16 minute read
Tema Framtidens Hållbara Skola
TEMA
FRAMTIDENS HÅLLBARA SKOLA
Idag finns en stor brist på skollokaler vilket gjort att trycket på att bygga nya skolor och bygga om gamla ökat. Det i sin tur har lett till att fler och fler aktörer börjat ge sig in på skolmarknaden, men att veta exakt hur en skola ska byggas kan vara svårt. Vi har pratat med Magnus Anclair, ledare av arenan Forum Bygga Skola, som berättar om fyra trender vi ser alltmer av när nya skolor ska byggas.
TEMA BYGGA SKOLOR
4 trender inom byggandet av skolor
När det planeras för nya skolor finns det mycket att tänka på. Det handlar om allt från storlek och byggmaterial till hur läromiljöerna ska planeras och vem som ska få i uppgift att bygga den nya skolan. Vi har pratat med Magnus Anclair som driver arenan Forum Bygga Skola, som berättar om fyra trender vi ser alltmer av när nya skolor ska byggas.
A
tt tiderna förändras är ett faktum inom de flesta näringsgrenar, inte minst inom byggbranschen. Här går vi mot nya sätt att bygga skolor, både genom teknik och i tankarna om hur skolor ska byggas. För att få lite bättre koll på hur tankarna går kring bygget av skolor har vi pratat med Magnus Anclair som leder arenan Forum Bygga Skola – en nationell nätverksarena för alla aktörer som är delaktiga i processen att planera, bygga och renovera skolor.
Fyra trender
Enligt Magnus finns det några förändringar som skett de senaste åren när det gäller att planera och bygga skolor. Bland annat går det se att nya skolor tenderar att bli större skolor, både sett till fler elevantal och större huskroppar.
- Att nya skolor tenderar att bli större kan dels bero på att det inte finns tillräckligt många tomter och att det både är mer ekonomiskt och
Nybyggda Baggeboskolan i Tibro är en klassisk hemvistskola. Foto: Magnus Anclair
Magnus Anclair, ledare för arenan Forum Bygga Skola Foto: Privat
energieffektivt. Det är en utveckling som jag tror kommer fortsätta, men vi kan samtidigt se att det finns signaler om att vissa säger stopp för större skolbyggen och vill satsa på mindre. Så jag tror inte att mindre skolor kommer sluta byggas, men över lag ser vi en trend att de nya skolorna ofta byggs till större skolor, säger Magnus Anclair.
En annan trend inom byggandet av skolor är att allt fler skolor byggs för att möjliggöra flera typer av läromiljöer än vad den traditionella korridorsskolan normalt erbjuder. Så kallade hemvistskolor och andra sätt att organisera sig i än den traditionella klassen blir allt vanligare för att bidra till mer varierade möjligheter att undervisa på.
- Det här är en trend som går åt båda hållen och det byggs fortfarande nya korridorsskolor. Men det går ändå att se att fler och fler skolor byggs som hemvistskolor.
Båda typerna av miljöer funkar, men en kontrollfråga jag tycker vi borde ställa oss är om undervisningen blir likvärdig när korridorsskolor och hemvistskolor ibland kan vara så olika. Den tredje trenden har att göra med hur kartan av vem som ska bygga, äga och förvalta skolan har förändrats. Förr ägde kommunerna i princip alla skolor och när friskolereformen kom var det vanligt att friskolan hyrde in sig i en gammal skola eller någon annan lokal. Men sedan dess har trycket på att bygga om och bygga nytt ökat storartat, vilket bland annat lett till en ny affärsmodell där fastighetsbolagen både utvecklar, bygger och hyr ut nya skolor.
- Det finns både för och nackdelar med den nya affärsmodellen. En fördel kan vara att fastighetsbolagen idag kan ha större erfarenhet av att bygga skolor, eftersom flera kommuner är så kallade sällankommuner som inte byggt skolor på väldigt många år.
Samtidigt kan en nackdel vara att kommunerna tappar kontrollen av utvecklingen av fastigheterna där skola bedrivs när de inte längre äger fastigheterna. Men frågan är inte så svartvit som ibland framställs i debatten – det gäller att jämföra med rätt saker, och i takt med att
>>
Hemvistmiljö på Minnebergsskolan i Arvika. Foto: Magnus Anclair
>>
erfarenheterna av detta sprids kommer säkerligen det positiva att överväga, menar Magnus.
Till sist har vi den fjärde trenden, en trend som handlar om ny teknik och hur skolorna förändras till smarta skolhus. Det smarta skolhuset handlar om att skolorna får nya system med allt från digitala tvillingar till optimering av ventilation och energi. Samtidigt handlar det också om att koppla ihop dessa system med verksamheten för att öka kvalitén på undervisningen och för alla som vistas i skolan.
- Med de här systemen kan man med hjälp av sensorer förstå var det oftast finns lediga lokaler för att kunna utnyttja dessa bättre. Sensorerna kan också känna av ifall det behövs föras till mer frisk luft i en viss del av skolan om det befinner sig mycket folk där, precis som belysningssystemet kan programmeras för att förstärka olika läromiljöer. Samtidigt är det smarta skolhuset en hjälp för säkerheten eftersom sensorerna kan visa vart det finns människor vid till exempel en brand, säger Magnus Anclair.
Bättre vägledning
Något som sammanfattar bygget av skolor är att det finns flera vägar att gå och att mycket bara är riktlinjer – inga bestämda regler. Det är något som Magnus Anclair tycker borde förändras, i alla fall till viss del, för att eleverna ska få lika förutsättningar och för att byggbolagen ska få en bättre vägledning i sitt bygge.
- När man ska bygga en skola handlar det mer om rekommendationer än regelverk vilket både kan bli en utmaning och ett problem. Allt måste absolut inte vara likadant, men det är intressant hur en så pass viktig samhällsinstitution kan ha ett så pass löst regelverk gällande vilka kvaliteter och funktioner vi vill få ut ur det. Det här är en diskussion som jag tycker är viktig att ta upp, och jag tror att många skulle vara hjälpta av att ha lite fler riktlinjer.
Text av Emilia Granberg
Viktigt att tänka på vid bygget av skolor – intervju med Skolhusgruppen
Under de senaste åren har trycket på att bygga nya skolor och bygga om gamla ökat, vilket gjort att fler aktörer börjat ge sig in på skolmarknaden. Exakt hur man ska bygga en skola kan dock upplevas som svårt att veta eftersom det mesta handlar om råd och riktlinjer – inte styrande regler. Vi har därför pratat med Karolina Lorentzi, arkitekt och ordförande för föreningen Skolhusgruppen, som ger några tips på vad de tycker är viktigt att tänka på när man bygger en skola.
Förskolan Vattenhjulet, utvecklad av Tengbom Arkitekter och Tyresö kommun, har byggts till en skola där verksamheten och pedagogiken ska gå hand i hand med den fysiska miljön. Foto: Maria Lindgren, landskapsarkitekt på Tengbom
Idag finns en stor brist på skollokaler och enligt Skolhusgruppen pratar vi om 1 000 skolor på 10 år. Därför menar föreningen att det just nu är extra viktigt att ta chansen att skapa bra lokaler som verkligen fungerar för verksamheten. Skolhusgruppen är en ideell förening och ett nätverk som fokuserar på skolmiljö, skolbyggnader och skolgårdar och enligt Karolina Lorentzi, ordförande för föreningen och arkitekt på Tengbom, finns det flera viktiga saker att tänka på för att skolan ska bli så bra som möjligt.
- Vid bygget av en skola är det viktigt att det finns ett samspel mellan pedagogik och arkitektur, alltså att byggnaden och den fysiska miljön ska stödja verksamheten. Det kan göras på flera olika sätt, bland annat genom att skapa lokaler och skolgårdar där eleverna får känna sig trygga och kan få studiero. Samtidigt ska skolan vara en stimulerande mötesplats vilket gör att det är viktigt att tänka på balansen mellan slutet och öppet, säger Karolina Lorentzi.
Att själva byggnaden ska ge en blandning av både slutet och öppet hittar Karolina och Skolhusgruppen i den så kallade hemvistskolan.
- Man kan tänka sig skolan som en blomma där det gemensamma och de större sammanhangen är i mitten, och där hemvisterna och arbetslagens ytor är blombladen. Det blir som en slags social gradering där man både kan välja det lilla och slutna eller det stora och öppna. Den spännvidden tycker jag att en skola ska innehålla, säger Karolina Lorentzi.
Något annat som är viktigt att tänka på är att skolan ska byggas för att klara av att möta alla elevers olika behov. Det går till viss del att möta med inredning men är också en viktig fråga vid utformning av byggnad och utemiljö. Det är också önskvärt att skolbyggnaden i sig har en identitet som förmedlar att det är en viktig verksamhet som pågår inne i lokalerna.
- Det är viktigt att skolan byggs på ett sådant sätt att man känner sig stärkt av skolan och därmed både blir glad och får lust att lära. Det kan ske på olika sätt, men det är väldigt viktigt att skolan ska signalera att verksamheten är viktig. En tillfällig paviljong till exempel ger ju inte alls samma dignitet som en riktig skolbyggnad, säger Karolina och avslutar:
- Ett sätt att skapa dignitet på, som faktiskt också är min hjärtefråga, är att skapa byggnader som ger förutsättningar för samverkan mellan utbildning, kultur, idrott och andra offentliga verksamheter. Att skolan både kan användas för utbildning och kreativitet under dagtid, samtidigt som den kan spela en roll för lokalsamhället på kvällstid. Det tycker både jag och Skolhusgruppen är viktigt.
Karolina Lorentzi, ordförande för Skolhusgruppen, samt affärsutvecklare och arkitekt hos Tengbom. Bild: Tengbom
Text av Emilia Granberg
Högkvalitativa golv lägger grunden för en bra skola
För att en skola ska få rätt förutsättningar är ett bra golv A och O. Oavsett om det handlar om förskolor, skolor eller universitet ska golven ha komfort, vara slitstarka och tysta för att främja elevernas inlärning, och för att möta det erbjuder Forbo Flooring flera alternativ som uppfyller kraven. Här guidar Forbos Floorings försäljningschef Per Lundberg oss genom bolagets produkter som ger bästa möjliga resultat för skolmiljöer.
Forbo Flooring har varit verksamma på golvmarknaden i över 100 år och under hela bolagets tid har utbildningsmiljöer varit ett av bolagets största och viktigaste segment. Därför erbjuder bolaget högkvalitativa golvprodukter som bl a Marmoleum , Sarlon och Coral som alla har olika egenskaper men som alla ser till att ge skolan bästa möjliga förutsättningar.
- För att en skola ska bli så bra som möjligt krävs det snygga och lättskötta golv samtidigt som det ställs krav på akustiklösningar i golven för att minimera höga ljud. Våra produkter har utvecklats för att uppfylla alla dessa krav, berättar Per Lundberg, försäljningschef på Forbo Flooring. När det kommer till projektering av golv för en skola börjar Forbos arbete med att föreslå funktionella entrésystem eftersom så lite smuts som möjligt ska följa med in i lokalerna. Just entrélösningar spelar en stor roll eftersom dessa både gör miljöerna renare och trevligare, samtidigt som skolans städkostnader blir betydligt lägre med bra entré lösningar.
- För entréer erbjuder vi våra produkter Nuway och Coral – två högkvalitativa entrélösningar som finns i olika utföranden beroende på behov och krav. Använder man sig av Nuway och Coral så behöver man inte många meter för att 65 procent av smutsen under skorna ska försvinna, och har man en 6 meters yta att torka av sig skorna på så stannar 95 % av all smuts i entrén.
Nuway och Coral är entrésystem som bygger på tre zoner där man lägger avtorkningsmattor med en skrapfunktion för att smutsen ska försvinna från skorna. Den första zonen börjar utanför entrén med en lite hårdare matta, följt av zon nummer två precis innanför dörren där man har en lite mjukare matta med vassa fiber. Nästa zon är en ännu mjukare entrématta som framför allt tar upp fukten som är kvar på skorna. För skolans torra utrymmen så som klassrum, korridorer och personalrum är Marmoleum Decibel och Sarlon två golv som förekommer ofta i skolmiljöer. Båda golven är starka och lättskötta och har försetts med akustiklösningar som gör att golven sänker ljudnivån med hela 19 decibel.
- Tack vare sina naturliga ingredienser och en modern tillverkningsprocess är Marmoleum en CO2-neutral produkt (cradle-to-gate). Marmoleum går även att få i decibelutförande med akustikbaksida som då sänker ljudnivån med hela 19 db. Det är Svanen-märkt och har ytbehandlingen Topshield2 som förebygger repor och sulmärken och gör att golven är lättskötta och behåller sitt utseende under lång tid, och tack vare sin släta yta stöter Marmoleum bort dammkvalster.
Sarlon akustikgolv innehåller inga ftalater och finns i många olika färger och mönster som passar perfekt för utbildningsmiljöer. Sarlon är ett mycket bra universalgolv med ljuddämpande egenskaper som passar perfekt i klassrum där hög ljudnivå kan vara ett problem. Sarlon minskar ljudnivån med 15–19 dB. Sarlon finns i två utföranden, dels ett golv som limmas vid montering och Sarlon Modul’Up som är en teknisk innovation då det är en löslagd matta som andas och som inte kräver något lim. Dessutom slipper man de vanliga begränsningarna i samband med limning, såsom torkningstider och långvarig lukt. Som sådan minskar den mängden material och energi som används för en golvinstallation och säkerställer att produkten kan återvinnas enkelt och säkert vid slutet av dess livslängd. Sarlon Modul’Up ingår i Forbo Floorings egna återvinningsprogram Back To The Floor.
- En annan fördel är att dessa golv kan läggas tidigare i projektet än andra golv, eftersom golv som ska limmas behöver vänta på att RF-nivån i betongen ligger på 85%. Med dagens betongkvaliteter är det mer vanligt förekommande att RF-nivån ligger på 93%, en nivå som är godkänd att lägga Sarlon Modul’Up på, säger Per Lundberg och avslutar:
- Både Marmoleum och Sarlon är golv som passar utmärkt för skolmiljöer, och oavsett vilket av golven man väljer kan man räkna med högkvalitativa golv med lång livslängd att gå på.
Marmoleum Decibel valdes till golven på Fjärås Bräckaskolan eftersom Kungsbacka Kommun har miljö och hållbarhet kombinerat med akustikkrav och design i fokus. Bild: Forbo Flooring
Bild: Indus
Färdiga skolmoduler gör bygget enklare – ett hållbart alternativ med trivsamma lokaler
Att tillgodose antalet förskoleplatser i en kommun är inte alltid enkelt. Samtidigt krävs det lång framförhållning och stora resurser för att bygga en ny skola. Därför erbjuder Indus färdiga skolmoduler – en lösning som både kan vara på plats snabbare och som erbjuder toppmoderna trivsamma lokaler för en god arbetsmiljö. Samtidigt är modulerna funktionella, flexibla och moderna och är ett cirkulärt alternativ med låg energiförbrukning.
För att göra byggandet av skolor smidigare samtidigt som skolan både ska hålla en hög kvalitet, ha ett stilrent utseende och bidra till en god läromiljö finns skolmoduler som alternativ till det traditionella byggandet. Med färdiga moduler kommer flera fördelar och med skolmoduler från Indus blir skolan ett klimatklokt alternativ med stora, ljusa och fina lokaler.
Som helhetsleverantör kan Indus åta sig allt från markarbeten och bygglovsansökning till etablering och byggnation av lekplatsutrustning, och när byggnaden är på plats ser bolaget till att allt fungerar med servicetekniker som alltid finns till hands. Bild: Indus
- Moduler idag är
Bild: Indus
något helt fantastiskt. De är både funktionella, snygga, cirkulära och flexibla eftersom skolan snabbt kan växa genom att byggas om eller ut i efterhand. Skulle det behövas går det även minska kapaciteten eller flytta skolan. Samtidigt har modulerna en standard som följer vårt moderna energikrav men vattenburen värme, och vill man finns även solpaneler som ekonomiskt- och miljömässigt fördelaktigt tillval, säger Jannica Skyving, försäljningschef på Indus.
För Indus är just hållbarhet en viktig fråga som speglar hela organisationen. De ville ta frågan på större allvar och har därför, bland mycket annat, anställt en solkraftsansvarig. Förnyelsebar energi med solpaneler som är återbrukbara är för Indus ett lyft i hållbarhetsarbetet, och med modulernas vattenburna uppvärmning erbjuds en skön miljö med låg energiförbrukning.
- Med vattenburen uppvärmning kompletterat med vår återbrukbara solpanelslösning tar våra kunder ett fint ansvar för klimatet. Det är ett erbjudande som uppskattas varmt hos våra beställare och som blir till ett bra pedagogiskt redskap som kan nyttjas i lärande tillsammans med barnen. Det är en viktig del i barnens utveckling att redan på förskola och skola se hur vi bäst kan ta tillvara på våra naturtillgångar på ett fossilfritt sätt, säger Jannica och fortsätter:
- Solen är en otroligt fin källa till energi och med rådande energipriser och den framtidsvy vi ser, så är solkraft redan idag ett fantastiskt kraftfullt kostnadsbesparande alternativ samtidigt som det är en stor miljöinvestering. Vi på Indus ser det som en självklarhet att vara med i omställningen till ett hållbart samhälle.
Toppmoderna, trivsamma lokaler Indus skolmoduler har en ljus interiör, goda akustikegenskaper och en väl genomtänkt planlösning. Klassrummen är stora och rymliga på 61 kvadratmeter för att ge gott om plats för varje elev. Samtidigt bidrar de stora klassrummen till en bättre arbetsmiljö och är en förutsättning för ett bättre lärande.
- Vi har lagt stort fokus på lokaler som ger både personal och elever en bra och trivsam arbetsmiljö och sedan starten 1974 har vi samlat på oss mycket erfarenhet. Vi har också tagit tillvara på bra förslag och önskningar från pedagoger och beställare, berättar Jannica Skyving och avslutar:
- Frågar man våra kunder beskrivs våra lokaler som ljusa, trivsamma, lättillgängliga, praktiska och generösa, och ett återkommande tema är att de fått sin skola mycket fortare än vad de hade kunnat föreställa sig. Det känns såklart väldigt roligt att kunna erbjuda ett hållbart alternativ som både elever och personal kan trivas i många år framöver.
Annonsb Sponsrat inlägg Sponsrat inlägg
Inomhusklimat: Lös fler utmaningar med tak och väggar
Den fysiska miljön har stor betydelse för skolbarns trivsel och inlärning. Läs om hur Troldtekts akustiklösningar för tak och väggar gör skillnad när det gäller både akustik, design, luftkvalitet och hållbarhet.
Det är skolbarn och studenter som utgör framtidens Sverige. Därför behöver de få de bästa förutsättningarna för att utvecklas och lära.
För att skapa den mest hälsosamma fysiska miljön är det klokt att välja lösningar som slår flera flugor i en smäll. Troldtekt akustikplattor för tak och väggar är ett bra exempel. Här kan du läsa om de fördelar som gör akustikplattorna av trä och cement till ett populärt val i skolor över hela Nordeuropa.
1. Akustik: Lugn miljö så man hör vad som sägs
I ett klassrum kan det vara mycket ljud. Därför är det viktigt med kort efterklangstid – att ljudet snabbt klingar av och försvinner. Annars kan eleverna ha svårt att uppfatta vad som sägs. Medan ett betongtak absorberar endast 1–2 procent av ljudet, absorberar ett Troldtekt akustiktak vanligtvis 80–90 procent. Det säkerställer en optimal akustik.
2. Design: Uttryck med tydlig karaktär
Det är självklart att täcka rummets största sammanhängande yta – taket – med ett material som både säkerställer bra akustik och en elegant estetik. Troldtekt finns i färger och utföranden som matchar skolans övriga interiör. Troldtekt väggbeklädnad kan vara ett effektivt komplement i stora lokaler.
3. Luft: Inomhusklimat fritt från skadliga kemikalier
Med en Cradle to Cradle-certifiering är det dokumenterat att Troldtekt akustikplattor inte innehåller ämnen som är skadliga för människor eller miljö. Akustikplattorna kan absorbera och
Lindholmens Tekniska Gymnasium i Göteborg har utsetts till Årets skol- och förskolebyggnad 2021. Taken är klädda med Troldtekt akustikplattor i naturträ, och till väggarna har man valt en specialanpassad Troldtekt-lösning med frästa spår i de grå akustikplattornas ytor.
avge fukt, och bidrar på så sätt till rätt luftfuktighet. Det säkerställer en bättre upplevd komfort i en lokal.
4. Hållbarhet: Ett dokumenterat bidrag
Allt fler byggherrar efterlyser hållbarhetscertifiering. Troldtekt bidrar till ledande certifieringar som BREEAM och Miljöbyggnad. Med en Cradle to Cradle-certifiering har Troldtekt detaljerad dokumentation avseende materialhälsa. Och miljövarudeklarationer (EPD) för de enskilda Troldtekt-produkterna visar tydligt miljöavtrycket i de olika faserna av akustikplattornas livslängd, som normalt ligger på 70–80 år.
