Riad Sattouf
FRAMTIDENS
ARAB 2 En barndom i Mellanöstern (1984–1985)
**
Översättning: Björn Wahlberg
Cobolt
Nästa morgon tog pappa med mig till ett område i byn som jag inte kände igen. Där fanns det en sorts container som var ombyggd till butik.
Goddag, bäste bror. Goddag, Min son börjar skolan Riads far! i morgon och Gud vare lovad! han behöver Mina lyckönsklite utrustning. ningar, unge man, så storartat.
I Syrien var det obligatoriskt att bära en Här har jag allt som behövs speciell skjorta i skolan. Försäljaren hade för att bli en duktig elev! Jag två olika modeller. har fina skolväskor, skjortor, skrivböcker, En modell i vaxdukspennor... Jag har även liknande plast plastpistoler som man kan roa sig ... med efter studierna Falskt skärp, formgjutet
En modell av tyg, med ett riktigt skärp, som var mycket dyrare
Jag rekommenderar den här modellen av tyg, bäste bror, den håller bättre... Jo, men barnen rullar omkring på marken och har sönder den... Det är bättre att de har sönder den billigare... Vi tar den billigare...
Skjortan är en mycket intelligent uppfinning. Alla har en likadan på sig. Det finns ingen skillnad mellan de rika och de fattiga. Alla är jämlika inför skolan!
12
När jag var i din ålder hade jag inte ens skor på fötterna då jag gick till skolan!
Här har jag en fantastisk lyxmodell. Titta, spännena är av järn och det finns två fickor på framsidan... Den är tillverkad i Kina och är av högsta kvalitet, vid Gud.
Ska jag visa dig kamraternas obligatoriska krage och mössa också? Nej, det räcker Naturligtvis, med skjortan! doktorn! Får vi titta på skolväskorna.
Hm.
Och titta på den här nymodigheten: den är inslagen i en plastpåse. Pappa tog fram pengarna, men karln tog inte emot dem. Nej, doktorn, låt mig få bjuda! Lägg av, ta pengarna, var inte dum!
Hyckleriet pågick i hela två minuter. U Ta nu NKER D iG! pengarna! STKÄÄMMRAEUNTGMÅVA! DET Ä
DET ÄR DU SOM SKÄMMER UT MiG! TA DEM MED EN GÅNG!
Vid Gud, ALDRiG!
Unge herr Riad, vänta!
Till sist tog han emot dem.
Jag hade minsann ingen skolväska när jag var liten! Jag bar böckerna i vänstra handen och pennan i den högra...
Han kontrolld-e räkna ändå
Du ska få en magisk Det var en linjal med en hologrambild. present av mig! Med Guds hjälp kommer du Ur ena vinkeln såg man att bli en stor man, och Syriens flagga… då ska du komma ihåg mig.
Här.
… och ur den andra Hafez al-Assad.
13
Den där skjortan ser ut som en soppåse, fanns det verkligen inga andra?! Vadå soppåse? Och om han har sönder den? Då blev du nog glad att vi inte lagt ut dyra pengar!
TiTTA! STORARTAT!
Min son ska börja skolan, det är inte sant! Det här ögonblicket har jag drömt om i hela mitt liv!
Du kan väl gå runt en sväng och visa oss.
Om du arbetar duktigt kommer du att bli en medicine doktor! Den medicinska fakulteten här i Syrien är den bästa i hela världen.
Det var det jag helst av allt ville göra, men jag bara svimmar när jag ser blod...
Doktor, det är det finaste som finns. Du kan sätta ’’doktor’’ Du komtmer före ditt namn, på dina inte at ma brev... Folk kommer att ha sam . kalla dig för ’’doktorn’’ problem i stället för Riad... Alla älskar doktorer!
När folk får syn på dig kommer de att säga: ’’Titta, det är Riad, den store doktorn som är så berömd och respekterad.’’ 14
Du ska göra det du själv vill...
Jag vill bli en doktor, precis som pappa!
NEJ, NEJ han ska inte göra det han vill! Om man låter honom göra som han vill, då kommer han att leka hela livet och bara bli en dagdrivare!
BRAVO ! Lyssna inte på mamma.
’’Doktor Riad Sattouf, den berömde läkaren...’’ Jag berättade för pappa att jag var rädd för att gå till skolan. Mina kusiner Muhammed och Wael hade sagt att läraren tänkte ge mig stryk för att jag inte hade gått i skolan hela förra året. Jaså? I så fall ska du få något som du kan ha användning av.
Här är pennor och tomma pappersark från universitetet i Damaskus. De är märkta med ’’Arabrepubliken Syrien, universitetet i Damaskus’’. (Jag får dem gratis på jobbet.)
Om någon är dum mot dig så visar du bara de där och säger: ’’Min pappa arbetar på universitetet, han är doktor, titta på pennan och på papperet.’’ När de får se det kommer ingen ge dig stryk, lita på mig.
15
Morgonen därpå väcktes jag tidigt av mamma.
Jag drack en stor skål Milo, en sorts chokladdryck. Följer du med till skolan? Jag kan tyvärr inte följa dig, jag måste ju ta hand om din bror...
Pappa! Sover du?
Psssst!
Ljud från plastskjortan
KRR KRR
Pappa! Du kan väl följa med mig till skolan? Jag vet inte hur man tar sig dit!
Pappa sover fortfarande... Jag tror inte att han hade tänkt följa med dig heller... ... klä på dig och fråga honom...
Plötslig else förskräck
Jodå, det vet du! Gå bara nerför gatan så är du framme. Du kan gå själv, du är vuxna karln nu.
Jag sover... zzz Mrnn
Jag började gråta och till sist steg han upp. Mamma insisterade på att han skulle följa med mig...
Inga föräldrar följer med sina barn här! Han måste bli stor!
16
... det var ju trots allt min allra första skoldag. Sniff
Pappa gick en bit framför mig, som om han skämdes ifall någon skulle se oss gå tillsammans.
Där är skolan! Iväg med dig nu!
Allteftersom jag närmade mig skolbyggnaden kom jag att tänka på att jag var väldigt sen och att hela klassen redan var på plats.
Ha, jaså, här har vi ’’Sattouf’’... inte nog med att han inte gått i skolan på ett helt år...
... han kommer dessutom för sent på sin första skoldag! Se mig i ögonen och VÄLKOMNA DÖDEN.
Benen skakade
Då vände jag mig om mot pappa, som tittade på mig en bit därifrån, och började gråta.
Till sist följde pappa med mig till rektorn... Förstår du vad jag säger? Ja. ’’Ja, magistern.’’
17
... som visade mig till klassrummet. ... kom inte för sent i morgon bitti, och var flitig nu.
En eftersl채ntrare: al-Sattouf.
Vars책god och sitt. Du hittar s채kert en plats.
18
Jag gick längst bak i klassrummet. Det fanns inte en enda ledig plats någonstans.
Alla eleverna hade mössa på sig och en plastkrage om halsen
Vad heter du? Två elever tryckte ihop sig lite grann, och jag kunde sätta mig Riad. Riad, var på kanten av en bänk. är din krage t och din s in M jard patrioten mil ån mössa? hårstr Eh, jag har inga...
Det satt sex elever vid varje bänk för fyra
De är obligatoriska. Du tar Plötsligt började några med dem i morgon, är det elever prata vid en bänk lite längre fram. förstått? m med Parfsyendoft ro
Jasååå? Vilka pratar nu då?
KLACK
Det var ingen som svarade.
Sträck fram händerna.
KLACK
SMOCK
Ingen sa någonting. Det hördes sex kraftiga ’’SMOCK’’, som varje gång följdes av ett gällt skrik. OCK SM i
Hiiii
SMOCK F SMOCi K K HMP C Hiii O OCK SM JJE SM H H A Å Å SMOCK
HNNN
19
Jag tänker inte upprepa det här 50 gånger. Men ni är här för att arbeta och studera, inte för att prata om vad som helst.
Den som inte lyder mig... Den som inte gör som jag säger...
Efter det sa hon åt oss HEMLANDETS att ställa oss upp, och så FÖRSVARARE, FRiD VARE fick vi lära oss att sjunga MED ER! med i Syriens nationalsång. Håll ena handen på Först sjunger jag en hjärtat så ni känner versrad... ... och sedan hur det er eft sjunger ni slår! mig, allihop på en gång. ER TUR!
VÅRA STOLTA SiNNEN KOMMER EJ KUNNA KUVAS!
HEMLANDETS FÖRSVARARE, FRiD VARE MED ER!
ARABiSMENS BONiNG ÄR VÅRT HELiGA HEM!
VÅRA STOLTA SiNNEN KOMMER EJ KUNNA KUVAS!
HÖGRE!
20
ARABiSMENS BONiNG ÄR VÅRT HELiGA HEM!
Du där framme, du måste sjunga! Jag sjöng, HÄNDERNA! fröken!
När fröken talade till oss var hennes ansiktsuttryck vänligt och hennes röst alldeles mild. Förstått ?
Om Gud vare er själ nådig, slå inte... Jag bönfaller er...
SMOCK
Men precis innan hon skulle Sedan blev hon alldeles slå någon med käppen, bet lugn och mild igen. hon sig i underläppen och hennes ansikte uttryckte Nu sjunger vi första oresonligt hat. versen en gång till...
SMOCK Vi kom att ägna hela förmiddagen åt att sjunga nationalsången. Syriens berg är som höga torn som sträcker sig till himlens moln! Ett strålande land vars lysande solar blir en ny himmel eller nästan himlen själv!
Vårt vacklande hopp och våra hjärtans slag finns på vår flagga som förenar vårt land! Kommer inte det svarta från varje öga, och blodets bläck från varje martyr?
Våra sinnen är ädla och vår historia ärorik, och våra martyrers själar vakar över oss. Al-Walid är en del av oss, liksom al-Rashid! Men varför blomstrar vi inte och varför tillverkar vi inget?
Sedan ringde klockan. 21
Det hade blivit dags för rast. Hej, Riad, jag heter Saleem. Vi sitter bredvid varandra! Hej, jag heter Omar! Jag sitter De stora alldeles intill! höll till där borta Hej! Host! Host!
tna Formlgajustskor p
Saleem och Omar var oerhört vänliga. De gick fem kilometer till fots varje dag för att komma till skolan. Det finns fickor där och där: det är väldigt praktiskt, då kan du lägga pennor och suddgummin i ordning.
Kommer du från Homs, eftersom du har sånt glänsande hår? Det finns folk från Homs som har sånt hår.
Angenämt att göra din bekantskap! Samma här! Gud vare lovad att vi inte fick stryk i dag!
Din skolväska är fantastisk!
Förträfflig! Host! Host!
De var väldigt artiga!
Själv har jag bara den här plastpåsen! Värdelös, men pennorna får ju plats!
Nej, jag kommer från Frankrike! Frankrike? Var ligger det? Nära Aleppo?
22
Om Gud vill kommer pappa att ge mig en lika fin skolväska en vacker dag! Host!
Host!
Plötsligt dök någon upp från sidan och gav mig ett jättehårt slag rätt i magen!
Han är en jude, hans mamma är judinna. Dom har stulit ett hus som tillhör oss! Han är Va? en son av ? hynda!
Jag kunde knappt andas! Hallå, bäste bror, VAD varför slår du GÖR DU honom? DiN Tsss! HÄR, JUDE?
Men hur vet du att han är jude? Om han vore jude skulle ju den ärorika syriska armén ha arresterat och avrättat honom för länge sen!
Han började ge honom ett ordentligt kok stryk. Saleem, Omar och jag tog chansen och smet därifrån. Kom, vi sticker, det blir säkert din tur att få stryk sen!
Det faktum att han går i vår skola bevisar ju att han inte är jude! Det är LOGiSKT. Bryr mig inte, han ska dö i alla fall.
Kan väl hända, men slå honom inte för det, jag snackade ju med honom! VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ DiG, GiLLAR DU JUDAR?
I samma ögonblick dök en lärare upp och gav Anas ett rejält slag i ryggen. JAG SÅG DiG NOG, DiN HUND! ViLL DU SLÅSS? SLÅSS MED MiG DÅ!
Vi sprang och gömde oss Och sedan gick vi tillbaka bakom vattenutkastarna. till lektionen. Där stod vi ända tills det ringde in och rasten var slut. Det är tydligt att du inte är jude! Du är inte det, va? Nä nä
23
Doft av fuktig jord
På kvällen...
Hm?
Har du LÄRT DiG något?
Nå? Hur har du haft det i dag?
Du sitter väl allra längst fram? De bästa eleverna är alltid längst fram. Där fanns det ingen plats...
Jag satt alltid längst fram så att jag skulle kunna höra allt som läraren sa. Fick du något omdöme? Nej...
Jag brukade alltid få 20/20. Jag fick 20/20 ända tills jag kom till Frankrike.
En dag fick jag 16/20, men det inträffade bara en gång.
Du ska också se till att alltid få 20/20.
Jag berättade inget om slagen med käppen, för jag var rädd att pappa skulle tycka jag var klen. Där ser du! Det fanns inget att vara rädd för.
Och hur är läraren då? Brukar han slå barnen? Nej nej, det är en fröken, hon är jättesnäll.
Allt kommer att bli bra.
24
Jag berättade för pappa vad fröken hade sagt: att jag måste ha med mig en krage och en mössa till skolan nästa dag. Jag tror inte att det är obligatoriskt... Och nu är det för sent att gå och köpa det... Vi fixar det till i övermorgon...
Jag begriper inte den pedagogiska poängen med att slå sina elever av en sådan meningslös anledning!
Men... Men tänk om hon slår mig med käppen om jag inte har det där på mig...
Om du förklarar för henne vänligt att din pappa inte haft tid att gå till butiken, så lovar jag att hon kommer att förstå.
Jag bad honom få gå och köpa sakerna på egen hand. I byn betydde det ”nej” om man smackade med läpparna samtidigt som man blundade
NT!
Ha ha! Du är för söt. Du är som jag var i din ålder, då var jag också rädd för allt och inget.
25
Orora dig inte, det kommer inte att hända något.