LÄRA Stockholm #5/2020 by blomquist

Nr 5 2020 ”OTROLIGT ROLIGT ATT JOBBA SOM FÖRSTELÄRARE” Här lägger de fokus på språket i matematiken LUST, LEK OCH LIKVÄRDIGHET PÅ SÖDERMALM

Läs för livet! MALIN LARSSON

0 kr

Kostnadsfria möbler På stadens webbplats Stocket återbruk hittar ni kostnadsfria möbler och inventarier som andra verksamheter i Stockholms stad inte längre behöver. Frigör även utrymme på er skola genom att annonsera ut överblivna möbler och inventarier. Använd Stocket återbruk, spara pengar och bidra till ett klimatsmart Stockholm. Kostnader för transport och liknande kan tillkomma.

stocket.stockholm.se

e t t p e d a g o g i s k t m a g a s i n f r å n u t b i l d n i n g s f ö r va l t n i n g e n i s t o c k h o l m s s t a d

FOTO ULRICA ZWENGER

Nr 5 2020 Sju gånger vinnare av Svenska Publishingpriset för bästa personaltidning

Innehåll Lust och lärande på Södermalmsskolan ..................... 4 Så kan vi hjälpa ungdomar i kris ................................. 10 ”Viruset väckte oss ur vår slummer”........................... 13 De stortrivs med försteläraruppdraget .................... 14 Hallå där, Martin Nyblom ............................................. 15

På Hjulsta grundskola har lärarna Maria Engmark (till höger) och Carolina Öystilä lagt större fokus på språket i matematikundervisningen – och samtidigt kunnat dra nytta av elevernas flerspråkighet.

”Killarna måste också få lyckas”................................ 16 Därför är Malin Larsson lärare .................................... 21 Språk, matematik och tvålärarskap ......................... 22 När har du känt att du gjort skillnad? ....................... 25 Fredrik Bring är Årets lärare ........................................ 26 Hallå där, Katarina Lycken Rüter ............................... 29 Ebba, 14, gillar Höglandsskolan ................................. 3 0 Läs LÄRA och vinn biobesök ....................................... 32 ”Barnen har gett mig hopp”....................................... 32 Bästa lästipsen för skolan ............................................ 34 Maria Jernberg tecknar skolans värld ..................... 35

ÄRA ges ut av utbildningsförvalt L ningen i Stockholms stad och kommer med fem nummer per år. ADRESS LÄRA, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. BESÖKSADRESS Hantverkargatan 3A. UPPLAGA 18 500 exemplar.

CHEFREDAKTÖR Tomas Bannerhed, 08-508 33 899, tomas.bannerhed@ edu.stockholm.se. ANSVARIG UTGIVARE Sofia Oliv. ART DIRECTION OCH PRODUKTION Blomquist Communication. TRYCK Åtta.45, Järfälla, 2020. ISSN 1654-7330.

Grattis, du håller Sveriges bästa personal tidning i din hand! Den 10 november tilldelades LÄRA Publishingpriset 2020 med motiveringen: ”För ett tydligt omslag, välgjorda bild reportage och lockande texter.”

TIDIGARE LÄRANUMMER pedagog. stockholm/lara. KOSTNADSFRI PRENUMERATION Kontakta info.utbildning@edu.stockholm.se. OMSLAG Svenskläraren Malin Larsson, Alviksskolan, fotograferad av Ulrica Zwenger.

LIKVÄRDIGHET Södermalmsskolan

Lust,

Ett kortspel som liknar vändåtta är väldigt populärt bland eleverna. Här Povel Helmerson (till vänster) och Noah Stjärnqvist tillsammans med specialpedagog Christina Hjelm. 4

Nr 5 2020

Södermalmsskolan LIKVÄRDIGHET

, lärande På Södermalmsskolan berikar grundskolan och grundsärskolan varandra. Strävan efter likvärdighet genomsyrar hela den pedagogiska verksamheten. Text INGELA ÖSGÅRD Foto ULRICA ZWENGER

Nr 5 2020

LIKVÄRDIGHET Södermalmsskolan

å det runda bordet i ett av Södermalms skolans klassrum ligger stora guldbruna och små turkosa diamanter i två mindre högar och en lite större i mitten. Runt bordet sit ter fyra elever i grundsärskolan tillsammans med specialläraren Lotta Rangne och spelar diamantspelet. En tiosidig tärning visar hur många diamanter de får ta ur skatten. Povel Helmerson, som är yngst, får börja. Han skakar tärningen mellan sina kupade händer och rullar ut den på bordet. Den stannar på siffran tio, och utan att tveka tar han en av de stora diamanterna ur skatten mitt på bordet. Sedan är det Hugo Granaths tur. Han slår en sjua och räknar de turkosa diamanterna i skatten, men där finns bara fyra små. – Vad måste du göra då? undrar Lotta Rangne. Det är en annan av eleverna som hinner svara först: ”Växla!”. Ur den egna högen plockar Hugo Granath tre små

diamanter, lägger dem i den stora skatten och tar sam tidigt en stor guldbrun diamant därifrån. Tärningen går fram och åter mellan de två lagen tills skatten tar slut och därmed är fördelad mellan de båda. – Vilket lag har vunnit? undrar Lotta Rangne, och pojkarna får räkna. Noah Stjärnqvist och Povel Helmerson plockar nog grant ihop sina diamanter och hjälps åt att räkna. Snart är pojkarna överens om att det blir 120 tillsammans. Hugo Granath och Niko Adolfsson lägger sina dia manter i två prydliga rader och summerar stora och små till 100. – 100 är väl mer än 120? undrar någon. – Nej, tyvärr, replikerar Noah Stjärnqvist. Lotta Rangne griper in och alla hjälps åt att lägga tio stora diamanter på rad och räkna till 100, och sedan lägger de till ytterligare två diamanter: 110, 120. Nu blir också den som tvivlat övertygad om vilket lag som hade högst poäng. – Vilken tur att du fick spela med Povel, skojar Lotta Rangne med Noah Stjärnqvist och utser honom och Povel Helmerson till vinnare. 6

Det har blivit en lustfylld och lekfull matematik som Södermalmsskolans lärare i grundsärskolan använder sig av. Metoden bygger på ett pedagogiskt material kallat Matteklubben, ursprungligen fram taget för fritis och vidareutvecklat för elever i grund skolans årskurser F–3. En av de ansvariga pedagogerna för Matteklubben, Camilla Askebäck Diaz, är också lärare på Södermalms skolan. – När Matteklubben ville vidareutveckla och testa materialet också på grundsärskolan frågade hon om jag kunde tänka mig att pröva med mina elever. Men jag ville inte vara ensam utan tyckte att vi skulle testa på alla elever i grundsärskolan, berättar special pedagogen Christina Hjelm. Så hela arbetslaget i grundsärskolans sex klasser (årskurserna F–9) har varit med och bearbetat, testat och anpassat materialet och övningarna för sina elever. – Ganska snabbt kunde vi se att mycket behövde visualiseras mer. Många av våra elever behöver extra bildstöd. Vi har till exempel utarbetat ett A4-ark med 10-kamraterna, alltså siffrorna 0 till 9. När eleverna slår en tärning får de placera den siffra som kommer upp på motsvarande tal på bildstödet, förklarar Chris tina Hjelm. Nr 5 2020

Södermalmsskolan LIKVÄRDIGHET

Med diamantspelet kan man öva på tiotal och på att växla. Specialläraren Lotta Rangne ställer några kontrollfrågor till högstadieeleverna Hugo Granath (till vänster) och Niko Adolfsson.

Lotta Rangne konstaterar att projektet, som också fått stöd av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), även har inneburit fortbildning för lärarna. – Vi har fått lektionsaktiviteter att pröva i våra klasser och vi har haft många diskus sioner sinsemellan om vad som fungerar och inte fungerar. Till Matteklubbens material för grund

särskolan finns också en lärarhand ledning som Christina Hjelm och Lotta Rangne har hjälpt till att ta fram tillsam mans med de övriga lärarna i grundsärskolan. – Vi har kompletterat de olika aktiviteterna så att de går att använda på tre olika nivåer, beroende på elevernas förmågor. Informationen har också kopplats till grundsärskolans läroplan. Även i bedömningssammanhang är det en hjälp att Nr 5 2020

använda Matteklubbens material, påpekar Lotta Rangne. – När eleverna går från mig på mellanstadiet till lärarna på högstadiet kan jag informera om hur elev erna har klarat uppgifter som att växla till exempel. Och för eleverna har det också en igenkänningseffekt när de kan använda samma material, men med ett fördju pat ämnesinnehåll på högstadiet. – Det händer också att eleverna kan visa nya lärare hur uppgifterna och spelen fungerar, fyller Christina Hjelm i. Inte minst från likvärdighetssynpunkt uppskattar lärarna att de kan undervisa med samma material som grund. – Ett av de områden som Riksrevisionsverket slog ned på i sin granskning av grundsärskolan år 2019 var just bristen på likvärdighet. Nu är det åtminstone lik värdigt här på skolan, säger Christina Hjelm. ► 7

LIKVÄRDIGHET Södermalmsskolan

Södermalmsskolans grundsärskola har funnits i mer än 20 år och är med sina drygt 50 elever väl integrerad bland sko lans totalt 850 elever. Grundsärskolans elever får vara med och påverka efter förmåga och behov och de deltar i alla skolgemensamma aktivite ter. Som ”Öppen scen” varje termin där eleverna anmäler om de vill vara med och sjunga. Eller den årliga skoljoggen som äger rum i Tantolunden. Och i de praktisk- estetiska ämnena har alla skolans elever samma lärare. – Dessutom vet alla elever på skolan att grundsärskolans elever använder tecken som stöd. När de sjunger använder de också stödtecken, säger Lotta Rangne. Christina Hjelm påpekar att det finns lä

Hugo Granaths favoritfigur har fått vara med när han har gjort en animation genom att sätta ihop flera bilder till en film så att det ser ut som om figuren rör sig.

rare som sökt sig till Södermalmsskolans grundskola eftersom de vet att grundsär skolan finns här och anser att det berikar. Nu tar Lotta Rangne fram ett kortspel som påminner om vändåtta, men med fler valmöjligheter. Korten kan läggas ut efter färg, form eller efter det antal sym boler kortet visar. Det går att spela på tre olika nivåer och den som först blir av med sina kort vinner. Eleverna bänkar sig återigen kring bordet och Hugo Granath ser till att de två lagen får hälften var av korten genom att mäta upp i två lika stora högar. Nu går det snabbt: ena laget lägger ett kort med fyra gröna droppar, det andra laget lägger fyra röda droppar. Niko Adolfsson väljer att lägga ett rött kort med två stjärnor och kan dess utom lägga ut ett kort med två gråa kors. Ganska snart är spelet slut. Den här gången är det Hugo Granath och hans medspelare som lyckats bli av med sina kort först och därmed har vunnit. Matteklubben för grundsärskolan har till

hösten kompletterats med IT-klubben. Också här har Södermalmsskolans lärare Nr 5 2020

Vi har fått lektionsaktiviteter att pröva i våra klasser och haft många diskussioner sinsemellan.

Mälaren

VATT EN

VERK

Öste

BIO GA

varit med och provat ut aktivi teterna där materialet kan användas på tre olika nivåer för att öka elevernas digitala kom petens. Läsplattan är flitigt utnyttjad här, inte minst för att filma, och det finns också en programmerbar robot. – Just nu håller min klass på att filma inledningen på en resa. Vi får repetera flera gånger hur eleverna ska hoppa i och ur en låda för att komma iväg,

berättar Christina Hjelm och skrattar. – Allt det här har ju också blivit ett kollegialt lärande. Det känns väldigt roligt, till och med att vi ibland kan miss lyckas tillsammans. Vi har bli vit en stark grupp lärare.

Hej pedagog! Vill du lära dina elever om vatten, sopor och miljö? Rent kranvatten är en självklarhet för alla stockholmare. Att ha ett fungerande avlopp och kunna sopsortera tar vi också för givet. Men hur fungerar det egentligen och vad kan vi alla hjälpa till med för att våra sjöar och hav ska må bättre? På svoa.se/skola hittar du gratis utbildningsmaterial i form av lärarhandledning, sagor, korta filmer, mysterier, tips på experiment och mycket mer. Materialet är uppdelat för olika åldersgrupper och utgår från läroplanen.

Ladda ner utbildningsmaterial gratis på: svoa.se/skola

Matteklubb och IT-klubb har det blivit för grundsärskolans elever. Christina Hjelm och Lotta Rangne har ingenting emot att fortsätta med Språkklubb. Nr 5 2020

ELEVHÄLSA Ungdomar i kris

”Larma när en elev mår dåligt” Graden av allvar i barns kontakter med Bris ökar. På tre år har antalet samtal om självmordstankar ökat med 88 procent. Kuratorerna på S:t Eriks gymnasium är vana att möta ungdomar i kris. – Lärare har en tung arbetsbörda och ska inte behöva hantera sådana här grejer, säger Kerstin Neidenmark.

dock inte på S:t Eriks gymnasium. – För ett par år sedan kändes det som om jag pratade självmord hela tiden, men nu har det lugnat sig, säger Liselotte Sundén. Hur hanterar ni självmordstankar hos eleverna?

– Man ser till att inte vara ensam om den kunskapen. Jag ringer föräldrar om eleven är under 18 år och ber dem ta med sig barnet till barn- och ungdomspsykia trin (bup). Vi kan även bryta sekretessen för dem som är över 18 år, säger Liselotte Sundén. Enligt skollagen ska elevhälsans arbete främst vara förebyggande och hälsofräm jande. Men när Liselotte Sundén och Kerstin Neidenmark berättar om sin var dag är det tydligt att en stor del av arbetet handlar om akuta insatser. – Vi är två kuratorer och det är jätte skönt att bolla allt med någon som har samma kompetens, men för att kunna En liknande fråga ställer Bris (Barnens arbeta förebyggande skulle vi behöva vara rätt i samhället) i sin senaste årsrapport en till, säger Kerstin Neidenmark. ”Hållbara liv – om barnets rättigheter, Hon ansvarar bland annat för eleverna barns uppväxtvillkor och samhällets ansvar”. på språkintroduktionsprogrammet, där Den bygger på statistik från 2019, då många kommit ensamma till Sverige. fler barn än någonsin sökte kontakt med – Hos dem blir svårigheterna mer dolda. Bris via telefon, chatt eller mejl. Av drygt De kanske kommer för att de behöver hjälp 27 000 kontakter handlade nästan 40 pro med socialtjänsten eller Migrationsverket, cent om psykisk ohälsa i någon form. men efter ett tag kommer det psykiska Allt fler samtal handlar om allvarliga måendet fram, säger Kerstin Neidenmark. problem som självmordstankar, destruktiva Den första kontakten bottnar ofta i beteenden, ätstörningar och ångest. Det desperation. Att ha fått avslag på sin asyl kommer även fler samtal om fysiskt våld, ansökan, inte ha någonstans att bo eller sexuella övergrepp och vuxnas missbruk. en vän som tagit livet av sig. Mellan 2016 och 2019 ökade samtalen – Ofta är de desperata, livet är kaos. om självmordstankar med 88 procent. Man vill gå kvar i skolan, det enda som är Den oroväckande utvecklingen märks normalt just då, säger Kerstin Neidenmark. Kaos är det vanligaste ordet som eleverna använder. Samtalen med kuratorerna Lise lotte Sundén och Kerstin Neidenmark på S:t Eriks gymnasium kan handla om ängs lan, nedstämdhet och självmordstankar. Hemlöshet, våld och missbruk. – Jag reagerar på att så många elever mår väldigt dåligt psykiskt, till exempel med bipolaritet eller sjukskrivning för depres sion. Flera ungdomar är riktigt sjuka och behöver ett avbrott för att komma tillbaka senare till gymnasiet. Då tänker jag: vad gör vi med våra ungdomar? säger Lise lotte Sundén.

Liselotte Sundén möter elever på este tiska programmet, samhällsvetenskaps programmet och hantverksprogrammet. Där är det vanligare att de redan är inne i systemet och får behandling inom primär vården. För några år sedan klagade många föräldrar på att det var svårt att få gehör för barnens behov av vård inom psykia trin, men nu verkar det fungera bättre. Av de barn som kontaktar Bris är åtta av

tio flickor. På S:t Eriks gymnasium är köns fördelningen jämnare. Det är ungefär lika Nr 5 2020

Ungdomar i kris ELEVHÄLSA

vanligt att eleven själv upp söker kuratorerna som att lärare tar första kontakten. Både Liselotte Sundén och Kerstin Neidenmark upp muntrar lärare att vända sig till kuratorn vid oro. Det kan till exempel dyka upp beskriv ningar av övergrepp, självska debeteende eller självmords tankar i uppsatser. – Då ska man direkt börja jobba med skolans kurator, så Nr 5 2020

att man inte tror att man själv behöver hantera det. Vi behö ver få veta vad eleverna har skrivit, så larma! säger Lise lotte Sundén. Kerstin Neidenmark tycker att lärare är bra på att slussa vidare. – Lärare har en tung arbets börda och ska inte behöva han tera sådana här grejer. Ibland säger elever att man inte får berätta för någon, men då

måste man vara tydlig med att man ska berätta för en person som har tystnadsplikt. Liselotte Sundén instämmer. – Det är jätteviktigt att ald rig någonsin gå med på att vara tyst. Säg i stället: jag blir så orolig för det du berättar att jag kommer att ta det vidare till vår kurator, för du behöver hjälp och jag kan inte hjälpa dig med det här. När barn och ungdomar

berättar om något svårt för en vuxen vill de att något ska hända. Samtidigt kan de vara oroliga för konsekvenserna. Avgörande är att den vuxna tar sig tid att lyssna på det barnet berättar. Lika avgörande kan det vara att faktiskt fråga om sådant som är svårt. – Vi socionomer är upp fostrade att våga fråga. När jag arbetade på socialtjänsten frågade jag många barn varför ► 11

ELEVHÄLSA Ungdomar i kris

de inte hade berättat tidigare. De svarade ofta: för att ingen har frågat, säger Kers tin Neidenmark.

barn att vuxna förminskar deras problem, särskilt barn mellan tio och tolv år. ”Vuxna tenderar ibland att se på yngre barns pro blem som mindre problem”, skriver Bris Den som frågar måste vara beredd att i sin rapport. lyssna. Av den anledningen kan det ibland Där uppmärksammas även att segre vara bättre att lärare inte ställer de allra gationen och ökande klyftor i samhället svåraste frågorna, utan överlåter dem till påverkar barns livsvillkor. Sverige är ett av kuratorn. världens mest individualistiska länder, där Bris får samtal från barn som inte bli framgång i livet kopplas till personliga val. vit lyssnade på. Det kan handla om mobb Men ekonomisk utsatthet, våld och miss ning och kränkningar i skolan där hjälpen bruk i hemmet gör livet svårt för många från vuxna har uteblivit. Ibland tycker och vissa barn skuldbelägger sig själva. Under vårens distansundervisning inom gymnasieskolan blev elevernas skilda förutsättningar synliga, till exempel att alla inte har internetuppkoppling hemma. Ett annat bekymmer var trångboddheten. Men det finns också elever som klarade sig bättre med distansundervisning.

– De som har diagnoser inom autism spektrumet och har svårt att vara i skolan klarade sig mycket bättre. De slapp resan, det sociala spelet och att vara jättetrötta. Vi har till och med elever och föräldrar som vill fortsätta distansundervisningen, säger Liselotte Sundén. När Bris frågar vad som krävs för att barns liv ska vara hållbara, är en likvärdig skola en del av svaret. För många elever är skolan den trygga platsen, och då krävs att rutiner och ramar upprätthålls. Därför behövs resurser till både undervisningen och elevhälsan, menar Kerstin Neidenmark. – Genom att skapa trygghet för perso nalen, skapar man trygghet för eleverna. Det handlar om allt från lön och arbets tider till arbetsklimat. Både Kerstin Neidenmark och Lise lotte Sundén trivs bra som kurator. De betonar hur viktigt det är att koppla bort jobbet på fritiden, att ha stöd av kolle gerna i elevhälsoteamet samt extern handledning. För skolornas elevhälsoteam finns en rad

stödfunktioner som kurser, föreläsningar och nätverk. En viktig satsning framöver är en utbildning för elevhälsoteam om utredning av särskilt stöd. Britta Hansen är psykolog på avdel ningen för stöd kring lärande och elev hälsa. Hon betonar det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på skolorna. – Det finns forskning som visar att det är gynnsamt att prata om vad som är god psykisk hälsa och vad man gör för att må bra. Ju mer man kan om psykisk hälsa och ohälsa, desto bättre hanterar man sitt liv. De som arbetar inom elevhälsan har bra kunskap om det, säger hon.  Text ANNELIE DREWSEN Foto ROBERT BLOMBÄCK Illustration LINNEA BLIXT

FEM VARNINGSSIGNALER

Liselotte Sundén (till vänster) och Kerstin Neidenmark är kuratorer på S:t Eriks gymnasium. ”Unga berättar saker för vuxna för att de vill att något ska hända”, säger Kerstin Neidenmark.

► Frånvaro. Var särskilt uppmärksam på elever som börjar skolka redan i mellanstadiet. ► Elever som slutar äta i matsalen eller drar sig undan. ► När elever sätter sin egen utveckling i andra hand för att exempelvis ta hand om familjen. ► Plötsliga förändringar i beteendet, till exempel att prestera sämre eller vara ledsen. ► Aggressivitet. Det är nästan alltid en signal om att något inte är bra. Källa: Liselotte Sundén, Kerstin Neidenmark och Britta Hansen.

Nr 5 2020

KRÖNIKA Lina Pilo

Viruset väckte oss ur vår slummer kriv inte om det där viruset. Vad som tidigare måste ha slumrat under en påklistrad du än gör: skriv inte om det där verklighet av ettor och nollor och lajks och avatarer, viruset. men som nu har trängt igenom ytan och löst upp Men vad annat kan man göra? klister och papper och hela baletten för att glänsa Jag vet att ingen, absolut i strålkastarljuset. ingen, vill läsa en rad till. Men Om jag ska vara helt ärlig trodde jag att detta som jag kommer på mig själv med att är människoliv en gång gick i så tung slummer av undra vad vi har kvar som inte sociala mediers intrång att det inte skulle gå att färgats. Som om världen sänkts väcka. Slottet hade blivit övervuxet av rosenbuskar ned i en zinkbalja till brädden och ingen prins så långt ögat kunde nå. Vi var dömda fylld med rödbetssaft. Hur kan till inget mer utvecklat än taffliga försök att säga hej man tro att något inte ska ha till en främling på tunnelbanan. träffats av den? Så plötsligt! En prins! Vad har jag då för nytt att In träder viruset. Med sin klotmidja och sina säga om viruset som inte redan utomjordiska tentakler och sin totala hemskhet är sagts? Troligtvis ingenting. Allt har stötts och blötts. det ingen svärmorsdröm, men det verkar ha väckt Något som är intressant – om än inte oss ur vår slummer. Vi inser mer nytt – är vad denna tid av inställda och mer vad livet är värt. Vi små evenemang och hemifrånarbete har pratar med kolleger som vi tidigare Allt där du gjort med kreativiteten. Det började bara märkbart nickade åt. Vi syr kan se någon väl med att folk i karantän gjorde lapptäcken åt bekantas bekantas roliga filmklipp och sångnummer annans ögon och nyfödda barn som vi aldrig träffat. och annat som de sedan spred för I paketet lägger vi en handskriven höra någon att glädja andra i samma situation. hälsning på ett korrespondenskort. Musikklasser gjorde sina avslut tar hand om det som utgör vårt annans andetag Vi ningsshower som digitala installatio hem och vi spelar brädspel med ner. Elever och lärare spred humo barnen – trots att tillgången till är bättre. ristiska klipp om hur lektioner på internet faktiskt inte alls har påver distans brukade fungera – och inte kats av detta virus. fungera. Det spreds bortom skärmarnas gränser. Är brädspel alltid bättre än digitala spel? Va? Va? Folk man stöter på – i den mån man stöter på folk Ja, de är bättre. Precis som det – helt subjektivt – är nuförtiden – berättar till exempel om hur de plockat bättre att möta sina elever i klassrummet än upp handarbete som legat på paus de senaste femton genom en skärm. Men man tager vad man åren, och byggvaruhusen verkar det inte heller gå haver. Allt där du kan se någon annans någon nöd på. ögon och höra någon annans andetag Från alla dessa inlägg i sociala medier – inte ses är bättre. Det är kanske det vi lärt ansikte mot ansikte! – om nya altaner och tapeter oss i en tid då vi ställer oss på var och hemstickade baddräkter så osar det något nytt sin sida om ett stort plastskynke och friskt. Nytt och friskt som mossan under stöv bara för att få kramas lite, lite larna på en svamputflykt. Det som osar är något grann. Att om det finns möjlighet autentiskt. Det är ett intresse och ett engagemang att mötas så bör vi.

LINA PILO ÄR FÖRVALTNINGSLEDARE PÅ IKT-ENHETEN

Nr 5 2020

ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Karriärtjänster

”Otroligt roligt vara förstelärare” högre. Bakom förändringen ligger att vi har jobbat en hel del med hur vi ska få en likvär dig bedömning. Ett tydligt ämnesfokus för försteläraruppdraget är viktigt, och höja resultaten. När förste anser Jenny Sjöblom, förste lärarreformen kom fick han lärare på mellanstadiet i Adolf skolans första förstelärartjänst. Fredriks musikklasser sedan Det tydliga uppdraget bestod. 2016, även hon i matematik. – Man kan utveckla matema – Vad kan vi utveckla och tiken på många sätt, mitt sätt förbättra i vår undervisning i har varit att jobba med kollegi ämnet? Som förstelärare vill alt lärande. man att fokus ska ligga där så Under Karl-Henrik Engardts mycket som möjligt, säger hon. ledning träffas högstadiets matematiklärare en och en Varannan vecka träffas de åtta halv timme i stort sett varje förstelärarna på Adolf Fredrik. vecka. Ungefär tre gånger per Gruppen leds av en av de termin samlas alla matematik biträdande rektorerna. lärare på skolan. – På så vis är vi direkt kopp – Innehållet på träffarna lade till ledningsgruppen. Det varierar från år till år. Vi kan ser jag som väldigt värdefullt, så få ett uppdrag från skollednin att vi arbetar mot gemensamma gen eller så identifierar vi själva mål, säger Jenny Sjöblom. något problem i undervisningen I tre år har gruppen deltagit som vi jobbar med. Det kan i ett projekt med universiteten vara att eleverna har svårt med i Örebro och Stockholm om taluppfattningen. Då är min hållbart lärande. Nu ska de gå uppgift att driva processen och vidare med hållbar undervis hitta lösningar med stöd i ningspraktik. forskningen. Det kan leda till – Det kan handla om hur vi att vi provar olika modeller ger feedback, hur vi får eleverna i klassrummet och diskuterar att inte bara fokusera på prov dem efteråt. och betyg och hur undervisnin Arbetet har gett synliga gen kan bli mer lustfylld. Men resultat på skolan i form av också hur vi kan göra ämnes högre betyg i matematik och specifika individanpassningar. en minskad diskrepans mellan Till en del ser Jenny Sjöblom betyg och nationella prov. förstelärartjänsten som ett – Senast låg vi på mellan fem ledaruppdrag, något som kan och sex procents diskrepans. kräva utbildning. Det känns bra. Tidigare låg vi – Många förstelärare går

Karriärstegsreformen har förbättrat skolan och gjort lärar yrket mer attraktivt, enligt en ny rapport. Förstelärarna Jenny Sjöblom, Adolf Fredriks musikklasser, och Karl-Henrik Engardt, Bagarmossens skola, framhåller vikten av ämnesfokus och tydliga uppdrag för ett bra resultat.

Skolor med förstelärare har lägre personalomsättning och har höjt sina resultat på natio nella prov i årskurs 3 och 6 nå got mer än skolor utan förste lärare. Det är några av slutsat serna i en rapport om förste lärarreformen från IFAU, Insti tutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Studien omfattar kommu nala grundskolor under åren 2013–2016, en period då anta let förstelärare ökade från 1 400 till närmare 8 200 i Sveriges grundskolor. En av dem som varit med från början är KarlHenrik Engardt, förstelärare i matematik på Bagarmossens skola, en F–9-skola i södra Stockholm. – En av mina drivkrafter som lärare är att vi måste kunna göra det här bättre än när jag själv gick i skolan. Det går bra ihop med försteläraruppdraget där jag kan påverka inte bara hur det är i mitt eget klassrum utan även i ämneslärargruppen och andra sammanhang. Att hans uppdrag varit glasklart

redan från början har varit viktigt, säger han. Redan året före, 2012, fick han en utveck lingstjänst på skolan med upp draget att utveckla matematiken 14

från att vara kolleger till att leda grupper där kollegerna ingår. Det är jätteviktigt att man får chans att utveckla den kompetensen. Hon har själv gått en kurs i kollegialt lärande för förste lärare som utbildningsförvalt ningen ordnade. – Den var guld värd. Nu går jag en annan kurs där jag får lära mig om allt från mötes struktur till grupprocesser. Den ger mig en uppsjö olika verktyg, så bra! Konferensen Leda lärande, som bland annat vänder sig till Stockholms cirka 1 000 förste lärare, ställdes i år in på grund av pandemin. – Det är den stora satsnin gen vi gör för våra förstelärare och vi hoppas att den kan bli av 2021. Det brukar vara 50–60 seminarier med externa fors kare, våra egna förstelärare och lektorer som berättar om Nr 5 2020

ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Karriärtjänster

HALLÅ DÄR … FOTO JOAKIM MAGNUSSON

… Martin Nyblom, redaktör och pedagog på Stockholmskällan.

Ett tydligt ämnesfokus är viktigt för uppdraget som förstelärare, menar Jenny Sjöblom, som undervisar i mate matik på Adolf Fredriks musikklasser.

projekt på sina skolor och världsnamn som Andy Hargreaves och Helen Timperley, säger Ingela Hyddmark, samordnare för karriärstegsreformen i Stockholms stad. Hon tror att förstelärarreformen har gjort läraryrket mer attraktivt, vilket var en av tankarna. De skolor som gjort tydliga roll- och ansvarsbeskrivningar för förste lärarna har också fått ut mest av reformen, säger hon. – Där är det också mer transparent och heller inget ifrågasättande av vad förstelä rarna gör, vilket annars var vanligt i början. En utmaning för många förstelärare är att hinna med alla uppgifter inom arbets tiden. Både Jenny Sjöblom och Karl-Henrik Engardt har något nedsatt undervisnings Nr 5 2020

tid, en respektive tre timmar per vecka. – Det handlar mycket om att prioritera rätt, men det är klart att det tar sin tid. Men det är otroligt roligt och utvecklande att jobba som förstelärare, framhåller Jenny Sjöblom. Karl-Henrik Engardt: – Att jobba som lärare är det bästa som finns. Att då få vara med och påverka som förstelärare är väldigt givande.  Text KARIN SÖDERGREN Foto ULRICA ZWENGER

Rapporten heter ”Minskar lärarrörligheten och förbättras studieresultaten av karriärstegsreformen?” (IFAU, 2020). Studien omfattar 3 000 kommunala grundskolor med omkring 56 000 lärare över hela landet.

I år är det 75 år sedan Förintelsens slut. Hur uppmärksammas det? – Vi har publicerat ett tema som heter ”Spår av Förintelsen i Stock holm”. Där finns bland annat doku ment från Stadsarkivet om Stigbo barnhem i Vallentuna som startade 1939 för att ta emot judiska flykting barn. Sverige hade en väldigt restriktiv flyktinglag för att hindra judiska flyk tingar under 30-talet, men man gjorde ett undantag för 500 barn. Stigbo var ett privat initiativ och vi har en matsedel, inköpslistor och ansök ningshandlingar från förtvivlade för äldrar. Det är en spännande historia som även finns med i boken ”Tillfälliga stockholmare” från 2017. Hur kan lärare arbeta med temat? – Man kan inte studera Förintelsen utan att undersöka ideologin bakom. På 30- och 40-talet fick Stadsarkivet in förfrågningar från tyskar som be hövde arierbevis för att exempelvis få arbete eller ingå i SS. De ser ut som vanliga släktforskningsförfrågningar men berättar mycket om den ideolo giska konstruktion som genomsyrade människors sätt att tänka och agera – en kvasivetenskaplig indelning av mänskligheten i olika raser. Vilka andra spår av Förintelsen kan man se i Stockholm? – Snubbelstenar över Förintelsens offer har placerats ut på olika platser i Europa länge, och förra året fick Stockholm sina tre första. Det är tre judiska flyktingar som hade tagit sig till Sverige men utvisades och senare mördades i Förintelsen. Stenarna finns på olika adresser och kan vara en ingång till att studera Förintelsen.  Text ANNELIE DREWSEN Besök ”Spår av Förintelsen i Stockholm” på Stockholmskällans webbplats. 15

SAMTALET Emma Leijnse

”Killarna måste också få lyckas”

Nr 5 2020

Emma Leijnse SAMTALET

Flickor presterar bättre än pojkar i skolan. Det är ett skäl till att kvinnor nu lyckas bättre även på arbetsmarknaden. – Det är en rättvisefråga att killar ska få lyckas lika bra som tjejer, säger Emma Leijnse som har skrivit boken ”Fördel kvinna”. Text KATARINA BJÄRVALL Foto ULRICA ZWENGER

Nr 5 2020

SAMTALET Emma Leijnse

som inte kommer igenom gymnasiet, och de får det jäkligt tufft. Förutom att de har svårt att få jobb och inkomst så blir de bortvalda av kvinnor, som partners och som pappor. De får helt enkelt ett ensamt liv. Deras utanförskap göder extremism, psykisk ohälsa, kriminalitet, missbruk, näthat, antidemokratiska krafter – sånt som politiker brukar peka ut som vårt samhälles stora problem. Den stora frågan: vad beror det här på?

– Tjejer får tidigt ta mer ansvar. Mest beror det på uppfostran, men biologin spelar in lite grann. På vilket sätt?

– Det verkar finnas vissa skillnader som gör att t jejers språkliga förmåga utvecklas lite tidigare, lik som deras koncentrationsförmåga. Och just de två sakerna har betydelse i skolan. Sedan har killar i genomsnitt bättre spatial förmåga. mma Leijnse kommer direkt från nattåget till intervjun – en mellanlandning på vägen från ett bröllop i Åre till hemmet i Malmö och jobbet som reporter på Sydsvenskan. Detta coronaår är resan ett något udda inslag i hennes liv, men annars är hon van att flänga runt och föreläsa om sina böcker. Framför allt om ”Fördel kvinna” som handlar om det vidgade glappet mellan flickors och pojkars skolresultat och kvinnors och mäns yrkeskarriärer. Den klassiska jämställdhetsdebatten är inte helt överspelad. Fortfarande ligger kvinnors löner under mäns i samma yrken och fortfarande är 19 av 20 börsvd:ar män. Men även detta kan komma att ändras, för efter en världshistoria där kvinnor genomgående underordnats män så är läget annorlunda sedan ett antal år: tjejerna regerar allt oftare. Flickor har högre genomsnittsbetyg än pojkar i alla skolämnen utom idrott. Unga kvinnor är i majo ritet på alla större universitetsutbildningar utom ingenjörsprogrammen. Kvinnor börjar nå längre än män även i yrkeslivet – inom högkvalificerade yrken som tandläkare och veterinär är kvinnor i majoritet. Ja, inte bara där – också i till exempel byggbranschen är cheferna nu ofta kvinnor. Och även om Sverige ligger långt fram i denna utveckling så går det åt samma håll i hela världen.

Vilken betydelse har föräldrarnas utbildningsnivå och om de har svensk eller utländsk bakgrund?

– På individnivå är det aldrig förutsägbart, men på gruppnivå är det föräldrarnas utbildningsnivå som väger tyngst. Den väger ungefär lika tungt som kön och svensk eller utländsk bakgrund tillsammans. Och när de tre bakgrundsfaktorerna samverkar så blir det ju en enorm skillnad mellan en svensk tjej med hög utbildade föräldrar och en kille med utländsk bakgrund och lågutbildade föräldrar. Jag tänkte säga att man nästan inte kan tro att de har gått i samma skola – men det har de ju antagligen inte heller, de går väl digt sällan i samma skolor nu för tiden. – Föräldrarnas utbildningsnivå spelar stor roll för

Vad är problemet – är det inte kvinnors tur nu?

– Det är inget problem att tjejer utbildar sig mycket, utbildning är ju en fantastisk life changer. Problemet är den ganska stora grupp killar som inte utbildar sig. Och att de hamnar långt efter tjejerna och blir utanför på så många sätt i samhället. – De här småkillarna som går i skolan nu, det är ju inte deras fel att vi har ett patriarkat. Det är en rätt visefråga att de ska få lyckas lika bra som tjejerna. Majoriteten av killarna går ju en gymnasial utbild ning men sedan går de inte vidare. De börjar jobba. Sedan är det också en större grupp killar än tjejer 18

Nr 5 2020

Emma Leijnse SAMTALET

vilket jobb unga människor kan få och vilken inkomst de kan ha och hur kreditvärdiga de blir. Och det har betydelse för i vilken typ av område de i sin tur kan bosätta sig. Vilket blir väldigt betydelsefullt när skillnaderna mellan skolor i olika områden blir allt större. Så skillnaderna fortplantar sig över generationer. Elever som går på skolor i utsatta områden får samtidigt med sig mer traditionella könsnormer än de kanske skulle ha fått på en annan skola i ett annat sammanhang. Vad kan de könsnormerna säga?

– Till exempel att som kille är det viktigt att inte vara som en tjej. Om tjejer läser böcker ska kil larna inte göra det, om tjejerna pluggar ska kil larna inte göra det. En undersökning bland invandrarfamiljer i franska förorter visade att familjernas fokus hade skiftat från att sonen skulle få en utbildning till att det var dottern som skulle få det. Och om killarna även hemifrån får signaler om att utbildning inte är viktigt, då är det inte konstigt att de tappar sugen. Vi är så vana att upp muntra tjejer att bryta mot normer. Killar får inte samma draghjälp att bryta sig loss. De ska klara sig mer själva, inte be om hjälp. Vara starka män.

Och där bakgrundsfaktorerna inte samverkar, som till exempel för killar med högutbildade invandrade föräldrar, vad händer då?

– Ganska många killar pluggar utan att tala om det för sina kompisar.

Det verkar handla mycket om förväntningar som kan förstärka de mönster som redan finns. Vilken roll spelar skolan och lärarna där?

– Jag tror att det är himla svårt för en lärare att upptäcka vad man gör i relation till eleverna och bestämma sig för att nu ska jag behandla den här personen annorlunda än jag brukar. Det är så mycket som är omedvetet. Och dessutom möter lärarna ett motstånd – ingen elev gillar när någon kommer och ska ändra på en, ”nu ska du uppföra dig annorlunda, tänka annorlunda”. Så jag tror att det skulle vara mycket bättre om skolan bara såg till att nu lär vi alla elever att faktiskt läsa riktigt bra. Det är det skolan kan – vara en skitbra skola. Och när killarna väl lär sig att läsa bra så får de en succéupplevelse i skolan, och då har man kommit halva vägen mot att bli av med normen som säger att killar inte läser. Men att lära alla elever att läsa riktigt bra, det vill ju alla lärare. Varför händer inte det?

– Om man frågar på enskilda skolor så säger de oftast att de inte har resurser till det. Men det känns inte som ett giltigt skäl. All forskning säger ju att det är viktigt att tidigt, redan på låg stadiet, ge särskilt stöd till dem som hamnar efter. Som man gör i Finland?

– Precis. Där får ju typ en tredjedel av alla lågstadieelever s ärskilt stöd någon gång. De får hjälp innan de ens fattar att de är efter. I Sverige får de vänta och vänta och när man sedan till slut sätter i gång, efter flera år, då är det kanske försent. Kan de sena insatserna bero på att det är svårt att rekrytera speciallärare och specialpedagoger?

– Ja. Och det är ju ännu värre än om det är pengar som saknas,

Ganska många killar pluggar utan att tala om det för sina kompisar. Nr 5 2020

för då blir det svårare att styra om och få till detta.

Det finns annat inom skolan som också spelar in. Hur har pojkarna påverkats av ett ökat fokus på elevers eget arbete?

– Jag är inte utbildad pedagog, så jag aktar mig för att säga vad som händer i klassrummet. Men vad jag har förstått av de studier som har gjorts så har det varit mycket att eleverna ska forska själva och formulera sina egna problem. Tjejerna klarar det ofta, men många killar checkar ut då.

Vilken roll spelar betygen för skillnaderna mellan flickor och pojkar?

– Killar tror att de kan få höga betyg om de har talang – och då frånsäger de sig ju mycket av sitt eget ansvar. Tjejer tror i högre grad att de kan påverka sina betyg genom att jobba hårt. Så tjejer tar betygen mer på allvar, men det är inte alltid till fördel för dem. Det blir otroligt mycket stress och press. – En annan aspekt är att lärarna förväntas bedöma och betygsätta vartenda moment. Att inte göra det är närmast en revolthandling. Och eleverna frågar hela tiden vad de ska kunna på slutet. Ibland borde man kunna tänka att man bara har undervisning utan prestation. Jag tror överhuvudtaget att det är bra att inte prata så mycket om betyg. Vad säger du om den statliga Betygsutredningen som nu i augusti föreslog att det införs ämnesbetyg igen, i stället för kursbetygen på gymnasiet?

– Det kan göra stor skillnad. Killar mognar senare, de är barnsliga lite längre. Då kan de, som det är nu, få ett dåligt betyg i ettan som hänger med genom hela skolgången – och som kan ske leder till att de faktiskt missar chansen att bli det de vill. Vilken roll spelar digitaliseringen av skolan för pojkar respektive flickor? Killar har generellt mer skärmtid, är det ett problem att skolan ger ytterligare påslag, eller bidrar det till att skolan blir mer på killarnas villkor och att de känner sig mer hemma?

– Det där återstår nog att se. Nu görs ju en del nationella prov digitalt. På Pisaprovet visade det sig att killar presterar bättre då. Men jag tror inte att provens utformning är det man ska fokusera på, utan hur undervisningen görs. Det man vet från forskning är att digitala verktyg i undervisningen förstärker det som redan är – om undervisningen fungerar bra så blir den ännu bättre, men om den inte fungerar så blir den ännu sämre. Och då kommer svagare elever, bland dem många pojkar, att påverkas mest. – Worst case scenario med den digitaliserade undervisningen är ju att skillnaderna mellan svenska skolor kommer att bli ännu större. Och risken är tyvärr ganska stor att det blir så, för vi vet redan nu att den mest välutbildade och erfarna personalen finns på de skolor där eleverna har lättast för sig. Och de kan aldrig ersättas av digital teknik. Så vad kan lärarna göra i klassrummet för att stärka under presterande killar?

– Lugn och ro, tydligt strukturerade lektioner och en förut sägbar skoldag gynnar de svagare elevgrupperna. Särskilt killar behöver ofta rent konkret hjälp med studieteknik – läs, stryk under det viktigaste, berätta för någon om det du har läst, ta en paus, läs igen. Forskaren Fredrik Zimmerman vid Högskolan i Borås har visat hur mycket det betyder, att om lågpresterande elever fattar hur man gör så bidrar det också till att förändra deras inställning till skolan. Och det kan också göra tjejerna mindre stressade, till exempel just det där med att inse att man lär sig bättre om man tar en paus ibland.

► 19

SAMTALET Emma Leijnse

– Min gissning är att fler tjejer än killar söker sig till elevhälsan. Man ska ju liksom stå ut med saker – Jag tror att om skolan och lärarna fick ägna sig som kille. Och så vet vi att i alla undersökningar om lite mer åt undervisning och lite mindre åt att for hur barn och unga mår så mår tjejer sämre, men mulera vad som ska bedömas i varje enskilt moment, samtidigt så vet vi att längre fram i livet så skyddar så skulle framför allt de högpresterande tjejerna en bra utbildning mot psykisk ohälsa. stressa lite mindre. Är orsakssambandet verkligen så enkelt? Psykisk ohälsa Just det, vad säger du om tjejers höga prestationsideal – behöver de också förändras?

Om vi tittar på betydelsen av förebilder – vilken roll spelar det att så få av lärarna är män?

– Det skulle vara jättebra med fler män i förskola och skola. På samma sätt som små tjejer mår bra av att se att kvinnor kan bli vd och statsminister och bankdirektör så mår små killar bra av att se att män kan jobba i förskola och skola – att detta är en plats för sådana som jag. Men även det handlar om normer. Det är klart att vi kan säga till killar att de kan jobba i skolan, men det är svårt om de inte ser en enda man som gör det.

kan ju också göra det svårt att skaffa sig en bra utbildning?

– Folkhälsomyndigheten har i en rapport konsta terat att väldigt mycket av den psykiska ohälsan kommer av utanförskap. Misslyckad skolgång leder till ekonomisk och social utsatthet som leder till psy kisk ohälsa. Det ska nog elevhälsan vara medveten om, att ett sätt att jobba för bättre hälsa är att se till att eleverna klarar grundskolan. Om vi pratar om skolsystemets struktur, har det så kallade fria skolvalet någon betydelse för killars och tjejers skolprestationer?

– Indirekt har det betydelse, för så som skolvalet är utformat har det ju ökat skillnaderna mellan sko lorna. De är många killar som blir kvar på skolor – Saker är inte alltid som man önskar. Man kanske med sämst förutsättningar, särskilt på gymnasiet. inte vill att kön ska spela roll, men när man ser att det Tjejer med högutbildade föräldrar söker sig ofta till gör det så kan man inte agera som om det inte gjorde skolor med högre intagningspoäng, och då hamnar det. de i en klass där alla pluggar, och då gör de själva det, Så hur ska man locka män till de skolor där de särskilt för man gör som sina kompisar. behövs? – Det finns en majoritet i riksdagen för att ersätta – Det finns kommuner där lärare får 10 000 mer kötid som urvalskriterium med något annat. Lottning i månaden om de jobbar i ett utsatt område. är en väletablerad metod i en massa andra länder. Det där är lite kontroversiellt. Kvinnor dominerar ju i skolan och många känner att det är deras jobb att räcka till för alla elever.

Men de ger väl inte högre lön till manliga lärare?

– Nej, det skulle nog inte gå.

Vilken roll kan elevhälsan spela för att skapa mer jämvikt mellan flickor och pojkar?

I Finland får de hjälp innan de ens fattar att de är efter. I Sverige får de vänta och vänta.

Vad mer skulle kunna göras på en strukturell nivå?

– Resurserna måste fördelas efter behov. De elever som mest behöver välutbildad personal får minst av det. Och där sticker Sverige ut inom OECD. I andra OECD-länder har man lika välutbildad personal på de utsatta skolorna som på de mest högpresterande. Vad säger du om tanken på differentierad skolstart för pojkar och flickor, så att pojkar skulle börja skolan ett år senare eftersom de mognar senare?

– Jag har tänkt den tanken. Att låta pojkar gå i förskolan ett år längre är ju en reform som inte kostar något.

Det här fokuset på pojkars sämre prestationer, kan det leda till en feministisk backlash?

– Nej, det tror jag inte. Om man ser jämställdhet som en kamp där ett kön flyttar fram sina positioner på bekostnad av det andra, då ser man kanske en sådan risk. Men det måste gå att kombinera ett mer jämställt arbetsliv, där kvinnors löner inte ligger lägre, med en skola där killar klarar sig bättre än i dag. Och en mer jämställd skola behöver inte betyda att en massa fler killar ska plugga på högskolan. Det stora proble met är att en stor grupp killar inte klarar gymnasiet. – Jag tänker så här: Vad var kvinnonormen för hundra år sedan och vad är den i dag? Vad kvinnor kan göra utan att någon höjer på ögonbrynen har ju ändrats enormt. Har det blivit sämre? Nej, det skulle ingen säga. Men mansnormerna har inte förändrats lika mycket. Det finns fortfarande väldigt tydliga regler för hur en man ska vara – ju mer du liknar en kvinna, desto lägre är du i rang. Så att också ge killar en större box att röra sig i, det jobbet har vi kvar att göra. 20

Nr 5 2020

Malin Larsson DÄRFÖR ÄR JAG LÄRARE

ed hjälp av språ ket kan eleverna växa som män niskor. Därför undervisar Malin Larsson, förstelärare på Alviks skolan, i ämnet svenska. Hur det går till när eleverna får sina texter att flyga? Det vill Malin Larsson inte ens försöka svara på. Hon behöver en hel bok för det, säger hon. Kanske tur då att hon redan skrivit den. ”Skriva för livet” kom ut i somras. – Det är så många olika delar av undervisningen som måste in för att väcka kreativiteten. Och så handlar det mycket om mitt förhållningssätt – det är inte en metod. Det är fråga om trovärdighet, säger hon. Det är också fråga om mod. Mod att tänka stort, att sträcka sig utöver det som ingen trott var möjligt. I texterna som illustrerar boken formulerar sig eleverna egensinnigt. Vissa beskriver hur tankarna växer på svensklektio nen, andra refererar till sig själva som ostoppbara. Det finns en noga uttänkt plan för varje lektion, men vad som händer när den sätts i verket är alltid ovisst och spännande.

Malin Larsson går först och visar vägen. – Jag ska våga öppna mig och utmana mig i det jag är rädd för. Jag är transparent hela tiden; jag är också rädd, fastän jag är 47 år. Men vågar jag ta språnget, då vågar elev erna det också. De vet att jag tror på dem. Hon har nu arbetat på Alviks skolan i tio år, hon kom dit på praktik och stannade. Innan läraryrket kallade var Malin Larsson butikschef i modebran schen. Till butiken kom en stadig ström av praoelever, och där föddes kärleken till tonåring arna, till deras enorma poten tial och snabba utveckling. Att skolan var rätt arbetsplats blev till sist glasklart. Lika tydligt var det att hon skulle undervisa i svenska. Språk är inte bara språk, språk är själva livet: – Jag påminner mina elever om att tänka stora tankar. Jag vill att de ska våga tro på sina förmågor att tänka och att kommunicera. Att de ska växa som människor. Text MARIKA SIVERTSSON Foto ULRICA ZWENGER

»Språk är själva livet«

Malin Larsson är förste lärare på Alviksskolan. Hon tilldelades Svenska Akademiens svensk lärarpris 2014. Nr 5 4 2020 2019

PEDAGOGISK UTVECKLING Hjulsta grundskola

De räknar med språket Mellanstadielärarna Maria Engmark och Carolina Öystilä märkte att språket i mate matikuppgifterna var ett hinder för eleverna. I samarbete med forskaren Eva Norén började de lägga mer fokus på språket i undervisningen – och samtidigt dra nytta av elevernas flerspråkighet.

”På fjällvandring” är rubriken på upp gifterna som halva klass 6A på Hjulsta grundskola just har fått. Läraren Maria Engmark förklarar att dagens lektion i matematik handlar om textuppgifter och ord. Hon frågar en elev om han vet vad fjällvandring betyder. – Nej. – Ett fjäll då? Inte det heller. En annan elev svarar. – Som ett berg. Maria Engmark ritar några bergs toppar på den lilla skrivtavlan. Kollegan Carolina Öystilä är med i klassrummet. Några elever protesterar och menar att fjällen ska vara lägre. De resonerar om huruvida det ska vara snö på toppen eller inte samt var i Sverige det finns fjäll. Till sist verkar de flesta hänga med på vad ett fjäll är och hur det ser ut. – Vad är en vandring då? fortsätter Maria Engmark. – När man går. – Är det som en vanlig promenad på fem minuter? – Nej, man går långt. Den första stunden på lektionen är matematiken avlägsen. I stället handlar det om att få eleverna att förstå uppgiftens sammanhang. En familj är ute och vandrar i Jämtlandsfjällen i fyra dagar. En karta visar mellan vilka platser de gått och hur stora avstånden är. Maria Engmark ritar av kartan på tavlan, berättar vad en sov säck är och spelar upp en liten scen när familjen äter lunch vid en å. Hon påmin ner om de svenska landskapen och tragg lar uttalet av Vålådalen. 22

Till sist är det dags för den första upp giften: ”Första dagen gick de till Stendals stugorna. När de gått halvvägs stannade de vid en liten å för att äta lunch. Hur långt hade de sedan kvar att gå?” Lärarna Maria Engmark och Carolina

Öystilä har arbetat tillsammans i fem år, varav två på Hjulsta grundskola, där de båda är förstelärare. – Vi sökte hit för att det var en annons om tvålärarskap. Vi har alltid funderat på vad man skulle kunna utföra med två lärare i klassrummet, så det var drömmen, säger Carolina Öystilä. Tidigare arbetade de i Sollentuna. Det var där de fick upp ögonen för språkets betydelse i matematiken. – För mig började det när vi skulle sätta betyg på en nyanländ elev i årskurs 6. Han kunde matematiken, men trots det gav vi inte honom högsta betyg eftersom han inte klarade de svåraste uppgifterna som inne höll ett mer avancerat språk. Var det mate matiken eller språket vi satte betyg på? Det var något vi funderade över och fortsätt ningsvis diskuterade, säger Carolina Öystilä. En annan tankeställare kom av att många elever i årskurs 6 sökte till en spets utbildning i matematik på en närliggande högstadieskola. En mamma tackade för den goda undervisningen. Men var det verkligen den som fick så många att söka spetsutbildningen? I så fall borde elever som inte från början utmärkte sig i mate matik ha sökt. Men riktigt så var det inte. – Vi funderade på om vi behövde under

Daniar Aziz i 6A är glad över att ha löst ett matematik problem genom att diskutera det med sina klasskompisar.

Nr 5 2020

Hjulsta grundskola PEDAGOGISK UTVECKLING

”Tvålärarskap var drömmen för oss”, säger förstelärare Carolina Öystilä (till höger), här tillsammans med kollegan Maria Engmark.

visa på ett annat sätt för att få fler att söka, om det nu var en språklig faktor som hade bety delse, säger Carolina Öystilä. Ungefär samtidigt blev de handledare för lärare som gick Snabbspåret för nyanlända lärare. – Då började vi få tankar om vad ett språkstöd på arabiska kan innebära på matematiklek tionerna. Via snabbspåret fick vi också kontakt med Eva Norén som forskar om matte och språk, berättar Maria Engmark.

ade bara över bilderna, säger Carolina Öystilä. Lärarna började gradvis inrikta sig på sådant som de märkte var svårt. Tillsammans med eleverna ägnade de sig åt bilder, ord och begrepp. De försökte skilja vardagliga ord från matematiska begrepp. De gav eleverna strategier för att lösa textrika uppgifter. Vissa elever gav upp direkt när de såg en textuppgift. – Vi måste ge dem strategier för att kunna ta sig an textupp gifter. Det kan vara att titta på Tack vare ett stipendium från bilden och lära sig att den kan Gudrun Malmers stiftelse kunde ha betydelse, eller att ringa in de fördjupa samarbetet med vardagliga ord och matematiska Eva Norén, som är docent i begrepp, säger Maria Engmark. matematikämnets didaktik vid Samarbetet med Eva Norén Stockholms universitet. Hon pågick i drygt ett läsår. En lek kom till skolan regelbundet för tion i veckan ägnades åt språket att vara med på lektionerna i matematiken. Dessutom fick och diskutera undervisningen. eleverna med arabiska som – Jag minns när vi satt och modersmål stöd av snabbspårs tittade på uppgifterna i läro lärarna och alla flerspråkiga boken. Vi gick igenom språket elever uppmuntrades att och vad elever med svenska använda sina modersmål för som andraspråk kan missupp att diskutera. fatta, säger Carolina Öystilä. En annan svårighet var bil I rapporten ”Språkets roll i derna. I boken fanns dels bilder matematiken” har Maria som var utsmyckning, dels Engmark och Carolina Öystilä bilder som innehöll informa presenterat sina resultat från tion som var nödvändig för aktionsforskningen. De har att lösa uppgiften. även skrivit en kortare artikel – Men många elever hopp i tidskriften Nämnaren. De ► Nr 5 2020

PEDAGOGISK UTVECKLING Hjulsta grundskola

beskriver bland annat att eleverna blev mer engagerade på matematiklektionerna och började resonera och samtala om matematiken. Resonerande är även målet för dagens lektion. Eleverna diskuterar olika lösningar och begrepp. Glädjen är stor när någon plötsligt förstår. Eleven Falak Butt tycker om att diskutera matematik. – Man får reda på hur andra tänker och hur deras lösningar ser ut. Om jag har tänkt på ett sätt och min kompis på ett annat, så kan jag lära mig något nytt. Jag kan lära mig om jag har fel! Maria Engmark berättar att det blev en

ögonöppnare att upptäcka hur stor bety delse det hade att ge flerspråkigheten större plats i klassrummet. Det är också tydligt att uppgifterna i läroböcker inte alltid tar hänsyn till elevernas skiftande livserfarenheter. Många har aldrig varit i fjällen, medan de flesta har besökt en marknad – ett annat tema i läroboken. – En marknad finns överallt och det blir lättare att relatera till en sådan upp gift, säger Maria Engmark. Båda lärarna är noga med att det inte är någon särskild pedagogisk modell de har infört. Inte heller har de skapat situa

tioner för att passa forskningens upplägg. Utgångspunkten är alltid autentisk under visning. När dagens lektion är avslutad börjar de genast diskutera vad som skulle kunna förbättras. Det är frustrerande att den interaktiva skrivtavlan inte fungerar, eftersom bildstöd är viktigt. En liten fel placerad skrivtavla är allt de har. – Jag kunde ha tagit med ryggsäck och sovsäck hemifrån för att visa, säger Maria Engmark. Men Carolina Öystilä håller inte med. Verkligheten i klassrummet är sällan idealisk. – Vad kan en vanlig lärare med enkla medel göra bättre i klassrummet? Det är vår utgångspunkt. Vi älskar att forska på vår egen undervisning och utgå från det vi har här: matteboken och lite laborativt material. Vi skapar inte en forsknings situation, utan försöker förbättra de situ ationer vi är i varje dag. Hur kan vi för

enkla dem med små medel som ger resultat? Nu har de fått stöd från utbildningsför valtningen för ett forsknings- och utveck lingsprojekt som ska pågå i fem terminer. Samtidigt tar de emot nya elever och ser fram emot att lägga en bra grund i mate matik. Dessutom finns en ömsesidig öns kan att fortsätta samarbetet med Eva Norén vid Stockholms universitet. – Jag skulle vilja fortsätta att följa Carolinas och Marias arbete med språk och matematik i genuina undervisnings situationer. Det finns interventionsstudier där forskaren bestämmer, men jag är mer intresserad av att se hur lärare bygger upp sin profession inom området. Det ger väl digt mycket. Jag tror att andra lärare kan uppskatta att det kommer från lärarna själva och vilja vidareutveckla arbetet, säger Eva Norén. Text ANNELIE DREWSEN Foto ULRICA ZWENGER

Mariama Ahmed (till vänster) och Siham Almhemed i 6A dis kuterar begreppet i genomsnitt med Carolina Öystilä.

Nr 5 2020

FRÅGAN

När har du känt att du gjort skillnad? FOTO MARC FEMENIA

Nr 3 2020 ”SKOLPERSONAL HAR ALLTID VARIT HJÄLTAR” Animationer om barnens egen konvention HÖRSELKLASS I PEDAGOGISK FRAMKANT

TOURA HÄGNESTEN

Vill alltid vidare Nr 4 2020

Fokus: klimatet MARIASKOLAN

ERIK SILLÉN

Lärare, Höglandsskolan

– Förhoppningsvis varje dag. När jag haft elever som inte tidigare läst och hittat in i böckerna. En elev med svår dyslexi började läsa ”Sagan om ringen”. Själv känslan stärktes och han kunde tack vare det höja betygen.

ELIN HEJLL

”SKITVIRUSET TYNGDE NER HELA TILLVARON”

Här är Stefan Ljungdahl i sitt rätta element

FRAMGÅNGSRIKT LAGBYGGE PÅ NYÖPPNAD SKOLA

ING-MARIE SUNDAHL

Vi vill berätta om ditt arbete!

– När elever känner lättnad efter förtroliga eller coachande samtal. Att få göra skillnad ger mig arbetslust och energi. Vi inom elevhälsoteamet har en viktig funktion för att alla elever ska få möjlighet att lyckas.

Arbetar du med något lyckat peda gogiskt projekt som kollegerna i stadens skolor borde få läsa om och inspireras av?

ANDREAS QVIST

Kontakta redaktionen och berätta hur det påverkade elevernas lärande – enklast via mejl till tomas. bannerhed@edu.stockholm.se.

Resurspedagog, Johan Skytteskolan

– Mina elever är hemmasittare och där kan väldigt små steg framåt för att återgå till skolan göra stor skillnad. Den senaste tiden har vi bildat en liten grupp med elever som kommer till skolan korta stunder. Det känns fantastiskt.

MARCUS JANSSON Lärare, Lindeskolan

– Speciellt när jag jobbade i ett socioekonomiskt utsatt område. Jag undervisar i musik, och med hjälp av musiken kunde jag ge eleverna ett nytt intresse, skapa en bra rela tion och i vissa fall bli en bra förebild. Skolkurator, Johan Skytteskolan

Lärare, Lindeskolan

– Varje dag. Men speciellt de gånger jag träffat före detta elever som hade det extra tufft under sin skoltid och som berättat hur mycket skolan, och hur de bemöttes av oss lärare, betytt för dem. Text och foto AGNETA BERGHAMRE HEINS

Nr 5 2020

Välkommen!

PROFILEN Fredrik Bring

I sitt esse Någon lärobok syns inte till. Mellanstadieläraren Fredrik Bring bygger sin undervisning på rollspel som han skriver och regisserar själv. Det har lett ända fram till utmärkelsen Årets lärare i Stockholms stad.

Text MARIANNE HÜHNE VON SETH Foto ULRICA ZWENGER

redrik Bring är ensam SO-lärare på Solberga skolan, en F–6-skola i södra Stockholm. Han undervisar alla mellanstadieelever i geografi, historia, reli gionskunskap och samhällskunskap, genom alla tre årskurser. Enligt skolledningen är hans undervisning unik. ”Han har en för måga utöver det vanliga att få alla elever att delta aktivt i undervisningen”, står det i nomineringen till Årets lärare 2020. Det är alltså med höga förväntningar som vi bänkar oss i klassrummet. Dagens lektion i klass 5B handlar om Gamla testa mentet, närmare bestämt berättelsen om den israelitiske kungen Saul och slaget mot filistéerna, mest känt för Davids kamp mot Goliat. − Sch, hyssjar Fredrik Bring och sorlet tystnar direkt. På ett ögonblick förvandlas läraren fram för våra ögon till regissör och berättare i den tablå som ska illustrera dagens ämne med tre elever som skådespelare. Trion som ska spela Saul, David och Goliat kallas fram. – Här borta är en jätte, han heter Go liat, och den som vinner mot honom i en tvekamp har vunnit hela kriget! ropar 26

Fredrik Bring med dramatisk röst medan han springer från hörn till hörn för att peka ut rollinnehavarnas positioner. Spelet kan börja och striden böljar, och pang, David slungar en sten mot Goliat, som dör på fläcken efter en träff rakt i pannan, allt understött av lärarens berättande. När den improviserade pjäsen är slut lyser storbildsskärmen på väggen i stället upp och Fredrik Bring klickar i gång ett egenproducerat bildspel, en pendang till skådespelet som just utspelat sig i klass rummet. Han växlar mellan olika pedagogiska element i högt tempo, det gäller att få kunskapen att fastna och eleverna tränar ständigt sin förmåga att analysera och dra slutsatser. Vad är en Davidsstjärna? Hur ser den ut? Vad fyller den för funktion? Vad symboliserar den? Det är inte bara fartfyllda teaterföreställ

ningar som Fredrik Bring gjort sig känd för, utan också för att ställa höga kunskapskrav, vilket resulterat i hög måluppfyllelse i SO för de flesta elever. Några skådespelarambitioner har han dock aldrig haft, han har inte ens varit teaterintresserad, utan det var mest en slump att han upptäckte hur hans egen ►

”Fredrik är min favoritlärare, för han låter barnen vara med”, säger Fatha Abdi (i rosa tröja) i klass 5B.

Nr 5 2020

PROFILEN Fredrik Bring

Fredrik Bring är en tillgänglig lärare som aldrig säger nej till dialog med sina elever. Här får Andrej Kuzmanovic i 5B svar på sina frågor.

betsmaterial ger de bestående kunskaperna. − Ibland arbetar vi med rena faktafrågor, ibland ska eleverna återberätta, ibland får de träna på att uttrycka sina åsikter. Han skickar också hem allt arbetsmaterial till föräldrarna, vilket är mycket uppskattat och ger inlärningen stabilitet. Öppenhet skapar tillit, menar Fredrik Bring. − Jag skriver allt mitt arbets material själv, alltid med ut gångspunkt från läroplan och kunskapsmålen men så att det ska passa min undervisning. Läroböckerna använder jag mer sällan för jag får inget flyt i undervisningen då. Utan en stor passion för yrket

Jag är otroligt glad över priset. Samtidigt blir jag lite generad inför mina arbetskamrater.

fallenhet för att framträda kunde bidra till en bättre inlärning. − När jag blev lärare upp täckte jag hur jag kunde fånga elevernas intresse. Ju mer in levelse jag hade, desto större blev uppmärksamheten, och visst tycker jag att det är roligt att stå i centrum, säger han och skrattar. Ingen aldrig så rolig tablå kan dock ersätta traditionell inlärning och är det något som Fredrik Bring är noga med är det att eleverna ska nå kun skapsmålen. Teater och aktivi teter späckade med fakta lägger grunden, medan skriftligt ar

och ett driv att ständigt för kovra sig skulle det vara svårt att hålla nivån, det är han med veten om. Att fördjupa sig och söka ny kunskap kan han bara inte låta bli. En ämnesnörd i skådespelarkläder? − Lite så. Jag tror på kate derundervisning, för den ökar kunskapsinlärningen. Därmed inte sagt att grupparbeten och egna projekt är oviktiga, men det finns en risk att tiden inte utnyttjas optimalt. Jag har sett hur design och animeringar i en presentation kan ta mer tid än att lära sig faktainnehållet. Den här morgonen har Fredrik Bring varit uppe sedan klockan fyra och han kom till skolan redan vid halvsjutiden. Han är en ovanligt morgonpigg person, men så lägger han sig också tidigt på kvällarna. Vän nerna brukar skoja med ho nom om ”pensionärsvanorna”, men han är 41 år och har långt till pensionen. Nr 5 2020

Fredrik Bring PROFILEN

HALLÅ DÄR … FOTO HARALD TYDÉN

− Jag gillar när allt är tyst och en hel dag ligger framför mig. Innan jag sätter mig på bussen hit tar jag mitt morgon kaffe på ett café och där rättar jag gärna läxförhör och prov, en bra start på dagen. När skoldagen är slut är det tvärtom. Då kan han gärna dröja sig kvar och tittar gärna in på fritidshemmet för att slå några bollar vid pingisbordet och busa med eleverna en stund. En lyx han är medveten om att han som singel kan unna sig, men som kanske inte är möjlig för kolleger med familj. − Jag vet att många kolle ger har det tufft för lärarjobbet tar så mycket energi. Vi har också mycket administrativa uppgifter och ska dokumentera allt. Ibland uppstår konflik ter på skolan som kan vara tidskrävande att hantera. Alla dagar är inte lika roliga. Men så länge Fredrik Bring får lägga nästan

allt krut på undervisningen och elevernas inlärning lever han sin dröm. Yrkesvalet var dock ingen självklarhet, trots att han kommer från en akademikerfamilj där mamma var lärare. Skoltröttheten ledde

FREDRIK BRING AKTUELL: Årets mellanstadielärare i Stockholms stad. GÖR: SO-lärare på Solbergaskolan i Hägersten. BOR: Lägenhet i Bandhagen. GILLAR: Att resa, sörjer att pandemin sätter stopp för det just nu. OGILLAR: Jag hatar mobbning, rasism och förtryck. Skulle någon säga n-ordet blir jag riktigt arg. PÅ LEDIGA STUNDER: Då umgås jag med vänner och vi quizar gärna. LÄSER: Massor, mest faktaböcker i historia. LYSSNAR PÅ: Just nu på blues för vi arbetar med slaveriets historia i sexan. BÄSTA LÄRARMINNE: Från min egen skoltid minns jag Hans Kristian Widberg, en fantastisk lärare som blev en förebild. Nr 5 2020

till dåliga gymnasiebetyg, som han så småningom läste upp på komvux. När Fredrik Bring läste historia fick han Herman Lindqvists ”När Sverige blev stormakt” av sin pappa. Den boken blev en vändpunkt och han insåg att han ville jobba med historia. − Jag utbildade mig till gym nasielärare, vilket kanske har betydelse för mitt sätt att undervisa. Att jag har valt att arbeta på mellan stadiet är ingen slump, här möter jag en åldersgrupp som är full av lust att lära och som har en obegränsad nyfikenhet på allt. Han har många tankar om framtidens skola och hur hans yrke kommer att formas alltmer av digitalise ringen som redan påverkar skolans var dag i hög grad. − I dag fyller eleverna oftast i arbets häftena med penna, men framtiden är att alla kommer att svara på datorn. Kunskaps sökande på nätet kommer att växa ytter ligare i betydelse, spår han, och då blir det än viktigare med källkritik, där han som lärare har en viktig roll. I oktober blev Fredrik Bring utnämnd till ”Årets lärare med inriktning mot under visning i årskurserna 4–6” av utbildnings förvaltningens jury. − Jag är otroligt glad över priset, det är ett erkännande av det arbete jag lägger ner. Samtidigt blir jag lite generad inför mina arbetskamrater, som ju också gör ett bra jobb. Fredrik Bring tror att hans styrka och trovärdighet i hög grad beror på att han har bra kontakt med väldigt många elever. Han är känd både i skolledningen och bland eleverna för att stå upp för sina ideal utan kompromiss och ordet värdegrund är inte bara en abstraktion utan något han fyller med innehåll. − Jag är extremt tydlig med var jag står i situationer där någon bryter mot grund läggande värderingar, det vet alla som hört mig då.

… Katarina Lycken Rüter, förste lärare på Anna Whitlocks gym nasium och krönikör i LÄRA, som har tilldelats Svenska Akademiens svensklärarpris på 50 000 kronor. Vad betyder priset för dig? – Det är stort att få ett pris för sitt arbete som svensklärare. Att Svenska Akademien valt att uppmärksamma oss som arbetar med språk och litte ratur i skolan tycker jag är bra på så många sätt. Nu är vi över hundra svensklärare som fått priset genom åren, och jag är väldigt glad och stolt över att få vara en i den långa raden. Vad har du för knep för att få unga att läsa? – I mina klassrum läser vi mycket och alltid i samspråk med varandra. För den som är en ovan, osäker och kanske ovillig läsare kan det gemen samma samtalet om text ha stor betydelse. Att få möta många olika slags texter och att tas på allvar när man diskuterar och undrar över dem tror jag är viktigt. Svenska Akademien har ju solkats av skandaler på senare år. Tvekade du inför att ta emot priset? – Nej, egentligen inte. Den strål glans som omgav Akademien är borta, och det betyder att strålglan sen runt priset också har försvunnit. Samtidigt har, hoppas jag, ett grund läggande reformarbete påbörjats, och några av de gamla och alla de nya ledamöterna ger mig hopp för Akademiens fortsatta arbete. Hur tänker du använda prispengarna? – Pengarna till skolan går till inköp av litteratur i klassuppsättningar, och pengarna till mig vet jag inte riktigt. En tanke är att köpa en roddbåt att packa bokkasse och matsäck i för långa läsdagar i naturens hägn. Blir det en roddbåt ska hon heta Sara!  Text TOMAS BANNERHED

MIN SKOLA Höglandsskolan

»Det blir sorgligt att sluta«

EBBA LINDGREN, 14

D Höglandsskolan

en här skolan är bra rakt över. Jag har gått här sedan försko leklassen, så det kommer att bli konstigt och lite sorgligt att sluta efter nian. Jag gillar att det är en liten skola, det är tryggt och jag känner många som går här, speciellt alla som går i nian nu. Sammanhållningen på skolan är jätte bra och lärarna gör mycket för att skapa en bra stämning. Det har nog alltid funnits en ”Höglandsanda” på den här skolan, med trygg atmosfär och bra sammanhållning. Varje år har vi till exempel brännbollsdagar och i svenskan skriver vi manus till en teater föreställning som vi spelar på skolan, men coronapandemin gör det lite speciellt. Vi har inga stora samlingar i år och det blev ingen klassresa nu i början av nian. Jag har alltid gillat att läsa, det är lite som att resa. Läsintresset kommer både

från skolan, där vi läser mycket, och hemifrån. I år har jag läst 34 böcker, bästa boken var ”När hundarna kommer” av Jessica Schiefauer. Språk, samhällskunskap och svenska gillar jag mest. I dag har vi en halvdag där vi ska skriva en novell på ett särskilt tema – jättekul! Det gör vi varje år, och då delas det också ut ett novellpris. Ända sedan jag var liten har jag spelat tennis på fritiden. Tennisen har lärt mig att vara fokuserad på det jag gör, något jag har nytta av i skolan. Förr ville jag bli för fattare, men nu tänker jag mer att jag vill jobba med människor på något sätt. Det jag vet är att jag ska gå samhällsprogram met i gymnasiet, och förhoppningsvis har skolan lika bra lärare och lika fin stämning som min skola har nu. Berättat för AGNETA BERGHAMRE HEINS Foto MARC FEMENIA

Nr 4 2019

Höglandsskolan MIN SKOLA

Nr 4 2019

PORTRÄTTET Ylva Mårtens

TÄVLING

Vinn biobesök Läs tidningen och var med och tävla. Bland alla som svarar rätt drar vi tre vinnare som får var sitt presentkort med två biobiljetter. Lycka till! 1 Vilken skola arbetar försteläraren Malin Larsson på? 1 Alviksskolan X Olovslundsskolan 2 Nya Elementar 2 Vad har Ylva Mårtens ägnat sitt yrkesliv åt? 1 Att skriva för barn X Att lyssna på barn 2 Att lära vuxna läsa 3 Vad blev en vändpunkt för SO-läraren Fredrik Bring? 1 En studieresa till östra Berlin X En föreläsning av Hans Rosling 2 En bok av Herman Lindqvist 4 Vilket fint pris har försteläraren Katarina Lycken Rüter fått? 1 Svenska Akademiens svensklärarpris X Ingvar Lindqvistpriset 2 Guldäpplet 5 Vad tycker Ebba Lindgren, 14, om Höglandsskolan? 1 Att den är för liten X Att den är bra rakt över 2 Att den var bättre förr Skicka din tipsrad senast den 11 december till tomas.bannerhed@ edu.stockholm.se. Ange var du arbetar och din hempostadress så att vi kan skicka presentkortet om du vinner. Vinnare i nummer 4/2020 blev Anneli Lannebo, Matteusskolan, Jenny Sjöstedt, Adolf Fredriks musik klasser, och Monica Ylling, Enskede skola. Rätt rad var X, X, X, X, X.

”Barnen har gett mig hopp” Ylva Mårtens har ägnat hela sitt yrkesliv åt att lyssna på barn. I en ny antologi undersöker hon glappet mellan barn konventionens artiklar och barnens verklighet. – Om man lägger alla ämnen bredvid varandra ser man vilka enorma behov som finns.

Barn har yttrandefrihet. Ylva Mårtens talar ofta om barns yttrandefrihet. Efter 44 år som journalist på Sveriges Radio med en ständig strävan efter att fånga barns röster i sin mikrofon har hon mycket att säga om samhället och sam tiden. Och allt börjar med barnen. – Yttrandefriheten är grunden. Om vi inte pratar med barn och får reda på vad de tycker, då kan vi inte heller förändra samhället så att barnen får det bättre. Yttrandefrihet är ett vackrare ord än del aktighet eller ”komma till tals”. Det är mycket större och viktigare. Hennes ord är allvarsfyllda, men Ylva Mårtens talar med värme och glädje. Hon halvligger i sin soffa, bekvämt tillbakalutad mot sin långa erfarenhet. En förkroppsligad kunskap. Skrattet kommer ofta. Någon kanske skulle kalla det barnsligt – otvivel aktigt ett positivt ord. Att stå i kontakt med sina egna erfarenheter av att vara barn i världen är en förutsättning för att möta barn.

i samhället som är så viktig som skolan. Det är dessutom den största arbetsplatsen och den största kulturinstitutionen i Sverige, säger Ylva Mårtens. ”Skolan är sämst för barnen som behö ver den mest” skriver journalisten German Bender i sin text om hur svensk skola sedan 1990-talet blivit allt sämre på att utjämna skillnader i livsvillkor. Han är noga med att inte lägga skulden på lärare eller rektorer, utan lyfter fram brister i skolsystemet som lett till betygsinflation, segregation och kunskapsklyftor. I ett annat kapitel beskriver Ove Sernhede,

professor i barn- och ungdomsvetenskap, hur segregationen i samhället, alltså den sociala sorteringen av människor, äter sig in i elevernas självbild. De som bor i ut satta områden ser sig själva med omgiv ningens ögon, vilket leder till osäkerhet och tvivel på den egna förmågan. Många känner sig som förlorare redan innan vuxenlivet börjar. – Man kan ha studiecirkel utifrån boken på skolor. På barn- och fritidsprogrammet är den given. Det finns en hel del böcker om barnkonventionen, men den här hand lar om hur vi ska göra för att leva upp till den, säger Ylva Mårtens. Hon minns sin egen barndom tydligt, och när hon ska berätta träder många scener och känslor fram. Hon gick Broms Ylva Mårtens är aktuell som redaktör för skola på Östermalm, dit hon fick ta spår antologin ”Vi måste börja med barnen” vagnen från Lidingö. som gavs ut med anledning av att FN:s – Jag är född 1949 och började skolan barnkonvention blivit svensk lag. De 18 när jag var sex år, vilket var alldeles för skribenterna rör sig mellan det starkt per tidigt. Men det var modernt. Jag blev trev sonliga och det akademiska, ofta skickligt ligt mottagen i klassen, älskade min fröken sammanvävt runt en specifik fråga. För och solen lyste hela tiden i det klassrummet. fattaren Susanna Alakoski skriver om fattig Hon minns att väggarna var gula, något ungar då och nu, journalisten Daniel Velasco hon påmindes om många år senare när om ungdomar på institution och regissören hon intervjuade rektorn Lorraine Monroe Suzanne Osten om konst och barnkultur. i Harlem. – När folk frågar vilka kapitel som är – Hon ansåg att man skulle ha gult på viktigast brukar jag säga: de om förskolan väggarna, för att det är lugnt och påminner och skolan, för det är de viktigaste sam om solen. Men tyvärr fick jag inte gå kvar hällsfrågorna. Det finns ingen institution i fru Broms skola. Kanske för att min Nr 5 2020

Ylva Mårtens PORTRÄTTET

reporter, vilket så småningom ledde till ett jobb på radion. Under drygt fyra decennier gjorde Ylva Mårtens en lång rad program om och för barn och unga. Hon har även outtröttligt delat med sig av sina erfaren heter av att intervjua barn till blivande journalister och barn rättsorganisationer. – Att ha gott om tid är det viktigaste, då kan även en blyg person ge hur intressanta svar som helst. Hon är kritisk till att barn ofta

”Nu är det dags för en ny fas i svensk välfärdspolitik och vi måste börja med barnen”, säger Ylva Mårtens.

pappa inte hade råd att betala terminsavgiften. I stället hamnade hon på Torsviks folkskola på Lidingö. Där var väggarna grå och det var alltid mulet utanför fönst ret. Den första fröken var snäll, men i tredje klass kom en ny. – Hon var riktigt avskyvärd och föraktade svaghet. Jag hade eksem och hon tvingade mig att dribbla bollar så att mina händer sprack. Jag tyckte om att läsa, skriva och räkna, men Nr 5 2020

hon förstörde ganska mycket. Jag var inte trygg i den klassen. Ylva Mårtens minns känslan av

utanförskap, på grund av sina eksem och en lärare som inte tog sitt ansvar. Som journalist har hon ibland kunnat använda sina egna barndomsminnen för att inge förtroende hos de barn hon intervjuar. Andra gånger har minnena varit in gångar till reportage. Men det finns även ljusa

intervjuas i grupp eller ses som representanter för barn i allmänhet. Barn är individer med särskilda rättigheter. Ofta kan de själva visa hur mycket eller litet de vill berätta för en vuxen. – Om man som vuxen ham nar i en situation där ett barn anförtror sig, måste man ta hand om det förtroendet på bästa möjliga sätt. Jag säger ibland: ”Jag är beredd att höra vad du säger, men du behöver inte berätta”. Hon är noga med att bevara ett förtroende men poängterar samtidigt att det råder anmäl ningsplikt vid svåra missför hållanden. Trots att Ylva Mår tens genom åren har skildrat många tunga ämnen som skils minnen. Skoltiden fick tillbaka mässor, utvisningar, droger sina färger under de sista åren och sexhandel ur barns per på Whitlockska samskolan. spektiv, ser hon alltid ett hopp – Den var snobbig men ändå i att intervjua barn. frisinnad. Alla lärare var per – Bara det faktum att man sonligheter. Jag minns min intervjuar barn är hoppingi svensklärare Margareta Laius. vande för lyssnaren, för att Hon såg mig och förstod att jag barn representerar framtiden tyckte det var kul att skriva. på något sätt. Det är därför vi Ylva Mårtens tog studenten ska lyssna på dem. Vi ska ock 1968 iklädd röda skor – ”jag så satsa på dem och börja med hade börjat bli lite politiskt ra dem, för de är de svagaste i sam dikal” – och med siktet inställt hället och har ingen egen röst på att bli lärare. rätt. Därför ska vi skildra deras – Det lustiga är att jag inte liv och tankar. Gör vi det får sökte till lärarhögskolan. Jag vi också en bättre framtid.  läste sociologi, pedagogik och statsvetenskap som man skulle Text ANNELIE DREWSEN Foto ROBERT BLOMBÄCK göra som politiskt medveten då. Under en demonstration till stöd för utvisningshotade ro Antologin ”Vi måste börja med barnen” utkom tidigare i år på Ordfront förlag. mer träffade hon en radio 33

BOKSIDAN Bästa lästipsen

Den kroppsliga läsningen FÄRSKA DEBUTANTER FÖR BARN OCH UNGA

En mysig lässtund i fåtöljen, rysningar längs ryggraden eller hjärtklappning av stigande spänning. Läsning involve rar kroppen, vilket universitetslektor Djamila Fatheddine menar kan ha bety delse för grundskolans läsundervisning. ”Jag känner glädje, och ibland, om det är en läskig bok, då ryser jag!”. Så beskriver en tio årig flicka hur det känns att gå in i böckernas värld. Hon är ett av tio läsglada barn som ingår i Djamila Fatheddines avhandling ”Den kroppsliga läsningen – bildningsperspektiv på litteraturundervisning”. I fyra kvalitativa delstudier undersöker hon grundskolans litteraturundervisning. – Jag är utbildad grundskollärare och har undervisat i svenska och svenska som andra språk. Ju längre jag kom i min forskarutbild ning, desto mer insåg jag hur komplext litte raturläsning är, säger Djamila Fatheddine, Göteborgs universitet. En aspekt hon belyser är att läsglada barn gärna vill ha det mysigt och bekvämt. I för skolan och med yngre barn är pedagogerna också måna om det, men när eleverna blir äldre förvinner det alltmer. – Det är ett misstag att tro att det är på samma sätt att sitta på en hård stol i en skol bänk och läsa. Men kan leva sig in i böcker ändå, men det underlättar om man har någon ritual kring att läsa. Det ska kännas bra. Djamila Fatheddine menar att det finns ett samband mellan läsningens yttre och inre rum, alltså det som sker i läsaren när hen lever sig in i en fiktiv berättelse. En av slutsatserna i avhandlingen är att upplevelseläsningen behöver uppvärderas. För att verkligen tränga in på djupet i en bok krävs inlevelse, vilket i sin tur kräver träning. En inkörsport till fort satt läsning är skolans läsläxa. – Att kunna uppskatta läsning är en vane sak. Får man det inte hemma så måste man få det i skolan. Läsläxor är jättebra. Sedan kan det också vara orättvist, eftersom inte alla får samma stöd hemifrån, säger Djamila Fatheddine.  Text ANNELIE DREWSEN 34

YA LEILA

Donia Saleh Albert Bonniers förlag, 2020 Det är sista året på gymnasiet och vänskapen mellan Leila och Amila är intensiv. Men när de vita medelklass feministerna vill få med dem i sin egen kamp uppstår splittring. Hur långt kan man gå för att passa in? Stil säkert och drabbande om systerskap, lojalitet och blåögd rasism.

MARYAM OCH MORMORSMÅLET Minoo Shams Illustrationer: Katarina Strömgård Bonnier Carlsen, 2020

Maryam är arg på sina föräldrar för att de flydde från kriget utan mormor. Hon vägrar därför att tala svenska. Det persiska språket tycks vara det enda bandet till mormor, vilket vännen Ida förstår. En öm sint berättelse om tillhörighet och förändring, där illustrationerna skickligt fångar vardagens dramatik. Finns på Cirkulations biblioteket.

DEN RIKTIGA SOLEN

SÖTVATTEN

Den efterlängtade sol semestern ställs in. I stället går Salmans första flygresa till föräldrarnas hemby i Baluchistan. Faster och kusinerna behöver hjälp. Trovärdigt skildras ett sommarlovsäventyr och en förtryckt minoritets livsvillkor. En solvarm läsupplevelse för läsare på mellanstadiet. Finns på Cirkulationsbiblioteket.

Från barndomen i Nigeria till studierna vid ett amerikanskt universitet berättas Adas historia av andarna som bor i hennes psyke. En prisbelönt debut om mänskliga erfarenheter i brytpunkten mellan kön, tro, sexualitet och psykologi. Vackert, våldsamt och flertydigt – och mycket att diskutera!

Peimaneh Mollazehi Lilla Piratförlaget, 2020

Akwaeke Emezi Översättning: Helena Hansson Tranan, 2020

”Humor, trix, belöning och mutor är tillåtet … och ja kanske till och med lite tvång ibland! Låt oss starta en läspandemi!” Författaren Ingela Korsell i Mariefreds tidning, 24 september 2020. Nr 5 2020

Nr 1

Ute hos dig 12 februari

ELINSBORGSSKOLAN

Ämnesövergripande musikundervisning bidrar till ökad självkänsla. Här är skolan som har flest nöjda medarbetare. Forskarintervju om lärares relationskompetens. Nytt koncept för inskolning av nyexade lärare. FOTO MARC FEMENIA

… och naturligtvis mycket mer.

SERIEN Skolans värld

Nr 5 2020

Möjligheternas Stockholm Vision 2040

Alla barn och elever i Stockholm, oavsett var de bor eller vilken bakgrund de har, ges en god och likvärdig utbildning. I Stockholm är varje skola den bästa skolan för varje elev som går där. Läs mer om visionen på start.stockholm/vision