LÄRA Stockholm #4/2020

Nr 4 2020

Fokus: klimatet MARIASKOLAN

”SKITVIRUSET TYNGDE NER HELA TILLVARON”

Här är Stefan Ljungdahl i sitt rätta element

FRAMGÅNGSRIKT LAGBYGGE PÅ NYÖPPNAD SKOLA

0 kr

Kostnadsfria möbler På stadens webbplats Stocket återbruk hittar ni kostnadsfria möbler och inventarier som andra verksamheter i Stockholms stad inte längre behöver.

Frigör även utrymme på er skola genom att annonsera ut överblivna möbler och inventarier. Använd Stocket återbruk, spara pengar och bidra till ett klimatsmart Stockholm.

Kostnader för transport och liknande kan tillkomma.

stocket.stockholm.se

e t t p e d a g o g i s k t m a g a s i n f r å n u t b i l d n i n g s f ö r va l t n i n g e n i s t o c k h o l m s s t a d

FOTO ULRICA ZWENGER

Nr 4 2020 Sex gånger vinnare av Svenska Publishingpriset för bästa personaltidning

Innehåll Hållbart lärande på Mariaskolan.................................. 4 ”Ta med eleverna ut!”....................................................... 8 Jonathan, 14, tänker starta eget ................................ 10 Skolan och pandemin .................................................... 12

14 Lycken Rüter om gliporna i det grå ............................ 15 ”Vi jobbar inte med bestraffning”...............................16 Därför är Chris Stayne lärare ....................................... 21 Lyckat lagbygge på ny skola....................................... 22 VFF ger utbyte med mersmak.................................... 23 Nya skolborgarrådet i lång intervju.......................... 24 ”Välj kommunal skola från början”........................... 27 En lärare i sitt rätta element........................................ 28 Hallå där, Cilla Dalén ...................................................... 31 Läs LÄRA och vinn biobesök ....................................... 32 Så förebygger du röstproblem................................... 32 Läslust, prepp och pepp............................................... 34 Maria Jernberg tecknar skolans värld..................... 35 Hur har du påverkats av corona? .............................

ÄRA ges ut av utbildnings­för­­valt­ L ningen i Stockholms stad och ­kommer med fem nummer per år.

ADRESS LÄRA, Utbildningsför­valt­nin­ gen, Box 22049, 104 22 Stockholm.

BESÖKSADRESS Hantverkargatan 3A. UPPLAGA 18 500 exemplar.

CHEFREDAKTÖR Tomas Bannerhed, 08-508 33 899, tomas.bannerhed@ edu.stockholm.se.

ANSVARIG UTGIVARE Sofia Oliv.

ART DIRECTION/PRODUKTION Blomquist Communication.

TRYCK Åtta.45, Järfälla, 2020.

ISSN 1654-7330.

28

Stefan Ljungdahl på Enbacksskolan använder ofta den gemensamma läsningen av skönlitteratur i klassrummet som avstamp för diskussioner om olika livsfrågor.

I fjol kom Nobelpristagaren Olga Tokarczuk på besök.

12 24 ”Det finns en lustfylldhet omkring barn som skapar.

Jag får vara med om det varje dag.”

TIDIGARE LÄRA-NUMMER pedagog. stockholm/lara.

KOSTNADSFRI PRENUMERATION Kontakta ­info.­utbildning@edu.stockholm.se.

OMSLAG Mariaskolans elever Elsa Högsveden, Rut Bartonek och Axel Berglund fotograferade av Ulrica Zwenger.

21

SKOLAN OCH KLIMATET Mariaskolan

Aida Tvrtkovic håller lektion i Tantolunden på Södermalm.

4

Nr 4 2020

Mariaskolan SKOLAN OCH KLIMATET

Hållbarhetstänkande och ­klimatengagemang är vardag på Mariaskolan. Odlade räkor, ­choklad och billiga t-shirts står inte högt i kurs när ­högstadieeleverna har fått undersöka hur skadlig ­produktionen kan vara för miljön.

Text MARIANNE HÜHNE VON SETH Foto ULRICA ZWENGER

Nr 4 2020

5

SKOLAN OCH KLIMATET Mariaskolan

N:s globala mål från 2015 är centrala i hållbarhetsundervisningen på Maria­ skolan, en F–9-skola på Södermalm med 850 elever, varav 185 går på hög­ stadiet. Här arbetar försteläraren Aida Tvrtkovic som SO-lärare och det är hon som är arkitekten bakom den samman­ hållna undervisning som löper ämnes­ övergripande genom alla tre årskurser på högstadiet.

– Vi jobbar genomtänkt från dag ett på höstterminen i sjuan, då vi tar upp klimatfrågan. Då börjar vi med att prata om vädret och sedan kommer vi in på klimatförändringarna. I åttan lär eleverna sig att vissa länder är väldigt sårbara och i nian kommer det avslutande stora projektet. Då handlar det om både kort- och långsiktiga förändringar.

Aida Tvrtkovic betonar att hon som SO-lärare har det naturliga ansvaret men att hela arbetslaget arbetar tillsammans med planeringen, så att det ska finnas en röd tråd för eleverna.

– Det är viktigt att ta vara på det engagemang för miljön och klimatet som eleverna ofta har med sig hem­ ifrån. I undervisningen konkretiserar vi vad hållbar­ het innebär i praktiken, vilket ger en ökad förståelse.

Aida Tvrtkovic beskriver ett projekt i åttan med utgångspunkt från materialet som kallas ”Livets lot­ teri”. Varje elev tilldelades slumpmässigt ett land till­ sammans med information om problemområden i det landet.

– Själv fick jag Egypten och valde att fördjupa mig i landets analfabetism och hur den påverkar vardagen för invånarna och landets utveckling, berättar Elsa Högsveden som nu börjat i årskurs 9.

Hennes klasskamrat Rasmus Hagmüller Tingvall fick USA på sin lott och berättar att han främst stu­ derade vapenfrågan och korruption.

I årskurs 9 är projektarbetet inriktat på hur råvaror

förädlas och hur detta många gånger innebär en stor negativ miljöpåverkan. Här har eleverna exempelvis fått följa bomullens väg fram till den billiga t-shirten.

Eller lära sig hur den billiga palmoljan som finns i så mycket av det vi äter innebär storskalig skövling av palmskog.

Axel Berglund och Rut Bartonek var under vår­ terminen klasskamrater i 9A. De berättar om hur projektarbetet i avgångsklassen tog form och blev den avslutande pusselbiten i det arbete som de inledde redan i årskurs 7.

6

Förstelärare Aida Tvrtkovic, Mariaskolan, med eleverna (från vänster) Rasmus Hagmüller Tingvall, Elsa Högsveden, Rut Bartonek och Axel Berglund.

Nr 4 2020

Mariaskolan SKOLAN OCH KLIMATET

I undervisningen konkretiserar vi vad hållbarhet innebär i praktiken.

– I skolan har jag fått lära ur ett annat perspektiv. När vi arbetade med uppgif­ terna gick vi på djupet. Tidigare har jag inte tänkt på att jätteräkan jag får i sushin orsakar skövling av mangrove­ skogar, säger Axel Berglund.

Elevernas miljöengage­ mang har vuxit i takt med att kunskaperna ökat och de är mer återhållsamma med att köpa billiga t-shirts när de fått en inblick i vad pro­duk­­ tionen innebär för miljön.

Läraren Aida Tvrtkovic nickar och kon­sta­terar att precis så vill hon att under­vis­ningen ska fungera: den ska ge in­sik­ter som blir verk­tyg för eleverna att själva tänka och ta ställning. Även Lugnets skola, en F–6-skola i Ham­

marby sjöstad, har satsat på att integrera hållbarhet och miljöfrågor i undervisnin­ gen. Här handlar det om mellanstadiet.

Ann Walter-De Perlét är SO-lärare för 180 elever i årskurs 5.

– Vi började i årskurs 4 med en entre­ prenörsmässa med inriktning på de glo­ bala målen genom nya inno­va­tiva idéer i samarbete med för­eningen Hammarby Sjö­stad 2.0 som består av ­företagare.

Ann Walter-De Perlét berättar att elev­ erna fick spåna fram idéer till en miljö­ vänlig produkt som skulle presenteras på mässan. En sådan idé var att producera en skräpplockare som ska kunna sänkas ner i Östersjön och fiska upp skräp från botten.

I uppgiften ingick också att designa en monter för mässan.

– I femman fick eleverna välja tre av de globala målen som de sedan presenterade i en podd som de spelade in på sina paddor med hjälp av en särskild app. Podden var tre–fyra minuter lång, säger Ann WalterDe Perlét.

Att få redovisa sina projekt i en podd som gjorts utan åhörare i stället för att med rampfeber stå framför kamraterna i klassrummet har betytt mycket för de goda resultaten, menar hon.

Nr 4 2020

I årskurs 6 vill eleverna göra en ny entreprenörsmässa, med en högre nivå på uppgifterna utifrån allt de hunnit lära sig sedan förra gången.

Både Ann Walter-De Perlét och Aida Tvrtkovic på Mariaskolan lyfter fram be­tydelsen av kur­ serna de gått inom ramen för ”SO-didak­tik i ­centrum”, som är en del av Stock­holms stads satsning på didaktik.

Kurserna och tidskriften SOdidak­tik leds av forskar­ut­bil­ dade SO-lärare på Globala gym­ nasiet. En av kurserna är Doing sus­ tainability som är inriktad på undervisning och hållbar utveckling och hålls i samver­ kan med Uni­versi­tets- och högskole­rådets verksamhet Den globala skolan.

Karolina Sandahl är dels regionansvarig för Den globala skolan, dels förstelärare på Globala gymnasiet.

– Doing sustainability syftar till att ­lärarna ska utveckla sin egen undervisnings­ praktik i relation till lärande för hållbar utveckling. I mitt uppdrag i Den globala skolan arbetar jag med kompetensutveck­ ling i samarbete med många kommuner och enskilda skolor, säger hon.

Aida Tvrtkovic konstaterar att kur­ serna har varit hennes stora inspiration.

– För min egen del har Den globala skolans kurser för lärare varit helt avgö­ rande när jag har lagt upp vårt arbete.

Deras lärare är forskare som själva är ­lärare och de har bidragit med material som jag sedan kunnat anpassa efter grundskolans förutsättningar.

GLOBALA MÅLEN FYLLER FEM ÅR ► Agenda 2030 innehåller 17 globala mål för ­hållbar utveckling. ► De lanserades i september 2015 och syftar till att utrota extrem fattigdom, minska orättvisor i världen, främja fred och rättvisa och lösa ­klimatkrisen. ► Globala målen omfattar både ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter av hållbar utveckling.

7

SKOLAN OCH KLIMATET Klimatvandring

”Ta med eleverna ut!”

– Jag tog med eleverna på en egen klimat­ vandring och efteråt fick jag klagomål från en pappa. Han tyckte att jag hade ägnat mig åt politik i stället för att göra det som skolan är till för, alltså att lära ut saker.

Pappan hade helt missat allt som eleverna lär sig på en sådan här vandring. Och vad gäller politiken så svarade jag honom att Martin Hjärtstam har tagit cykeln in till det tvärtom saknas politik i klimatarbetet. stan och parkerar framför glasobelisken vid Nu är Martin Hjärtstam liksom de an­d­ Sergels torg. Han är en av de engagerade ra lärarna här för att få mer inspiration till lärare som samlats för att delta i den klimat­ och uppslag inför nya klimatvandrin­gar på vandring som arrangeras av miljöförvalt­ sina respektive skolor. ningen och Vetenskapens hus. Även ut­ – Vi vill inspirera och ge lärare från mel­ bildningsförvaltningen är med på ett hörn. lanstadiet till och med gymnasiet peda­go­ Många av Martin Hjärtstams elever i giska verktyg och kunskap så att de sedan Spånga grundskola är redan både engage­ kan ta ut sina elever på en egen klimatvan­ rade och kunniga i klimatfrågor. Värre är dring. När kunskap knyts till en plats bru­ det med föräldrarna. kar den sätta sig bättre, säger projektledare Hur kan lärare föra in klimatförändring­ arna i undervisningen? Vad gör Stock­ holms stad för att minska utsläppen av växthusgaser?

I början av september arrangerades läsårets första klimatvandring för kun­ skapstörstande lärare.

Anette Almlöf från ­miljöförvaltningen.

Under den nästan tre timmar långa vandringen från obelisken och vidare över stan turas hon och Charlotte Flodin från Vetenskapens hus om med att ge en rad häpnadsväckande, oroande men ibland också lite uppiggande fakta.

Hotet från klimatförändringarna är diffust

och svårt att begripa. Charlotte Flodin gör det mer konkret genom att sätta en tem­ peraturhöjning med fyra grader i relation till en sänkning med lika mycket.

– Senast vi hade fyra grader lägre tem­ peratur var under is­tiden. Då låg istäcket några kilo­meter tjockt här på Sergels torg.

Obelisken är 37 meter hög …

För Helena Bergsmark, lära­re i NO, tek­ nik och svenska på Eiraskolan på Kungs­

Martin Hjärtstam, Spånga grundskola, och Helena Bergsmark, Eiraskolan, var två av de lärare som deltog i klimatvandringen. Till höger Anette Almlöf från miljöförvaltningen.

8

Nr 4 2020

Klimatvandring SKOLAN OCH KLIMATET

holmen, är det här ett sätt att få tips om hur man kan arbeta med klimatfrågan i dessa dagar.

– Nu när corona hindrar oss från mycket av det vi brukar göra med eleverna är det bra att hitta nya sätt, säger hon. ”Varför blir det varmare i stället för kallare?” är en av de ”gåfrågor” som ställs längs vägen.

En annan är den om vem som har ansvaret. På frågan ”Vad är det med maten som orsakar ut­släpp?” ger deltagarna flera svar, bland annat kornas rapar och pruttar, att växtlighet som binder koldioxid huggs ner för att skapa odlings­ytor och för­ stås alla tran­spor­ter till våra butiker, ofta från andra sidan jordklotet.

– De här gåfrågorna tänker vi att ni kan använda med era elever också. De kan fungera på både mellanstadiet och i gymnasiet men måste förstås anpassas till elevernas nivå, säger Anette Almlöf.

Många drabbas av skuldkänslor

och dåligt samvete i takt med att kunskapen om vårt klimat­ avtryck ökar. Det gäller också eleverna.

– Vi såg filmer som visade

Mälaren svenska barnfamiljer som fick bo med naturfolk på platser där förhållandena var helt annor­ lunda jämfört med vad vi är vana vid. Det blev en väckar­ klocka för mina elever, men de reagerade också mycket kraftigt.

Vi fick arbeta mycket längre med temat än vad jag hade planerat, berättar Helena Bergsmark.

Eftersom hon undervisar i svenska och arbetar ämnes­ övergripande använde hon svensklektionerna till att låta eleverna reflektera över och bearbeta det de sett.

– Många kände skuld över hur de lever och skrev saker som ”Pappa skjutsar mig med bil till skolan fast jag bara bor en kilometer bort” och ”Jag har vägrat att ta på mig kläder som jag fått ärva av mina syskon”.

Känslor av hopplöshet, skuld

och uppgivenhet gynnar ingen och inte heller klimatet.

– Därför är ett av våra syften att inte bara bidra med kun­ skap utan också sprida känslan av tilltro till eleverna. Vi vill berätta om allt det arbete som görs i staden och visa att vi faktiskt bryr oss. Sedan 1990 har Stockholms stad minskat utsläppen av växthusgaser med 60 procent, främst genom att vi har gått över till fjärrvärme, och vi satsar på solceller på våra fastigheter och skapar fler filer för cyklister och säkrare cykelparkeringar.

– Vi vill skicka signalen att läget är allvarligt men absolut inte hopplöst, säger Anette Almlöf.

I vandringarna ingår även en handledning med fakta, tips, bilder, kartor och använd­ bara länkar som lärarna får hemskickade efteråt.

Text HELENE LUMHOLDT Foto ROBERT BLOMBÄCK

VATT EN

VERK

Öste

BIO GA

S

Hej pedagog!

Vill du lära dina elever om vatten, sopor och miljö?

Rent kranvatten är en självklarhet för alla stockholmare. Att ha ett fungerande avlopp och kunna sopsortera tar vi också för givet.

Men hur fungerar det egentligen och vad kan vi alla hjälpa till med för att våra sjöar och hav ska må bättre?

På svoa.se/skola hittar du gratis utbildningsmaterial i form av lärarhandledning, sagor, korta filmer, mysterier, tips på experiment och mycket mer. Materialet är uppdelat för olika åldersgrupper och utgår från läroplanen.

Ladda ner utbildningsmaterial gratis på: svoa.se/skola

Vill du också få tips på hur du kan arbeta med klimatfrågan i undervisningen?

Anmäl dig till klimatvandringarna den 22 oktober 2020 eller 13 april 2021 (båda gångerna klockan 15–18). Kontakta anette.almlof@stockholm.se för mer ­information.

Nr 4 2020

9

MIN SKOLA Sätraskolan

10

Nr 4 2019

Sätraskolan MIN SKOLA

»Jag kommer att starta eget«

JONATHAN LAGERKVIST, 14

J Sätraskolan

ag började här i sjuan och har trivts från första dagen. Alla respekterar varandra och lärarna är tydliga med att vi ska vara vänliga och trevliga mot varandra. Många lärare använder digital teknik, speciellt i NOämnena och i matte. Jag har en lärare som är expert på att undervisa med hjälp av digital teknik. Alla lektioner finns upplagda på nätet, så om jag skulle vara sjuk någon dag kan jag lätt följa med i undervisningen ändå.

Vi har haft ett intressant projekt i NO och matte, där vi med hjälp av datorspelet Mine­ craft byggde ett förslag på hur Sätra centrum skulle kunna se ut. Förslaget har vi fått visa för politiker i området. Jag tycker lärarna är jättebra på att ge uppgifter som jag upplever är på riktigt, inte bara för att öva utan verkligen sådant man blir inspirerad av och kan sätta in i ett eget sammanhang. Det gör att jag blir ännu mer motiverad och vill plugga mer.

Annars gillar jag fotboll väldigt mycket. Nu spelar jag i Segeltorps IF. Även om jag brinner för fotboll så kommer skolan först, det har jag hemifrån. Jag har tre bröder och jag vill också vara en bra förebild för dem. Jag är väldigt glad för att skolan är öppen nu under coronakrisen. I våras pratade vi en del om det, men nu är allt nästan som vanligt igen, förutom att vi tvättar händerna oftare. Jag satsar jättemycket på skolan, vill få bra betyg och gå ett ekonomiprogram på gymnasiet.

Sedan ska jag starta ett eget företag, men skulle jag få chansen att spela fotboll på ­heltid skulle jag inte tveka att ta den.

Berättat för AGNETA BERGHAMRE HEINS Foto MARC FEMENIA

Nr 4 2019

11

SKOLAN OCH CORONA Kungsholmens västra gymnasium

”Vi har lärt oss massor” anlända familjer att förstå hur vi tänker runt smittspridning och att barnen kan vara trygga i skolan.

Men även personalen be­ höver information. Varje mor­ gon har skolledningen därför – De flesta elever saknade haft ett möte där minst en från skolan väldigt mycket förra varje arbetslag varit med. Från­ terminen. Så det är en stor varon och bemanningen var det förbättring. Nu blir det lättare stående ämnet. På så vis fick för dem att upprätthålla ruti­ alla på skolan en gemensam ner och för oss att ha koll på bild av läget. vilka som inte hänger med, – När elevfrånvaron var säger Malin Stormheim. hög kunde vi slå ihop grupper.

I och med det behövde vi säl­ Att hålla fast vid rutiner och lan ta in vikarier, vilket var en traditioner även i kristider är stor fördel. Alla har ställt upp särskilt viktigt för yngre elever. och hjälpts åt. Den här tiden Det framhåller Emelie Tillgren, har verkligen svetsat samman specialpedagog på Blacke­bergs­ personalgruppen. skolan, en F–6-skola i Bromma.

– Vi har jobbat stenhårt på En annan framgångsfaktor tror skolan under våren för att allt Emelie Tillgren är att både lä­ ska vara så mycket som möjligt rare och skolledning varit som det brukar. Vi vuxna står extra tillgängliga för frågor. för trygghet och stabilitet och – Vi har varit noga med att vi har tryckt på att alla elever svara på alla mejl och ta oss tid som är friska ska komma till att prata med barn och föräld­ skolan. Det har gett resultat. rar, men även med personal Elevfrånvaron på Blacke­ som känt oro. bergs­skolan var hög ett tag En särskilt sårbar grupp när i början av pandemin, under var­dagen vänds upp och ner är mars–april. Men i slutet av ter­ elever som behöver särskilt stöd. minen var närvaron tillbaka på Farhågorna om hur det skulle normala nivåer. Nyckeln till det gå för dem under pandemin tror Emelie Tillgren är tydlig, har del­vis kommit på skam. På snabb och frekvent information Blacke­bergsskolan minskade till vårdnadshavarna. klasstorlekarna under våren i – Det är särskilt viktigt att och med den högre frånvaron. informationen också går fram Följden blev ett ökat lugn som till föräldrar som har ett annat förbättrade miljön för alla, modersmål än svenska. Ofta men särskilt för elever med räcker det inte med ett varv. extra behov.

Vi har två lärare i svenska som – När vi utvärderade våren andraspråk som har jobbat helt sa även de eleverna att det fantastiskt med att även få ny­- varit ungefär som vanligt. Det

Oro stillas med tillgänglighet och tydlig information. Grupp­ arbete på distans är svårt. Att hålla fast vid rutiner skapar trygghet.

Erfarenheterna från vårens undantagstillstånd i Stockholms skolor är många och blandade. Nu hoppas alla på en mer normal hösttermin.

– Vi har lärt oss massor, nu vet vi hur vi ska lägga upp lektioner på distans och vad som funkar.

Om bara eleverna får vara i sko­lan, åtminstone delvis, så tror jag det kommer att gå mycket bättre den här termi­ nen än i våras.

Det säger Malin Stormheim, lärare i svenska och engelska på samhällsvetenskapsprogram­met på Kungsholmens västra gym­ nasium. Hon är med i skolans IKT-grupp och har i många år talat om fördelarna med att an­vända digitala verktyg. Nu fick alla hoppa på tåget med kort varsel vare sig de ville eller inte.

– Många var stressade i bör­ jan, men överlag har det blivit en större säkerhet med det digi­ tala hos både elever och perso­ nal. Som tur var fanns det en viss vana vid att lägga ut upp­ gifter och planeringar på nätet sedan tidigare.

I höst ska 20 procent av under­visningen på gymnasie­ skolorna i Stockholm ske på distans, åtminstone fram till höstlovet. Syftet är att minska trycket på kollektivtrafiken och göra det lättare att hålla avstånd i skollokalerna.

Kungsholmens västra gym­ nasium har alla ettor på plats hela tiden, medan tvåorna och treorna varvar undervisning i skolan med distans varannan vecka.

12

tar jag som en eloge för vårt arbete, säger Emelie Tillgren.

En kartläggning från Skol­ inspektionen som bygger på intervjuer med 260 gymnasie­ rektorer visar att elever med behov av särskilt stöd upp­skat­ tade att många lektioner har spelats in. På så vis har man enkelt kunnat repetera. Även möjligheten att komma in till skolan och få hjälp i mindre grupper har varit värdefull.

Däremot har elever på intro­ duktionsprogrammet och ele­ver med svåra hem­för­hål­lan­­den haft svårare att följa under­vis­ ningen, enligt ­kartläggningen.

Malin Stormheim tänker vara extra vaksam på elever som halkat efter.

– Jag kommer att ha enskilda Nr 4 2020

Kungsholmens västra gymnasium SKOLAN OCH CORONA

”De flesta elever saknade skolan väldigt mycket förra terminen”, säger Malin Storm­ heim, lärare på Kungsholmens västra gymnasium.

Nu är hon extra ­vaksam på elever som halkat efter.

samtal med alla nya elever och fråga vad de tycker är svårt. Kanske behöver de hjälp med att göra ett veckoschema, kan­ ske behöver en speciallärare kopplas in.

En fördel är att vi nu vet vilka som hade problem med distans i våras och kan sätta in stöd där det behövs.

Erfarenheterna har också visat att grupp­

arbeten kan vara särskilt knepiga på dis­ tans. På Globala gymnasiet är ämnesöver­ gripande undervisning i projektform en viktig del av många kurser.

– Att jobba så mycket i grupp som vi gör är utmanande för många elever i vanliga Nr 4 2020

fall. Men det blev ännu svårare digitalt, berättar Helena Larsson, förstelärare på ekonomiprogrammet och estetiska pro­ grammet.

Hon är ändå nöjd med vad skolan lyck­ ades leverera, trots att variationen och enga­ gemanget på lektionerna inte alltid blev som hon önskat. Lärarnas lättnad är stor över att nu få träffa eleverna igen, menar hon.

– Våren med corona gjorde oss än mer övertygade om det fysiska mötets bety­ delse och hur viktigt det sociala samspelet är för lärandet.

Text KARIN SÖDERGREN Foto ULRICA ZWENGER

PANDEMINS EFFEKTER ► Skolresultaten har inte försämrats under vårens pandemi. Andelen som blev behöriga till gymnasiet ökade något. ► Inställda nationella prov har försvårat bedöm­ ning och betygsättning. ► Hög personalfrånvaro har gjort det svårare att tillgodose elevers behov av ­särskilt stöd och extra anpassningar. ► Prao och arbetsplatsförlagt lärande har på­ verkats negativt.

Källa: Skolverkets rapport ”Covid-19-pandemins ­på­verkan på skolväsendet”, delredovisning i augusti 2020.

13

FRÅGAN

Hur har du påverkats av corona?

FOTO MARC FEMENIA

#1/2020 STOCKHOLM

#2/2020 STOCKHOLM

Iman Ehsani:

”Jag kan inte få nog” |

Full fokusering med digitalt skapande Vitala seniorer löser lärarbrist

|

Tyst i klassen på ny skola ”Varför hade de inte tränat inrymning?”

Sandra Aadalen:

”Eleverna är experter” |

Tillit och inflytande gav resultat Satsning på klimat och globala mål

|

”Ingen kommer med tom ryggsäck” Bättre fokus med fysisk aktivitet

Nr 3 2020 ”SKOLPERSONAL HAR ALLTID VARIT HJÄLTAR” Animationer om barnens egen konvention HÖRSELKLASS I PEDAGOGISK FRAMKANT

ANDERS ENSTRÖM Lärare, Sätraskolan TOURA HÄGNESTEN

Vill alltid vidare

– Inte speciellt mycket. Jag har redan tidigare arbetat mycket digitalt med mina elever, och de som varit borta under terminerna har alltid kunnat följa mina lek­tioner. Det vi gör i klassrummet kan de göra hemma.

LARS DOWERT

Rektor, Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium (STFG)

Vi vill berätta om ditt arbete!

Arbetar du med något lyckat peda­ gogiskt projekt som kollegerna i ­stadens skolor borde få läsa om och ­inspireras av?

Kontakta redaktionen och berätta hur det på­verkade ­elevernas lärande – enklast via mejl till tomas. bannerhed@edu.stockholm.se.

Välkommen!

– Det har varit tufft. Vi tvingades tänka om och använda all vår kreativitet. Men vi har aldrig tidigare lärt oss så mycket om webbaserat lärande. Är det några som ska ha guldmedalj så är det all vår personal!

MAJA KANKAANRANTA Lärare, Globala gymnasiet

– Jag har saknat den sociala biten, att kunna stötta eleverna på plats. Utöver det har undervisningen fungerat bra.

Det är häftigt att vi på kort tid lyckades ställa om så bra till digital undervisning.

TOBIAS GARTNE

Lärare, Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium (STFG)

– Från praktiskt lärande har vi ställt om till digitalt lärande och mer teori. Vissa praktiska moment har vi löst genom att skicka hem material till eleverna. Det har fungerat jättebra.

ALI AL ANSARI-IMAD

Lärare, Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium (STFG)

– Mycket har fungerat bra. Men själva lärandet är i mycket ett socialt samspel, och det går tyvärr förlorat med digital undervisning. Det är svårare att ge stöd till elever som ­behöver mycket stöd.

Text och foto AGNETA BERGHAMRE HEINS

Nr 4 2020

KRÖNIKA Katarina Lycken Rüter

Skitviruset tyngde ner hela tillvaron ag var en bokslukare som barn. undervisningspåbud för gymnasiet gällde det att Jag läste det mesta jag kom över hjälpas åt. Verkligen hjälpas åt: dela med sig av kun­ och hade inga särskilda krav på skaper och ta hjälp där det behövs. Rätt mycket gick vare sig språklig kvalitet eller åt skogen, i alla fall för mig. Då fanns där andra som innehållslig finess. Det mesta kunde hjälpa till, räta upp, stötta och konstatera att funkade. ”Pollyanna” till exem­ shit happens. Samarbete har alltid funnits, men nu pel, boken om den tappra lilla blev det en grund att stå på. Tillsammans blev en flickan som leker vara-glad-leken, glipa i det grå. den plöjde jag med förtjusning.

I distansundervisningen måste fokus läggas på det Vara-glad-leken går ut på att det allra viktigaste: lärares och elevers möten med var­ alltid, i alla situationer, hur andra, elevernas tillgång till undervisning. Lärandet, bedrövliga de än är, finns något lärandet, lärandet. Allt som inte har med kärnan att att vara glad för. Det gäller bara göra fick stryka på foten – och det visade sig vara en att upptäcka vad. hel del. Till exempel de nationella proven. Kan man Den käcka Pollyannas obotliga optimism kanske utbilda och driva lärande på gymnasiet utan nationella inte direkt verkade förebildlig i min barnsliga läsning, prov? Det kan man, visade det sig. Kanske oväntat men jag tyckte inte heller att den var för en del, men icke desto mindre. omöjlig. Först senare förstod jag hur Att lägga fokus på kärnan i lärandet outhärdligt präktig och sockersöt Det var fruktans- – det är ju det en lärare vill. Kärnan Pollyanna kan uppfattas. Somligt är blev en glipa i det grå. värt tråkigt att helt enkelt bara skit!

En pandemi kan utvecklas på Och ändå – det finns poänger med sitta vid skärmen många sätt. Det finns en ständig att hitta ljuspunkter i mörker, när osäkerhet som är svår och jobbig och känna hur det är just mörkt. att förhålla sig till. Man måste Pandemivåren var en skitvår på så elevernas ork och kunna säga till sig själv och andra många sätt för så många människor, att … vi får se hur det blir. Så här är mod sakta och det kan man aldrig förringa. Jag det nu. Vi tänker något om i morgon var förskonad från mycket men men låter också var dag ha ­föröddes. tyckte som många andra gymnasie­ nog av sin egen plåga. Och lärare att det var fruktansvärt tråkigt märkligt nog finns det att sitta vid skärmen långa dagar och ett slags vila i det. Man känna hur elevernas ork och mod sakta föröddes i får tagga ner lite. Ta det lugnt. En dag ensamheten. Jag saknade mina kolleger, jag saknade i sänder blev en glipa i det grå. samförståndsblickar och höjda ögonbryn och hjäl­ Nä, jag är ingen Pollyanna. Jag pande händer och snabba repliker. Utan att drabbas leker ingen vara-glad-lek och tycker av sjukdom, arbetslöshet, ensamhet eller oro drogs inte att det finns några förtjänster ändå en grå våt filt över min tillvaro. Skitviruset med en pandemi. Men de glipor av tyngde ner allt också för mig. Men några små glipor ljus i det grå som fanns i våras kan vi av ljus skimrade ändå genom väven i den grå filten. förvalta också i höst. Och det kan När det från en dag till en annan blev distans­ man faktiskt vara glad över.

KATARINA LYCKEN RÜTER ÄR FÖRSTELÄRARE PÅ ANNA WHITLOCKS GYMNASIUM

Nr 4 2020

15

SAMTALET Peter Karlsson

�Vi jobbar inte med bestra

16

Nr 4 2020

Peter Karlsson SAMTALET

affning”

Beteende är ett ord som kan provocera.

Det finns en bild av att den som vill förändra hur elever beter sig vill drilla dem till lydnad.

Men psykologen Peter Karlssons mål med positivt beteendestöd är att skapa ett sammanhang som alla elever kan anpassa sig till.

Text KATARINA BJÄRVALL Foto ULRICA ZWENGER

Nr 4 2020

E

n av Stockholms sista stadsnära utmarker är det skuggiga industri­ området i Liljeholmen där ogräset frodas i gru­ set. På en tvärgata ner mot Mälaren, granne med brutalistisk cement­ industri och små gym­ nasieskolor inhyrda i kontorslokaler, har utbildnings­ förvaltningen en filial där administration samsas med fortbildning.

En som ofta håller i handledning här är psykologen Peter Karlsson. Han kommer cyklande hemifrån Band­ hagen, rattar kaffemaskinen och hittar vägen till mötes­­ rummet Betong med en cementsilo utanför fönstret.

För 20 år sedan sadlade han om från jobbet som ­för­skollärare för att bli psykolog. Han hade lätt att få kontakt med struliga tonåringar, och även med barn med autism, och nu ville han fördjupa den kom­­pe­ten­ sen. Som psykolog jobbade han först länge med funk­ tions­ned­satta barn, men numera arbetar han även inom den vanliga skolan, från förskola till och med gym­na­sium. Det mesta av sin arbetstid ägnar han åt att handleda och utbilda skol­folk: lärare, fritidsledare och elevhälso­per­so­nal, men också be­sluts­fattare inom kommuner och skolbolag.

Det han lär ut kallas positivt beteendestöd (PBS) och är en modell som bygger på antagandet att barn utveck­las genom erfarenheter och konsekvenser.

Häromåret gav han även ut en bok i ämnet.

– Positivt beteendestöd går ut på att skapa förut­ sätt­ningar för utveckling, lärande och färdigheter av olika slag. En viktig färdighet är följsamhet, alltså att man ibland behöver anpassa sig till de regler, normer och förväntningar som finns. Kan man inte det blir skolan svår, både socialt och när det gäller inlärning.

– Världen utanför skolan och efter skolan är ju inte anpassad. Vi måste rusta ungarna för att livet suger ibland. Då behöver man ha på plats att ”det ► 17

SAMTALET Peter Karlsson

läraren säger, det ska jag göra, även om jag hellre vill vara ute och spela fotboll”. Det ska kunna kännas ganska bra att rätta in sig i ett socialt normsystem.

Men samtidigt ska undervis­ningsmiljön riggas så att den tar hänsyn till barnet. De vuxna behöver för­ ändra sina beteenden för att barnens beteenden ska bli så funktionella som möjligt.

Inom positivt beteendestöd är det viktigt att bekräfta och belöna gott beteende. Men jobbar inte många lärare så redan, till exempel genom metoder som speli­ fiering eller Five stars and a wish, som bygger på just bekräftelser och belöningar?

Det där är sådant jag skulle kalla regler, men du kallar det förväntningar?

Då blir det en belöning i stället?

– För elever som inte har så stora behov kan de enkla metoderna fungera. Och även ungar med jätte­ Så eleven ska anpassa sig efter skolan och skolan ska stora beteendeproblem har mer schyst beteende än anpassa sig efter eleven. Hur går det där ihop? dåligt, så om vi lär oss att leta efter de beteendena – Skolans anpassning ska inte vara statisk utan ge kan vi ge eleverna den uppmärksamhet de vill ha. förutsättningar för eleven att träna på sina egna adap­ Alla lärare vet att elever inte kan lära sig något utan tiva färdigheter. Det gäller oavsett om vi pratar om framför allt positiva konsekvenser. elever som har stora svårigheter eller inte, men det är Men behöver inte konsekvensen vara verklig för att ge klart att om vi har en klass där många har stora pro­ ef­fekt? Kan en lärare som delar ut guldstjärnor till blem så blir det extra viktigt för läraren att jobba med elever som läser böcker få dem att bli läsande sitt ledarskap och få stöd från rektor och elevhälsa för människor som vuxna? Måste inte belöningen vara att rigga miljön ännu mer med tydliga rutiner. själva läsglädjen?

Vilken är bakgrunden till positivt beteendestöd?

– Det där handlar om inre kontra yttre motiva­ – Det bygger på forskning inom inlär­nings­ tion. Det är självklart bra om eleverna upplever det psykologi som går hundra år tillbaka. Det är som häf­tigt att läsa. Men vad gör vi med behaviorister som till exempel den ameri­ ungar som inte har den inre motivatio­ kanske psyko­logen B.F. Skinner. Tack nen? Det är då vi kan behöva konst­ vare sådan forskning kan vi förstå gjorda belöningar för att få upp dem människors beteenden utifrån det på banan så att de kan hålla ut med sammanhang de befinner sig i. Mitt sådant de inte tycker är roligt. Så att beteende eller det hos ett barn med de sedan får uppleva de naturliga till exempel autism – det är ingen positiva konsekvenserna av att skillnad. anstränga sig – att när man försöker Kan du berätta om en konkret situation igen så klarar man det och det känns i en ganska vanlig klass där det uppstår bra. Då är chansen ganska stor att bete­ problem kring en elev och där positivt bete­ endet kan vidmakthållas utan den konst­ endestöd är k ­ onstruktivt? gjorda belöningen. Däremot motsatsen, att – Även om man utgår från en enskild elev behöver bestraffa bort problem med konstgjorda nega­tiva läraren fundera över hela klassrumskontexten. Om konsekvenser, det jobbar vi inte med. eleven har svårt att ta till sig muntliga instruktioner Varför inte? så kanske läraren inte i första hand ska fråga sig hur – För att elever lär sig sämre av att få negativa just den eleven ska få instruktioner, eller om eleven kon­se­kvenser. Men huvudsakligen av etiska skäl. behöver en assistent, utan i stället fundera över: Hur Vi ska inte jobba så. Vi vill inte ha en skola eller en gör jag generellt när jag ger instruktioner? Kan jag barnuppfostran som bygger på bestraffning – det är jobba med fler kanaler – berätta muntligt, skriva på en social överens­kommelse i dag. tavlan och visa i det material som ska användas? Kan – Visst kan en komponent vara att eleven går miste jag ge först bara en del av instruktionen, så att de om något, men det ska vara det allra sista vi tar till. Då kommer i gång och så ge nästa led lite senare? ska vi vuxna vara säkra på att vi har gjort allt. Att vi – Det kan även handla om att jag behöver ha en har haft tydliga förväntningar och anpassat undervis­ struk­tur så att alla ungar vet vad det är för situation: ning och rutiner, att vi har sett till att ungarna har fått Nu är det genomgång, och det betyder att läraren ska träna på det de ska träna på, att vi har varit generösa berätta vad vi ska göra. Och den situationen ska kan­ med posi­tiv feedback – har vi gjort allt det och det ske se ganska lik ut varje gång. ändå före­kommer allvarliga beteendeproblem, då är – Läraren har kanske också gått igenom sina det klart att vi behöver fundera över om vi måste ha förvänt­ningar på situationen: Jag vill att alla sitter på negativa konse­kvenser. Men då gäller det att konse­ sin plats, jag vill att alla är vända framåt och räcker kvensen får rätt effekt. Om vi tar exemplet kvarsitt­ upp handen innan de pratar. ning så får ju eleven extra uppmärksamhet och hjälp.

– Det finns en värderingsskillnad mellan de orden.

Ordet förväntningar visar att det är vi vuxna som ska skapa förutsättningar för att eleverna ska lyckas. Om de inte gör det så är det vi som måste fråga oss vad vi har missat. Har vi varit otydliga? Har de fått träna tillräck­ligt? Får de positiv feedback eller får de bara skit när de gör fel?

18

– Ja, och därför är det svårt.

Trots det du säger har positivt beteendestöd fått kritik för att vara alltför inriktat på konsekvenser av problema­ tiska beteenden i stället för att försöka ändra för­ut­sätt­ ningarna så att eleven aldrig behöver bete sig problema­ tiskt. Kan du förstå det?

– Det finns grupperingar som har bestämt sig för att de ogillar alla beteendeinriktade metoder, om det

Nr 4 2020

Peter Karlsson SAMTALET

så är kognitiv beteendeterapi, tillämpad beteende­ analys eller positivt beteendestöd. Man köper inte den teoretiska grunden, att alla våra beteenden styrs av konsekvenser. Men vi menar att om vi inte kan kontrollera konsekven­serna så blir det miljön som står för dem och då förstärks ofta fel beteenden.

Något många barn som beter sig problematiskt har gemensamt är väl dålig självkänsla. Behöver man inte jobba med det?

– Det där är ett knepigt begrepp för en beteende­ analytiker, för hur vet vi om någon har dålig själv­ känsla? Det är ju för att den personen beter sig på ett visst sätt – kanske inte har ögonkontakt, inte säger sin mening, inte vågar prova nya saker. Som beteende­­ analytiker satsar vi då på att skapa förutsättningar för personen att till exempel prova nya saker i små steg. Det handlar inte bara om elever, det kan lika gärna handla om lärare som behöver våga uttrycka sig eller ta plats i arbetslaget.

– Om beteendena förändras så kommer förmod­ ligen ingen att säga att den personen har dålig själv­ känsla. Har vi då fixat självkänslan? Jag vet inte, för jag tycker inte begreppet tillför något.

Hur ser du på risken att detta bara blir ytliga korrige­ ringar som inte är gediget förankrade hos barnen och som inte gör dem till trygga vuxna?

– Den risken skulle finnas om vi bara jobbade med att belöna eller bestraffa beteenden. Men vi jobbar ju också med anpassningar, framför allt i inlednings­ skedet – att sänka kraven och få bort konflikterna för att få tid att göra en bedömning och fundera ut hur vi ska träna färdig­heter. Vi tittar på samspelet med den fysiska skolmiljön, med övriga elever och fram­ för allt med de vuxna i klass­rummet och kanske på fritis, och så frågar vi: Vad kan vi förändra för att skapa förutsättningar för nya beteenden?

– När vi planerar våra åtgärder utgår vi inte så mycket från elevers inre egenskaper eller personlig­ hetsdrag och inte heller från eventuella neuropsykia­ triska funk­tions­nedsättningar, traumatiska upplevel­ ser eller socio­eko­no­­misk utsatthet. Alla har saker med sig. Även om du har en funktionsnedsättning så kan du lära dig många av de färdigheter som du behöver i skolan. Du behöver bara mer hjälp. Det provocerar en del, de säger att vi vill för­ändra barnen. Ja, fast är det inte det skolan går ut på? Varför skulle inte det gälla elever med diagnoser – att kunna hantera krav, mot­ gångar och frustration och anpassa sig till det?

– Jag har jobbat mycket med små barn med autism och sett hur vi kan ta dem från att ha nästan inga färdig­heter alls till att bli väldigt kompetenta.

Barn som inte pratar och som börjar prata. Barn med grav intellektuell funktionsnedsättning som själva kan gå på toaletten.

– När man jobbar med ungdomar som har lärt sig olika sociala beteenden får man höra att ”det där är ju bara inlärt”. Då undrar jag: Till skillnad från vad?

Allt vi gör har vi lärt oss. Ingen har kanske tränat oss, utan vi har lärt oss det i samspel med våra för­ äldrar och syskon och förskola och skola. Det funkar bra för dem som inte har svårigheter, andra behöver Nr 4 2020

Lågaffektivt bemötande är lite mer regelstyrt: Du får inte ha ögonkontakt, du får inte gå nära. få möjlighet att träna i skolan. En del är inte socialt intresserade, men om man aldrig har fått chansen att utveckla kompisrelationer, har man då gjort ett val?

Sedan ska vi inte tvinga någon till socialt samspel.

Man kanske inser att man klarar sig utan kompisar och då är det okej.

– Många vuxna med framför allt högfungerande autism hamnar i dåliga livssituationer för att de inte har fått de färdigheter de behöver. Och jag tänker att vi har skapat dem genom det här anpassningsfokuse­ rade förhållningssättet i stället för att tänka: Vad behöver man när man går in i vuxenvärlden?

Hur ser du på lågaffektivt bemötande?

– I en akut konfliktsituation skiljer sig inte det för­ hållningssättet jättemycket från vårt – det handlar om att backa och inte bete sig aggressivt. Men lågaf­ fektivt bemötande är lite mer regelstyrt: Du får inte ha ögonkon­takt, du får inte gå nära. Vi säger i stället att du ska vara medveten om ditt kroppsspråk. En del personer blir ju jätteprovocerade av att inte få ögonkontakt och en del blir trygga om jag går nära.

Och den stora skillnaden är att för oss är detta bara en komponent i en större plan, medan inom lågaf­ fektivt bemötande så ska man alltid vara lågaffektiv.

Ni jobbar ofta skolövergripande. Vad innebär det?

– Man skapar ett team på varje skola. Teamet får hand­ledning utifrån och sedan sätter de i gång arbets­ grupper som involverar all personal och som jobbar ► 19

SAMTALET Peter Karlsson

igenom olika utvecklingsområden. Tänk dig en trian­ gel med tre nivåer. I toppen handlar det om individ­ inriktade sats­ningar på de elever som har riktigt stora svårigheter. På mellannivån finns elever som är i risk­ zonen för det. Och på basnivån, för alla elever, handlar det om att tydliggöra förväntade beteenden i alla delar av skolan: i klass­rummen, i matsalen, i korri­dorerna, i kapprummet, på toaletterna, på stora fotbollsplanen och så vidare.

väntningar. Under en period kanske man inte jobbar med kunskapsmålen alls utan bara med relationen, för att sedan starta om.

– Ibland blir jag ledsen för jag ser att ingen vuxen egentligen tycker om den här eleven. Alla har rätt till minst en vuxen som de har en god relation till.

I Stockholms stads skolor jobbar man nu mycket med trygghet och studiero. Vad kan beteendestödet ge där?

– Studiero handlar ju inte om att det ska vara knäpp­ tyst. Det är viktigt att varje skola och varje arbetslag ­fyller på med sitt eget innehåll: Hur definierar vi stu­ – Det är ganska laddat, hur mycket ledningen får die­ro? Vad är det vi vill komma åt – är det fult språk, bestämma i enskilda klassrum. Det kan krävas mycket spring i korridorerna eller att det är högljutt i mat­ diskussion, men det brukar ofta landa i att det blir salen? Och vad är målet, vart vill vi komma? Det finns rela­tivt likartat. Många skolor jobbar till exempel med ingen quick fix utan det är ett systematiskt arbete. ett samordnat sätt att starta lektionerna. Men sedan Positivt beteendestöd kan ju användas även i förskolan. är det förstås stora skillnader mellan förväntade bete­ Vad ska man tänka på då? enden i förskoleklassen och årskurs 9.

– Där är färdighetsträning ofta mer naturligt, – En annan viktig del i det skolövergripande för­ efter­som man inte har samma fokus på kunskaps­ håll­ningssättet är att skapa relationer. Och framför mål. I stället handlar ju hela verksamheten mycket allt då: Hur jobbar vi med de här ungarna som vi blir om att rigga bra situationer. Att träna barnen på att jätteirri­terade på eller som vi är rädda för? klä på sig, gå till gården eller bete sig bra på sam­ Ja, hur gör man det? lingen. Det finns också lite bättre personalresurser.

– Man hittar sätt att samverka, så att man inte – Yngre barn gör ju oftast som de vuxna vill, bara behöver känna att det bara är ens eget ansvar. Om det är lockande. Med en förskoleklass kan man jag känner att ”jag är så trött på den här ungen” så ­övningsgå till matsalen, det kan man inte göra med kanske någon annan i arbetslaget ska vara den som en niondeklass. ställer krav och sätter gränser. Då kan jag fokusera Om niorna hade fått träna på det redan i förskolan, på att reparera relationen. skulle de då gå lugnt och sansat?

– Eleverna i triangelns topp skapar ofta stor frus­ – Om man hade sammanhållna klasser under hela tration hos lärarna, eftersom de kan göra det svårt grundskolan skulle det vara lättare att lära eleverna för de andra 25 eleverna i klassen att nå målen. Som för­väntade beteenden tidigt och räkna med att de psykolog måste jag hjälpa de vuxna att hitta sin hänger med hela vägen upp. empati och förstå att eleven gör så här för att det är Vad säger forskningen om positivt beteendestöd? det bästa han eller hon kan. Dessutom måste skol­ – Det finns forskning på den skolövergripande ledningen ta ansvar för att ge lärarna realistiska för­ modellen från Norge, där den kallas Pals och är mer utbredd än i Sverige. Antalet beteendeproblem och konflikter minskar och elevernas resultat blir bättre på skolor som använder förhållningsättet, visar flera Under en period kanske man inte jobbar med studier från det norska barn- och ungdoms­forsk­ institutet Nubu. Lärarna upplever också att de kunskapsmålen alls utan bara med relationen. nings­ får bättre möjligheter att göra skillnad för eleverna.

Om vi pratar om klassrummen, ska det vara samma ­förväntningar i alla klassrum?

Vi har ett skolsystem som många elever inte verkar klara av. Vad säger det?

– Barn med bra förutsättningar klarar sig även om skolan fungerar dåligt. De som behöver en välfunge­ rande skola är de andra – barn med funktionsned­ sättningar eller socioekonomiska problem eller invandrarbakgrund eller traumatiska erfaren­heter.

Det är för dem skolans kompensatoriska upp­drag blir så viktigt. Men politikerna har försatt skolan i en besvärlig situation med reformer som kommu­nali­ seringen, det fria skolvalet och friskole­systemet.

Vad skulle behöva göras?

– Skolan och föräldrarna är ju de två aktörer som aldrig kan dra sig undan när det blir problem runt en elev. Men skolan blir ofta lämnad ensam och får skrika sig blå. Det är delvis en resursfråga, men det handlar också om vad vi prioriterar. Systemet borde bli bättre på att skapa team runt de elever som har behov av det.

20

Nr 4 2020

Chris Stayne DÄRFÖR ÄR JAG LÄRARE

C

»Lustfyllt med barn som skapar«

hris Stayne är bildlärare på International School of the Stockholm Region (ISSR) vid Skanstull. Engagemanget växer med erfarenheten och han kan i dag inte tänka sig att arbeta med något annat.

I Sverige var det hopplöst att få jobb som bildterapeut, upptäckte Chris Stayne när han lämnat sitt hem i England och följt sin svenska fru hit.

– Så jag började vikariera som lärare och fick sedan jobb på Rödabergsskolan, som är delvis internationell. Först som speciallärare, tack vare min kompetens som terapeut, men efter några år blev jag klasslärare på mellanstadiet, berättar han.

Han hade aldrig tänkt sig att bli lärare, men yrket växte på honom. Han pluggade in grundskole- och gymnasiebehörighet och för drygt tio år sedan tog han, med färsk examen, sig an bildlärarjobbet på skolan.

Redan då använde Chris Stayne digitala verktyg i både planering och undervisning.

Eleverna fick lära sig animering och de fick jobba med Photoshop, bland annat. Förra året nominerades han till Guldäpplet, ett pris som årligen delas ut till någon som förnyat lärandet med stöd av IT i undervisningen.

– Det är viktigt att använda analoga verktyg. Men elever som har svårt för att teckna kan hitta entusiasm om de får arbeta digitalt. Det finns studier som visar på könsskillnader i prestation i bildämnet, och jag ser att digitala verktyg jämnar ut dem.

I dag kan han inte tänka sig att arbeta med något annat. Som bildlärare har han hittat sin roll. Och den blir bara bättre, eftersom engagemanget växer med ­erfarenheten.

– Det finns en lustfylldhet omkring barn som skapar, jag får vara med om det varje dag. Att sitta och skapa projekt är också jätteroligt, jag ser framför mig hur kul de kommer att ha med det jag planerat för dem.

Projekten funkar inte alltid som de ska från början. En viktig lärdom för eleverna är å andra sidan att skruvande är en del av den skapande processen. Men hur vet han när han har hittat rätt?

– När eleverna börjar prata om skapan­ det, då är det flow. När de slutar prata om vad de ska göra i helgen har jag lyckats.

Skrattet är stort. Tonåringars erkännande lär man sig efterhand att hitta i det lilla.

Text MARIKA SIVERTSSON Foto ULRICA ZWENGER

Nr 4 2019

21

ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Adolfsbergsskolan

Lyckat ­lagbygge på ny skola

arbetsmiljön på Adolfsbergs­ skolan. Terhi Bisander träffar alla nya föräldrar redan första skoldagen och klargör kommu­ nikationsvägarna i skolan.

– Missnöje ska alltid fram­ föras till mig, aldrig till den enskilda läraren. Vi hjälps åt att svara föräldrar skriftligt om det behövs, och två personer har alltid läst texten innan den skickas, säger Terhi Bisander.

Linda Lam är förstelärare inom digitalisering och kom till skolan i augusti förra året.

Rak kommunikation, välkomnande arbetsklimat och ett lyckat – Den här skolan är annor­ lagbygge. Det är några av förklaringarna till att medarbetarna lunda jämfört med de arbets­ på den nya Adolfsbergsskolan i Bromma är så nöjda med sitt platser jag har varit på tidigare. arbete. Skolan ligger i topp bland grundskolorna i Stockholms Alla bryr sig och ställer upp, stads medarbetarenkät. säger Linda Lam. Rektor Terhi Bisanders ledar­ Det är svårt att hitta till ny­star­ få skolvägen lite lustbetonad och skap är en del av förklaringen. tade Adolfsbergsskolan som är landade i ett ”gåtåg”, berättar – Hon lyfter oss och klima­ inrymd i ett stort kontorshus i Sussi Molinsky, som är sam­ tet här är varmt och välkom­ ett industriområde i stadsdelen ordnare i förskoleklasserna. nande. Då ställer man själv Mariehäll i Bromma. Skolan Det innebär att pedagoger upp för henne och kollegerna, upp­tar två våningsplan och före­ enligt ett schema varje morgon konstaterar läraren Malin tag i olika branscher är närmas­ till fots möter föräldrar och Olsson, som varit med sedan te grannar. barn vid Mariehällstorget för start.

– Vi ska bli en F–6-skola men att sedan promenera till Adolfs­ Terhi Bisander själv ger flera har ännu bara elever i förskole­ bergsskolan på ett långt led förklaringar till framgången. klass och årskurserna 1–2, tillsammans.

En är att hon haft möjlighet ­to­talt 190 barn, berättar rektor – Förtroendet vi hade byggt att bygga sitt lag från start.

Terhi Bisander, som fick upp­ med vårdnadshavarna stärktes – Eftersom vi är en ny skola draget att starta skolan förra ytterligare, konstaterar Sussi har jag kunnat välja min per­ året, för att avlasta den när­ Molinsky. sonal. Jag är väldigt tydlig med belägna Mariehällsskolan. vad jag förväntar mig, och jag Trots de stora utmaningarna Just kommunikationen med ställer höga krav. Den som får med att få en ny organisation vårdnadshavarna har bidragit erbjudande om jobb väljer ju på plats har pedagoger och till den goda psykosociala också mig som chef, säger hon. övrig personal på kort tid blivit ett sammansvetsat gäng.

– Vi har alla fullt fokus på eleverna och deras behov och det innebär att vi måste vara väldigt flexibla och kreativa.

Att kunna hitta lösningar och våga lita på den egna förmågan är förutsättningar för att arbeta här, säger Terhi Bisander.

Ett exempel är ”gåtåget” som

kom till för att stärka sam­ hörigheten mellan skolan och eleverna och deras vårdnads­ havare, eftersom skolan ligger lite avsides jämfört med den sedan länge inbodda Marie­ hällsskolan.

– Vi klurade på hur vi skulle 22

Rektor Terhi Bislander (till vänster) tillsam­ mans med lärare Malin Olsson och samordnare Sussi Molinsky.

Det betyder att den som börjar på Adolfsbergsskolan ska gilla rak kommunikation, inte prata bakom ryggen och ställa upp för kollegerna.

– Själv lever jag upp till det.

Jag är tillgänglig och jag sitter med på lunchen, inte som chef utan som kollega och medmän­ niska. Och jag rycker självklart in överallt där det behövs, från att sopa golvet i köket till att portionera ut maten i corona­ tider, säger hon.

Men en inte oviktig del är ekono­

min. För utan pengar går det inte att anställa tillräckligt med personal och då blir arbetsmil­ jön slitsam, även med de bästa föresatser.

– Jag har valt att lägga peng­ arna på lärartjänster och extra fritidshemspersonal. För att det ska gå ihop ekonomiskt avstår jag från att ha en biträ­ dande rektor. Här hjälps vi åt även med det administrativa, säger Terhi Bisander.

Det finns därmed interna vikarier att ta till när någon är sjuk eller har semester.

– Det ger en minskad arbets­ belastning. Extra personal kos­ tar visserligen pengar, men har man det väldigt tajt så kostar det mer att ta in vikarier utifrån.

Text MARIANNE HÜHNE VON SETH Foto ROBERT BLOMBÄCK

MEST NÖJDA MEDARBETARE 2019 GRUNDSKOLOR: Adolfsbergsskolan, 92. Bobergs­skolan, 92. Tullgårds­ skolan, 89. Observatorielundens skola, 88. Ekens skola, 87. Söder­ malms­skolan, 87.

GYMNASIESKOLOR: Stockholm Science and Innovation School (SSIS), 94.

P A Fogelströms ­gymnasium, 90.

Stock­holms ­transport- och fordons­ tekniska ­gymnasium (STFG), 89.

Siffrorna anger det aktiva medskapande­ index (AMI) som räknas fram utifrån den årliga medarbetarenkäten.

Nr 4 2020

Bagarmossens skola ATTRAKTIV ARBETSGIVARE

Utbyte med mersmak – Att ta emot en VFF-student ger mer än det kostar. Jag får tips om aktuell forskning inom vårt område. Och lärare på skolan som fått handledning av en VFF-student berättade efteråt att det givit nya infallsvinklar på situationen de behandlat.

”Vi får in andra ögon som ser verksamheten på nya sätt”, säger specialpedagog Jonas Drougge.

Det berättar Jonas Drougge, specialpedagog på Bagarmos­sens skola, som för snart två år sedan sade ja till att vara kontaktperson för lärare som går vidareutbildning på Stock­holms universitet för att bli special­ pedagoger eller speciallärare. För­kort­­ ningen VFF står för verksamhetsförlagda fältstudier och ingår i utbildningen som omfattar sammanlagt 90 högskolepoäng.

– Jag måste erkänna att innan vi bör­ jade ta emot de här studenterna visste jag inte vad VFF betydde. Blivande lärare på verk­sam­hets­förlagd utbild­ning, VFU, brukar vi ha, men det här är första gången skolan tar emot erfarna lärare som vidare­ utbildar sig, säger han.

Fältstudierna sker under utbildningens andra termin och innebär att studenterna har olika uppgifter som de ska utföra på skolan. Det kan handla om att handleda lärare i ett arbetslag, specialstudera ele­ver, observera klasser, men också till exempel att skolan själv föreslår något problem­ område som behöver belysas.

Jonas Drougge konstaterar att för honom

som kontaktperson är det betydligt mind­re tidskrävande än att vara handledare för en VFU-student.

– Min uppgift är att se till att VFF-­ studenterna kan göra vad de ska göra. Jag förmedlar kontakt om de ska handleda personal och jag ordnar med lärare om det handlar om att specialstudera elever.

För skolan och dess lärare finns ytter­ ligare fördelar, påpekar Jonas Drougge.

– Vi får in andra ögon som ser verksam­ heten på nya sätt och ger andra infalls­ vinklar, och lärarna får ta del av nya rön inom sitt område. Dessutom knyter sko­ lan nya kontakter; VFF-studenterna kan ju så småningom bli anställda här som specialpedagoger och speciallärare.

I höst är han kontaktperson för sin fjärde VFF-student.

Nr 4 2020

– Egentligen önskar jag att jag hade ännu mer tid, då skulle jag vilja sitta med när studenterna handleder lärarna.

För egen del tycker Jonas Drougge också att det vore intressant om utbild­ ningsförvaltningen varje år arrangerade ett seminarium för alla kontaktpersoner om hur specialpedagogiken hålls levande ute i verksamheten.

Christina Rydén är projektledare på utbild­

ningsförvaltningen och ansvarig för att placera ut universitetets VFF-studenter på stadens skolor. Hon vill gärna att fler ska få upp ögonen för de här studenterna och betonar att det handlar om en vinnvinn-situation.

– Studenten kan göra väldigt mycket på egen hand och skolan får in en person som ser vad lärarna gör och hur de arbe­

tar. Nå­gon som kan ställa fräscha frågor.

Kon­takt­personens uppdrag är heller inte lika tidskrävande som för en VFUhandledare.

Cirka 40 VFF-studenter placerar Chri­­s­ tina Rydén ut varje termin. Och hon tycker att det går allt lättare. Men behovet av specialpedagoger och speciallärare i stadens skolor växer. Exempelvis är 25 pro­ cent av specialpedagogerna äldre än 61 år.

Från slutet av oktober söker utbildnings­ förvaltningen fler kontaktpersoner inför vårterminen 2021.

– Helst bör det förstås vara specialpeda­ goger eller speciallärare för att det ska bli ett professionsutbyte. Men det fungerar också med biträdande rektor eller förste­ lärare som arbetar med de här frågorna, säger Christina Rydén.

Text INGELA ÖSGÅRD Foto MARC FEMENIA

Vill du bli kontaktperson för en VFF-student? Mejla christina.ryden@edu.stockholm.se senast den 15 oktober.

23

MÖJLIGHETERNAS STOCKHOLM Isabel Smedberg-Palmqvist

Isabel SmedbergPalmqvist (L) är skolborgarråd i Stockholm sedan i mars i år.

”Skolan är det ­viktigaste vi har” universitet, men även arbetslivserfarenhet från hotell, restaurang, förskola och krimi­ nalvården.

– Min bakgrund skiljer sig från många andra politikers. Jag gick med i ett parti vid 36 års ålder, säger Isabel SmedbergPalmqvist.

Hon sitter i en fåtölj på sitt eleganta I mars slutade Lotta Edholm som skol­ arbetsrum i Stadshuset. Det är en av de bor­garråd i Stockholm och efterträddes av sista dagarna av sommaren och fönstret Isabel Smedberg-Palmqvist. Hon är liberal, står vidöppet. Den friska vinden från född och uppvuxen i Södertälje och stock­ Riddarfjärden ger nödvändig svalka. Skol­ holmare sedan 1992. På meritförtecknin­gen borgarrådet ger en snabb beskrivning av finns en juristexamen från Stockholms sin egen skolgång.

Som nytillträtt skolborgarråd s­ tälldes Isabel Smedberg-Palmqvist inför rege­rin­ gens blixtbeslut att gå över till distans­­ undervisning på gymnasieskolorna. Efter en mycket ovanlig vår blickar hon nu fram­åt. En av de viktigaste ­frågorna un­ der mandatperioden är lik­vär­dig­heten.

24

– Jag satsade på basket, inte skolan, men hade ändå hyfsat lätt för mig. Senare läste jag upp mina betyg på komvux och fick en andra chans.

När hon ska berätta om en person som var betydelsefull under skoltiden knäpper hon händerna under hakan och blickar ut mot vattnet en lång stund.

– Jag har gått i skolan så himla många år och har präglats av mina lärare. Men det fanns en syokonsulent som ifrågasatte mina val hårt. Jag blev provocerad och ville bevisa att jag faktiskt visste vad jag ville göra. När jag tog min juristexamen Nr 4 2020

Isabel Smedberg-Palmqvist MÖJLIGHETERNAS STOCKHOLM

­ istansundervisning är mer planerad och d inte lika krävande. Vi har lärt oss att leva med den här pandemin och skolan måste försöka hitta tillbaka till sitt normala läge.

Men det finns lärare som varit helt uttröt­ tade och då måste rektorerna ta ansvar för att det finns utrymme att återhämta sig.

Medan gymnasierna undervisade på ­distans fortsatte grundskolorna att vara öppna.

– Jag har varit ute så mycket som möj­ ligt för att träffa elever, lärare och rekto­ rer på plats, men vi har träffats utomhus.

De flesta lärare har varit väldigt positiva till att hålla grundskolorna öppna. Det har varit väldigt lite kritik, säger Isabel Smedberg-Palmqvist.

Hur kommer pandemin att påverka Stock­ holms skolor långsiktigt?

tänkte jag på honom: ”Nu du!”.

Motståndet triggade motivationen. Även valet att engagera sig politiskt skedde i ett slags revolt. Det var efter mordet på ut­rikes­ minister Anna Lindh 2003.

– Det blev en speciell debatt i Sverige om att hon skulle ha försummat sitt familje­liv för att hon var politiker. Det var fruktans­ värt. Ska inte kvinnor kunna vara politiker? tänkte jag och bestämde mig för att gå med i ett parti.

Det blev Liberalerna. Sedan dess har Isabel

Smedberg-Palmqvist hunnit vara stads­ delspolitiker hemma i Bromma samt leda­mot i socialnämnden, exploaterings­ nämnden och kommunfullmäktige. Före utnämningen till skolborgarråd den 2 mars var hon biträdande partisekreterare.

Tidigt under pandemin bestämde sig Isabel Smedberg-Palmqvist för att arbeta Nr 4 2020

på plats i Stadshuset.

– När jag ber alla grundskolor att vara öppna måste jag finnas här för att svara på frågor och hantera eventuell kritik, säger hon.

Vårens arbete skedde i två parallella spår. Dels det vanliga långsiktiga arbetet, dels det dagliga som rörde coronapan­de­min, vilket krävde snabba beslut och anpass­ ningar. En av de första frågorna var över­ gången till distansundervisning på gym­ nasiet, som hon följde noga.

– Lärarna hade det oerhört tufft i början.

Det var en snabb omställning utan plane­ ringstid. Men de kom in i det väldigt bra.

Många gymnasielärare vittnar om att det har varit mer krävande att undervisa på dis­ tans. Somliga överväger att gå ner i arbets­ tid eller sluta. Hur ska de orka i höst?

– Jag hoppas att de fick möjlighet att vila upp sig över sommaren. Höstens

– Vi har inte gjort några utvärderingar, men jag hoppas att vi kan göra det och ta med den kunskapen framåt. En lärdom är att distansundervisningen inte kan ersätta lärarna på plats. Det är jag helt övertygad om. Men en del undervisning kan fortsätta att vara på distans om det lämpar sig.

Hon nämner elever som tidigare varit hemmasittare och som fick full närvaro vid distansundervisningen.

– Vi vet med viss säkerhet att de elever som har haft svårt att vara i skolan ökade närvaron och plötsligt kunde få betyg i något ämne. Det ska vi verkligen ta med oss, att skapa möjligheter för dem som är hemma.

Om digitaliseringen av skolan går snabbt i vanliga fall tog den stormsteg i samband med pandemin.

– Jag har träffat lärare som säger att de inte trodde att de skulle klara det. Nu är det mycket mer digitala möten och vi har tagit stora steg, säger Isabel SmedbergPalmqvist.

Hon säger sig själv ha ”hela livet i mobilen” och talar om ”balans och sans” mellan det digitala och analoga.

– Forskning har visat att det är bra för minnet och inlärningsförmågan att skriva för hand. Det är ett problem när elever sit­ ter med mobiler och surfplattor hela tiden.

Ett viktigt digitalt verktyg är Skol­platt­ form Stockholm. Hittills har den kostat 675 miljoner kronor, men har sedan lan­ seringen 2018 kritiserats hårt för att inte fungera som den ska. Utvärderingarna visar även att arbetsprocessen präglades av allvarliga brister. ► 25

MÖJLIGHETERNAS STOCKHOLM Isabel Smedberg-Palmqvist

Vad var det som gick fel?

– Det var ett projekt som pågick alldeles för länge och omfattade för mycket på en gång. Man tog ett alldeles för stort grepp och hade kanske lite orimliga förväntningar.

Sedan var det mycket konsulter och kunskaps­överföringen över tid fungerade inte. Man hann aldrig dra några lärdomar.

Isabel Smedberg-Palmqvist är kritisk till den höga kostna­ den men fast besluten att göra det bästa av Skolplattformen.

– Nu ska vi se till att den fun­ kar. Det fanns mycket som var bra och den har fått lite upp­rät­ telse, men det finns justerin­gar som behöver göras. Att ha en gemensam plattform för betyg, information och kon­tak­ter är en perfekt idé, men en utma­ ning som visat sig lite väl stor.

tidigt ökar löner och andra kostnader, vilket tvingar såväl skolor som central förvaltning att göra nedskärningar.

Under samma period ska skolresultaten förbättras. Det kan verka motsägelsefullt.

– Budgeten är stram och med tanke på rådande pandemi kom­ mer det ekonomiska läget att vara än tuffare inför 2021. Stock­ holms stad har dock i många år haft en högre elevpeng än resten av gymnasie­regionen. I budge­ ten gör vi prioriteringar som får indirekt verkan på elever.

Det är en mål­konflikt som man ständigt ställs inför. Om jag fick bestämma så skulle jag lägga mer pengar på skolan.

En budgetpost som ökar stadigt är lokalkostnaderna.

– Det är en fråga jag jobbar med varje dag. Hur ska vi få mer pengar till undervisning och kunna lägga mindre på ­hyror? Just nu granskar vi var­ enda skolsatsning, alla om­ byggnader. Vad kan vi stoppa, minska eller hyra i stället för att bygga själva?

En annan svår fråga att lösa är

den om likvärdighet. En djup klyfta skär genom Stockholms skolor. På vissa grundskolor är mindre än varannan elev behörig till gymnasiet efter årskurs 9.

– Likvärdigheten är den

absolut största utmaningen.

Stockholms stad har arbetat länge med att öka likvärdig­ heten genom det socioekono­ miska stödet. Det kommer vi att fortsätta att prioritera.

Kanske blir det mindre klasser och mer stöd till skolorna så att lärarna verkligen kan undervisa.

– Vi har också infört ett löne­ tillägg som rektorer på skolor i utsatta områden kan ge till sin personal, inte bara lärare. Vi har otroligt ambitiösa rektorer och de bästa lärarna ska vara där de gör störst nytta.

Text ANNELIE DREWSEN Foto ULRICA ZWENGER

Med två år kvar till nästa val

stortrivs Stockholms skolbor­ garråd på jobbet, även om hon sover lite sämre än tidigare.

– Det är ett stort ansvar.

Alla elever ska ha tillgång till en bra skola, oavsett bakgrund.

Skolan är det viktigaste vi har och den viktigaste skyddsfak­ torn i ungas människors liv. Det ansvaret väger tungt och vi politiker är ytterst ansvariga.

Under sin mandattid vill Isabel Smedberg-Palmqvist att fler elever får behörighet till gymnasiet och att fler går ut gymnasiet med examensbevis.

Den satsning hon helst pratar om handlar om särskilt stöd, något hon kopplar till trygghet och arbetsro både för elever och lärare.

– Lugn och ro i skolan är en förutsättning för att lärarna ska kunna undervisa och eleverna ta till sig nya kunskaper. En nyckel är den satsning vi gör på särskilt stöd där varje skola ska ha särskilda under­vis­nings­ grup­per och varje stadsdel ha resurs­grupper för de elever som behöver ytterligare stöd. Årets budget är dock tuff, inte minst för gymnasieskolan där schablonbeloppet per elev sänks med 0,1 procent. Sam­­ 26

”Skolan är så central för människor.

Lärarna lycka­ des hålla i gång ett fungerande samhälle och fick ett väl­ förtjänt tack”, säger Isabel SmedbergPalmqvist.

Nr 4 2020

Kista grundskola SOCIALA MEDIER

lagstift­ningen följs. Övrig personal mejlar text och bilder till henne. På Instagram kan följarna gilla bilderna, men inte kom­ mentera. Det är ett sätt att förebygga oväl­ komna kommentarer som skulle ha be­ hövt hanteras utanför arbetstid.

Vid sidan av skolans gemensamma konto har även några klasser och arbetslag egna konton på Instagram. En av dem är lågstadieläraren Rebecca Dey. Hon delar med sig av vardagen i sin klass på kontot @superklassen3A. – Klasskontot är öppet och jag har sam­ lat in medgivande från föräldrarna. Barn som inte får synas kan jag fotografera bak­ ifrån. Jag har informerat tydligt på föräldra­ möten om klasskontot och skolans konto.

Hon märker att föräldrarna tittar på bilderna hemma och visar för sina barn.

Ibland vill eleverna att hon ska ta en bild och publicera. För Rebecca Dey är Insta­ gram ett sätt att utbyta erfarenheter med andra lärare, samtidigt som det är en kanal för relationen till vårdnadshavarna.

”Välj oss från början!”

Precis som andra rektorer på de kommu­

nala skolorna funderar Per Wadman på hur skolan kan få eleverna att stanna kvar hela grundskoletiden. Inför årskurs 4 blir Läraren Rebecca Dey och rektor Per vissa vårdnadshavare intresserade av Wadman på Kista någon av de fristående skolor som finns grundskola når i området. När Internationella engelska ut på ett nytt sätt med Instagram. skolan precis hade öppnat i Kista tappade man två av tre klasser från årskurs 3 till 4.

Nu är tappet hälften så stort.

– Omflyttningen är ett av våra största problem. Ibland får vi tillbaka elever som har tappat ett år eller mer, för att det inte Allt fler skolor väljer att synas i s­ ociala lärare och elever. För de tekniska lösning­ har funkat på den nya skolan. Den kom­ medier. På Kista grundskola har Insta­ arna tog man hjälp av den kommunika­ munala skolan måste lösa det. Vi vill visa gram blivit en viktigare kanal än skolans tionsbyrå som utbildningsförvaltningen att vår verksamhet är så bra att man kan webbplats. hade upphandlat. välja oss från början. Det gäller alla kom­ – Vi vill visa att vi gör otroligt mycket – Men det blir inaktuellt efter en tid munala skolor. bra saker i den vanliga undervisningen, eftersom det finns lärare som inte jobbar Ett nyckelord i sammanhanget är konti­ säger rektor Per Wadman. kvar här. Vi kan inte göra en ny broschyr nuitet. Att skolan har koll på vad eleverna varje år, så vi har i stället valt att ha ett kan och behöver stöd med, årskurs för års­ Liksom flera andra kommunala skolor har flöde i sociala medier som gäller hela sko­ kurs. Han menar att den negativa stämpel Kista grundskola valt att satsa på Insta­ lan, säger Per Wadman. som kommunala skolor fått i vissa områden gram för att berätta om sin verksamhet. inte speglar just skolan, utan en allmän – Vi såg att hemsidan hade så få be­sö­ Samtidigt finns det något bestående i vad bild av området. kare, så det var inget bra redskap för att en skola är och står för, något som förblir Intendent Malin Bergh inser att det är nå ut längre. Instagram har blivit ett av de detsamma oavsett om det sker vissa föränd­ svårt att bryta den bilden med ett Insta­ viktigaste forumen för att nå elever, för­ ringar i personalen. Det är det som ska gramkonto. äldrar och andra intresserade, säger Per synas även i sociala medier, menar han.

– Jag tror tyvärr inte att det ger så Wadman som varit rektor på Kista grund­ – Vi kan visa vad skolan gör. Det finns mycket som jag skulle vilja. Med tanke på skola i tio år. en negativ bild av skolor i området, så vi att vi har 690 elever borde vi ha lika många För fyra år sedan tog skolan fram en har lite att bryta mot. Där kan vi visa att följare, men det har vi inte. Vi jobbar ändå informationsbroschyr. Samtidigt gjordes vi gör otroligt mycket bra saker i den van­ hårt för att visa elever och vårdnadshavare filmade intervjuer som publicerades på liga undervisningen. Det är vår verklighet. att vi är en bra skola. För det är vi.

Instagram. Skolans personal har tagit Instagramkontot sköts av intendent Text ANNELIE DREWSEN Foto ROBERT BLOMBÄCK fram innehållet och i filmerna syns både Malin Bergh som har koll på att GDPRNr 4 2020

27

PROFILEN Stefan Ljungdahl

”Det som driver mig är eleverna, att jobba tillsammans med dem och få dem att nå målen”, säger Stefan Ljungdahl.

I sitt rätta element 28

Nr 4 2020

Stefan Ljungdahl PROFILEN

Goda relationer, höga förväntningar och feedback. Tre hörnstenar för elevernas lärande, enligt Stefan Ljungdahl, lärare i Tensta sedan 32 år. Med en tydlig ­första lektion lägger han r­ ibban för den nya terminen och ser fram emot höstens Nobelarbete.

D

Text KARIN SÖDERGREN Foto ULRICA ZWENGER

et här är mitt klass­rum, svensksalen. Här är det jag som bestämmer.

Budskapet är tufft men rösten mjuk och lugn. Det är första gången de möts i skarpt läge, de nya sjuorna på Enbacksskolan i Tensta och deras lärare i svenska, Stefan Ljungdahl.

– Målet med den här lektionen är att jag ska lära mig era namn och att ni ska skriva ett brev till mig om er själva. Jag skriver upp målen för lektioner här, fortsätter Stefan Ljungdahl och pekar på hörnet av den vita tavlan där det han just sagt står skrivet i grönt.

Framför honom i rader, med några decimeter mellan

bänkarna, sitter 20 elever. Möbleringen i sal 155 är coronaanpassad. Flickorna har valt raden längst ner.

Pojkarna är i klar majoritet och fyller de två första raderna. Stefan Ljungdahl börjar med några råd till klassen.

– På högstadiet kommer ni att möta många lärare.

Tänk på att visa er bästa sida för dem. Alla lärare är olika och har olika idéer om hur de vill ha det. I mitt klassrum får ni välja plats själva. Men om det inte fungerar så flyttar jag på er.

I år är det trettioandra gången Stefan Ljungdahl startar en klass i Tensta efter sommarlovet. Hit kom han 1989 som ny­examinerad lärare i svenska, svenska som andraspråk och engelska, och här har han trivts och stannat. Att nästan alla elever har ett annat modersmål än svenska ser han inte som något problem. Idén att blanda elever från olika stads­delar tror han inte på.

– Närhetsprincipen är viktig, att man går i skolan där man bor. Alla olika språk och kulturer här är uppfriskande. Jag gillar det. Att få eleverna att klara Nr 4 2020

skolan är det verkliga integrationsarbetet.

Den första lektionen är central när man får nya elever, anser Stefan Ljungdahl. Att ge tydliga ramar från början skapar trygghet. Men framför allt gäller det att börja bygga relationer med eleverna.

Han har finslipat upplägget i många år. Först en namnlek som slutar med att han rabblar upp alla elevers namn. Den här gången får han en spontan applåd. Därefter blir det brev­ skrivning. Men först får eleverna Stefans eget brev till dem som han också läser upp.

– Jag är uppvuxen i Småland och har fyra vuxna barn, börjar han men blir ­avbruten.

– Nej, frågor tar vi inte nu. Lyssna bara.

Han är blixtsnabb med att hyssja elever som stör eller pratar utan att ha fått ordet. Men röstläget är lågt och till­sägelsen överstökad på nolltid. Ibland sker den bara med hjälp av ett tecken, två fingrar över munnen.

– Det finns en idé med att vara lågmäld, berättar Stefan Ljungdahl när vi slår oss ner i ett av skolans konferensrum efter lektionen.

– Börjar man här uppe så har du snabbt klassen här uppe också, säger han och visar ljudnivån med en hand mot taket.

Förra året fick Stefan Ljungdahl och Enbacksskolan

frågan om att ta över skolbesöken för årets No­bel­ pristagare i litteratur. De var inte sena att nappa.

– Det blev lite ont om tid, men vi rodde det i land tack vare våra fantastiska elever. Efteråt var de så stolta och skrev att mötet med Olga Tokarczuk var det häftigaste de varit med om. Då blev jag också väl­ digt stolt och glad, berättar han.

Snart ska årets Nobelarbete dra i gång. Niorna läser och skriver om Nobel från olika perspektiv och om tidigare pris­tagare. Men om det blir ett fysiskt möte med författaren i år är osäkert. ► 29

PROFILEN Stefan Ljungdahl

Att få eleverna att klara s­ kolan är det verkliga ­integrations­arbetet.

STEFAN LJUNGDAHL GÖR: Förstelärare i svenska och svenska som andraspråk på Enbacks­skolan i Tensta.

BOR: Södermalm.

GILLAR: Ett gott skratt.

OGILLAR: Prestige.

PÅ LEDIGA STUNDER: Spelar i band, orienterar.

LÄSER: Just nu Annika Norlins novellsamling ”Jag ser allt du gör”.

LYSSNAR PÅ: Väldigt varierande men David Bowie är lite av en husgud.

BÄSTA LÄRARMINNE: När han märkt att det vänder för elever som inte haft det så lätt i skolan, och att se glädjen hos eleverna när även de märker det.

30

– Det kanske blir på distans. Men vi ska jobba med det i alla fall eftersom det är så givande. Eleverna skriver ju inte bara för sin lärare utan även för en pu­ blik. Svenska Akademien till exempel. Då gäller det att snäppa upp lite.

Stefan Ljungdahl jobbar alltid mycket med gemensam läsning av skönlitteratur i klassrummet. Bokens innehåll blir ofta avstamp för djupare diskussioner om etik, moral och olika livsfrågor.

– Vi brukar röra oss från ungdoms­ böcker i sjuan till vuxenlitteratur i nian. ”Möss och människor” av John Steinbeck är en favorit. ”Han kallar sig Esmeralda” av Ritta Jacobsson är en bok jag börjat med på senare år som brukar ge bra dis­ kussioner om nätetik och gromning.

Att det blev svenska och svenska som andraspråk för Stefan Ljungdahls del var inget aktivt val. Han ville från början bli idrottslärare och provade jobbet hemma i Småland under en termin. Men ämnet passade honom inte, säger han, så i stäl­ let började han läsa engelska som en­ sta­ka kurs och kom så småningom in på sitt andrahandsval på lärarhögskolan.

– Men mitt intresse för svenska som andraspråk öppnades när jag fick jättebra engagerade lärare och kom ut på praktik. Ämnet var nytt då och efter examen bör­ jade jag jobba i förberedelseklasser på Kämpingeskolan i Tensta.

I framtiden hoppas Stefan Ljungdahl att alla lärare har andraspråkskompetens med sig från sin utbildning, men att ämnet svenska som andraspråk ändå finns kvar.

– Andraspråksmetodiken mår alla bra av.

Det som håller honom kvar på En­backs­ skolan är stämningen, både bland elever och personal.

När Kämpingeskolan lades ned flyttade – Jag har otroligt bra kolleger, vi har ett hög­stadiet till Enbacksskolan. I dag är öppet arbetsklimat och samarbetar. Man ämnet svenska som andraspråk helt inte­ är inte ensam hela tiden. Vi gör besök i grerat i den vanliga svenskundervisningen varandras klassrum och ger feedback. på skolan. Alla elever gör samma sak sam­ Att skolan är liten spelar också in. På tidigt i samma klassrum. Bara bedöm­ högstadiet går 120 elever i tre klasser, ningen skiljer. cirka 40 i varje.

– Förenklat kan man säga att jag inte – Jag känner alla elever i högstadiet vid har lika höga krav på den språkliga kor­ namn och har nästan alla i svenska. rekt­heten för dem som läser svenska som Varje klass är uppdelad i två grupper. andraspråk. Men i åttan och nian är det I den ena går elever som behöver lite mer många som utvecklas mycket. När även hjälp. I alla kärnämnen har den gruppen skriftsprå­ket sitter flyttar jag över dem därför alltid två lärare på lektionerna. till svenskan.

– Tvålärarsystemet gör att vi kan jobba Nr 4 2020

Stefan Ljungdahl PROFILEN

HALLÅ DÄR …

FOTO HÅKAN ELOFSSON

… Cilla Dalén, bibliotekarie på Enbacks­skolan i Tensta, som till­ delades Ingvar Lund­bergpriset på 100 000 kronor i våras.

”Jag var ilsknare när jag var ung, hade ett rykte om mig att vara sträng. Nu är jag ganska stillsam i klassrummet”, konstaterar Stefan Ljungdahl.

varierat, gå iväg med en mindre grupp när det passar eller jobba alla ihop i klass­ rummet.

Någon särskild metod har han inte.

Snarare ett batteri av metoder och uppgifter.

– På så vis kan jag vara flexibel, ändra och göra saker på olika sätt beroende på vad gruppen behöver.

Han är arbetslagsledare och förste­lärare

och har ett särskilt ansvar för att utveckla bedömningen på skolan. En käpphäst är att ge feedback snabbt på allt eleverna gör, men utan att ge något betyg, en bok­ stav.

– Vi använder bara betyg i slutet av ter­ minen, i det summativa. I stället försöker vi hela tiden titta på förmågor, vad som behöver utvecklas, vad som är uppnått och vart man är på väg – och kommuni­ cera det till eleverna.

På de tre decennier som gått sedan Stefan Ljungdahl började som lärare Nr 4 2020

tycker han att skolan blivit bättre. Den nuvarande läroplanen och det nya betygs­ systemet har gjort det lättare att vara lärare, anser han.

– Tidigare var allt luddigare, jag var luddigare hela jag och man visste inte ­alltid vad man höll på med.

Han betecknar sig själv som en lång­ distansare som nöter på mot ett mål. Han hjälper eleverna förbi olika checkpunkter och i nian kommer han och eleverna till slut i mål. På fritiden är orientering ett stort intresse, så symboliken ligger nära till hands. Är du en likadan lärare i dag som när du ­började för 32 år sedan?

– Verkligen inte. Jag var ilsknare när jag var ung, hade ett rykte om mig att vara sträng. Nu för tiden är jag ganska stillsam i klassrummet. Det är sällan jag behöver höja rösten. Eleverna vet var de har mig, jag är på plats. Här är Stefan.

En trygghet förhoppningsvis.

Vad betyder priset för dig?

– Det är förstås jättefint att få ett sådant här pris. Det har tidigare mest gått till läsforskare och jag tycker att det är mycket bra att skol­­ bibliotekets betydelse lyfts fram i år.

I prismotiveringen betonas ditt engagerade arbete för att ut­ veckla elevernas läsning. Vad är knepet?

– Jag har inget knep. Jag har i 13 år arbetat på heltid som skol­ bibliotekarie på skolor med cirka 400 elever. Då har man tid att samverka med lärare – vi sporrar och lär av varandra. Jag brukar ta emot alla klasser i årskurserna F–3 varannan vecka och de äldre några gånger per t­ ermin på lektionstid för att stimulera till läsning.

Jag möter även elever i b ­ iblio­te­ket på deras fritid, både under raster och efter skoltid. För den som är intresserad och vill få tips finns det en blogg på Pedagog Stockholm, ”Vad gör de i biblioteket?”, där jag berättar om mitt arbete.

Hur tänker du använda pris­ pengarna?

– En del går rakt in i min egen plånbok, en del ger jag till mina barn och Svenska Afghanistan­ kommittén och den tredje delen har föreningen Textpiloterna fått.

Den ska användas till priset Läs­ plogen som kommer att delas ut till grundskoleelever i Tensta som gör något läsfrämjande.

Text TOMAS BANNERHED

Priset delas ut av förlaget Natur & Kultur och är ­instiftat till minne av professorn i psykologi Ingvar Lundberg, internationellt erkänd fors­ kare inom ­läs- och skrivutveckling.

31

ARBETSMILJÖ Lärare mest drabbade

TÄVLING

Vinn biobesök Läs tidningen och var med och tävla.

Bland alla som svarar rätt drar vi tre vinnare som får var sitt presentkort med två biobiljetter. Lycka till!

1 Hur länge har svenskläraren Stefan Ljungdahl arbetat i Tensta?

1 27 år X 32 år 2 37 år 2 Vem är skolborgarråd i Stockholm?

1 Lotta Edholm X Isabel Smedberg-Palmqvist 2 Lena Holmdahl 3 Vad står förkortningen VFF för?

1 Verksamhet för fritidshem X Verksamhetsförlagda fältstudier 2 Verksamhetsförlagd fortbildning 4 Vilket tjusigt pris tilldelades ­bibliotekarien Cilla Dalén i våras?

1 Ingvar Lindqvistpriset X Ingvar Lundbergpriset 2 Svenska Akademiens ­svensk­lärarpris 5 Vilken skola arbetar bildläraren Chris Stayne på?

1 Stockholm Science and Innovation School (SSIS) X International School of the Stockholm Region (ISSR) 2 Rödabergsskolan Skicka din tipsrad senast den 13 oktober till tomas.bannerhed@ edu.stockholm.se eller till LÄRA, Utbildnings­förvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Ange var du arbetar och din hempostadress så att vi kan skicka presentkortet om du vinner.

Vinnare i nummer 3/2020 blev Kerstin Linke, Bredängsskolan, Pia Marin, gymnasiestaben, och Sebastian Olsson, Knutbyskolan.

Rätt rad var 1, 2, 1, 2, 2.

32

”Ta hand om ­rösten i tid” Rösten är ett av lärarens viktigaste ­verktyg. Ändå är det få som ägnar den en tanke – så länge den fungerar.

– Vi borde ta hand om rösten mer och vi borde göra det i tid, säger Annika Szabo Portela, logoped och forskare med fokus på arbetsrelaterade röststörningar.

Sjukskrivningar på grund av röstproblem är vanligare än vad många tror. Problem med rösten hänger också ofta ihop med stress. Spänningar i nacke och axlar på­ver­ kar musklerna runt halsen, och ­rösten får då svårt att verka fritt. Och omvänt kan problem med rösten leda till att man ­känner sig stressad.

– Vi ser att många som får problem med rösten är mitt i livet. De har familj och en aktiv fritid, vilket innebär att de använder rösten hela tiden, och till sist blir det för mycket. Vid sidan av att man får svårt att sköta sitt jobb, inverkar röst­ trötthet också på vårt sociala liv. Många som drabbas drar sig tillbaka eftersom det blir för ansträngande att umgås med familj och vänner. Det kan i sin tur leda till ned­ stämdhet, säger Annika Szabo Portela.

Undersökningar visar att av de yrken som

är extra drabbade av rösttrötthet ligger lärare i topp, ungefär 13 procent får pro­ blem. Musiklärare, som behöver över­ rösta instrument, och idrottslärare, som ofta höjer rösten eftersom de står på viss distans från eleverna i en miljö med dålig akustik, är mest utsatta. Men det drabbar hela lärarkåren.

– Lärare har svårt att ta paus, och även när de har rast pratar de med både kolle­ ger och elever, och de kanske äter lunch i en bullrig matsal. Om man anstränger rösten behöver man också återhämtning, förklarar Annika Szabo Portela.

– Vi kan se att hos lärare är rösten ofta lite bättre efter ett lov eller efter helgen.

Men om rösten aldrig får återhämta sig blir den svagare. Man blir hes och kan

i vissa fall till och med tappa rösten.

Heshet är något som många upplever i samband med till exempel en förkylning.

Det är normalt och går över när vi blir friska. Men återkommande problem med en hes röst som inte riktigt bär samt harklingsbehov bör man ta på allvar, tycker Annika Szabo Portela.

– Om problemen inte försvinner ska du gå till en logoped. Man måste ta hand om alla delar av kroppen, även stämbanden.

Hur stor röstbelastning kroppen tål går

emellertid inte att säga. En del kan prata hela dagarna utan att påverkas. Andra pratar mindre men får ändå problem. Vi är också födda med olika förutsättningar, och många behöver träna på att använda magstödet i stället för halsmuskulaturen.

Kvinnor är ofta mer drabbade än män, eftersom deras stämband är tunnare och vibrerar mer.

En kvinnlig lärares stämband slår sam­ man ungefär dubbelt så många gånger som en manlig kollegas, med ökad risk för förslitning. Klart är också att arbetsmiljön spelar in, och där har arbetsgivaren ett ansvar att arbeta preventivt. Det regleras i arbetsmiljölagen, inom det område som handlar om belastningsergonomi.

– Skolans ledning behöver veta om sitt ansvar och kontinuerligt se över arbetsmil­ jön. Det är också viktigt att ge personalen tillfälle att vila rösten. De lärare som är särskilt utsatta behöver ha luft i schemat, så att de kan varva lektioner med egen administrativ tid där rösten får återhämt­ ning, säger Annika Szabo Portela. Även klassrummen behöver ses över.

Fuktnivå, buller och arbetsställning, allt påverkar rösten. Mindre insatser som inte kostar mycket är att arbeta med ljuddäm­ pande inredning och att dämpa skrapet av stolar mot golvet. Även röstförstärkare i form av portabla headset och dito förstär­ kare är en tämligen billig teknik som ger bra resultat.

Nr 4 2020

Lärare mest drabbade ARBETSMILJÖ

”Många behöver träna på att an­ vända magstödet i stället för hals­ muskulaturen”, säger logopeden Annika Szabo Portela.

Dessutom finns det mycket annat att vinna på att skapa en bra röstmiljö för skolans personal. Forskning visar näm­ ligen att en röst som inte bär fram eller låter ansträngd bidrar till att eleverna tappar koncentrationen. De som har in­lärnings- och koncentrationssvårigheter får ännu svårare att ta till sig information om de inte hör läraren bra.

– Rösthälsa är viktig framför allt för ­lärarna själva, men även ur ett samhälls­ ekonomiskt perspektiv är det angeläget att skolans ledning arbetar för att hålla lä­

FÖREBYGG RÖSTPROBLEM ► Musklerna runt halsen ska vara avslappnade.

Använd magstödet i stället för halsen. ► Vila rösten regelbundet. ► Undvik bullriga miljöer när du är trött i rösten.

Det gäller även umgänge med kollegerna. ► Drick mycket vatten. Stämbanden är extra ­känsliga när de är torra. ► Rökning, kaffe och alkohol förvärrar problemet.

Nr 4 2020

rarna friska. Det är också billigare att jobba proaktivt och preventivt än att få en massa sjukskrivningar.

Sanna Knapp är lärare på Södermalms­ skolan. Hon har ibland känt att hon får ont i halsen när hon anstränger rösten.

För två år sedan använde hon därför sin kompetensutvecklingspeng till att besöka en röstcoach. Där fick hon öva på att andas rätt samt lära sig hur hon ska betona ljud när hon talar.

– Jag har lätt för att prata uppe i halsen

och överanstränga den i stället för att använda magstödet. För mig är det lättare att hitta magstödet när jag inte behöver göra flera saker samtidigt, som när jag läser högt för eleverna. Då kan jag lägga handen på magen och känna hur den hänger ihop med talet och tänka på att inte ytandas, berättar Sanna Knapp.

Det är en övning som hon fortfarande använder sig av, men med lite distans till röstcoachningen konstaterar hon att arbetet med rösten har fått stå tillbaka lite i vardagen och att hon fortfarande kan känna av halsen. I gengäld har hon blivit mer medveten om vikten av att inte anstränga rösten.

– Det gäller att förebygga genom att varken ropa eller hyscha för att eleverna ska lyssna. Jag har en liten plinga som är en signal för dem att jag vill säga något.

Det är ett bra pedagogiskt knep som många lärare använder, och det bidrar till att avlasta rösten, säger hon.

Många lärare behöver öva på att använda rösten rätt, och det var tidigare en del av ­lärarutbildningen. Några högskolor er­ bjuder det fortfarande, i olika omfattning.

– Men det skulle behöva synliggöras mer redan på utbildningen. Lärare behö­ ver vara medvetna om rösten, och redan som nyutbildade veta sina gränser, så att de inte inleder sin karriär med att få pro­ blem, säger Annika Szabo Portela.

Som anställd ska du inte heller dra ut på besvär alltför länge, tycker hon.

– Ju mer det hinner utvecklas, desto längre tid tar det att bli av med det. Det är inte normalt att vara hes en längre tid, så röstsymptom som inte ger med sig på två veckor ska du söka hjälp för.

Text JOHANNA LUNDEBERG Foto ROBERT BLOMBÄCK På Arbetsmiljöverkets webbplats av.se finns en checklista för röstergonomi. Sök på ”belasta rösten rätt”.

33

BOKSIDAN Bästa lästipsen

Läslust, prepp och pepp Lektyr vetgföirriga elever

Behöver du fylla på idébanken nu när hösten kommer? Låt dig inspireras av bokskrivande kolleger! LÄRA tipsar om tre nya böcker om läsfrämjande och ­kreativt skrivande i skolan. ”Läslust i en digital tid” (Gothia Fortbildning) är en snabbläst och fullmatad bok av skolbibliotekarien Tobias Gard och läraren Hülya Basaran om hur läsningen i skolan kan kopplas till elevernas digitala text- och medie­­värl­ dar. Här korsbefruktas välkända modeller för litteraturundervisning med nyare fenomen som booktubers, fanfiction och creepypasta.

Författarna argumenterar bland annat för att använda element från spel för att öka elevernas motivation och få dem att klara av mer avancerade texter. Genom­gående uppmuntras samarbete av olika slag. Boken innehåller konkreta förslag på uppgifter för grund­skolan samt QR-koder till material på nätet.

Klara Önnerfält har lång erfarenhet som skolbibliotekarie i Lund men arbetar numera på Matteusskolan i Stockholm. I ”Klaras läsprepp!” (BTJ förlag) delar hon med sig av sina erfarenheter. Boken är ett smörgåsbord av läsfrämjande aktiviteter och tar fasta på att läsning inte bara är nyttigt och viktigt utan också roligt, mysigt, ibland djupt privat men ofta påtagligt socialt. Här finns mycket att hämta för både skolbibliotekarier, lärare och skolledare. Blir det bokattacker i höst?

Eller högläsningsfrukostar och böcker på rymmen?

I boken ”Skriv för livet” (Gothia Fortbild­ning) öppnar svenskläraren Malin Larsson dörren till sitt klassrum på Alviksskolan i Stockholm.

Där tycks skrivandet ständigt pågå med autentiska uppgifter, äkta mottagare och tydliga ramar. Boken sjuder av kreativitet och en stark tilltro till elevernas förmåga.

Tillsammans med många elevtexter presenteras en rad verktyg för skrivundervisningen, som att låta eleverna skriva Ison Glasgowmetaforer, eftersträva Khemiri-exakthet eller helt enkelt tänka med pennan.

Text ANNELIE DREWSEN 34

SVENSKA FÅGLAR – JÄMFÖR OCH LÄR KÄNNA 40 ARTER Martin Emtenäs och Jonas Källberg Rabén & Sjögren, 2020

Vilken hackspett väser som en orm? Hur många stavel­ ser har ringduvans hoande? Vilken mes är kaxigast?

Svaren finns i en ny fågelbok med estetik inspirerad av spelet Pokémon Go. Här presenteras 40 arter med ­tydliga bilder, intressanta texter och informativ grafik. Överskådligt, faktaspäckat och riktigt snyggt!

FRÅN APA TILL SAPIENS – MÄNSKLIGHETENS HISTORIA

HANDBOK FÖR ­STORSAMLARE

SNACKA OM OSKULDEN!

Ett fullkomligt frosseri i imponerande, personliga och knasiga samlingar.

Eller vad sägs om två mil­ joner tänder? Hundratusen löss? Väl valda fakta om såväl privata som offent­ liga samlingar varvas med goda råd till unga samlare.

De oemotståndliga illu­st­ rationerna gör boken till ett samlarobjekt i sig.

En lättläst bok om något som inte finns: oskulden och mödomshinnan. Rakt på sak beskrivs vad oskuldsnormer är, hur de fungerat historiskt och hur de påverkar ungdomar i dag. Myter krossas och ordet slidkrans diskuteras.

En bok som borde finnas både på skolbibblan och hos skolsköterskan.

Linnéa Krylén Opal, 2020

Bengt-Erik Engholm och Jonna Björnstjerna Natur & Kultur, 2020

Både övergripande utveck­ lingslinjer och enskilda händelser ryms i denna exposé över mänsklig­ hetens historia. Tilltalet är personligt och pedagogiskt, medan de svartvita illu­stra­ tionerna tillför humor, ofta i små komiska dialoger eller scener. Ett kunskaps­ äventyr för vetgiriga ­mellanstadieelever.

Inti Chavez Perez Vilja förlag, 2020

”Vi hinner inte. Jo, vi hinner. Läsfrågan är alltför viktig för att inte hinnas med.”

Anne-Marie Körling, lärare och tidigare läsambassadör, på sin blogg inför skolstarten.

Nr 4 2020

Nr 5

Ute hos dig 27 nov

HJULSTA GRUNDSKOLA

Forskningsnära arbete om språkets roll i matematik­ undervisningen.

Nytt kompetensnav för ­särskilt begåvade elever.

Författaren Ylva Mårtens om att ta barn på allvar.

Vad kan skolan göra för ­elever som mår dåligt?

FOTO ULRICA ZWENGER

… och naturligtvis mycket mer.

SERIEN Skolans värld

© Maria Jernberg – jernbergmaria@gmail.com

Nr 4 2020

35

Möjligheternas Stockholm Vision 2040

Alla barn och elever i Stockholm, oavsett var de bor eller vilken bakgrund de har, ges en god och likvärdig utbildning.

I Stockholm är varje skola den bästa skolan för varje elev som går där.

Läs mer om visionen på start.stockholm/vision