BO 2049 Deurbanisering

deurbanisering Den kraftiga urbaniseringen sätter press på storstäderna, de blir trängre, resurser räcker inte till och följderna blir en sämre livskvalitet. Redan under romarriket sökte sig folket ut på landsbygden för att fly den trångbebodda och ohygieniska stadsmiljön. Tyvärr var det endast välbärgade som hade råd. Transport och kommunikation var omständigt på landet. Med dagens digitala verktyg, effektivisering av transport och material kommer en bredare massa kunna söka sig ut på landsbygden och bo i mindre samhällen som erbjuder stadens alla bekvämligheter samt närhet till natur - En perfekt förutsättning för deurbanisering.

Smarta hus kommer bli människans nya bostad. Husen är inte endast energisnåla i vanlig konventionell mening, de är också energismarta - de anpassar sig till de boende och deras levnadsvanor. Liksom Googles sökmotor sparar husen användarhistoriken för att bättre kunna anpassa sig till de boendes livsstil. På så sätt kan man undvika mikrospill av energi, som sker när t ex lampor står tända och oanvända eller när man har ett fönster öppet och varmluften försvinner - huset har alltså en hjärna och är centralstyrd.

Rummen är enkla då man kommer vilja spendera så mycket tid som möjligt ute i det gröna eller i naturrummet - Ett rum som på sommaren fungerar som regnskydd medan på vintern kan användas som en förlängning av inomhusmiljön. Enkelheten kommer dock inte innebära några begräsningar i hur rummet kan användas, då det kommer att vara multifunktionellt (mer om detta senare).

Samhället är en organisk struktur där allt hänger ihop.

För att visionen om deurbanisering ska fungera krävs omstruktureringar i hur vi bygger upp vårt framtida samhälle.

Dessa tre blad är uppdelade i tre kapitel: Vision om framtiden, en närmare titt på Smarta hus och slutligen anteckningar kring vår vision om samhället. Vi har sammanfattat olika aspekter i pratbubblor för att förklara vår vision i detalj.

Solceller för att alstra elektricitet för hushållet.

Eventuell överskott slussas ut i elnätet.

Utsikt mot natur.

FASAD 1:200

Solfångare för att värma hushållsvatten, energi sparas i värmelager under huset.

SEKTION 1:200

Det låga utrymmet under snedtaket används till förvaring.

Sopsug till central avfallshantering för tillverkling av bl a biobränsle.

Smart-Skärm.

- Styr hela hemmet och är de boendes portal till “samhället”.

bad

vardr.

Naturrum

kök

PLAN 1 1:200

Naturrumet är en plats som kan hållas öppet under sommaren och användas som uterum med skydd mot regn. Under vintern kan rummet stängas igen och öka arean man kan vistas på innomhus. Kan även användas för odling av grönsaker.

rum

rum

PLAN 2 1:200

deurbanisering

smarta hus

miljö och energi

familjen

NYA FÖRUTSÄTTNINGAR

SMARTA HUS - CENTRALSTYRNING

SJÄLVFÖRSÖRJANDE (ENERGI)

YNGRE GENERATIONEN

• Onlineshopping för att tillgodose sina inköpsbehov. Behovet av fysiska shoppingcentra och butiker finns ej kvar.

• frilans/självständigt arbete: oberoende av traditionella kontorskomplex.

• Oberoende av staden.

• Digital närvaro ersätter fysisk närvaro.

• Kan bevakas och styras genom en Smart-skärm i vardagsrummet, men annars är allt automatiserat.

• Smart-skärmen kan även användas som TV, dator och kommunikationsmedel med omvärlden.

• Huset lär sig ständigt av användarens beteende, liksom Googles sökmotor.

Huset kommer med andra ord veta när det t ex ska vädra, tända/släcka och låsa.

• Reglerar luft, belysning, värme och elektronik för maximal komfort och energieffektivitet - De boende ska inte längre behöva tänka på att t ex sätta igång en fläkt eller tända en lampa.

• Samverkar konstant med användaren oavsett om denne är i hemmet eller utanför (känner t ex av när användaren är påväg hem eller låser automatiskt dörren om användaren har glömt).

• Solenergi utnyttjas av varje byggnad.

De sneda taken på husen bidrar till lokal energiproduktion - överskott av energi slussas ut till det övriga samhället inga kraftverk behövs.

• Solenergi utnyttjas även av solfångare på husen för att alstra värme för varmvatten - Husen lagrar överskottsvärme i värmelager under huset som kan utnyttjas under vintern.

• Sopsug till central avfallshantering bl a för att skapa biobränsle.

Det kommer främst vara den yngre generationen som söker sig ut till dessa boende, dels för att det kommer att vara billigare än att bo i storstaden samt närheten till naturen.

TRENDER • Söka sig till grönt blir status.

• Ekologiskt tänkande blir norm.

• Närproduktion av byggmaterial, diverse varor samt livsmedel efterfrågas.

• Krav på energismarthet och mindre “slit och släng” inom dagligförbrukning och boende; cradle-to-cradle tänk vid konsumtion och ökad effektivisering vid återvinning.

JOBBA MOBILT • Individen är oberoende av staden. Man hyr eller köper ett utrymme i en lokal jobbpool som kan vara delat med andra eller i eget rum.

• De som jobbar i dessa utrymmen (kontorskolonier) kan vara bosatta i kolonin precis intill, eller bosatta i en koloni i närheten eller någon annanstans.

• Genom sitt Smarta hus kan man även vara uppkopplad med sina arbetskollegor vilket ger möjligheten att jobba hemifrån.

• Integrerad dagis och kontor, eftersom fler kommer att skaffa barn tidigare då omständigheterna tillåter det. Man kan vara med sitt barn och ändå jobba. Det sker inte längre något val mellan familj eller karriär.

MULTIFUNKTIONELLT VARDAGSRUM

NÄRODLAT • Smarta växthus i kolonin.

• Växthusen går på helautomatiserade system: detta tillgodoser delar av livsmedelsbehovet.

• De boende själva har möjligheter till egna odlingar.

• Bioavfall ombesörjs lokalt, används bl a som bränsle till bilpoolen.

• Lokala byggmaterial - trä.

Scenario 1 - maximal golvyta.

För fest och mingel samt för spelande och träning.

Scenario 2 - Medel läge För filmkvällar, mysstunder.

Scenario 3 - Full läge För måltider, jobb och möten.

EFFEKTIVISERING AV YTORNA • Bilpooler. Detta sparar mer yta i form av parkering samt vägar. I och med att invånarna inte längre har samma behov av att vara på resande fot är behovet av att ha en egen bil inte lika stor.

• Mindre slit och släng innebär mindre krav på förvaring. Vilket sparar yta.

• Tillväxt utan ökad konsumtion: bland annat behöver man inte ständigt förnya teknik och liknande utrustning då man hämtar in teknikbehovet från centraliserade pooler (molntjänster/teknikpooler). T ex kommer ens smartphone inte spara någon information lokalt, allt kommer att kopplas till en central tjänst.

I takt med att digitala tjänster ersätter de fysiska butikerna kommer stadens alla bekvämligheter även finnas tillgängliga utanför den urbana miljön, då samtliga hus har uppkoppling till internet.

Eftersom det finns utrymme för både karriär och föräldraskap i det nya samhället kommer fler att vilja skaffa barn tidigare och samtidigt kunna jobba.

Husen är flexibla och kan byggas ut åt sidorna för att anpassa sig efter familjernas olika behov.

I framtiden blir det lättare att bolla mellan jobb, skola, vänner och familj. Familjerna kommer varandra mycket närmare då mer tid kan läggas på att bygga sociala relationer i grannskapet och inom familjerna själva.