Vägverkstidningen #2.2009

Innehåll Inblick............................................................ 2

Första kvinnliga generaldirektören

Tre blir två i ETT-projekt

Aktuellt..................................................... 4–11 Tema: Väggrepp..................................... 12–15 I själva verket............................................... 16 Åsikten......................................................... 17

Lena Erixon blir Vägverkets första kvinnliga generaldirektör.

– Det känns väldigt bra att regeringen väljer att göra mig till generaldirektör, säger Lena Erixon.

Reportage: På väg i världen.................. 18–19 Porträttet..................................................... 20 Utveckling.................................................... 21 Jobb & Fritid.......................................... 22–23

S I DAN 23

S ID 21

För oss i Vägverket • nr 2 • mars 2009

Nu ligger Flatruet i lä När fjällvägen över Flatruet, mellan Funäsdalen och Ljungdalen i Härjedalen, drabbas av snödrev får trafikanterna åka en omväg på 19 mil. Men en ny metod gör de boende i trakterna lyriska över den nya väghållningen.

SIDAN 6

Elever designar framtidens stad Future city är tävlingen där elever i årskurs 7 och 8 tävlar genom att designa, bygga och presentera framtidens stad. – Jag försöker få eleverna att våga tänka framåt, säger Olof Stenlund, som är miljöspecialist på Vägverket i Göteborg och mentor för Kullaviksskolan.

SIDAN 8

Körkortskunder allt nöjdare Trots högt tryck på Förarprov har kötiden kortats och nöjd-kund-index ökat. Dessutom har sammanhållet prov blivit väldigt uppskattat. 250 trafikinspektörer och 100 kundtjänsthandläggare på 33 kontor utgör en stor och viktig kontakt mot medborgarna.

R ätt u n d e r l a g i Ar j epl og

Nya grepp om däcken!

SIDAN 9

Snöfall stoppade trafiken Fjärrvärmen i Göteborgsbacken i Jönköping räckte inte till. Den 11 februari stod långtradare stilla och Vägverkets entreprenör kunde inte passera med plog- och saltbilar. – Nästa gång ska vi forcera värmen till max vid prognos om snö, säger Lars Kildén, projektledare drift och underhåll.

SIDAN 1 0

Henrik Andrén, Luleå tekniska universitet, kalibrerar vindmätningsutrustningen som ingår i testerna av nya vinterdäck.

Foto: Per Pettersson

Vägverket och Luleå tekniska universitet testar olika vinterdäck för att skapa nya rekommendationer.

– I framtiden ska bilisterna kunna få veta vilka däck de bör köpa och vilka bromssträckor som däcken

normalt klarar i vissa hastigheter på några olika vinterväglag, menar Carl-Henrik Ulegård, specialist på vinterdrift vid Vägverket.

S I Da n 12– 14

ÅSIKTEN: Vägverket borde bli mer aktiva i debatten ......... sida n 17

Snart släpps nya vv.se med ny layout och bättre sökfunktion. En stor nyhet är de länsvisa startsidorna.

– Det blir en mer tillgänglig och användarvänlig webbplats säger projektledare Lena Aspelin.

si da n 3

inblick …

Ledare: Ingemar Skogö

Vi är inne på helt rätt väg!

S

om vi alla är väl medvetna om förändrades organisationen den 1 juli 2008. Vi har arbetat hårt med att sjösätta den nya organisationen och jag kan redan se de många positiva effekter som detta fört med sig.

Vi har kunnat öka fokuseringen på leveranser till våra kunder inom ett antal områden genom bland annat enhetliga arbetssätt, samlade resurser och framförallt genom ett stort engagemang från många medarbetare.

Vi har förutsättningar att hitta en bra balans mellan en nationell organisation och en stark regional närvaro.

VÄGVERKSTIDNINGEN Personaltidning för anställda i Vägverket.

Jag är mycket nöjd med hur arbetet fortlöpt. Nu har vi förutsättningar att hitta en bra balans mellan en nationell organisation och en stark regional närvaro.

Vi behöver naturligtvis följa resultaten av omorganisationen.

Till sommaren väntar därför en ”kontrollstation” då vi kommer att kunna göra en del små korrigeringar och anpassningar i den nya organisationen. Vi måste hela tiden se över hur vi arbetar och om det finns möjligheter till fler förbättringar. Denna uppdatering är viktig för att säkerställa att vi ökar effektiviteten, kundnyttan och tydligheten.

Vägverket är en kundorienterad organisation som vill lyssna på sin omgivning och utveckla kreativa lösningar. Varje förbättring när det gäller drift och underhåll ger positiva effekter för medborgarna och samhället och bidrar därmed till vår måluppfyllelse.

Under 2008 minskade koldioxidutsläppen från vägtransportsektorn.

Vägverkets insatser bidrog till en betydelsefull del av detta. Jag ser det som ett kvitto på att vi är på rätt väg när det gäller miljöarbetet, men vi måste göra än större insatser framöver.

En annan viktig fråga är våra ambitioner när det gäller världsmästerskapet i drift och underhåll. Ett stort antal medarbetare över hela landet jobbar just nu hårt med att nå vårt ambitiösa mål och jag vill poängtera hur viktig denna satsning är.

Redaktionen

Medarbetare landet runt

VÄG & TRAFIK I SIFFROR

meda rbeta re la ndet runt

redakt i onen

Ansvarig utgivare Christer Hårrskog 0243–751 22 Besöksadress Röda vägen 1, Borlänge Postadress Vägverkstidningen Vägverket 781 87 Borlänge Fax 0243-759 85 E-post vagverkstidningen@vv.se Redigering och original t&t information ab, Kristianstad Tryck Svenska Tryckcentralen, Vällingby 2009

Upplaga 5 000 ex.

ISSN 1653–5286

Tipsa oss och vinn!

Lena Söderström Härnösand 0611-440 15

Helena Eklöv Solna 08-757 69 35

Lars Lindström Eskilstuna 016-15 72 59

Peter Behrman Göteborg 031-63 69 43

Kerstin Ericsson Jönköping 036-19 21 51

Kristina Eriksson Tel: 0243–757 29, 070–509 99 94 E-post: kristina-e.eriksson2@vv.se Jennie Mörk Tel: 076–789 36 55 E-post: jennie.mork@external.vv.se Hannes Forssell Tel: 0243–753 33, 070–384 93 11 E-post: hannes.forssell@vv.se Karin Paulsson Tel: 0243–757 23, 070–508 41 95 E-post: karin.paulsson@vv.se

Utgivning 8 nr/år.

Jan Gustavsson Luleå 0920-24 39 36

Har du ett bra tips till Vägverkstidningen?

Vet du något som vi borde skriva om?

Tipsa tidningen, och om ditt tips leder till en publicerad artikel skickar vi ett pris till dig.

E-posta vagverkstidningen@vv.se, eller skriv till Vägverkstidningen, Vägverket, 781 87 Borlänge eller ring någon av oss här intill.

Malin Bergkvist Kristianstad 044-19 50 48

Glöm inte att ange dina kontaktuppgifter.

V Ä G V ER KSTI D N I N G EN

2

Lena Johansson Borlänge 0243-757 46

NR 2 M A RS 2009

Det våras för hojen!

Om du väger 70 kilo och cyklar en timme om dagen kan du äta en 100 grams chokladkaka utan att gå upp i vikt. Milkostnaden för att cykla är cirka 4–5 kronor per mil inklusive kapitalkostnader. Motsvarande kostnad för att köra bil är cirka 20 kronor per mil. Du kan spara cirka 3 000 kronor på ett år genom att ersätta 200 mils bilkörning med att cykla.

Länsvis start på nya vv.se Cyberspace. Den 25 mars lanseras Vägverkets nya webbplats.

Ny struktur, ny layout, en mer målgruppsanpassad webbplats och en förbättrad sökfunktion är några exempel på vad som är nytt på vv.se.

– Innehåll, struktur och layout blir ny på nya vv.se, säger Lena Aspelin, projektledare. Det blir en mer tillgänglig och förhoppningsvis en mer användarvänlig webbplats. Som myndighet har vi kravet på oss att vi ska vara tillgängliga för alla och nu är vi nära målet. Anpassning av tjänsterna kvarstår och sedan information flyttat till Transportstyrelsen är det tunt med innehåll på andra språk, teckenspråk och lättläst.

Något att tänka på för alla som äger information på vv.se.

För att mäta webbplatsens tillgänglighet kommer externa ex-

I nor de n

Längre Europaväg i Norge

Stortinget har beslutat om utbyggnad •av E6 på sträckorna Værnes – Kvithammar i StjørNorge.

dal kommun och Nidelvsbron – Grillstad i Trondheim kommun. Det är ett mycket stort projekt på cirka 3,7 miljarder norska kronor som delvis finansieras av vägtullar, delvis med statliga medel.

Halkrapporten direkt i GPS

•

perter göra en revision i slutet av året.

En stor förändring blir de länsvisa startsidorna. På det viset kommer Vägverket kunna informera medborgarna om händelser som sker nära varje person som väljer att besöka webbplatsen.

Vid lanseringen den 25 mars kommer sökfunktionen också att förbättras, en ny prenume-

rationstjänst på bland annat nyhetsbrev lanseras och dessutom har man arbetat vidare med ingångarna Privat och Företag & organisationer.

– Nu går vi från många publicerare till ett fåtal för att kunna vara ett bättre stöd åt sidansvariga när det gäller utveckling av webbsidor och dels för att kvalitetssäkra innehållet.

Norge. Idag har Statens Vegvesende 45 bilar utrustade med friktionsmätare. I framtiden ska dessa enheter tiodubblas. Man planerar att sända data från dessa mätningar direkt till trafikanterna så att de får uppgifter om friktionen direkt i GPS-mottagare i fordonen.

Ny motorväg på Fyn invigs

på Fyn och semesterfirare •kan i sommarBoende åka på motorväg mellan Odense Danmark.

och Svendborg. Fredag den 26 juni öppnar transportministern Lars Barfoed den sista delen av den totalt 35 kilometer långa motorvägen.

Varje liv ett säkert sparande

en trafiksäkerhetsdag på Nord•jylland slogsVid fast att varje satsad krona på traDanmark.

B&B Udden först upp Pensionat Udden, nordväst om Skinnskatteberg, visste inte vad som väntade dem när de av en slump råkade beställa en av de första skyltarna med B&B samt företagets namn. Åsa Torstensson, infrastrukturminister samt Vägverkets generaldirektör Ingemar Skogö tog tillfället i akt och deltog i invigningen av det nya vägmärket.

– Det var väldigt trevligt, säger Eva Andersson, ägare av pensionatet. Först blev jag lite chockad av all uppståndelse.

– Jag har hela tiden haft en bra kontakt med Vägverket, och har väntat en tid på att få möjlighet att beställa den här skylten.

fiksäkerhet är ekonomiskt lönsam. Förra årets 44 dödsolyckor på Nordjylland kostade 180 miljoner för vård av trafikoffer och efterföljande sociala insatser. Varje minskning av trafikolyckor ger stort genomslag i den kommunala ekonomin.

Skinnskatteberg.

Rattfylla blir historia

rubriken ”framtidens utma•ningar avgörsUnder nu” har den finska vägförvaltFinland.

Åsa Torstensson, infrastrukturminister, och Ingemar Skogö, generaldirektör och Eva Andersson, ägare av pensionatet trivs vid det nya vägmärket.

– Att vägmärket nu finns med engelsk formulering är jättebra, tycker Eva. Foto: Johan Ardefors

Informatörer utbytte erfarenhet och kompetens Stockholm. Ett tjugotal informatörer strålade samman från hela landet för ett givande kompetensutbyte i Stockholm. Under seminariet delade medlemmarna frikostigt med sig av sina goda och mer bittra erfarenheter. Initiativtagare är Linda Eriksson, VSikn som arbetar med storprojektet Förbifart Stockholm.

– Vi informatörer jobbar mån­ ga gånger helt olika i rätt lika vägprojekt. Det är givet att vi kan lära av varandra och att vi har allt att vinna på att jobba mer enhetligt, säger Linda.

För att inspireras av andras

ningen Tiehallinto tagit fram en målbild för vägtransporter i landet fram till år 2030. En av de större utmaningarna är en utbyggnad av huvudvägarna i Finland, som byggts enligt 40 år gamla standarder. Hälften av alla som omkommer i trafiken dör i olyckor på huvudvägar.

Myndigheten har tagit hjälp av Mika Mannermaa, docent i framtidsforskning. Han tror att intelligensen kommer att öka kraftigt på både vägar och i bilar och att det mesta kommer att vara automatiserat. Kameraövervakning på större delen av vägnätet gör att bilister i hans vision alltid åker fast för fortkörning och att rattonykterhet hör till historien.

Kampanj med korsbudskap

nu pågår en stor kampanj med •radioreklam Just och stora affischtavlor längs vägarEstland.

na i Estland. Budskapet är att välja en säker hastighet vid vintriga förhållanden.

Foto: KATARINA HEIJKENSKJÖLD

erfarenheter bjöds Anders Mellberg in från Citytunneln i Malmö och Marjo Viita, SMNv berättade om kommunikationen kring E 4 Uppsala-Mehedeby. Ett studiebesök i byggprojektet Norra Län-

kens tunnlar blev som grädde på moset.

Grunden är lagd till ett nytt nätverk, nu planeras för nästa träff i Skåne i maj.

V Ä G V ER KSTI D N I N G EN

HELENA EKLÖV

3

NR 2 M A RS 2009

aktuellt Hallå där …

John Hultén, utredare på Region Skåne, som varit i Bryssel för att övertyga EU om att satsa pengar på att göra om E6 Trelleborg-Vellinge till motorväg.

Vad handlar det om?

– Det finns ett program inom EU, Trans European network for transport TEN-T, som medfinansierar infrastruktur av europeiskt intresse.

Till exempel vägar som är viktiga för trafik som rör sig mellan medlemsländerna. Där har vi ansökt om pengar.

Vad gjorde ni i Bryssel?

– Vi diskuterade med EU-kommissionen om pengar till projektet. Förra året fick vi ett beslut på cirka 17 miljoner kronor och vi har fått ett preliminärt beslut på ytterligare ungefär 60 miljoner kronor.

Varför tycker ni att EU ska satsa pengar på utbyggnaden?

– Vi har sökt för kopplingen till Trelleborgs hamn. Sträckan är hårt trafikerad och förbinder Malmö med Trelleborg, en stor del av den tunga lastbilstrafiken går via E6:an till Trelleborg och vidare till Tyskland. Det handlar om trafiksäkerhet, miljö och förbättrad framkomlighet. Den är helt enkelt en flaskhals som måste byggas bort.

Vad fick ni ut av resan?

– Dels fick vi beskriva projektet och gå igenom vissa frågor. Sedan var de hjälpsamma med hur vi ska hitta en struktur för att gå vidare. Dessutom är det intressant att se hur kommissionen fungerar och knyta kontakter.

Hur säkra är ni på att det går vägen?

– Första delen har vi redan fått och den andra delen har vi fått preliminärt besked om, men man ska aldrig ta ut något i förskott. Om allt går som det ska kommer vi sammanlagt att få ungefär 20 procent av kostnaden för hela projektet finansierat av EU. Det är bra utdelning. Jag tycker det är viktigt att lyfta fram att möjligheten att söka medfinansiering från EU finns. Där bör Vägverket spela en mer aktiv roll, men vi kan inte göra det själva. En ansökan måste alltid godkännas av Näringsdepartementet.

Arbetsbrist kan ge nya möjligheter Målet är att ingen som hotas av uppsägning på grund av arbetsbrist ska bli arbetslös. Vare sig lösningen är att bli kvar inom Vägverket eller gå vidare finns det hjälp att få.

Den första anhalten efter att den anställde fått reda på att arbetsuppgifterna ska försvinna är oftast Vägverkets Interna Anpassningsorganisation, VIA. Där finns Carl-Bertil Magnusson.

– Vi försöker med alla medel se till att personen hittar nya arbetsuppgifter inom eller utanför Vägverket. I bland finns det ingen lösning och då måste vi förhandla om uppsägning, men det är det sista alternativet.

Lösningen kan till exempel vara att utbilda sig till något av Vägverkets bristyrken och på så sätt bli kvar inom organisationen, men det kan även handla om

att hitta ett jobb utanför Vägverket eller att få bidrag till att starta eget företag. Den som är över 61 år kan vara aktuell för förtidspensionering genom trygghetsavtalet, men det måste innebära att en uppsägningshotad kollega får behålla jobbet.

– Det finns ett klart regelverk som vi följer. Det kostar att säga upp människor och vi gör kalkyler på vilket alternativ som är billigast för Vägverket, säger CarlBertil Magnusson.

Om det till slut enbart återstår uppsägning varierar uppsägningstiden beroende på hur länge man varit anställd, ålder och anställningsdatum.

– På statliga arbetsplatser gäller dubbel uppsägningstid jämfört med privata företag. Intervallet hos oss ligger på två månader upp till ett års uppsägningstid.

Grupper att stöta på VIA (Vägverkets Interna Anpassningsorganisation): tar hand om kompetensen inom organisationen och ser till att effekten av övertalighet som riskerar att leda till uppsägning blir så lindrig som möjligt. Jobbar med övertalighet, rehabilitering, delpensionsfrågor och företrädesrätten.

Sambandscentralen (ett förstärkt VIA): tittar var 14:e dag igenom de tjänster som ska tillsättas inom Vägverket och kontrollerar om den sökta kompetensen finns hos någon övertalig medarbetare. Först därefter godkänner gruppen omplaceringar mellan verksamhetsområdena, externa rekryteringar eller att Vägverket tar in konsulter eller bemanningsföretag.

Trygghetsstiftelsen: finansieras genom att statliga arbetsgivare betalar en avgift varje år.

Stiftelsen hanterar trygghetsavtalet. Genom utbildning och jobbcoachning är målet att så långt som möjligt se till att statsanställda inte blir arbetslösa på grund av arbetsbrist.

Utvecklingsorganisationen: via den kan den anställde utbilda sig för att bli kvar inom Vägverket eller få hjälp att komma vidare utanför företaget. Lön betalas ut under utbildningstiden och man går tillbaka till sin befattning efter utbildningen.

Just nu efterfrågas exempelvis utbildning för trafikingenjörer och driftledare.

Lernia och Manpower: Företag som Vägverket har ramavtal med när det gäller rehabilitering och jobbcoachning.

JENNIE MÖRK

Vad ska man tänka på om man riskerar att bli uppsagd på grund av arbetsbrist?

JENNIE MÖRK

Fler får EU-bidrag

Ett av Sveriges största vägbyggnadsprojekt, •Norra länken i Stockholm, får 56 miljoner euro i bidrag. Norra länken ingår i det Transeuropeiska transportnätverket (TEN-T) och genom Jan Nilsens, verksamhetsområde Väg, ansökan till EU har projektet nu beviljats ett bidrag om 56 miljoner euro, vilket innebär cirka 5 procent av Norra länkens totala budget.

– Vi jobbar just nu med uppföljningen av 2008 års verksamhet, berättar projektets biträdande projektledare Jan Nilsen. Förhoppningen är att vi får en delutbetalning om cirka 7,5 miljoner euro till hösten. Det välkomna tillskottet från EU kommer att fördelas på Norra Länkens tio entreprenader.

Tommy Aldvin, facklig förtroendeman, ST.

Lennart Andersson, facklig förtroendeman, SEKO.

Göran Forsell, facklig förtroendeman, SACO

– Man ska tänka på sig själv. Det vanliga är att man under uppsägningstiden fortsätter att jobba precis som vanligt eller ännu mer för att bevisa att man är oersättlig.

Men meningen är att man ska ta hand om sig själv, söka nya jobb och gå på intervjuer. Det har man rätt att göra på arbetstid. Men innan det går så långt finns det andra möjligheter. Unikt för Vägverket är till exempel möjligheten att utbilda sig genom Utvecklingsorganisationen. Dessutom är trygghetsavtalet det bästa som finns i Sverige och i Europa.

– Det första att göra om man riskerar att bli av med sina arbetsuppgifter är att ta kontakt med facket så att man får hjälp. Sedan är det viktigt att inte se allt så svart utan se möjligheterna. Gör man det och är villig att utveckla sig så finns det andra grenar inom Vägverket att satsa på. Det finns ett väldigt bra trygghetssystem.

Tyvärr ser många Utvecklingsorganisationen som en avskeppningsstation, men det är det inte – se utvecklingsmöjligheterna!

– Det jag tycker är viktigt är att man överhuvudtaget är med i ett fackförbund och en a-kassa så att man har det skydd som det innebär. Då kan man också få stöd och hjälp i förhandlingar med arbetsgivaren. När det gäller hanteringen av eventuell övertalighet tycker jag att fackets främsta uppgift är att i samarbete med arbetsgivaren rigga så att medarbetaren får bra möjligheter till individuella satsningar, som till exempel att utbilda sig inom Utvecklingsorganisationen. Jag tror att det kommer att finnas lösningar för de flesta.

V Ä G V ER KSTI D N I N G EN

4

NR 2 M A RS 2009

Effektivisering leder till färre anställda

Hallå där …

Anna Nylén, verksamhetscontroller inom Upphandling, som varit på konferens på Irland Anna Nylén. för att berätta om svenska infrastruktursatsningar.

Hur hamnade du på Irland?

– Det var Irlands exportråd som kontaktade mig. Den irländska byggbranschen, som utgör drygt en fjärdedel av deras BNP, har nästintill kollapsat. Valet för många irländska byggföretag är att antingen kraftigt minska verksamheten eller söka sig till nya marknader.

Hur kommer det sig att de sneglar åt Sverige?

– Den irländska handelskammaren här i Stockholm har folk som bevakar nordiska infrastruktursatsningar. De är imponerade av den satsning som görs i infrastrukturprojekt här. Och då främst i närtidssatsningen. ”Det här måste du komma och berätta om för våra entreprenörer”, tyckte de. Det fanns ett hundratal representanter från infrastruktur- och anläggningsbranschen på konferensen.

Anders Grönvall är en av de som valt att vidareutbilda sig inom Vägverket. ”Det är sådana tider, man vet inte vad som händer”, säger Anders. Han har arbetat på Vägverkets vaktmästeri sedan 1988 och tycker det känns roligt och inspirerande att pröva något annat. Vecka 19 börjar utbildningen på riktigt i Skövde, men han är redan igång med pluggandet. Om ungefär ett år är han färdig trafikingenjör.

Foto: Hannes Forssell

lämna Vägverket för en alternativ karriär. De som inte går i pension, absolut inte vill omplaceras, vidareutveckla sig, eller lämna Vägverket, tror Wiveca Dahl är få.

– Men om samtliga som berörs i en arbetsgrupp vill stanna, så tittar vi på anställningstid.

Effekterna av omorganisationen den 1 juli börjar nu märkas på personalsidan. Totalt handlar det om upp till 170 tjänster som berörs på olika vis när arbetssätt runt om i landet samordnas.

Under hösten har verksamhetsområdena genomgått en översikt för att se hur arbetet kan samordnas. En av följderna av en mer enhetligt arbetande organisation är en övertalighet bland Vägverkets personal.

– Ett av skälen till omorganisationen är att vi ska bli mer effektiva. Blir vi mer effektiva behöver vi inte vara lika många, säger personaldirektör Wiveca Dahl.

Processen pågår just nu och ska vara färdig till halvårsskiftet. Verkställning av förändringar på personalsidan sker efter sommaren, även om förändringar även sker successivt fram till dess. Samhälle och Väg är de två verksamhetsområden som berörs. Medarbetarsamtal pågår nu för att informera om eventuella förändringar i tjänsten.

– Vi har tur på det sättet att

– Just nu pågår medarbetarsamtal, säger Wiveca Dahl, personaldirektör på Vägverket.

väldigt många berörs av pensionsavgångar just nu. För övriga finns utvecklingsorganisationen, där det finns möjlighet att vidareutveckla sig. Detta sker i möjligaste mån inom Vägverket, men vi kan också hjälpa de som vill byta jobb helt och hållet, säger Wiveca Dahl.

Upp till ett års betald utbildning kan den få, som väljer att

Hur mycket tjänar Vägverket på omorganisationen?

– Främst tjänar vi på att alla arbetar på ett liknande sätt. Jag vill inte nämna några kronor och ören, men de pengar som tjänas in på personalavgångar lägger vi på vägprojekt. På så sätt tjänar allmänheten på ett effektivare Vägverk.

Hur kommer sammanslagningen med Banverket att påverka organisationen, kan det tänkas bli övertalighet även där?

– Det är för tidigt att säga i dagsläget. Vi måste först och främst integrera Banverkets och Vägverkets personaler i de berörda avdelningarna. Det kan till och med bli fråga om rekrytering, säger Wiveca Dahl.

V Ä G V ER KSTI D N I N G EN

HANNES FORSSELL

5

NR 2 M A RS 2009

Vad fick du för respons?

– Jag tyckte jag fick positiv respons. Det är ju en del hinder som existerar, främst då kanske språkligt. Samtidigt har de en annan struktur på byggföretagen på Irland, de har inga Skanska och PEAB utan branschen består mest av många mindre företag. Att de skulle kunna hålla i de större satsningar som vi gör är inte troligt, men deras företag skulle kunna fungera som underentreprenörer och samarbetspartners till våra företag, och jag fick några kontakter som skulle höra av sig för mer information.

HANNES FORSSELL Riks da g & de pa rte m e n t

Uppdrag ersätter ansvar i trafikverken

•

Senast den 1 april kommer Trafikverksutredningen att redovisa sitt huvudbetänkande men redan nu har några förslag redovisats, bland annat att sektorsansvaret ersätts med tydliga uppdrag. Utredaren Nils Gunnar Billinger påpekar också brister i hur myndigheternas miljöarbete är organiserat och föreslår bland annat att statliga Vinnova ska ta fram en samlad forskningsstrategi för trafikområdet.

Trafikverken ska fastställa riktlinjer för upphandling och beställarverksamheten. Dessutom ska flerårsbeställningar och serieköp stimulera specialisering, upprepning och att stordrift underlättas.

– Förslaget stödjer vårt nuvarande arbete och underlättar den fleråriga planeringen av stora projekt. Med förslaget visar de förståelse för att våra nuvarande finans- och planeringssystem har försvårat möjligheten att driva investeringsverksamhet på ett bra sätt, säger Janeric Reyier, Vägverkets kontaktperson i utredningen.

aktuellt Spökförare på E6 blir varnade Nu är den i drift. Spökförarvarningen som är den första i Sverige att finnas ute i det fria. Denna ITS-variant finns nämligen redan i bland annat tunnelsystem, men kan sedan en tid tillbaka nu också beses vid E6 Varberg Norra på rampen för södergående trafik.

VARBERG.

E6 genom Halland har ett flertal gånger drabbats av spökförare. Det vill säga fordon som är på väg ut på motorvägen i fel riktning. Några av olyckorna har resulterat i dödlig utgång.

– Vår förhoppning är att den här ITS-lösningen ska ge oss erfarenhet av hur vi ska hantera spökförare vid problempunkter, säger Björn Carselid, ansvarig projektledare vid Vägverkets ITS-enhet i Göteborg.

En radardetektor, uppsatt på en stolpe, upptäcker fordonet. LED-ljus tänds upp i vägbanan och vid sidan av rampen tänds växelvis gult blinkande signaler. Bilisten blir på ett kraftfullt sätt uppmärksammad på att något är fel.

Kostnaden för systemet är en kvarts miljon men de pengarna är snabbt intjänade om det leder till att minska antalet döda och svårt skadade vid den här olyckstypen.

– Intresset från media är stort och vi själva ser med spänning fram emot att få lite mer erfarenheter kring hur systemet fungerar, säger Björn Carselid.

PETER BEHRMAN

Lennart Edlund, Gunnar Nilsson och Evert Boeye håller vägen över Flatruet mellan Funäsdalen och Ljungdalen öppen med en alldeles egen teknik. För att snön inte ska driva in över vägen schaktas snön bort och placeras i vallar cirka 75-100 meter från vägen. På vissa utsatta sträckor byggs två snövallar bredvid varandra upp.

Foto: LENA SÖDERSTRÖM

Flatruet i lä mellan snövallar Fjällvägen över Flatruet mellan Funäsdalen och Ljungdalen i Härjedalen kan i dag hållas öppen för trafik under längre perioder och till en lägre kostnad tack vare en ny metod.

HÄRJEDALEN.

Driftentreprenören Svevia och underentreprenören Lennart Edlund snöröjer på ett nytt sätt som framför allt gynnar dem som bor i Ljungdalen och arbetar i Funäsdalen. Om inte vägen är öppen får de åka en omväg på 19 mil.

En blinkande livräddare. ITS står för intelligenta transportsystem.

Foto: Eyeworks

Den nya metoden går ut på att man med en Caterpillar D8 schaktar bort snön och lägger den i vallar cirka 75–100 meter från vägen.

På vissa utsatta sträckor har man byggt upp två snövallar bredvid varandra för att snö som driver ska lägga sig mellan dem. Själva plogningen utförs med en väghyvel med sidovinge och en integrerad snöslunga av samma typ som används på Arlanda flygplats.

– När jag föreslog Vägverket att de skulle köpa in snöslungan var de först skeptiska, berättar Lennart Edlund, men jag har arbetat på Arlanda tidigare och vet att den är överlägset bäst.

Vägen över Flatruet är 13 kilometer lång och är öppen mellan klockan sex på morgonen och tio V Ä G V ER KSTI D N I N G EN

6

Foto: LENA SÖDERSTRÖM

på kvällen. När det snöar och blåser är sikten det största problemet i området och då stängs vägen med bommar. Stormarna på fjället kommer nästan alltid in från Norge över Sylarna och Helags.

– Vädret växlar väldigt snabbt här uppe, säger Gunnar Nilsson, platschef på Svevia. Vid ett tillfälle i januari när vi tittade på vindmätaren ökade det från 5,8 till 28,9 sekundmeter på 20 minuter.

Lennart Edlund från Östersund bor i en husvagn i Ljungdalen från 15 oktober till 15 maj och i hans kontrakt ingår att hålla vägen öppen.

– I år har väghyveln också utrustats med GPS för maskinstyrning vilket gör att den nästan skulle kunna ge sig ut och ploga själv, säger Lennart och skrattar.

Här uppe på fjället är ingen dag den andra lik, det är det som är tjusningen i det här jobbet. Skulle det vara finväder varje dag, vad skulle jag göra då?

NR 2 M A RS 2009

De boende i Ljungdalen och Funäsdalen är lyriska över den nya väghållningen på fjället. Lennart är aldrig omöjlig med att ställa upp om någon ringer och måste över till andra sidan när vägen är stängd och sikten obefintlig. Då kopplar han in GPS:en och lotsar bilarna i en kolonn efter sig.

Stefan Åslund som bor i Ljungdalen och pendlar till jobbet i Funäsdalen varje dag tycker att Flatruetvägen och servicen har blivit kanonbra de senaste vintrarna.

– Jag skulle aldrig kunna arbeta i Funäsdalen om jag inte fått så mycket hjälp av Lennart, säger Stefan. Lennart brukar ringa och säga ”skynda dig om du ska hem för nu drar det ihop sig till ruskväder”. Vid sådana tillfällen är det bara att snabbt packa ihop och åka. Lennart brukar då stå vid bommen och vänta på mig. Den här tryggheten är extra viktig för mig eftersom min fru är höggravid hemma i Ljungdalen och närmaste sjukhus ligger i Östersund, 17 mil bort.

Den vanligaste frågan i Region Mitts kundtjänst för bara ett par år sedan var ”är Flatruet öppet?”Nu ringer folk inte så ofta utan litar mer på att vägen är öppen.

LENA SÖDERSTRÖM

Reflexer från Vägverket uppskattas i Moçambique

Vägverket på plats i Tensta centrum för att informera om E18:s planerade ombyggnad.

Foto: MÅRTEN GRANERT

Helgarbete – hjärtligt nöje för vägverkare Lördag, sovmorgon och frukost på sängen – eller väckarklocka och bära broschyrkartonger på alla hjärtans dag. Informatören Mårten Granert och några av hans kollegor i projektet E18 Hjulsta-Kista tillbringade lördagen tillsammans för att prata jobb i några av Stockholms köpcenter.

STOCKHOLM.

Den här gången var gänget i Tensta centrum och Kista Galleria nordväst om Stockholm och sökte främst kontakt med människor som kommer att beröras av E18:s planerade ombyggnad. Det handlar om Stockholms västra infart där Vägverket planerar att under sju år bygga en ny väg bredvid den gamla.

Barnen från Chiare i norra Moçambique gladde sig över reflexerna. Något liknande hade de aldrig sett.

Foto: OLA OLSSON

Sofie Rotstedt är informatör på Svenska Alliansmissionen i Jönköping. När två av hennes kollegor skulle åka på uppdrag till Moçambique ville de gärna få med sig några reflexer att dela ut. Sofie visste vem hon kunde be om detta då hon tidigare jobbat som informatör på Region Sydöst. Reflexerna fick ett positivt gensvar. Så här skrev Sofie om mottagandet:

Jönköping.

”Nu har mina kollegor kommit hem från Moçambique. Reflexerna från Vägverket blev succé!

Barnen hade aldrig sett en reflex innan, men eftersom det inte finns någon gatubelysning och trafiken blir allt tätare kommer reflexerna väl till pass. Vissa reflexer kommer säkerligen också fungera som halssmycke. Det är stort att få presenter och inte

Moçambique

minst sådana här exotiska saker från Sverige!

Barnen på bilden kommer från Nova Vida. Nova Vida är ett projekt som drivs av Svenska Alliansmissionens systerkyrka. Projektet ger bland annat föräldrarlösa barn stöd till yrkesutbildning.

Jättetack för reflexerna! Ett gäng ungar i Moçambique går nu säkrare på vägarna tack vare reflexer från Vägverket i Jönköping!”

SOFIE ROTSTEDT / KERSTIN ERICSSON

Svenska Alliansmissionen

Huvudstad: Maputo Folkmängd: 19,9 miljoner invånare Yta: 802 000 km² BNP: 265 US dollar Språk: Portugisiska, Makua Medellivslängd: 42 år I Moçambique är majoriteten av befolkningen mycket fattig och landet är beroende av utländsk ekonomisk hjälp. Den största delen av arbetskraften upptas inom jordbruket. Medellivslängden är låg och i början av 2000-talet beräknades 15 % av den vuxna befolkningen vara smittade av AIDS.

Svenska Alliansmissionen (SAM) är ett frikyrkosamfund som grundades 1919.

Det är ett fritt, kristet, evangeliskt trossamfund som har cirka 12 800 medlemmar i 190 svenska församlingar.

Samfundet har sin kärna i Jönköpings län.

Missionsverksamhet bedrivs i Asien och Afrika.

Källa: Nationalencyklopedin, alliansmissionen.se

Källa: Nationalencyklopedin

Hur står sig Vägverket i konkurrensen om lördagsflanörernas uppmärksamhet när ni kommunicerar era budskap?

– Det var många som stannade upp och frågade lite, tog en broschyr och gick vidare. Det här var vårt första framträdande och arbetet med vägen har inte börjat än. Situationen kan komma att ändras ganska radikalt, vi strävar efter att de som bor i området ska känna sig informerade och veta vart de kan vända sig med frågor.

Många i Tensta var positiva till ombyggnaden och det kan vara lätt att vara positiv så länge som inget har hänt. Men vad händer när det börjar bullra, spränga och damma? Det gäller att vi syns i området och att alla kanaler står öppna.

Vad säger folk egentligen?

– Jag räknar med att människor har fler frågor när bygget är igång. Nu hade de lite allmänna frågor om vad som ska hända, om vägen ska få en helt annan sträckning, vad som händer med SLbussarna eller passagerna till Järvafältet. Gångoch cykelfrågor verkar vara ett angeläget ämne.

Hur känns det att jobba när alla andra är lediga?

– Inget besvär alls. De som kunde ställde upp och alla förstår hur viktigt det är att informera.

Vi stod ett par, tre timmar med minst två personer åt gången. Det var roligt att träffa målgruppen. Jag visste ju inte hur de skulle reagera eller vad de skulle säga. Tänk om vi skulle blivit utslängda och bortjagade. Jag informerade under eftermiddagen och när jag märkte att människor var positiva, frågade och tog emot broschyren så gick tiden snabbt.

Fredag den 20 mars tas första spadtaget i detta projekt.

HELENA EKLÖV

V Ä G V ER KSTI D N I N G EN

7

NR 2 M A RS 2009

aktuellt Framtidens stad byggs i Kullavik Future city är en tävling där skola och näringsliv möts och bygger framtidens stad. Tävlingen riktar sig till elever i årskurs 7 till 8 och går ut på att designa, bygga och presentera framtidens stad.

Göteborg.

På Kullaviksskolan finns ett av tävlingslagen. Det består av elever från olika klasser i årskurs 7 och leds av läraren Anna Börjesson. Hon har en fri roll och väljer hur mycket hon vill hjälpa sina elever att leta information, hitta lösningar på problem och reda ut konflikter. Laget har också stöd av en mentor. Han heter Olof Stenlund och är miljöspecialist på Vägverket i Göteborg. Olofs uppgift är att stötta laget i sakfrågor, uppmuntra och förankra elevernas idéer i verkligheten.

– Eleverna har en massa god fantasi och samtidigt mycket realism, kanske ibland så mycket att djärvheten begränsas. Att försöka få eleverna att våga ”tänka framåt” ser jag som en av mina uppgifter. I visionen måste man våga utgå från att en rad problem faktiskt är lösta och att vissa saker ”finns”, annars står vi ju kvar där vi är.

Sen har jag hjälpt till med lite faktauppgifter och nyckeltal för lite beräkningar av energi- och avfallssystem och sådant, säger Olof Stenlund.

Laget på Kullaviksskolan består av ett tjugotal elever. De har själva valt att delta, så motivationen är det inget fel på. För att designa sin stad har lagen tagit hjälp av dataspelet Sim City. Staden är döpt till Bueno City (den goda staden). Här finns tio vindkraftverk, en energisnål och ren fabrik, växthus som värms upp med överskottsvärme och förser stadens invånare med när-

Rebecka och Ivar bygger ett sjukhus, självförsörjande på energi.

producerade grönsaker. Parker, skateboardramper, basketplaner och torg ska även locka turister till denna rena och kunskapsrika värld i miniatyr.

Future City Kullaviksskolan vann regionfinalen i Göteborg den 3 mars och nu väntar riksfinal Stockholm 3 april.

Där representeras laget av tre elever samt läraren och mentorn.

Vinnarlaget får 25 000 kronor.

Kanske blir det Rebecka och Ivar och deras klass som då drar längsta strået.

– Det här arbetet gör kopplingen till grundskolans målbild, slöjd och matematik roligare och intressantare och det märks tydligt på eleverna, säger Anna Börjesson.

Laget har arbetat cirka 30 timmar med projektet men allt är inte praktiskt arbete. Diskussioner och tankar tar

Foto: PETER BEHRMAN

också tid. Modellen ska nämligen vara byggd av så mycket återvunnet material som möjligt och får kosta högst 1000 kronor. Vi frågade två av eleverna, Rebecka Sintorn och Ivar Munksten, vad som varit roligast med projektet.

– Att spela dataspelet Sims är helt klart roligast, svarar de unisont.

Fotnot: Huvudarrangörer är Svensk Teknik & Design, Sveriges Byggindustrier, VVS Tekniska föreningen, Banverket och Vägverket.

PETER BEHRMAN

Roadex-projekt belönat i Bryssel BRYSSEL. Vägverket Region Norr

I tre olika projektomgångar åren 1998–2007 har det bedrivits forskning, inventering och kunskapsutbyten bland de deltagande länderna.

har varit drivande i ett EU-projekt, Roadex-projektet, inriktat på vägunderhåll i arktiskt klimat. Projektet belönades den 16 februari 2009 med ett hedersomnämnande vid en årlig prisceremoni i Bryssel. Prisutdelare var The Regio Stars Award.

The Region Award arrangerar årligen evenemanget där länder från hela Europa har nominerat sina regio­nala projekt. I år delades det ut två förstapriser till Wales och Belgien. Region Norr fick hedersomnämnandet för projektet Roadex III. Ett pris som verkligen uppskattades av alla inblandade.

Roadex har syftat till att öka kunskapen om att bygga och underhålla det mindre vägnätet i de nordliga områdena i länderna: Sverige, Norge, Finland, Skottland, Island och Grönland.

V Ä G V ER KSTI D N I N G EN

8

NR 2 M A RS 2009

– Väldigt inspirerande, vi har fått ut mycket nyttigt av projektarbetet, säger Krister Palo, Region Norr, och avslöjar att man är på gång med en ansökan om nytt projekt där avsikten är att föra ut de viktigaste erfarenheterna från det belönade projektet till vägmyndigheterna i de olika länderna.

– Går det som beräknat startas det nya projektet under hösten i år och ska pågå under tre år.

JAN GUSTAVSSON

Fler godkända vid sammanhållet prov ESKILSTUNA. Förarprovs huvudsakliga uppgift sedan årsskiftet är att genomföra prov inom körkorts- och yrkestrafikomådet. Det tidigare ansvaret för tillsyn har gått över till Transportstyrelsen.

På Förarprov finns ständigt en strävan att förbättra kvalitén. Den 1 september 2008 infördes sammanhållet förarprov, som innebär att tid för kunskapsprovet och körprovet (B-körkort) bokas samtidigt och genomförs på samma dag eller nära varandra i tid.

– Kanonbra med sammanhållet prov. Nu har jag chans att få körkortet snabbt och slipper gå och oroa mig, tycker Joakim Arringer, som klarade av kunskapsprovet på måndag eftermiddag och gjorde körprovet på tisdag förmiddag.

Sedan sammanhållet förarprov infördes ser man en tydlig ökning av andelen som godkänns på första försöket för B-körkort.

– Jag tror att det här slår igenom ännu mera på sikt. Eleverna kommer mer förberedda till provet, säger John Wahlgren, trafikinspektör i Eskilstuna. Dessutom har köerna blivit kortare. Tidigare bokade man tid för kunskapsprovet och chansade. Nu, när man automatiskt får en tid även

Eleven Joakim Arringer var entusiastisk över att få kunskapsprovet (teori) och körprovet avklarade i rask följd.

Foto: LARS LINDSTRÖM

för körprovet, så väntar många med att boka.

– Vi upplever att de flesta som kommer till oss nu är bättre förberedda än tidigare, även om det fortfarande finns de som chansar, säger Christine Sundin, trafikinspektör i Eskilstuna.

En annan förändring är att miljö och sparsam körning är ett särskilt kompetensområde i körprovet. Det bedöms lika mycket som fordonskännedom/manövrering, trafikregler och trafiksäkerhet/beteende.

– Dagens motorer har bättre vridmoment och klarar hö-

Christine Sundin och John Wahlgren, trafikinspektörer i Eskilstuna, tycker det är bra med sammanhållet förarprov och att miljö och sparsam körning bedöms i körprovet.

Foto: LARS LINDSTRÖM

gre växlar, säger John Wahlgren.

Det kan vara helt rätt att köra på femmans växel inne i stan.

Det är viktigt att eleverna tänker både på sparsam körning och på trafiksäkerhet. Det är exempelvis inte rätt att svänga ut på en 90-väg på hög växel och accelerera långsamt. Då kan det komma fordon bakifrån som tvingas bromsa.

– Att gasa försiktigt är inte alltid rätt. Sparsam körning är också att accelerera bestämt, påpekar John Wahlgren. Och trafiksäkerheten går alltid före miljön.

LARS LINDSTRÖM

Miljö och sparsam körning är ett särskilt kompetensområde som också bedöms i körprovet. Foto: Thorsten Alm

V Ä G V ER KSTI D N I N G EN

9

NR 2 M A RS 2009

Förarprov får bra kundbetyg Förarprov är ofta den första kontakten våra medborgare har med Vägverket. Bemötandet från Förarprovs personal betyder mycket och påverkar kundens helhetsbild av Vägverket.

Förarprov får bra betyg av sina kunder. Årets mätning av nöjd-kund-index, NKI, resulterade i 71 av 100.

På Förarprov arbetar ca 250 trafikinspektörer och 100 kundtjänsthandläggare på sammanlagt 33 kontor. De möter varje dag ett stort antal kunder, vilket ställer höga krav på god kunskap och ett professionellt kundbemötande.

– Det är ett mycket varierande och omväxlande jobb.

Vi förrättar kunskapsprov, tar emot kunder i receptionen och hjälper till med bokning av prov. Delar av dagen är schemalagd i kundtjänsten då vi hjälper våra kunder som ringer till oss med frågor om körkort. Dessut- Maria Persson. om kommer många kunder till oss för att fotografera sig för förnyelse av sitt körkort. Det är roligt att träffa så mycket människor och de allra flesta är positiva och nöjda med den hjälp de får, säger Maria Persson, kundtjänsthandläggare Förarprov Halmstad.

Trafikinspektörens huvudsakliga arbetsuppgift är att bedöma andras körförmåga och fatta beslut om körprovet är godkänt eller inte. Varje dag förrättas ett stort antal körprov för olika körkortsbehörigheter samt yrkestrafikprov.

Henrik Englöv, trafikinspektör Förarprov Örebro, berättar om den utmaning det innebär att varje dag möta nya kunder.

– Det roliga med jobbet är att få möta ett tvärsnitt av befolkningen, och en utmaning blir att försöka nå fram till alla. Jag måste vara duk- Henrik Englöv. tig på att skapa bra förutsättningar för eleven. Man lär sig också successivt fler och fler knep för att få olika människor lite lugnare. Når man fram till kunderna minskar ju också risken för klagomål. En inspektör ska också få med ett stort antal olika trafiksituationer under en dag, samtidigt som varje prov ska anpassas efter individen. Inledningen av körningen styr mycket hur jag lägger upp resten av provet, för att upptäcka eventuella kunskapsbrister.

Utbildningen till trafikinspektör är en ett år lång internutbildning vid Vägverket där teori varvas med praktik. Den som söker sig till utbildningen ska ha högskolebehörighet och haft B-körkort i minst tre år. I december 2008 examinerades 29 nya inspektörer och då nästa kurs avslutas i december 2009, får Förarprov 32 nya medarbetare.

LENA JOHANSSON

aktuellt Plogbilar fast i Göteborgsbacken trafiken och varade i cirka 40 minuter.

Under de följande tre timmarna var framkomligheten begränsad.

JÖNKÖPING. Trots upprustningen med

ett tredje körfält och värmeslingor blev det onsdagen den 11 februari trafikstockning i den så kallade Göteborgsbacken utanför Jönköping.

Anledningen var ett oväntat kraftigt snöfall i kombination med att en lastbil fick stopp.

SMHI:s prognoser visade den dagen att det skulle snöa, men att det skulle falla så mycket snö på en gång framgick inte.

– Det hade förstås varit bra att få reda på att det skulle snöa så kraftigt, men förmodligen hade det inte hjälpt ändå eftersom det stora problemet var att plogbilarna inte kunde nå fram, säger Lars Kildén. Syftet med värmeslingorna är inte att smälta snön på vägen, utan att förhindra isbildning.

Därmed är det nödvändigt att ploga för att få ett bra väglag vid snöfall.

– Det här är första gången sedan ombyggnaden som det har varit problem i backen men det var också det kraftigaste snöovädret sedan värmeslingorna installerades. Självklart kan den här typen av störning hända igen.

Med det extra körfältet och värmen kan vi minimera, men inte eliminera stopp, avslutar Lars Kildén.

– Nästa gång ska vi forcera värmen till max vid prognos om snö för att gardera oss, säger Lars Kildén, projektledare drift och underhåll.

Värmeslingorna i backen är anslutna till Jönköpings kommuns fjärrvärmenät och regleras via VViS-stationer och prognoser från SMHI. Lastbilen fick stopp i den brantaste delen av backen, troligen på grund av motorhaveri. När annan tung trafik försökte köra om, blev även de stående i snömassorna. Det resulterade i att Vägverkets tre plog- och saltbilar som står till förfogande för Göteborgsbacken, inte kunde ta sig fram för att ploga vägbanan. Stoppet inträffade under den värsta rusnings-

År 2007 fick Göteborgsbacken ett extra körfält med värmeslingor för att minimera de återkommande stoppen.

– Med värmeslingor kan vi minimera men inte eliminera stopp, säger Lars Kildén, projektledare drift och underhåll.

Foto: Kerstin Ericsson

CAJSA BROBERG

Miljövänlig plogutrustning ska minska vägslitage VEMDALEN. En ny miljövänligare ”lightvariant” av plog testas under vintern på större och mindre vägar över hela landet från Luleå i norr till Nyköping i söder.

jöplogen ger mindre slitage på slitstålet och på vägmarkeringarna, om den bullrar mindre samt om en lastbil utrustad med den här typen av plog drar mindre bränsle.

Tillsammans med de fyra stora entreprenörerna i branschen testar Vägverket åtta miljövänligare plogutrustningar. Varje entreprenör har en utrustning som består av en frontplog och sidoplog samt ytterligare en plog med en bredare konstruktion. Testerna ska bland annat ge svar på om mil-

– Utvecklingen av plogar har i princip stått stilla sedan 50-talet, berättar Pontus Gruhs, utvecklingsansvarig på drift och underhåll i Vägverket. Under en vecka i Vemdalen intensivtestar vi miljöplogen för att se hur den fungerar under olika förhållanden. Vi håller till på ett flygfält i

Staffan Möller VTI, mäter hur mycket det bullrar när miljöplogen dundrar förbi. Foto: Lena Söderström

Hede där det finns mycket snö.

Den stora fördelen med miljöplogen är att den bara väger ca 800 kg jämfört med en konventionell plog som väger cirka 1 300 kg. Eftersom plogen är så lätt går det att köra upp emot 70 km/tim på europavägarna, alltså betydligt fortare än med en vanlig plog.

Det innebär även att trafiksäkerheten ökar eftersom det blir färre omkörningar.

En annan fördel med miljöplogen är att den har en flexibel skärhållare som fjädrar vid plogningen. Både skärhål-

– Både skärhållaren och plogens hjul är tillverkade av polyuretan, säger Pontus Gruhs. Till vänster i bilden Göran Gabrielsson.

Foto: Lena Söderström V Ä G V ER KSTI D N I N G EN

10

NR 2 M A RS 2009

laren och plogens hjul är tillverkade av polyuretan som är ett mycket slitstarkt plastmaterial.

På plats i Vemdalen fanns också chauffören Hans Haglund från Värmland som har testat miljöplogen under en säsong och han var mycket nöjd med den. Han ansåg att de största fördelarna är att det går att köra fortare än med en vanlig plog samt att det bullrar mindre inne i förarhytten.

– Vad vi kan se nu har miljöplogen en del fördelar, säger projektledaren Göran Gabrielsson, men visst finns det nackdelar också. Till exempel när det råder tuffare förhållanden och snön är hårt packad då är miljöplogen i lättaste laget. Förhoppningsvis ska plogen vara färdigtestad och kunna börja användas i större omfattning under nästa vintersäsong.

Att testa plogutrustningar är bara ett av 60 projekt i Vägverkets verksamhetsnära utveckling.

I Vemdalen testades i februari även en annan plogmodell som är tillverkad i Estland. Ambitionen är att tester av exempelvis plogutrustning tillsammans med entreprenörerna ska bli ett årligt återkommande moment där tillverkare och leverantörer bjuds in, allt för att föra utvecklingen framåt.

LENA SÖDERSTRÖM

Vägen till ett prima liv

Hallå där…

Wiveca Dahl, personaldirektör.

Hur högt prioriteras friskvården på Vägverket?

– Vi uppmuntrar det i alla sammanhang. Jag tycker vi Wiveca Dahl. är väldigt generösa med de möjligheter som finns, som till exempel gym- och hälsoinspiratörer. Problemet med satsningar är att de kanske inte alltid når dem som har störst behov, utan dem som redan är frälsta.

Det har varit en stor omorganisation och en del kanske känner sig oroliga – hur mycket satsar ni på friskvård under den här tiden?

– Om man känner sig orolig så har vi kamratstödjare som man kan prata med, om man inte vill prata med chefen. Sedan vet vi att friskvård och att känna kamratskap tillsammans med andra dämpar oron. Det är också viktigt att få ha medarbetarsamtal med chefen.

Det skiljer en del på friskvården beroende på var man jobbar, vissa områden har till exempel hälsoinspiratörer – varför är det inte lika för alla?

– När det gäller hälsoinspiratörer så är det fritt fram för alla områden att skaffa sådana, men det gäller att det finns medarbetare som vill ställa upp.

Det är klart att man kan uppleva det som orättvist, men alternativet vore att vi tog bort alla.

Kroppen mår bättre av motion. Men vad har du som anställd på Vägverket för rättigheter och förmåner?

Här har du listan som ger dig möjlighet till ett sundare liv.

Det är inget problem att det inte är lika för alla då?

– Initiativet måste komma från de anställda.

Vi kan inte vara några kontrollanter och vi säger inte nej till någonting förutsatt att det inte ligger på arbetstid. Det är upp till den egna fantasin.

Hur kommer det att satsas på personalens hälsa framöver?

– Vi ska ligga i fronten inom friskvård jämfört med andra och det tycker jag att vi gör. Sedan kan man behöva ha kampanjer för att påminna om vad som finns. Jag vill också slå ett slag för våra fritidsföreningar som har många aktiviteter, även av mer kulturell karaktär. Det finns ju de som inte är hurtbullar och mental friskvård är också viktig.

JENNIE MÖRK Illustration: Gert Lozell

Förmåner för anställda i Vägverket

i korth e t

Pengar Du har rätt till en ”frisk­vårdspeng” på max 1 200 kronor per kalenderår. Ersättningen är skattefri och kan användas till exempelvis massage, gym, lagsporter, simning, kostrådgivning och rökavvänjning. En tillfälligt anställd person har rätt till 100 kr/månad under sin anställningstid.

Andra förmåner Varierar beroende på utbud på orten och vilket verksamhetsområde du tillhör. Det skiljer nämligen mellan verksamhetsområdena hur man arbetar med friskvård. Exempel på förmåner är hälsoinspiratörer, viktväktargrupper, lunchpromenader på arbetstid eller tillgång till gym.

Vägstugan AB Anställda på Vägverket kan köpa aktier i Vägstugan AB som äger och hyr ut fritidshus och lägenheter, främst vid kusterna och i fjällen.

Företagshälsovård Vägverket har avtal med Previa som bland annat tar hand om hälsokontroller, vaccinering mot influensa (gäller vissa anställda), samtalsstöd samt kost- och aktivitetsrådgivning.

Fritidsföreningar Ligger under Vägverkets fritidsförbund, VVFF. Förbundet och föreningarna ordnar aktiviteter för alla som betalar medlemsavgiften.

Då får du hänga med på aktiviteter

Sjukvårdsrådgivning Du ringer till Previa om du blir sjuk eller måste stanna hemma för vård av barn. Samtidigt får du sjukvårdsrådgivning. Telefonnumret är 0771–55 70 30.

(ofta med rabatt) som till exempel teaterbesök, skidåkning, bowling, Friskis och svettis och pysselkvällar.

V Ä G V ER KSTI D N I N G EN

11

NR 2 M A RS 2009

Inga barn dödade i tätortstrafiken På vägarna som kommunerna ansvarar för, i tätorter, omkom inget barn förra året. År 2007 dog fyra barn på kommunala vägar. Den mest drabbade trafikantgruppen är fotgängare. År 2008 omkom 84 vuxna personer på det vägoch gatunät som kommunerna ansvarar för. Det är en minskning jämfört med 2007 då 98 personer omkom på det kommunala vägnätet.

– Barnens trafiksäkerhet har successivt förbättrats under många år, men att inget barn under 15 år omkom på de kommunala vägarna förra året är exceptionellt, säger Gunilla Glasare, avdelningschef på Sveriges Kommuner och Landsting.

tema: väggrepp

N om

V Ä G V ER KSTI D N I N G EN

12

NR 2 M A RS 2009

Nya begrepp framtidens väggrepp

Snön på isen yr runt testbilen som drar fram på sjön Kakel i Hornavans sydöstra hörn utanför Arjeplog. Kylan har lagt ett lager av vit frost på testbanans vindmätare och längre bort river snöslungan upp ett moln av snö som sprider en stunds snödimma över sjön.

Arjeplog. I området rör sig mängder med biltestare för olika bilmärken hela vintern. Testgänget från Vägverket och Luleå tekniska universitet har ”hyrt in sig på isen” under en vecka.

De ska testa olika vinterdäck som ska leda till nya rekommendationer till biltrafikanterna gällande vinterdäck och nya regler som ska gälla för entreprenörer vid kontraktsupphandlingar av vägars drift och underhåll. Något som ska leda till en bättre trafikantservice om väggrepp och väglag.

I framtiden hoppas testarna att regelverket ”pratar” procent väggrepp relaterat till torr asfalt och att ordet friktion inte längre används i det vardagliga språkbruket.

– Största grejen med de här testerna är att vi tror på att skapa ett enklare sätt att kommunicera med trafikanterna när vi ska förmedla läget på vägarna och vilken vintervägsstandard som råder, säger Carl-Henrik Ulegård, specialist på vinterdrift vid Vägverket.

Dessutom kommer vi i framtiden att kunna informera trafikanterna om vilka däck som är bra vid vinterväglag och att på så vis få bort dåliga däck från marknaden.

Tidningstester av vinterdäck har visat att olika däck ger bromssträckor på mellan 60 och 190 meter i 50 kilometers hastighet.

– I framtiden ska bilisterna kunna få veta vilka däck de bör köpa och vilka bromssträckor som däcken normalt klarar i vissa hastigheter på några olika vinterväglag, menar Carl-Henrik Ulegård.

I dag vet man inte riktigt vilken standard vägarna har, men det kommer resultaten av testerna nu ge information om.

– Men än så länge är vi inte säkra på vilken sorts grepp vi har på vägen, delvis beroende på att vi inte gör mätningar så ofta.

Våra rön här kommer, förhoppningsvis, att leda till diskussioner i framtiden, inte minst med trafiksäkerhetsfolk.

Det som sker på Kakelisen är att testarna kör med en liten, en mellanklass och en större personbil. Varje bil har tre uppsättningar däck som testkörs mot den mätutrustning som referensbilen har. Det blir hundratals testrundor. Innan alla tester börjar körs en kalibrering av testhjulet på asfalt, sen relateras detta till snö och is. Man kör på tre olika vinterväglag, som bearbetats fram på sjöisen och där mäts hur många procents väggrepp man har jämfört med torr asfalt.

Dagens mätutrustning bygger på att bromsa fram friktionsvärden och där får man bara punktvärden på en sträcka. Den nya mätutrustningen som tas fram kan mäta hela sträckor (utan bromstest), exempelvis 10–20 mil, och få fram sträckans olika värden på väglaget.

Visionen är att från mätbilen kunna skicka över information direkt till ett system som liknar dagens Läget på vägarna, på vv.se.

Därifrån ska bilisten sedan kunna plocka fram uppgifter direkt i bilen. En annan vision är att via informationstavlor kunna upplysa om väglaget.

– Frågan är vad vi ska skriva regelverket utifrån, säger CarlHenrik Ulegård, som ska jobba vidare på uppdraget och få fram ett svar på denna typ av frågor.

Ett nytt regelverk ska förhoppningsvis vara klart till september i år.

JAN GUSTAVSSON

Niclas Engström, forskningsingenjör, och Carl-Henrik Ulegård, Vägverket, i samspråk om väggreppsmätningen.

Foto: Per Pettersson V Ä G V ER KSTI D N I N G EN

13

NR 2 M A RS 2009

tema: väggrepp

Hela testgänget ute på sjön Kakel utanför Arjeplog: Fr v Francisco Coello Oller från Valencia, studerande vid Luleå tekniska universitet, Robert Marshall och Colin Barrington, båda från Glasgow Skottland, Carl-Henrik Ulegård, Sdd Vägverket, Niclas Engström, förste forskningsingenjör vid Luleå tekniska universitet, Allan Ostrovskis, utvecklingschef STRO, Henrik Andrén, forskare is och snö, Luleå tekniska universitet, Robert Pritchard, New York. Foto: Per Pettersson

Tester ger rätt underlag

Imponerad av ny mätteknik

Att förbättra trafiksäkerheten på vinterväglag i framtiden, det är ingen lätt uppgift. Men målet är att med fler och nya tester få ett bättre grepp om olika väglag i kombination med bilens däckutrustning och samtidigt ställa nya krav på väg­ entreprenörerna.

– Vägverkets kompetens på det här området bör öka. Vi behöver en ny syn på däck och olika antisladdsystem, säger Claes Tingvall, Vägverkets trafiksäkerhetsdirektör, om däcktesterna i Arjeplog.

Mot den bakgrunden jobbar nu experter från Vägverket och Luleå tekniska universitet (LTU) tillsammans för att få fram ett nytt regelverk om vinterväglag. ”Friktionsbegreppet” ska ersättas av ”procent väggrepp” i jämförelse med kvaliteten på bilens däck.

– I dag är vi inte säkra på vad vi har för sorts väggrepp på vägen. Vi försöker nu få fram något som ska leda till svaret på frågan om vad vi ska skriva ett nytt regelverk utifrån – vilken stoppsträcka ska vi anse är acceptabel jämförd med viss hastighet, säger Carl-Henrik Ulegård, Vägverket.

Testerna på sjön Kakel ska bland annat: • ställa nya krav på entreprenören.

• ligga till grund för ett nytt kommande regelverk om vinterväglag.

• kräva att entreprenörerna skaffar en ny mätutrustning för väggreppsmätning.

• göra bilisterna medvetna om vikten av bra vinterdäck.

– Det måste vi försöka få fram genom information och kampanjer, säger förste forskningsingenjör, Niclas Engström, LTU, som forskar på däck, däckkvaliteter och gummiblandningar i däck.

All mätning ska i slutänden resultera i att de sämsta vinterdäcken ska försvinna från marknaden och att medvetenheten ökar hos bilförarna beträffande däckvalet .

– Ett billigt däck kanske inte är värt att köpa – med tanke på att det finns så många vinterväglag då det är livsfarligt med dåliga vinterdäck, säger Engström.

En absolut förutsättning för att en bil med ABS-bromsar, antisladdsystem (ESP) och annan teknisk säkerhetsutrustning ska fungera korrekt, är att bilen har bra vinterdäck.

– Det finns 10 000-tals olika vinterväglag som påverkar greppet. I vissa förhållanden är en del däck rent livsfarliga i trafiken. Vi hoppas kunna testa fram en medelnivå på däck – och utifrån den sätta en miniminivå som måste överstigas – för att få sälja däcket som ett vinterdäck, säger Niclas Engström.

Däcken som testas på isen är vanliga marknadsdäck av olika kvalitet och däckmönster. Byten blir täta för testdäcket, som alltså inte är bromsat utan bara rullar och mäter sidokrafter.

Testarna pratar friktionskoefficienter och hysteres – däcksgummits ”seghet”, förmåga att sluka energi, temperaturberoende med mera. Man pratar om felaktiga gummiblandningar som gör att vinterdäcken i låga temperarturer kan sluta fungera och bli hårda.

Däcktillverkarnas riksorganisation, STRO, representerad av Allan Ostrovski, är på plats i Arjeplog. Han tycker att testerna visar att de är på rätt väg.

– I Vägverkets djupstudier av trafikolyckor har man tidigare inte fört statistik på vilka däck fordonen haft.

Man har enbart redovisat mönsterdjup och däcktyp, säger Ostrovski.

– I framtiden vill vi få med alla uppgifter om däcken; tillverkningsår, modell och så vidare, inflikar Carl-Henrik Ulegård.

Mäter konstant väggrepp Under testerna körs en referensbil utrustad med mätare som kontinuerligt mäter väggreppet under en hel mätsekvens. Bilen är utrustad med en laserteknik som är baserad på tre olika laserstrålar, vilka absorberar olika på olika underlag, och som ger information om underlagets sammansättning, alltså andelar snö, is och vatten. På bilden testar Henrik Andrén däckstrycket mot isen med ett ”avtryck”.

Bakom Niclas Engström.

JAN GUSTAVSSON

V Ä G V ER KSTI D N I N G EN

14

NR 2 M A RS 2009

– Jag blev jätteglad när jag fick veta att vi kör de här testerna tillsammans med universitet i Luleå. Jag blev imponerad av det nya sättet att mäta väggrepp.

Tingvall är mycket positiv till att det tas fram ny kunskap om vintervägar och däcks egenskaper och kvalitet.

– Det är ju bra om vi också kan hjälpa bilisterna att kompromissa när det gäller däckvalet. Exakt hur vi ska informera om detta kan jag i dag inte säga, menar Tingvall.

När det gäller ett nytt kommande regelverk kring vinterväglag tror Tingvall att det går att skapa enighet mellan berörda parter. I planerna i det här projektet ligger att bjuda in till ett seminarium i april i år där dessa nya förslag kan diskuteras.

JAN GUSTAVSSON

Revolutionerande halkbekämpning?

Pontus Gruhs på verksamhetsnära drift och underhåll jobbar med att effektivisera användningen av vägsalt.

Foto: Karin Paulsson

I Oviken i Jämtland snurrar sedan ett drygt decennium revolutionerande tankar kring halkbekämpning. Tankar som efter en lång process blivit till en blandning av sågspån, aska och melass.

Oviken.

Tester görs med alternativ till salt Saltning har sedan 60-talet varit en viktig metod för framkomligheten på svenska vägar. Nu pågår tester för att hitta alternativa metoder.

– Det är en av de viktigaste uppfinningarna som gjorts i det här landet, säger Gunnar Källström, upphovsman till Eco Icegrip, som han döpt blandningen till.

Han bubblar av ord. Superlativerna är många kring produkten och processen, där bara detaljer kvarstår innan det är dags för storskalig användning.

Allt började med att han såg den positiva effekten av sågspån som Vägverket lade ut på de isvägar som varje vinter körs upp på Storsjön.

– Det var bara att sågspånet var väldigt fuktigt, så jag provade att blanda i aska för att binda upp fukten i spånet, vilket gick bra, men det vart hemskt dammigt, säger Gunnar Källström.

Dammet bands med melass, och produkten var klar för test.

Vägverket kontaktades och genomförde 2006 halktester på en nio kilometer lång vägsträcka i Ekshärad i Värmland. Gunnar bildade ett bolag och ansökte om patent på sin uppfinning.

Vad som i dagsläget fattas är entreprenörer, villiga att satsa på produkten.

– Det är på gång, säger den idérike Gunnar, som även patenterat ett nytt sätt att släcka skogsbränder.

Innan år 2010 beräknar han vara igång med storskalig produktion. Ett flertal länder utanför Sveriges gränser har också visat intresse för Gunnars produkt.

Huruvida produkten lämpar sig för just storskalig produktion är dock en fråga som hänger i luften. En del röster har hörts som menar att det inte är realistiskt, eftersom det råder brist på råvara. På skogskoncernen Södra skogsenergi menar man att den största delen av de sågspån som

– Vi omvärldsbevakar de länder som har ordentlig vinter, men det händer inte så mycket på halkbekämpningsområdet, säger Pontus Gruhs, utredare av verksamhetsnära utveckling på Vägverkets enhet för drift och underhåll.

Vägverket jobbar mer med att förfina de metoder som finns. Att använda flytande saltlösning och att styra halkbekämpande insatser via GPS är två metoder under utveckling.

– Genom att arbeta med punktinsatser och sprida saltet mer exakt där det verkligen behövs så kan vi få ner mängden salt som används på vägarna ytterligare, säger Pontus Gruhs.

Gunnar Källström i Oviken visar sin nya uppfinning som ska användas på vägarna i stället för salt.

Foto: Anneli Åsén, Östersunds-Posten

finns att tillgå på marknaden blir till pellets. Och marknaden bara växer.

– Det börjar bli den nya globala handelsvaran inom förnyelsebara energikällor, säger Urban Blomster, vd på Södra skogsenergi.

Gunnar Nilsson på Svevia i Sveg är också han tveksam till om det går.

– Det är ju slagsmål efter vartenda dammkorn sågspån som

finns, uppfinningen har ju en jädra bra friktion, men det kanske lämpar sig bättre för användning i mindre skala.

Gunnar Källström låter sig emellertid inte nedslås av sådana tankegångar. Han har fått en väldigt god respons från de intressenter han varit i kontakt med.

– Som diskussionen förts ser det mycket bra ut, säger Gunnar Källström.

HANNES FORSSELL

Alternativ till salt Sand Kräver ofta ny sandning eftersom den blåser bort. Sopning och underhåll av diken ökar också. Dessutom ökar blästringseffekten.

CMA (kalciummagnesiumacetat) Tömedel som inte orsakar lika mycket rost som salt, men är 15–20 gånger dyrare. Bara materialkostnaden för halkbekämpning skulle öka från 60 miljoner till 1 miljard kronor.

Eco Icegrip Blandning av sågspån, släckt kalk, bioaska och melass. Ska enligt uppfinnaren vara svårslaget på blixthalka och nordliga vintervägar. Kostnad vid större produktion okänd.

Socker- och saltblandning Bättre för miljön och gör att saltets smältande funktion bevaras också vid kallare temperaturer. Socker är emellertid sex gånger dyrare än salt.

V Ä G V ER KSTI D N I N G EN

15

NR 2 M A RS 2009

Ett annat projekt där forskning pågår är att blanda i socker i saltet och på så sätt få ner smältpunkten ytterligare, vilket gör att man kan salta vid lägre temperaturer. Att använda hett vatten i samband med saltning är också det under utredning. Det skulle kunna bidra till att minska saltmängden. Man håller också på att titta på en framtidsplog, där vatten från munstycken sprutar bort is och snö. Vattnet sugs sedan upp och används för att spruta bort mer snö.

Hur ser ni på nya uppfinningar som kommer utifrån?

– Det är alltid intressant att titta på nya sätt att jobba på, men vi måste ha mer information innan vi kan ta ställning till nya produkter. När det gäller den uppmärksammade produkten Eco Icegrip måste man göra ett flertal uppföljande tester innan det kan bli aktuellt för användning.

Hur fungerar det i olika väderlekar, vad har man bränt för att få fram askan som ska användas i produkten? Och så vidare.

Under en vintersäsong sprids ungefär 180 000 ton salt på Sveriges vägar. Det är visserligen en hög siffra, men den har ändå sjunkit stadigt.

Medelvärdet de senaste tio åren ligger på drygt 250 000 ton.

– Vi gör så mycket vi kan för att ytterligare få ner användandet av salt, och tycker att vi kommit en bra bit på väg, säger Pontus Gruhs.

Enligt Vägverkets beräkningar skulle upp till 60 personer fler dö årligen i trafiken om inget salt användes.

HANNES FORSSELL

i själva verket Fantastiskt ljusfenomen över Flatruet

Samhällsbyggarmontern lockade många unga. De kunde här möta entusiastiska studenter och unga yrkesverksamma.

Foto: Jan Gustavsson

Vägverket jagar nya samhällsbyggare PITEÅ. Rekryteringen till tekniska utbildningar är otillfredsställande idag.

Det råder brist på tekniker och ingenjörer inom samhällsbyggnadssektorn.

Nu behöver rekryteringen förbättras och behållas på en stabil nivå framtiden. I Piteå samlades 11–12 februari branschnätverket Samhällsbyggarna för att marknadsföra branschen.

– Bristen på tekniker och ingenjörer är stor, säger ansvarig projektledare Saga Hellberg, från Svensk Teknik och Design, STD, Stockholm och en av initiativtagarna som 2005 startade nätverket.

På mässan ”Nolia Utbildning och Framtid” samverkade åtta av tolv organisationer som ingår i nätverket. Syftet är att visa studenter, högstadieelever och arbetssökande vilka olika tekniskt inriktade yrken och utbildningsvägar som finns inom samhällsbyggandet.

Från vänster Saga Hellberg, STD, Stockholm, Angelica Hultqvist, Region Norr, berättar för Monika Nilsson, Öjebyn, om vilka yrkesval som finns inom Samhällsbyggnad. Foto: Jan Gustavsson

FLATRUET. Solen skapar ett märkligt, men vackert ljusfenomen över Flatruet, Härjedalen, när Vägverkstidningens reporter är där för en intervju.

Foto: LENA SÖDERSTRÖM

Nytt samrådsgrepp i grupp

Glädje över byggstart i Småland

När projektet Västra Botkyrkaleden, en del av Södertörnsleden i Huddinge kommun i Stockholms län skulle ut på samråd ville man testa nya vägar för att stimulera dialogen med deltagarna på mötet.

– Vi ville att samrådet skulle vara ett tillfälle till diskussion. Inte bara att Vägverket och våra konsulter ska stå rakt upp och ner och prata hela kvällen, säger Ann Möller som jobbar med kommunikationen i projektet.

– Genom att gruppera Vägverket och konsulten efter teknikområde fick deltagarna ansluta efter intresse och vi fick ett mer aktivt deltagande.

Ett grepp att ta efter för den som inte testat redan!

ERIKSMÅLA. Ombyggnationen av väg 25

Stockholm.

mellan Eriksmåla och Örsjö, norr om Emmaboda, har startat. Ann-Marie Fagerström, kommunalråd i Emmaboda kommun, Markus Lund, kommunalråd Nybro kommun, Vägverket Region Sydösts vägdirektör Rolf Johansson och landshövding i Kalmar

län Sven Lindgren höll alla tal där de uttryckte sin glädje över byggstarten.

– Vi är väldigt stolta och glada över att vara här idag och jag ser fram emot att få vara med och inviga vägen när den blir färdig, sa Ann-Marie Fagerström, Emmaboda kommun.

CAJSA BROBERG

Sommar på västkusten Den 15 april är sista dagen att anmäla sig till sommarveckan på västkusten och till de olika riksmästerskapen.

Sommarveckan hålls den 21–26 juni och aktiviteterna består bland annat av båtutflykter, besök i Göteborg och barn- och ungdomsaktiviteter med maritimt tema.

Mer information om veckan hittar du på www.vvff.se.

2006 besökte deltagarna i Fritidsförbundets familjevecka Kolmården där de bland annat fick hälsa på getterna.

V Ä G V ER KSTI D N I N G EN

16

Rolf Johansson, Markus Lund, Ann-Marie Fagerström och Sven Lindgren tog tillsammans det symboliska spadtaget för väg 25 i Algutsboda. Foto: CAJSA BROBERG NR 2 M A RS 2009

åsikten

Skicka ditt inlägg till Vägverkstidningen, Vägverket, 781 87 Borlänge, eller e-post: vagverkstidningen@vv.se. Du får skriva under signatur.

Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera bidrag.

D e b at t i n l ä g g

– Hur mäts vår insats? let som måste till för att dessa ska gå i rätt riktning. Vi behöver bli mycket bättre på att beskriva hur vi hjälper till att bygga strukturer i samhället och hur trender utvecklas med stöd av våra insatser.

Detta är ett långsiktigt arbete som kräver nya typer av indikatorer som knappast är relevanta att mäta på tertial- eller ens på årsbasis.

Vi måste våga tro på vår inriktning och följa upp långsiktigt, i vissa fall mycket långsiktigt.

Jönköping. De senaste må-

naderna har Vägverkets arbete inom sektorsuppgiften uppmärksammats på flera håll. I samband med Transportforum i Linköping delades Stora Trafiksäkerhetspriset ut i olika kategorier.

Alltransport AB och RamkvillaBuss tog hem priserna för Godstrafik respektive bussturism.

Båda företagen har stöttats av Vägverket i sitt arbete med att införa ett systematiskt förbättringsarbete.

I Åkeri­tidningen uppmärksammas Coop:s samarbete med Green Cargo för smartare logistiklösningar, som minskar koldioxidutsläppen med 8000 ton, även detta till stor del en följd av Vägverkets samlande och pådrivande roll gentemot livsmedelsindustrin.

Samordning av transporter mellan olika klädföretag lyftes fram i inledningssessionen på VTI-dagarna.

Jag ser exemplen ovan som ett kvitto på att vi har rätt angreppssätt när det gäller näringslivets transporter, och det känns naturligtvis bra att vår stödjande, samlande och pådrivande roll i samhället verkligen fungerar. Jag får ofta signaler på att kommuner, landsting, energikontor och andra offentliga aktörer efterfrågar vårt engagemang i olika sammanhang.

Det är också påfallande hur starkt man värdesätter den trovärdighet som samverkan med Vägverket ger.

Det finns ett flertal exempel där tjänste­män vittnar om att Vägverkets medverkan och vårt starka varumärke varit avgörande för att sälja in trafiksäkerhet och miljö till beslutsfattare i den egna organisationen.

Trots dessa återkommande signaler på framgångsrikt arbete fortsätter det interna ifrågasättandet av sektorsarbetets nytta. Jag upplever en outtalad tveksamhet mot arbetet som behöver lyftas

Man kan också fundera på vår roll i den offentliga debatten. Naturligtvis är det en känslig fråga i en värld där målkonflikter är ständigt närvarande. Men om vi ska synliggöra hela vårt uppdrag, där påverkan på hur vi använder transportsystemet är en viktig del, tror jag att vi måste bli mycket bättre på att föra fram den unika kunskap vi faktiskt har. På många områden, inte minst när det gäller transporters klimatpåverkan, är Vägverket mycket trovärdiga som experter.

Gott så, men hur många utanför den innersta expertkretsen känner till det? Jag tror att det är de principiella diskussionerna utifrån vår kunskap som måste kommuniceras brett.

Vägverkets experter kan mycket om miljö och samhällsplanering – men sprids deras kunskaper utanför organisationen?

Foto: TRONS

fram i ljuset. Här har vi ett internt problem. Allt sedan sektorsarbetet tog fart under 1990-talet har bristen på påvisade resultat varit i fokus.

Och resultat – det handlar om färre döda och minskade emissioner på systemnivå.

Inte om vägen dit!

Det långsiktiga förändringsarbete som måste till

för att ändra synsättet till ett mer hållbart sätt att planera, handla upp och genomföra sin verksamhet. Att mäta hur vi förändrar processer och tankemönster hos samarbetsparter tar vi inte till oss.

Trots att det är här nyckeln till framgång ligger. Här har vi mycket att lära av andra samhällssektorer.

V Ä G V ER KSTI D N I N G EN

17

NR 2 M A RS 2009

Ett exempel är folkhälsopolitiken där man tagit fasta på att det inte bara går att följa upp hälsoutvecklingen genom att räkna antal sjukdomsfall och dödsfall utan att det också handlar om att följa upp bestämningsfakt­ orer för hälsa och ohälsa genom olika indikatorer och se till vilka processer i samhäl-

Här borde vi bli mycket mer offensiva när det gäller att nå ut med fakta. Att Vägverket varit tysta i den klimatdebatt som fyllt tidningarna de senaste åren är mycket märkligt, inte minst med hänsyn till vårt uttalade mål att bli en efterfrågad aktör i samhällsplaneringens tidiga skeden. Hur ska vi bli efterfrågade om man inte känner till vår kunskap?

Med en mer aktiv roll i samhällsdebatten och en uppföljning som speglar samhället och inte vår interna organisation skulle ett redan framgångsrikt arbete lyftas ytterligare!

Catrine Petersson / Krister Wall

reportage: på väg i vä

– Om vi i Sverige har ett problem kan vi nästan vara säkra på att någon annan i världen har det också. Lösningen kanske redan finns, säger forskningsdirektör Hans Ingvarsson.

– Vi kan lyfta luren och ringa till de vassaste inom området och bara säga ”kan vi träffa dig?” och det får vi. Det är en enorm fördel att ha tillgång till världens kompetens, säger trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall.

Illustration: Gert Lozell

V Ä G V ER KSTI D N I N G EN

18

NR 2 M A RS 2009

rlden Claes Tingvall, trafiksäkerhetsdirektör, och Hans Ingvarsson, forsknings­ direktör, är två välkända vägverkare. Flera gånger i månaden befinner de sig på resande fot utanför Sveriges gränser. Men varför ska egentligen Vägverket arbeta utanför Sverige? Vägverkstidningen tar reda på vad våra ständiga resenärer egentligen gör.

Alltid på väg mot nya mål Tysklands heliga ko är fri fart på Autobahn. Sverige skulle aldrig tumma på alkoholgränsen. Men trots olikheterna mellan Europas länder är likheterna större när de olika vägmyndigheterna träffas.

– Om vi i Sverige har ett problem kan vi nästan vara säkra på att någon annan har det också. Lösningen kanske redan finns, säger forskningsdirektör Hans Ingvarsson.

Vägverket finns med i flera nätverk i världen. Enbart Hans Ingvarsson har ett till två möten i månaden förlagda i något europeiskt land. Bland annat är han vice ordförande i Ertrac, European Road Transport Research Advisory Council – ett rådgivande organ till EU-kommissionen när det gäller forskning och utveckling av vägtransportsystemet.

Oavsett om Vägverket jobbar mot EU-kommissionen eller samarbetar med medlemsstaternas vägmyndigheter finns det mycket att vinna på att höja blicken.

– Om vi i Sverige jobbar med frågor om trängsel och storstadstrafik är det ganska logiskt att leta lösningar i Europa. Självklart har länder med riktigt stora städer större erfarenhet av det än vad vi har. Där kan vi hitta lösningar och anpassa dem till våra förhållanden.

Internationellt anses Vägverket ligga långt fram i det som rör trafiksäkerhet och miljö, men man brukar enligt Hans Ingvarsson även lyfta fram förmågan att

– Vi måste våga ta steget ut i världen och använda den engelska som de flesta behärskar bättre än de själva erkänner för sig själva.

Vi svenskar är faktiskt kända för att prata bra engelska jämfört med många andra från andra länder i Europa, säger Hans Ingvarsson.

Foto: JENNIE MÖRK

samarbeta med det privata näringslivet, till exempel Vägverkets medverkan i Fia, Förnyelse i anläggningsbranschen. Trots många möten på kontinenten är det inte alltid i själva mötessalen som de viktigaste kontakterna knyts. Historier om idéer som kläckts vid frukostbord och kaffeautomater är ingen myt.

– De viktigaste mötena sker på raster och vid middagar genom att oblygt våga prata med folk. Sedan gäller det att se upp för kulturkrockar och ha respekt för att alla inte tänker som vi. Att tacka för maten till exempel är en katastrof söder om Danmark. Däremot ska man gärna hålla tal och dra en rolig historia.

Har du gjort några misstag?

– Jag har haft vänner som har räddat mig. Jag var på väg att tacka för maten efter en middag i Italien, men min italienska kollega, som visste hur det fungerade i Sverige tog tag i kavajen, drog ner mig och sa ”tacka absolut inte för maten nu!”.

– En annan sak är språket. Även om alla pratar engelska så är det inte säkert att alla lägger samma betydelse bakom ett ord.

Därför måste vi prata och fråga tills vi är säkra på att vi förstår varandra och menar samma sak.

Det kräver mycket prat och därför också mycket tid.

Klimatet och trafikmängden är det som mest skiljer Sveriges villkor från andra länders. Vi har inte lika stora problem med till exempel asfaltsbeläggning som löses upp i värmen eller den enorma trafikmängd som vissa europeiska städer har. Men mycket är lika och framför allt trycker Hans Ingvarsson på att det finns mycket ansträngning och pengar att spara på om Vägverket skulle engagera sig mer i EU:s arbete med standardisering. Dels för att kunna vara med och utarbeta en standard för till exempel lågbullrande vägbeläggningar, men även för att inom andra områden slippa jobba fram en standard som redan finns.

– Ledningen måste tänka EU först och Sverige sen. Vi måste helt enkelt bli bättre på att engagera oss i det som är på gång i Europa eller använda oss av det som de redan kommit fram till.

JENNIE MÖRK

V Ä G V ER KSTI D N I N G EN

19

NR 2 M A RS 2009

På barnsäkerhet är vi etta i världen men vi är riktigt dåliga på att hålla hastighetsgränser, säger trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall.

Foto: Jennie Mörk

Eftersökt, inbjudet och alltid välkommet.

Vägverket står högt på inbjudningslistan när internationella sammankomster diskuterar trafiksäkerhet.

– Vi kan lyfta luren och ringa till de vassaste inom området och bara säga ”kan vi träffa dig?” och det får vi. Det är en enorm fördel att ha tillgång till världens kompetens, säger trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall.

Vägverket var tidigt ute med att satsa resurser på trafiksäkerhet. För att högertrafiksomläggningen 1967 skulle bli säker kopplades de bästa forskarna till dåvarande Högertrafikkommissionen, som senare utvecklades till Trafiksäkerhetsverket och många av dem blev kvar. Det och att den svenska fordonsindustrin hängde på och blev väldigt säkerhetsorienterad utgjorde starten för Sveriges starka position internationellt, menar Claes Tingvall.

– På barnsäkerhet är vi etta i världen. Hur de ska färdas säkert och hur man utformar miljön för att vara säker för barn. Sammantaget är vi ganska bra på väldigt mycket, men vi är riktigt dåliga på att hålla hastighetsgränserna jämfört med till exempel Frankrike, Holland och Norge.

Länderna skulle kunna vara exempel på platser som Claes Tingvall besöker i jobbet. Det är mycket nätverkande utomlands, den här veckan står det Kuala Lumpur och Washington på närvarandetavlan. Han är ordförande i bland annat forskningsprogrammet Safety at the heart of road Design, som är en del av ett internationellt samarbete mellan flera vägverk – ERAnet.

– Sverige anses vara bra på demokrati och därför hamnar vi ofta på ordförandeposten. Vårt renommé inom trafiksäkerhet är stort, ibland kan jag känna att det är lite väl stort för så bra är vi inte.

Oj, var inte det väldigt svenskt sagt?

– Jo, (skratt), men vi är inte bäst på allt. Vi blir lite stolta när vi blir tillfrågade i olika sammanhang och det är nog också lite svenskt.

Engagemanget i Europa bottnar i de kunskaper och lösningar som Vägverket kan hämta hem från andra länder och att främja Sveriges plats på kartan. Men det finns fler anledningar.

– Det ger tyngd i diskussionerna hemma att ha exempel med sig från andra länder. På det personliga planet handlar det också om att hjälpas åt. De som jobbar med trafiksäkerhet delar gärna med sig, säger Claes Tingvall och tillägger.

– Vi samarbetar, men det är en tävling mellan länderna vem som har bäst siffror, minst antal döda i trafiken i jämförelse med invånarantal.

Det är en tävling med ett ädelt mål, men mitt i allt samarbete handlar det ändå om vem som är bäst.

JENNIE MÖRK

porträttet H e l e nas dag på jo bbet 08.45

En dag full av möten börjar med ett antal telefonsamtal till användarstöd; det går inte att få igång det avtalade videomötet.

09.00

Mötesfrekvensen har haft en tendens att öka ju längre projektet löper. I dag avhandlas möte 25.

10.15

Koncentration innan onsdagens videokonferens har påbörjats.

Jonas Eliasson, professor från KTH, är en av de oberoende konsulter som är inblandade i projektet. Han ska säkerställa en rimlig fördelning av satsningen på olika trafikslag.

11.45

Vem ansvarar för vägarna i Stockholm, det är otroligt vilka omvägar man får ta ibland!

Efstathios Rigamis tar ton när han hör att det är vägverksfolk i hans taxi, som tar oss till nästa möte inne i city. Han blir snart informerad att det är Stockholms stad som är boven i trafikdramat.

12.30

På Nordic Sea Hotell samlas man regelbundet i möten. I dag har folk från alla Vägverkets regioner kommit för att presentera och debattera sina respektive projekt på nationell nivå.

Foto: HANNES FORSSELL

En strateg att räkna med!

Solna. Mars bjuder på en mulen onsdag morgon när Vägverkstidningen besöker Vägverkets regionkontor i Solna. Dagen har precis börjat för Helena Braun Thörn, strategisk planerare inom åtgärdsplanering, verksamhetsområde Samhälle.

I dag väntar en något hektisk dag med möten både i den egna arbetsgruppen och ett större möte med representanter från samtliga vägverksregioner.

Hon är projektledare för delprojekt sex, ett av de 15–20 pågående projekt som ska ge regeringen underlag att ta beslut för hur Sveriges infrastruktur ska utformas de kommande åren.

I höst ska utredningen vara klar. Då har grupper som denna runt om i landet ägnat knappt två år att planera hur Vägverket ska arbeta ett decennium framåt i tiden.

– Det är ganska kort om tid, det är tajt. Samtidigt är det ett väldigt viktigt projekt. Det här berör ju samtliga vägverksanställda, vad ska vi göra de närmaste tio åren? Allt fastställs här, säger Helena Braun Thörn. Åtgärdsplaneringen Helena är inblandad i skiljer sig från tidigare omgångar. Den här gången samverkar representanter från alla trafikslag för

Helena Braun Thörn Ålder: 38. År i Vägverket: 4.

Bor: Vaxholm.

Familj: Man och två döttrar en på två år och en på nitton. Två hundar.

Intressen: Familjen och att vara ute i naturen. Umgås med vänner och äta god mat. Att sjunga, både i kör och själv.

att skapa en så komplett och trafik­ överskridande plan som möjligt.

– Det har varit på gång länge, tanken är att de bästa åtgärderna för hur man ska transportera sig kommer till stånd. Man ska få så mycket transporter som möjligt för så lite pengar som möjligt, säger Helena Braun Thörn.

Just nu upptar jobbet det mesta av hennes tid. Fritiden spenderar hon annars gärna i naturen kring huset i Vaxholm, både till sjöss och till skogs.

Närmast väntar dock en längre transport. Den har nog inte planerats lika ingående som de transporter Helena sysslar med till vardags, men det gör den knappast sämre för det, med tanke på den gråmulna stockholmsdagen. Snart lyfter hon nämligen mot Kanarieöarna.

Helena Braun Thörn stortrivs med sitt jobb och sina kollegor.

– Vi är en grupp som arbetat mycket tillsammans även tidigare. Det är oerhört givande att gemensamt jobba mot samma mål, säger Helena Braun Thörn.

HANNES FORSSELL

V Ä G V ER KSTI D N I N G EN

20

Foto: Katarina Heijkenskjöld

NR 2 M A RS 2009

utveckling

Tipsa redaktionen om forskning och teknik i och kring Vägverket: vagverkstidningen@vv.se.

30 meters timmerjätte testas på norrlandsväg

Lanseringen av den nya typen timmerbilar, med bland annat större lastförmåga och mindre miljöpåverkan genomfördes vid Munksunds pappersfabrik utanför Piteå. Den 30 meter långa och 90 ton tunga timmerbilen manövrerade smidigt runt lossningsplatsen.

Reklambranschens ”tag tre betala för två” känner antagligen de flesta igen. En slogan som vid transport av timmer nu kan omvändas till ”kör två – lasta för tre”?

Luleå.

Sedan årsskiftet testar forskningsinstitutet Skogforsk ett helt nytt virkesfordon på vägarna E10 och E4 mellan Överkalix och SCA:s såg i Munksund utanför Piteå. Den här timmerbilen är för närvarande den enda i Sverige som är 30 meter lång med en totalvikt på 90 ton. Dagens konventionella timmerbilar är 24 meter och väger totalt 60 ton.

– Vi ska studera kostnader, produktion, bränsleförbrukning och miljöbelastning. Samtidigt ska Vägverket titta på trafiksäkerhetsaspekten, vägslitage, broar och vägbelastning, berättar Testfordon i projektet Lastbil med dolly, link och trailer Bruttovikt: 90 ton Längd: 30 meter Bredd: 2,6 meter Höjd: 4,5 meter Antal axlar: 11 Dieselförbrukning: 1,8 liter/m3fub Utsläpp CO2: 4,5 kg/m3fub

Gunnar Svensson, Skogforsk, om ETT-projektet.

ETT-projektet, En Trave Till, handlar om att transportera en virkestrave mer, eller 20 ton extra, jämfört med dagens konventionella maxlaster på timmerbilar. Med 50 procent större last sänks transportkostnaderna med 20 procent, koldioxidutsläppen och bränsleförbrukningen minskar med 20–25 procent. Med färre transporter ökar också trafiksäkerheten. Det är den hypotetiska beräkningen, enligt Claes Löfroth vid Skogforsk.

Virkestransporterna svarar för 25 procent av skogsnäringens totala kostnader för virke från stubbe till industri bland annat till följd av stigande dieselpriser med en till två procent årligen de senaste tio åren.

Större, miljövänligare Efter stormen Gudrun (i södra Sverige) lades det upp ett lager på en miljon kubikmeter sågtimmer i Byholmalagret. För att transportera denna virkesvolym tio mil på väg med dagens timmerbilar skulle det betyda att man fick köra 22 000 vändor eller 440 000 mil; utsläpp 5 900 ton av koldioxid. Med fordon som lastar 90 ton skulle det krävas 15 000 vändor eller 300 000 mil i körsträcka. Utsläpp av koldioxid beräknas till 4 400 ton.

När tillåten bruttovikt på lastbilarna höjdes från 50 till 60 ton sjönk bränsleförbrukningen med 20 procent. Det var bättre för miljö och ekonomi. Nästa steg är testet med ETT-projektet som ska pågå under tre år.

Full rulle i ETT kör – Bilen rullar över förväntan bra. Stabiliteten är bra och inga negativa reaktioner från övriga trafikanter längs vägen. Så lyder sammanfattningen om testbilen från Skogforsks Gunnar Svensson, som deltar i ETT-projektet.

Bilen har kontrollerats under nio vändor mellan Överkalix och Munksund utan trafiksäkerhetsmässiga anmärkningar.

– Trafikanterna är mest nyfikna på vad det är för fordon de kör om eller möter, menar Gunnar Svensson.

Några höjda röster om långa transporter har heller inte inrapporterats till Vägverkets trafikinformation/kundtjänst.

– Vi kör fyra turer per dygn.

Några problem med bilen har vi inte noterat. Den går följsamt, stadigt och genar obetydligt i svängarna jämfört med standardekipagen, säger en av förarna på testbilen, Torbjörn Pettersson från Kalix. Han har kört timmer Torbjörn i fem år och märker inte av någ- Pettersson. ra störningar i trafikrytmen med testbilen.

Den trafiksäkerhetsmässiga delen i projektet sker via bilförarnas dagboksanteckningar och genom att Vägverket kommer att genomföra en trafikantundersökning samt en omkörningskontroll.Det senare med hjälp av forskningsprojektet Kommunikation mellan vägen och bilen som sker på E4 i Rosvik. Dessutom genomförs en vägslitagemätning som är tänkt att placeras på väg E10 för att jämföra ETT-projektbilens vägslitage med övrig trafiks.

Jan Gustavsson

ETT-projektet går ut på att dagens vanliga konventionella 60-tonnare hämtar timmer i skogen och kör det till en terminal i Överkalix. Därifrån lastas timret om till den stora timmerbilen.

Testfordonet har 11 hjulaxlar som fördelar den större lasten på vägen. Att totalvikten ökar jämfört med vanliga 60-tonnare påverkar inte bromssträckan eller möjligheten att manövrera ekipaget. Säkerhet och stabilitet håller samma höga nivå. Sannolikt kommer slitaget på vägarna att minska.

Stf GD Lena Erixon åkte en runda och provsatt förarstolen. Hon var imponerad av det stora fordonet.

– Jag är medveten om att bilen orsakar längre omkörningssträcka för privatbilisterna, men tror ändå att detta inte kommer att påverka trafiksäkerheten då bilisterna i norr sedan tidigare är vana umgås med långa fordon på vägarna.

Jan Gustavsson

Foto: Jan Gustavsson

Fem och en halv liter Samverkansgruppen för transportteknik, VSG, genomförde i maj 2008 en enkät under vecka 22 med 150 åkare över hela landet. De skulle ange bränsleförbrukning, körsträcka och mängd virke. Totalt körde de 56 000 mil. Resultatet: snittförbrukningen 5,5 l/mil. Idag är dieselförbrukningen cirka 35 procent av åkarens totala kostnader.

V Ä G V ER KSTI D N I N G EN

21

NR 2 M A RS 2009

Deltagare i ETT-projektet Skogforsk studerar kostnader, produktion och bränsleförbrukning samt gör specialstudier på vibrationer och miljö. Vägverket ser närmare på trafiksäkerhet, vägslitage, belastning på broar men följer även upp hur allmänheten/trafikanterna upplever längre och tyngre fordon på vägarna. Volvo, Saab, Parator, Bergs Fegen, Exte Hiab med flera svarar för att ta fram Ett-fordon. SCA, Stora Enso, Södra Holmen och Svea skog fungerar som värdföretag vid praktiska studier. Sveriges Åkeriföretag utbildar förarna i trafiksäkerhet och attityd. Riksförbundet Enskilda vägar, Vägverket och Skogforsk studerar konsekvensen av tyngre fordon på det enskilda vägnätet.

jobb & fritid

Tipsa redaktionen: vagverkstidningen@vv.se.

Nenad Jelisic, gör ingenting halvhjärtat. Förutom jobbet på Vägverket säljer han viner.

Foto: LARS LINDSTRÖM

Doktor med smak för viner ESKILSTUNA. – I november 1991 reste jag från min hemstad Tuzla i forna Jugoslavien. Jag skulle till Sydney, för att söka arbete, men ville först hälsa på kusiner i Malmö. Där blev jag blixtförälskad i en svensk flicka, säger Nenad Jelisic.

Han hade två resväskor och en biljett till Australien när han slog ner bopålarna i Sverige. Sedan dess har han funnit sig tillrätta. Studier ledde till en teknologie licentiatexamen i geoteknik vid Lunds tekniska högskola.

Därefter följde fyra intensiva år när han samtidigt arbetade på Vägverket, studerade och arbetade för ett konsultföretag. I maj 2004 var det dags för disputation och Nenad berättar att det kom totalt sex professorer från Sverige och Norge.

När doktorshatten satt på plats fick han tid över till annat. Han är

rastlös och började med en hobby utöver det vanliga. Nenad fick klartecken från Vägverket att bedriva så kallad bisyssla och i september 2004 startade han ett företag för import av vin.

– Jag är vinälskare och sedan 1995 har jag provat tiotusentals viner från alla världens hörn. En hel del av dessa viner kommer från det forna Jugoslavien. Jag fick en idé. De här vinerna måste svenskarna prova.

Nenad älskar sitt yrke och stimuleras av svårigheter och utmaningar inom geotekniken. På fritiden är han en kunnig, hängiven och kvalitetsmedveten vinkännare.

Foto: LARS LINDSTRÖM

V Ä G V ER KSTI D N I N G EN

22

Nenad hade fastnat för en vingård i Slavonien, som är ett kroatiskt vindistrikt. Han både ringde och besökte ägaren Ivan Enjingi.

– Jag var tvungen att övertyga Ivan att jag är rätt person att sälja hans viner. Det tog sju månader att övertala honom att sälja vin till mig, säger Nenad och fortsätter.

– Vingårdarna, som ligger på södra sidan av Krndijaberget, besöker jag NR 2 M A RS 2009

regelbundet nu för tiden. Det är en fantastiskt vacker trakt. Jag importerar vinerna och säljer till restauranger och genom Systembolaget till privatpersoner.

Tidigare levererades vinet med lastbilar till Eskilstuna och Nenad lossade lasten och bar ner den i sin vinkällare. Det var ett tungt slit och nu har han skrivit avtal med en grossist som lagrar och distribuerar viner.

– I fortsättningen behöver jag bara ägna mig åt att prova viner och se till att företaget går med vinst. Det är så spännande att jobba med viner, säger Nenad och ögonen lyser av entusiasm.

Nenad Jelisics hobby har lett till att han numera arrangerar vinprovningar och föreläsningar samt resor till Slavonien i Kroatien.

LARS LINDSTRÖM

Ny generaldirektör brinner för miljön Lena är i dag chef för verksamhetsområde Samhälle. År 2000 kom Lena till Vägverket som Ekonomidirektör och i september 2007 tillträdde hon tjänsten som direktör vid huvudkontorets avdelning för verksamhetsstyrning.

Lena Erixon. Foto: Rune Borgström

Lena Erixon blir ny generaldirektör för Vägverket under perioden 1 juni till 31 december 2009.

– Det känns väldigt bra att regeringen väljer att göra mig till generaldirektör och inte tillförordnad, det är en markering, säger Lena Erixon.

Finns det något särskilt du vill göra när du tillträder som generaldirektör?

– Vägverket har genomgått en stor omorganisation och vi har haft ett fokus på interna frågor ett tag. Jag vill nu se till att vi alla lägger kraften på verksamheten och det vi ska leverera. Medan hela samhället befinner sig i en lågkonjunktur har ju faktiskt Vägverket fördelen av att vara i en högkonjunktur – det måste vi se till att förvalta.

– Jag vill att vi fortsätter satsningarna på drift och underhåll, genomför närtidssatsningen på ett bra sätt samt att vi behåller vårt engagemang och vår ledande position när det gäller trafik-

säkerhet, säger Lena Erixon. Jag är dessutom mycket miljöintresserad och hoppas det kan leda till att vi engagerar oss mer i miljöfrågorna.

KRISTINA ERIKSSON

Birgit Danielsson "halkade in på ett bananskal".

Foto: Hannes Forssell

Hallå där…

Chef för Samhälle Håkan Wennerström blir under samma tid ny chef för verksamhetsområde Samhälle. Han är för närvarande vägdirektör i Region Väst, en befattning han tillträdde 2007. Åren 2004 till 2007 var han vägdirektör i Region Mitt.

Foto: Rune Borgström

Grattis för tredje gången!

BORLÄNGE. Vägverkstidningen säg­

er grattis till Daniel Tynell, tjänstledig från Vägverket, och för tredje gången segrare i Vasaloppet.

Den 2 mars passade Vägverket, med Ingemar Skogö i spetsen, på att gratulera Tynell. Själv passade Vasaloppsvinnaren på att kontra med en fråga.

– Hur många av er fanns med i spåret? undrade Daniel Tynell och var inte riktigt nöjd med de få händer som sträcktes upp i luften.

För Tynell gick loppet helt enligt planen.

– Det var det perfekta loppet.

Mitt mål för säsongen var förstås Vasaloppet och jag kände mig verkligen stark, särskilt de sista

vågade vända mig om och förstod att jag faktiskt skulle vinna.

Daniel Tynell hyllades med blommor och massor med gratulationer i Pylonen.

KRISTINA ERIKSSON Vi ha r gå tt i pension

Support Ann-Lil Åhsberg Väg Åke Jönsson Veine Larsson Rose-Marie Nyberg Bertil Lithner Daniel Tynell.

Foto: Jessika borgs

två milen. Men det var först när det var 500 meter kvar som jag

Vasaloppet Många kom i mål. Det var inte enbart vägverkaren Daniel Tynell som segrade i årets Vasalopp. Alla som klarar av den 90 kilometer långa sträckan bör nog betraktas som vinnare. I år var det 13 257 skidåkare som tog sig i mål under söndagens lopp, enbart 616 bröt vilket är en låg siffra. Förutom Vasaloppet genomfördes även bland annat Öppet spår och Tjejvasan och totalt slutade det på 42 250 genomförda lopp under hela vasaloppsveckan.

Samhälle Erik Håkansson Tommy Gustafsson Mats Nordenberg Jan Erik Elg Kerstin Andersson Ingvar Hedman Utvecklingsorganisationen Lars Carlhäll Åke Lindberg Leif Lindberg Per-Olof Johansson Elisabeth Söderström Tommy Söderlind

V Ä G V ER KSTI D N I N G EN

23

NR 2 M A RS 2009

Birgit Danielsson, registrator i Borlänge. Du har vunnit första pris i en tävling där det gällde att skriva ner sina minnen och yrkeserfarenheter som registrator.

Grattis!

– Tack. Ja, jag skrev en berättelse som jag kallade ”Halkade in på ett bananskal” och den tyckte arrangörerna TAM-arkiv (Tjänstemanna- och akademikerorganisationernas centrum för dokumenthantering och forskning) i samarbete med Arkivrådet AAS var bra.

I motiveringen till förstapriset står att läsaren får följa med på en historisk resa åren 1963–2007 och ger en bild av hur skola, hem och utbildning kunde se ut för en ung kvinna på 1960-talet.

Var det lätt att skriva?

– Ja, jag tyckte att det var roligt att skriva ner detta. Jag var den första i min släkt som gick i realskolan. Mitt första jobb var på Länsstyrelsens bilregister (som då bestod av registerkort).

Senare blev det registrator i Vägverket, som jag tycker är ett väldigt bra yrke.

Vad händer med de insamlade texterna?

– En av uppgifterna för TAM-arkivet är att samla in yrkesminnen eller självbiografiska berättelser och att dokumentera olika yrken. De har också sammanställt texterna i en bok som just kommit från tryckeriet, vilket är väldigt roligt.

Vad ska du göra med prissumman på 15 000 kronor?

– De här pengarna ska jag sätta på ett särskilt konto. Jag ska hitta på något väldigt roligt och skämma bort mig själv.

LARS LINDSTRÖM

Posttidning Avsändare Vägverket, 781 87 Borlänge

Hallå där ... Ingemar Skogö.

Hur känns det att lämna posten som generaldirektör på Vägverket?

– Att lämna känns lite trist. Jag tycker att Vägverket är en mycket bra verksamhet med trevliga människor, bra arbetsuppgifter och bra kultur.

Men det ska också bli spännande med nya uppgifter. Jag känner mig stolt och glad över mitt nya arbete, det är dubbla känslor.

Vad kommer du att ta med dig från tiden på Vägverket?

– Jag tar med mig allt. Jag tycker det finns en stolthet och hängivenhet inom Vägverket som jag uppskattar, en lojalitet som jag gärna förmedlar vidare.

När det gäller systematisering finns det säkert tekniska punkter man kan anamma i den nya organisationen.

Vad tycker du har varit roligast med att arbeta som generaldirektör på Vägverket?

– Det roligaste är att tillsammans med medarbetare vara i kontakt med alla olika regioner och näringslivet, och diskutera hur vi tillsammans kan lösa problem.

Hur ser du på Vägverkets framtid?

– Trots oklarheter inom organisationen nu är det en styrka inom Vägverket att det finns uppgifter som måste utföras. Det är inte självklart för alla organisationer. Är det någon särskild prestation som du vill lyfta fram från din tid här på Vägverket?

– Det jag har valt att satsa mycket på är vårt arbete med att vara kundorienterade. Det är ett långsiktigt arbete och en av de viktigaste delarna tycker jag.

CAJSA BROBERG

G e n e r a l d i r e k t ö rer

Axel Erik von Sydow 1841—1857 Ledde ombyggnaden av bland annat Helsingborgs, Jönköpings och Halmstads hamnar.

Otto Modig 1857—1877 Var kontrollerande ingenjör vid bygget av Djurgårdsbrunnskanalen.

Carl Gottreich Beijer 1877—1887 Genomförde en radikal omdaning av hamnen i Malmö.

Rudolf Cronstedt 1887 Bland annat byggdes Norra stambanan mellan Långsele och Boden.

Josef Richert 1887—1893 Planlade och ledde arbeten i Göteborg. Broarna över kanalerna byggdes om och staden fick ett ordnat avloppssystem.

Lars Berg 1893—1903 Mellan 700 och 800 km väg byggdes och många vatten- och avloppsledningar, kajer, broar och järnvägar konstruerades.

Fridolf Wijnbladh 1903—1924 Ny förordnig om automobiltrafik trädde i kraft och automobilskatten infördes.

Carl Meurling 1924—1926 Byggnadschef för det nya kloaksystemet i Malmö och verkställande ledamot i AB Stockholms tomträttskassa.

Fredrik Enblom 1926—1932 Konstruerade ångfärjehamnen i Trelleborg.

Richard Ekwall 1932 Skapade konstruktionsritningar till vägbron över järnvägen Tillberga-Ludvika, den första bågbron av armerad betong i Sverige.

Nils Bolinder 1934—1949 Utgav skrifter i grafo­statik och i väg- och brofrågor.

Karl-Gustaf Hjort 1949—1957 Ledde den delegation som år 1957 la fram den första vägplanen för Sverige.

Gustav ”Gus” Vahlberg 1957—1971 Började omvandlingen av Väg- och vatten från ett något stelt ämbetsverk till en mer tidsenlig serviceinstitution.

Sven-Göran Olhede 1971—1978 Invigde Ölandsbron. Lag om obligatorisk användning av bilbälten i framsätet och särskilt förarprov för MC inrättades.

Carl-Olof Ternryd 1978—1982 Vägverkets centralförvaltning flyttade till Borlänge.

Nya Tjörnbron, Stallbackabron, Strängnäsbron och Alnöbron invigdes.

Per-Anders Örtendahl 1982—1995 Återupprättade vägestetiken och arkitekturens viktiga roll vid vägbyggandet. Verket firade 150-årsjubileum 1991.

Jan Brandborn 1995—2001 Banverkets första generaldirektör. Trafikövervakningskameror sattes upp, nollvisionen stiftades och Öresundsbron invigdes.

Ingemar Skogö 2001—2009 Större omorganisation inom Vägverket med fokus på kundorientering genomförs. Transportstyrelsen inrättas.

Källa: Vägverkets museum. Foto: Vägverkets museum. Sammanställning: Cajsa Broberg.

Nästa nummer: Manusstopp 24 april – i brevlådan 15 maj.

Nr 4 2009: Manusstopp 8 juni – i brevlådan 26 juni.