7 minute read
Tema Trä
TEMA
TRÄ
Prefabricering, cirkularitet, digitalisering och framtidstro. I det här temat lyfter vi den blomstrande utvecklingen av branschens hetaste byggmaterial med hjälp av Mathias Fridholm, direktör för Svenskt Trä.
Bild: Pixabay
TEMA TRÄ Trätrenden är hetare än någonsin
Valla Berså i Linköping är ritad av Winell & Jern Arkitekter. Foto: Christina Brandin Englund
D
en svenska trätraditionen går långt tillbaka i tiden men på senare år har trä som byggmaterial fått ett uppsving av sällan skådat slag. Klimatfrågan utgör en stor drivkraft, men bidrar till boomen gör även teknikutvecklingen som medför högre industriell förtillverkningsgrad och kortare byggtider.
I slutet av 2021 kom en rapport som visar att träbyggnadssektorn höjt sin produktivitet med 30 procent samtidigt som byggtiden förkortats med 3,3 månader. Siffrorna bygger på studien "Produktivitetsmått för Industriellt träbyggande" från Luleå Tekniska Universitet, med professor Lars Stehn i spetsen.
– Som forskare har jag följt det industriella byggandet under lång tid och har därmed också kontakt med de ledande företagen. Jag visste att den här industrin besitter en stor styrka och att utvecklingen gått åt det här hållet. Men att nu kunna mäta på branschnivå och få siffrorna svart på vitt har visat resultat som vida överstigit mina förväntningar. Det finns goda skäl att fortsätta expandera den här sektorn. Sverige ses redan som föregångare, och vi har stora möjligheter att utvecklas till en internationell nod för industriellt träbyggande, sade Lars Stehn i samband med offentliggörandet av rapporten i december.
Det moderna träbyggandet
Nutida träbyggnationer består ofta av högre hus än traditionella träkonstruktioner som kräver helt andra tekniska lösningar. Såväl produktutveckling, arkitektur, material och byggteknik som nya byggprocesser har haft och fortsätter ha en snabb utveckling runt om i Europa.
– 90 procent av alla småhus byggs i trä. Det nya är ju att bygga höga hus i trä som har haft en kraftig utveckling från 90-talet när vi gick med i EU. Idag är det ett vedertaget sätt att bygga så och trä har tagit en rejäl del av marknaden även för
flerfamiljshus, säger Mathias Fridholm, direktör Svenskt Trä.
Med EU-inträdet kom ändringar av byggnadsregler som öppnade upp för högre träbyggnader än vad som tidigare var tillåtet i Sverige på grund av brandriskfaktorn. Fridholm berättar att det nya regelverket till en början mest innebar att entusiaster började bygga nya typer av konstruktioner, men att utvecklingen därefter lett till att trä numera har en marknadsandel på över 20 procent för flerfamiljshus.
– Det som har drivit på det här mycket är ju klimatavtrycket, men även tekniken. Vi har en helt annan industriell process idag även för småhus, där mer och mer tillverkas på industrin. Du får en effektivare produktion och högre kvalitetssäkring om du tillverkar i en industriell miljö, med kortare byggtider på byggarbetsplatsen som blir mer av en monteringsplats, säger Fridholm.
Prefabricering och cirkularitet
En av kuggarna i framgångshjulet för träbyggnadsutvecklingen fram till nu är KL-trä.
– Det uppfanns i Österrike för ett antal år sedan och gör att vi kan skapa hela bärande väggar och bjälklag i trä på samma sätt som man gör med betong. När man limmar i kors med fiber i olika riktningar blir det väldigt hållfast och du kan limma hur många lager du vill för att få den hållfasthet som behövs.
KL-trä är en särskilt attraktiv produkt bland moderna byggare, inte minst då tekniken bidrar till betydligt effektivare processer ute på byggarbetsplatserna. Att innovationen dessutom för med sig förutsättningar för höga träkonstruktioner syns inte minst på Sara Kulturhus med sina 20 våningar i Skellefteå.
– Faktumet att trä väger förhållandevis lite gör att man kan bygga på våningar, timmer on top, på redan befintliga hus. Det blir cirkulärt eftersom du återvinner befintlig byggnad och infrastruktur istället för att börja om från början och det tror vi kommer växa mycket.
Trä ligger i toppen på listan av klimatsmarta byggmaterial och materialvalen i byggbranschen hakar på, men just cirkulärtänket menar Fridholm är av yttersta vikt att ha med i hela byggkedjan.
>>
Limträpanel på Sjöbodarna Östersund. Foto: Allerhed Nilsson
– Även om det är ett klimatbra material så kan vi inte slösa med det. Vad ska hända med huset när det har tjänat ut? Det måste man tänka på redan från början. Man kanske bygger för ett användningsområde som sen behöver ändras, hur kan man fixa det?
Där menar Fridholm att prefabricerade element har ytterligare en stor fördel i och med möjligheten att kunna bygga, plocka ner och sedan upp igen.
– Den tillfälliga Östermalmshallen har exempelvis blivit en padelhall och det är ett fantastiskt exempel på att gå från en funktion till en annan. Det tänket tror jag kommer genomsyra framtiden på ett helt annat sätt även inom byggindustrin.
Digitalisering och framtidstro
En förutsättning för att kunna tänka och arbeta cirkulärt är att det finns god byggnadsdokumentation, där Fridholm menar att digitaliseringen banat väg för helt nya möjligheter och processer som kommer fortsätta utvecklas.
– Vi försöker vara väldigt drivande för spårbarhet och standardisering för träprodukter i den digitala världen. Vi sätter upp en produktdatabas som ska innehålla den digitala information som marknaden behöver. Den ska följa med från sågverket genom hela byggvärdekedjan till att produkten sitter i ett hus.
Tanken är att träprodukters originalegenskaper ska gå att spåra, även i fråga om klimatavtryck.
Vägg med fönster i KL-trä. Foto: Jonas Westling
MATHIAS FRIDHOLM
Direktör Svenskt Trä
– Det här kommer skapa kvalitetssäkringar, produktivitetsförbättringar och även möjligheter till ett högre cirkulärt tänkande.
Fridholm må vara färgad av sin entusiasm för träkonstruktioners förträfflighet och otvivelaktigt ljusa framtid i byggindustrin, men om hans föraningar stämmer är boomen vi ser nu förmodligen bara början på en lång och lyckosam resa framåt.
– Vår bestämda uppfattning är att träkonstruktioner blir mer fördelaktigt än andra byggnader framåt. Bara det faktum att man på alla nya byggnader från och med nu måste göra klimatdeklarationer kommer ytterligare stärka caset för att bygga mer i trä, säger Fridholm och fortsätter:
– Vi är väldigt positiva och vi ser ju den här utvecklingen i stora delar av världen. Inom EU är man väldigt tydliga med att man vill öka träbyggandet och tar man sen skuttet över till andra delar av världen så ser vi ju att intresset finns överallt. Vi tror att det kommer fortsätta ta marknadsandelar och att snöbollen bara kommer rulla fortare.
Text av Malin Rothenborg
Mathias Fridholm, direktör Svenskt Trä, har allt annat än svårt att se skogen för alla träd. Foto: Björn Leijon
Med stomme av trä från Värmlandsskogarna
I sommar produktionstartar Folkhem ett av två planerade Stockholmsprojekt – som ska byggas med stomme av värmländskt trä – tillsammans med Byggpartner och Stora Enso.
Cederhusens andra kvarter. Bild: Bygg Partner.
F
olkhem och Byggpartner har ingått samarbetsavtal om uppförande av de två projekten Cederhusen och Tree House i Stockholm, med ett uppskattat entreprenadvärde på sammanlagt en halv miljard. Cederhusen som är först i produktionspipeline med start till sommaren byggs i Hagastaden, Solna och Tree House i grannkommunen Sundbyberg.
Båda projekten uppförs med stomme av trä till vilka Stora Enso kommer att leverera material från sin fabrik för CLT (Cross-Laminated Timber) i Grums.
- Det känns väldigt bra att stommen i våra projekt kommer att byggas av närodlat svenskt material. Stora Enso har stor kunskap och tillsammans kommer vi att kunna utveckla projekten ytterligare, säger Anna Ervast Öberg, projekt- och affärsutvecklingschef Folkhem, i ett pressmeddelande.
ByggPartner och Stora Enso började samarbeta 2014, varefter parterna tillsammans hunnit leverera flertalet träbyggnader såsom bostäder, äldreboenden, skolor, kontor och restaurang bland annat. I flera av dessa har ByggPartner använt sig av digitala verktyg som Stora Enso tagit fram, så som ”CLT360+” (hjälpmedel vid montage) och ”Woodsense Wiiste” (aktiva fuktsensorer).
- Stora Enso är en engagerad partner som hjälper oss att utvecklas och bli ännu bättre på träbyggnad. Tillsammans med Folkhem kommer vi att ha ett samarbete med en hög grad av lärande och utveckling, kommenterar Byggpartners vd Sture Nilsson.
Alternativ till stål och betong
På referenslistan av tidigare samarbeten mellan Byggpartner och Stora Enso återfinns bland annat Trafikverkets nya huvudkontor för fastighetsägaren Diös i Borlänge. Projektet inkluderar upprustning av befintliga kontorsbyggnader, samt en nybyggnation som knyter samman samtliga av dessa.
Nybyggnationen består av en ”massivträbyggnad” på 2 000 kvadratmeter i form av en 400 m lång elips som från början var tänkt att byggas i stål och betong, men som istället beslutades att uppföras med en stomme av korslimmat trä.
CEDERHUSEN
Bildkälla: Folkhem
Text av Malin Rothenborg
