydberg träffar äldre elever i Husby centrum.

– Det är kul att träffa elever som kanske går på gymnasiet nu. För några veckor sedan såg jag en kille som stod och pratade med sina kompisar. Han lösgjorde sig för att ge mig en kram.

Läs tidningen och var med och tävla.

Bland alla som svarar rätt drar vi tre ­vinnare som får var sitt presentkort med två biobiljetter. Lycka till!

1 På vilken skola fick elever från Järva nyligen prova gymnasiematte?

1 Blackebergs gymnasium X Södra Latins gymnasium 2 Bromma gymnasium 2 Var forskar Sissela Nutley?

1 Stockholms universitet X Karolinska Institutet 2 Linköpings universitet 3 Hur länge hade Madeleine Heiman varit lärare innan hon blev rektor?

1 Fem år X Tio år 2 Femton år 4 Mariehällsskolan har arbetat med STL. Vad står det för?

1 Skriv, tala, läs X Skriva sig till lärande 2 Stockholm talar och läser 5 Vad vill Minna Ludvigsson, 12, jobba som när hon blir stor?

1 Bibliotekarie X Ridande polis 2 Fritidspedagog Mejla din tipsrad senast 25 maj till tomas.bannerhed@edu.stockholm.se.

Ange var du arbetar och din hempost­ adress så att vi kan skicka presentkortet om du vinner.

Vinnare i nummer 1/2022 blev Nina Antskog Andreasson, Solbergaskolan, Dewi Santoso, Björkhagens skola, och Rosana Celis Tong, Eiraskolan. Rätt rad var 2, 1, 2, 1, 2.

MIN SKOLA Ekensbergsskolan

30

Nr 2 2022

Ekensbergsskolan MIN SKOLA

»Jag vill jobba som ridande polis«

MINNA LUDVIGSSON, 12 Ekensbergsskolan

J

ag har gått här sedan förskole­ klass och känner mig väldigt hemma på skolan. Jag gillar verkligen att gå i skolan och få lära mig nya saker. De roligaste ämnena är svenska, engelska och idrott.

Allt är absolut jättebra på den här skolan!

Vi har ett system där fyror och femmor bildar olika grupper och jobbar tillsam­ mans två dagar i veckan. Det är kul och gör att jag lär känna fler på skolan.

Eftersom skolan ligger precis vid Vinterviken kan vi bada och paddla kanot på somrarna, och i vintras åkte vi skrid­ skor på isen under idrottslektionerna. Det tycker jag är jättebra eftersom jag gillar att vara ute.

Ett annat intresse jag har är att läsa.

Jag tycker det är spännande med böcker för man får vara i andra världar och per­ Nr 2 2022

sonerna det handlar om kan ibland bli som ens vänner. Vi är flera kompisar som ofta läser samma böcker och pratar om vad vi läser. När jag läser lär jag mig också mer om hur man kan skriva. Nu ­skriver vi till exempel noveller, då får jag använda min fantasi och vara kreativ.

Men jag tänker inte att jag ska bli förfat­ tare, utan jag vill nog jobba med hästar, som ridande polis, för jag tycker om att rida och få vara ute i naturen. Jag gillar också att campa i naturen med min familj.

Till hösten ska jag börja i årskurs 6 på en ny skola. Det känns lite tråkigt att sluta här, eftersom jag känner alla. Samtidigt ska det bli spännande att få nya kompisar och jättekul att få lära mig ett språk till.

Berättat för AGNETA BERGHAMRE HEINS Foto MARC FEMENIA

31

SAMLEVNAD Ekens skola

”Viktigt behålla sin integritet” Sexualitet, samtycke och relationer får i höst större utrymme i läroplanen. Men redan nu har kunskapsområdet en framskjuten plats på Ekens skola i Hammarby sjöstad där eleverna i årskurs 8 under fem intensiva veckor i vår arbetar med ämnet. Hela personalen har fått lära sig hur man bemöter eleverna personligt men inte privat i känsliga frågor.

På bordet bredvid katedern står några silikonsnoppar i glada färger, rekvisita som är kvar sedan förra veckans lektion då eleverna fick träna på att trä på kon­ domer med varsam hand så att de inte skulle spricka. Men i dag ska lektionen handla om vad som kan hända om man inte an­vänder kondom eller något annat preventivmedel. 30 åttondeklassare slår sig ner i smågrupper i klassrummet. − Hur vet man om man är gravid? undrar NO-läraren Fredrik Karlsson och låter eleverna begrunda frågan i små­ grupper. Sorlet stiger i klassrummet och engagemanget är på topp.

– Man köper test på apoteket, föreslår någon.

– Tjejen kanske blir illamående, funderar en annan elev.

Ekens skola är en nybyggd modulskola för årskurs 7–9 och här går 450 elever. Skolan arbetar enligt schemamodellen ämnes­ veckor. Det innebär att elev­ erna koncentrerat läser ett teoretiskt ämne i taget i rullande femveckorsperioder.

Att sexualitet, samtycke och relationer nu är i fokus en längre period är därför inget nytt.

Helt enligt intentionerna i nya läro­pla­nen

är sexualundervisningen mer ämnes­ övergripande än tidigare. Eleverna möter olika perspektiv på sexualitet i nästan alla ämnen och de fyra NO-lärarna sam­

arbetar nära med skolans övriga lärare. − Nu handlar det om årskurs 8 men vi förbereder redan för att lägga in ämnet på schemat även i årskurserna 7 och 9, säger Fredrik Karlsson.

Om NO-lärarnas fokus ligger på biologi och kroppskunskap kan kollegan Emilia Lindelöf prata om könsroller ur ett annat perspektiv. Hon är lärare i hem- och konsu­ment­ kunskap och tar i sin under­ visning ofta upp exempelvis könsroller och hur de påver­ kar både vardagen hemma och konsumtionsmönster.

I svenskundervisningen handlar sexual­ ämnet gärna om känslor och relationer, där läraren inte får stå handfallen inför de svåra frågorna, som ”Hur vet man att man är kär?”, och i engelskan läser åttonde­

Det är en avspänd stämning i klass 8C när NO-läraren Fredrik Karlsson diskuterar graviditet och preventivmedel med eleverna Maj Swartling, Ella Gillner och Tindra Meckbach.

32

Nr 2 2022

FRÅGAN

Vad är det bästa med ditt jobb?

FOTO MARC FEMENIA

klassarna böcker på engelska med an­knyt­ ning till sex och relationer.

Emilia Lindelöf är utbildad på RFSU och arbetar där som skolinformatör paral­ lellt med sitt lärarjobb. Hon har därför ansvaret för utbildningen av lärarna på Ekens skola och håller också i en elev­ grupp som jobbar med hbtq, eftersom den nya läroplanen lägger större vikt vid normer och könsidentitet än tidigare.

Skolan har även bjudit in externa före­ läsare för både personal och elever samt köpt in mycket litteratur. Nyligen genom­ förde Emilia Lindelöf en studiedag för alla på skolan, inklusive städare och vaktmäs­ tare, en dag då personalen fick testa hur det är i praktiken att undervisa i sexual­ kunskap ute i klasserna.

Rektor Christina Lindgren beskriver dagen

som väldigt lärorik. − Mycket i den nya läroplanen handlar om att möta elevernas behov, att vara beredd på svåra frågor. Emilia hade tagit med ett antal autentiska frågor som elev­ erna brukar ställa och så fick vi försöka svara. Det är inte helt enkelt med frågor som ”Hur har man sex?” eller ”Vad är skönt?”, konstaterar Christina Lindgren.

Emilia Lindelöf skrattar och förstår precis sin rektors våndor. Hon förklarar att hennes roll är att avdramatisera, och knepet är att inse att sexualundervisnin­ gen inte ska blandas ihop med lärarens egna känslor eller erfarenheter. Det gäller att behålla den professionella rollen, och då går det bra, lovar Emilia Lindelöf. − Till personalen vill jag ge verktyg att undervisa på ett bra sätt. Det finns osäker­ het om hur man gör, hur man gränssätter för sig själv. Börja med att göra klart för eleverna att du inte kommer att vara privat och det ska eleverna inte heller vara. Att behålla sin integritet är viktigt, säger Emilia Lindelöf.

Mitt i allt det avdramatiserade och ett nytt

förhållningssätt till kunskapsområdet sex­ ualitet, samtycke och relationer – och med tyngdpunkten på rätten till den egna krop­ pen – kan det bli bakslag. Det är ju inte meningen att pirret och spänningen i den egna nyväckta sexualiteten ska orsaka oro. − Det är viktigt att vi inte skapar en rädsla för att ta initiativ, av osäkerhet inför om man går över den andras gräns.

Det gäller att hitta en balans och det tar jag också upp med lärarna, säger Emilia Lindelöf.

Text MARIANNE HÜHNE VON SETH Foto MARC FEMENIA Nr 2 2022

STEFAN SUNDSTRÖM

Idrottslärare, Ekensbergsskolan

– Att vara idrottslärare är ett tacksamt jobb. Eleverna på skolan kommer med för­ väntan och glädje till mina lektioner. Att få utbilda elever i tidig ålder i hälsa och om vikten av rörelse känns positivt och meningsfullt.

MIKAEL BURMAN

Biträdande rektor, Ekensbergsskolan

– Det dagliga mötet med eleverna. Mitt jobb innebär breda kontaktytor, många är engagerade i skolans och mitt arbete, allt från vår egen personal till elever och föräldrar.

Det ger mycket energi tillbaka.

TIGEST HABTESELASSIE Köksbiträde, Globala gymnasiet

– Det är jätteroligt att få jobba på den här skolan! Eleverna är väldigt engagerade när det gäller mat och vi samarbetar mycket kring kosten. De har bra förslag på vad vi ska laga och jag får lära mig nya saker hela tiden.

JENNY HYENSTRAND Rektor, Globala gymnasiet

– Att få se ungdomar utvecklas och nå sina mål, samt leda en så fantastisk personal. Lärande för hållbar utveckling genomsyrar hela utbildningen här, vilket innebär en ständig kompetensutveckling för min egen del också.

SUSANNE NOBENSKIÖLD Speciallärare, Östermalmsskolan

– Alla barn! Jag tycker om att träffa barnen varje dag och kunna bygga relationer till dem, att det finns en kontinuitet.

Lika viktiga är mina roliga och trevliga kolleger på skolan och den sociala biten i jobbet.

Text och foto AGNETA BERGHAMRE HEINS

33

BOKSIDAN Bästa lästipsen

”Svenska skolan långt ifrån jämlik” Genom att följa två skolklasser genom hela mellanstadiet blottlägger journalisten Emma Leijnse klyftan i den svenska skolan.

Skillnaderna mellan olika skolor är så stora att hon frågar sig om Sverige skapat ett parallellskolesystem igen.

I sin nya reportagebok ”I en annan klass” (Natur & Kultur, 2022) följer Emma Leijnse två skolklasser under tre år på mellanstadiet.

Hon utgår från en enda faktor när hon väljer skolor: föräldrarnas utbildningsnivå. Den ger utslag på så gott som varje annan del av barnens skolgång: möjligheten att få hjälp med läxor, att ha en studieplats hemma, fritids­ aktiviteter, hälsa, språkkunskaper, bostads­ område, andel behöriga lärare i skolan, antal lärarbyten och kunskapsutvecklingen i skolan.

De två anonymiserade skolorna ligger i Lund och Malmö, men med hjälp av studier och andra källor gör författaren utblickar även till andra delar av landet. Under de senaste 20 åren har svenska skolor glidit allt längre ifrån varandra och Leijnse frågar sig om alla barn får samma chans. Det korta svaret är nej.

I boken varvas korta vardagliga scener och intervjuer med forskning och internatio­ nella jämförelser av skolan. Elevernas och lärarnas många röster träder fram tydligt, men det är aldrig den enskilda eleven eller läraren som är huvudperson – i stället ingår de i den större berättelsen som visar sig på gruppnivå. Arbetsron som aldrig infinner sig när personalomsättningen i klassen är hög.

Kunskaperna om samhället och drömmarna om framtiden som följer med från köksbordet in i klassrummet. Oron för våld och skjutnin­gar i närområdet eller ett veckoschema med fri­ tidsaktiviteter nästan varje dag.

Enligt Leijnse är vi fortfarande långt ifrån idén om en jämlik skola i Sverige, och i sin bok visar hon vilka konsekvenser det får för hela samhället – men framför allt för elev­ erna på de mest utsatta skolorna.

DIDAKTISKA ­PERS­PEKTIV PÅ ­HÅLLBARHETSTEMAN

Corina Löwe och Åsa Nilsson Skåve (red.)

Natur & Kultur, 2020 Här undersöks den didaktiska potentialen i en rad barn- och ungdomsböcker när det gäller att arbeta med ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. En inspirerande idébank för hela arbetslaget med konkreta förslag om ekopoesi för barn, matmotivet i framtidsskildringar och vattnet som symbol och naturkraft.

LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING – BÖRJA MED MATEN!

Johanna Björklund Studentlitteratur, 2021 Är 3D-printad mat eller insekter framtidens skolmat? Hållbar utveckling är hela skolans ansvar och ingår i alla ämnen och års­ kurser. Denna tunna men fullmatade bok ger en ­gedigen faktagrund för att arbeta med de stora framtidsfrågorna utifrån mål­ tidens pedagogiska möjligheter.

ATT LÄSA BARNS BILDER

Karin Aronsson Studentlitteratur, 2022 Från huvudfotingar till ­dinosaurier. Denna bok er­ bjuder en kunnig inblick i barns bildvärldar och lyfter särskilt fram det poetiska i barns teckningar. Genom val av motiv och perspektiv kan barn uttrycka egna tankar och tolkningar av omvärlden. En bok för alla som är intresserade av yngre barns skapande.

STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING – HELA SKOLANS ANSVAR

Charlotta Granath Sanoma utbildning, 2019 Redan från förskoleklassen kan eleverna få kontakt med yrkeslivet och fundera över sin egen framtid.

I denna metodhandbok ges konkreta förslag på övningar och aktiviteter i olika ämnen, ända upp till gymnasiet. Teori och aktuell forskning finns också med. Inspirerande referensbok för hela skolan.

”Att läsa långsamt kan idag betraktas som en kulturell motståndshandling.”

Litteraturvetaren Erik Falk i tidskriften Karavan (4/2021)

Text ANNELIE DREWSEN 34

Nr 2 2022

Ute hos dig 7 oktober

FOTO ROBERT BLOMBÄCK

Nr 3

BILD I FOKUS

Vi besöker Bagarmos­ sens skola, där hjärnan, handen och språket möts i bildämnet.

Här får eleverna dokumentera sina liv för framtiden.

På Rågsveds grundskola har tryggheten ersatt våldet.

Vad utmärker egentligen ett skolbibliotek i världsklass? … och naturligtvis mycket mer.

LIVETS HÅRDA SKOLA Stina Hjelm © STINA HJELM 2022 – STINAHJELM.COM

Nr 2 2022

35

Skolpodden i Stockholm Röster från skolan

Aktuellt skolprat med lärare, skolledare och elever från Stockholms stads skolor. Lärarpanelen tar sig an ett nytt ämne i varje avsnitt och en ny spännande gäst berättar om sin skoltid.

Skolpodden i Stockholm finns på pedagog.stockholm