Vägverkstidningen #5.2009

Innehåll Inblick............................................................ 2

Koll på vägen

Vägmärken blir konst

Aktuellt..................................................... 4–11 Tema: Vägarbete.................................... 12–14

Hon är en av 615 frivilliga vägrapportörer i landet. Yrkesförare som gör en insats genom att rapportera till Trafikledningscentralen när något inte är som det ska på vägarna eller i trafiken. Möt bärgaren Mariana Malmqvist.

I själva verket............................................... 16 Åsikten......................................................... 17 Reportage: En väg för alla..................... 18–19 Porträttet..................................................... 20 Utveckling.................................................... 21 Jobb & Fritid.......................................... 22–23

S I DAN 20

SID 22

För oss i Vägverket • nr 5 • september 2009

Det lönar sig att hinna klart En morot i form av pengar. Det var belöningen som gjorde att två av sommarens stora arbeten blev klara före utsatt tid. Essingeleden i Stockholm och Tingstadstunneln i Göteborg lyckades över förväntan.

Sida n 1 2 –1 5

En sjuk höst Nys i armvecket, tvätta händerna och stanna hemma om du är sjuk. Vägverket förbereder sig inför en höst när viktiga samhällsfunktioner måste fungera även om halva personalstyrkan ligger hemma med svininfluensa.

Sida n 4 –5

På väg mot Trafikverket Det blir ett trafikverk med huvudkontor i Borlänge. Hur mycket kommer Vägverket att kunna påverka processen? Vilka erfarenheter har de som redan gått igenom samma sak? För snart ett år sedan blev tre myndigheter en när Myndigheten för skydd och beredskap bildades. Fortfarande finns en del att jobba på.

Väg s n ya c h e f S t efan en gdah l

Siktet inställt på framtiden Stefan Engdahl är ny chef på verksamhetsområdet Väg.

Det är en bransch som har stor betydelse för hela samhällsutvecklingen. Det tycker Vägs nye chef Stefan Engdahl, som med bakgrund inom både ekonomi och teknik, ser fram emot att utveckla området tillsammans med sina kollegor.

Sida n 6

Fegremmen fyller 50 Året var 1959 och platsen var Karlstad. Det är nu 50 år sedan en Volvo PV 544 visades upp som den första bilen med ett trepunktsbälte som standard.

Sista si da n

Foto: THOMAS HENRIKSSON

– På Vägverket finns otroligt mycket kunskap och som ledare får man aldrig glömma bort att vi finns till för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för våra medarbetare.

S i da n 7

ÅSIKTEN: Glöm inte bort människan i omorganisationen.... sida n 17

Nu är det inga problem!

87-åriga Beda Lundberg om att ta sig fram med rullator efter att Arvidsjaurs centrum fått en trafiksäkrare genomfart. si da n 1 1

inblick …

Ledare: Lena Erixon

Jag är stolt över att Sverige är ett föregångsland

A

rbetet med Samhällsbyggare i ett trafikverk tar nu form för att förbereda inför bildandet av ett nytt trafikverk.

Den 17 augusti fastställde jag och Banverkets generaldirektör Minoo Akhtarzand inriktningen för det fortsatta arbetet. Det kommer bli en intressant höst och vinter med ett högt tempo. Vi måste prioritera så att vi lägger våra resurser både i form av tid och pengar på rätt frågor och inom rätt områden för att undvika dubbel- eller förgävesarbete.

Vi kan aktivt vara med och förse utredaren med bra underlag och komma med konstruktiva förslag.

VÄGVERKSTIDNINGEN Personaltidning för anställda i Vägverket.

tar med mig hem. Allt färre dör i Sverige såväl som i andra länder och jag är stolt över att se att vi fortsätter leda utvecklingen framåt som ett av föregångsländerna i den utvecklingen.

Självklart måste vi också ha fortsatt fokus på att leverera till våra kunder och inte tappa kontakten med våra samarbetspartner och leverantörer.

Jag vill uppmuntra dig att delta i utvecklingsarbetet. Ta del av informationen som kommer, sätt dig in i det nya och var med och påverka inom ditt expertområde.

Jag vill vara tydlig med att vi inte kan påverka alla delar i den utveckling som väntar, men vi kan aktivt vara med och förse utredaren med bra underlag och komma med konstruktiva förslag.

Om några dagar arrangeras ITSkongressen. Det blir spännande dagar i Stockholm då hela världens experter på intelligenta transportsystem kommer till oss för att dela med sig av sina kunskaper.

Ett område som jag hoppas ska utvecklas inom ITS är minskad miljöpåverkan från vägtransporterna och jag är övertygad om att ITS kommer att ge bra bidrag till utvecklingen av ett hållbart samhälle.

Om du inte kommer att delta i kongressen kan du följa den på hemmaplan, genom nyhetsbevakningen på Infarten.

Tylösandsseminariet arrangerades för några dagar sedan och vi som deltog kom hem med mer kunskap och nya kontakter i bagaget.

Olycksfallsutvecklingen i Europa är exempel på en fråga som jag

Redaktionen

Olycksstatistik meda rbeta re la ndet runt

redakt i onen

Ansvarig utgivare Christer Hårrskog 0243–751 22 Besöksadress Röda vägen 1, Borlänge Postadress Vägverkstidningen Vägverket 781 87 Borlänge Fax 0243-759 85 E-post vagverkstidningen@vv.se Redigering och original t&t information ab, Kristianstad Tryck Svenska Tryckcentralen, Vällingby 2009 ISSN 1653–5286

Lena Söderström Härnösand 0611-440 15

Jenny Lundmark Solna 08-757 68 12

Lars Lindström Eskilstuna 016-15 72 59

Peter Behrman Göteborg 031-63 69 43

Kerstin Ericsson Jönköping / Kristianstad 036-19 21 51

Kristina Eriksson Tel: 0243–757 29, 070–509 99 94 E-post: kristina-e.eriksson2@vv.se

jan–aug 2009: 230 jan–aug 2008: 288

Hannes Forssell Tel: 0243–753 33, 070–384 93 11 E-post: hannes.forssell@vv.se Jennie Mörk Tel: 0243–755 06, 076–789 36 55 E-post: jennie.mork@external.vv.se Lena Karlsdotter Lindehag Tel: 0243–759 61, 073–059 28 98 E-post: lena.lindehag@external.vv.se

Tipsa oss!

Jan Gustavsson Luleå 0920-24 39 36

Foto: TRONS

Har du ett bra tips till Vägverkstidningen?

Vet du något som vi borde skriva om?

E-posta vagverkstidningen@vv.se, eller skriv till Vägverkstidningen, Vägverket, 781 87 Borlänge eller ring någon av oss här intill.

Lena Johansson Borlänge 0243-757 46

Glöm inte att ange dina kontaktuppgifter.

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

2

N R 5 S E P TE M BE R 2009

Antal trafikdödade hittills i år är det klart lägsta på mer än 60 år. Jämför också med mitten av 1970-talet när fler än 700 omkom och under mitten av 1980-talet när det var cirka 500 under samma tidsperiod.

Riksdag o c h D e pa rte m e n t

Gemensamt förslag på nationell transportplan

Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket och Tran­ •sportstyrelsen har lämnat in sitt gemensamma förslag till nationell plan för transportsystemet till regeringen. Planen innehåller förslag till investeringar och underhåll av infrastrukturen för perioden 2010–2021. Det är första gången som trafikverken genomför denna planering gemensamt.

Det innebär att fokus redan från början har legat på hela resan och på hur transportslagen ska komplettera varandra. Arbetet har skett i dialog med regioner och näringsliv.

Det var nästan fullsatt när det 52:a Tylösandsseminariet startade.

Foto: Kristina Eriksson

Trafiksäkerheten i fokus på Tylösandsseminarium Den 7–9 september arrangerades årets Tylösandsseminarium. I år låg fokus på trafiksäkerhet ur ett nordiskt perspektiv och de låga svenska siffrorna på omkomna i trafiken diskuterades.

Med i Halmstad fanns Claes Tingvall, trafiksäkerhetsdirektör, som här samspråkar med Lars Ekman från Nordiskt vägforum.

Halmstad.

– Trafiksäkerhet håller på att bli så kommersiellt att det går att tjäna pengar på det, sade Claes Tingvall under seminariet. Under de närmaste tio åren kommer vi att uppleva en stark trafiksäkerhetsutveckling och frågan är nu om de nordiska länderna kommer att kunna samarbeta.

Den goda resan kan ske med alla transportslagen.

Foto: KRISTINA ERIKSSON

Sveriges största vägprojekt

•

Regeringen beslutade den 3 september att tillåta motorvägsbygget i förslaget Förbifart Stockholm. Vägprojektet är det största hittills i Sverige och beräknas kosta 28 miljarder kronor. Vägen kommer att binda samman Stockholms norra och södra delar. Den största delen av de 21 kilometer motorväg som utgör förbifarten föreslås gå i tunnel för att tillvarata naturintressen och kulturhistoriskt viktiga platser. Byggstart beräknas till 2012 och förbindelsen kommer att ta minst åtta år att bygga.

Medfinansiering i Umeå

En rad vägprojekt med medfinansiering eller al•ternativfinansiering, det vill säga trängselskatt eller tull, är sedan det ändrade regelverket på gång i landet. Under sommaren togs exempelvis första spadtaget för E4 Umeå. Projekten motsvarar cirka 50 miljarder kronor samt annan finansiering med drygt 30 miljarder. Förbifart Stockholm, Marieholmsförbindelsen Göteborg, E22 Norrköping samt länsväg 259 Masmolänken är exempel på projekt som genomförs genom medfinansiering.

Generaldirektörerna Lena Erixon och Minoo Akhtarzand omringar infrastrukturminister Åsa Torstensson vid besöket i Borlänge.

Foto: HANNES FORSSELL

Infrastrukturministern vill se hela resan framför sig Borlänge. Den 3 september informerade infrastruk-

turminister Åsa Torstensson om det nya Trafikverket under ett besök i Borlänge. Regeringen vill att verket startar sin verksamhet den 1 april 2010, har huvudkontoret i Borlänge och en regional organisation med tydlig regional förankring.

Dessutom föreslås ännu en myndighet – Trafikanalys.

– Det viktiga är att kunna se hela resan, hela transporten, sade Åsa Torstensson. Det är därför vi genomför den här förändringen och det kommer att ge mer asfalt och spår för pengarna.

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

3

N R 5 S E P TE M BE R 2009

Vägverket prioriterar nödvändiga projekt

Generaldirektör Lena Erixon har bestämt vil•ka områden som ska prioriteras under förberedelserna inför bildandet av ett trafikverk. Det innebär bland annat att inga nya interna utvecklingsprojekt får startas och att leveranser till våra kunder ska prioriteras. Syftet är att frigöra resurser till arbetet med ett nytt trafikverk, samt att förhindra dubbelarbete och utveckling som kommer att vara förgäves i den nya myndigheten. Listan med prioriteringar finns att läsa på Infarten.

A (H1N1)

aktuellt F r ågo r o c h s va r

Hur länge är man smittsam?

Räkna med att man är smittsam från en dag innan till sju dagar efter man börjat få influensasymtom. Smittsamheten kan vara lite längre om man fortfarande inte är feberfri efter sju dagar och även hos barn.

Man bör stanna hemma från arbete/skola en till två dagar efter man är feberfri.

Källa: Smittskyddsinstitutet

Hur stor del av Sveriges befolkning kan komma att smittas om det blir en pandemi?

Man brukar räkna med att 20–40 procent av befolkningen insjuknar vid en pandemi.

Källa: Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet

Hur länge kommer pandemin att hålla på?

När influensan väl börjat spridas ordentligt brukar det ta 6–8 veckor innan det första utbrottet är över inom ett område, men det kommer ofta ett nytt, mindre utbrott inom något år. De flesta pandemivirus har återkommit under många år som säsongsinfluensa.

Källa: Smittskyddsinstitutet

Hur kan jag undvika att mitt barn blir smittat?

Allmänt gäller att influensa är väldigt smittsamt och förskolebarn är de som brukar få den vanliga influensan först när den dyker upp på hösten/vintern. Det är därför viktigt med handhygien för både föräldrar och andra som har nära kontakt med småbarn och att hjälpa barnen att själva tvätta händerna när de varit ute. Det är också klokt att små barn, särskilt yngre barn 0–2 år, under influensasäsongen slipper folksamlingar på stormarknader och så vidare.

Källa: Socialstyrelsen

Hur påverkar influensan barn under två år?

Spädbarn och barn upp till två år blir alltid lite sjukare än äldre barn, och ska därför följas noga om de uppvisar symtom på influensa. Dödsfall har varit ovanligt även bland dem som behövt sjukhusvård.

Källa: Smittskyddsinstitutet

Kan man amma ett barn om man är smittad?

Amning innebär i sig ingen fara för barnet om man har influensa själv. Influensa överförs inte genom bröstmjölken, men det finns förstås risk att barnet smittas via luftvägarna när mamma och barn är nära tillsammans. Ett alternativ är att pumpa ur mjölk och att någon annan matar barnet med flaska. När mamman tillfrisknat så kan modersmjölken överföra antikroppar mot influensa till barnet, men tyvärr ger inte dessa ett fullständigt skydd.

Källa: Socialstyrelsen

Undvik att smitta – stanna hemma Tvätta händerna noggrant och stanna hemma om du är sjuk.

Det är rekommendationerna när Vägverket rustar för en ovanligt sjukdomsfylld höst.

– Vi följer noga det som händer i omvärlden, men jag är inte orolig. Vi kan hantera situationen, säger personaldirektör Wiveca Dahl.

Den nya influensan A (H1N1) sprids nu i Sverige, men hur många som kommer att bli sjuka är svårt att säga. Klart är att svininfluensan, som den ofta kallas i vardagligt tal, smittar väldigt lätt. Vägverket förbereder sig därför på att det kan bli bortfall i personalen.

– Vi räknar med att vägverkare precis som alla andra kommer att bli sjuka. Vi kommer att ha folk som måste stanna hemma och när det händer får vi hantera det. Ta in folk utifrån, timanställda eller pensionärer, säger Wiveca Dahl.

Alla som bor i Sverige kommer att bli erbjudna gratis vaccin och enligt socialstyrelsen räknar man med att vaccineringen kom-

mer att starta någon gång i början av oktober. Gravida, kroniskt sjuka och hälso- och sjukvårdspersonal är grupper som kommer att vaccineras först. I dagsläget finns inget som tyder på att fler grupper kommer att prioriteras. Inte heller viktiga funktioner inom Vägverket.

Rekommendationer • Tvätta händerna noggrant, speciellt om du hostar och nyser.

• Använd gärna handsprit som komplement till handtvätt.

• Undvik att röra vid ögon, näsa och mun. Då minskar risken för smitta om du råkat ta i något föremål som influensavirus nyligen fastnat på.

• Hosta eller nys i armvecket eller i en pappersnäsduk.

• Om du själv är sjuk, håll lite avstånd till andra personer för att undvika att smitta.

• Om du är sjuk, stanna hemma från arbetet och undvik att göra andra ärenden. Återgå inte till arbetsplatsen tidigare än efter två symtomfria dagar.

• Minska på tjänsteresor, möten och samlingar om det är möjligt, för att minska smittrisken.

– Vi äger inte den frågan. Det är smittskyddsläkaren i varje län som bestämmer hur vaccineringen ska gå till, säger Wiveca Dahl.

Den nya influensan är helt ofarlig för de flesta, men eftersom det är en ny virusvariant har ingen haft den här influensan tidigare. Wiveca Dahl betonar vikten av att inte gå sjuk till jobbet.

– Det är viktigt att den som känner sig sjuk och har feber går hem och inte ska vara duktig och stanna kvar på jobbet. Sedan gäller det att stanna hemma tills man är feberfri och smittfri.

Om man har möjlighet att jobba hemma, ska man det fast man inte känner sig sjuk?

– Det är förstås svårt att säga generellt. Om många är sjuka i omgivningen kan det kanske vara klokt att jobba hemma. Men det fungerar inte för alla, sitter man till exempel i kundtjänsten måste man vara på plats för att kunna sköta sitt jobb. Just kundtjänsten är väldigt viktigt så att vi kan hjälpa våra kunder.

JENNIE MÖRK

Arbetet måste fortsätta Vägar ska plogas, fakturor betalas och anställda ska få sin lön. Det är många saker som måste fungera även om Vägverkets anställda blir sjuka i influensan.

– Vi har en lista med prioriterade arbetsområden, säger säkerhetschef Per-Erik Westman.

Foto: TOMMY ANDERSSON

Vägverket har rutiner för hur man ska kunna upprätthålla samhällsviktiga funktioner om Sverige drabbas av en så kallad pandemi. Om många på Vägverket blir sjuka måste arbets-

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

4

uppgifter omprioriteras och det ansvaret ligger på cheferna.

– Det är varje verksamhetsområde som ska fundera på vad de behöver göra för att klara av om många blir sjuka. Det kan handla om att ta in andra som jobbar, minska ledighet eller kanske jobba övertid, säger Per-Erik Westman.

Förhoppningen är att massvaccineringen ska förhindra smittspridningen av den nya influensan, men enligt beräkningar kan en pandemi leda till att hälften av alla på en arbetsplats är sjuk-

N R 5 S E P TE M BE R 2009

skrivna samtidigt. Då gäller det att ha en plan för hur verksamheten ska fortsätta som vanligt för att inte samhället i övrigt ska drabbas.

– Ett exempel är verksamhetsområde Färja som har fått se över sina turer och se vilka färjeturer som kan ersättas med väg. De prioriterar de öar som inte har någon fast förbindelse. Folk som kan åka runt på en väg får helt enkelt finna sig i det, även om det blir en omväg. Det är en typisk prioritering.

JENNIE MÖRK

Upptäcktes i USA den 17 april, då pågick spridning även i Mexiko. Den 11 juni deklarerade Världshälsoorganisationen, WHO, att det är en pandemi.

Har en genetisk sammansättning som inte är känd sedan tidigare och den sprids lätt mellan människor.

Många fler riskerar därför att bli sjuka än vi den årliga influensan.

Influensa A(H1N1) är en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen. Det är sjukvården som måste anmäl antal fall, för att kunna följa hur sjukdomen breder ut sig.

Virus med gener från fågel-, svin- och humaninfluensa.

Personer över 65 år verkar ha ett visst skydd.

Källa: Socialstyrelsen

Vaccinet mot influensan ska tas i två doser med minst tre veckor emellan. Förmodligen kommer företagshälsovården Previa att sköta vaccineringen av Vägverkets anställda.

Fråga doktorn …

Ingemar Hallén, biträdande smittskyddsläkare på landstinget i Värmland.

Hur farlig är svininfluensan?

– Den är värre för unga personer än den vanliga säsongsinfluensan. Om man tittar historiskt kan den liknas vid Asiaten och Hongkonginfluensan. Man tittar nu mycket på hur den nya influensan har utvecklats på södra halvklotet, i Nya Zeeland, Australien och Chile. Där har uppemot 25–30 procent blivit sjuka.

Ska man vara orolig?

– Nej, det är dumt att oroa sig, men man ska ha respekt för den. Risken att få den nya influensan är visserligen hög, men risken att det ska gå illa är liten. En skillnad mot den vanliga säsongsinfluensan är att yngre, barn och vuxna upp till 30- och 40-årsåldern drabbas i högre grad. De som har stött på influensavarianterna på 50- och 60-talen löper inte lika stor risk. Nu har vi dessutom fördelen med vaccin, medicin och bättre sjukvård.

Varför ska man vaccinera sig?

– Jag tycker att det finns två skäl. Det ena är för ens egen skull. Vaccinet minskar risken att få den nya influensan, och skulle man ändå bli sjuk minimerar vaccinet risken att det blir en allvarlig variant. Den andra anledningen till vaccinering är för sin medmänniskas skull. Jag tycker att det är egoistiskt att resonera att bara för att risken att bli sjuk är liten för en själv tänker man inte vaccinera sig. Om tillräckligt många vaccinerar sig är det färre totalt som drabbas av svår sjukdom.

Rena händer. Det är viktigt att tvätta händerna – och extra viktigt för både förskolebarn och föräldrar då små barn brukar få den vanliga influensan först av alla när den dyker upp på hösten. Foto: NIKLAS KÄMPARGÅRD

Vem kan jag ringa?

De ansvariga myndigheterna har ett telefonnummer för allmänna frågor om den nya influensan.

Ring 020-20 20 00 eller läs på www.krisinformation.se. Är du sjuk? Om du är anställd på Vägverket gör du din sjuk- och friskanmälan till företagshälsovården Previa, där du samtidigt får sjukvårdsrådgivning dygnet runt.

Ring 0771–55 70 30.

Vad är en pandemi? Smitta och symtom Ett utbrott av en influensa som sprider sig i stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen i varje land.

• Sprids snabbt eftersom vissa grupper inte har någon immunitet.

• Behöver inte innebära farligare sjukdom än ”vanlig” influensa.

• Kan drabba alla – påverkar hela samhället.

• Tidigare influensapandemier: Spanska sjukan (1918–1920), Asiaten (1957–1958) och Hongkonginfluensan (1968–1970).

Källa: Socialstyrelsen

Hur smittar den nya influensan?

Den nya influensan smittar precis som vanlig influensa genom nära kontakt med smittade personer.

Influensan smittar via droppar från saliv, nysningar eller hosta. Smittan flyger inte långa vägar i luften utan det krävs nära kontakt med den smittade för att själv drabbas. Viruset kan även fastna på olika ytor och det kan smitta genom att man får det på fingrarna och sedan själv för in det i ögon, nästa eller mun.

Vilka är symtomen? Det är vanligt med feber, hosta, halsont, ont i kroppen, huvudvärk och trötthet.

Den nya influensan kan också ge diarré och kräkningar.

Det sägs att vaccineringen kan vara farligare än själva influensan, stämmer det?

– Nej, det stämmer inte. Man vet tillräckligt om vaccinet och det finns inget intresse från sjukvården eller myndigheternas sida att pracka på människor något som man inte tror på själv.

Kan influensan gå över på egen hand?

– Absolut! Det gör den för de flesta.

Hur bra är det att använda handsprit?

– Jag tycker att det har fått en överdriven roll i sammanhanget. Handsprit är bättre mot till exempel vinterkräksjukan. När det gäller den nya influensan är det viktigare att nysa i armvecket och hålla sig hemma om man är sjuk, men ett visst komplement kan det vara.

JENNIE MÖRK

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

5

N R 5 S E P TE M BE R 2009

aktuellt Trafikverket – tidigare än beräknat Håll ställningarna i det befintliga, men se möjligheterna med det nya.

Samordnare Caroline Ottoson ser beslutet om ett nytt trafikverk som en möjlighet att kavla upp ärmarna och ta avstamp mot framtiden.

Det här vill regeringen Trafikverket startar sin verksamhet den 1 april 2010 och har huvudkontoret i Borlänge. Dessutom föreslås ännu en myndighet – Trafikanalys.

Två organisationskommittéer har fått uppdraget att förbereda bildandet av de två myndigheterna. För Trafikverket är Gunnar Malm utsedd utredare och för Trafikanalys är det Brita Saxton. Vägverket, Banverket, delar av Sika, delar av Transportstyrelsen och delar av Sjöfartsverket kommer att flyttas över till Trafikverket. Delar av Sika går över till Trafikanalys, som har huvudkontor i Stockholm. Myndigheten ska vara regeringens utvärderings- och analysorgan för frågor inom hela transportområdet.

Regeringen lämnar sin proposition om de två myndigheterna till riksdagen som sedan fattar beslutet.

– Det är viktigt att på ett konstruktivt och öppet sätt ge utredaren möjlighet att skapa de bästa förutsättningarna för ett nytt fungerade trafikverk, säger Caroline Ottoson, som under hösten är Vägverkets samordnare för projektet Samhällsbyggare i ett trafikverk.

Regeringen vill att Trafikverket ska vara igång redan 1 april 2010 och många frågar sig om det verkligen är möjligt.

– Vi får titta noga på vad som är realistiskt att Caroline Ottoson hinna organisera fram till den 1 april. Det är en avvägning mellan vad som är tvunget att göras nu och vilka andra saker som kan iscensättas när den nya organisationen är sjösatt, säger Caroline Ottoson.

Nu är omorganisationen här på riktigt. Det nya Trafikverket, med Banverket, Vägverket, delar av Transportstyrelsen och delar av Sjöfartsverket samt delar av Sika, ska vara redo att serva samhället från och med den 1 april. Vägverket går i graven efter knappt 169 år som myndighet.

Foto: MIKAEL SVENSSON

terligare en utmaning tror hon tidigare träning kommer påverka utfallet positivt.

– Eftersom vi har en viktig roll i samhället och det planeras mycket infrastrukturssatsningar framöver tror jag inte att vi behöver vara oroliga. Jag tycker att det är mycket intressant att få vara med i den här processen.

empelvis kommuner, regionförbund, länsstyrelser, polis och trafikhuvudmän. Fokus måste ligga på att leverera till våra kunder, säger hon.

Hon understryker att det från och med nu är utredaren som äger frågan. Däremot är Banverkets och Vägverkets generaldirektörer tydliga med att verken vill vara med och bidra med underlag, så att det nya kan bli så bra som möjligt. Därför är det viktigt att inte dra igång nya projekt.

– Vi får inte tappa bort relationerna med våra samarbetspartners, som ex-

Men Caroline Ottoson är inte orolig inför sammanslagningen. Efter de senaste årens omorganisationer finns det gott om intern erfarenhet. Även om bildandet av Trafikverket blir yt-

JENNY LUNDMARK

Flera myndigheter har redan gjort den resa som Vägverket står inför.

Vid årsskiftet ersattes Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar av ett nytt verk. Myndigheten för skydd och beredskap har nu tagit över med ett bättre helhetsgrepp.

När beskedet kom att Myndigheten för skydd och beredskap, MSB, skulle bildas, mottogs det till stor del med oro bland personalen på Räddningsverket.

– När jag ser tillbaka på den tiden är det med en kluven känsla, säger Göran Karlsson som är myndighetscontroller på MSB. Innan förändringen arbetade han som verkscontroller på Räddningsverkets ledningsstab. Men när den nya generaldirektören tillsattes meddelade hon att hon inte skulle ha någon ledningsstab. För Göran Karlsson kändes det som om han hamnade i ett vakuum.

– Plötsligt fanns det inte en naturlig

organisationen.

Katarina Rydberg anställdes som informationschef på Räddningsverket när förändringsprocessen drog igång. Hon menar att cheferna är Katarina nyckelpersoner i en Rydberg förändring.

– Vi kommunicerade att ”det är inte en slump att du är chef. Det är en tuff process som du står inför och om det känns som att du inte klarar av att uppfylla uppdraget måste du be om hjälp”, berättar Katarina Rydberg som i dag är enhetschef vid MSB.

plats för mig. De arbetsuppgifter som jag normalt hanterade fanns inte. Då kom oron, säger han.

I dag arbetar han med samma arbetsuppgifter fast på en annan plats i Så bildades MSB Juni 2006. Utredning om sammanslagning av Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar startar.

Maj 2007. Utredningen presenteras.

November 2007. Riksdagen tar beslut om nya myndigheten. Organisationskommitténs ordförande, Helena Lindberg, bli ny GD. Den nya myndigheten beslutas starta 1 juli 2008.

Mars 2008. Organisationskommittén startar sitt arbete. Starten av den nya myndigheten skjuts till 1 januari 2009.

Sommaren 2008. Rekrytering av avdelningschefer.

Oktober 2008. Avdelningschefer tillsätter nya enhetschefer.

December 2008. Övriga medarbetare anställds av enhetschefer.

1 januari 2009. Den nya myndigheten startar.

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

Samtliga chefer på Räddningsverket fick möjlighet att gå en endagsutbildning i hur man driver förändring.

Där fick man bland annat lära sig att inte vara rädd för möten och samtal.

Eller möjligheten att förmedla att det nya inte måste bli en förändring till det negativa.

– Det kan till och med bli bättre, säger Katarina Rydberg.

6

N R 5 S E P TE M BE R 2009

Foto: PER LARSSON

”Det nya kan till och med bli bättre” Både hon och Göran Karlsson säger att det fortfarande är lite för tidigt för att säga hur det blivit. Efter lite mer än ett halvår har det organisatoGöran riska börjat sätta sig Karlsson och framöver ska man lägga fokus på att bygga kultur i det nya verket.

Att börja i tid är ett handfast råd som Göran Karlsson vill dela med sig av. Dessutom tycker han att det är viktigt med information. Under förändringsprocessen bloggade organisationskommittén på intranätet. Där kunde läsarna kommentera och ställa frågor: ”Vad händer med min lön när jag får en ny tjänst?” ,”Överförs mina semesterdagar till det nya lönesystemet?”.

– Ju mer information man får desto bättre. Arbetet är mycket av ens identitet och vet man inte hur det blir mår man dåligt, säger Göran Karlsson.

JENNY LUNDMARK

En bra chef skapar laganda och engagemang. ”Man ska frigöra kraften hos sina medarbetare och röja undan hinder så att de kan ta sig till målet” säger personalstrateg Christina Malmberg.

Foto: Peter Behrman

Så bedöms chefen Stefan Engdahl ser fram emot jobbet som ny chef på verksamhetsområdet Väg.

Foto: THOMAS HENRIKSSON

Ny chef på Väg Balans mellan ekonomi och teknik tror han sig kunna tillföra i sin nya roll. Vägs nye chef Stefan Engdahl ser fram emot att få vara med och utveckla en bransch som har stor betydelse för samhällsutvecklingen.

– På Vägverket finns otroligt mycket kunskap och som ledare får man aldrig glömma bort att vi finns till för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för våra medarbetare.

– Trots att jag är relativt ung har jag hunnit med att vara chef och ledare under lång tid. Tiden som arbetschef i en entreprenadorganisation är prövande och jag har varit med om det mesta. Därifrån har jag fått en helhet och känner mig trygg med att hantera olika utmaningar, säger Stefan Engdahl.

För många är han kanske en doldis, denne ”skånepåg”, som i månadsskiftet tog över som Vägs nye chef efter Susanne Lindh. Men för medarbetarna i Region Sydöst har han varit en ledande profil sedan 90-talet. Efter en examen i Vägoch vattenbyggnad samt omfattande ekonomistudier på Lunds universitet kom Stefan Engdahl till Vägverket som trainee 1995. Åren som följt har han haft flera chefsuppdrag i Skåneregionen.

Nu, endast 38 år gammal, axlar han manteln som Vägs nye chef.

– Min drivkraft är chansen att göra ett bra jobb genom att utveckla verksamheter. I min nya roll finns möjligheten att utveckla en hel bransch och därmed samhället, säger Stefan Engdahl.

Stefan Engdahl Ålder: 38 Familj: Fru, tioårig dotter och femårig son.

Bor: Klågerup, 15 kilometer öster om Malmö.

Bakgrund: Trainee på Vägverket produktion, 1995. Vägmästare på Österlen. Industridoktorand i projektmetodik på cementtillverkningsföretaget Scansem, 1999–2001. Biträdande avdelningschef/avdelningschef Vägverket Produktion Skåne, 2001–2002. Arbetschef Vägverket Anläggning i Malmö, 2002–2007. Avdelningschef för Vägverket Produktion Sydöst, 2008. Biträdande chef för Vägverket Väg, november 2008.

Aktuell som: ny chef för Väg fr.o.m. 1 september 2009.

Att öka produktiviteten i branschen blir verksamhetsområde Vägs viktigaste uppgift framöver. Målet är en verklig utmaning. Regeringen har ett huvudkrav på att Vägverket ska spara tre miljarder inom anläggningsbranschen fram till 2017. Ett sätt att lyckas med det är att bygga vidare på 90-punktsprogrammet Mer väg för pengarna. Närmast ska man välja ut de områden som ger mest effekt och fördjupa sig i dem. Stefan Engdahl anser att vägbyggnad till stor del handlar om en balans mellan teknik och ekonomi.

– Blir man för teknokratisk finns risken att man bygger för högkvalitativt och att det inte blir kostnadseffektivt. Om kortsiktigt ekonomiskt tänkande tar överhanden blir det dyrt i längden. Med min bakgrund inom ekonomi och teknik tror jag att jag kan tillföra den balansen, säger han.

På frågan om det är ett drömjobb Stefan Engdahl just tillträtt kommer svaret med en glimt i ögonvrån.

– Det finns stora möjligheter att göra något positivt för hela samhället. Vi har förutsättningarna genom otroligt kompetenta medarbetare och en organisation som passar uppgiften. Det kan man väl säga är en drömsituation.

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

JENNY LUNDMARK

7

N R 5 S E P TE M BE R 2009

Varje år bedöms Vägverkets chefer utifrån nio kriterier. Syftet är att maximera nyttan av utvecklingssatsningar.

– Vi hoppas på att få med oss utvärderingsmodellen in i ett nytt trafikverk, säger Christina Malmberg, personalstrateg på Samhälle.

Vägverket använder sig sedan två år tillbaka av en modell för utvärdering av chefer. Den innehåller olika kriterier för hur en bra ledare ska vara. Det handlar bland annat om kundens behov, kommunikation och etik.

– Men det allra viktigaste är att man levererar resultat, säger Christina Malmberg.

Vid varje nyrekrytering gör Personalcenter en avstämning mot kriterierna, medan befintliga chefer utvärderas en gång per år i samband med utvecklingssamtalen.

– Överordnad chef bedömer underordnad chef, och man stämmer av med varandra var man har sin förbättringspotential. Samtidigt ger det oss en bra bild av vilka chefer vi har och vad vi bör utveckla.

I årets undersökning av NMI, nöjd-medarbetar-index, gav medarbetarna ledarskapet inom Vägverket höjt betyg – ett kvitto på att utvärderingsmodellen fyller sin funktion.

– Vi tycker att vi är jättebra på det här och att vi har kommit långt i detta. Bland de statliga myndigheterna ligger vi långt, om inte allra längst, fram och det är kul, säger Christina Malmberg.

LENA KARLSDOTTER LINDEHAG

Nio kriterier för gott chefskap 1. Förmåga att omsätta kundens behov och uppdragsgivares krav till resultat.

2. Förmåga till helhetssyn, inom Vägverket och i samhället.

3. Förmåga att skapa hållbara goda resultat över tid.

4. Förmåga att skapa engagemang och laganda.

5. Förmåga att utveckla medarbetare.

6. Förmåga att skapa en tydlig, effektiv och frisk organisation för genomförande av verksamhet.

7. Förmåga att informera och kommunicera på ett tydligt sätt.

8. Förmåga att förmedla och företräda arbets­ givaren.

9. Fokus på ett etiskt och moraliskt förhållningssätt.

aktuellt Verken på väg mot gemensamt e-arkiv Banverket och Vägverket är snart klara med en förstudie för ett gemensamt e-arkiv.

E-arkiv står för elektroniskt arkiv, men det skulle kanske även kunna uttydas som evighetsarkiv – siktet är inställt på långsiktigt bevarande av elektroniskt lagrad information.

E-arkivet ska vara en säker källa för information från alla delar av organisationen och från flera olika system, samt innehålla funktioner för att redovisa, långtidsbevara, gallra, söka och lämna ut information. E-arkivet ska även bidra till effektivare hantering, minskat dubbelarbete och mindre dubbellagring.

– Pappersdokumentationen minskar, det mesta ligger nu lagrat i digital form. Då måste vi kunna behålla informationen för framtiden i ett standardiserat format som passar för arkivering, säger Daniel Bergström som är projektsamordnare för e-arkivet på Vägverket.

– E-arkivet gör det också lättare att avveckla it-system och samtidigt kunna behålla informationen. Det är inte minst viktigt om ett trafikverk bildas eller om enheter bolagiseras och ett antal it-lösningar ska avvecklas och ersättas av nya, påpekar Hans-Erik Holmström som är projektsamordnare på Banverket.

Förstudien för e-arkivet beräknas bli klar under september. Enligt tidsplanen ska e-arkivet kunna vara på plats under 2010 och införas successivt under en period på 3–4 år.

GÖRAN FÄLT

Möte om e-arkiv. Sittande från vänster Rolf Thorsell, Vägverket, Hans-Erik Holmström, Banverket, och Daniel Bergström, Vägverket. Stående från vänster Markus Brändström och Liselott Ringborg, Acando, Berit Runqvist och Åsa Eklund, Banverket, och Sofia Stangefelt, Vägverket. Foto: GÖRAN FÄLT

Två skärmar behövs när Gun-Britt Sjöberg hanterar ärenden i diariet digitalt. En skärm innehåller själva ansökan och den andra mer specifika uppgifter om ärendet. – Det är väldigt stor skillnad mot pappershanteringen. Tidigare tog vi emot och skickade mängder med papper, i dag har vi allt på skärmen, säger hon. Foto: HANNES FORSSELL

Snabbare väg till beslut med digitaliserade ärenden Kortare väg till beslut och större möjligheter för kunder på Vägverkets hemsida. Det är de största vinsterna när processen med att införa digitalisering av kundärenden tar nästa steg.

Den 1 november 2008 var det premiär för digital hantering av kund­ärenden i Vägverket. Ärenden inom vägvisning och skadestånd var pilotprojekt, och skillnaden mot pappershanteringen är stor.

– När det flyter på bra så kan vi ha ett beslut klart efter tre–fyra dagar. Tidigare gjorde postgången att vi var tvungna att vänta på att alla yttranden kommit rätt, vilket kunde fördröja beslutet upp till en vecka, säger Anneli Andersson Björkman, jurist som jobbar med skadeståndsansökningar.

I oktober är det dags för nästa steg i digitaliseringsprocessen, då registratorerna på diariet börjar arbeta på allvar i det nya verktyget World Wide Web Digital Document Diary, W3D3.

– Verktyget gör att flera handläggare kan jobba med samma ärende, vilket snabbar upp processen och är bättre för miljön.

Tidigare skickades akterna ofta med post, säger Anne Khayyami, V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

8

förvaltningsledare för Digitala kundärenden.

Vägverkare kommer även fortsättningsvis att kunna söka i diariet på Infarten oberoende av att systemet byts ut. Precis som tidigare används ett gemensamt diarium och en gemensam nummerserie oavsett organisatorisk tillhörighet.

Förutom uppdateringen av diariehanteringen kommer även de Digitaliseringsprojekt Diariet: I oktober kommer all diarieföring att ske i W3D3.

VVDIARK, som är det diarieföringssystem som Vägverket i dag använder, kommer att stängas.

Inskanning av dokument: Utvecklas allt eftersom. Efter årsskiftet skannas alla dokument som kommer till Vägverket in digitalt, och diarieförs och lagras i W3D3.

Mina sidor: Här ska kunden kunna logga in på Vägverkets hemsida och följa ärendehanteringen från början till slut.

Kunden får också veta hur lång tid handläggningen beräknas ta.

E-arkiv: Avslutade ärenden arkiveras i ett e-arkiv som är under uppbyggnad i samarbete med Banverket. En första version beräknas klar i slutet av 2010.

N R 5 S E P TE M BE R 2009

cirka 3 000 ansökningar om muntligt kunskapsprov, som årligen handläggs, att skötas digitalt från och med i höst.

Senare i år kom- Anne Khayyamer också ären- mi är förvaltningsledare den till enheten för Digitala Trafikant att Kundärenden. skötas digitalt genom inskanning och gemensam handläggning.

Hur mycket räknar ni med att spara på att hantera allt digitalt?

– Den digitala handläggningen har inte pågått tillräckligt länge, så inga siffror på hur mycket som sparats finns ännu. Oavsett hur mycket vi sparar är det viktigaste ändå att underlätta för våra kunder, säger Anne Khayyami.

Beslutet att införa digital kund­ärendehantering sammanfaller med processen att utveckla enhetliga arbetssätt i Vägverket.

Digitaliseringen av kundärenden utförs i flera olika projekt som pågår samtidigt. År 2011 ska samtliga projekt vara slutförda.

HANNES FORSSELL

Foto: HANNES FORSSELL

I dag finns stora mängder information inom Banverket och Vägverket bara i digital form. Earkivet ska kunna bevara informationen för lång tid.

– Om 20 år ska man fortfarande kunna hitta och läsa information i e-arkivet, oavsett organisationsförändringar och byten av it-system, säger Liselott Ringborg som är projektledare för förstudien.

– I dag har myndigheterna sin backup av dokument i pappersarkiv, i morgon har vi inte den möjligheten.

Projektservice växer Fler och fler verkar få upp ögonen för verksamheten hos Projektservice. Personalstyrkan har fördubblats på ett halvår och ytterligare utrymme finns för att växa, eftersom 80 procent av Vägverkets verksamhet bedrivs i projekt.

Rastplatsvärd Linus Torstensson.

Personalen jobbar som projektadministratörer med uppgift att avlasta projektledaren. Rollen kan beskrivas ungefär som en biträdande projektledare, där arbetet består av allt från kvalitetssäkring av arbetet till ekonomihantering och bokning av möten.

Det senaste halvåret har personalstyrkan fördubblats, trots att deras arbete är ganska anonymt och de inte ansträngt sig för att synas. Carola Sporre som jobbar på enheten tror att ryktet om det jobb de utför sprids snabbt.

– Jag tror att det har bildats ringar på vattnet utifrån ett bra utfört jobb. Det har gjort att fler fått upp ögonen för våra tjänster.

Med en fördubbling av personalen kunde man tro att enheten skulle ha växtvärk, men det är snarare tvärtom. I den senaste NMI-undersökningen visade det sig att enheten är den mest nöjda inom Support.

Torstensson som rastplatsvärd utmed E4:an i Jönköpings län. Vägverkstidningen träffade honom på rastplats Gyllene Uttern, precis söder om Gränna.

Foto: Kerstin Ericsson

Rastplatsvärd sommaren 2009 Jönköping. Under åtta veckor arbetade Linus

– Det är ett himla kul jobb.

Dessutom har vi bra stöd från vår chef Lasse Eriksson. Han ser vitsen och vinsten som kommer med att utveckla verksamheten, säger Carola Sporre.

– Vi jobbar ganska hårt, säger Lasse Eriksson, men sen tar vi också må-bra-dagar, där vi gör något helt annat som grupp. Sådana aktiviteter kittar ihop oss och vi kan göra ett ännu bättre jobb.

De förändringar som organisationen går igenom och som eventuellt kommer tar han med ro.

– Blir det ett trafikverk bety-

der det en potentiellt större marknad för oss, så det finns ingen som helst oro, säger Lasse Eriksson.

Vissa förändringar har re- Lasse Eriksson. dan skett hos enheten. Sedan den 1 augusti ingår Projektservice i enheten Information och Kontorsservice, något som ska leda till ytterligare effektivitet i samarbetet mellan informatörer och administratörer.

HANNES FORSSELL

Artrika vägkanter och kulturvägar inventerade Miljöspecialisterna Karin Wennberg och Anna Wadensjö på Region Sydöst tog hjälp av en sommarjobbare, biologen Christina Almqvist från Kalmar, när natur- och kulturvärden utmed vägarna på Öland skulle inventeras inför ny driftupphandling.

– Jag åkte på alla sträckor utmed de allmänna vägarna för att se om natur- och kulturvärdena fanns kvar eller om något hade ändrats. Jag har fotograferat och beskrivit värdena och tittat mycket på helheten och kommit med en del förslag till förbättringar, säger Christina Almqvist.

För Öland finns en särskild skötselplan på grund av att många vägar behöver speciell skötsel. Där finns till exempel Alvaret med sin specifika miljö.

– Den rika kulturmiljön behöver varsam skötsel och kulturobjekten behöver synliggöras,

Foto: Hannes Forssell

Leif Eriksson, Jessica Wistasäng, Annica Bengtsson och Lars Sporron i möte om upphandling av it-konsulter. Jessica Wistasäng deltar som administratör i projektet och är även med i gruppen som tar fram svarsformulär till ett förfrågningsunderlag.

Foto: HANNES FORSSELL

Det är en stor rastplats med gröna ytor och utsikt över Vättern. Granne med rastplatsen finns en restaurang och polkagristillverkning. För något år sedan fick rastplatsen pris av Motormännen.

– Jag går runt till besökare och frågar om de vill fylla i en enkät om rastplatsen. Jag hjälper även till med vägvisning och annan information och kollar hur det ser ut på rastplatsen, säger rastplatsvärden Linus Torstensson.

– Målet är att förbättra det som inte är så bra.

Enkätsvaren är mestadels positiva. Jag brukar även dela ut rastplatskartan och den är alltid uppskattad. De mindre barnen får en liten leksak.

Linus har sex olika rastplatser utmed E4:an: Gyllene Uttern, Vista Kulle syd och nord och Hörle syd och nord. Och på väg 26/47 väster om Jönköping, rastplats Risbro. Rastplatsbesökarna Catharina och Orvar Andrén kör ofta mellan Stockholm och Halmstad, där de har ett sommarställe.

– Vi stannar alltid vid Gyllene Utterns rastplats, säger Orvar Andrén. Det är många plus på den här rastplatsen. Här är fint med alla träd och häckar. Men är det något vi önskar så är det bättre handfat för att tvätta händerna efter toalettbesök. Pappershanddukar vore bättre än den ohygieniska lufttorken.

Lars Kildén är driftansvarig för Jönköpingsområdet.

– Jag köper tjänsten rastplatsvärd via drift­ entreprenören i väghållningsdelen Nöjd kund, berättar Lars. Värden växlar mellan flera rastplatser dagligen. Efter säsongens slut går vi igenom synpunkterna och åtgärdar det vi kan, eller så för vi synpunkterna vidare i organisationen.

KERSTIN ERICSSON

Rastplatsvärdar Till höger Christina Almqvist som överlämnar sin slutredovisning av inventeringen av artrika vägkanter och kulturvägar på Öland till Anna Wadensjö och Karin Wennberg.

Foto: KERSTIN ERICSSON

säger Anna Wadensjö. Vägarna med artrika vägkanter behöver anpassad skötsel med sen slåtter för att blommorna som man vill ha kvar ska hinna fröa av sig.

– Jag tycker att väg 940 som går tvärs över Alvaret mellan

Resmo och Stenåsa är en väldigt fin väg, säger Christina Almqvist.

Där finns en rik vägkantsflora med bland annat stor blåklocka, krissla och liten sandlilja. Där finns även de vanliga växterna på Öland såsom cikoria och vallmo.

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

KERSTIN ERICSSON

9

N R 5 S E P TE M BE R 2009

Under sommaren har rastplatsvärdar inom Region Sydöst jobbat även i Östergötland och på Öland. Värdens uppgifter är att på rastplatser inom driftområdet: • hjälpa tillrätta, vägvisa om vägar, vägarbeten, rastplatser, sevärdheter med mera • hålla extra rent, plocka skräp och torka av bord • informera om Vägverket och dela ut aktuellt materiel, till exempel rastplatskartan • dela ut enkät med aktuella frågor kring rastplatsen.

aktuellt Kristianstad tog över trafikledning Kristianstad. I samband med att verksamhe-

ten fick en nationell och enhetlig struktur avvecklades tre regionala trafikinformationscentraler. Verksamheten i Jönköping togs över av Kristianstad den första maj i år. Trafikledningscentralerna i Kristianstad och i Göteborg kommer nu att hantera hela södra Sverige.

– Vi håller på att lära oss den nya regionen, säger Monica Mårtensson, samordnare för Trafikledningscentralen i Kristianstad.

– Precis efter övertagandet hade vi väldigt många samtal och då blev vi osäkra på om vi beräknat personalstyrkan rätt. Sommarens vägarbeten drog igång då, så det gick på högvarv ett tag. Sommarverksamheten har fungerat jättebra, men till vintern blir det svårare, tror Monica Mårtensson. Den information vi lägger ut på Läget på vägarna måste vara rätt och trovärdig.

Lokalerna i Kristianstad måste byggas ut för att rymma hela verksamheten. Det har dragit ut på tiden, men det är ingen som klagar.

– Sedan beskedet kom att vi fick vara kvar har allt bara varit positivt, säger Monica. Att vi sitter i en ombyggnadsröra gör inget. Det accepterar alla med glädje.

Trafikledningscentralen i Kristianstad har nio anställda och på centralen i Göteborg jobbar 18 personer. Inom Sektion Syd – regionerna Skåne, Väst och Sydöst – finns cirka 50 driftområden.

– Man borde ha en ”riktig” vinter varje år, tycker Monica Mårtensson. Det är bra för organisationen. Då ser man behoven och man kan resurssätta med marginal och kunna ta in extrapersonal. Nu jobbar vi för att alla rutiner och tekniska system ska bli lika. Målet är att kunna samarbeta över hela landet. En nationell struktur ställer extra höga krav på information vid översvämningar, stormar och snöoväder.

Dan Cederlöf är regional vägtrafikledare i Region Sydöst. Han jobbar femtio procent med Trafikledningscentralen och resten av tiden med ITS, Intelligenta transportsystem. Dan ansvarar för att samordna kontakterna mellan Vägverket, Polisen, radion och entreprenörerna. Han är länken mellan centralen och alla samarbetspartner.

– Det är en stor fördel att vi sedan flera år har ett mycket gott samarbete med våra externa kontakter, säger Dan Cederlöf.

KERSTIN ERICSSON

Oscar Hultgren, Monica Mårtensson och Calle Nilsson ser till att verksamheten på Trafikledningscentralen fungerar trots alla ombyggnadsarbeten.

Foto: KERSTIN ERICSSON

Lars Gisow skissar upp flödet av information till och från trafikledningscentralerna.

Foto: HANNES FORSSELL

Informationsexplosion kräver hög kvalitet Att informera om tillståndet på våra vägar och förmedla det till trafikanter är en förutsättning för att trafiken ska flyta bra.

Mängden information om vägar har exploderat, liksom kanalerna. Desto viktigare blir det då att informationen håller hög kvalitet.

Förutsättningarna för att få snabb information är bättre än någonsin, där upplysningar genom radion har kompletterats med internet och navigationsutrustning. Vägverket får infor-

mation från ett stort antal olika källor som sedan filtreras och processas för att föras vidare till en mängd kanaler.

Kameror, trafikanter, räddningstjänst och arbetare på vägen hjälper till att 24 timmar om dygnet uppdatera information om tillståndet på landets vägar.

Just information från arbetare på väg anses extra viktig.

– Det är otroligt viktigt att statusen på vägarbeten uppdateras korrekt. Görs inte detta kan det leda till problem, både för dem

som jobbar på vägen och dem som färdas på den, säger Lars Gisow, som jobbar med uppdatering av information till navigeringssystem.

– Rätt information till trafikanterna om till exempel ett större pågående vägarbete gör att de kan ta en annan väg och spara tid i stället för att stå i kö.

Detta gör i sin tur att mindre trafik passerar dem som arbetar på vägen, och de får en säkrare arbetsplats.

HANNES FORSSELL

Varselväst för mc-förare Stockholm. Aktiviteter som ska öka säkerheten vid mc-åkning – det är resultat av ett samarbete mellan bland annat Vägverket, Polisen och försäkringsbolag i Stockholms län. Ökad synbarhet är en av faktorerna som påverkar olycksrisken.

Det budskapet nådde ett stort antal besökare när Förarprov deltog på öppet hus hos Bilprovningen i Rissne i våras.

Flera hundra mc-förare, som köade för att få besiktiga sina motorcyklar, passade på att lyssna på information från Förarprovs inspektörer. På frågan om

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

10

Trafikinspektör Klas-Ove Kindlund lånar ut en varselväst till Maria Lundqvist vid körprovet.

N R 5 S E P TE M BE R 2009

Foto: ÅKE GUSTAVSSON

varför så många mc-förare överskrider hastighetsgränsen medgav de flesta att de ofta kör för fort, men att de är så skickliga förare så att de klarar av det på ”rätt” vägsträcka.

En annan av Förarprovs aktiviteter är att erbjuda alla som kommer till körprov för motorcykel att låna en fluorescerande väst under provet. Samtidigt informerar trafikinspektören om riskvärdering och hur viktigt det är att synas. Målet är att fler nya förare börjar använda varselväst för att minska olycksrisken.

KLAS-OVE KINDLUND

Trivsel i säkert centrum En helt ny genomfart längs Storgatan ger Arvids­ jaurs centrum utrymme för trivsel och den oskyddade trafikanten får säkrare och större plats.

Arvidsjaur.

– Samarbetet mellan två konsulter och tre projektledare med delat ansvar har gjort att vi fått bra kvalitet och sparat tid, säger byggansvarige projektledare Georg Danielsson och gestaltningsansvarige Kristina BjörlingFrancki.

Projektet började 2007 med kritik från oroliga affärsidkare och boende, som undrade varför deras centrum skulle förstöras när Vägverket satte spaden i jorden för att med entreprenören NCC:s hjälp skapa en ny och mer trafiksäker genomfart. Vägverkets arbete var inte välkommet. Men 2009 när bygget börjar stå färdigt har tongångarna vänt till att enbart vara positiva.

– Det här har blivit riktigt bra.

Jag som färdas med rullator klarar inte av att passera höga kanter på gatan. Men nu är det inga problem, säger 87-åriga Beda Lundberg.

Vidsel. Tunga näringslivstransporter kräver armerad väg. Därför läggs sju meter breda armeringsmattor ut på väg 660 i Norrbotten.

Det är ett av många bärighetsprojekt i hela landet under sommaren.

Omkring 8 000 fordon per dygn passerar i centrala Arvidsjaur. Här med kyrkan i fonden.

Foto: JAN GUSTAVSSON

– Nu är det bara positiva kommentarer från de som tidigare varit kritiska, säger arbetsledare Pär Greus på NCC. En gammal björkallé som funnits i centrum längs Storgatan revs bort 1965. Den har återskapats med 150 björkar. Det finns numera inga höga kantstenar längs trottoarerna och gatumiljön har handikappanpassats.

Synskadade kan till exempel föl-

ja speciella markerade leder med bland annat stopplattor vid övergångsställen. Avsmalnade körbanor och nya cirkulationsplatser har byggts, gamla mittremsan som skilt körbanorna åt är borta och nu syns kyrkan tydligt i fonden för den som kommer in från söder. Det är några av åtgärderna i tätortsprojektet, som gett centrum ett lyft för en kostnad av 21 miljoner kronor.

JAN GUSTAVSSON

Stenhård flirt med bilpendlare Söder om Göteborg ska den nya busslinjen Onsalasnabben locka över bilister från den hårt ansträngda Onsalavägen till kollektivtrafiken. Busslinjen är resultatet av ett lyckat samarbete mellan Kungsbacka kommun, Vägverket och Västtrafik.

Onsala.

Onsalasnabben • stannar på sex hållplatser mellan Mariedal och Hede • har tre hållplatser där det finns pendelparkering • kör en gång i kvarten, åtta turer morgon respektive kväll • ska ta hand om 250 bilpendlare • minskar trycket på Onsalavägen.

Tunga transporter kräver armering

– Det var Vägverket som initierade projektet. Vi undrade vad vi kunde göra innan en ny väg står klar, den kanske dröjer ända till 2015. Vi har åtgärdat hållplatser och ordnat med pendelparkeringar, säger Kerstin Winberg som är projektledare för sektorspåverkan.

Klockan 06.44 rullade den allra första bussen in på hållplatsen vid Hede Station. Ombord fanns sju passagerare som överraskades med frukostpåsar och glada leenden från politiker och tjänstemän på plats.

Med den nya linjen vinner resenärerna ungefär åtta minuter på sträckan mellan Onsala och Hede jämfört med andra busslinjer. Målsättningen är att få bort 300 bilar från Onsalavägen varje dygn.

– Västtrafik satsar en halv miljon i marknadsföring av denna busslinje. Det är första gången vi satsar så mycket på en enskild busslinje och faller försöket väl

Tjällossningen i Region Norr ställer till problem under vårvintern för näringslivets transporter längs en sträcka av sju kilometer på väg 660 mellan Vidsel och Manjärv. Främst är det skogsbrukets tunga timmertransporter som missgynnas. Nu ska det problemet vara löst – med hjälp av 1,5 kilometer armering.

– Vi är nöjda med jobbet som pågått i etapper sedan 2008. Vägens kvalitet måste förbättras, säger Rolf Sjögren, platschef hos entreprenören Berggren och Bergman.

Vägen har inte haft full bärighet hela året så lasterna för näringslivets transporter måste begränsas under tjällossningen. Förstärkningsåtgärder har utförts med bland annat nytt bärlager och beläggning. Dessutom har sidoområden rensats och vägtrummor bytts ut.

– Vägen har varit usel. Gropar har uppstått på grund av att det tidigare varit dubbla beläggningar som samlat vatten, säger Rolf Sjögren.

Problemen under åren har mest inträffat på vägens så kallade lågpunkter över våtmarksområden. Genom att lägga ut armeringsmattor på sträckan höjs nu standarden till högsta bärighetsklassen.

Till bygget har 17 000 ton förstärkningsmaterial använts och 30 000 ton icke tjälskjutande material har fyllts på vid de mest tjälskjutande avsnitten på sträckan. Fyra kilometer av vägen har på vissa ställen grävts ur, med ett djup på närmare två meter. På det har man lagt 14 000 ton bärlager.

– Tyvärr har det saknats dokumentation på vad som gjorts tidigare på vägen. Hade det funnits skulle det ha underlättat vårt arbete en del, säger Rolf Sjögren.

Mycket svett för 15 sysselsatta personer, och 18 miljoner kronor har det kostat att göra vägen bättre.

JAN GUSTAVSSON

Kerstin Winberg projektledare sektorspåverkan och Ulf Knape tf. regionchef hälsade resenärerna välkomna till Hede station.

Foto: PETER BEHRMAN

ut kan det följas av fler, säger Rebecca Sundborg som är trafikutvecklare på Västtrafik.

Ett och annat udda grepp prövas i marknadsföringen, som att projektledare på Västtrafik inte får behålla jobbet om inte bussarna fylls. Det återstår att se om morgonens charmoffensiv leder till fulla bussar framöver

Roger Öhman, Älvsbyn, och Daniel Lindgren, Arvidsjaur lägger ut en armeringsmatta på 1,5 kilometer på vägen. Sedan fylls armeringsmattan över med ett tio centimeter tjockt bärlager grus.

PETER BEHRMAN

Foto: JAN GUSTAVSSON

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

11

N R 5 S E P TE M BE R 2009

tema: vägarbete

Bonus och information påskyndade arbetet Essingeleden är Sveriges mest sårbara trafiksystem och sommarens reparationer krävde noggrann planering. – För att kunna utföra arbetet behövde vi stänga av ett av två körfält, vi valde därför V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

12

N R 5 S E P TE M BE R 2009

I sommar genomfördes isoleringsarbeten i norrgående riktning vid Trafikplats Nyboda på Essingeleden. Broarnas isolering var gammal och behövde bytas ut. Eftersom Essingeleden är Sveriges mest sårbara trafiksystem krävdes noggrann planering av reparationsarbetet.

– För att kunna utföra arbetet behövde vi stänga av ett av två körfält, vi valde därför att försöka få ned utförandetiden så mycket som möjligt, säger Kenth Jansson, projektledare på Vägverket.

Inför upphandlingen av reparationsarbetet gick man ut med informationen att arbetet skulle göras under sex sommarveckor, totalt 42 kalenderdagar. För att få entreprenörerna att göra arbetet så snabbt som möjligt lockade man med bonus på 100 000 kronor för varje dygn som entreprenören blev klar före utsatt tid. Vid försening utgick ett vite på 200 000 per dygn.

Valet föll på entreprenören Svevia.

– Vi köpte det dyraste anbudet eftersom de offererade kortast tid, 30 kalenderdagar, berättar Kenth Jansson.

Essingeleden i Stockholm och Tingstadstunneln i Göteborg har genomgått omfattade reparationsarbeten under sommaren.

På båda trafikplatserna passerar tusentals bilar varje dag.

Att få jobben klara i tid var därför oerhört viktigt.

Tack vare skicklig planering, mycket information och lockande bonus lyckades man över förväntan på båda jobben.

Resultatet blev också över förväntan. Svevia blev klara på 26 dagar och fick därför 1,6 miljoner kronor i bonus.

– Jag har jobbat med sådana här incitamentsavtal tidigare innan jag arbetade på Vägverket och vet att de ger bra resultat, men man ska bara använda det när det verkligen behövs. Visst är 1,6 miljoner kronor mycket pengar i bonus, men om man ska börja värdera trafikkostnader så är det ändå relativt lite pengar, säger Kenth Jansson. Även Tingstadstunneln – en av fyra älvförbindelser i Göteborg och en del av E6:an – är en oerhört trafikintensiv plats. Varje dygn passerar 125 000 fordon genom biltunneln. När Tingstadstunneln byggdes för 40 år sedan var den dimensionerad för 80 000 fordon. Det var därför inte konstigt att tunneln började bli sliten.

För att kunna utföra reparationsarbete var man tvungen att få ned trafiken genom att få trafikanterna att välja någon av de andra älvförbindelserna.

Vägverket satsade mycket pengar på information.

Både till allmänheten genom annonser, radioinslag med mera, men också genom kontakt med näringslivet i Göteborg, till exempel Volvo och stora handlare. Allt för att nå ut med budskapet och få acceptans för reparationerna.

– Planeringen av arbetet som gjordes tillsammans med entreprenören Peab resulterade i en sommaravstängning på fyra veckor, med arbete dygnet runt. Det här var en mycket snäv tidsplan där det inte fanns utrymme för några större överraskningar. Utåt, till allmänheten, informerade vi om att arbetet skulle ta fem veckor, berättar Mikael Karlsson, projektledare vid Vägverket.

Den optimistiska tidsplanen höll och tunneln kunde öppna den 10 augusti, en vecka före utsatt tid. Mikael Karlsson är nöjd. Både med det utförda arbetet och att trafiksituationen blev acceptabel under avstängningen.

– Man ska inte underskatta vikten av att hålla trafikanterna väl informerade om vilken trafiksituation som förväntas och ge dem möjlighet att undvika att hamna i köer, säger Mikael Karlsson.

Enligt mätningarna har trafiken under reparationstiden ökat på de andra passagerna förbi Göta älv. Restiden har varierat från att vara oförändrad till att vara 15 minuter längre än vanligt. att försöka få ned utförandetiden så mycket som möjligt, säger Kenth Jansson, projektledare på Vägverket.

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

13

Foto: MIKAEL ULLÉN

N R 5 S E P TE M BE R 2009

CAROLA ÅLSTIG ANDERSSON

tema: vägarbete Tingstadstunneln klar i förtid trots komplicerade reparationsarbeten Efter 40 års slitage var Tingstadstunneln i behov av upprustning. Peab utsågs som entreprenör både för reparationsarbetena och för trafikanordningsplanerna.

Göteborg.

Projektet var uppdelat i två omgångar. Under våren och försommaren jobbade entreprenören tio helger i tunneln. Men de undvek påskhelgen och den helg som Göteborgsvarvet genomfördes för att inte orsaka onödiga trafikproblem. Den 10 juli startade den stora sommaravstängningen som skulle pågå under fem veckor – dygnet runt – men som klarades av på fyra veckor.

Tre av sex körfält stängdes av. Två körfält för de som kom söderifrån och ett körfält för de som kom norrifrån. Det mest dramatiska ingreppet var bytet av tunnelns södra gummibälg som förhindrar att vatten från Göta älv tränger in. Det krävde noggranna förberedelser av dykare och försök i laboratoriemiljö.

Vissa av de betongbalkar som håller isär mynningen till tunneln behövde också bytas ut och förstärkas. Under avstängningen passade man även på att utföra mindre reparationer och underhåll av tunneln, som till exempel byte av kakel, förbättra utrymningsvägarna och byta ut brandvattenposter.

Under hösten har kompletterande arbeten genomförts nattetid i tunneln. Ny och omfattande åtgärd krävs senast 2015. Arbetet har kostat 80 miljoner kronor.

CAROLA ÅLSTIG ANDERSSON

Under fyra veckor arbetade entreprenören hårt med att få Tingstadstunneln redo att åter möta de 125 000 fordon som varje dag åker genom tunnlarna.

Foto: Nils-Olof Sjödén

Första etappen av tre på Essingeleden klar Stockholm. Bakgrunden till sommarens isoleringsarbete på Trafikplast Nyboda på Essingeleden är att brons tätskikt och isolering inte längre skyddar broarnas betongkonstruktion från att tösalter tränger in och förstör brons betong och armering. För att inte riskera broarnas bärighet och framtida funktion behöver tätskiktet därför bytas ut.

Omisoleringsarbetet innebär att man fräser bort befintlig beläggning och tar bort den uttjänta isoleringen. Därefter lägger man en ny isolering bestående av bitumenmatta, ett nytt skyddslager och slutligen en ny beläggning.

På Essingeleden tog entreprenören bort befintlig beläggning och den uttjänta isoleringen. Sedan placerades ny isolering bestående av bitumenmatta, ett nytt skyddslager och slutligen en ny beläggning ut. Foto: MIKAEL ULLÉN V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

14

N R 5 S E P TE M BE R 2009

Vägverket har delat upp reparationerna i tre etapper för att göra det möjligt att utföra arbetet på så kort tid som möjligt under sommartid. Etapp 1 är avklarad i och med sommarens arbete. Etapp 2 utförs sommaren 2010, då av bron i norrgående riktning. Etapp 3 rör bron i södergående riktning och det arbetet genomförs sommaren 2011.

För att påskynda reparationerna har Vägverket skrivit ett incitamentsavtal med entreprenören Svevia för alla tre etapper. Totalt beräknas reparationsarbetet kosta 27 miljoner kronor.

CAROLA ÅLSTIG ANDERSSON

Trängselskatt kan bekosta vägar i väst Vägverket, Banverket, Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västsverige tittar nu på ett infrastrukturpaket för västsverige samt en idé om hur paketet kan finansieras. Ett förslag som nämnts är trängselskatt.

Förslaget ska vara transportslagsövergripande och ett avtal ska vara klart senast den 1 november. Paketet omfattar Västlänken och Marieholmstunneln, förbättring av eller ersättning för den kommunala Göta Älvbron, som snart faller för åldersstrecket, trimningsåtgärder med mera.

Framför allt syftar paketet till att fler ska åka kollektivt. Andelen resenärer i kollektivtrafiken är låg i Göteborg jämfört med Stockholm. i Norde n

Danska broar motiv på sedlar

i Danmark ger mel•lan 2009 ochNationalbanken 2011 ut en ny serie sedlar i olika vaDanmark.

Kursdeltagarna kommer från både Vägverket och från kommuner. I förgrunden syns läraren Gunilla Ragnarsson.

Foto: CHRISTEL NETH utb il d n i n g

Tufft schema för nya trafikingenjörer Christel Neth och Roger Holmvik är sedan maj placerade inom Utvecklingsorganisationen. Deras förra arbetsplats var Trafikinformationscentralen i Jönköping. De har båda valt att utbilda sig till trafikingenjörer och deltar i VUC: s utbildning till trafikingenjör.

Jönköping.

– Vi jobbar mycket med självstudier, säger Christel Neth. Det är tufft, för teoridelarna är väldigt kompakta. Det är ett omfattande regelverk och vi pluggar hårt.

Men det är intressant. Kursen riktar sig till Vägverkets trafikingenjörer men här är flera deltagare även från kommuner. Totalt är vi 19 varav ett fåtal från utvecklingsorganisationen. Den här sortens utbildning har inte funnits innan, utan många har specialiserat sig genom separata kurser och praktisk erfarenhet.

I kursen ingår även praktik där man går tillsammans med en trafikingenjör på regionen. Roger Holmvik har praktiserat hos

Hans Stengård på Region Sydöst.

– Vi har besökt kunder som ansökt om vägvisning till sin butik eller campingplats, så kallad inrättningsvägvisning, säger Roger Holmvik. Kundbesök är ett måste i sådana här ärenden. Man måste vara överens om vad som gäller.

Jag har även hjälpt till med konsekvensutredningen inför hastighetsöversynen.

Koll på lagen Kursdeltagarna ska ha kunskap om de lagar, förordningar och föreskrifter som trafikingenjören möter i sin verksamhet.

De ska ha kunskap om vad trafikledning och trafikreglering innebär i praktiken samt kunna handlägga olika typer av tillståndsärenden.

De ska ha kännedom om material, konstruktion och funktion på räcken, vägmärken, med mera samt ha kunskap om hur vägtransportsystemet påverkar miljön och hur trafikingenjören i sin yrkesutövning kan påverka.

Några lediga tjänster som trafikingenjör finns det för närvarnade inte på Region Sydöst.

– Vi har en förhoppning att vi kan skapa en förlängd praktikplats för att förbättra kontinuiteten i yrket när det gäller övergången från teori till praktik, säger Lars Svensson, biträdande enhetschef på Trafikant. Det krävs många års erfarenhet för att bli färdig trafikingenjör och den praktiska erfarenheten är viktig.

En av kursledarna är Gunilla Ragnarsson, trafikingenjör från Region Sydöst med lång erfarenhet, både från Vägverket och från Motala kommun. Hon höll i utbildningen i vägvisning i Göteborg.

– Det var svårt men samtidigt roligt, säger Gunilla Ragnarsson.

Det som var svårt var att lägga utbildningen på rätt nivå eftersom förkunskaperna hos kursdeltagarna varierade så mycket.

Lite jobbigt var det också att vara ensam kursledare i tre dagar.

KERSTIN ERICSSON

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

15

N R 5 S E P TE M BE R 2009

lörer där broar utgör huvudmotiven. Konstnären Karin Birgitte Lund har avtecknat fem av Danmarks broar, som ska symbolisera kopplingen mellan landsdelar och mellan dåtid och nutid.

Sallingsundsbron vid Limfjorden är först ut i omlopp och kommer att synas på 50-kronorssedeln.

Norrmän kör för fort – trots att de inte vill

En färsk undersökning av hur väl has•tigheten hålls i Norge visar att åtta av tio bilföNorge.

rare kör för fort. Detta trots att de flesta enligt enkätundersökningar vill hålla hastigheten. Just nu pågår en kampanj för att öka riskmedvetenheten hos trafikanterna, bland annat genom att peka på sambandet mellan hög fart och allvarliga olyckor.

Fräsiga finska vägar ska ge färre mötesolyckor

•

Finland. För att minska mötesolyckorna arbetar man i Finland med olika kostnadseffektiva metoder. Ett försök som pågår är att avskilja körbanorna med en meterbred mittremsa som avgränsas med körbanemarkeringar och frästa spår. Vägförvaltningen kommer att undersöka markeringarnas effekter på körbeteende och hur de påverkar trafiksäkerheten.

Ny svensk lag i klarspråk

vårdat, enkelt och begripligt om •du jobbar påSkriv en myndighet! Det uppmanar språkSverige.

lagen som gäller från den 1 juli. Den helt nya lagen slår också fast att svenska är huvudspråk i Sverige och ska användas i offentlig verksamhet.

Ett språk som är enkelt och begripligt för mottagarna, och som samtidigt är vårdat, kallas klarspråk. Därför finns det nu riktlinjer för klarspråksarbete i Vägverket, som ersätter språkvårdsstrategin från den 1 september. I riktlinjerna går det att läsa vilket ansvar chefer och medarbetare har när det gäller språket, vilket stöd det finns och hur Vägverkets anställda kan arbeta för att få klarspråk. Riktlinjerna finns på Infarten.

i själva verket Näst sista etappen av Väg 73 invigs

Framtidståget på turné Vägverket ingår i nätverket Samhällsbyggarna, som nu har fått möjligheten att inspirera ungdomar på högstadiet att inrikta sig mot ett arbete i branschen och ge dem framtidstro inför arbetslivet.

Turnén går under namnet Framtidståget och på varje ort man besöker ska inspiratörer från företag i branschen berätta om sin väg från 9:an med utbildning och praktik till vad de jobbar med i dag. I till exempel Härnösand berättar projektledaren Åsa Eriksson på Väg om sina val. Hon berättar också om hur en vanlig arbetsdag ser ut för henne samt det positiva med yrket som projektledare på Vägverket.

Härnösand.

Stockholm. Lördagen den 26 september invigs den näst sista etappen av Väg 73 i Överfors, strax norr om Ösmo utanför Stockholm. Det blir utställningar, ponnyridning och prova-på-aktiviteter. Ett stort artistuppbåd bestående av bland andra EMD, Stefan Nilsson med en 200-mannakör och Cirkus Cirkör presenteras av konferencier Richard Ohlsson. Infrastrukturminister Åsa Torstensson inviger tillsammans med generaldirektör Lena Erixon. För den som åker kommunalt finns gratis bussar från Västerhaninge station, Haninge kommunalhus, Nynäshamns station och Ösmo station. Program och vägbeskrivning finns på www.vv.se/vag73.

Vägen till Storulvån har byggts om och försetts med flera nya parkeringsplatser.

Foto: LENA SÖDERSTRÖM.

Ny väg till Storulvån i Jämtlands fjällvärld Storulvån. Vägen från Handöl till Stor-

Pampig invigning blir det av väg 73 i slutet av september. Foto: MIKAEL ULLÉN

Inte bara en trafikplats I augusti invigdes den nya trafikplatsen på väg 21 vid Önne­ stad mellan Kristianstad och Hässleholm. Thomas Erlandson, regionchef i Skåne, kom till invigningen på häst tillsammans ryttare både från Vägverket och från entreprenören NCC. Tidigare har väg 21 gått som en barriär mellan samhället Önnestad och friluftsområdet Bockeboda. Nu har det blivit både ridstig och gång- och cykelväg vid den nya trafikplatsen. Det har även byggts en pendlarparkering och nya busshållplatser. Trafikplatsen var mycket efterlängtad då flera svåra olyckor inträffat i den gamla korsningen genom åren.

Kristianstad.

ulvåns fjällstation har byggts om och kan nu hållas öppen under hela turistsäsongen, något som turistnäringen gläds åt. Vägen som är drygt en mil används av turister som vill ut i fjällområdena Blåhammaren, Storulvån och Sylarna med Storulvåns fjällstation som utgångspunkt. Vägen har byggts om och delvis fått en ny sträckning samt höjts på de ställen som varit

mest utsatta för snödrev. Tidigare har snödrivor på upp emot åtta meter inte varit ovanligt. Nu blir det även möjligt att åka till Storulvån i maj och juni när det är snösmältning och tjällossning eftersom vägen har förstärkts, dränerats och försetts med asfalt. Längs vägen har man också satsat på miljöåtgärder i slänter och i bäckar. Det som återstår är linjemålning och slutbesiktning i slutet av september.

Glada miner när det första spadtaget togs.

Åsa Eriksson, Väg, Härnösand, inspiratör för nätverket Samhällsbyggarna.

Foto: LENA SÖDERSTRÖM

Barriär ger ökad trygghet När E20 mellan Vara och Jung nyligen byggdes om till mötesfri landsväg med mitträcke byggdes också en cykelväg vid sidan om. Cykelvägen avskiljdes från vägen med heldragen linje och små plastskärmar.

Vägverket fick då många klagomål på att cykelvägen inte var säker och att föräldrar inte vågade låta sina barn cykla där. Då föreslog Mattias Andersson, projektledare drift i Region Väst, tillsammans med driftentreprenören Skanska att man skulle prova en skyddsbarriär som används vid vägarbeten för att göra cykelvägen säkrare.

Det blev en lösning på ett knepigt problem. Vägverket tyckte å sin sida att de varit duktiga och byggt cykelbana, men å andra sidan vågade ingen cykla där eftersom den låg precis utmed vägen där bilarna kör i 100 kilometer i timmen.

Efter förändringen är boende och föreningar i Dönstorp nöjda med arrangemanget och vågar nu använda cykelvägen som det var tänkt.

Vara.

Foto: MIKAEL ULLÈN

Första spadtaget för Södertäljevägen vid E4/E20

Regionchef Thomas Erlandson kom till häst för att inviga den nya trafikplatsen.

Foto: MALIN BERGKVIST

Södertälje. Fler körfält och ett nytt kövarningssystem. Fredagen den 4 september togs det första spadtaget för arbetet vid E4/E20 Södertäljevägen mellan trafikplatserna Moraberg och Hallunda. På plats var Södertäljes

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

16

kommunalråd Anders Lago, Salems kommunalråd Lennart Kalderen, Botkyrkas kommunalråd Katarina Berggren och regionchef Christer Agerback från Vägverket. Arbetet beräknas pågå i etapper mellan 2009 och 2012.

N R 5 S E P TE M BE R 2009

Barriären som skapar trygghet för cyklisterna.

Foto: MATTIAS ANDERSSON

åsikten

Skicka ditt inlägg till Vägverkstidningen, Vägverket, 781 87 Borlänge, eller e-post: vagverkstidningen@vv.se. Du får skriva under signatur.

Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera bidrag.

En stilla vädjan

”Värna människorna i omorganisationen” Vägverket, tillsammans med flera andra infrastrukturverk, står inför ännu en omorganisation. I Vägverket har det närmast varit ett kroniskt tillstånd under många år nu. Och Banverket har just genomfört en gigantisk omorganisation.

Det är förståeligt att man från ledning och ägarhåll vill effektivisera och rationalisera verksamheter. Men det är ofrånkomligt att ibland undra hur mycket effektivisering det egentligen gett.

Mitt intryck hittills är att ekonomer fått prova fritt med utgångspunkt från ekonomiteorier och modeller, ivrigt påhejade av IT-tekniker som skådar in i datateknikens alla framtida, kanske orealistiska, möjligheter, utan att behöva grunna värst mycket över de människor som faktiskt ska verka i organisationen eller för den delen dess konsekvenser på andra områden.

Inför den omorganisation som vi nu står inför vill jag därför skicka med en vädjan till er som ska ansvara för den. Låt inte ekonomerna och teknikerna ensamma härja fritt. De organisationsrutor de ritar ska trots allt fyllas av människor, inte robotar.

Det är människor som ska se till att det ur rutorna föds en verksamhet med ett fysiskt resultat i landskapet. Människor med biologiska förutsättningar och behov och med kopplingar i ett samhälle där de bor.

Min vädjan är därför att personer med djup kunskap om människor, deras behov och krav ges stort utrymme i arbetet med en ny organisation, liksom personer med bred kunskap om miljöfrågor. Det är svårt att i efterhand miljöanpassa en organisation som i grunden är uppbyggd på ett miljövidrigt sätt.

Det är också svårt att få ett bra verksamhetsresultat om det ställs omänskliga krav på medarbetarna.

Det är till exempel inte mänskligt om det förväntas att man startar arbetsdag efter arbetsdag i svinottan för att resa kors och tvärs och stupa innanför dörren först kring midnatt. Det är att ställa orealistiska krav, inte minst på barn och livskamrat. Och hur stressande är det inte att tvingas lita till teknik som inte är robust och tillförlitlig.

I den nu föreslagna omorganisationen är det dessutom flera olika djupt rotade kulturer som ska förenas och i mångt redan organisationströtta medarbetare som ska in i ännu en omorganisation.

Människa och miljö måste stå i centrum om en ny organisation ska bli effektiv annat än bara på papperet.

Vänligen Anders Sjölund på Väg

Skribenten vädjar om att personer med kunskap om människor och miljö ska ges stort utrymme i arbetet med en ny organisation.

Foto: KRISTINA ERIKSSON V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

17

N R 5 S E P TE M BE R 2009

reportage: en väg för

– Dra inte igång ett vägprojekt med vajerräcken där det finns potential för cykelpendling innan ni har byggt en cykelbana, är Bo Jakobssons uppmaning till Vägverket.

Här på E20 vid Kungsör.

Foto: LARS LINDSTRÖM

Mer plats för cyklister Kungsör. Mitträcken räddar liv.

Satsningen på 2+1-vägarna är en riktig succé. Samtidigt upplever en del cyklister vägen som trång och farlig. Bo Jakobsson i Kungsör är en av cyklisterna som vill få mer utrymme på vägarna.

– Jag vill inte cykla på en väg med vajerräcken, säger han.

Bo Jakobsson är irriterad över de vajerräcken som placeras längs med våra vägar. Han känner sig instängd när E20 redan har blivit mötessepa-

rerad och det nu talas om att väg 250 mellan Kungsör och Köping också ska få vajerräcken.

Han tycker att de är till nackdel både när han ska köra bil och cykla.

Att cykla på en väg med vajerräcken är otrevligt och osäkert, menar Bo Jakobsson. Det är för smalt och som cyklist har man för lite utrymme vid sidan av bilarna.

– Vägen mellan Kungsör och Arboga var en utmärkt cykelväg tills de satte upp vajerräcken. Där cyklar man inte V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

18

längre, av ren självbevarelsedrift, säger Bo Jakobsson.

Han förespråkar att vägarna ska breddas och ha räfflor, men inte förses med vajerräcken. Att 2+1-vägar är ett relativt billigt sätt att få ner olycks­talen, tror han inte på.

– Det viktigaste med våra vägar måste ju vara att alla får plats. Se till att göra vägarna breda nog för att såväl långsamma fordon, cyklister som långtradare får plats, säger Bo Jakobs­son.

N R 5 S E P TE M BE R 2009

Bo Jakobsson tycker att man ska släppa fokus på Nollvisionen och olyckstal och vidga perspektivet. Staten borde omprioritera sina pengar och använda dem på rätt plats, till exempel på väg 56 söder om Kungsör.

– Dra inte igång ett vägprojekt med vajerräcken där det finns potential för cykelpendling innan ni har byggt en cykelbana, uppmanar han Vägverket.

Cykeln är ett oslagbart transportmedel för framtiden.

LARS LINDSTRÖM

alla

Mitträcken är en succé – Det stämmer att mötesfria vägar med mitträcken kan upplevas som olustiga för cyklister, säger Peter Linnskog, strategisk samhällsplanerare på Region Mälardalen. Men att bygga om 13-metersvägar och sätta upp mitträcken är ett väldigt kostnadseffektivt sätt att öka trafiksäkerheten för det stora flertalet trafikantgrupper.

Här är det 60 centimeter mellan topparna i den sinusformade fräsningen.

Foto: LARS LINDSTRÖM

Räfflor på mittlinjen Väg 250 mellan Kungsör och Köping förses nu med räfflad mittlinje i väntan på ombyggnaden till mötesfri landsväg

Peter Linnskog menar att det finns både bra och dåliga exempel från utbyggnaden av mötesfria vägar sedan slutet på 1990-talet. Numera ska de oskyddade trafikanterna ha minst 75 centimeters utrymme på vägrenen. Vägverket bygger separata gång- och cykelbanor främst där det finns många gående och cyklande nära tätorter.

Man försöker också hitta andra lösningar, exempelvis att knyta ihop intilliggande mindre vägar. Det har man nyligen gjort längs med E20 mellan Arboga och Gravudden samt mellan Katrineholm och Valla.

– I det aktuella exemplet, väg 250 mellan Kungsör och Köping, försöker vi få in cykelutrymme och knyta ihop sidovägar på delar av sträckan där det finns cykelbehov. Vi undersöker även möjligheten att tillsammans med kommunerna bygga en enkel träbro vid Barkaröviken och därmed göra det möjligt att cykla den betydligt mindre Jägaråsvä-

Frästa räfflor i mitten på en tvåfältsväg är en snabb och relativt billig åtgärd för att minska antalet olyckor som beror på att trötta eller distraherade förare omedvetet lämnar körfältet.

Räfflorna förhindrar naturligtvis inte mötes­ olyckor på samma sätt som mitträcken, men förbättrar ändå säkerheten.

Dessa räfflade linjer skapar vibrationer och oljud i bilen som uppmärksammar förarna på att de kör över på motsatt körbana.

En nackdel med räfflade väglinjer är att de som bor nära vägen störs av ljudet. Vägverket tvingas ibland lägga igen räfflorna på grund av bullerproblem för boende.

Peter Linnskog, strategisk samhällsplanerare på Region Mälardalen, står vid E20 utanför Kungsör. Här går det att cykla, trots mitträcke, men det är naturligtvis inte särskilt inbjudande att göra det på en Europaväg.

Foto: LARS LINDSTRÖM

gen mellan Kungsör och Köping, berättar Peter Linnskog.

Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har gjort en uppföljning av de mötesfria vägar som nu finns, drygt 1 800 kilometer. Totalt antal dödade på 2+1-vägar är 54 personer sammanlagt under en tioårsperiod. Det ska jämföras med cirka 100 dödade per år på samma vägar under 1990-talet, innan vajerräcken sattes upp. Antal dödade har minskat med 76–79 procent på vägar som nu är mötesfria vägar med mitträcken.

Det är enbart små fördröjningar för personbilar på de enfältiga avsnitten. Kapaciteten är dock lägre än på motortrafikled, 300 fordon färre per timme. Övergången från två till ett körfält utgör en flaskhals.

Drift- och underhållskostnaden ökar med cirka 85 000– 100 000 kronor per kilometer och år.

det kommer cyklandet att gynnas mer i nästa planerings­period 2010–2021. Där är direktiven tydligare för utbyggnad av gång- och cykelinfrastruktur än vad som funnits i tidigare planer.

– Men fortfarande gäller det faktum att om vi kan minska dödstalen på vägarna med 79 procent med så här enkla åtgärder, då är mötesfria vägar med mitträcken en succé för vårt trafiksäkerhetsarbete. Framför allt minskar vi de tragedier och mänskligt lidande som varje enskild trafikolycka innebär, och det måste vara vår viktigaste ledstjärna, avslutar Peter Linnskog.

Källa: VTI, rapport 636, år 2009

LARS LINDSTRÖM

Cyklister utgör en väldigt liten del av trafikanterna, men trots

Vajerräcken räddar liv

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

19

N R 5 S E P TE M BE R 2009

På väg 250 mellan Kungsör och Köping testas en relativt ny typ av räfflor som har varierande djup i likhet med en sinuskurva. Utformningen leder till att ljudnivån minskar avsevärt jämfört med konventionella räfflor. Föraren känner vibrationer, men bullret för boende vid sidan av vägen reduceras avsevärt.

LARS LINDSTRÖM

Väg 250 Kungsör – Köping Länsväg 250 mellan Kungsör och Köping är i dag 13 meter bred med relativt god standard.

Vägen inbjuder till höga hastigheter, vilket gör att de olyckor som inträffar blir svåra. Antalet olyckor med dödade och svårt skadade på väg 250 är dubbelt så stort som för liknande vägar, i förhållande till trafikmängd och väglängd.

Vägverket håller nu på att upprätta en arbetsplan. Målet är att bygga om väg 250 till mötesfri landsväg samt förbättra sidoområden och korsningar.

Under perioden 1995 till och med 2004 inträffade 43 polisrapporterade olyckor med personskador. Två personer har dödats, 18 personer skadats svårt och 45 personer fått lindriga skador.

Källa: Vägverkets förstudie, februari 2006

porträttet M a rianas dag på jobbet 9.15

Mariana Malmquist ger sig ut på dagens första uppdrag. I helgen bärgade hon en motorcykel efter en dikeskörning, och nu ska hon köra den till en verkstad för reparation.

10.30

12.00

Framme på verkstaden. Förutom själva motorcykeln lastar Mariana också av motorcyklisternas hjälmar och soppåsarna med deras kläder. ”De ska vidare till försäkringsbolaget som ville ha in dem” berättar hon.

Dags för en kort kafferast. ”Det är inte alltid man hinner äta, häromdagen åt jag lunchen först när jag kom hem framåt midnatt. Det går, bara man dricker vatten.

Vi ser alltid till att ha med oss det när vi åker ut.”

12.40

Dagen är lugn och utan samtal till Trafikledningscentralen. Därför blir det skrivbordsjobb på eftermiddagen. En bunt bärgningsrapporter ska fyllas i och skickas till en faktureringscentral i Stockholm.

Foto: LENA KARLSDOTTER LINDEHAG

Vägrapportör på väg Ena dagen bärgar hon en omkullvält lastbil, nästa dag hjälper hon en personbilist att få igång bilen med startkablar. Möt bärgaren Mariana Malmquist – en av Vägverkets frivilliga vägrapportörer.

– Mitt arbete styrs helt av händelser, jag vet aldrig hur en dag kommer att bli, säger hon.

KÖPING.

Vägverket har i dag 615 frivilliga vägrapportörer, yrkesförare som är väl förtrogna med vägnätet. De gör en ideell insats genom att ringa Trafikledningscentralen när något på vägnätet eller i trafiken avviker från det normala. Det kan handla om vägskador, trafikstopp, djur på fel sida av viltstängsel, plötslig halka eller annat som påverkar trafikanter.

– Det är en självklarhet att ställa upp. Jag ringer direkt om jag har något att rapportera, säger Mariana Malmquist, bärgare sedan 19 år.

Precis som polis, brandkår och ambulans arbetar hon för att vara snabbt på plats.

– I mitt fall handlar det om att fort undanröja hinder för att få framkomlighet på vägarna, säger hon.

Arbetet är varierat. Ett jobb kan innebära omlastning av frysmat från en omkullvält lastbil. Vid nästa utryckning bärgar Mariana Malmquist fordonen efter en allvarlig trafik­ olycka. Men oftast transporterar hon personbilar med fel.

– Det allra vanligaste är att man ringer oss för att bilen inte går igång.

Dödsolyckorna har minskat drastiskt tack vare vajerräckena och 2+1-vägar,

Efter en olycka tar bärgaren Mariana Malmquist hand om såväl fordon som personliga tillhörigheter. Hjälmarna tillhör ett par som kört i diket på en motorcykel och som lyckligtvis klarade sig utan allvarligare skador.

Foto: LENA KARLSDOTTER LINDEHAG

menar Mariana Malmquist, och påtalar samtidigt en baksida med omgörningen av vägarna.

– Vägrenarna, vår tidigare arbetsplats, har försvunnit. Det innebär att vi måste riskera livet varje dag, för tyvärr saktar folk inte ner.

Trots att arbetet kan vara tungt och riskfyllt har hon aldrig ångrat sitt yrkesval.

– Tidigare var jag teknisk handläggare och jobbade med underhåll av V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

20

Mariana Malmquist Ålder: 44 år År som frivillig vägrapportör: 1 Familj: Sambo och två katter.

Intressen: Trädgård, litteratur och att åka motorcykel. ”De olyckor jag sett har gjort mig väldigt mycket försiktigare, jag tar det alltid lugnt i trafiken.”

militär flygelektronik, men det har jag aldrig saknat. Jag uppskattar friheten i det här yrket. Man måste vara kreativ och det gillar jag.

Mellan jourpassen är påtande i trädgården hemma i Arboga en välkommen syssla för Mariana Malmquist.

– Det är rena terapin. Att rensa ogräs är total avkoppling för mig, då tänker jag inte på någonting annat, säger hon.

LENA KARLSDOTTER LINDEHAG

N R 5 S E P TE M BE R 2009

utveckling

Tipsa redaktionen om forskning och teknik i och kring Vägverket: vagverkstidningen@vv.se.

Nanotvätt sparar miljoner i underhåll I norska Björkvikatunneln sätts ett nytt brandsäkert material upp i tunneln. Det nya isoleringsmaterialet ser till att temperaturen vid en eventuell brand ökar långsamt, vilket ska hindra en explosiv utveckling av branden.

Foto: HÅKON AURLIEN

Brandsäkrare vägtunnlar i Norge NORGE. Nytt brandsäkert material i vägtunnlar testas i Norge. Materialet tas nu i bruk för första gången i Björkvikatunneln.

Nanotekniken kan bland annat användas på rastplatser för att lättare hålla dem rena. Här ett nanobehandlat träbord vid Mora stenar på E4:an strax söder om Uppsala.

Foto: MAGNUS RANGNITT

Vind, regn och nano är det enda som behövs. Nu ska vägskyltar, kantstolpar och rastplatser hållas rena med hjälp av rykande färsk ”nygammal” teknik.

Ulf Påhlsson var först skeptisk när han kom i kontakt med begreppet nanoteknik för lite drygt två år sedan. Men efter en fullständig presentation tyckte han att det var alldeles för intressant för att inte prova. Nu är han med och driver flera försök runtom i landet. I ett av dem behandlas kantstolpar längs de stora vägarna med nanoteknik.

– För sex år sedan bestämde man att försöka spara in 18– 19 miljoner om året på att bara tvätta kantstolparna en gång om året i stället för en gång i veckan.

Tvättningen görs i juni och resten av året är de väldigt smutsiga. Ofta syns inte reflexen på vintern när de ska synas som mest, säger Ulf Påhlsson.

Nanovätskan som Vägverket använder är uppbyggd av kiseldioxid. Kiselföreningar finns i 90 procent av jordskorpan och är ett vanligt förekommande material. För att få fram nanovätskan maler man kisel för att därefter bygga upp det applicerbara materialet, som förenklat beskrivet Nanoteknik Sedan ett år tillbaka driver Väg­ verket flera försök med att underhålla med hjälp av nanoteknik. På rastplaster, vägmärken, kantstolpar och bullerplank appliceras kiseldioxidvätska.

Eftersom användning av nanoteknik är i sin linda pågår forskning både i Sverige och inom EU. Den forskning som har gjorts hittills på olika cellkulturer visar att den kiseldioxidnano som Vägverket använder är ofarlig till skillnad från kolnanorör och silvernano.

Ett samarbete med Högskolan i Dalarna har upprättats för att slitage och materialets påverkan på olika ytor ska undersökas.

består av mycket små strån.

– Tänk dig en lotusblomma eller pelargon. På samma sätt som vattnet inte kan tränga ner i blomman, på samma sätt förseglas ytan där man sprayar nanovätskan och det blir oerhört mycket enklare att tvätta rent. Man behöver bara spola med vatten. Även på ett flertal rastplatser har försök gjorts med nanoteknik.

Resultaten är så goda att Vägverket nu går ut med rekommendationer om att samtliga rastplatser i landet borde behandlas med tekniken. Även vägmärken och bullerplank behandlas nu med nanoteknik. Eftersom smutsen inte får fäste hålls det rent längs vägarna med endast vinden och regnets hjälp.

– Kollegor kommer spontant och berättar att de märker stor skillnad på de platser där vi har behandlat med nano, säger Ulf Påhlsson.

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

JENNY LUNDMARK

21

N R 5 S E P TE M BE R 2009

Det värsta som kan hända i en vägtunnel ur brandperspektiv, är en tankbilsbrand där 40 000 liter bensin brinner. Hettan närmast brandhärden uppges kunna bli 1 300 grader. Den värmen kan få oskyddad betong att i det närmaste explodera och stålarmeringen i tunnelväggarna att tappa styrka och bärkraft.

I Norge finns många vägtunnlar och i bland annat Follotunneln har 50 betongelement behövt bytas ut efter en fordonsbrand där lasten var plast och papper. En liknande reparation i Björkvikatunneln, en betongtunnel nedgrävd under botten av Oslo hamn, uppges inte vara möjlig att utföra. Här vill man i stället skydda tunneln med det nya isoleringsmaterialet. Det beskrivs vara ett 3,6 centimeter tjockt cementbaserat material och har utvecklats i Italien, produceras av en fransk firma och monteras av ett rumänskt företag. Allt omgivet av ett industriellt hemlighetsmakeri.

Försök visar att vid en brand i två timmar kommer temperaturen aldrig över 380 grader bakom isoleringen och temperaturökningen sker långsamt, vilket hindrar explosiva avskalningar, beskriver Claus Larsen, som svarat för test av fem olika isoleringsmaterial, utfört via stränga brandtester.

50 000 kvadratmeter vägg- och takplattor ska skyddas med metoden där även 13 centimeter tjocka betongplattor med en vit keramisk överyta ska monteras. Plattorna uppges bli enkla att rengöra och kan lätt bytas vid en eventuell påkörning eller brand.

Från svenskt håll uppger Thomas Dalmalm, Vägverket, Stockholm, att det pågår forskning och debatt kring att försöka lösa dessa tunnelproblem även i Sverige och i samarbete med andra länder.

– Forskningsmässigt är detta inget unikt, men allt nytt är intressant, det handlar mycket om att hitta ett både säkert och kostnadseffektivt sätt att bygga tunnlar. Har norska vägverket presenterat den nya metoden är det säkert intressant.

Källa: Uppgifterna är hämtade ur tidningen Vegen og vi, som ges ut av Statens vegvesen i Norge.

JAN GUSTAVSSON

jobb & fritid

Tipsa redaktionen: vagverkstidningen@vv.se.

Marianne Pagler vid en av sina tre avmålade tavlor, Farlig kurva. I bakgrunden Varning för barn.

Foto: KERSTIN ERICSSON

Marianne ser konsten i förfallna vägmärken Många som jobbat med innehållet i Vintergatan och Sommarvägen känner till att Marianne Pagler gjorde kartorna till tidningarna under flera år. Men Marianne är även konstnär och har ett förflutet inom Vägverket. Tre akvareller med vägmärken visar att känslan för Vägverket finns kvar.

Nättraby.

Det var Mariannes man Sven, som är brevbärare och tillika konstnär, som fick syn på det förfallna vägmärket Farlig kurva.

– Det var väldigt väderbitet. Jag tänkte först måla av det själv, men frågade Marianne om inte hon ville.

Det var mer hennes stil.

– Vägmärket fanns på vägen till Sjuhalla utanför Nättraby där vi bor, säger Marianne. Nu har de tagit bort det. De andra märkena letade jag upp själv. Det är bättre att ha en serie än en enstaka bild, tycker jag. Jag har kallat tavlorna Nedbrytningens färgspektrum.

Marianne började på Vägförvaltningen i Blekinge 1965 som praktiV Ä G V E RKS TI D N I N G E N

22

kant och sedan kartritare. Vid omorganisationen 1992 kom hon till Vägverket Konsult i Karlskrona. Där fick hon sin första Macintosh och började jobba med layout till broschyrer och utställningar, ett arbete som hon trivdes gott med. Till dessa gjorde hon även illustrationer varav många i akvarell.

1996 lades kontoret ner och Marianne startade då ett eget företag, Kreativ Design.

KERSTIN ERICSSON

N R 5 S E P TE M BE R 2009

Ny inredning lyfte cafeteria Tjänstemobilen får nu också användas privat.

Foto: TRONS

Jobbmobil även för privat bruk Som anställd kan du numera använda din tjänstemobil privat utan kostnad och utan förmånsbeskattning, enligt beslut av Skatteverket. Det är möjligt eftersom Vägverket har ett avtal om fast prissättning för Nationell mobil-anknytning till Vägverkets växel.

Du får alltså ringa privatsamtal och skicka sms inom Sverige, men i begränsad omfattning.

Däremot får du inte till exempel beställa ringsignaler, delta i omröstningar eller ladda ned spel. Vägverket har rätt att granska hur du använder din tjänstemobil. Mer om privat användning av tjänstemobilen hittar du på Infarten under Arbetsstöd.

Inger Hjort i trivs i den nyinredda cafeterian i Jönköping.

Jönköping. Lagom till att alla medarbetare på regionkontoret i Jönköping kom tillbaka efter semestern hade cafeterian fått ny fräschör. Med nytt möblemang i svart och vitt och med ny belysning har caféet nu blivit mycket ljusare.

Under våren togs det ett beslut att cafeterian behövde genomgå en renovering, både när det gällde golv, väggar och inredning.

En grupp av möbelintresserade medarbetare fick därför chansen att ta fram ett förslag på hur den nya cafeterian skulle kunna se ut.

Inger Hjort är en av dem.

Foto: KERSTIN ERICSSON

– Vi har försökt att skapa en trivsam och modern atmosfär och med den positiva respons som vi fått, känns det jättebra, säger Inger. Som en del i Vägverkets friskvårdssatsning kommer vi även att inreda ett mindre gym på samma våningsplan, berättar Inger.

JENNY APPELGREN

74 tjejer sprang för Vägverket Den 30 augusti gick startskottet för tjejmilens 26 000 deltagare.

Stockholm.

Söndagens väder var gynnsamt för löpning, solen sken och det fläktade skönt utefter den natursköna slingan på Djurgården.

Från Vägverkets FF deltog 74 tjejer från hela landet. Mest uppslutning var det från Region Norr som hade ett 25-tal anmälda.

Gun-Britt Mariedahl från Region Norr hade den snabbaste tiden av alla vägverkstjejer med 47 minuter och 34 sekunder. Med den tiden kom hon på 404:e plats.

Hela tjejmilen vanns av Isabellah Andersson från Hässelby på tiden 33 minuter och 49 sekunder.

Vad tyckte du om årets tjejmil?

Elisabeth Jonsson, Åsa Åström och Michaela Mau Fritidsföreningen i Region Norr: – Både arrangemanget och vädret var bra. Vi brukar kombinera tjejmilen med att göra något kul i Stockholm.

I går åkte vi ut till Fjäderholmarna.

Jeanette Asplund, Fritidsföreningen i Härnösand, sprang tjejmilen för första gången: – Det var kul. Vilken stämning och vilket omhändertagande från VVFF. Jag kommer absolut att springa nästa år.

Foto: LENA SÖDERSTRÖM

LENA SÖDERSTRÖM

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

23

N R 5 S E P TE M BE R 2009

Så här mysigt kunde man ha det på kvällarna i Bokenäs. Några Härnösandsfamiljer äter middag tillsammans i kvällssolen. Foto: LENA SÖDERSTRÖM

370 vägverkare på aktivitetsvecka Lysekil. Vägverkets Fritidsförbund har för fjär-

de gången genomfört en aktivitetsvecka. Den här gången begav sig 370 personer, vägverkare med familjer från hela landet, till västkustens kobbar och skär, närmare bestämt till Bokenäs nära Lysekil.

Bokenäs strandtomt på 360 000 kvadratmeter utnyttjades under veckan till massor av aktiviteter som bad, seglarskola, fiske, tennis, fotboll, minigolf. De minsta barnen kunde delta i Krabbaklubbens aktiviteter med bland annat krabbfiske från bryggan och utflykter både i skogen och på sjön.

Tonåringarna gjorde en utflykt till Smögen där de bland annat fick prova på dykning och snorkling samt skattjakt till havs. Båtutflykterna under familjeveckan gick till Lysekil, Smögen och Gullholmen. Dessutom ordnades bussutflykt till Göteborg och Liseberg. Två riksmästerskap genomfördes, i orientering och golf.

Vägverkarna njöt av veckan som bjöd på ett strålande väder. Solbrända och nöjda åkte de därifrån och många ser nog fram emot nästa familjevecka om tre år.

LENA SÖDERSTRÖM

Posttidning Avsändare Vägverket, 781 87 Borlänge

50 å r m e d b i l b ä ltet

Fegremmen jubilerar En Volvo PV 544 visas upp som första bilen med ett trepunktsbälte som standard. Ögonblicket markerar början på en ny säkerhetsstandard, som fortfarande utgör grunden i säkerhetstänk kring bilförare och passagerare.

Karlstad 13 augusti, 1959.

– Alla säkerhetssystem som skapas för bilar bygger på att man använder bälte. Säkerhetsbältet utgör navet i så mycket teknik som tillkommit efteråt, säger trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall.

Trepunktsbältet är från början en amerikansk uppfinning, men där ansågs inte bältet vara av någon större vikt för säkerheten. I Sverige såg däremot Volvo potentialen. De jobbade redan med att bygga upp en image runt säkerhet, och ansåg att uppfinningen kunde vidareutvecklas.

Från början fanns en viss skepsis mot vad som i folkmun kallades fegrem, och det dröjde till 1975 innan det blev lag på att använda bilbälte i framsätet i Sverige. I dag är det i det närmaste självklart för de flesta att använda bilbälte. Runt 95 procent av alla bilförare skyddar sig med bälte.

Men trots det skulle ytterligare 60– 70 liv kunna sparas om alla använde bilbälte.

Vad har bilbältet betytt för trafiksäkerheten?

– Enormt mycket. Det har utgjort skillnaden mellan liv och död för miljoner människor sedan det började användas. Den enda uppfinningen som är bättre rent säkerhetstekniskt är den bakåtvända bilbarnstolen, vilken också utvecklats i Sverige, säger Claes Tingvall.

Hur kommer det sig att vi är så bra på säkerhetstänk i Sverige?

– Vi har en lång tradition av forskning och politisk vilja som drivit på utvecklingen, samtidigt som vi haft en bilindustri som insett att säkerhet säljer, säger Claes Tingvall.

En uppfinning med potential är 50 år senare grundbulten i allt tänk kring passagerarsäkerhet. T.h. en variant av säkerhetsbälte från 1958 som uppenbarligen inte fick någon genomslagskraft.

Foto: VOLVO

Nästa nummer: Manusstopp 12 oktober – i brevlådan 30 oktober.

Nr 7 2009: Manusstopp 9 november – i brevlådan 27 november.

HANNES FORSSELL