LÄRA Stockholm #1/2022

Nr 1 2022 FRAMTIDENS FÖRETAGARE PÅ ÖSTRA REAL ”Det är inte så lätt för lärarna att prata om sex” SYNLIGHETEN VIKTIG FÖR ELEVHÄLSAN

MARIA TABOROSSY

Vi är en resurs

0 kr

Kostnadsfria möbler På stadens webbplats Stocket återbruk hittar ni kostnadsfria möbler och inventarier som andra verksamheter i Stockholms stad inte längre behöver.

Frigör även utrymme på er skola genom att annonsera ut överblivna möbler och inventarier. Använd Stocket återbruk, spara pengar och bidra till ett klimatsmart Stockholm.

Kostnader för transport och liknande kan tillkomma.

stocket.stockholm.se

e t t p e d a g o g i s k t m a g a s i n f r å n u t b i l d n i n g s f ö r va l t n i n g e n i s t o c k h o l m s s t a d

FOTO ULRICA ZWENGER

Nr 1 2022 Åtta gånger vinnare av Svenska Publishingpriset för bästa personaltidning

Innehåll

9

Hon vann Pennsvärdet..................................................... 4 Därför är jag skolledare.................................................... 9 Från nyanländ till nyanställd........................................ 10 Synlighet viktig för elevhälsan..................................... 12 Skolsamtal à la Harkness.............................................. 13 Forskaren om det laddade ämnet............................. 14

Cathrine Sahlsten blev rektor för att hon kände att någon måste kavla upp ärmarna. ”Skolan ska vara trygg för varje elev, varje dag”, säger hon. I höstas utsågs hon till Årets grundskolerektor i Stockholms stad.

Sex och samlevnad byter namn................................. 20 Hur är det att prata om sex?....................................... 21 Tydliga rutiner för lek och lärande............................. 22 Skolans roll viktig inför valet........................................ 24 Mitt i coronastormens öga........................................... 26 Isak gillar S:t Eriks gymnasium.................................... 30 De är framtidens företagare....................................... 32 ”Ta barnen på allvar!”.................................................. 33 Tävling: vinn biobesök.................................................. 33 Bästa lästipsen för skolan............................................ 34 Bara i LÄRA: Livets hårda skola.................................. 35

ÄRA ges ut av utbildnings­för­­valt­ L ningen i Stockholms stad och ­kommer med fyra nummer per år.

ADRESS LÄRA, Utbildningsför­valt­nin­gen, Box 22049, 104 22 Stockholm.

BESÖKSADRESS Hantverkargatan 3A. UPPLAGA 18 500 exemplar.

CHEFREDAKTÖR Tomas Bannerhed, 08-508 33 899, tomas.bannerhed@ edu.stockholm.se.

ANSVARIG UTGIVARE Sofia Oliv.

ART DIRECTION OCH PRODUKTION Blomquist Communication.

TRYCK Åtta.45, Järfälla, 2022.

ISSN 1654-7330.

32 Helena Palmheden är förstelärare i entreprenörskap på Östra Reals gymnasium.

20 LÄRA DIGITALT pedagog.stockholm/lara.

KOSTNADSFRI PRENUMERATION Kontakta ­info.utbildning@edu.stockholm.se.

OMSLAG Speciallärare Maria Taborossy, Gröndalsskolan, fotograferad av Robert Blombäck.

14

”Många lärare uttrycker att de har gått fem år på lärarutbildningen men inte fått en sekund av detta.”

SPRÅKUTVECKLING Oxhagsskolan

Hon är mellanstadieläraren som alltid finns där, oavsett om eleverna ska besöka Nationalmuseum eller kommer till skolan dagen efter en skjutning i centrum.

Nu har Ulrica Ambrosius tilldelats Pennsvärdet för sin lärargärning på Oxhagsskolan i Akalla.

Text ANNELIE DREWSEN Foto ULRICA ZWENGER

4

Nr 1 2022

Oxhagsskolan SPRÅKUTVECKLING

Nr 1 2022

5

SPRÅKUTVECKLING Oxhagsskolan

ikväggen mellan de två klassrum­ men är öppen och drygt 40 elever sitter vid sina bänkar. Mobilerna är parkerade och bara mummel hörs. Ulrica Ambrosius ställer sig i mitten, berättar kort vad som ska ske och börjar undervisa.

Hon är lågmäld, behöver ingen skärpa i rösten.

Skärpan finns i undervisningen, i ett fokus som hon delar med eleverna.

Hon håller upp boken ”Min hemliga tvilling” av Kerstin Lundberg Hahn. Eleverna tar fram sina egna böcker.

– Slå upp sidan 43, säger Ulrica Ambrosius och inväntar tystnaden.

Det är tisdag och äntligen dags för högläsning av ett nytt kapitel.

Arbetet med litteraturen var en del av motiveringen

när hon som en av två lärare tilldelades Berättar­ ministeriets pris Pennsvärdet 2021. Priset delas ut till lärare som ”genom sin undervisning stärker sina elevers språkutveckling, kreativitet och kritiska för­ måga” i socioekonomiskt utsatta områden. Ulrica Ambrosius har arbetat på Oxhagsskolan i Akalla sedan 2014, dessförinnan på Enbacksskolan i Tensta och som förskollärare.

– Jag blir snart 60 år och tycker fortfarande att det är roligt. Att faktiskt göra skillnad. Det är inte många yrken där man kan känna det varje dag, men det kan man som lärare.

När skrapljud och mummel klingar av börjar Ulrica

Ambrosius läsa. Boken handlar om Leia som hittat en robot i källaren, en robot som ser exakt ut som hon själv. Den trygga lärarrösten är berättaren,

Ulrica Ambrosius trivs som mellanstadielärare. ”Eleverna tycker ofta att det är roligt i skolan och vill inte ens gå på lov.

Skolan är en trygg punkt i deras liv.”

6

Nr 1 2022

Oxhagsskolan SPRÅKUTVECKLING

men blir även nyhetsuppläsaren som talar om en kallfront och farfar som muttrar om väckarklockan, sitt onda knä och om att ”krypa till kojs”.

– Vad menar han med det?

– Att han ska lägga sig, svarar en flicka snabbt.

Läsningen fortsätter. Det rasslar när alla vänder blad samtidigt. En armbåge glider mot ett bänklock, ett finger virar en hårlock, men allas blickar är fästa vid samma ord i boken. Rad för rad, sida efter sida.

Det är högläsningens gemensamma rum.

En röst som läser, en klass som lyssnar.

Men här sker mer än lyssnande.

Eleverna vet att de måste hänga med, för de ska snart få kliva ut ur ­texten och tillbaka in i den. Då gäller det att vara hemmastadd.

Efter tio sidors koncentrerad läsning är kapitlet slut. Några elever räcker omedelbart upp handen.

– Jag har hittat en stark me­ ning på sidan 48!

Att välja ut starka meningar är ett återkommande inslag. Flera elever läser upp meningar ur boken. Ulrica Ambrosius hjälper dem att resonera om varför meningarna är starka. Vilka slags känslor rymmer de? Vari ligger spänningen? Hur känns det när blodet fryser till is?

Till sist väljs en mening ut. Medan hon skriver den på tavlan tar klassen upp sina skrivböcker och skriver av.

– Först sidhänvisar vi. Och hur gör vi när vi skriver av boken?

– Citattecken!

– Och punkt, slut citat, säger Ulrica Ambrosius och ber om en motivering till varför meningen är stark.

En elev svarar blixtsnabbt: – Leia blev rädd för att farfar hade vaknat och skul­le avslöja henne.

Det har blivit dags för sitting drama, en annan återkommande aktivitet som är populär bland elever.

– Nu behöver vi en Leia och en farfar! säger Ulrica Ambrosius.

– Varför ville du så mycket att Leia skulle komma ner och kolla på nyheterna?

– Jag kände mig ensam och ville ha sällskap.

Fler frågor, nya svar. Eleverna sköter det mesta och Ulrica Ambrosius kan stå tillbaka.

Hon minns inte exakt hur hon fick upp ögonen för sitting drama, men hon har jobbat med övningen länge tillsammans med kollegan Maggie Enqvist. De har följts åt från utbildningen, via olika skolor och arbetar nu i samma arbetslag. När de kom till Oxhagsskolan blev en av de första punkterna på dagordningen att skaffa klassuppsättnin­gar, som saknades helt. Numera är skåpen fyllda med bra böcker, och deras arbetssätt har spridit sig på skolan. Sitting drama används i alla klasser på mellanstadiet.

– Det är ett jättebra sätt att testa deras förståelse. Eleverna är ganska bundna av det vi har läst och använder också språket från boken, ett språk som de kanske inte använder ute på skolgården, säger Ulrica Ambrosius.

Mellanstadiet är en tid då eleverna är mottagliga.

I skolan växer kunskaperna, men även värderingar och den egna identiteten. Hon undervisar i både svens­ka och SO, vilket ger många möjligheter att knyta an till aktuella samhällsfrågor. Den senaste tiden har det handlat mycket om pandemin, om konspirations­ teorier och vaccinationsmotstånd.

– Jag vill ingjuta en känsla i mina elever att de duger som de är och att de kan, med emfas. Ingen ska kunna sätta sig på dem. De ska bli starka samhällsmedborgare.

Ulrica Ambrosius tänker tillbaka på de gånger det har varit skjutningar i stadsdelen. Skolan ligger precis på gränsen till Husby, där de flesta elever bor. Hennes röst får en förnyad kraft.

– Jag vill att de ska förstå att det är de som är Husby, inte kriminaliteten. Det handlar om att identifiera sig med varandra och området.

Strax har två elever klivit fram för att gå in i rollerna Samtidigt finns kriminaliteten och våldet där, ibland som bokens huvudpersoner. Resten av klassen får alldeles utanför fönstret. Hon berättar om en elev ställa frågor till dem. På så vis sammanfattas kapitlet. som var ensam hemma med en yngre syster när det Samtidigt kan eleverna utforska textens värld, under­- smällde utanför. Mamman var i centrum, där alla söka sådant man är nyfiken på själv. En elev räcker butiker stängdes direkt. Ytterligare ett syskon var upp handen och vill fråga farfar något. ute på ett annat ärende.

►

Jag vill ingjuta en känsla i mina elever att de duger som de är och att de kan, med emfas.

Nr 1 2022

7

SPRÅKUTVECKLING Oxhagsskolan

Ulrica Ambrosius stannar upp i läs­ ningen med klass 6AB när något ord eller talesätt behöver för­ klaras. Laura Marthi (till höger) är inne i textens underbara värld.

Ulrica Ambrosius redovisar sakligt detalj efter detalj. Eleven som ser allt, samtidigt som mamma gråter i telefonen.

– Sådant får vi hantera i skolan. Vi hade flera elever som såg en skjutning i våras. Det hände när de var på väg hem från skolan.

Det är vi lärare som möter dem dagen efter.

Hon försöker stå emot den resignation som hon ibland möter.

Det ska inte vara så här. I Husby bor vanliga barn med vanliga föräldrar. Ändå har hon varit med om flera ”dagen efter”.

– Då lägger man allt annat åt sidan. Eleverna har ett behov av att få prata och ställa frågor. Det är också ett tillfälle att jobba med källkritik. Vem kan man lita på – Tiktok eller polisen?

På skolan finns även kurator och elevhälsoteam när det behövs. Men mordet på artisten Einár i oktober gjorde Ulrica Ambrosius fundersam över samhällets prioriteringar.

– Det var lika tragiskt som alla andra skjutningar, men då var morgonsofforna fyllda av psykologer som skulle ge tips till för­ äldrar vars barn hade förlorat sin idol. Var finns de resurserna till barn som upplever det här? Det är trauman vi talar om.

Ulrica Ambrosius kan berätta om fler tillfällen. Ett syskon som gömmer sig av rädsla. En elev som kommer hem och upp­ täcker att porten är full av poliser i skottsäkra västar.

– Det är svårt, jättesvårt. Vi möter skräck från barnen som har upplevt det.

Hur påverkas elevernas tillit till samhället?

– Samhället är ju vi, för deras del. Förhoppningsvis litar de på oss. Föräldrarna påverkas också, de blir försiktiga och låter inte barnen leka ute eller följer med till och från skolan.

Efter årskurs 6 börjar eleverna på andra skolor, ofta i när­ området. Det är inte ovanligt att de senare kommer tillbaka på besök.

– För tre veckor sedan kom några elever jag inte hade sett sedan sexan och nu gick de i nian.

8

En av dem kom ihåg alla böcker de hade läst i mellanstadiet.

– Han blev förvånad och frågade hur han kunde komma ihåg det, när han glömt så mycket annat.

Ulrica Ambrosius ler vid minnet, och upprepar sitt svar till eleven: – För att ni förstod, och då blir det roligt. För att vi läste till­ sammans.

Hon har själv alltid varit en bokslukare men läser numera mest

böcker som hon tänker arbeta med i skolan. Vissa titlar åter­ kommer ständigt och har vuxit långt utanför bokens pärmar.

Ett mångårigt samarbete med Nationalmuseum började exem­ pelvis med Finn Zetterholms bok ”Lydias hemlighet”.

– Det är en fantastisk bok och min absoluta favorit. Det går att göra så mycket med den! Den handlar om en flicka som ­sätter handen mot en tavla på Nationalmuseum, Rembrandts ”Kökspigan”, och försvinner till 1600-talets Amsterdam.

Det som startade som ett Skapande skola-projekt har lett till flera samarbeten med museet, även under perioden då det var stängt för renovering.

– Samarbetet med Nationalmuseum har betytt jättemycket och när det öppnade igen var vi inbjudna. Vi var först in och det var jättehäftigt. Eleverna hade längtat efter att åka till National­ museum, efter att vi hade läst boken i femman.

Nr 1 2022

Cathrine Sahlsten DÄRFÖR ÄR JAG SKOLLEDARE

»Varje elev ska känna sig trygg«

C

athrine Sahlsten är rektor för att hon vill göra skillnad. Skolan ska vara trygg för varje elev, varje dag. För det arbetet har hon nyligen fått utmärkelsen Årets grundskolerektor i Stockholms stad.

Från det lokala fackliga arbetet har vikten av samverkan präglat henne, från tiden som skolinspektör i Stockholms stad har insikten om organisationens betydelse fått fäste.

Cathrine Sahlsten är i dag rektor på Farsta grundskola med Adolf Fredriks musikklasser.

– Tiden som skolinspektör var lärorik. Det blir så tydligt hur viktigt det är att bygga relationer och tillit, och att sätta eleverna och deras lärande i centrum. Dessutom var jag ständigt ute i nya miljöer, nya klassrum.

Rektor blev Cathrine Sahlsten för att hon kände att någon måste kavla upp ärmarna.

När hon i höstas utsågs till Årets rektor var det för att hon ”skapat en sammanhållen verksamhet med gemensam värdegrund och särskilt fokus på undervisning och lärande”, som det står i motiveringen.

Det har inte varit en dans på rosor. Som ny rektor i Farsta grundskola fick hon ta emot beslut om vite på 1,2 miljoner kronor från sina gamla kolleger på Skol­inspek­tionen.

Brister­na var stora i fråga om stöd till särskilt utsatta elever.

– Det var hemskt att få det beslutet. Men det var samtidigt en kraftig hävstång för att förbättra och åtgärda.

Det har gått fint. Motiveringen tar också fasta på att hon har byggt upp ett väl funge­ rande samarbete för att särskilt stödja elever med tuffa uppväxtvillkor. Erkännandet rimmar väl med hennes drivkrafter och erfarenheter. Ärmarna har kavlats upp och fokus har varit starkt på organisationen och samsynen, på samarbete lärare emellan och på att vara stöttande närhelst det behövs.

– Skolan ska vara trygg för varje elev, varje dag. Det har jag jobbat hårt med. Och det är när jag ser att det är lugnare, att eleverna trivs och har studiero som jag känner störst tillfredsställelse.

Text MARIKA SIVERTSSON Foto ULRICA ZWENGER

Nr 1 2022

Cathrine Sahlsten är prisad rektor på Farsta grundskola med Adolf Fredriks musikklasser.

9

ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Nyanställda lärare

”Rätt stöd är jätteviktigt” Bromma. Men visst var det lite nervöst att börja undervisa i Sverige, minns hon.

– Jag visste ju inte om eleverna skulle förstå mig eller om jag skulle förstå dem, men jag hade en snäll klass och en under­ bar mentor, så jag upptäckte snart att det inte var så farligt.

Uppmuntrande kolleger och en chef som Redan efter åtta månader fick Maria stöttar och kontinuerligt ger feedback är Taborossy sin första tjänst, och hon fort­ det viktigaste för att en lärare ska lyckas satte att studera svenska parallellt. Men och trivas i skolan. Det säger Maria Tabo­ det första året i skolan blev inte helt lätt. rossy som flyttade till Sverige från Serbien – Mina yrkeskunskaper var jag trygg för fem år sedan och i dag arbetar som med från början. Som speciallärare var speciallärare i Gröndalsskolans grund­ det ju mitt jobb sedan flera år att se vad särskola i Vinterviken. eleverna har för behov och vad jag ska Att hon skulle bli just speciallärare var göra för att de ska utvecklas. Det gick bra något som tidigt kändes självklart. med eleverna, och även föräldrarna var – Jag vill hjälpa till att utveckla de elever jättesnälla. som behöver extra stöd, och jag blir alltid Däremot blev kontakten med några av glad när de gör framsteg, säger hon. kollegerna tuff. Inte alla, poängterar hon, Under utbildningen i Serbien fick hon de flesta var uppmuntrande. ta del av flera metoder som används i den – Men det fanns några som inte trodde svenska särskolan, så när hon och hennes på mig och helt öppet var osäkra på om man långt senare bestämde sig för att flytta det skulle gå bra. Det hängde nog också från Serbien, ”för att prova något nytt”, ihop med att jag inte kunde språket lika var hon redan bekant med det svenska bra då, för det behärskar man ju inte undervisningssystemet, och Sverige blev i början, och kan man inte uttrycka sig också snart ett land som de båda ville så blir man ifrågasatt även om man har utforska. rätt kompetens som lärare.

Maria Taborossy hade då en serbisk ­lärarlegitimation, men för att få den svenska Det tog ett helt läsår innan stressen, och motsvarigheten behövde hon först också känslan av att alltid behöva bevisa att hon ha god kunskap i svenska språket, mot­ kunde, släppte. Då var hon anställd i en svarande svenska 3. Genom sfi blev hon annan kommun, men Maria Taborossy hänvisad till Sifa, Stockholms intensiv­ tror att skolorna generellt behöver tänka svenska för akademiker, där hon studerade på hur de tar hand om nyanställda med tillsammans med andra pedagoger. annan bakgrund och att det är viktigt att – Utbildningen var riktad mot skolan, se till den kompetens som de nya kan till­ vilket var jättebra, för då lärde vi oss föra snarare än eventuella svårigheter. yrkesrelaterade ord och fick samtidigt – Skolorna ska inte tänka att det blir också kunskap om den svenska skolan. svårt att anställa en utländsk lärare eller att det tar mycket tid från verksamheten.

Hon deltog också i Stockholms stads pro­ Med rätt stöd går det fort att komma in i jekt ”Från nyanländ till nyanställd lärare” arbetet, och skolan kan också lära mycket och fick genom det en praktikplats som av oss som har en annan bakgrund. Vi kan specialpedagog på Höglandsskolan i ha kunskap om sådant som de kanske Lärare med utländsk examen som söker sig till Sverige kan bli en viktig resurs i skolan, om deras kompetens tas tillvara på rätt sätt. Vi har pratat med två lärare om deras erfarenheter och vägen till svensk lärarlegitimation.

10

Det tog ett år innan stressen släppte, men nu trivs serbiskan Maria Taborossy som special­ lärare i Stockholm.

Nr 1 2022

Nyanställda lärare ATTRAKTIV ARBETSGIVARE

­aldrig har provat, säger hon.

Lärare med examen från vissa länder måste komplettera med ytterligare kurser innan de kan ansöka om lärarlegitima­ tion. Det varierar beroende på hur utbildningen har sett ut.

Tydliga instruktioner på Skol­ verkets webbplats gjorde att Maria Taborossy tycker att pro­ cessen gick tämligen enkelt, även om det var mycket pap­

Nr 1 2022

persarbete. Utbildningsintyg skulle skickas med och dess­ utom översättas till antingen svenska eller engelska. Det tar mellan fyra och sex månader att få svar från Skolverket, och när det kom fick Maria Tabo­ rossy veta att hon också be­ hövde ha dokumenterad kunskap i att undervisa på svenska.

– Då hade jag redan börjat undervisa i svenska skolan och fått den erfarenhet som krävdes.

Det går alltså att först börja undervisa och sedan, när man har den praktiska erfarenheten, ansöka om lärarlegitimation, eller så kan man läsa en kurs.

inte är nyexaminerad utan ofta har lång erfarenhet. När man flyttar till ett nytt land betyder det inte att man börjar om, säger hon, utan man fortsätter att utveckla den kunskap man redan har.

– När jag kommer in som vikarie i en skola blir de ofta förvånade över att jag pratar svenska, och även i diskussioner med arbetsgivare finns det en idé om att vi skulle vara nyexa­ minerade. Men vi har ju också erfarenhet från att undervisa i andra kulturer och miljöer och kan bidra med nya idéer.

Det finns en del skillnader mellan skolan i Brasilien och Emanuela Falcão Fernandes i Sverige, till exempel när det hade varit lärare i 18 år när gäller bedömningskriterier och kärleken för fyra år sedan betygssystem, men Emanuela förde henne från Brasilien till Falcão Fernandes tycker att Sverige. Även hon studerade det gick snabbt att lära sig den svenska på Sifa och läste paral­ svenska modellen. lellt vid Stockholms universitet – Man behöver själv också en kurs i kontrastiva språk anstränga sig och anpassa sig för att få sin lärarlegitimation. så att arbetet fungerar som det To­talt tog språk- och universi­ ska. Jag tycker om att ge läxor tetsstudierna ett år. men har lärt mig att jag behöver – Det var lite tokigt för jag stämma av med andra ämnes­ behövde bara tre poäng, men lärare för att se om de också kursen var mer omfattande har gjort det, så att det blir och innehöll flera delar, och lagom för eleverna. För mig är jag ville bli klar så snart som det fantastiskt att få utbilda unga möjligt så att jag kunde börja så att de kan fungera i samhället, jobba, säger hon. och jag lär mig också mycket I dag har hon en halvtids­ av mina elever, säger hon. tjänst i spanska på Enbacks­ skolan i Tensta och ingår också Tillbaka till Vinterviken och i stadens vikariepool. Hon har Gröndalsskolan, där Maria sökt många jobb och noterar Taborossy efter fem år i olika att det är svårt att bli kallad till svenska skolor konstaterar intervju även när man upp­ att hon har längre arbetsdagar fyller kriterierna för tjänsten. än i Serbien. Som arbetslags­ – Jag tycker att arbetsgivaren ledare har hon också fler mö­ måste bli bättre på att ge fler ten, men hon har haft stora en chans, för det verkar finnas ­ut­vecklingsmöjligheter och fördomar. Många tror inte att trivs mycket bra. man kan språket tillräckligt – Det var många olika käns­ bra, men efter ett år i Sverige lor det första året. Men jag kunde jag kommunicera bra på hade också flera bra kolleger, svenska. Om vi med utländsk och kontakten med dem var bakgrund inte får chansen så viktig för min självkänsla och kan de förlora en jättebra utveckling, så var förstående lärare, säger hon. och snälla mot varandra.

Emanuela Falcão Fernandes är också noga med att påpeka Text JOHANNA LUNDEBERG Foto ROBERT BLOMBÄCK att en lärare från ett annat land 11

ELEVHÄLSA Hässelby Villastads skola

Synlighet viktig för elevhälsan I höstas fick Stockholms stads skolor ett nytt program för elevhälsans arbete, som bland annat innehåller förtydliganden om arbetssätt och hur olika yrkesgrupper kan samverka. På Hässel­by Villastads skola har synlighet blivit ett ledord för elevhälsan.

– När kan jag komma till Stu­­ dio 19?

Frågan ställs av en elev när han får syn på rektor Åsa Kil­ lander och biträdande rektor Lovisa Stralje ute på skolgården.

De båda skolledarna ler och Lovisa svarar eleven att hon pratat med läraren i studion och med klassläraren.

– Vi har planerat för att det snart är dags.

Studio 19 är en del av skolans lokaler dit de elever får komma som behöver vara i ett mindre sammanhang. Numret 19 står för årskurserna 1 till 9.

– Vårt mål är att det inte ska kännas jobbigt för eleverna att gå till studion och det här var ju ett kvitto på att det faktiskt kan vara så, konstaterar Åsa Killander.

Studio 19 består av fyra grupper som alla har sitt eget klassrum, men det finns också små rum för vila och lek. Och ett litet matrum för de elever som inte orkar eller vill gå till den stora matsalen.

Studion har sex fast anställda samt elevassistenter. Under ett läsår brukar fler än 50 av sko­ lans närmare 1 000 elever någon gång få undervisning i Studio 19. De kan läsa enstaka ämnen och vara här under kortare eller längre perioder.

– Att många elever vill gå hit tror vi beror på det bemötande de får och att de känner att de 12

får lyckas. En förutsättning för att vilja ta emot stöd är ju att man själv känner att man tjänar något på det, säger Lovisa Stralje.

Studion är bara en del i skolans

elevhälsoarbete, betonar de båda skolledarna. Lovisa Stralje var tidigare arbetslagsledare för elev­ hälsan, men Åsa Killander har utnämnt henne till biträdande rektor med ansvar för elevhäl­ san, som därmed blivit en vik­ tig del i skolans ledningsgrupp.

– Och hand i hand med elev­ hälsan går mentorskapet, fram­ håller Åsa Killander.

Sedan hon började som rek­ tor har hon ändrat på uppdraget

som mentor på högstadiet och infört mentorstid två gånger i veckan. På måndagar används tiden till mer traditionella men­torsuppgifter som att informera och prata med eleverna om hur den kommande veckan ser ut.

– Den andra mentorstiden ska användas till värdegrunds­ arbetet. Det kan handla om att ta upp jobbiga ämnen, om drog­ liberalism, Black Lives Matter, sociala medier eller hbtq-frågor.

För de lärare som inte är vana vid att undervisa om detta går det att hitta nyhetsartiklar eller ta fram intressanta filmer på UR Play. Om två mentorer samarbetar kan de dessutom, beroende på ämne, dela upp eleverna i två grupper, säger Åsa Killander.

– Och elevhälsan är till för att stötta mentorerna, fyller Lovisa Stralje i. De som ingår i elevhälsoteamet ska vara syn­ liga och delaktiga i skolans var­ dag. Vi vill samverka med all personal och svårigheter löser vi ofta tillsammans.

Synlighet är ledordet i elev­ hälsans arbete. Det gäller också rent konkret. Här och var i kor­ ri­dorer och klassrum står skär­ mar på samma sätt som i Studio 19. De är till för elever som kan behöva avskildhet och lugn.

– Vi är alla olika och ju mer vi kan göra för alla, desto mindre

utpekade blir vissa, säger Åsa Killander och betonar att sko­ lan ska leva och verka i värde­ grunden. Det betyder att vi i möj­ligaste mån ska ha kvar alla elever på skolan, inte skicka iväg dem. Många säger att det blir för dyrt, men så behöver det inte alls vara.

Lovisa Stralje håller med och

hän­visar till Specialpeda­go­ giska skolmyndighetens mate­ rial om det förebyggande elev­ hälso­arbetet.

– Om vi bara lyckas skapa en bra lärmiljö genom ledning och stimulans, och genom extra an­pas­sningar när det be­ hövs, så kommer färre elever att behöva särskilt stöd.

Vi har väldigt få elever som inte når målen eller blir behö­ riga till gymnasieskolan. Och antalet hemmasittare har också minskat. Vi har en organisation för dem, för att de ska kunna finnas på skolan, avslutar Åsa Killander.

Text INGELA ÖSGÅRD Foto MARC FEMENIA Du hittar ”Program för elevhälsans arbete” på intranätet.

”Ju mer vi kan göra för alla, desto mindre utpekade blir vissa”, säger rektor Åsa Killander, här tillsam­ mans med biträdande rektor Lovisa Stralje (till höger).

Nr 1 2022

KRÖNIKA Katarina Lycken Rüter

”Vi kan så mycket mer än jag trodde” å du menar alltså att …? mått som möjliggör för 14 personer att samtala med Gruppen lyssnar koncentre­ ögonkontakt. Just ett sådant bord har jag aldrig suttit rat. Vad var det som sas? Och vid, men andra delar har jag sett verksamma tillsam­ hur hänger det ihop med det mans med både kolleger och elever. En av dessa är som nu sägs? Det är Harkness- kravet på att varje inlägg, ja faktiskt vartenda ett, samtal på gång, en snart hundra­ måste utveckla och tolka det föregående. Man kan årig seminarieform med namn ha som regel att varje inlägg ska inledas på samma efter den amerikanske filan­ sätt: Så du menar alltså att …? tropen Edward Harkness.

Det händer något rätt rafflande när man använder Enligt legenden började allt den samtalsformeln. Jo, erkännes, först blir det sjukt med en tågresa 1929. Där stelt. Ingen känner att orden ligger naturligt i munnen. hamnar den omåttligt rike Men sedan händer något annat.

Harkness, bekvämt i en för­ Man måste lyssna noga för att kunna sammanfatta staklassvagn kan man tänka, föregående talares inlägg. Och det är en ovanlig och bredvid rektorn för en privatskola. Samtal uppstår. högst upplyftande erfarenhet att bli lyssnad på. Ofta Engagerat och intresserat samtal om skola och förut­ känner man sig förstådd, ibland blir missförstånd sättningar för lärande. Och när tågresan avslutas har synliggjorda. Bäggedera är viktiga för ett samtals rektorn fått ett löfte: om han kan pre­ kvalitet. Man måste också skärpa sin sentera en undervisningsform där tanke för att aktivt koppla ihop det Jo, erkännes, elevernas aktivitet står i centrum ska man själv vill säga med det som just Harkness hosta upp en rejäl summa sas. Ibland kan man drabbas av den först blir det pengar till skolan. En riktigt rejäl pinsamma insikten att kopplingen summa. sjukt stelt. Ingen är närmast obefintlig. Varför ville Febrila överläggningar utbryter man ens ta till orda? För att få luft? ­känner att orden För att man tappat koncentrationen? i kollegiet under rektorns ledning.

Efter en tid har ett elevaktivt arbets­ ligger naturligt För att det som sagts inte var värt sätt värkts fram. Med glad förväntan att ta på allvar? i munnen. stämmer rektorn möte med Harkness En av mina elever sa i hös­ och presenterar upplägget, men får tas, efter att vi jobbat i när­ ett vänligt och mycket tydligt avslag. mare två månader med För lite elevaktivitet.

Harknessmodellen: ”Du Katarina, alla Rektorn ger inte upp. Efter ytterligare diskussioner säger så smarta saker hela tiden. De i kollegiet – ganska högljudda, lite bråkiga och friskt visar på grejer man inte har tänkt på omvälvande, tänker jag mig – skapas en ny undervis­ men som hänger ihop med det man ningsform som helt bygger på förberedda textsamtal själv sagt. Vi kan så mycket mer än jag i grupp som grund för gemensam kunskapsutveck­ trodde.” Den erfarenheten känner jag ling. Och då hostar Harkness upp. igen. Ekbord med speciella dimensio­ Seminarieformen, som sedan spridit sig över värl­ ner eller ej, grundtanken i Harknessden, innehåller en hel del särdrag. Ursprungsidén samtalet är mer radikal än man föreskriver till exempel ett ovalt ekbord med specifika i förstone tror.

KATARINA LYCKEN RÜTER ÄR FÖRSTELÄRARE PÅ ANNA WHITLOCKS GYMNASIUM

Nr 1 2022

SAMTALET Karin Gunnarsson

► 14

Nr 1 2022

Karin Gunnarsson SAMTALET

”Svårt att prata om lust” Bygg undervisningen på elevernas delaktighet – men inte främst på deras erfarenhet. Det tipset kommer från pedagogikforskaren Karin Gunnarsson nu när undervisning om sexualitet, samtycke och relationer ska ta mer plats i skolan.

Text KATARINA BJÄRVALL Foto ULRICA ZWENGER

Nr 1 2022

15

SAMTALET Karin Gunnarsson

– Det sker ett skifte från att främst ha varit en del av biologiundervisningen till att bli mer av ett över­ gripande värdegrundsuppdrag. Och det är mycket skarpare. I dag står det bara i läroplanen att rektor har ansvar för att eleverna får kunskap om trafik, om alkohol, narkotika och tobak och om sex och samlev­ nad. Men i den reviderade läroplanen finns det mycket längre skrivningar om sexualitet, samtycke och rela­ tioner. Och inte bara som rektors ansvar, utan det står att all personal i skolan har ansvar för att elev­ erna får de här kunskaperna. Intentionen är att detta ska in i alla ämnen. Så den som vill sätta fokus på dessa frågor kommer att ha stöd att göra det.

Många lärare tycker att det är svårt. Varför?

äg sex och samlevnad och minnena från mellanstadiet kommer till­ baka: Ungdomsmottagaren som frågade pojkarna i klassen hur ofta de brukade onanera. Flickan som berättade att hon just fått sin första mens och sedan blev mobbad av killarna. Pojken som sprang ut på toaletten och tuggade i sig tvål när läraren läste en sexskildring högt – genom att kräkas ville han få stopp på läsningen.

Detta var i slutet av 1970-talet, men det är ingen tvekan om att det kunskapsområde som hösten 2022 byter namn till sexualitet, samtycke och relationer fortfarande är laddat. En undersökning gjord av Skolinspektionen visar att många lärare känner att de saknar tillräckliga kun­ skaper. Och frågan är, blir det lättare nu när läropla­ nerna ändras så att mer tonvikt läggs på jämställdhet och samtycke, och på pornografi och hedersnormer?

Och när lärare i alla ämnen förväntas integrera kun­ skaperna i sin undervisning?

En som ägnar sig åt sådana frågor är Karin Gunnar­s­ son, docent i pedagogik vid Stockholms universitet och inriktad på skolans sex- och samlevnadsunder­ visning. Sedan ett par år leder hon ett tvärveten­ skapligt forskningsprojekt om grundskolans uppdrag när det gäller sexualitet och relationer. I samarbete med lärare utforskar hon och fyra kolleger ämnets roll i klassrummen. De har tillsammans också skrivit boken ”Sexualitet och relationer” som vänder sig till lärarstudenter och verksamma lärare.

Varifrån kommer ditt intresse för detta ämne?

– Från frågor om jämställdhet och genus. Jag är uppvuxen med två äldre bröder. Hela högstadiet blev jag kallad feminist, som ett skällsord. Och det var nog i nian som jag skrev ett arbete med rubriken ”EU – en kvinnofälla?”. När jag sedan började jobba som gymnasielärare i samhällskunskap och psykologi undervisade jag bland annat i livskunskap och utbil­ dade mig till genuspedagog, innan jag började forska.

– Många brinner för det här och tycker att det är jätteviktigt, men samtidigt är ju kunskapsområdet inte klart definierat, så lärarna vet inte riktigt vad som förväntas av dem. Det blir slippery.

Halt? Svårgreppbart?

– Ja, det är lätt hänt att missa det man gör, till exempel i språkämnena där man kanske jobbar med vänskapsrelationer när man läser en skönlitterär text eller i SO där man jobbar med genus och jämställd­ het på olika sätt. Eller i religion när man pratar om betydelsen av äktenskapet och olika riter. När vi forskare går igenom det tillsammans med lärare kan det visa sig att de gör ganska mycket, eftersom mycket i skolan kretsar kring relationer.

Men även efter ändringarna kan området vara svårt att greppa. Det finns ingen kurs- eller ämnesplan, ingen timplan och inga kunskapskrav. Blir det otydligt?

– Risken finns. Därför behöver lärare tillsammans undersöka hur de förstår området och vilka frågor som är angelägna att behandla i undervisningen.

Vilka bitar känns särskilt svåra för lärare?

– Normkritik kan vara svårt. Många lärare har läst om normkritisk pedagogik, men eftersom normer är det vi ser som självklart så kan det vara svårt att se vilka normer kring exempelvis tvåsamhet och hetero­ sexualitet som genomsyrar just ens egen undervis­ ning. Då blir det lätt att normer förstärks, till exem­ pel runt vad en familj är eller vad ett samlag är.

Hur ska man göra då?

– Det handlar om att återkommande fråga sig vad man upprepar och synliggör i sin undervisning. Visa att fortplantning kan ske utan en man eller utan en kvinna. Det behövs äggceller och sädesceller, men sedan finns det många olika former av reproduktion.

Vilka normer påverkar vad vi uppfattar som en familj?

– Det handlar också om att lärare har svårt att få tid för att hålla sig uppdaterade inom de här frågorna.

Och dessutom har de svårt att hinna med dem i un­ dervisningen.

Så hur ska den här undervisningen generellt bäst ­utformas för att detta ska få plats?

– Det gäller att arbeta ämnesövergripande och ta hjälp av kolleger i andra ämnen. Vi har sett i forsk­ ningen att vissa saker upprepas inom flera ämnen, Vilka är de viktigaste förändringarna som lärare kommer i stället för att till exempel en lärare i SO bygger vidare att märka i höst när sexualitet, samtycke och relationer på och fördjupar det som tagits upp i engelska eller blir ett eget kunskapsområde? naturkunskap. Mer små samarbeten över ämnena 16

Nr 1 2022

Karin Gunnarsson SAMTALET

kan spara tid för lärarna och göra det roligare för eleverna.

– Sedan gäller det att fundera över elevdelaktighet: Hur kan jag jobba för att mina elevers tankar och frågor ska ta plats?

Och vad har du för svar?

– Det finns många sätt, men en klassiker är en anonym fråge­ låda.

Många lärare uttrycker att de har gått fem år på lärarutbildningen men inte fått en sekund av detta.

Lappar i en burk eller digitalt?

– Det kan vara vilket som. Men man ska tänka på att det kan bli ganska många frågor. Om man har ungdomsmottagningen på besök i 40 minuter så hinner man inte med alla frågor – och då blir eleverna besvikna. Och läraren måste vara beredd på att det ibland är någon elev som utmanar gränser, så det är klokt att titta igenom frågorna och göra en sållning.

– Ett annat sätt att göra eleverna mer delaktiga är att variera mellan skriftliga uttryck, estetiska uttryck och att eleverna digi­ talt pratar in sina tankar och svar. Och mellan helklass och gruppdiskussioner.

Det finns en generell diskurs om att undervisningen ska bygga på elevernas erfarenheter för att bli relevant för dem, men då hamnar man i det där: Vem vågar berätta?

– Se en film i stället eller läs något skönlitterärt verk och prata utifrån karaktärerna. Hitta berättelser som väcker frågor och som man kan resonera kring: Hur borde den här personen ha gjort? Vad händer sedan?

– Man måste också fundera över vilka berättelser man väljer.

Vad läste vi förra veckan och vad läser vi nu, för att skapa Hur gör man en bra gruppindelning? Spontant kan man tänka ­mångfald? Vem blir representerad i klassrummet, vem kan ­tjejer för sig och killar för sig, men det är väl fel? känna igen sig? Och så måste man ha en beredskap för vad som – Ja, en sådan indelning kan förstärka stereotyperna, såsom händer i gruppen. När jag arbetade som lärare visade jag filmen vem som är kåt, vem som får gråta och vem som gillar smink. ”Boys don’t cry” för en trea på gymnasiet. Den handlar om en Många killar känner sig inte hemma i killgruppen och samma transperson och slutar med att hen blir ihjälslagen. Efteråt kände sak med tjejerna, variationen inom grupperna är ju minst lika jag att nej, jag skulle inte ha visat den filmen. Det är viktigt att stor som mellan grupperna. belysa frågor om transfobi men lika viktigt att förmedla tilltro – Ibland kan det vara bra att variera grupperna så att eleverna till förändring. får samarbeta med nya personer och ibland är det bra att elev­ Hur ska lärare hantera elever som känner starkt motstånd mot erna får arbeta i samma grupper under en längre tid för att lära den här undervisningen? känna varandra. Det är svårt eller omöjligt att göra det optimalt, – Det där är svårt och oförutsägbart, men det blir enklare att men lärare är bra på att hantera oförutsägbarhet. navigera i mindre grupper eller med två lärare i klassrummet.

Hur undviker man att de som är modigast och mest erfarna domiMan kan börja med att säga att det här är otroligt värdefull kun­ nerar i klassrummet? skap och försöka avdramatisera undervisningen – att odramatiskt – Ett sätt är att ta ett steg bort från elevernas egna erfarenheter. berätta att det här är vad ni kommer att få lära er. ► Nr 1 2022

17

SAMTALET Karin Gunnarsson

Hur hanterar man dynamiken utanför klassrummet? Sådant som har hänt innan och sådant som kanske sätts i gång av något i undervisningen?

– Om man till exempel pratar om samtycke så ska man veta att det kan finnas elever i klassen som har varit utsatta för sexu­ ella övergrepp. Det är svårt. Och som lärare önskar man förstås särskilt mycket i sådana situationer att man inte måste rusa iväg till nästa klass. Då får man säga: ”Jag kan tänka mig att det här väcker känslor och funderingar. Tänk då på att vi har elevhälsan.”

Samtycke tar stor plats inom det nya kunskapsområdet. Varför?

– Det är förstås den nya lagen som har drivit på det. Och det är viktig lagstiftning som många unga inte känner till, det visar en utvärdering från Brottsförebyggande rådet (Brå). Är det i samhällskunskapen det kommer in?

– Det skulle det kunna göra, som en del av området lag och rätt. Det finns till exempel en film, ”En kopp te”, som illustrerar lagen genom att göra en kopp te till en representation för sex – man kan inte tvinga ner te i halsen på någon. Sedan kanske inte filmen riktigt lyckas få fram hur svårt det kan vara att förmedla ett nej. Det finns gråzoner.

– Man kan också fråga sig: Ska undervisningen om samtycke ha det man kallar för ett risk- eller ett friskperspektiv? Är sam­ tycke ett ord som bara säger att vi ska undvika sexuella övergrepp eller är det också något lustbetonat som signalerar att ”vi vill det här”? Undervisningen kan också omfatta samtal om hur och när en individ vet om den vill eller inte vill delta i en sexuell handling.

– Det är svårt för skolan att prata om sex ur ett lustperspektiv.

Vi har knappt ens orden för det. Men balansen mellan risk- och friskperspektiv är viktig, och de nya formuleringarna i läroplanen kan förstås som ett ensidigt fokus på risker.

Blir det obalanserat?

– Ja, det tycker jag, men samtidigt kan jag förstå att politikerna vill agera utifrån olika samhällsproblem som de menar att skolan ska förebygga. Styrdokumenten är ju skrivna med det syftet.

18

I er bok tipsar ni om en film från UR, ”Sex på kartan”, som är mer fokuserad på lust än på risk. Hur funkar den?

– Den kommer ofta upp när vi samarbetar med skolor. Men som Sara Planting-Bergloo skriver i vår bok får man fundera över om det blir för intimt att titta på en sådan film i klassrum­ met. Man kanske ska titta antingen i grupp eller enskilt, kanske hemma. Och så måste läraren fråga sig: Vi ser filmen, men vad gör vi sedan?

– Det finns mycket metodmaterial för sex- och samlevnads­ undervisning, men det finns inga universalmetoder. Det är lära­ rens profession som ska avgöra vad som kan funka bra i en viss klass eller ett visst sammanhang.

Det diskuteras ibland hur personlig en lärare ska vara i sex- och samlevnadsundervisningen. Måste man vara personlig?

– Att den kommer upp kan bero på en kunskapslucka. Många lärare uttrycker att de har gått fem år på lärarutbildningen men inte fått en sekund av detta. Och många känner att det finns för lite i läroböckerna. Då finns risken att man hamnar i att fråga sig hur man ska kunna berätta om det här.

Då går tanken: Okej, vad vet jag av egen erfarenhet?

– Ja, och det är kanske också därför det blir ganska värdeladdat.

Men Skolverket har till exempel publicerat stödmaterial och en webbkurs om detta som är ganska omfattande.

Då är det upp till skolledarna att ge lärarna tid för det?

– Ja. Och vad gäller lärarutbildningen så finns ett examens­ mål sedan i höstas. Fortfarande är det visserligen väldigt lite

Vi vet att många unga tittar på porr.

Här kan frågor om erotik, samtycke, makt och normer ingå.

Nr 1 2022

Karin Gunnarsson SAMTALET

som får plats och det ligger insprängt i olika kurser, men en ­person med lärarutbildning ska i framtiden ha med sig det här.

Vi som jobbar med utbildningen har ansvar för det.

– Vi vet att många unga tittar på porr. För att skapa förutsätt­ ningar för ett samtal blir det viktigt att inte skambelägga. Här kan frågor om erotik, samtycke, makt och normer ingå.

– Normkritik är nog lite för politiskt laddat för att det skulle kunna föras in i styrdokumenten. Men vad skillnaden är eller vad normmedvetenhet innebär är inte förklarat i några styr­ dokument i dag.

– Nej, det gör det inte. Och lärare har generellt ganska låg kunskap om det, liksom om transidentitet. Jag tycker också att den frågan är svår. Men det kan handla om hur vi förstår kön.

Varför har vi den här uppdelningen? Varför pratar vi som om det fanns två kön? Vad innebär biologiskt kön och juridiskt kön och den egna könsidentiteten?

En förändring i styrdokumenten är att de påbjuder ett så kallat normmedvetet förhållningssätt. Vad är skillnaden mellan normmedvetenhet och normkritik?

Det finns ju också normer som är bra. Är det därför man inte reflexmässigt vill använda ordet normkritik?

– Absolut. Det kan också vara ett skäl till att man valt begrep­ pet normmedvetenhet.

Bland det svårare när det gäller sex och samlevnad måste vara könsdysfori. Finns det någon ledning i styrdokumenten?

Vilket är ditt viktigaste budskap till lärare och skolledare när det gäller de här frågorna?

– Sexualitet och relationer har varit undanskymt ett tag, men nu kommer det fram i ljuset tack vare den nya läroplanen. Det – Lärare ska ju ha den kompetensen i dag för att kunna full­ är inget extra som läggs på, utan frågorna finns redan inbakade följa sitt myndighetsuppdrag, men i verkligheten har de inte all­ i ditt ämne – vi behöver bara uppmärksamma dem och ta oss an tid det. Det bästa är då att stanna upp och lyssna och vara öppen dem tillsammans. Det är väldigt roligt. Eleverna är engagerade, med att man själv också befinner sig i ett lärande. Det gäller de vill ha det här. Sätt det i fokus. Jobba tillsammans hela skolan. generellt i lärare–elev-relationer men kanske särskilt tydligt Var ödmjuk inför misstag, men våga testa. Och ha roligt. inom sex och samlevnad: Vi lär oss allihop här. Och det är också den ingången många lärare har, att de vill lyssna på sina elever Boken ”Sexualitet och relationer – att möta ett engagerande och föränderligt kunskapsoch se dem som samtalspartner. De är ödmjuka för att elever område i skolan” utkom nyligen på Studentlitteratur. kan säga att ”nu blev det heteronormativt!”.

Har inte elever ofta ett försprång när det gäller detta?

Hur ska lärare hantera normer som krockar, till exempel religiöst betingade normer och queernormer? Barn växer upp i familjer där sex framför allt ses som kopplat till reproduktion och inte är något man pratar om – och så möter de en skola där sex är kopplat till lust och queer och där allt är tillåtet bara det finns samtycke?

– När jag var lärare var det föräldrar som tillhörde Jehovas vittnen som hörde av sig och såg det som problematiskt att jag hade behandlat hbtq i undervisningen. Utifrån både skolans värdegrund och undervisningen i samhällskunskap får man då hänvisa till alla människors lika värde och att frågor om identitet, makt och jämställdhet ska ingå i undervisningen.

En annan förändring i styrdokumenten är att hedersrelaterat våld och förtryck nu tas upp. Vad innebär det?

– Genom att det blir framskrivet i läroplanerna kan det leda till en kunskapshöjning hos lärare och skolledare. Skolverket har också gett ut ett stödmaterial. En komponent inom heders­ förtryck är oskuldsnormen och där är det viktigt att peka på myten om oskulden och på hur fakta och normer samspelar.

Fakta är ju till exempel att mödomshinnan inte finns. Och ändå finns normen om att mödomen ska bevaras. Hur ska skolan hantera det?

– Peka på att mödomshinnan inte finns, men samtidigt ge utrymme för att diskutera vad det är som har gjort att normen finns.

Ytterligare en förändring i styrdokumenten handlar om pornografi.

Vad innebär det att detta nu tas upp?

– Utifrån vår forskning vet jag att många lärare tänker att de borde prata mer om det här men att de inte vet hur. Det man kan göra är, precis som med andra delar av sex- och samlevnads­ undervisningen, att fundera över vilka frågor som kan vara ­centrala i just det ämne man undervisar i. Kan man få in det i svenska genom någon novell? Eller i samhällskunskapen ge­ nom att kanske se RFSU:s film som betonar att porren är fejk?

I er bok resonerar ni ju om att pornografi inte bara är dåligt. Kan det vara så pass bra att det kan användas i klassrummet?

– Nej, det är väldigt främmande. Men det handlar ju om defi­ nitioner, någon kan tycka att filmen ”Sex på kartan” är porr.

Nr 1 2022

19

SAMLEVNAD Vasa Real

Från biologi till samtycke och känslor Kan man vara allergisk mot sperma? En elev ställer frågan under dagens lektion i sex och samlevnad på Vasa Real. Den leds av kuratorn Caroline Hema Olsson som undervisar i högt tempo – och med mycket humor. Hon har förändrat undervisningen i ämnet och arbetar sedan länge i linje med den nya läroplan som börjar gälla till hösten.

Vasa Real har drygt 800 elever i årskur­ serna 5–9 och Caroline Hema Olsson är en av skolans mest välbekanta profiler.

Det finns nog inte en elev som inte stött på hennes utställningar, lunchevent eller livesändningar under sin tid på skolan, där kuratorn med utbildning i sexologi successivt har vidgat skolans värdegrunds­ arbete till att i större utsträckning också omfatta sex och samlevnad.

Den här dagens lektion för klasserna 8C och 8D ska bli Caroline Hema Olssons första möte med klassen. Oftast är det NOlärarna som har de schemalagda lektionerna i ämnet, men just i dag ersätter kuratorn den ordinarie läraren. Lektionen är delvis upplagd som en frågestund där eleverna i förväg har fått lämna in frågor som sedan blir utgångspunkt för diskussioner i klass­ rummet.

Ramen är en repetition och fördjupning i hur våra könsorgan ser ut och fungerar.

– Varsågoda och ta apelsiner, säger hon och delar ut frukt.

Men det är inte vitaminintaget som är det viktigaste. Apelsinerna är snarare ett sätt att skapa en trevlig stämning, och så finns det ju massor man kan göra med apelsinerna, ska det visa sig.

Caroline Hema Olsson håller upp två

virkade vackra handarbeten i regnbågs­ färger: en snippa och en snopp. Elevernas intresse är blandat, men av den generade stämning som många av deras lärare och föräldrar minns från sin egen skoltid finns inte ett spår. Och hennes uppmaning att gärna pynta apelsinerna med kryddnejlikor leder till fantasifullt skapande. Det blir många snoppmönster som växer fram medan eleverna lyssnar till kuratorns ­föreläsning om könsorganens anatomi.

– Samtycke, vet ni vad det innebär? und­ rar hon och strax är diskussionen i gång.

Klassen är överens: man får aldrig göra

något med någon annan människa utan att hen har sagt att det är OK. ”Men om man sagt att det var OK, och det efteråt inte känns bra, hur gör man då?”, funderar en elev, vilket ger upphov till en engagerad debatt.

När kunskapsområdet sex och samlevnad hösten 2022 byter namn till sexualitet, samtycke och relationer, blir det tydligare fokus på just de tre delar som Vasa Real arbetat med länge: ämnesintegrering, var­ dagsarbetet där värdegrunden är ständigt närvarande och så det tredje benet, att anordna temadagar och följa upp aktuella frågor om exempelvis jämställdhet, rasism och hbtqi. − Jag gör ofta egna utställningar på sko­ lan som jag följer upp med livesändningar som når hela högstadiet. Teman kan vara den internationella kvinno- eller mans­ dagen, eller värdegrunden på sociala medi­ er, men också normbrytande perspektiv på relationer i vid bemärkelse, säger Caroline Hema Olsson.

Hennes dörr till det lilla kuratorsrummet

Alexander Laraue och Frank Omsén i klass 9F pratar om kondomers hållfasthet med kurator Caroline Hema Olsson i hennes arbetsrum som är inrett för att skapa en avslappnad stämning.

20

är i stort sett alltid öppen och en strid ström av elever bokar tid hos henne, eller kommer bara förbi för att hänga en stund.

Vi träffar eleverna Alexander Laraue och Frank Omsén från klass 9F samt Vilhelm Nr 1 2022

FRÅGAN

Hur är det att prata om sex och relationer?

lärare i NO och har hållit lektioner i sex och samlevnad i 25 år. Hon ser stora ­förändringar i dagens undervisning och förhållningssätt jämfört med förr. − När jag började var det mer biologiskt fokus, vi pratade mycket om hur ett under­ liv ser ut. I dag handlar det mer om det känslomässiga planet, och framför allt har samtycke och vad det innebär blivit en central fråga i undervisningen, säger Annika Kihlström.

Hon pekar också på hur viktigt det är att som lärare lyfta fram hur verkligheten ser ut och att slå hål på myter och kunna vara en motpol. − Jag tycker att den nya läroplanen för­ tydligar uppdraget att sex och relationer är något som berör så många fler ämnen än biologi. Det handlar om ett värdegrunds­ arbete, som Caroline är otroligt engage­ rad i och vi jobbar alla tillsammans med det normativa samhället. Ämnet är ett av skolans viktigaste och samtidigt ett av de svåraste, säger Annika Kihlström.

Text MARIANNE HÜHNE VON SETH Foto YLVA SUNDGREN Nr 1 2022

FOTO MARC FEMENIA

Hennes kollega Annika Kihlström är förste­

FRIDA ÖHGREN

18 år, S:t Eriks gymnasium

– Vi har bra lärare som kan de här frågorna. Sociala medier kan ge en falsk bild, det har vi pratat om i skolan. Det är viktigt att vi får kunskap om vad som är okej och inte, att vi ska sätta gränser.

FOTO MARC FEMENIA

Högström från klass 9D som har täta kon­ takter med kuratorn och gärna tittar in. − Här brukar jag ofta bläddra i boken ”Våga fråga” med frågor som vi elever ställt, och som Caroline besvarar och ställer samman i boken ämnesvis, förklarar Alexander Laraue.

Alla tre är övertygade om att Vasa Reals elever har blivit mer inkluderande och mindre fördomsfulla än eleverna på många andra skolor.

– Väldigt mycket av mitt arbete är främ­ jande och förebyggande och jag lär mig själv något varje dag av eleverna som in­ spirerar mig till nya infallsvinklar, säger Caroline Hema Olsson, som är socionom med vidareutbildning i sexologi.

Hon är motorn när det gäller att sprida kunskap och skapa intresse för ämnet i vitt skilda kanaler och genom att bygga relationer till eleverna, både i grupp och enskilt. Den schemalagda undervisningen ligger däremot normalt på NO-lärarnas biologilektioner, men också övriga lärare tar upp sex och samlevnad i sina ämnen så att eleverna får ett brett perspektiv, exempelvis historiskt och geografiskt. − Det ämnesövergripande perspektivet kommer att breddas ytterligare i och med ändringarna i läroplanen, säger hon.

KATARINA HOLMKVIST 17 år, S:t Eriks gymnasium

– Det är viktigt att få sexualundervisning i skolan och ta upp frågor om samtycke. Alla elever har inte möjlighet att prata hemma, därför är det bra att vi gör det i skolan. På så sätt får alla samma kunskaper.

SEBASTIAN HÄRTÉN

18 år, Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium (STFG)

– Jag tycker kanske inte att skolan tillför så mycket här, utan det är genom vänner och familjen man får mest ­kunskap. Samtidigt är det bra att man kan prata om det i skolan också.

AALIYAH LARA

15 år, Fruängens skola

–I vår ålder är det jätteviktigt att man får prata om de här ­frågorna och att man måste våga sätta gränser. Lärarna måste vara väl förberedda så att det blir seriöst, annars finns risken att det blir tramsigt.

SEBASTIAN NORDSTRÖM

19 år, Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium (STFG)

– Alla har inte familj eller vänner som de kan prata med, så då är det bra att få prata i klassen och höra hur andra ­tänker. Vi har duktiga lärare på skolan som ger oss bra och rätt information.

Text och foto AGNETA BERGHAMRE HEINS

21

FRITIDSHEM OCH SKOLA Karlbergs skola

Tydliga rutiner för lek och lärande runda magneter i olika färger, med namnet på varje elev i årskurserna 2 och 3. På eftermiddagen, när det är dags för fritids, går eleverna hit och flyttar sin magnet för att välja aktivitet. Just i dag går det till exempel att välja att skapa med pärlor eller rita eller läsa i ett rum som inretts Intill matsalen på Karlbergs skola hänger till bibliotek. två anslagstavlor. På den ena står med stor En gång i veckan har varje årskurs text ”Det här lär jag mig nu på fritids”, med gemensamma aktiviteter där eleverna är läroplanens fyra kunskapsområden som indelade i färggrupper i stället för klasser. underrubriker. Fastnålade färgglada lap­ På så sätt blandas eleverna så att de lär par informerar om de för tillfället aktuella känna varandra över klassgränserna. Syf­ aktiviteterna ”Spel”, ”Drama” och ”Läsa”. tet är att skapa trygghet för alla elever På skrivtavlan bredvid sitter flyttbara i den stora fritidsgruppen.

På Karlbergs skola är det tydliggörande pedagogik som gäller i fritidshemmet.

Genom visuellt stöd och tydliga rutiner för övergångar mellan lektion och rast, och mellan lektion och fritids, får eleverna bättre möjligheter till lärande hela dagen.

22

– Jag gillar att rita och pyssla med olika saker, säger Linnea Stenling, klass 3B. Kompisen Isa Nord, klass 3A, säger att hon ofta väljer att läsa böcker i lilla biblio­ teket.

– Sedan kan vi också lägga lappar i ett rör med förslag på nya saker att göra, sä­ ger hon och berättar att hon funderar på att föreslå fler brädspel.

Inne i personalrummet en trappa upp, med

fönster mot den luftiga trapphallen, sitter Malin Abrahamsson, lärare i fritidshem och arbetslagsledare för årskurs 3. Hon berättar om en verksamhet med mycket Nr 1 2022

Karlbergs skola FRITIDSHEM OCH SKOLA

Skolan har gott om rum för lugna aktiviteter. Här är det bokläsning i relaxrummet för tredjeklassarna Linnea Stenling (till vänster), Isa Nord och Betty Roos.

teman som bland annat knyter an till skolans värdegrunds­ arbete.

– I höstas arbetade vi med FN:s barnkonvention och läste en bok om Rosa Parks, hon som kämpade för allas lika värde och vägrade lämna sin plats på bussen till en vit man. På fritids går det ju att rita, måla och samtala kring de här frågorna, berättar Malin Abrahamsson. tydliga rutiner. Skoldagen bör­ Att fritidshemmet har plane­ jar klockan kvart över åtta, men ringstid och utvecklingsmöten innan dess är det öppnings­fri­ på samma villkor som lärare tids för de elever som behöver. i de lägre årskurserna är en vik­ I samband med att skoldagen tig anledning till att Karl­bergs slutar går personalen på fritids skola lyckats bra med att följa igenom med eleverna vilka läroplanens påbud om lärande aktiviteter som gäller under hela dagen, menar Catarina eftermiddagen.

Sandberg.

– Alla elever ska förberedas – Varje årskurs har veckovisa inför hela sin dag och veta vad planeringsmöten och utveck­ som händer, med övergångar, lingsmöten där all personal samlingar och val av aktiviteter, deltar. Utvecklingsmötena leds säger biträdande rektor Cata­rina av biträdande rektor och en Sandberg, som kommer skyn­ förstelärare som har fritids­ dande från ett möte. utveckling i sitt uppdrag.

Fritidshemsverksamheten planeras i fyra veckor framåt Skolan ligger i ett vanligt bostads­ och har ett eget årshjul för hela hus. Förutom klassrummen läsåret, där varje månad har finns här flera rum där det går innehåll utifrån läro­planen. att bygga, måla och ägna sig åt Där finns också inplanerade annan skapande verksamhet.

När Karlbergs skolas flagga är ute, är det dags för en planerad rastaktivitet, till exempel olika lekar i lag. ”Men pingis kan eleverna spela när som helst”, säger läraren Malin Abrahamsson.

Nr 1 2022

Fritidshemmet har arbetat med att få fram lärmiljöer som lockar till lärande och lek. På dörren till varje rum sitter bil­ der som beskriver vad man kan göra just där. Överallt finns visuellt stöd som hjälper eleverna att ta till sig information, till exempel namnskyltar med bilder på all personal och bilder som visar vilka aktiviteter som erbjuds.

– För att vara en innerstads­ skola har vi en ovanligt stor an­ del nyanlända och barn med annat modersmål än svenska.

Det känns faktiskt som en yn­ nest att få ha en sådan mix av elever, säger Catarina Sandberg.

– Det gör också att vi måste vara tydliga och förutom språ­ ket använda oss av visuellt stöd även i kontakten med vård­ nads­­havarna, tillägger Malin Abra­hamsson.

På flera väggar hänger tav­ lor med olikfärgade hjärtan och budskap som ”Vi är rädda om våra saker och vår miljö” och ”Vi talar sanning och ger varandra beröm”. Skolan har inga ordningsregler utan arbe­ tar med förhållningssätt i sitt värde­grundsarbete.

– Det känns betydligt bättre med hjärtan än ordningsregler där det står ”Du får inte …” eller ”Du ska …”, säger Malin Abrahamsson.

Inne i ett av byggrummen sitter

Linnea Stenling och Isa Nord och trär färgglada pärlor. De berättar att några elever ibland går hem ganska tidigt.

– Men det är mycket bättre att vara här, där det finns roliga saker att göra och kompisar, säger Linnea.

– Om man går hem sätter man sig bara ensam med plat­ tan, säger Isa. Det är lite stimmigt i mat­ salen utanför och plötsligt hörs någon som klappar tre gånger.

Som ett omedelbart svar kom­ mer tre klappningar från alla elever vid borden.

– Nu kommer det att vara alldeles tyst i fem minuter, förklarar Isa. Och när vi någon minut senare, på väg ut från skolan, passerar matsalen är det näs­ tan knäpptyst där.

Text INGELA ÖSGÅRD Foto ULRICA ZWENGER 23

VALET 2022 Spånga gymnasium

”Det är en viktig ­rättighet att rösta” Inför valet i september kommer demokratifrågan att bli en viktig del i under­ vis­ningen på många skolor. Utbild­nings­ för­valtningens nya stödmaterial kan vara till hjälp när det gäller att bjuda in politiska partier och förbereda eleverna inför valet.

Det går ett sus genom salen när Fredrik Brohlin, lärare i samhällskunskap på Spånga gymnasium, berättar för eleverna att deras betyg är offentlig handling och att den som vill kan begära ut dem från skolan. Klassen är mitt i en lektion på temat demokrati. De pratar om offentlig­ hetsprincipen, om rätten att ta del av information och vad det i sin tur innebär för ett land med stark demokrati.

– Ni har möjlighet att ta del av de beslut som riksdag och myndigheter fattar och av de underlag som finns. Det ökar er insyn som medborgare och er egen kontroll över era liv, förklarar Fredrik Brohlin.

Klassen får diskutera vilka platser och organisationer som de tror är offentliga och vilken information de har rätt att ta del av. Allvarliga diskussioner om sekre­

tess blandas med skratt när de får frågan om de skulle ha rätt att läsa brev som skickas till skolans rektor.

I bakgrunden hörs då och då en signal

från Skatteverkets telefonkö som Fredrik Broh­lin är placerad i. Han har kopplat på telefonens högtalare, och eleverna räknar ner allteftersom han kommer längre fram i kön. När han når fram till en handläg­ gare får de en demonstration i hur enkelt det är att ta reda på vad statsminister Magdalena Andersson har för person­ nummer, var hon bor och om hon är gift.

Under samtalet får han också svar på hur stor hennes taxerade inkomst är och hur mycket hon har betalat i skatt.

– Jag visste inte att det var så enkelt att få ta del av uppgifterna och blev lite för­ vånad över att jag inte behöver berätta vem jag är eller vad jag har för syfte med att be om informationen, säger eleven Sabina Mastafa.

Fredrik Brohlin nickar. Det är inte första gången han gör den här övningen med en klass, och reaktionerna brukar bli som i dag.

– Eleverna brukar bli lite chockade över att uppgifterna är offentliga, och det är en bra start för att undersöka offentlig­ hetsprincipens positiva och negativa sidor, säger han.

synvinklar, och därför är det viktigt att rösta, säger han.

Valet i september närmar sig, och elev­ erna, som tar studenten i sommar, ska för första gången få rösta. Flera av dem säger att de självklart kommer att göra det, men också att de först behöver sätta sig in i vad de olika partierna står för och vilka frågor som de tycker är extra viktiga.

– Det är en viktig rättighet att rösta, men det finns också andra sätt att påverka.

Eleverna får sedan välja ut var sin riks­

Milad Rasoul i NA19A tänker rösta i höst. Frågor om utbildning och studentliv känns extra intressanta.

24

dagsledamot. Som hemuppgift ska de ringa och hämta samma information om perso­ nen som Fredrik Brohlin nyss gjort.

– Genom att jobba praktiskt utifrån vad som berör eleverna väcks deras känslor, och när de själva får öva på att hämta in uppgifter blir det mer konkret för dem hur demokratin fungerar, förklarar Fred­ rik Brohlin.

Demokrati är ett brett begrepp. För Milad Rasoul i klass NA19A betyder det framför allt rösträtt och frihet.

– Det första jag tänker på är att alla har samma rätt till exempelvis utbildning och vård. Demokratin ska representera olika

Rätten att ta del av infor­ mation ger kunskap som i sin tur stärker demokratin, förklarar Fredrik Brohlin.

Eleven Zahur Abdi Kadir ska nu öva praktiskt på att samla in offentliga uppgifter.

Nr 1 2022

Man kan till exempel publicera en text på nätet eller vara med och demonstrera, säger Sabina Mastafa.

Klasskompisen Amanda Saliba är inne på samma spår.

– På tidigare lektioner har vi pratat om att man kan skriva till kommunen om man vill ha en förändring, eller gå med i en för­ening som driver en viktig fråga, säger hon.

Fredrik Brohlin ser gärna att demokrati­

perspektivet får ta stor plats i undervis­ ningen. Frågan är ständigt aktuell, menar han, och det går ofta att göra kopplingar till den oavsett vad lektionen har för tema.

Att det i år blir stort fokus på valet tror han är naturligt.

– Det är rimligt att vi lärare vill ge elev­ erna viss konsumentupplysning, men man ska komma ihåg att demokrati hand­ lar om så mycket mer, säger han.

Han menar att eleverna behöver veta vilka möjligheter de har att påverka och att ta del av vad som sker i samhället. För

även om det är viktigt att rösta så är det också nödvändigt att se och förstå vad som händer mellan valen.

– Det är val bara vart fjärde år. Där­ emellan fattas en massa beslut, och för att förstå dem och hur de påverkar våra liv behöver vi veta hur det sker. Att ha den kunskapen hjälper eleverna att se om och när något undergräver demokratin.

Nr 2 2021 FRITIDSHEMMEN ALLT VIKTIGARE FÖR LÄRANDET Ökad mångfald med judisk profil på Vasa Real ”SAMTALET OM SKÖNLITTERATUR ÄR CENTRALT”

Text JOHANNA LUNDEBERG Foto ULRICA ZWENGER

NATURBRUK I SPÅNGA

Nr 3 2021

INFÖR VALET 2022 ► På intranätet hittar du ett stödmaterial som ­riktar sig till både grundskola och gymnasium.

Sök på ”politiska partier i skolan”. ► Rektor beslutar om och i så fall vilka politiska partier som ska bjudas in till skolan. ► Politiska organisationer har rätt att stå på allmän plats och dela ut information. Det är alltså tillåtet att stå precis utanför skolans område, även om skolan inte bjudit in.

RÖSTRÄTTEN I FOKUS FÖR TEMAARBETE

De enda i sitt slag

Skolorna som har flest nöjda medarbetare ”NATUREN ÄR OSLAGBAR SOM LÄRMILJÖ”

RAIJA IKONEN

Energi som sticker ut

Nr 4 2021 BÄSTA RÅDEN FÖR ATT MINSKA MATSVINNET Sinnligt så det förslår i båda slöjdsalarna ”TYST RÄKNING PÅ MATTEN FEL VÄG ATT GÅ”

ANNA BERGQVIST

Dubbelt prisad i år

Vi vill berätta om ditt arbete!

Arbetar du med något lyckat peda­ gogiskt projekt som kollegerna i ­stadens skolor borde få läsa om och ­inspireras av?

Kontakta redaktionen och be­­ rätta hur det bidrog till ­elevernas ­ lärande – enklast via mejl till tomas. bannerhed@edu.stockholm.se.

Välkommen!

Nr 1 2022

PROFILEN Margaretha Orvarsson Hannfors

”Skolorna är ­enastående” Hon står mitt i stormens öga och ska varje dag göra en ny bedömning av smittläget. Vi har träffat Margaretha Orvarsson Hannfors som är skolöverläkare och utbildningsförvaltningens medicinska expert under coronapandemin.

N

Text MARIANNE HÜHNE VON SETH Foto ROBERT BLOMBÄCK

är vi träffar Margaretha Orvarsson Hannfors i utbild­ ningsförvaltningens vackra byggnad på gamla Serafimer­ lasarettets område mittemot Stadshuset, är det ännu janu­ ari och smittspridningen ökar lavinartat. Det har inte varit lätt att få till en ­intervju. Hennes kalender är fulltecknad av möten samtidigt som samtal och mejl från rektorer i stadens förskolor, grundskolor och gymnasier ska besvaras.

Ofta har det blivit långa arbetsdagar och sena kvällar. − Smittspridningen skapar stor oro hos personalen, man undrar vad som kommer att hända härnäst och hur man ska förhålla sig i olika situationer. Jag får nog i genomsnitt 50 mejl och telefonsamtal om dagen från rektorerna som har huvudansvaret på skolan, men också från skolsköterskor och lärare.

Margaretha Orvarsson Hannfors är barnsjuk­ sköterskan som blev läkare och skolpsykiater, som blev skolöverläkare, som blev medicinsk expert på utbildningsförvaltningen när pandemin bröt ut för två år sedan.

– Jag ingår i en coronagrupp på utbildningsförvalt­ ningen som fattar de svåra besluten om hur under­ 26

visningen ska kunna ske både smittsäkert och med hög kvalitet. Gruppen består av grundskoledirektör och gymnasiedirektör liksom andra nyckelpersoner och mötena har varierat vad gäller både frekvens, innehåll och komplexitet.

Skolöverläkaren betonar att hon inte fattar några egna beslut om åtgärder, hennes roll är att fungera som rådgivare och medicinskt expertstöd.

Information om covid-19 har löpande uppdaterats på

utbildningsförvaltningens intranät och sedan skickats ut till skolorna varje vecka. När det gäller bedömnin­ gen av läget på en enskild skola och vilka åtgärder som ska vidtas är det Margaretha Orvarsson Hannfors som stöttar den enskilda rektorn. − Den allra vanligaste frågan gäller hur skolan ska agera om en elev eller medarbetare blivit sjuk hemma på kvällen och visar sig ha bekräftad covid efter test, efter att ha varit i skolan symptomfri under dagen. ”Vad ska vi göra nu?” undrar rektor då.

Och de första motfrågorna kan bli: Vilken typ av test har medarbetaren gjort? Snabbtest? PCR-test?

Antigentest som tas av vårdpersonal? − En person kan vara smittsam 48 timmar innan symptomen kommer. Då gäller det att titta på vilka medarbetaren har träffat under dessa två dygn, och ► Nr 1 2022

Margaretha Orvarsson Hannfors PROFILEN

Arbetet har varit framgångsrikt. Inte en enda gång har någon skola tvingats stänga helt.

Margaretha Orvarsson Hannfors har haft bråda dagar under corona­ pandemin.

Nr 1 2022

27

PROFILEN Margaretha Orvarsson Hannfors

på vilket avstånd samt under hur lång tid.

De som varit i kontakt med den smittade 15 minuter och på mindre avstånd än två meter bedöms ligga i riskzonen. Ofta handlar det om en hel klass och skolan ska då informera vårdnadshavare och berörd personal.

En annan vanlig fråga gäller varför inte

MARGARETHA ORVARSSON HANNFORS GÖR: Skolöverläkare.

AKTUELL: Medicinsk expert i utbildningsförvaltningens coronagrupp.

FAMILJ: Man och två vuxna barn.

BOR: Villa i Bromma.

DET HÄR ÄR JAG BRA PÅ: Att anpassa bemötandet efter den jag har ­framför mig.

KAN BLI BÄTTRE PÅ: Att minska ambitionsnivån, jag är tidsoptimist.

PÅ FRITIDEN: Jag tycker om att lyssna på musik, arbeta i trädgården och vara ute i naturen, gärna i Stock­ holms skärgård.

LÄSER: Har inte haft tid det senaste året. Annars gärna skönlitteratur och då svenska klassiker.

BÄSTA SKOLMINNE: När jag äntligen fick börja skolan, då blev jag stolt skolflicka.

28

hela skolan får den informationen. − Det beror på att det skapar en enorm oro, ofta i onödan. Nu riktar vi informa­ tionen till dem som vi bedömer har varit utsatta. Då har jag tagit hänsyn till hur lokalerna ser ut, vilka den smittade perso­ nen har träffat och hur länge. Har de varit på fritids? Sedan gör jag en medicinsk bedömning av smittläget på skolan och ger rekommendationer utifrån det.

Margaretha Orvarsson Hannfors säger att majoriteten av skolorna har hanterat pandemin på ett mycket bra sätt.

Frågor som för en oinvigd kan tyckas enkla visar sig vara väldigt komplexa och kräver stor sakkunskap. Hennes arbete består till stor del också av risk- och konse­ kvensanalys. Hon svarar själv på alla mejl och telefonsamtal. Oftast ringer hon upp frågeställaren i stället för att skriva svar i mejl, för då kan följdfrågorna avhand­ las direkt.

Smittsäkerhetsarbetet har varit fram­ gångsrikt. Inte en enda gång har någon skola tvingats stänga helt. Inte ens distans­ undervisning för någon enstaka klass eller grupp har tillhört vanligheterna. Ett sådant beslut kan för övrigt bara grundskole­eller gymnasiedirektören ta, efter rekom­ mendation av henne. − Majoriteten av skolorna är fantastiskt duktiga, de är enastående och jag beundrar rektorerna. Den digitala utvecklingen är helt enorm, framför allt högstadiet och gymnasiet har ställt om väldigt snabbt.

Skolorna har på kort tid och på ett fantas­

tiskt sätt utvecklat sin digitala kompetens i undervisningen.

När smittspridningen i januari nådde sin högsta nivå behövde utbildningsförvalt­ ningens enheter och skolor inte göra ytter­ ligare inskränkningar, eftersom Stock­holm aldrig hade lättat på de åtgärder som in­ förts under förra smittvågen. − Vårdnadshavare får fortfarande inte gå in i skolorna och de hämtar och lämnar sina barn utomhus. Vi är mycket restriktiva med fysiska möten i stora grupper. En lättnad vi trots allt hade genomfört var att personalen hade börjat arbeta på plats igen med för- och efterarbete, men nu är vi tillbaka i att personalen i görligaste mån ska utföra detta hemma.

En viktig faktor för smittbegränsningen är

de gurgeltester som skolorna kan beställa när en person med covid-19 har varit i skolan under smittsam fas. Det är en form av PCR-test, med den skillnaden att testmetoden är så enkel att den fungerar på barn, ända ner i förskoleålder. − Personalen i skolan skickar med tes­ terna hem och vårdnadshavarna hjälper barnen. Det fungerar fantastiskt bra, det är bara några få som inte klarat det.

Margaretha Orvarsson Hannfors vågar

En viktig faktor för smittbegränsningen är de ­gurgeltester som skolorna kan beställa.

Nr 1 2022

Mälaren

VATT EN

VERK

Öste

BIO GA

”Regler och rekommen­ dationer har varierat över tid och det har ibland varit förvirrande för alla”, säger Margaretha Orvarsson Hannfors.

inte spå i kristallkulan när livet kan bli som vanligt igen och pandemin ska klinga av. Hon har sitt upp­ drag i coronagruppen året ut men ser framför sig många intressanta arbetsuppgifter när det här väldigt speciella uppdraget tar slut.

Att hon blev läkare var en dröm som föddes redan under barndomsåren i Hässelby. − Jag tyckte att sjukhusmiljön verkade spännande, och först utbildade jag mig till sjuksköterska och var länge på barnintensiven. När jag var 28 år började jag på Karolinska Institutet med sikte på att bli barnläkare men blev i stället specialist i barn- och ungdoms­­ psykiatri och arbetade sedan länge som skolpsykiater.

Hon medger att hon i dag kan sakna patientkon­ takterna, men vår idé att hon ska bära vit läkarrock vid fotograferingen förkastar hon raskt och roat. − Varken skolsköterskor eller skolläkare använder vit rock. I skolans värld vill vi undvika alla attribut som kan signalera hierarki.

När hon tänker på sitt yrkesliv och hur mångfasetterat

det kom att bli, känner hon en stor tillfredsställelse över att ha kunnat bidra med sin kunskap inom så vitt skilda områden. Till och med barnpsykiaterrollen har hon nytta av än i dag, men då handlar det om att stötta rektorerna med den arbetsmetodik man använ­ der sig av inom psykiatrin. − Jag är en drivande person som lagt mycket tid på jobbet och jag har svårt att se mig själv som ­pensionär.

Nr 1 2022

S

Hej pedagog!

Vill du lära dina elever om vatten, sopor och miljö?

Rent kranvatten är en självklarhet för alla stockholmare. Att ha ett fungerande avlopp och kunna sopsortera tar vi också för givet.

Men hur fungerar det egentligen och vad kan vi alla hjälpa till med för att våra sjöar och hav ska må bättre?

På svoa.se/skola hittar du gratis utbildningsmaterial i form av lärarhandledning, sagor, korta filmer, mysterier, tips på experiment och mycket mer. Materialet är uppdelat för olika åldersgrupper och utgår från läroplanen.

Ladda ner utbildningsmaterial gratis på: svoa.se/skola

MIN SKOLA S:t Eriks gymnasium

»Jag vill alltid utmana mig själv« ISAK SVALLHED, 18

J

S:t Eriks gymnasium

ag var på studiebesök på S:t Eriks gymnasium när jag gick i åttan och bestämde mig redan då för att jag skulle gå här. Då bodde jag i Kalmar, men hela min familj flyttade med mig till Stockholm för att jag skulle kunna gå på S:t Eriks.

Från första dagen har jag känt mig trygg och trivts väldigt bra här. Jag har ett starkt intresse för teater och film och går därför estetprogrammet. Skolan är också hbtq-­ certifierad och vi jobbar mycket med värde­ grundsfrågor, vilket matchar mina egna ­värderingar. Jag är med i skolans ”värde­ grundsspridargrupp”, där vi bland annat jobbar för att alla ska ha samma möjligheter i livet, oavsett bakgrund eller sexuell lägg­ ning. Det är väldigt viktigt för mig.

Lärarna här är bra på att anpassa under­ visningen efter varje elevs behov. Själv har jag alltid fått det stöd jag behövt för att kompen­ sera min dyslexi. I takt med att vi blivit äldre har lärarna lagt mer och mer ansvar på oss.

Här finns alltid någon vuxen som jag kan vända mig till om jag behöver prata. Det gör att jag får utvecklas på ett tryggt sätt här på skolan.

Jag är en person som alltid vill utmana mig själv. Skolan har hela tiden gett mig utmaningar, men på ett inkännande sätt.

Tack vare det har jag en stabil grund att stå på när jag snart ska ta steget vidare. På längre sikt vill jag fortsätta med teater, söka till någon teater- eller scenskola. Men först väntar en annan utmaning: mönstring och sedan förhoppningsvis lumpen.

Berättat för AGNETA BERGHAMRE HEINS Foto MARC FEMENIA

30

Nr 1 2022

S:t Eriks gymnasium MIN SKOLA

Nr 1 2022

31

ENTREPRENÖRSKAP Östra Reals gymnasium

Fram­tidens företagare

− Forskning visar att resultatet blir bäst med en mix av personligheter som jobbar tillsammans. Att träna samarbete och att erfara att just jag behövs är viktigt. Men också att lära sig att det inte alltid går att få gehör, att behöva kompromissa, säger Helena Palmheden.

Just den här lektionen arbetar hon och

Johan Nordling tillsammans och är till­ gängliga för stöttning och handledning i alla arbetsgrupper. Han visar med enkel utrustning t-shirtföretaget hur det går Kreativitet, samarbetsförmåga och utsälja t-shirts med tre olika motiv. Alla ska till att trycka motiv med hjälp av den ur­ hållighet. Egenskaper som är guld värda förses med tryck som uttrycker stöd för gamla kinesiska metoden screentryck, för den som ska starta företag. På Östra en hjälporganisation. samtidigt som hon pratar med en annan Reals gymnasium är träning i att ta tillDe är övertygade om att just deras grupp om affärsplan och budget. vara varandras olikheter en hörnsten konstellation ska bli en framgångsfaktor.

– Jag vill gärna tipsa andra skolor om i skolans utbildning i entreprenörskap.

De har valt varandra för att ett personlig­ att skapa ett stort team av lärare som kan hetstest visat att de är olika. bidra på olika sätt. Alla har en inneboende Kursen löper under sista läsåret och den − Vi ska komplettera varandras styrkor kraft men det gäller att locka fram den, här dagen är klassrummet fullt av små­ och svagheter. Jag är till exempel en dri­ säger Helena Palmheden. grupper av elever från både ekonomipro­ vande person som vill ha kontroll, medan Nyligen hade skolan besök av en tidi­ grammet och naturvetenskapsprogrammet. Felicia är en lagspelare och Isa är en person gare elev som gick ut för tio år sedan och De sitter och arbetar med sina nystartade som är kreativ och skapar bra stämning, under sin utbildning till tandläkare upp­ företag som de driver inom ramen för förklarar Jasmine Schietse. täckte att alla tandborstar var av plast.

Ung företagsamhet (UF), som är en ideell För att kunna komma i gång med till­ − Han har blivit miljardär på sitt före­ utbildningsorganisation. verkningen av de miljövänliga t-shirtarna tag som tillverkar tandborstar i bambu, Grundidén är enkel: eleverna startar behöver företaget extra startkapital. Planen berättar Helena Palmheden. riktiga företag och driver dem under åtta är att köpa in 125 blockljus billigt och sälja Sex UF-företag från Östra Real gick månader, från den första idéskissen till dem dyrt med hjälp av dörrknackning. förra läsåret vidare till SM i Ung företag­ försäljning av en produkt eller tjänster, − Vi får lära oss tillverka på ett hållbart samhet. Ett av dem vann SM i kategorin som ska generera intäkter. Målet är för­ sätt med screentryck och företaget gör en Årets vara. stås att företaget ska göra vinst innan det miljöplan. Därför är det bra med natur­ Text MARIANNE HÜHNE VON SETH Foto ROBERT BLOMBÄCK läggs ner. vetarbakgrund. Sedan har vi inte samma Östra Real på Karlavägen har länge sat­ kunskaper i ekonomi men det får vi lära oss sat på entreprenörskapsutbildning på under resans gång, säger Felicia Le Troeng, ekonomiprogrammet, men för några år som planerar att bli antingen arkitekt eller sedan vidgades målgruppen till att om­ civilingenjör. fatta också eleverna på naturvetenskaps­ Helena Palmheden är nöjd med hur programmet. Försteläraren Johan Nordling tjejerna tänker och hur företaget har for­ är biologi- och kemilärare och arbetar tätt merat sin ledningsgrupp. tillsammans med försteläraren i entrepre­ nörskap Helena Palmheden, som till var­ dags undervisar i ekonomi. − Mina elever kommer att arbeta i branscher med behov av företag. I biologi­ undervisningen har vi ett väldigt fokus på hållbarhet och miljöfrågor, kunskaper som är ovärderliga för framtidens företagare, säger Johan Nordling.

Den här dagen har ett 50-tal elever från

båda programmen samlats för att fort­ sätta planeringen, för snart är det skarpt läge och dags att testa om deras affärsidé ska hålla.

Vid ett bord hittar vi Jasmine Schietse, Felicia Le Troeng och Isa Frost i klass NA19C. De utgör företagsledningen i före­ taget ”Virtue! UF”, som ska tillverka och 32

Försteläraren Johan Nordling visar eleverna Jasmine Schietse, Felicia Le Troeng och Isa Frost i klass NA19C principerna för den tryckteknik de ska använda för sina egentillverkade t-shirts.

Nr 1 2022

Kolla Kultur VI VAR DÄR

TÄVLING

”Ta barnen på allvar!”

Svåra frågor och tunga ämnen var temat för den inspirationsdag som Kolla Kultur bjöd in till på Teater Tre sent i höstas.

Dagen riktade sig till pedagoger från mellanstadiet och innehöll tips på hur man kan använda kulturen som ingång till känsliga ämnen i skolan.

Trots dagens allvarliga tema rådde en uppsluppen stämning i Teater Tres foajé på Södermalm bland det 40-tal pedagoger som deltog. Att för första gången sedan pandemins början få möjlighet att inspi­ reras av kulturen och tillfälle till mingel uppskattades av alla.

Musikerna Magnus Holmander och Irina Seroyuk från Länsmusiken i Stock­ holm inledde med klarinett, dragspel och lite magi. Sedan var det dags för Teater Barbaras starkt berörande föreställning ”Historien om Bodri”, baserad på psyko­ logen Hédi Frieds och illustratören Stina Wirséns barnbok om Förintelsen.

Efter föreställningen visade Wirsén, som fanns på plats, några bilder ur boken.

– Vår förhoppning är att boken verkligen ska användas ute på skolorna. Därför finns även en lärarhandledning, berättade hon.

jobba med svåra frågor i skolan och via kulturen ­svarade hon: – Det är en del av livet och skolan är den instans som kan fånga upp alla barn.

Att prata om svåra frågor är också en ­viktig skyddsfaktor när det gäller psykisk ohälsa.

Reyhaneh Ahangaran menade att kul­ turen kan bidra till att eleverna får öva på att ta in andras perspektiv och leva sig in i någon annans situation.

Under pausen tog pedagogerna tillfället

i akt att diskutera dagens tema.

– Kultur har den stora fördelen att den kan ge eleverna starka upplevelser utan krav på prestation. Det är en bra källa att ösa ur i undervisningen, så nu känns det viktigt att få in kulturen snabbt i skolan igen, sa Lorentz Brinch, lärare på Lång­ brodalsskolan i Älvsjö, som var glad åt att äntligen få lite kulturell inspiration.

My Froster, bibliotekspedagog på Lill­ holmsskolan i Skärholmen, betonade i sin tur att hon önskade att eleverna kunde få del av ännu mer kultur.

– Även om viljan hos lärarna finns, kan det ibland vara svårt att få tid att organi­ sera kulturupplevelser, sa hon och skyn­ Under eftermiddagen deltog även Suzanne dade in till eftermiddagens nästa block, Osten, regissör och grundare av Unga Klara, som tog upp frågor om sexualitet, sam­ och Gustav Deinoff, som är konstnärlig tycke och relationer. ledare på Unga Klara i dag. De betonade – Det har känts värdefullt att få genom­ vikten av att konst och kultur tar barn på föra den här inspirationsdagen. Nu under allvar och att barn oftast vill prata om pandemin tror jag att det är av stor vikt svåra frågor. att kunna samtala om existentiella frågor, – Vi har en vanföreställning om vad sa Elisabeth Söder som arbetar med kul­ barn kan härbärgera. Vi måste våga er­ tur i skolan på Medioteket. känna den värld barn lever i och arbeta – Skolan är en viktig arena för att lyfta med teman som är vardagliga för barn, fram svåra frågor, som Förintelsen och sa Suzanne Osten och förmedlade ett döden, men även sexualitet och relationer. budskap till pedagogerna: Vi vill nå ut till våra lärare och ge dem – Det ni känner igen och brinner för, bra verktyg och mod att närma sig de här det blir också bra undervisning! frågorna tillsammans med sina elever.

Mer handfasta råd och tips gav skol­ Text AGNETA BERGHAMRE HEINS psy­kologen Reyhaneh Ahangaran från Sjö­ängsskolan i Älvsjö. Hon är också ­författare till ”Känsloboken”, ”Allt som Mer tips och information hittar du på kulan.stockholm. händer inuti” och ”Ska det kännas så Reyhaneh Ahangarans böcker finns i klassuppsättning och med lärarhandledning. här?”. På frågan om varför man ska Nr 1 2022

Vinn biobesök Läs tidningen och var med och tävla.

Bland alla som svarar rätt drar vi tre ­vinnare som får var sitt presentkort med två biobiljetter. Lycka till!

1 Vilket pris fick Ulrica Ambrosius nyligen för sin lärargärning?

1 Guldäpplet X Årets pedagog 2 Pennsvärdet 2 Var arbetar Maria Taborossy från Serbien numera som speciallärare?

1 Gröndalsskolan X Västbergaskolan 2 Ekensbergsskolan 3 Vad kommer kunskapsområdet sex och samlevnad att byta namn till?

1 Relationer och sex X Att leva tillsammans 2 Sexualitet, samtycke och relationer 4 Vad har blivit ett ledord för elevhälsan på Hässelby Villastads skola?

1 Synlighet X Öppenhet 2 Friskhet 5 Vad vill Isak Svallhed, 18, fortsätta med på längre sikt?

1 Balett X Basket 2 Teater Mejla din tipsrad senast 10 mars till tomas.bannerhed@edu.stockholm.se.

Ange var du arbetar och din hempost­ adress så att vi kan skicka presentkortet om du vinner.

Vinnare i nummer 4/2021 blev Claes Björnbom, Språkcentrum, Louise Lind­ ström, Stockholms funktionshinderråd, och Pia Marin, gymnasiestaben.

Rätt rad var 1, X, X, X, 1.

33

BOKSIDAN Bästa lästipsen

Från Gilgamesh till Arundhati Roy På Cirkulationsbiblioteket i Liljeholmen trängs klassuppsättningarna med varandra och nya böcker tillkommer ständigt.

Nyligen fylldes hyllorna med 50 titlar från Kulturrådets serie Alla tiders klassiker.

Clarisa Rolandi-Ronge, bibliotekarie på Medioteket, menar att det finns många skäl att läsa klassiker med eleverna, utöver styr­ dokumentens formuleringar.

– Jag tycker att man ska välja de böcker som är extra relevanta för dagens unga och vår samtid, och det är en bedömning som den enskilda läraren bör göra. Det finns ju så många intressanta klassiker!

Hon lyfter också fram klassikerläsning som en väg till mer avancerad litteratur, vilket kan presenteras som en rolig utmaning för eleverna. Serien Alla tiders klassiker innehöll från början 100 titlar och gavs ut av Kultur­ rådet för att skolor skulle kunna köpa in klas­ sisk litteratur till överkomliga priser. Senare kompletterades serien med 50 titlar från fler språkområden och världsdelar. Urvalet gjordes både utifrån litterär kvalitet och med hänsyn till jämställdhet och tillgänglighet. Det är dessa titlar som nu finns i Cirkulations­biblio­teket.

Böckerna erbjuder berättelser från hela världen, till exempel från ett brasilianskt dår­ hus i ”Vansinnesläkaren” av Machado de Assis, eller Kairo under andra världskriget i Nobel­ pristagaren Naguib Mahfouz ”Midaqqgränden”. Här finns ”Gilgamesheposet”, ett av världslitteraturens första verk, men även moderna klassiker som Art Spiegelmans serie­roman ”Maus” och ”De små tingens gud” av Arundhati Roy. Clarisa Rolandi-Ronge har inte hunnit läsa alla titlar, men har hittat en ny favorit.

– Jag har nyligen börjat intressera mig för poesi och tycker att Forough Farrokhzads ”Mitt hjärta sörjer gården” verkligen är drab­ bande läsning. Den tycker jag att man med fördel kan läsa i en gymnasieklass.

Text ANNELIE DREWSEN

G nyaamvläarlodch klassikers-

JAG ÄR EN HUND

Baek Heena Översättning: Sun-Kyoung Choi Trasten, 2021 Hunden Goosl är berättare i denna bilderbok om vänskap och tillhörighet. Sydkoreanska Almapristagaren Baek Heenas miniatyrmiljöer är unika och helt oemotståndliga. Med krokiga morrhår, en flygande blöt tunga och en välplacerad bajshög med tillhörande ”plopp” skapas såväl fart som igenkänning.

TOO SMALL TOLA AND THE THREE FINE GIRLS

Atinuke Illustrationer: Onyinye Iwu Walker Books, 2021 Tola bor med mormor och två syskon i megastaden Lagos i Nigeria. I tre berättelser skildras deras vardag med syskonbråk, sjukdom, avundsjuka och orättvisor.

Här finns charm, värme och ett trovärdigt barnperspektiv i både text och illustrationer. En bok på engelska att läsa tillsammans på mellanstadiet.

PEDRO PÁRAMO

Juan Rulfo Översättning: Karin Alin Lind & Co, 2005 Denna mexikanska roman från 1950 räknas som ett av den latinamerikanska litteraturens viktigaste verk. Juan Preciado kommer till byn Comala för att söka upp sin far Pedro Páramo. I stället möter han de dödas ­själar och röster. En utmanande roman för gymnasiet, med förord av Anders Cullhed.

DET VÄDERBITNA ­BENRANGLET

Matsuo Bashō Urval och tolkning: Rolf Aggestam Tranan, 2010 Lyrik om körsbärsblommor, rädisor och hästpiss. Den japanske haikumästaren Bashōs resedagböcker från 1600-talet bjuder på minnes­värda möten, buddhistisk vishet och laddade naturscener. En tunn men innehållsrik volym med förord av Rolf Aggestam. Passar högstadiet och ­gymnasiet.

”Klassikerna är de böcker som kommer till oss bärande på spåret av de läsningar som föregått vår, och släpande bakom sig spåret som de ­lämnat i den kultur eller de kulturer som de genomkorsat.”

Ur ”Varför läsa klassikerna” av Italo Calvino.

På Cirkulationsbiblioteket kan du låna klassuppsättningar av skönlitteratur för gemensam läsning. Läs mer på cirkbloggen.se.

34

Nr 1 2022

Ute hos dig 6 maj

FOTO ULRICA ZWENGER

Nr 2

NY MODELL

Mariehällsskolan har utvecklat under­visningen med STL – Att skriva sig till lärande.

Hjärnforskaren Sissela Nutley om ungdomars skärmtid.

Hon utsågs till Årets grund­ skollärare i Stockholms stad.

Skolbarnen började brevväxla med äldre under pandemin. … och naturligtvis mycket mer.

LIVETS HÅRDA SKOLA Stina Hjelm © STINA HJELM 2021 – STINAHJELM.COM

Nr 1 2022

35

Möjligheternas Stockholm Vision 2040

Alla barn och elever i Stockholm, oavsett var de bor eller vilken bakgrund de har, ges en god och likvärdig utbildning.

I Stockholm är varje skola den bästa skolan för varje elev som går där.

Läs mer om visionen på start.stockholm/vision