22 minute read
Tema Skellefteå
TEMA
SKELLEFTEÅ
Skellefteå befinner sig i ett sällan skådat utvecklingsprojekt som lockar blickar från hela Europa. Fram till 2040 ska kommunen växa med cirka 30 000 invånare genom en expansion som innebär investeringar på omkring 100 miljarder de närmsta tio åren.
Bild: Adobe Stock / Annika
I det här temat har vi intervjuat kommunalrådet Evelina Fahlesson, planeringschef Lars Hedquist och kommunarkitekt Harriet Wistemar som alla på ett eller annat vis befinner sig i stadsutvecklingens mittersta kärna.
Kulturtrappan i Sara Kulturhus Foto: Jonas Westling
TEMA SKELLEFTEÅ
Fram till år 2040 ska Skellefteå växa med närmare 30 000 invånare. Staden befinner sig i en expansion som innebär investeringar på 100 miljarder de närmaste tio åren och blickar från hela Europa riktas mot vad som närmast kan beskrivas som ett unikt och gigantiskt utvecklingsprojekt.
I
nsikten om att staden stod inför en åldrande befolkning samtidigt som allt fler valde att flytta därifrån blev startskottet för det stora expansionsprojektet som Skellefteå nu är mitt uppe i.
- Vi behövde ta tag i den utmaningen och satte ett befolkningsmål på 80 000 invånare fram till 2030, men med allt som sker nu har vi fått revidera den siffran till 90 000. Det har varit en lång resa och vi har jobbat strategiskt med det här sen 2014, säger Evelina Fahlesson, kommunalråd i Skellefteå.
Vid den tiden bestod befolkningen av 72 000 invånare och fram till 2040 är målet nu att invånarantalet ska stiga till 100 000. Ett av ledorden när staden växer är hållbarhet och i början av september invigdes det 20 våningar höga nya kulturhuset, helt byggt i trä, som blir stadens nya landmärke och på många vis manifesterar riktningen för staden utveckling framåt. >>
Evelina Fahlesson (S), kommunalråd Fotograf: Patrick Degerman
Sara Kulturhus, terrassen våning 4. Foto: Sven Burman
>>
- Vårt kulturhus är väldigt viktigt i det här, säger Fahlesson. Dels är det byggt trä och det är en plats för alla att mötas.
Sara Kulturhus som gestaltats av White Arkitekter, är en hyllning till stadens rika trätradition. Som ett av världens högsta trähus har kulturhuset satt Skellefteå på världskartan och blivit en internationell ledstjärna för hållbar arkitektur och konstruktion.
- Det har varit en helt enorm mediaspridning. Jag träffade en person från fransk media senast igår, som kom hit för att ta del av kulturhuset och hela samhällsomvandlingen.
I det 30 000 kvadratmeter stora huset ryms bland annat Skellefteå Konsthall, Museum Anna Nordlander, Västerbottensteatern och det nya Stadsbiblioteket. Just kulturlivet är ett prioriterat område i satsningarna som ska göra Skellefteå till en mer attraktiv och socialt hållbar stad.
- Vi går från en kommun med minskande befolkning. Att lyfta upp Skellefteås styrkor har vi jobbat hårt med och vi ser möjligheten att skapa den moderna staden. I det behöver vi jobba med kulturlivet och andra meningsfulla fritidsaktiviteter för våra invånare.
Kommunen har jobbat och fortsätter jobba aktivt med att upplysa och beskriva utvecklingsplanerna för stadens invånare och en övervägande majoritet av befolkningen uttrycker att de ser positivt på den pågående expansionsresan.
- När vi gick ut och frågade 1600 invånare om hur de ser på utvecklingen i kommunen, sa över 90 procent att de såg positivt på förändringen. Vi förstår att mata våra invånare med information om utvecklingen allteftersom, hur det påverkar invånare och näringsliv.
Den 1 oktober meddelade kommunen att Skellefteå tillsammans med 22 andra städer och fyra myndigheter i Sverige, valts ut som medverkare i ”Viable Cities” som är ett innovationsprogram för klimatneutrala och hållbara städer.
- Det handlar om det hållbara stadsbyggandet och knyter kontakter på europanivå. Jag är faktiskt på en kunskapsdag idag där vi pratar om just hållbarhetsfrågorna.
Fahlesson menar att det finns mycket kunnande såväl på hemmaplan som runt om i Sverige som ger alla med någon form av taktpinne i den här expansionen goda chanser att se till så att staden växer hållbart.
- När man tittar på den ekologiska biten har vi jobbat länge med träbyggande och när vi ska bygga är trä ett naturligt val för oss. Socialt förstår vi hur viktigt mötet mellan människor är och jobbar med att skapa fler mötesplatser. Sedan har vi ett rikt föreningsliv med skidåkning och fotboll och andra idrotter som kommer nu med inflyttade från hela världen.
Fram till 2030-2035 ska 10 000-15 000 nya bostäder byggas, samtidigt pågår exempelvis projektet med Norrbottniabanan och övrig infrastruktur som behöver komma på plats för att få ihop helheten. Fahlesson understryker vikten av samarbeten med andra kommuner, näringslivet, myndigheter, departement och universitet med flera, på alla nivåer, för att klara av det här stora stadsutbyggnadsprojektet.
- Vi behöver få ihop hela paketet och kommer vara ett samhälle i förändring, men när vi tittar på allt som sker här nu så är vi i mål 2030. Sen är det svårare att veta vad som sker nästkommande 10 år. Det är en utmanande och stor samhällsutveckling som är helt unik när vi tittar oss omkring i resten av Skandinavien och Europa, säger Fahlesson.
Text av Malin Rothenborg
Energy with wpd
wpd är en av Europas största projektutvecklare och vi fi nns i 28 länder. Vi jobbar både med landbaserad- och havsbaserad vindkraft och solkraft. Förutom projektutveckling och fi nansiering arbetar vi även med drift och underhåll av våra egna och andras vindparker och solcellsanläggningar. I Sverige förbereder vi just nu för fi nansiering och byggnation av våra 8 tillståndsgivna projekt med en sammanlagd kapacitet av 1000 MW. Besök vår hemsida för mer information om oss och hur ditt företag kan teckna långsiktiga elhandelsavtal, PPA, direkt med oss! www.wpd.se
”wpd och vindkraftsbranschen står redo att öka utbyggnadstakten för att möjliggöra industrins satsningar!”
Maria Röske är VD för wpd´s landbaserade verksamhet i Sverige och har sett vindkraften växa i Sverige, både avseende effekt, produktion och höjd. Teknikutvecklingen har varit enorm, vindkraften har gått från att vara småskalig gårdsverksamhet till att försörja hela kommuner och industrier med el. - Vi ser nu hur industrin ställer om till fossilfritt och utvecklingen går fort, väldigt fort. LKAB fl aggar för ett ökat elbehov motsvarande en dryg tredjedel av hela Sveriges produktion i takt med att deras verksamhet ställer om till fossilfritt. Facebook, Google och andra elkrävande företag etablerar sig i norra Sverige och skapar arbetstillfällen, näringslivsutveckling och tillväxt. - Vi sitter just nu på en fantastisk möjlighet att hejda klimatförändringarna genom elektrifi ering av industrin och transportsektorn. Men det förutsätter en snabb utbyggnad av vindkraften, det enda energislag som kan leverera el så snabbt som industrin kräver och till rätt pris. Det handlar inte om att ställa energislag mot varandra, det handlar om att bygga elproduktion i närtid, idag och imorgon. Utbyggnaden av vindkraften har varit stark de senaste åren men nu syns en tydlig negativ trend där allt färre vindkraftverk får tillstånd. Under 2020 minskade antal tillståndsgivna verk med 90 % jämfört med de senaste 6 åren, en utveckling som äventyrar industrins satsningar. - Om vi inte kan bygga ut vindkraften riskerar vi industrins pågående omställning med tillhörande arbetstillfällen och klimatnytta. Nu måste svensk politik samlas för att skapa förutsättningar för utbyggnaden. Bland annat måste vi se till att klimatnyttan vägs in i Miljöbalken, kapacitetsbristen i näten måste byggas bort och vi måste lösa problemen med långa och oförutsägbara tillståndsprocesser. - Det handlar inte längre om bara energiförsörjning och klimatnytta, det handlar om att säkra svensk konkurrenskraft, arbetstillfällen och välfärd, avslutar Maria Röske.
Benn Karlberg, vd på Logistic Contractor
Northvoltprojektet – ett viktigt uppdrag för Logistic Contractor
Våren 2019 tecknade logistik- och industrispecialisten Logistic Contractor, som ingår i Wästbygg Gruppen avtal med Northvolt om att uppföra basbyggnaden till deras anläggning för tillverkning av batterier i Skellefteå. Uppdraget omfattade fyra byggnader med en total yta på över 100 000 kvm. Våren 2022 ska uppdraget vara avslutat.
När Logistic Contractor etablerade sig på byggarbetsplatsen i Skellefteå under 2019 var företaget den första aktören på plats. Relativt snabbt tillkom ytterligare företag, både underentreprenörer till Logistic Contractor och alla de företag som arbetar parallellt med att installera utrustningen som krävs för den kommande batteritillverkningen.
– Vår uppgift har varit att bygga ett skal för verksamheten med golv, väggar och tak. Därutöver har vi ansvarat för vissa installationer som portar, lasthus, hissar och traverser. Den stora utmaningen har legat i samordningen med alla övriga inblandade företag samt att säkerställa leveranser av de stora volymer av byggnadsmaterial som har krävts, säger Benn Karlberg, vd på Logistic Contractor.
Ambitionen har varit att i största möjliga mån använda sig av lokala leverantörer och underentreprenörer.
– Vi har exempelvis köpt huvuddelen av både stål och betong från företag i regionen, liksom underentreprenör för byggnadsarbetena. Men med det här projektets storlek har de lokala resurserna inte räckt till utan vi har successivt fått jobba i allt vidare cirklar från Skellefteå för våra inköp. Tack vare att vi har varit verksamma så länge, och byggt på så många platser, har våra inköpare ett stort nätverk av pålitliga leverantörer av både material och tjänster.
Internationell miljö med många aktörer
Den totala organisationen på byggarbetsplatsen växte relativt snabbt med både Northvolts egen personal och alla de företag som är involverade. Ett femtiotal nationaliteter är representerade idag.
– Projektet drivs helt och hållet på engelska och det har fungerat bra. Vi är många företag som behöver gå i takt med varandra. Två samordningsmöten hålls därför varje dag. Därutöver har vi veckovisa planeringsmöten för respektive hus för både bygg och projektering. Det är resurskrävande, men vi har hittat en bra arbetsfördelning vår projektorganisation. Från vår sida är ett femtontal personer direkt involverade i projektet med projektchef, en projektledare per byggnad, platschefer, arbetsledare och inköpare. Därutöver har vårt Tekniska centrum i Göteborg varit en viktig resurs.
Logistic Contractor blir kvar i Norrland
Två av de fyra byggnaderna är nu slutbesiktigade och klara. De två återstående är under produktion och ska vara klara under våren 2022.
– Även om en hel del arbete återstår går vi in i något av ett slutfasarbete nu. Projektet har gett oss många viktiga lärdomar och vår organisation på plats har gjort ett fantastiskt gott arbete. Huvuddelen av arbetet har dessutom skett under en period när covid-19-pandemin medfört en rad restriktioner i vardagen.
Benn Karlberg berättar också att Northvoltprojektet har gett mersmak på Norrland.
– Här finns oerhört många intressanta expansionsplaner för de kommande åren, inte minst olika industrisatsningar där Logistic Contractor kan erbjuda en konkurrenskraftig produkt. Vi har också byggt upp ett mycket stort lokalt kontaktnät som kan generera intressanta synergieffekter framöver. Luleå blir bas för vår verksamhet i Norrland och vi håller nu successivt på att bygga upp en organisation där. Vi gör det parallellt med att hela Wästbygg Gruppen expanderar i regionen. Nyligen tecknades avtal om att förvärva samtliga aktier i Norrlandsbaserade byggbolaget Rekab Entreprenad, avslutar Benn Karlberg.
TEMA SKELLEFTEÅ Stad och land går hand i hand
Skellefteå har gått från en kommun med fokus på avveckling till en sällan skådad utbyggnadsplan. Lars Hedqvist som är planeringschef, tillika en av många spindlar i nätet för den kraftiga expansionen, ser särskilt stora framtidsmöjligheter för en tillvaratagen och levande landsbygd.
I
egenskap av planeringschef på kommunen är Lars Hedqvist en av nyckelpersonerna i planerna som lägger grunden för den numera mycket snabbväxande stadens framtid. I den planeringen har landsbygden hög prioritet och kommunen jobbar flitigt med nya planer som ska driva på landsbygdsutvecklingen.
- Vi har tagit fram en översiktsplan som vi ska använda som underlag för den fortsatta utvecklingen, som har till syfte att visa hur man kan bygga, skapa sysselsättning och infrastruktur, säger Lars Hedqvist, planeringschef för kommunen.
Skellefteå är en av landets största kommuner med cirka 400 byar runt centralorten.
- Vi har en levande landsbygd som mår bra, men också en glesare struktur med mindre tätorter som haft det jobbigt med stort antal invånare som har lämnat. Utanför det har vi riktig glesbygd. Vi är ett slags Sverige i miniatyr och det finns delar av kommunen som är väldigt långt ifrån allting. När Hedqvist började jobba för kommunen på 90-talet ägnade han sig främst åt avvecklingsarbete. På den tiden skedde en stor utflyttning från såväl stad som från mindre orter runt omkring och något intresse för tomter på landsbygden fanns över huvud taget inte.
- Jag har varit med på den här resan hela vägen. På 90-talet fanns det 1200 tomma lägenheter som vi var tvungna att avveckla med rivning, flyttar och försäljningar. Vi hade vi en otrolig tillbakagång och förlorade 3000 invånare på bara några år.
Idag är läget det rakt motsatta. Vändningen har redan ägt rum och det har gått snabbt.
- För tre år sen hade vi 5 byggherrar som ville bygga här och nu har vi 70.
Utöver ett ökat tryck på bostäder i staden där andrahandshyran för en etta i vissa fall uppgår till 20 000 kronor just nu, har försäljningen av tomter även kommit igång på
>>
Lars Hedqvist är planeringschef för Skellefteå kommun: "Jag har varit med på den här resan hela vägen" Fotograf: Patrik Degerman
>>
mindre orter. Kommunen har cirka 300 bostadstomter till salu i olika tätorter och byar, samt detaljplaner med ytterligare ett 100-tal tomter i andra liknande orter.
- Jag förväntar mig att det här kommer öka. För att möta den förväntade efterfrågan och utvecklingen kommer vi att fortsätta jobba med fördjupade översiktsplaner i ett antal olika orter. Vi kommer se över hela vårt bestånd av översiktsplaner i alla våra större tätorter i kommunen.
Hedqvist poängterar att Skellefteå styrs av en landsortsvänlig politik som har hållit och ska fortsätta hålla kommunens tätorter levande. Tack vare en proportionellt likvärdig tilldelning av resurser mellan stad och land har man exempelvis kunnat behålla en stor del av skola, äldreomsorg, badhus och sporthallar på landsbygden. Att staden växer gör också att landsbygden stärkts ytterligare eftersom det skapar en marknad för landsbygdsproduktion av olika slag.
- Det som sker i Skellefteå nu är otroligt positivt och till stor gagn för landsbygden. Vi måste bygga massa bostäder och jag menar att det finns en stor potential att bygga och bo på landet. Jag gör det exempelvis själv.
Skellefteå har redan nu halva sin befolkning boende på landsbygd samt mindre tätorter och även om det återstår mycket att göra för att länka samman alla delar med förbättrad samhällsservice, ser Hedqvist ett ytterligare ökat intresse för det som landet har att erbjuda.
- Vi ser en allmän tendens att folk vill ompröva sina liv. Det finns forskning som visar att majoriteten av svenskarna helst vill bo i småhus och landsbygden har ju väldigt stora ytor med hav, sjöar och vattendrag.
Hedqvist berättar att det kommer behövas 10 000 nya bostäder framöver och att det samtidigt finns en plan för den 26 mil långa kusten som få har utnyttjat.
- I kustplanen finns det möjligheter för att skapa tusentals nya bostäder och det finns också möjligheter att skapa olika verksamheter här. Närheten till vattenkontakt är ju något som alla människor eftersträvar.
Kommunen har gjort en plan för landsbygdsutveckling i strandnära läge,
LARS HEDQVIST
Planeringschef för kommunen
en så kallad Lis-plan, med 54 olika områden som möjliggör etablering av bostäder och verksamheter inom strandskyddat område kring havet, sjöar och vattendrag.
- Den planen har inte nyttjats särskilt mycket och det är en stor möjlighet som många intressenter bör se över. Vi har också fått visat intresse för andra områden, därför ska vi se över och ta fram en ny version av den här de kommande åren.
Utöver ett intensivt arbete med att förbättra infrastruktur och service i form av exempelvis utbyggnad av bredbandsnätet, fokuserar kommunen även på att möjliggöra för en höjd sysselsättningsgrad på landsbygden.
- Basnäringarna är jätteviktiga men också lantbruk och den nya livsmedelsstrategin bidrar ju till att skapa möjligheter till en ökad produktion på landsbygden. Skellefteå är den kommun i länet som har störst areal och därmed också stora möjligheter att skapa bra livsmedelsförsörjning.
En svår nöt att knäcka i form av utmaning med den pågående, nödvändiga utbyggnaden av staden såväl som olika delar av landsbygden är den nationella basprognosen som säger att Skellefteå ska minska med flera tusen invånare.
- Kreditinstituten har gjort det jobbigt för nyetableringar och unga människor får ju ett jättedilemma. En omvärdering är ruskigt viktigt. Samtidigt har vi fått in ett antal företag och byggherrar som tror på det som sker och utvecklingen här i norr, vilket ökar förutsättningarna för att få låna pengar.
För 10 år sedan bestod Skellefteå av cirka 70 000 invånare och mängder av bostäder som gapade tomma. Bebyggelsetrycket vid den tiden var nere på så gott som noll. Nu finns knappt en lägenhet att få tag i och invånarantalet ser ut att öka med 500 bara i år, för att sedan dubbleras varje år för en lång tid framöver.
Text av Malin Rothenborg
Mobackens Förskola, Skellefteå
Patrick Degerman, Degerman Bild AB, Nordkust Bygg AB. “ D e t kä n n s b r a att a nvä n d a e tt fö r nye l se b a r t m ate r i a l f r å n n ä ro m r åd e t , s p e c i e l l t so m d e t ä r b åd e vac ke r t o c h l eva n d e. Tr ä f å r o s s att m å b r a ! ”
Johanna Larsen Arkitekt LINK Arkitektur
Harriet Wistemar har arbetat som kommunarkitekt i Skellefteå sedan 2008. Foto: Privat
TEMA SKELLEFTEÅ
Kommunarkitekten om trästaden på allas läppar
Harriet Wistemar började som kommunarkitekt i Skellefteå i en tid av fallande invånarantal år 2008. Tretton år senare befinner sig staden, med Wistemar i spetsen, i en expansion som får statistiken för framtidsprognoserna att slå bak ut.
W
istemar flyttade till Skellefteå från Ekerö år 2000. Sedan dess har hon sett staden förvandlas från en plats med mängder av ekande bostäder till en där söktrycket från inflyttande är så högt att det knappt finns en ledig lägenhet att få tag i.
- Det var helt fantastiskt för oss, eftersom det fanns så många lediga lägenheter och radhus att välja bland. Idag finns ju inte en bostad ledig, säger hon.
Vid den tiden dalade befolkningsmängden och fokus från kommunens sida låg snarare på vilka hus som lämpligast kunde rivas, än på planering för nybyggnationer.
- Idag hade man ju behövt de bostäderna, konstaterar hon. Hon fick rollen som kommunarkitekt 2008 och för Harriet Wistemar började stadsutvecklingsprojektet som Skellefteå nu är mitt uppe i med en översiktsplan 2011, samt utvecklingsstrategin 2030 som lade grunden. I den planeringen ingick bland annat diskussioner om det stora industriområde som sedermera kom att haffas av Northvolt.
- Vi gjorde en detaljplan för 200 hektar och trodde inte att Northvolt skulle ta allt, men det gjorde dom. I den fördjupade översiktsplanen för centrala staden tittade vi sedan på hur människor rör sig i stadsmiljö och försökte hitta målpunkter i form av bra mötesplatser.
Ett av de första projekten som började undersökas och planeras för var kulturhuset
>>
>>
som invigdes i början av september i år, som dragit till sig stor uppmärksamhet även utanför Sveriges gränser.
- Om jag har gjort något väldigt bra i min karriär så är det när jag tjatade mig till en öppen allmän arkitekttävling för kulturhuset. Det var ett jätteroligt jobb och blev väldigt bra marknadsföring för oss, berättar Wistemar. Över 60 tävlingsbidrag kom in varav 55 kvalificerade sig för granskning. Tävlingen var klar 2015 och sex år senare står stadens nya landmärke, tillika en av världens högsta träbyggnader på plats.
- Sara kulturhus är ett hus för alla som skapar puls i staden. Flödet är viktigt och man ska känna sig välkommen där utan att man måste ha ett ärende.
Tanken med kulturhuset är att det ska rymma något för alla, vilket i sig löper som en röd tråd i framtidsplanerna för hela staden.
Hur kommer Skellefteå se ut 2040?
- Vi har en levande stadskärna och stadsdelarna har vuxit. Vi har sett till att alla har nära till grönområden. 15-minutersstaden pratar vi om som jag tror kommer från Paris borgmästare, om att nå allt man behöver, och vi har bra förutsättningar för det.
Just hemkommen från Stockholm har Wistemar färskt i tanke och känsla vad hon inte vill ska hända med sin nya hemstad.
- I Stockholm finns inte de här små härliga affärerna och verksamheter i markplan. Jag tänker att vi verkligen ska värna vår stadskärna och en sak som vi jobbar mycket med är att få markplan levande.
I övrigt lyfter hon bygget av Norrbotniabanan som är i full gång nu, som ökar möjligheterna för invånarna att åka tåg, såväl i stadens absoluta närhet som långt ut till platser runt omkring. - Då kan vi åka tåg och har utvecklat området i stadskärnan men det har även skett en omvandling med bra boendeområden runt om.
Orterna som ligger nära lyfter hon som intressanta för fina boendemiljöer, samt det faktum att kommunen har 38 mil kust och 5 stora älvar. För att underlätta utvecklingen av bebyggelse nära vatten önskar Wistam se en underlättad procedur gällande strandskyddet.
- Det finns inget strandskydd i staden. Men om vi ska göra en ny plan träder strandskyddet in och vi måste försöka få det upphävt igen. Det ställer till det lite för oss.
Ett exempel på ett vattennära område som redan hunnit ta form, som Wistemar ser som särskilt lyckat är Älvrummet.
- Vi har tagit det området i anspråk nu och jobbat mycket med det. Förr vände man sig från älven och nu finns jättefina restauranger där ut mot älven. Det blev verkligen en hit. Wistam ser framför sig en framtida stad med intressanta områden i anslutning till hamn och stadsmiljö där man har tagit tillvara den attraktionen som just vatten har.
- Här har vi landhöjning så vi sjunker ju inte. Även om vattnet höjs så klarar vi oss.
Vägen framåt kantas av hänsyn till hållbarhet Just klimatfrågan har varit och är fortsatt en viktig del i Skellefteås resa framåt och Wistemar nämner dagvattnet som exempel på en fråga som diskuteras mycket just nu. En annan viktig fråga handlar om att säkerställa tillräckligt mycket grönska och grönområden för att klara temperaturväxlingarna.
- Träden är ju oerhört viktiga och vi måste plantera mer för att få en jämnare temperatur centralt. I stadsmiljö blir det varmare eftersom betong och sten lagrar värmen på ett annat sätt. Grönskan dämpar temperaturen, men tar även upp regn och det är också viktigt.
Träbyggandet är också en viktig hållbarhetsfråga. I Skellefteå finns sedan länge såväl materialet som kunskapen och forskningen redan på plats och många av de kommunala byggnaderna är byggda just i trä.
- Vi har till och med ett parkeringshus i trä och det ger en mycket tryggare känsla. Där finns luft och det är en intressant byggnad som blivit som en liten lykta i slutet av gågatan.
Den äldsta bron som härstammar från 1700-talet är även den byggd av trä. - Vi bygger fler i trä nu. År 2040 hoppas och tror jag att vi har många fler broar över älven som kopplar samman staden.
Den snabba byggtakten ställer höga krav på att rekryteringen av arbetskraft hänger med i samma hastighet. Kommunens bygglovsenhet fick som exempel in 60 nya ärenden per vecka förra sommaren och söker i skrivande stund fyra nya handläggare.
- Min kollega sa att till och med Stockholm tycker att det är mycket. Vi har ju ingen brist på jobb kan jag säga.
Skellefteå är en liten stad under kraftig tillväxt och ytterligare ett exempel på det är hamnen som bara den byggs ut för en halv miljard för att kunna ta emot stora transportfartyg. Med den snabba expansionen följer givetvis en hel del utmaningar, varav vissa mer- och andra kanske lite mindre väntade.
- Det vi har lite emot oss är att statistiken visar att vi skulle minska i befolkning men istället ökar vi. Vi har vänt i rekordhastighet och statistiken hinner inte med.
Ett exempel på hur det ställer till det när siffrorna inte hänger med, berättar Wistemar är att det gör det kämpigt för kommunen att få till en flytt av e4an som går mitt igenom staden.
- Siffrorna som Trafikverket och bankerna tittar på visar ju att vi ska minska och det blir ett dilemma hur vi ska få dom att ändra sig. Lars Hedqvist som är vår planeringschef är mycket bekymrad och försöker hitta sätt att visa att vi växer.
Avslutningsvis understryker Wistemar att det är roligt att så många vill investera ändå, senfärdiga siffror och missvisande prognoser till trots.
- Det finns så många inslag i det här. Det är roligt och ganska mycket.
Text av Malin Rothenborg
- Vi har en gedigen erfarenhet av vindkraft och energiprojekt som rör allt från upphandlingar av leverantörer till genomförande av byggnation och besiktningar inför överlämning, säger Carlström.
En utpräglad vana av att sköta kommunikationen med myndigheter såsom länsstyrelser och lokala byggnadsnämnder, samt förmågan att samverka med markägare och andra intressenter som i det här fallet samer bland annat, är ytterligare faktorer som bidrar till Cameus solida plats i energisektorn.
- Ett projekt som är under utveckling innebär en intensiv dialog med länsstyrelsen, som ju är ett normalt förfarande när man ska bygga i obruten terräng. Det är ofta där det blir debatt i media också men det är en naturlig del. Samhällsintresset måste ju tas hänsyn till i alla delar.
I uppförandet av Fjällboheden har Cameus varit tvungna att anpassa sig till samernas rennäring och en förhållandevis kort byggsäsong med restriktioner från första november till sista april.
- Vi har samrått med samerna och vid olika tider haft renar på området som vi har anpassat oss till, men det har varit god stämning och allt har gått väldigt bra. Just nu pågår provdrift inför slutbesiktning innan vindparken med en årsproduktion på 167 miljoner kwh är redo att lämnas över och tas i bruk.
- Vi ser ut att vara klara i slutet av november, sen förväntar vi oss att de ska leverera el i 27 år framöver.
- Alla vindkraftsprojekt har tillstånd på ungefär 30 år, sen får man se om det går att förlänga eller om parken måste tas ner. Det här är ju en energikälla som går att återställa i jämförelse med många andra som för alltid kommer lämna ganska stora sår i naturen, säger Carlström.
