LÄRA Stockholm #3/2021

Nr 3 2021 RÖSTRÄTTEN I FOKUS FÖR TEMAARBETE Skolorna som har flest nöjda medarbetare ”NATUREN ÄR OSLAGBAR SOM LÄRMILJÖ”

RAIJA IKONEN

Energi som sticker ut

0 kr

Kostnadsfria möbler På stadens webbplats Stocket återbruk hittar ni kostnadsfria möbler och inventarier som andra verksamheter i Stockholms stad inte längre behöver.

Frigör även utrymme på er skola genom att annonsera ut överblivna möbler och inventarier. Använd Stocket återbruk, spara pengar och bidra till ett klimatsmart Stockholm.

Kostnader för transport och liknande kan tillkomma.

stocket.stockholm.se

e t t p e d a g o g i s k t m a g a s i n f r å n u t b i l d n i n g s f ö r va l t n i n g e n i s t o c k h o l m s s t a d

FOTO MARC FEMENIA

Nr 3 2021 Sju gånger vinnare av Svenska Publishingpriset för bästa personaltidning

Innehåll

28

Gröndalsskolan lär ut ute................................................. 4 ”Filosofen fick oss att förstå”............................................ 9 Rösträtten i fokus på Södra Latin................................ 10 Magelungsskolan hamnar i topp................................ 12 Hon forskar om vänskap i skolan................................ 14 Därför är jag skolledare................................................. 19 De vill göra lärandet synligt........................................ 20 Assistenter avlastar lärarna........................................ 22

Eleverna har fått större tålamod och blivit bättre på att samarbeta sedan Essinge­ skolan började satsa på schack. Dessutom når fler elever målen i matematik.

Här är det Simon Paakkinen och Gustav Östman som prövar uteschacket.

14

”Det blev tydligt när de kom tillbaka till klassrummet. Då tyckte alla att det nya ­sättet att göra vänskap var chockartat.”

Vem är den bästa läraren du haft?........................... 23 Hon har en drivkraft utan like..................................... 24 Ökat lärande med schack i skolan............................ 28 ”Lärarna får fram det bästa”....................................... 3 0 De blir lyckliga av böcker.............................................. 32 Läs LÄRA och vinn biobesök....................................... 33 Bästa lästipsen för skolan............................................ 34 Ny serie: ”Livets hårda skola”....................................... 35

ÄRA ges ut av utbildnings­för­­valt­ L ningen i Stockholms stad och ­kommer med fyra nummer per år.

ADRESS LÄRA, Utbildningsför­valt­nin­gen, Box 22049, 104 22 Stockholm.

BESÖKSADRESS Hantverkargatan 3A. UPPLAGA 18 500 exemplar.

CHEFREDAKTÖR Tomas Bannerhed, 08-508 33 899, tomas.bannerhed@ edu.stockholm.se.

ANSVARIG UTGIVARE Sofia Oliv.

ART DIRECTION OCH PRODUKTION Blomquist Communication.

TRYCK Åtta.45, Järfälla, 2021.

ISSN 1654-7330.

35

Välkommen till Livets hårda skola – ny serie av Stina Hjelm.

12 Möt skolledaren som inte tänker byta jobb i första taget.

LÄRA DIGITALT pedagog.­stockholm/lara.

KOSTNADSFRI PRENUMERATION Kontakta ­info.­utbildning@edu.stockholm.se.

OMSLAG Årets rektor 2020, Raija Ikonen på Enbacksskolan, foto­ graferad av Robert Blombäck.

UTOMHUSPEDAGOGIK Gröndalsskolan

Vera Halldin Törnemo (till vänster), Vera Tjeder, Rita Manninen och Tuva Skoog, alla i årskurs 3, bygger geometriska ­former av pinnar.

4

Nr 3 2021

Gröndalsskolan UTOMHUSPEDAGOGIK

Pandemin har fått fler att söka sig ut i naturen – så även i skolans värld.

– Naturen är oslagbar som lärmiljö. Eleverna blir mer uppmärksamma och har lättare att minnas det de lärt sig, säger läraren Mia Hjortenbo.

Text AGNETA BERGHAMRE HEINS Foto ROBERT BLOMBÄCK

Nr 3 2021

5

UTOMHUSPEDAGOGIK Gröndalsskolan

et är måndag mor­gon och utelektion på Mullängen, som ligger på promenadavstånd, några minuter från skolan. Ett 60-tal elever från Grön­ dalsskolans årskurs F–2 klappar rytmiskt barnvisan ”Imse vimse spindel” med händerna.

– Alla som hör vad jag säger pekar på näsan, manar Mia Hjortenbo, förstelärare i ute- och rörelsepedagogik på Gröndalsskolan, och fångar omedelbart elevernas uppmärksamhet.

Sedan berättar hon att i dag är det 36-leken som gäller. Under tiden eleverna får träna koncentration passar några av lärarna på att sätta upp 36 inplastade kort i närområdet, med ett uppdrag på varje.

– Samma, lika. Ni gör som ni brukar, delar in er i era grupper, hämtar en tärning och slår den. Siffran visar vid vilken station ni ska börja lösa era uppdrag. När ni är klara med alla uppdrag, då är det fri lek.

Eleverna är inte sena att hitta sina grupper

och ta sig an leken – eller lärandet, som det ytterst handlar om.

– Det här är en pedagogisk lek, där eleverna tränar matte på ett roligt sätt, samtidigt som de rör sig och får uppgifter i andra ämnen, som är beskrivna på uppdragskorten vid de olika stationerna. Det kan vara att forma bokstaven L med pinnar, prata om varför allemansrätten är viktig eller hoppa tolv gånger på en sten, förklarar Mia Hjortenbo.

6

– Men det kan också handla om fåglar och växter.

Hon betonar att utomhuspedagogik rymmer de flesta ämnen och att möjligheterna är många. En viktig del är även att träna samarbete och social förmåga. För­ utom konkreta uppgifter får de ofta diskussionsfrågor, för att träna argumentation och lära sig lyssna på andras åsikter.

– Naturen är oslagbar som lärmiljö. Här fångar vi elevernas uppmärksamhet på ett lekfullt sätt och aktiverar alla deras sinnen mer än när vi undervisar i klassrummet.

Eleverna har lättare att minnas det de lärt sig när kunskapen är väldigt konkret, säger Mia Hjortenbo.

Hennes erfarenhet är att ju fler sinnen som används i undervis­ nin­gen, desto mer stimuleras inlärningen.

Likaså gynnas ämnesintegreringen eftersom det är lätt att använda naturen som utgångspunkt i olika ämnen.

Men även undervisning i naturen kräver god planering för att det ska vara pedagogiskt lärande och inte enbart lek.

– Planering är A och O. Varje termin lägger jag, tillsammans med mitt arbetslag, upp en struktur för utelektionerna, som utgår från Gröndalsskolans övergripande tema. Förra terminen jobbade vi med ”Min, din, vår värld” på skolan, som vi kopplade till naturen och bland annat allemansrätten. Naturvårdsverkets kampanj ”Friluftslivets år 2021 – luften är fri” är också en bra inspirationskälla. På deras hemsida finns många bra tips.

Den tematiska struktur som hon och hennes kolleger utgår ifrån vid under­ visningen utomhus är väl förankrad Nr 3 2021

Gröndalsskolan UTOMHUSPEDAGOGIK

Jobbar vi med geo­ metri så startar jag i matteboken och följer sedan upp med upp­ gifter som lämpar sig utomhus.

i läroplanen och i lärandemålen och har starkt stöd av skolans ledning.

– Jag börjar oftast med böckerna i klassrummet. Jobbar vi med geometri så startar jag i matteboken och följer sedan upp med uppgifter som lämpar sig utomhus. Exempelvis som nu med att bygga geometriska figurer med hjälp av pinnar.

Men det kan lika gärna handla om att stärka elevernas digitala kompetens.

Under förra terminen fick eleverna bland

Mia Hjortenbo är förste­lärare i uteoch rörelsepedagogik på Gröndalsskolan.

Närmast henne står Vincent Lundgren Agrell i årskurs 1.

Nr 3 2021

annat fota växter med surfplattan. En annan uppgift var att dramatisera sagan om bockarna Bruse i skogen och filma den.

– Egentligen är det bara fantasin och elevernas ålder som sätter gränser för vad man kan och ska jobba med utomhus.

Min övertygelse om utepedagogikens förtjänster växer för varje lektion jag har tillsammans med mina elever. Långsiktigt tror jag också att fysiska aktiviteter i naturen är en bra skyddsfaktor mot psykisk ohälsa, slår Mia Hjortenbo fast.

Samtidigt skuttar eleverna runt och gör sina uppdrag vid de olika stationerna.

Gustens och Axels grupp har precis blivit klara och slagit tärningar tills de fått ihop summor så att de passerat 36.

– Vi gick till typ åtta stationer, sist gjorde vi en triangel av pinnar. Det var lätt, konstaterar de båda och får klartecken till fri lek.

Vid en av stationerna hjälper Kenneth Ahlberg, fritidspedagog i årskurs 1, några av de andra eleverna att bygga en koja av pinnar. Även han ser stora fördelar med att arbeta utomhus.

– Personligen älskar jag att vara ute och det är ingen tvekan om att de flesta elever också gör det och mår bättre av att få röra på sig. Eleverna får träna på att samarbeta och vi märker tydligt att de visar mer hänsyn till varandra, något som även gynnar barn med särskilda behov. ► 7

UTOMHUSPEDAGOGIK Gröndalsskolan

I naturen får eleverna kontakt med varandra på ett annat sätt, de utvecklar sin sociala förmåga och lär sig att ta hänsyn.

– Undervisning i naturen har stora fördelar även kollegialt. Det blir en annan sammanhållning. Vi ser, precis som eleverna, andra sidor av varandra än i klassrumsmiljön och får träna än mer på att samverka och utmana vår kreativitet, säger Kenneth Ahlberg entusiastiskt.

FRILUFTSLIVETS ÅR 2021 ► Leds av Svenskt friluftsliv med stöd av Naturvårdsverket. ► Ska få fler människor att prova ­friluftsliv. ► Ska bidra till bättre fysisk och ­psykisk hälsa. ► Temat under oktober är Lära ute. ► Se luftenarfri.nu för mer ­information.

Mia Hjortenbo leder den gemensamma samlingen, där elever och vuxna sjunger till­ sammans.

8

Mia Hjortenbo menar att ute- och rörelse-

pedagogik generellt har fått en större acceptans.

– Dels visar fler och fler studier på positiva effekter när det gäller inlärning och hälsa, dels har pandemin skyndat på ut­ vecklingen mot ett växande intresse för att vistas i naturen. Förståelsen har ökat för att det är ett annat sätt att undervisa på och inte bara en lek.

Till de pedagoger som vill börja an­ vända naturen som lärmiljö har Mia Hjortenbo rådet att man ska ta det i steg. Är det yngre elever kanske det räcker med att gå ut på skolgården och ha mattelektion genom att räkna hopp upp och ner på bänkar, mäta staket eller köra ”walk and talk”.

– Börja med att utforska närmiljön. Det viktiga är att vara utomhus, att eleverna får kombinera fysiska aktiviteter med lärande. Helt enkelt bara gör det! uppmanar hon innan de glada och hungriga eleverna vänder tillbaka från Mullängen till Gröndalsskolan och en hägrande lunch.

På frågan vad hon ser som den allra största vinsten med utomhuspedagogiken kommer svaret snabbt: – I naturen får eleverna kontakt med varandra på ett annat sätt, de utvecklar sin sociala förmåga och lär sig att ta hänsyn, både till varandra och naturen. Något de definitivt tar med sig in i klassrummet.

– En förmiddag i skogen betyder en lugnare eftermiddag med ökad koncentration och närvaro. Det gäller undantagslöst för alla elever.

Nr 3 2021

KRÖNIKA Katarina Lycken Rüter

Här sitter vi och har nytta av filosofi emton lärare tittar på ett var hans målsättning ”att ringa in den mänskliga förexakt en minut och tjugosex ståelsens natur”. Rätt maffigt anspråk. Men också sekunder långt filmklipp. något som griper rakt in i min vanliga vardag i klassSedan pratar vi om vad vi rummet, med elever och böcker och brist på böcker hört. Ganska precis en timme och datorer och IT-haverier och uppgifter och och tjugo minuter lång blir begrepp och upptäckter och misslyckanden … seminariediskussionen. Det Mitt i det där organiserade kaoset finns förståelär rätt bra utväxling på ett så sen som nav: det är den vi sträcker oss mot, den vi kort klipp. hela tiden försöker nå och utveckla. Förståelsen.

Innehållet i klippet? Den Enligt Gadamer har den med en cirkelrörelse att hundraårige filosofen Hansgöra. Och med omdömen.

Georg Gadamer – känd för Så där sitter vi, mina kolleger och jag, och för­ att skriva helt makalöst trass- söker begripa mer om omdömen och förståelse. Vi liga texter – talar med vaken talar om att förståelse handlar om både helhet och och lite underfundigt plirande blick om ”omdöme”. delar, vi talar om att praktisera lärande och vi hamAtt ”ha omdöme”. Att ”fälla ett omdöme”. Och det nar i resonemang om att lära sig köra bil, att förstå timslånga seminariet handlar om vad Gadamer matematiska begrepp och att läsa en text. Vi prövar egentligen menar, och hur det han säger har bäring olika bilder och tankar, vi lägger pannorna i djupa på vår vardag i klassrummen med veck, vi skrattar och tar om och förvåra elever. söker igen. Gadamers ord hjälper Det är lite galet på något vis. Dels oss att röra oss i cirkel för att Gadamers att ett så kort klipp kan ge upphov komma framåt. ­mål­sättning var till en så lång, intensiv och intresCirkelrörelsen känns ovan. sant ­diskussion. Dels att denne att ringa in den ”Utveckling”, ”framåtskridande” superteoretiske filosof, med rykte och ”resultat” beskrivs gärna med mänskliga för- grafer som visar räta linjer på väg om sig att vara förfärligt krånglig, kan hjälpa ett antal utpräglade prakfrån vänster till höger. Och ståelsens natur. uppåt, tiker utan särskilda filosofiska grund­ samtalet är ovant. Filosofi Rätt maffigt kunskaper att bättre förstå och resobetraktas ofta som över­ nera om sin vardag. flödigt fluff i en verklighet anspråk.

Vi talar alltså om begreppet om­som ska bemästras med döme. Vad är ett omdöme? När ­fäller matriser, metoder och vi ett omdöme? Hur blir vi omdöm­es­­ anvisningar, men här gilla? I skolkontexten har ordet omdöme närmast sitter vi och har nytta av just filosofi devalverats till att enbart syfta på de ”mittkursom­ i samtalet om vår vardagspraktik. dömen” som ska sättas, och nu får vi tillsammans låsa Och inte bara vid det här seminaupp begränsningar och förgivettagna beskrivningar riet. Samtalet om omdöme och cirkeloch smaka på ordet omdöme och dess betydelse rörelser återkommer vid fikat, i lektions­ igen, med hjälp av en filosofs pregnanta ordval. planeringen, i efterarbetet … eftersom Gadamer är, tror jag i alla fall, mest känd för sin vi försöker ta oss framåt. Och då rör beskrivning av ”förståelsens cirkel”. Enligt Wikipedia man sig i cirkel, förståelsens cirkel.

KATARINA LYCKEN RÜTER ÄR FÖRSTELÄRARE PÅ ANNA WHITLOCKS GYMNASIUM

Nr 3 2021

DEMOKRATIN 100 ÅR Södra Latins gymnasium

Rösträtten i fokus för temaarbete eftermiddagen har ett 20-tal elever på Södra Latin hunnit med både en svenskoch en samhällskunskapslektion på temat och nu återstår ämnet historia i dagens block.

– Ni kommer att få argumentera om rösträtten – för och emot. Under ett rollspel får ni sedan djupdyka i era olika roller och redovisa era argument, förklarar Ulrika Gurestam och ger eleverna lite Det är terminens tredje blocklektion som bakgrund till 1800-talets samhällsför­ utgår ifrån 100-årsjubileet för demokratin ändringar och rådande normer. och den allmänna rösträtten i Sverige. Under Pedagogerna har haft mycket inspiraEleverna i årskurs 3 på Södra Latins gym­ nasium fick en rivstart på terminen tack vare ett ämnesintegrerat temaarbete om demokrati och den allmänna röst­ rättens 100-årsjubileum.

– De här frågorna engagerar eleverna på djupet. Bättre start på terminens his­torieundervisning hade jag inte ­kunnat tänka mig, säger läraren Ulrika Gurestam.

10

tionsmaterial att ösa ur, däribland Stock­ holmskällans nyproducerade tidskrift.

Ulrika Gurestam har lett temaarbetet i sitt lärarlag.

– Det är oerhört givande att kunna jobba

ämnesintegrerat och ha blocklektioner på flera timmar med samma tema. Det ger eleverna så mycket mera, de får ett bredare perspektiv och ser sammanhangen tydligare. Demokratitemat pågår i sex veckor och ska redovisas i ett ämnes­ gemensamt pm. På så sätt minskar vi Nr 3 2021

Södra Latins gymnasium DEMOKRATIN 100 ÅR

▲ Läraren Ulrika Gurestam och sistaårseleven Vigo Roth pratar om den första motionen som skrevs om kvinnlig rösträtt. ◄ Eleverna i årskurs 3 diskuterar fotot från en demonstration för allmän rösträtt på Gärdet i Stockholm 1901.

ju vara bra att ha i bakhuvudet när ni ska argumentera för hur det skulle kunna bli, säger hon och understryker att de hela tiden ska tänka i termer av då, nu och framtid.

– Tack vare att jag tar del av den kunskap och det material som eleverna använder i de andra två ämnena, får jag ock­ så lära mig och se saker ur olika perspektiv.

En pedagogisk, ämnes­ Engagemanget är påtagligt gemensam övning som anoch Ulrika Gurestam menar vänds på lektionerna är en att frågan om demokrati och tids­linje, en övning som finns allmän rösträtt ger eleverna i Stock­holmskällans material, stort utrymme för diskussioner där eleverna får fylla i olika elevernas provtillfällen och och att slipa på sin argumenta- händelser i utvecklingen fram arbetsbörda. tionsteknik, men även att lära till den allmänna rösträtten Redan i slutet av förra tersig byta perspektiv och lyssna och demokratins genombrott. minen började hon tillsammans på varandra.

Det kan handla om såväl histomed kolleger på skolan att dis– Vi kan bocka av många av riska händelser som viktiga kutera upplägget för temat läroplanens målområden i det skeenden i samhällsutveckdemokrati och allmän rösträtt. här temat. Det har många för- lingen som tidsbestäms. Även en inspirationsgrupp för delar att jobba ämnesintegrerat.

– Som historielärare har SO-lärare, på Globala gymna- Våra respektive lektioner länjag oerhört mycket material siet, där hon deltagit, var en bra kar hela tiden in i varandra. att till­gå, och att få färdigt källingång inför höstens arbete.

I svenskan läser eleverna till granskat material som Stock­ – Planeringen inför höstter- exempel boken ”Nortullsligan” holmskällan erbjuder är ovärminen hade vi klar redan i juni, av Elin Wägner, som var en derligt. Det är en stor fördel så nu känns det kul att vara i nyckelperson när det gäller den att kunna få del av primär­ gång, säger Ulrika Gurestam och allmänna rösträttens införande. källor, säger hon. delar in eleverna i två grupper Utifrån den kan vi sedan disinför dagens diskussionsövning. kutera historiska skeenden.

Men nu är det dags för åter– Backa i tanken tillbaka till Ulrika Gurestam betonar samling och några avslutande tiden för demokratins genom- att det här arbetssättet även minuter med eleverna. Ulrika brott, men använd även nutida ger henne som pedagog möjGurestam tar upp läroboken erfarenheter. Det senare kan lighet att förkovra sig. ”På lika villkor” och visar vilka Nr 3 2021

sidor eleverna ska läsa som läxa till nästa lektionstillfälle.

– Där hittar ni ännu fler argument för och emot, säger hon och berättar att nästa del i temat om demokrati och ­allmän rösträtt kommer att handla om uppbyggnaden av folkhemmet.

– Och längre fram kommer ni att få välja och fördjupa er i någon aktör som var central för demokratins genombrott.

Ulrika Gurestam framhåller att det är en stor fördel att arbeta med demokratitemat just i årskurs 3.

– Elevernas egna erfarenheter och mognad kommer väl till pass här. Men självfallet kan man åldersanpassa undervisningen och lyfta fram det här viktiga 100-årsjubileumet även i de lägre årskurserna.

Text AGNETA BERGHAMRE HEINS Foto ULRICA ZWENGER

På Stockholmskällans webbplats hittar du mer material på temat allmän och lika rösträtt. Där finns också lektionstips om demokratiseringen av landet. Se även start.stockholm/demokrati-100-ar.

11

ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Magelungsskolan

Upp i topp på sex år En nedgången skola med elevflykt, dåliga resultat, missnöjda medarbetare och höga sjukskrivningstal. Det var verk­ ligheten för Magelungsskolan för sex år sedan. I dag har skolan Stockholms ­nöjdaste personal och kö både till elev­ platser och lärartjänster.

Hon har blått nagellack och en tatuering på höger arm. Motivet är ett hjärta invirat i en banderoll med texten: ”Jag älskar systematiskt kvalitetsarbete”.

Helene Litzen är rektor på Magelungs­ skolan i Farsta i södra Stockholm, en F–6skola med 340 elever som representerar närmare 30 nationaliteter. Hit rekryterades hon för sex år sedan med ett tydligt uppdrag: att förändra och utveckla Magel­ungs­ skolan genom att införa ett systematiskt kvalitetsarbete. − Skolinspektionen hade varit här och gjort nedslag på allt, så det var bara att kavla upp ärmarna, konstaterar Helene Litzen.

Nu möter vi henne tillsammans med de två biträdande rektorerna Jenny Lindblom och Yvonne Nilsson. Tillsammans utgör de ”järngänget”, gruppen som har järnkoll och som tillsammans med skolans med­

MEST NÖJDA MEDARBETARE 2021 GRUNDSKOLOR Magelungsskolan, 91. Bobergsskolan, 91. Ekens skola, 89. Rålambshovsskolan, 89. Tullgårds­ skolan, 89.

GYMNASIESKOLOR P A Fogelströms gymnasium, 91. Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium (STFG), 88. Anna Whitlocks gymnasium, 87.

Siffrorna anger ett så kallat aktivt medska­pande­index (AMI) som räknas fram utifrån den årliga medarbetar­ enkäten.

12

arbetare förverkligat det som för sex år sedan kändes näst intill omöjligt.

Den gången låg det årliga medarbetar­ indexet på 69. I år nådde skolan topp­ poängen 91 efter att varenda en av skolans medarbetare hade sagt sitt i den årliga enkät som mäter ledarskap, motivation och styrning.

Hur kunde det vända?

− Vi har skapat ramar som ger trygghet för både elever, lärare och vårdnadshavare.

Det var utgångspunkten, säger Helene Litzen.

Hon kom från en rektorstjänst i en grannkommun där hon gjort ungefär sam­ ma resa, så hon visste vad som krävdes.

Resultaten måste upp och elevflykten måste stoppas. − När jag kom hit var jag väldigt tydlig mot personalen och sa att ”det här måste vi lösa, och det kan jag inte göra ensam”.

För att genomföra omvandlingen var det

viktigt att alla delar av skolan skulle ingå i helheten organisatoriskt. Både fritidshem och elevhälsa fick samma förutsättningar, samma tillhörighet och samma mål. Där det tidigare hade handlat om ”vi” och ”dom” blev alla ”vi”. − Jag började med en genomlysning av fritidshemmen: vad använder vi tiden till?

Personalen hade då önskemål om att anställa en person till, medan resultatet tvärtom blev att vi kunde minska och ändå få en bättre verksamhet, säger Helene Litzen.

Hon menar att skolans pengar ska hanteras som hushållskassan hemma, med ett årligt sparande för oförutsedda utgifter. − Efter effektiviseringar har vi kunnat spara pengar varje år, pengar som sitter i en reservfond vilket skapar utrymme för extra satsningar om det behövs. Öppenhet blev en ny självklarhet. Både medarbetare och vårdnadshavare har insyn i skolans ekonomi och vet därmed

De biträdande rekto­ rerna (från vänster) Jenny Lindblom och Yvonne Nilsson utgör tillsammans med rektor Helene Litzen ”järn­ gänget” som gjort det stora lyftet möjligt.

vad som är möjligt och vad pengarna används till. − Det har skapat tillit och förtroende för oss och något av det första vi genomförde var att bygga upp ett samarbete med föräldrarna.

Men viktigast av allt var ändå att skapa ett

nytt sätt att arbeta med undervisnin­gen.

Resultaten var dåliga och det var svårt att Nr 3 2021

och en länk från ledningsgruppen till lärargruppen i det förändringsarbete som redan hade påbörjats.

Men det skedde inte smärtfritt. Större delen av lärarkåren sökte sig så småningom bort och i dag finns bara två kvar av den ursprungliga personalgruppen. En som lockats till skolan på senare år är försteläraren Carolina Casas Wendén som undervisar i matematik, NO och teknik i årskurs 4. − Redan vid första besöket kände jag att här vill jag jobba. Jag möttes av trygga elever på skolgården, en öppen och välkomnande personalgrupp och en rektor som erbjöd möjligheter till skolutveckling, berättar hon.

På Magelungsskolan finns i dag ett fler­

lärarsystem i årskurs 1–3 där tre lärare ansvarar för två klasser. Det är en självklarhet att samarbeta och det kollegiala samtalet genomsyrar hela verksamheten.

Yvonne Nilsson är biträdande rektor för förskoleklass och fritidshem. − I vardagslag pratar vi om att vi är varandras arbetsmiljö och vi betonar trygghet och arbetsro, även för eleverna. Vi påminner både varandra och eleverna när vi glömmer oss, säger hon.

För att allt detta ska fungera krävs en organisation där alla vet vad som ska hända. Magelungsskolan arbetar med fyra årshjul, som sitter på väggen i rektorns rum. Framförhållning är honnörsordet. − Om allt är planerat i god tid finns det också utrymme för akutplanering. Som när pandemin kom. Då fanns det tid för improvisation och snabba beslut, som att införa undervisning utomhus, säger Helene Litzen.

I dag är det kö till elevplatserna och rekrytera lärare, Magelungs­skolan hade när Magelungsskolan nyligen annonsefått en stämpel som problemskola. Klas­ rade ut ett vikariat sökte 82 behöriga serna var svåra att fylla när eleverna valde lärare tjänsten. Sjuktalen sjönk från 7,8 andra skolor. till 5,5 när pandemin kom. Meritvärdena Anna Ingelund är förstelärare inom för årskurs 6 har stigit från 170 år 2015 digitala verktyg och undervisar i svenska, till dagens 225. engelska och SO i årskurs 5. Hon rekryteAllt detta blev resultatet när medarberades till skolan kort efter att Helene Litzen tarnas roll förändrades. hade börjat och minns hur organisationen − Vad utmärker en medarbetare? Jo, såg ut när hon kom. det handlar inte om ”mig” eller ”min − Jag kände mig inte bekväm med det dagsform”. Det handlar om ”oss”. Vi vill sättet att arbeta. Alla jobbade isolerat i sitt samarbeta med våra kolleger och jag ser klassrum med stängd dörr, medan jag var en ansvarskultur där vi ställer upp för van att arbeta kollegialt i team. varandra.

Hon ville ha förändring och som förste­ Text MARIANNE HÜHNE VON SETH Foto ULRICA ZWENGER lärare blev Anna Ingelund sedan en motor Nr 3 2021

Nr 5 2020 ”OTROLIGT ROLIGT ATT JOBBA SOM FÖRSTELÄRARE” Här lägger de fokus på språket i matematiken LUST, LEK OCH LIKVÄRDIGHET PÅ SÖDERMALM

Läs för livet!

MALIN LARSSON

Nr 1 2021

SKOLBIBLIOTEK I VÄRLDSKLASS PÅ THORILDSPLAN ”Lärare som har bra elevrelationer lyckas bättre” DE FÖRSTÄRKER LÄRANDET MED HJÄLP AV MUSIK

JOHANNA KANNEBÄCK

Årets lärare!

Nr 2 2021

FRITIDSHEMMEN ALLT VIKTIGARE FÖR LÄRANDET Ökad mångfald med judisk profil på Vasa Real

”SAMTALET OM SKÖNLITTERATUR ÄR CENTRALT”

NATURBRUK I SPÅNGA

De enda i sitt slag

Vi vill berätta om ditt arbete!

Arbetar du med något lyckat peda­ gogiskt projekt som kollegerna i ­stadens skolor borde få läsa om och ­inspireras av?

Kontakta redaktionen och berätta hur det på­verkade ­elevernas lärande – enklast via mejl till tomas. bannerhed@edu.stockholm.se.

Välkommen!

SAMTALET Lina Lundström

”Högstadiet är som ett drama” Vänskap på högstadiet är inte alltid lätt. Forskaren Lina Lundström liknar den vid ett drama där eleverna använder rekvisita, scenrum och varandra för att knyta och bevara vänskapsband – och där normer och hierarkier oväntat kan förändras.

Text ANNELIE DREWSEN Foto ULRICA ZWENGER

ina Lundström har varit lärare och arbetat för olika ideella organi­ sationer, bland annat med att motverka mobb­ning. När hon antogs till doktorandutbildningen var det för att undersöka just mobbning, men efter tre terminer i en högstadieklass skiftade hennes fokus till vänskap. Det var viktigast för eleverna – och kan också förklara varför kränkningar och mobbning uppstår.

Inkludering och exkludering är två sidor av samma mynt. För att några ska tillhöra en grupp måste det finnas andra som inte gör det.

Numera är hon lektor på Institutionen för pedago­ gik och didaktik vid Stockholms universitet. Arbets­ rummet är dock inte inrett, så Lina Lundström tar emot i vardagsrummet hemma i Bagarmossen. Ute på gården vajar tygvimplar mellan träden och på bordet ligger böcker som Rickard Jonssons avhandling ”Blatte betyder kompis” och antologin ”Fittskrift”.

Lina Lundströms egen avhandling från i fjol heter ”Att göra vänskap” och bygger på tre terminers fält­ arbete på en skola i Stockholms ytterstad. Hon 14

s­ trävade efter att förstå skolvardagen från elevernas perspektiv.

– Med en sociologisk ingång blir det intressant att se vilka sociala regler och gränser eleverna bygger upp. Vad bör man göra och inte göra för att vara del av den vänskap som görs?

Vad menar du med vänskap och vänskapande?

– Historiskt definieras vänskap utifrån ett ideal som går igen i filmer och böcker. Ända sedan antiken har man pratat om lojalitet, tillit och att vara sanningsenlig. Men forskare har sett att barn och unga känner att de inte kan nå upp till idealet. De kanske tänker ”jag har ingen riktig vän och jag är ingen riktig vän”.

Men ingen vänskap är ju som idealet.

– Jag ville titta mer på hur vänskap såg ut i prak­ tiken. Det jag kallar vänskap är när man under en viss tid väljer att umgås med varandra och är intresserade av att vara med varandra. Jag menar också att vänskap alltid görs. Man kan inte bara säga ”nu är vi vänner” utan att ha gjort vänskap på något sätt.

– Något som inte har lyfts fram tidigare – och som jag gör en stor poäng av – är att vilka som blir vänner till stor del handlar om popularitet och social status.

Det låter ju inte som något nytt. Menar du att forskningen inte har identifierat det?

– Inte kopplingen mellan statushierarkier och vän­ skap. Mycket forskning har handlat om kön, etnicitet, klass och andra markörer. Det fanns även i den klass där jag var, men den starkaste normen var att

►

Nr 3 2021

Lina Lundström SAMTALET

Nr 3 2021

15

SAMTALET Lina Lundström

göra vänskap på samma sätt som andra i samma position i statushierarkin och att bli vän med dem på samma nivå i denna konstruerade hierarki.

det en exklusiv relation. Man väljer någon eller några och väljer bort andra. Det blir öar av olika vänskapsgäng där en del hamnar mittemellan och inte blir del Varför är vänskap så viktig just på högstadiet? av något gäng. Kanske kan skolan bli ännu bättre på – Det spelades ofta upp som ett passionerat drama att tänka att exkludering och inkludering går hand när eleverna talade om varandra, sina vänskaper och i hand. I yngre åldrar pratar man om att alla ska få när de gjorde vänskap. Det var avundsjuka, kärlek och vara med och leka. Det kan vara en bra tanke för att hämnd. Vi människor befinner oss i sociala samman- ingen ska bli exkluderad. Samtidigt söker vi alla efter hang som är väldigt röriga och rörliga. Vi vill skapa en exklusiv relation – som alltså exkluderar. Det är ordning i det kaoset. Då är det lättare att göra det mer komplext än att säga att alla ska vara med. svartvitt med starkt värderande uttryck. Och på hög- Vad bestämmer statushierarkin på högstadiet? stadiet är ju de flesta eleverna inne i någon sorts puber­ – Det jag såg mest av var hur den förvaltades och tet. Då kan det bli ännu mer kaosartat – fysiskt, reproducerades. Till exempel fanns en plats i uppemen­talt och relationellt. hållsrummet där bara de med hög status fick sitta. Om Mobbning kan vara en del av vänskapandet. Hur då? någon med lägre status kom blev de bortkörda, ofta – Om man tittar på vänskap som fenomen så är med subtila medel. För eleverna var det en del av var­ dagen att reproducera mönster av social makt. Både de med hög och låg status tilldelade varandra den här statusen hela tiden genom vad de sa och gjorde.

Om man tittar på vänskap som fenomen så är – Man kan likna de sociala processerna vid ett drama där det finns en scen, publik och scenografi. Så det en exklusiv relation. Man väljer länge eleverna var i skolan med samma personer, upp­ någon eller några och väljer bort andra. gift och schema så kunde de reproducera hierarkin.

Men det var en episod där en del av klassen flyttade till en plats inne i stan för att ha lektioner. Där byttes scenen helt och de delades upp i nya konstellationer. Även rekvisitan blev ny och de fick också en annorlunda uppgift. Då kunde jag se att det som i klassen ansågs vara rätt sätt att göra vänskap blev utmanat.

Vad var det som hände?

– Det var två elever som blev vänner, en med hög och en med låg status i klassen. En sak som gjorde det möjligt var att de var på en ny plats men framför allt att de inte hade någon publik. De kunde etablera ett sätt att göra vänskap som var annorlunda just eftersom de inte behövde rätta sig efter de sociala regler som fanns annars.

– Det blev tydligt när de sedan kom tillbaka till klassrummet. Då tyckte alla att det nya sättet att göra vänskap var chockartat. Hur var det möjligt för de här två eleverna att vara med varandra? Hade de inte koll på de sociala reglerna i klassen? Det hade de ju. De förstod själva att det nya sättet att göra vänskap inte passade in klassens vänskapskultur. Men de ville vara kompisar trots att relationen blev ifrågasatt.

Du visar också att kränkningar uppstår när befintliga vänskapsband hotas. Hur?

– De gamla vännerna försökte skapa mening i det som hade hänt genom att dra skarpa gränser för vad en vänskap bör vara. Då använde de sig av gamla Aristotelesideal: ”I den nya vänskapen är de inte lojala och de har inte umgåtts länge. Det kan inte vara äkta vänskap.” På så sätt blev det mindre hotfullt och enklare att förstå. De sa också att eleverna som ingick i den nya relationen var falska och illojala. De var fel, äckliga och saknade framtidsutsikter. Man lade på dem en massa epitet som skulle visa att de gjorde och var fel.

Men den nya vänskapen stod pall. Varför?

– Dels för att en person i den populära vänskapsgruppen, de som hade blivit lämnade, visade att det 16

Nr 3 2021

Lina Lundström SAMTALET

kanske var lite okej. Dels tror jag att det nya sättet att vänskapa kunde fortgå på grund av att de ofta valde att sätta sig lite utanför, så att de inte hade resten av klassen som publik och på så sätt undvek att bli recenserade.

Du visar att det finns väldigt starka och snäva normer kring ­vänskap. Behöver normkritiken riktas mot vänskapen?

– Jag tror att normkritisk pedagogik kan vara ett sätt att analysera vänskapande. Det finns normer för hur en cool tjej eller kille bör vara, hur en tönt bör bete sig och se ut. Det finns normer för hur popularitet ska göras, vilka också reproduceras i filmer och böcker. Men man ska vara väldigt öppen för vad som är viktigt för eleverna. Vissa saker som de gör viktiga i sin interaktion handlar om normer. Men allt gör det inte.

Vilken betydelse har kläder och prylar? Vore det bättre med skoluniform?

– Den diskussionen är intressant, för jag tycker att man underskattar barn och unga genom att säga att skoluniform skulle lösa saker. Man har sett i forskning att det finns massa saker man kan göra med sin skoluniform för att markera identitet – knäppa olika många knappar, vika upp kragen eller ha den nere. Att tänka att man kan stöpa eleverna på ett visst sätt är en ganska förenklad syn på barns och ungas identitetsskapande. Eleverna visar att det inte går! Vi kan också vända på det och säga att det i skolan redan finns uniformer, som är outtalade.

om språkbruk och etnicitet i skolan. Vi behöver förstå vad barnen och de unga menar och vad rum och tid betyder för dem.

Om vi utgår från att de menar en sak kan vi helt missa poängen.

Finns det några mönster för vilka som hamnar utanför?

– Precis som överallt i samhället riskerar man att bli exkluderad om man inte passar in i det som vi har kommit fram till ska vara det normala. Inom normkritisk pedagogik pratar man ju mycket om att bredda normen. Det är en väldigt fin ansats, men vi behöver också analysera var normerna kommer ifrån. Varför och hur blir vi så influerade av dem i vårt samspel?

Hur mycket av normerna är lokala och hur mycket ligger på samhällsnivå?

– Där tror jag att man måste prata om det som så fint heter intersektionalitet. Att klass, kön, etnicitet, funktion, ålder och sexuell läggning alltid samspelar. De lokala sociala gränsdragningarna skulle jag vilja forska mer om för att se hur de byggs upp. Det jag såg var generella principer som används på ett specifikt sätt i den lokala kontexten. Man tolkar ­normer på olika sätt beroende på vilken skola man går på.

Du menar att vi inte borde prata om ”social k ­ ompetens”.

Vad ska vi tala om i stället?

– Social kompetens är ett uttryck vi vuxna har konstruerat och fyllt med mening. Jag slår ett slag för mer elevperspektiv.

Risken finns annars att vi vuxna ska formulera hur eleverna ska bli som personer. Vi säger att det är någonting man kan lära sig Även skolans yttre ramar påverkar de sociala relationerna. Hur och att vad som anses vara social kompetens inte påverkas av skulle du utforma en skola för att gynna vänskapsrelationerna? sammanhanget. Det kan bli missvisande i och med att det hand– Maria Montessori sa att skolan ska vara den vackraste bygg- lar mer om hur vi tillsammans bygger strukturer. Vi riskerar naden i stan. Med yttre attribut kan man visa barn och unga att också att förstärka stigmat runt ensamhet. de är viktiga. Genom att utforma en skola berättar vi vuxna om en Hur märks det stigmat i skolan? hierarki i samhället. Ofta får slöjden vara i källaren och rektorn – Vuxna kan tycka att det är extremt jobbigt att se någon som sitta i ett stort ljust rum. Jag tror att man ska tillfråga eleverna är ensam, men eleven kan tycka att det är skönt. Man ska vilja hur de vill ha sin skola. Det finns inte någon universallösning. vara med folk hela tiden. Det är också något som läggs på elevMen finns det något konkret som skulle kunna vara gynnsamt? erna: ”Nej men sitter du här ensam, hur mår du egentligen?”.

– En sak är att ha den här lite mer analytiska blicken på vad Som barn får man många känslor pålagda. Och även om det för som händer i klassrummet. Hur placerar vi oss? Hur tilltalar vi eleven upplevs som jobbigt att vara ensam hjälper inte det varandra? Vad gör det med vårt sociala samspel? Kanske måste stigma som finns kring ensamhet. man lägga mer tid i början av varje termin på att prata om vad Hur mycket kan en skola göra, till exempel kuratorn eller elevhälso­ som skapar trygghet och otrygghet i gruppen. Att få en sorts teamet, för att påverka olyckliga sociala strukturer? gruppsociologisk blick, så att ansvaret inte läggs på den som blir – Jag tror att det är en fråga om kunskap hos kuratorer, lärare, kränkt eller utsatt. Man behöver lägga mer tid på att tillsammans rektorer och andra vuxna i skolan om hur sociala strukturer med eleverna analysera det som händer. Där behöver man som skapas och upprätthålls. Det finns ganska mycket forskning tilllärare ha kunskap så att man inte förstärker strukturer eller gänglig. De lärare jag träffade hade mycket av kunskapen men hierarkier, eller vara medveten om att man gör det. ofta inte tid att jobba med det i klassrummet. Det skulle behöva Du beskriver platser där vänskapandet är särskilt intensivt och jag förändras eftersom relationerna är så grundläggande för lärandet. antar att det finns platser där kränkningar är vanligare. Kan det hjälpa oss att koppla diskussionen till sådana platser?

– Ja absolut, vi kan prata om platser. För några år sedan var det populärt att bygga skolor som var öppna, utan hörn och vrår.

Man tänkte att det är där kränkningarna sker. Då blir allt som en stor scen, där man hela tiden är i blickfånget med resten av klassen som publik. Det är inte heller någon långsiktig lösning.

– En del sa att ”det blir för mycket för mig att vara med folk hela tiden, så jag brukar gå till toaletten och låsa in mig”. Toa­ letten kunde vara ett rum där man fick vara i fred. Den kunde också vara ett gömställe. Det är ett väldigt laddat rum, men det betyder olika saker beroende på vem som går dit och när man går dit. Det påminner om vad min kollega Rickard Jonsson skriver Nr 3 2021

På vilka sätt kan lärare underlätta för eleverna att hitta vänner?

– Det är viktigt att problematisera idealet och att bryta stigmat runt att inte ha vänner. Jag tror också att lärare ska våga leka med lokalen, placering, gruppindelningar, schemat och hur man själv agerar och placerar sig. Kan läraren genom att möblera om i uppehållsrummet eller korridoren se att saker förändras? Om idrottssalen ligger lite längre bort, hur gör man promenaden dit på ett annat sätt?

Vilken betydelse har de sociala relationer för lärandet?

– Många forskare har beskrivit det, till exempel Jonas Aspelin som har varit med i den här tidningen. Andra är Robert Thorn­ berg, Layal Wiltgren och Fanny Ambjörnsson. I min forskning har jag sett att för de flesta elever är vänskap mer centralt än att ► 17

SAMTALET Lina Lundström

klara sig i skolan. Samtidigt kan de aldrig skiljas från varandra, det finns två parallella system. Det ena är det akademiska, att få betyg och komma in på gymnasiet. Det andra är den sociala betygsskalan. Vem är populär och har vänner? Ibland går de två inte ihop.

Att göra något som gynnar vänskap kanske inte alltid gynnar betygen. Att finnas där för en kompis kanske innebär att man behöver skolka eller gå ifrån lektioner. Lärare kanske behöver titta mer på hur de olika värderingsskalorna samspelar.

I avhandlingen nämner du Lena Anderssons debutroman ”Var det bra så?”, där vägen från klassrummet till mat­ salen beskrivs som en Golgatavandring. Kan skönlitte­ raturen hjälpa oss att förstå och tala om det sociala spelet i skolan?

– Absolut. Jag tror att man kan använda mer ungdomskulturella uttryck generellt, som tv-serier, poddar, böcker och tidningar. Det finns många ungdoms­ romaner som handlar om vänskap. Det kan vara viktigt med den typen av material i skolan, för det finns en risk att parrelationen blir utmålad som viktigast.

Jag skulle vilja slå ett slag för vänskap. Det verkar vara det som är centralt för ungdomar.

Måste man ha vänner?

– Nej. På ett filosofiskt plan tänker jag att vi blir till genom att ha relationer, men vi har olika behov av det.

Vissa har mer behov av att reflektera sig i naturen, eller i en grupp människor, och andra kanske har starkare behov av att reflektera sig i några utvalda vänner.

Hur medvetna är eleverna om det sociala spelet som de ingår i?

– De var mer reflekterande än jag var på högstadiet, kanske för att skolan har lagt mer fokus på relationer och relationellt lärande. De elever som jag träffade kunde reflektera över vad som ansågs vara normalt, vilka som tilldelades social eller akademisk status. Även undervisningen var mer fokuserad på att vara samhällskritisk och reflekterande. Det gjorde att 18

Kanske kan skolan bli ännu bättre på att tänka att ­exkludering och inkludering går hand i hand. eleverna fick med sig det. Parallellt finns det här ­passionerade som vi pratade om. När man är inne i passionen kan det vara svårt att ha en yttre blick på det hela.

Många vuxna verkar tycka att högstadiet var den ­värsta tiden i livet. Varför?

– En sak som jag tror kan påverka är just att passionen gör att allt blir väldigt starkt – känslor av utan­ förskap, kärlek, inkludering, att lyckas med betygen.

Parallellt förändras kroppen och forskningen har visat att man under just högstadiet flyttar fokus från att ha tagit mest intryck från familjen till att påverkas mest av jämnåriga.

– Högstadiet är en tid då man utvecklas åt olika håll, samtidigt som man blir placerad i en klass för att man bor nära och är i samma ålder. På gymnasiet är det mer valfritt, då kanske man hamnar med folk som har ungefär samma intressen.

Om du skulle gå tillbaka och arbeta som lärare, vad skulle du då ta med dig från ditt avhandlingsarbete?

– Jag skulle vara mer självkritisk och analysera situationer genom att prata med eleverna, inte dra egna slutsatser. Eller åtminstone alltid kolla med eleverna när jag dragit egna slutsatser.

En längre intervju med professor Jonas Aspelin, som nämns i texten, publicerades i LÄRA nummer 1/2021.

Nr 3 2021

Magnus Duvnäs DÄRFÖR ÄR JAG SKOLLEDARE

N

är arbetsdagen är slut ser Magnus Duvnäs redan fram emot nästa.

Det han gör som rektor på Husby­ gårdsskolan i nordvästra Stock­ holm är viktigt på riktigt, och han känner sig lyckligt lottad.

Att bli lärare var alltsedan tiden som elev­ rådsordförande på högstadiet ett naturligt val för Magnus Duvnäs. Han började i Rinkeby 1985. Från mitten av 1990-talet var han under 20 år skolledare i Nacka och Tyresö. Skill­na­ derna är stora mellan socioekonomiskt utsatta Husby och de mer välmående kommunerna, vilket också var utmaningen när han 2016 blev rektor på Husbygårdsskolan.

– Mitt jobb är viktigt på alla skolor, men ännu mer här. Jag kan se hur vi kan hålla ihop Sverige. Eleverna vill ingenting annat än att göra sitt bästa, vara bra kamrater och bli en del av samhället.

Han ser också hur familjerna kämpar för att förstå och anpassa sig till budskap de får från myndigheter, vilket inte alltid är lätt. Till enga­ gemanget för skolpolitik har han nu­mera lagt integrationsfrågor. Ju mer kunskap, desto bättre kan han bidra.

Nyligen fick Magnus Duvnäs utmärkelsen Årets ledare inom offentlig sektor på Fram­tids­ galan. Under hans år på Husbygårds­skolan har elevantalet ökat, dessutom har meritvärdena och klimatet på skolan utveck­lats positivt. Han värjer sig ändå lite mot upp­märksamheten: – Mitt bidrag har främst varit att stötta per­ sonalen i att arbeta i team, och att utgå från att alla elever vill vara schysta och lära sig saker. Vi har en mer positiv bild av skolan i dag, det gör skillnad.

Alla vill efter förmåga göra gott – det är grundbulten i hans ledarskap. Drivkraften och belöningen är att se hur hans egen insats växer när skolans lärare får bra förutsättnin­gar att ge eleverna den start de behöver för framtiden.

– Våra medarbetare jobbar till hundra pro­ cent med elevernas lärande och jag får stötta det. Det är ett oerhört privilegium att få bidra till något så viktigt.

»Vi kan hålla ihop Sverige«

Text MARIKA SIVERTSSON Foto ULRICA ZWENGER

Magnus Duvnäs är prisad rektor på Husbygårdsskolan.

Nr 3 2021

19

SYNLIGT LÄRANDE Hökarängsskolan

”Viktigt göra eleverna delaktiga” – Vi skolledare och pedagoger måste också befinna oss i ”lärandegropen” och våga fråga varandra. Det är viktigt att vi lever som vi lär och utmanar vårt eget tänkande hela tiden, säger Fatima Messili om arbetet med metoden Synligt lärande.

Hon är rektor på Hökar­ängs­skolan och ser Synligt lärande som ett paraply för alla skolans utvecklingsområden, ett övergripande förhållningssätt som håller ihop verksamheten. I grunden handlar det om att utveckla förståelsen för hur elever lär och om att göra dem delaktiga på riktigt i sitt eget lärande. Därigenom ska kun­ skaps­resultaten höjas.

Fatima Messili leder arbetet med Synligt

lärande på skolan i samarbete med övriga skolled­ningen och arbetslags­ledarna, som även fungerar som coacher i arbetslagen.

– Ytterst syftar det till att höja elevernas måluppfyllelse, att de ska nå längre i sin personliga utveckling och sin egen lärande­­process. Med stigande ålder ska de kunna ta mer ansvar för sitt lärande, berättar hon.

– Skolan gjorde ett omtag i början av 2020, då vi erbjöds att delta i utbildnings­ förvaltnin­gens prioriterade utvecklingsområde Synligt lärande och få utbildning via Challen­ging Learning, ett företag för lärarfortbildning som skol­ut­veck­laren James Notting­ham var med och startade.

20

I en av de två parallella treorna på Hökar­ängsskolan håller Diana Lundsten, lärare och coach, svensklektion. Lugn musik ­fyller rummen, uppgiften är att skriva en berättande text om en tropisk ö.

Eleverna sitter och skriver koncentrerat på sina surfplattor, på varje bänk finns en bild fasttejpad, en så kallad lärandegrop.

– På bilden av lärandegropen kan man flytta en knapp som markerar var man befinner sig i sitt lärande, om man kört fast, om det är för svårt, eller en upp­ma­­ ning om att våga fråga, och kanske det viktigaste – att inte ge upp, säger Diana Lundsten, som tycker att lärmiljön har blivit tryggare och lugnare för eleverna med Synligt lärande.

De lägger stort fokus på att prata om vilka strategier eleverna kan ha för att nå sina lärandemål. Som hjälp för motiva­ tionen används också stora tryckta kort med klassens ledord: ge inte upp, våga fråga och ta hjälp av andra. Även Anna Adrian, coach och SO-lärare

i årskurs 7–9, ser positivt på satsningen med Synligt lärande.

– Vi jobbar med att bygga upp lektionerna på ett sätt som gynnar så många elever som möjligt, vilket minskar behovet av individuella anpassningar, säger hon.

Adam Khan i årskurs 8 är nöjd med att gå i en skola där man pratar om hur man ska lära sig och inte bara vad man ska lära sig.

SO-läraren Anna Adrian samtalar med åttondeklassarna Maja Pettersson Möllestam, Adam Khan och Theo Bodén om olika strategier för att nå lärandemålen.

– Vi har lärt oss att ta hjälp av varandra, att dela kunskap med varandra och att det alltid finns en lösning på alla problem. Det gör mig jättepeppad. Och jag blir alltid glad när jag märker att andra fattar, säger Adam Khan.

– Precis som Adam säger är det viktigt att det finns en tillåtande miljö så att eleverna vå­gar fråga, både oss lärare och varandra. Samtidigt måste det finnas uppgifter som ut­manar, betonar Anna Adrian.

Och rektor Fatima Messili är övertygad om att arbetet med Synligt lärande på sikt ­kommer att ge positiva resultat.

– Vi fortsätter följa våra elevers resultat och kan redan nu skönja en förbättring.

Ge­nom att alla pedagoger utbildas i Syn­ ligt lärande och för en dialog om lärande blir det en ständigt pågående utvecklingsprocess.

Nr 3 2021

Mälaren

VATT EN

VERK

Öste

BIO GA

S

Hej pedagog!

Vill du lära dina elever om vatten, sopor och miljö?

Text AGNETA BERGHAMRE HEINS Foto YLVA SUNDGREN Nr 3 2021

FOTO AGNETA BERGHAMRE HEINS

I dag ger utbildnings­för­­ valtnin­gen tio skolor stöd i ut­ vecklings­arbetet med Synligt ­lärande, som sedan 2019 är ett prioriterat område.

– Förutom den utbildning som ges till skolorna av Chal­ lenging Lear­ning, erbjuder utbildningsförvaltningen ­­process- och analys­stöd till skol­ledare och coacher. Det är också viktigt att skolorna hittar en struktur och avsätter tid för det här arbetet, allt för att eleverna ska kunna höja sina kunskapsresultat, säger Laila Skibdal, processtödjare på utbildnings­förvaltningen.

Rent kranvatten är en självklarhet för alla stockholmare. Att ha ett fungerande avlopp och kunna sopsortera tar vi också för givet.

Men hur fungerar det egentligen och vad kan vi alla hjälpa till med för att våra sjöar och hav ska må bättre?

På svoa.se/skola hittar du gratis utbildningsmaterial i form av lärarhandledning, sagor, korta filmer, mysterier, tips på experiment och mycket mer. Materialet är uppdelat för olika åldersgrupper och utgår från läroplanen.

Ladda ner utbildningsmaterial gratis på: svoa.se/skola

Rektor Fatima Messili leder arbetet med Synligt lärande på Hökarängs­skolan.

SKOLANS ORGANISATION Nya Elementar

Fler assistenter ­avlastar lärarna För att avlasta lärarna har Nya Elementar nu nio lärarassistenter på lågstadiet och fyra på mellanstadiet. De sköter allt från administration till viss kontakt med vård­ nadshavare, så att lärarna kan inrikta sig mer på undervisningen.

Lina Andersson Kling är lärar­assistent på Nya Elementar i Bromma, en yrkestitel hon haft sedan höstterminen 2020, då hon anställdes i en lokal satsning för att avlasta lärarna. Samtliga lärarassistenter hade tidigare haft andra tjänster på skolan men fick med de nya tjänsterna en ny och tydligare arbetsbeskrivning.

– Mycket av det jag gör är samma som när jag tidigare arbetade som elevassistent, men nu är det verkligen tydligt vad som ingår och vilka uppgifter jag har, säger hon.

Emma Wittberg är klass­lärare i årskurs 3 och arbetar tillsammans med Lina Anders­son Kling, ett samarbete som de båda är väldigt nöjda med.

– Det har varit en jättestor lättnad för mig och jag kan ägna mer tid åt under­ visning nu. Lina gör en hel del admini­ strativa saker som att registrera frånvaro, hantera listor eller strukturera sådant som det inte måste vara en lärare som gör, säger Emma Wittberg.

– Jag behöver inte gå in på datorn och logga in med bank-id eller ringa föräldrar samtidigt, utan kan ta emot eleverna.

Närvarohantering ingår i lärarassi­ stenternas arbets­beskrivning, liksom att finnas med under skoldagen för att lösa konflikter, hjälpa eleverna med uppgifter och digital teknik eller sköta administration inför utvecklingssamtal och utflykter.

De har också viss kon­takt med vårdnads­ havarna och kan publicera information på Skolplattformen. I samråd med lärarna

kan lärarassistenterna även få andra uppdrag. Lina Andersson Kling administrerade till exempel de nationella proven för hela årskurs 3.

Ett annat uppdrag för lärar­assistenterna

är intensiv läs­träning med elever som be­ höver det, något de också fått fortbild­ning i av specialläraren. Läraren Emma Witt­berg tycker att det fungerar bra.

– Det är lättare att planera in än att jag ska gå ifrån under­visningen. Lina har intensivträning med två, tre elever i taget och det blir mer kontinuerligt, säger hon.

Lina Andersson Kling be­­rättar att hon ofta börjar dagen med intensivträningen.

Boken är alltid vald i samråd med specialpedagogen, som också ansvarar för uppföljning och analys av insatsen.

Biträdande rektor Sara Elvermåhr (till vänster) har möte utomhus med Emma Wittberg, klass­ lärare i årskurs 3, och Lina Andersson Kling, lärarassistent.

22

Nr 3 2021

FRÅGAN

Vem är den bästa läraren du haft?

lärarassistenter, men i början fanns en viss skepsis, inte minst kring själva titeln.

– Nu tycker jag att det är okej att vara lärarassistent, men från början lät det lite som om vi skulle slava. Springa och kopiera papper och så, men när vi fick arbetsbeskrivningen var det inte alls det som var grejen, säger Lina Andersson Kling och ler.

En tanke är att tjänsten som läraras­si­ stent ska vara en karriärväg på skolan, men det viktiga är att det gynnar elevernas utveckling.

Lina Andersson Kling tycker om sitt jobb, men har en annan plan på sikt.

– Jag är lite mer inriktad på datorer och IT, men just nu tycker jag att det är kul att jobba med barn.

Text ANNELIE DREWSEN Foto ULRICA ZWENGER Nr 3 2021

FOTO MARC FEMENIA

I dag är de flesta nöjda med satsningen på

EMMA WESTERLING

Årskurs 9, Johan Skytteskolan

– Johanna Lindau, som jag har i svenska och engelska. Hon gör alla lektioner roliga och lär ut på ett bra och varierat sätt. Tidigare gillade jag inte de ämnena – nu älskar jag dem. Det är hennes förtjänst!

ALVA MADRID WIIG

Årskurs 9, Tellusborgsskolan

– Åsa Eriksson, min SO-lärare. Hon har fått mig att bli intres­ serad av SO-ämnet, det var jag inte tidigare. Hon pratar på ett sätt som gör att jag förstår och hon får SO-lektionerna att bli kul och spännande.

FOTO MARC FEMENIA

Idén att satsa på lärarassistenter kom efter att lärarna på hela skolan hade fått uppskatta vilka av arbetsuppgifterna som tog energi och som kunde genomföras av någon annan. Biträdande rektor Sara Elvermåhr berättar att be­hoven såg olika ut.

– I årskurserna 6–9 behövde vi föra in ny kompetens i form av studiepedagoger, alltså personer som kan göra det som ­­vanligtvis ligger i mentorsuppdraget, medan det handlade om lärarassistenter i de lägre årskurserna.

Nya Elementar tog fram en arbets­­ beskriv­ning för lärarassistenterna i samråd med personalen och utlyste sedan tjänsterna.

– Man kan ha lite olika ingångar för att arbeta som lärarassistent. Vi har en lärare som gör sitt första år efter examen som lärarassistent, men också barnskötare, för­skollärare och fritidspedagoger. Man kan även vara elevassistent med flera års erfaren­het av skola och fritis, säger Sara Elvermåhr.

Lärarassistenternas tjänster är upp­ delade mellan skola och fritis. De har gemensam planeringstid med lärarna varje vecka, för att tillsammans lägga upp veckans arbetsfördelning. De har också regelbundna möten med biträdande rektor, som är deras arbetsledare.

Lina Andersson Kling och Emma Witt­ berg har ett nära samarbete och brukar an­vända planeringstiden för att bestämma hur de ska dela upp klassen på lektionerna.

– Ofta kanske jag har en genomgång med hela gruppen och sedan kan jag arbeta med de elever som behöver mest stöd, säger Emma Wittberg.

ELIAS SIRVIÖ

Årskurs 9, Johan Skytteskolan

– Jag går i världens bästa skola! Måste jag välja blir det Mathias Hoffman. Han har roliga aktiviteter på sina SO-lektioner. Vi får diskutera mycket, då blir man mer ­delaktig, och så låter han oss jobba i grupp.

INGRID HÖGSTRÖM

Årskurs 9, Tellusborgsskolan

– Min musiklärare Samuel Hemmilä. Hans lektioner är inspi­ rerande och roliga. Han får en att vilja spela och gilla musi­ ken på skolan. Det är lätt att prata med honom. Han är helt enkelt väldigt schyst.

LUKA POZNIC

Årskurs 2, Midsommarkransens gymnasium

– Min lärare i företagsekonomi och juridik, Simon Haile. Han lär ut på ett bra sätt och får lektionerna att bli roliga. Det gör att man blir mer engagerad i ämnena. Han pratar med oss och inte bara till oss.

Text och foto AGNETA BERGHAMRE HEINS

23

PROFILEN Raija Ikonen

En drivkraft utan li 24

Nr 3 2021

Raija Ikonen PROFILEN

I fjol utsågs Raija Ikonen på Enbacksskolan i Tensta till Årets rektor. Eleverna har ­klättrat till högre meritvärden än både riks- och Stockholmssnittet – och det är resultatet av ett engagemang och en påhittighet utöver det vanliga.

like

V

Text MARIANNE HÜHNE VON SETH Foto ROBERT BLOMBÄCK

arför kommer vi till jobbet? Jo, för att eleverna ska nå kunskapsmålen för sin utbildning och utvecklas som ­personer, säger Raija Ikonen.

För snart tio år sedan kom hon till en skola med gott rykte och en stabil personalgrupp. Men resultaten nådde inte upp till riksgenomsnittet. − Jag ville göra en bra skola bättre, och det innebar att resultaten måste höjas, och sedan förbli stabilt höga.

För att nå dit måste skolan vara lyhörd för elevernas behov och skapa varaktiga relationer till dem, anser hon. Detta har varit en tacksam uppgift just på Enbacksskolan, som är en F–9-skola där eleverna går hela sin skoltid. − Elever och personal hinner lära känna varandra, vilket är ovärderligt, säger Raija Ikonen.

På andra skolor är det vanligt att personalen och skolledningen drar upp riktlinjerna i ett förändringsarbete. Men på Enbacksskolan är utgångspunk­ ten att eleverna ska vara med i den processen och bidra till att bygga nytt. − När jag började här hade vi exempelvis många och krångliga ordningsregler som skapade ständiga konflikter.

Lösningen blev att slänga ut de föråldrade reglerna och skapa nya, tillsammans med eleverna. Dagens trivselregler är fem till antalet och de är korta och de ska följas. Den viktigaste är: ”Visa hänsyn mot allt och alla.” − Det bästa jag har gjort är initiativet att intervjua skolans elever. Hur vill de att vi ska vara? Vad är ett bra bemötande i deras ögon, och vad är ett dåligt?

Ett 40-tal elever från olika årskurser och klasser intervjuades parvis av

någon av sina lärare och en del av svaren blev oväntade ögonöppnare. Ett dåligt lärarbeteende är att skälla ut en elev inför hela gruppen. En bra lärare är intresserad av att lära känna sina elever och pratar med dem i korridorerna. En bra lärare är personlig och lika mycket medmänniska som lärare.

Intervjuerna filmades och analyserades under en studiedag. Resultaten utgjorde sedan grunden för ett nytt synsätt. − Men det var inte alltid lätt att ändra på förhållningssätt som funnits länge utan att någon tänkt på om de var rätt eller fel.

I dag hjälps alla åt genom kollegialt lärande, personalgruppen påminner ► Nr 3 2021

25

PROFILEN Raija Ikonen

helt enkelt varandra när det behövs. Ett arbetssätt som bygger på ett stort förtroende för varandra, och det förtroendet finns, enligt Raija Ikonen.

Förtroendet finns också mellan lärare och elever, liksom mellan skola och föräldrar. På Enbacksskolan förekommer sällan hot eller trakasserier mot personalen, varken från föräldrar eller elever – och hon blir förvånad när hon får frågan. − Nej, nej, nej – tvärtom. Föräldrarna här uppskattar det vi gör och säger det också. Jag tror att det beror på att vi är så synliga och öppna med hur vi arbetar, att man känner att vi vill eleverna väl.

Lokalpolisområde Järva är en viktig samarbetspartner. ”Enbacksskolan är en av våra mest engagerade skolor”, säger områdespolisen Rana.

utanförskap har skapat grogrund för gängkriminalitet och sociala problem, en del av vardagen bland eleverna på sko- sådant som drabbar även barnen. Det lan. Varje dag syns hon i korridorerna, till­- ställer stora krav på stöd och flexibilitet gänglig för alla, både planerat och spontant. både i undervisningen och nätverket runt När vi är på besök slinker hon in i en läs­ den enskilda eleven. träningsgrupp i årskurs 2 och slår sig ner − För att optimera kunskapsutveckvid bordet och börjar prata med några barn lingen har vi ett trelärarsystem. Vi har om vikten av att läsa och förstå innehållet. ingen klassindelning utan alla elever ingår I motiveringen till utmärkelsen Årets i en årskurs med 40–45 elever där de tre rektor 2020 framhålls också hennes lärarna själva utformar undervisningen ”exceptionella engagemang för elever, med en flexibilitet mellan storgrupp och personal och hela närområdet” och att små grupper, förklarar Raija Ikonen. hon har skapat ”ett positivt klimat utöver Skolan ser som en självklar uppgift att det vanliga”. vara en del av närsamhället och se till att Förstelärare Anna Tisljarec är arbetseleverna får en förankring inte bara på lagsledare i årskurs 1–3 och den som i dag skolan utan också ute i samhället. Det har hand om lästräningen. Att Raija innebär att rektorn inte bara är synlig för Ikonen är en ovanlig rektor är Anna den elever och medarbetare utan också i närförsta att skriva under på, och som lärare samhället där Enbacksskolan gjort sig gäller det att leva upp till chefens högt känd som en samarbetspartner i stort ställda krav. och smått.

– Raija har en drivkraft utan dess like.

Jag sitter i ledningsgruppen och är alltid Utanför rektorsexpeditionen träffar vi två lika fascinerad vid årets slut. Saker och poliser på besök från lokalpolisområde ting har fullföljts, vi tar oss alltid från A Järva som har täta kontakter med alla till B, säger Anna Tisljarec. skolor i Tensta, både när det har hänt något Hon framhåller också att jobbet blir och när det handlar om förebyggande roligt och utmanande med en rektor som arbete. ständigt provar nya saker och ser till att – Enbacksskolan är en av våra mest utvecklingen på skolan hänger med den engagerade skolor. Här erbjuds till exemsenaste forskningen. pel pulsträning på morgnarna för att elev− Men hon är också krävande och som erna ska rensa ut adrenalin och kunna medarbetare är det en utmaning att leva samla sig inför skoldagen, berättar polisen upp till förväntningarna, säger Anna Rana (som inte vill ha sitt efternamn Tisljarec och skrattar. i ­tidningen).

Allt är dock inte idyll. Skolan ligger För Raija Ikonen är det viktigt att elevi ett utsatt område där arbetslöshet och erna också får möta samhället utanför Raija Ikonen lever som hon lär och är själv

RAIJA IKONEN GÖR: Rektor på Enbacksskolan i Tensta.

AKTUELL: Utsågs till Årets rektor 2020 inom grundskolan i Stockholms stad.

BOR: L ägenhet i Vällingby.

GILLAR: Ä kta människor.

OGILLAR: V arm mjölk, sedan jag som barn fick spenvarm mjölk från ­kossorna på mormors bondgård.

KAN BLI BÄTTRE PÅ: A tt lära mig utnyttja digitaliseringens möjlig­ heter.

PÅ FRITIDEN: D å går jag i skog och mark eller tränar.

LÄSER: ” Dina händer var fulla av liv” av Suad Ali. BÄSTA SKOLMINNE: J ag hade en ­mattelärare på högstadiet som var så bra på att berätta.

26

Nr 3 2021

Raija Ikonen PROFILEN

Jag ville göra en bra skola bättre, och det inne­ bar att resultaten måste höjas, och sedan förbli stabilt höga. familjen och skolan. Som under Järva­ veckan, som startade som en folklig, lokal variant av Almedalsveckan.

– En SO-lärare kläckte idén att arran­ görerna skulle kunna erbjuda eleverna prao­platser under Järvaveckan, något som också blev verklighet.

Raija Ikonen känner att skolans utåt­ riktade roll är uppskattad. Hon visar ett handskrivet tackkort som anlände en dag i början av pandemin tillsammans med ett fat med bakelser: ”Tack för att ni gör en så stor skillnad för barnen och ung­ domarna i vårt område. Varma hälsningar, era grannar.”

Hon tror att hennes egen bakgrund har påverkat mycket i hennes ledarskap.

När hon växte upp i norra Karelen med finska som modersmål var synen på skola och samhälle annorlunda än i Sverige.

Ansvarstagande och att göra sitt bästa

Nr 3 2021

är grundvärderingar som följt henne genom livet. − Jag flyttade till Sverige som 19-åring och utbildade mig först till tolk. Jag vet alltså själv vad det innebär att vara tvåspråkig och kan relatera till elevernas språkutveckling, som är det allra viktigaste för att lyckas med sina studier.

Med tolkuppdragen följde många ut­blickar i det svenska samhället och Raija Ikonen insåg att läraryrket intresserade henne mer. Efter lärarhögskolan och en utbildning till lågstadielärare dröjde det inte längre förrän hon siktade mot en roll som skolledare. − Det är då man kan påverka och förändra helheten och det var ju det jag ville.

Raija Ikonen är ett väl­ känt ansikte i klassrum och korridorer. Här hjälper hon Ani Yakobjan, Yagmur Samarc och Lilian Ellaou, alla i års­ kurs 2, med lästräningen.

27

SCHACK OCH MATEMATIK Essingeskolan

Fler elever når målen På Essingeskolan har schackspelande för­bättrat elevernas lärande. Fler når målen i matematik och eleverna har blivit bättre på att samarbeta.

– Man blir lugn och kan fokusera, säger eleven Simon Paakkinen.

Djupt koncentrerade står fyra elever vid ett schackbräde. Två på vardera sidan. Ece Gültekin bryter tystnaden och säger ”Sprin­ gare!”. Det får hennes medspelare Sigge Aldeheim att fundera ett tag innan han låter en av de två vita springarna röra sig över det rutiga brädet. På andra sidan bor­ det får motståndaren Simon Paakkinen sedan grunna en stund innan han säger ”Löpare!” till medspelaren Gustav Östman, som i sin tur behöver lite betänketid innan han bestämmer vilken av de två svarta löparna som ska förflyttas vart. ”Handen och hjärnan” kallas den här varianten av schack; ett parti där spelarna möter varandra i lag om två. Det är ”Hjär­ nan” som uppmanar sin medspelare att flytta någon av de sex olika pjäserna kung, dam, torn, löpare, springare eller bonde.

Sedan är det ”Handen” som, utan att kommunicera muntligt, väljer vilken pjäs som ska flyttas och vart.

Maria Helle, förstelärare i matematik och

schack, står vid sidan om och följer spelet.

Hon konstaterar att den här övningen, liksom mycket annat med schack i skolan, inte handlar om konkurrens mellan individer utan snarare om samarbete och lag­ anda. För henne började allt år 2008 när hennes elever ville vara med i Schack­ fyran, en schacktävling för fjärdeklassare.

– Jag kunde inte spela schack och jag visste ingenting om tävlingen. berättar hon.

Men hon tog reda på lite mer och ­hamnade hos Sveriges Schackförbund och riksinstruktören Jesper Hall, som höll utbildning för lärare som vill använda schack som pedagogiskt verktyg i skolan 28

även om de själva inte kan spela.

Hon gick flera kurser, men det tog ändå tid innan hon hittade en bra struktur både för undervisningen i schackteori och själva spelandet.

– Jag märkte förstås att eleverna tyckte att det var roligt att spela, men jag var rätt tråkig i min undervisning i början och alldeles för teoretisk. Jag kopierade till exempel upp stenciler åt eleverna med symboler där de inte ens såg vad som var ett svart torn eller ett vitt.

Men med åren har Maria Helle lärt sig och också fått med sig sina kolleger som även de har gått utbildningen för pedagoger hos Sveriges Schackförbund.

– Lektionerna ska vara lärarledda, det handlar inte bara om att låta eleverna spela schack, betonar hon.

Maria Helle räknar upp en rad anlednin­ gar – som också är kopplade till läroplanen i matematik – till att schack är bra träning för eleverna: att känna igen mönster, lösa problem, träna upp minnet …

– Vi ser också att fler elever når målen i matematik, understryker hon och berättar att fyra elever från årskurs 6 gått vidare till Engelbrektsskolans spetsutbildning.

En mycket viktig supporter till skolans och Maria Helles engagemang är Essinge­ skolans rektor Susanne Dybeck som påpekar att schack också hänger ihop med skolans värdegrundsarbete.

– Schack är inkluderande; det handlar om kommunikation, samarbete och kreati­ vitet. Inte minst skapar det en teamkänsla i klassen när eleverna deltar i schacktävlin­ gar. Jag ser framtidens samhälle i det här.

Varje år deltar skolan i Schackfyran, den nationella tävlingen för alla fjärdeklassare, och våren 2019 åkte Maria Helles fjärdeklass till riksfinalen i Västerås och blev svenska mästare.

– När de kom hem med bussen stod alla föräldrar på skolgården och välkomnade dem med ballonger, hurrarop och

glass. Det kändes som när Tre kronor ­hyllades på Sergels torg efter VM-segern 2017, säger Susanne Dybeck.

Maria Helle påpekar att schackspelet och deltagandet i olika tävlingar lär eleverna att se saker ur olika perspektiv.

– Som att värdera olika lösningar och fundera på vilken som är den bästa. De lär sig också tålamod och ett sportsligt beteende; som att förlora med värdighet.

Numera är alla mellanstadielärare på

Essingeskolan genom Sveriges Schack­ förbund certifierade i matte och schack.

Skolan är också en certifierad schackskola vilket till exempel innebär hjälp med att lägga upp ett årshjul för skolans schackverksamhet.

Alla elever i årskurs 4 och 5 har schack­ teori en gång i veckan och i årskurs 6 är det schackmatte på lektionstid.

– Nu har vi också börjat med sexåringarna och förra läsåret gjorde vi tydliga mål vad gäller schack från sexåringarna upp till tolvåringarna, säger Maria Helle och berättar att Essinge­skolan också har en välbesökt schackklubb efter skoltid där vårdnadshavare sitter i styrelsen.

Nr 3 2021

Essingeskolan SCHACK OCH MATEMATIK

Maria Helle är förste­ lärare i matematik och schack. Här manar hon till koncentration innan spelet börjar.

Närmast henne syns Gustav Östman i 4D (till vänster) och Sigge Aldeheim, 4E.

De fyra eleverna runt schack­ brädet har avslutat sitt parti och har gott om förklaringar till varför de gillar schack.

– Det är skönt för hjärnan, man blir lugn och kan fokusera, säger Simon Paakkinen i 4D. – Även om man förlorar i en tävling lär man sig nya saker. Man blir bara bättre, säger Ece Gültekin i 4E. – Ja, man lär av sina misstag och man kan skoja och ha kul med schack också, säger hennes klasskamrat Sigge Aldeheim.

– Du utvecklas alltid och lär av andra, tycker Gustav Östman i 4D. Vi pratar om ”Handen och Nr 3 2021

hjärnan” och om det inte kan bli lite frustrerande om med­ spelaren inte flyttar den schack­ pjäs man själv tänkt sig.

– Jo … kanske, säger Simon Paakkinen.

Men så tillägger han: – Då får man försöka lugna ner sig och tänka att medspelaren kanske har bättre planer än jag.

Rektor Susanne Dybeck står bredvid och råkar höra svaret och skiner upp.

– Vilket bra exempel på vad schack kan betyda för skolans värdegrund.

Text INGELA ÖSGÅRD Foto MARC FEMENIA

Vilket blir nästa drag i lagspelet ”Handen och hjärnan”? Fjärdeklassarna som funderar är (från vänster) Sigge Aldeheim, Ece Gültekin, Simon Paakkinen och Gustav Östman.

29

MIN SKOLA Johan Skytteskolan

»Lärarna får fram det bästa hos oss«

30

Nr 3 2021

Johan Skytteskolan MIN SKOLA

ANNI HOLMGREN, 14 ÅR

J

Johan Skytteskolan

ag har gått på den här skolan sedan årskurs 1. Un­der­ visningen är jättebra och jag känner mig väldigt trygg här. Jag gillar att lära mig nya saker. Det har a ­ lltid fascinerat mig att det går att lära sig och fatta saker på kanske bara ett par veckor, när man till en början inte kunde någonting om det. Som språk: när jag började med spanska kunde jag ingenting och efter några veckor förstod jag vad vår lärare sa.

Eftersom jag verkligen gillar att gå i skolan så tycker jag inte det är så jobbigt att plugga. De flesta ämnen är intressanta, men språk och SO är roligast. Det som är bra här är att lärarna hela tiden anpassar undervisningen efter varje elevs förutsätt­ ningar. Det gör att man alltid kan arbeta utifrån sin fulla poten­ tial. Lärarna försöker få fram det bästa hos varje elev.

När skolan var stängd under pandemin var det jobbigt.

Man lär sig inte lika bra på egen hand. När det är undervisning på distans kan man inte räcka upp handen och få hjälp direkt, som man kan i ett klassrum. Jag tycker om att ha massa folk runt mig, som man har i skolan. En annan sak som är bra här är att vi får ett elevblad för varje arbetsområde med information om vad vi förväntas kunna. På så sätt är man bättre förberedd inför ett prov.

Jag har många fritidsintressen, till exempel innebandy och scouterna, som jag varit med i sedan jag var liten. Vi är oftast ute i naturen, det ger både energi och ett lugn. När jag tänker framåt vet jag inte riktigt vad jag vill satsa på, men eftersom jag är nyfiken på det mesta känner jag ingen stress.

Berättat för AGNETA BERGHAMRE HEINS Foto MARC FEMENIA

Nr 3 2021

31

LÄSUTVECKLING Elinsborgsskolan

De blir lyckliga av böcker

blev hon i stället bibliotekspedagog och de senaste 17 åren har hon arbetat i skolbiblioteket. Numera är det full fart på läsnin­gen för skolans drygt 320 elever.

Dagens lektion handlar om de läsprojekt som skolan har haft de senaste fem åren.

Det började med en läsraket 2017. Johanna Klahr tar fram den stora pappersraketen som hon fortfarande har kvar.

– Vet ni hur raketen fick fart?

– Av att läsa! gissar eleverna.

– Ja, man skulle räkna sidor. Ju fler sidor, desto snabbare flög raketen …

Det året läste skolan sammanlagt Varje år har Elinsborgsskolan några läs­ Eleverna sätter sig i den stora, hästskofor- 63 400 sidor och raketen flög genom dörveckor för både elever och personal. I fjol made soffan i mitten av rummet och sprider ren och landade i biblioteket. Efter det har var skolan med i Kulturrådets satsning ut sig med perfekt covidanpassat avstånd. de bland annat haft bokträd, där klasserna Väck boken – och utsågs till Årets bok­ Den specialbeställda soffan är bibliotekets skulle ha boksamtal, och satsat på att bli väckare i Sverige. Nu vill eleverna sprida medelpunkt; bokhyllorna är placerade superläsare genom att läsa 5 000 timmar. läsningen till ännu fler. utmed väggarna.

Numera finns det inskrivet i kalendariet – Det är möblerat så att eleverna är om­- att hela skolan läser under några veckor När Johanna Klahr öppnar dörren till skol­ givna av böckerna men själva i centrum. på vårterminen. Varje nytt läsprojekt biblioteket står eleverna på rad och väntar. Det här är en plats för samtal och möten, utformas i samråd med biblioteksrådet, – Vad bra att ni är i tid! säger hon och säger Johanna Klahr. som består av tio elever från årskurs 2–6. håller fram flaskan med desinfektionsmedel.

Hon har jobbat på Elinsborgsskolan En i taget spritar de händerna och ste- ”sedan urminnes tider”, vilket betyder Våren 2020 kom Kulturrådet med sin gar in. I dag har halva klass 3A lektion i sedan hon tog sin lärarexamen. Men efter satsning Väck boken. Biblioteksrådet ville biblioteket på Elinsborgsskolan i Tensta. några år som lärare och föräldraledighet vara med och hela skolan engagerades.

Precis som varje år gjorde Johanna Klahr en liten filmtrailer som startpunkt, den här gången med sovande böcker i biblioteket.

Elevernas uppgift var att väcka dem. När en bok hade blivit läst fick den en guld­ stjärna på ryggen, så att det syntes att den blivit väckt.

I böckernas värld.

Från vänster Gülsüm Özkan, Shabane Rajaby och Rathushna Elankopan, alla i klass 3A.

32

Nr 3 2021

Elinsborgsskolan LÄSUTVECKLING

TÄVLING

Vinn biobesök Dessutom skrev eleverna små boktips som hängdes upp på långa väcklinor.

Eleverna i biblioteksrådet sydde boksovsäckar till sina klasser och Johanna Klahr fyllde dem med böcker.

– De hade fått önska nya böcker från Barn- och ungdomsbokskatalogen, så första veckan fick varje klass böcker som de hade önskat.

Målet var att väcka 1 000 böcker. Även personalen deltog och skrev bokväcknin­gar.

– Sedan kom corona och det var bara en tredjedel av eleverna på plats. Trots det lyckades vi väcka 600 böcker på några veckor, säger Johanna Klahr.

Hösten 2020 utsåg Kulturrådet Elins­ borgsskolan till Årets bokväckare med motiveringen: ”För deras imponerande påhittighet, engagemang och fina sam­ arbete. Med kreativa idéer som bokgympa, bokfrukost och väcklinor har hela skolan engagerats i att väcka böcker.”

– Då fortsatte vi lite på hösten också.

De som ville kunde skriva bokväckningar och sedan hängde vi upp dem på skol­ gården. Det blev 400 extra!

Den stora poängen med läsprojekten är

att hela skolan läser samtidigt, vilket skapar en glädje runt litteraturen.

– Den bästa belöningen kommer hos eleverna själva, att de märker att det är roligt att läsa. Det handlar om en identitet. Att vi blev Årets bokväckare blev en stor grej och många vet om det. Vi är ­duktiga på att läsa, säger Johanna Klahr. Året efter vinsten ville biblioteksrådet att det nya läsprojektet skulle heta Väck läsaren och handla om att få andra att läsa, med inspiration från ett lokalt läsfrämjarpris. Johanna Klahr berättar att hon nu har kunnat ta ett steg tillbaka och fokusera på bibliotekslektioner och att erbjuda utebibliotek.

Varje klass har fått bestämma hur de vill försöka få andra att läsa.

– Det här är förankrat hos dem. Det är deras ansvar att sprida läsning och peppa andra. Det känns att de är mer på gång nu, att det inte är konstlat utan på riktigt.

Det har varit en stor variation i hur eleverna försöker sprida läsningen i närområdet, från förskoleklasserna som läst för sina gosedjur till elever som skrivit egna böcker och en bokdans för hela skolan.

– Nu ska vi avsluta årets projekt med bokfika och bokdans i varje klassrum, berättar Johanna Klahr.

Bokdansen får också avsluta lektionen i biblioteket. Alla hämtar var sin bok som danspartner och Johanna Klahr drar i Nr 3 2021

Läs tidningen och var med och tävla.

Bland alla som svarar rätt drar vi tre ­vinnare som får var sitt presentkort med två biobiljetter. Lycka till!

1 Var höll läraren Mia Hjortenbo, Gröndalsskolan, utelektion när LÄRA var på besök?

1 Vinterviken X Mullängen 2 Tantolunden 2 Vilken utmärkelse fick Raija Ikonen i fjol?

1 Årets inspiratör X Guldäpplet 2 Årets rektor

Bibliotekspedagog Johanna Klahr visar ett läsprojekt där träd får ett nytt ”boklöv” efter varje boksamtal.

gång musiken. Efter sång och dans med snurrar, lyft och kast tonar musiken ut.

En pojke frågar genast: – Får vi låna böcker?

När Johanna Klahr svarar ja jublar klassen. De försvinner snabbt till favorithyllorna och letar bland titlarna. De rör vid bokryggar, tar fram en bok, bläddrar och läser på baksidan. Någon börjar läsa ”Guinness rekordbok” högt, någon annan är på jakt efter en ny bok om Kapten Kal­ song och en tredje hittar en pysselbok att ta med hem. I soffan flockas några flickor kring en bok och skrattar åt bilderna.

– Tänk om det här är du?

– Men va? Mitt hår är inte så!

Vid en hylla står Ali Haider, som gillar

både faktaböcker och fantasi.

– Jag tycker om Amulett- och Handbok för superhjältar-böckerna. Hemma brukar jag läsa när jag har tråkigt och innan jag ska sova. Ibland läser jag för min storasyster eller min lillasyster, säger han.

Johanna Klahr har sett att den intensiva läsperiod som läsprojekten innebär kan få i gång elevernas läsning.

– Eleverna läser mer när de får mer tid.

Det är också ett sätt att göra biblioteket synligt. Alla på skolan är väldigt positiva.

Det har blivit dags för lunch och eleverna studsar ut ur bibblan med minst en bok i famnen.

3 Vilket tema har läraren Ulrika Gurestam, Södra Latin, arbetat med i början av terminen?

1 FN:s barnkonvention X Demokratin 100 år 2 Sexualitet, samtycke och relationer 4 Vad har Lina Lundström skrivit en avhandling om?

1 Mobbning i de lägre åldrarna X Flippade klassrum 2 Att göra vänskap på högstadiet 5 Vilken skola utsågs i fjol till Årets ­bokväckare i Sverige?

1 Kvarnbackaskolan i Kista X Kristinebergsskolan på Kungsholmen 2 Elinsborgsskolan i Tensta Mejla din tipsrad senast den 19 oktober till tomas.bannerhed@edu.stockholm.se.

Ange var du arbetar och din hempost­ adress så att vi kan skicka presentkortet om du vinner.

Vinnare i nummer 2/2021 blev Cecilia Eklund, Tallkrogens skola, Daniel Marzban, Lilla Adolf Fredriks skola, och Mia Zotterman, Södra Ängby skola.

Rätt rad var 1, 2, 1, 2, 1.

Text ANNELIE DREWSEN Foto YLVA SUNDGREN 33

BOKSIDAN Bästa lästipsen

”Ingen ska lämnas utanför läsningen” Sommarlovstappet i läsning är ett väl­ känt fenomen. Botkyrka har de senaste åren satsat stenhårt på läsning under sommarlovet, vilket gett mätbara resul­ tat både i ordförråd och avkodning. Nu sprids idéerna till fler kommuner och ­skolor, bland annat i Stockholm.

Anneli Glamsare är språk-, läs- och skriv­ utvecklare i Botkyrka kommun och utsågs ny­ ligen till Årets läsfrämjare. Hon drog i gång satsningen Läsa äger efter ett nedslående resultat i kommunens läsundersökning 2018.

– Det yrkesöverskridande arbetet brukar ge bäst effekt. Jag samlade nyckelpersoner på tre skolor för att göra något åt det, säger hon.

En massiv mobilisering för läsning gav resultat. Två år senare var alla skolor i kom­ mu­nen med. Läsningen synliggörs numera på en rad olika sätt, särskilt inför sommarlovet.

– I internationell forskning har man sett att 47 procent av eleverna tappar i läsfärdighet under sommarlovet. Mest tappar dem som är lässkörast.

Under loven spelar folkbiblioteket och fri­ tids­hemmen en nyckelroll, till exempel med hög­läsning varje dag på fritis. Skolan uppmunt­ rar till läsning och skapar snackisar, till exempel genom att servera Harry Potters magiska korv­ gryta till lunch. Men den största snilleblixten har varit att låta gymnasieungdomar ferie­ arbeta som högläsare på sommarlovet. De blir läsande förebilder för de yngre barnen.

Forskare vid Linnéuniversitetet följer Läsa äger och ser positiva effekter för elever som läser kontinuerligt under sommaren.

– De såg signifikanta skillnader i ordför­ råd och avkodning. De stora vinnarna var de lässköra. Även biblioteksutlåningen har ökat och idéerna sprids nu till fler kommuner och minst två skolor i Stockholm.

– Man behöver inte ha hela kommunen med, utan det går bra att börja på en skola.

Alla har rätt till en läsande gemenskap och ingen ska lämnas utanför, säger Anneli Glamsare.

Stockholms skildringar-

NATTKORPEN

Johan Rundberg INatur & Kultur, 2021 Mika bor på Allmänna barnhuset och dras in i en mordutredning. Med sina färdigheter blir den föräldralösa flickan en oumbärlig medhjälpare för konstapel Hoff. En spännande och läskig historia för mellanstadiet om Stockholm på 1880talet. Finns på Cirkulations­biblioteket, och Stockholmskällan har lektionsförslag.

I SKYMNINGSLANDET

Astrid Lindgren Novellix, 2015 Sängliggande Göran får besök av Herr Liljonkvast som tillhör skymnings­ folket. De ger sig ut på en fantastisk flygfärd över Stock­holm, bort från sjukdom och rädsla. Finns även som bilderbok med illu­stra­ tio­ner av Marit Törnqvist.

Stock­holms­källan har material om Astrid Lindgrens Stockholm.

JANNE MIN VÄN

Peter Pohl Alfabeta, 2021 Peter Pohls numera klassiska debut från 1985 är årets Stockholms läserbok. Plötsligt dyker Janne upp i Krilles liv och allt ­förändras. Äkta Stock­ holms­tugg och medryckande intrig kännetecknar denna mångbottnade be­ rättelse från ett svunnet Stock­holm. Finns även i lättläst utgåva.

NYÅRSVANDRAREN

Charlotta Lannebo Rabén & Sjögren, 2020 Det är nyårsnatt och Storm vandrar genom Stockholm.

Han möter trasiga typer, funderar över allt som är jobbigt i livet och ger efter för infall. Lannebo väver skickligt samman inre skeenden med yttre i stadens olika rum. En tunn och innehållsrik bok som passar gymnasiet. Finns på Cirkulationsbiblioteket.

”En bok som aldrig öppnas och en målning som aldrig visas ruvar på en potential, på en möjlig livsomstörtande upplevelse. Men för att potenti­ alen ska realiseras krävs mänsklig interaktion.”

Ur ”Kunskap som känns” av Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan.

Text ANNELIE DREWSEN 34

Nr 3 2021

FOTO ROBERT BLOMBÄCK

Nr 4

Ute hos dig 2 december

SLÖJD I FOKUS

Färg och form och föredömligt formativt i slöjdsalarna på Årstaskolan.

Gymnasieläraren Anna Bergqvist hyllas på nytt.

Varför låter vi eleverna ägna sig åt tyst räkning?

Minskat matsvinn vik­tigt för en hållbar skola. … och naturligtvis mycket mer.

LIVETS HÅRDA SKOLA Stina Hjelm

NY SERIE! © STINA HJELM 2021 – STINAHJELM.COM

Nr 3 2021

35

Möjligheternas Stockholm Vision 2040

Alla barn och elever i Stockholm, oavsett var de bor eller vilken bakgrund de har, ges en god och likvärdig utbildning.

I Stockholm är varje skola den bästa skolan för varje elev som går där.

Läs mer om visionen på start.stockholm/vision