Kyrkor

I det här temat har Branschaktuellt intervjuat Markus Dahlberg, chef för enheten för kulturarvsstöd på kyrkokansliet i Uppsala, som bland annat berättar att det årliga bidraget från staten ligger kvar på samma summa idag, som när kalkylen för anslaget gjordes år 1996.

Vi har även pratat med Erik Palmbäck som är vice vd för Kyrkans Fastighetssamverkan AB – en fastighetsförvaltare som utan vinstsyfte hjälper församlingar med förvaltning, renoveringar och byggprojekt.

Bild: Adobe Stock / fifg

TEMA KYRKOR

Kyrkobyggnader har stora historiska och kulturella värden som bevaras framförallt genom fortlöpande renovering, restaurering och i vissa fall även modernisering. Staten bidrar med 460 miljoner kronor årligen till bevarandet av dessa byggnader, genom den så kallade Kyrkoantikvariska ersättningen. Men täcker summan de renoveringsbehov som finns?

Bunkeflo kyrka i Malmö som invigdes 1898, har tegel och fogar i så dåligt skick att kyrkan varit stängd för allmänheten sedan 2017. Foto: Gunnar Menander

OMODERNT KULTURARVSSTÖD

Kyrkor och kapell utgör en viktig del av det svenska kulturarvet och staten bidrar årligen till bevarandet av dessa byggnader via den så kallade kyrkoantikvariska ersättningen. Det årliga bidraget ligger dock på samma summa idag, som när kalkylen för anslaget gjordes år 1996.

D

en kyrkoantikvariska ersättningen är en del i den överenskommelse som träffades mellan kyrkan och staten i samband med separationen år 2000. Stödet utgör en ekonomisk kompensation för ansvaret som landade på kyrkan, för bevarandet av de kulturhistoriska värdena i kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser. Syftet med ersättningen är att upprätthålla det kyrkliga kulturvärdet som utgör en stor del av Sveriges kulturarv. - Man brukar säga att svenska kyrkan förvaltar Sveriges största sammanhängande kulturarv, säger Markus Dahlberg, chef över enheten för kulturarvsstöd i Svenska Kyrkan.

Det statliga bidraget består av 460 miljoner om året, som kyrkan nationellt fördelar mellan stiften. Vilka stift som får vad beror bland annat på hur många och hur stora kyrkorna de kyrkor är som omfattas av kulturmiljölagens

>>

>>

skyddsbestämmelser. Stiften i sin tur beslutar om fördelningen till konkreta åtgärder i stiftets församlingar

- Vi agerar på nationell nivå i första hand som stöd för stiften. Stiften i sin tur har antikvarier med kompetens i fastighetsfrågor och bevarande av kulturarv. Sedan har vi det viktigaste som är det praktiska förvaltarskapet, där församlingarna bär det yttersta ansvaret, säger Dahlberg.

Det är församlingarna som äger och förvaltar kyrkorna och det kulturarv som finns i och kring dem. Det är också församlingarna som ansöker om kyrkoantikvarisk ersättning.

Sett till kyrkans fastighetsbestånd i sin helhet så menar Dahlberg att det över lag är väl hållet. Majoriteten av landets kyrkor är väl hållna och det finns ett stort engagemang i församlingarna för att fortsätta bevara kulturvärdet i dessa byggnader. Men det finns också exempel på där man av ekonomiska skäl måste överväga avyttring och ett antal försäljningar har redan skett.

- Några församlingar per år måste avyttra kyrkor för att klara ekonomin och drar man ut alla linjer med ökande kostnader och minskade intäkter så är det oroande. Vissa kyrkor har stora underhållskostnader som tar stora delar av stiftets disponibla ersättning i anspråk. Det finns absolut farhågor inför framtiden om hur vi ska klara den situationen, säger Dahlberg.

Vid försäljning av fastigheter i kyrkans regi är det församlingarna som tar besluten på lokal nivå. Det finns ett regelverk om att ta en kyrka ur bruk där stiftet är involveras och är det en skyddad byggnad ska även länsstyrelsen höras.

- Det finns ett 20-tal skyddade byggnader som har sålts och även exempel på där kyrkor gjort om till bostad, berättar han.

Av kyrkans samtliga kostnader utgör ungefär en fjärdedel kostnader för fastighetsförvaltning. Eftersom ekonomin i församlingarna ser olika ut finns även ett utjämningssystem för att bära de svagaste och se till så att även dessa klarar sina nödvändiga kostnader. Men basen i kyrkans ekonomi utgörs av medlemsavgifter och i takt med att allt fler väljer att lämna kyrkan, sjunker också intäkterna. Med andra ord minskar även det ekonomiska underlag som krävs för att klara uppdraget att bevara det kyrkliga kulturarvet.

- Församlingarnas ansökningar om kyrkoantikvarisk ersättning överstiger disponibla medel med mer än det dubbla.

Dahlberg anser att den kyrkoantikvariska ersättningen bör höjas.

- Nivån fastställdes i samband med att kyrkan och staten särade på sig. Anslaget bygger på en uträkning från 1996 utifrån det penningvärde som var då. Det har inte uppräknats sedan dess och det vore skäligt att se över beloppet när behoven är så stora.

Från kyrkans håll har man redan argumenterat för en höjning av stadsbidraget, men utan framgång så här långt.

- Vi måste ta fram tydligare underlag om behoven som kan ligga till grund för vår diskussion med staten, konstaterar Dahlberg.

Hur mycket pengar från staten vore rimligt enligt dig?

- Att indexberäkna den summa som var utgångspunkten 1996, bör vara en grund för staten att räkna ut det på. De kulturhistoriska värdena är lika höga nu som då. Om vi ska vidmakthålla vårt uppdrag att bevara det får inte staten svikta.

Utöver detta måste kyrkan jobba mer effektivt med förvaltning och se över fastigheterna som finns i beståndet, varav långt ifrån alla är kulturminnesskyddade, enligt Dahlberg. - Kyrkan har utarbetat ett fastighetsregister för att få överblick över hela beståndet. Alla församlingar ska även ta fram en lokalförsörjningsplan, som avspeglar såväl verksamhetens behov som de långsiktiga kostnaderna för fastighetsinnehavet. Stiften stödjer i det arbetet. Vissa församlingar har samordnat fastighetsförvaltningen på olika sätt för att göra det mer effektivt. Det pågår ett omfattande arbetet på samtliga nivåer inom kyrkan för att både effektivisera och höja kvaliteten i fastighetsförvaltningen, säger Markus Dahlberg.

Text av Malin Rothenborg

Projektledning för alla typer av kulturfastigheter

KFS kan hjälpa er med fastighetsförvaltning, projektledning för bygg- och renoveringsprojekt och kyrkogårdsadministration.

KFS har mångårig erfarenhet av att driva byggprojekt åt Svenska kyrkan, för ett långsiktigt och hållbart utförande.

Tel: 08-24 11 44 - www.kfss.se

Renovering av Hotagens kyrka. Här har Jämtfasad utfört ställnings-och hissmontage, rengöring och omputsning samt färgning i originalkulör framtagen av antikvarie. Foto: Anders Gustavsson, Krokoms pastorat

Jämtfasad – experter på att vårda kulturarvet

När kyrkor och församlingar ska renoveras ställs hårda krav. Därför är det smart att välja en aktör som varit med länge. I snart 30 år har Jämtfasad renoverat och byggt om kyrkor vilket gjort att företaget inte bara har stenkoll på kvalitén, utan även på moderniseringen av kyrkor. Här berättar Erik Olsson, vd på företaget, om hur Jämtfasad jobbar för att både bevara byggnaderna och nyttja lokalerna till fullo.

1991 startades Jämtfasad i Östersund, men som numera har sitt säte i Sundsvall. Idag ett företag som idag besitter år av kunskap gällande kyrkorenoveringar. Jämtfasad arbetar med puts och murning, fasadrengörning, läggning av stengolv, byggnadsarbeten och andra renoveringar och idag utgör cirka hälften av verksamheten av kyrkorenoveringar.

– Vi är ett specialföretag inom putsat och murat byggande, framför allt med inriktning mot antikvariska renoveringar. Med egen personal gör vi både trä-, mur- och putsarbeten samt monterar ställningar och med vårt stora nätverk av entreprenörer tar vi hand om hela skalet, berättar Erik Olsson, vd på Jämtfasad.

Moderniseringen av Sveriges kyrkor I takt med att samhället förändras pågår en modernisering av Sveriges kyrkor, inte minst gällande teknik och andra installationer, men på senaste år har det även börjat byggas mycket ombyggnationer. Själva kyrkan och kyrkrummet är väldigt hårt skyddade, men när det kommer till kyrkans övriga byggnader kan större förändringar göras. – Eftersom kyrkan även ska hålla i ickekristna begravningar numera har man börjat lokalanpassa församlingarnas byggnader för att både kunna användas i kristna och ickekristna sammanhang. Det har gjort att vi även jobbar med lite större ombyggnationer på exempelvis församlingsgårdar. Här är det jätteviktigt att inte störa det kyrkliga samtidigt som de nya delarna inte ska behöva kopplas ihop med kristendomen, berättar Erik Olsson.

Finns det något extra roligt med renovering av kyrkor?

– Det här är otroligt fina och välbyggda hus som kan ha stått i tusen år och ofta är de byns stolthet vilket gör att alla bryr sig om byggnaden. Att vi får vara med och vårda kulturarvet och göra projekt där folk verkligen är engagerade är väldigt roligt, säger Erik och avslutar:

– Samtidigt är det roligt med projekt som ställer lite hårdare krav. Och med vår långa erfarenhet, duktiga hantverkare och välutvecklade nätverk ser vi alltid till att våra projekt mynnar ut i bra entreprenader med hög kvalitet.

EFTERTRAKTAD FASIGHETSSAMVERKAN I KYRKANS TJÄNST

Renovering, restaurering och modernisering av kyrkor, kapell och församlingslokaler är ett ständigt pågående arbete. Svenska kyrkan bär det yttersta ansvaret för bevarandet av våra kyrkliga kulturminnen och en av aktörerna på det området är Kyrkans Fastighetssamverkan Stockholm AB. >>

KFS hjälper till med en totalrestaurering av St Paulskyrkan och anpassar kyrkan till Stadsmissionens verksamhet. Visionsbild: Spridd

>>

K

ulturmiljölagen ställer höga krav på församlingar som fastighetsägare av skyddade kyrkor. Kyrkans fastighetssamverkan Stockholm AB är en fastighetsförvaltare som utan vinstsyfte hjälper församlingar med förvaltning, renoveringar och byggprojekt. I första hand erbjuder bolaget sina fastighetsförvaltningstjänster åt samverkansförsamlingar.

- KFS som vi kallar det är ett kyrkligt bolag ägt av Gustav Vasa- och SpångaKista församling. Vi är ett konsultföretag med två ben, varav ett består av en projekt- och byggavdelning och det andra av en förvaltningsavdelning, säger Erik Palmbäck, vice vd för Kyrkans Fastighetssamverkan AB.

Bolaget åtar sig projekterings-, projekt- och byggledning, samt begränsade delar av projekt. Syftet med verksamheten är att bevara det kyrkliga kulturarvet, men även att se till så att övriga fastigheter nyttjas och fungerar så bra som möjligt för den kyrkliga verksamheten.

- Vi hjälper församlingar med byggprojekt och fastighetsförvaltning. Mycket handlar om restaureringar och renoveringar av kyrkor, men även deras övriga byggnader. Just nu hjälper ett 20-tal församlingar med förvaltning och projekt- och byggledning, säger Palmbäck.

Projekten varierar och kan bestå av allt från mindre badrumsrenoveringar till stora kyrkorestaureringar. Vem som helst, även fastighetsägare utan koppling till Svenska kyrkan, kan kontakta KFS för att få hjälp med det dom behöver.

Efterfrågad verksamhet

Den tidigare verksamheten Fastighetssamverkan Norr utgjorde till en början en del av Gustav Vasa församling i Stockholm.

- Det började 2007 med att Sven Löfvenberg, vd för KFS, hjälpte andra församlingar som motpart till citybanebygget. Det blev en hel del vibrationer som kyrkorna berördes av när bygget drog fram och i det läget upptäcktes att fler behövde hjälp med förvaltning och byggledning.

Efterfrågan på verksamhetens kunskap och tjänster inom förvaltning och

Atelje för renovering, reparation av blyinfattade kyrkfönster & glasmålningar.

Vi innehar mästarbrev och 50 års yrkeserfarenhet. Välkommen att kontakta oss.

Glaskonst W. Baier

Winfried Baier - Sabine Finke 0140-18220 070 218 20 31 info@wbglaskonst.se

projektledning växte och började få uppdrag även i andra församlingar, varför man sedermera valde att bilda bolag. Till en början ägdes KFS av Gustav Vasa församling som sedan fick ytterligare en ägare i form av Spånga-Kista församling.

- Arbetet sker på konsultbasis. Vi hjälper även Stadsmissionen med St Paulskyrkan, samt andra fastighetsägare utanför Svenska kyrkan. I St Paulskyrkan handlar det om en totalrestaurering både interiört och exteriört, samt att anpassa kyrkan till Stadsmissionens verksamhet, berättar Palmbäck.

Exempel på ytterligare projekt som KFS är involverade i just nu är Högalidskyrkan som genomgår en stor restaurering exteriört och interiört, där även källarplanet får nya lokaler till församlingsverksamheten.

Staffanskyrkan i Gävle får hjälp med restaurering av kyrkorummet och nya rum i källarplan under kyrkan. Sedan pågår även en omfattande exteriör restaurering av tak och fasad på Storkyrkan som KFS hjälper till med.

- Det är de stora projekten, sen är det en massa mindre projekt i församlingarna med vanligt underhåll. Vi har väl ett 30tal projekt som snurrar, som inte bara är kyrkorestaureringar.

Hinner ni med att hjälpa alla församlingar som vill ha er hjälp?

- Ja, det gör vi. Vi har anställt två nya projekt- och byggledare nu för att just hinna med. I november är vi 18 stycken, säger Erik Palmbäck.

Text av Malin Rothenborg