INFILL
är ett försök att se bortom samtidens tendens till fokus på isolerade parametrar som instrument för att mäta miljöpåverkan. Istället syftar förslaget till att placera in den framtida enfamiljsbostaden i ett större
s
a
m
m
a
n
h
a
n
g
.
DÅ Sedan 1800-talet har jordbrukslandet Sverige förvandlats först till industrination och sedan kunskapsnation. Dessa skiften har ägt rum parallellt med en allt snabbare globalisering av världsekonomin. Utvecklingen har också medfört en urbanisering av samhället. Sedan 1950-talet bor majoriteten av landets befolkning inte längre på landsbygden utan i eller i direkt anslutning till staden.
NU
I denna urbant dominerade kunskapsnation lever vi i huvudsak linjärt. Vi utvinner naturresurser som vi förädlar och konsumerar. Det ekologiska fotavtryck vi lämnar är inte omedelbart uppenbart för oss eftersom globaliseringen ännu så länge inneburit att leden i den industriella ekonomin hållits geografiskt åtskilda. Exploateringens mänskliga och ekologiska pris betalas inte av konsumenten.
2049
På längre sikt innebär däremot globaliseringen en utjämning. När tillväxt inte längre kan genereras genom att arbetstid och naturresurser värderas asymmetriskt i olika länder och världsdelar, kommer det inom väsentliga delar av ekonomin leda till en återgång mot ökad regionalisering och en högre grad av självförsörjning. Framtiden präglas av insikten om jordens ändliga resurser och ett mer cirkulärt sätt att leva.
DEN URBANA SITUATIONEN
Urbaniseringen har genom historien haft olika drivkrafter. Från det framväxande industrisamhällets behov av arbetskraft, lockar staden idag främst som smältdegel och katalysator för innovationsinriktade kunskapsnäringar. Internationellt är trenden ännu tydligare än i Sverige, på sina håll är inflyttningen rent av kaosartad. Denna urbanisering kommer inte att avta. Således är det i relation till staden vi ska söka svaret på hur framtidens enfamiljsbostad kommer att se ut. En stad som i än högre grad än idag kännetecknas av dynamik, diversitet och pluralism, såväl kulturellt som geografiskt. Förutsättningar som ställer nya villkor för enfamiljsbostadens utformning och betydelse.
Historiskt har villastaden lite drastiskt utpekats som stadskulturens anonyme mördare. Trots att den är äldre än nittonhundratalet kan den ses som exempel på en modernistisk stadsplanering med starkt fokus på funktionsseparering. Ännu idag hanteras och planeras villaområden oftast som skyddade enklaver i stadens periferi. Förutom att dessa enklaver bidrar till att geografiskt segregera staden, motverkar deras låga densitet också ett miljömässigt resande då de är svåra att tillgodose med fungerande kollektivtrafik. Att formulera långsiktiga miljömål endast utifrån krav på enskilda byggnaders energihushållning, utan att ta hänsyn till dessa yttre förutsättningar är lika bekant idag som det kommer att vara främmande 2049.
ENFAMILJSBOSTADEN 2049
Staden är i ständig förändring. Om 1900-talet innebar en expansion utan tidigare historiskt motstycke kommer utvecklingen under 2000-talet istället att handla om geografisk integration där reduktionistiska förhållningssätt ersätts av holistiska i en samhällsekonomi som tvingas att i allt högre grad bli ekologiskt självbärande. 2049 kommer enfamiljsbostaden att tjäna som det mest flexibla och formbara elementet när mellanrummen från föregående sekels stadsplanering ska fyllas igen. Att expandera staden inåt innebär också större möjligheter att koppla nybyggnation till befintlig infrastruktur och därmed bidra till ett mer hållbart resande.
BACK TO BASICS
Ekologiskt innebär den industriella förädlingsprocessen främst att den ursprungliga råvarans exergi förbrukas. I en långsiktigt hållbar ekonomi där naturresurser värderas i relation till utvinningens och förädlingens verkliga ekologiska kostnad kommer utvecklingen leda mot ökat fokus på lokalt tillgängliga och förnyelsebara material med lägre grad av bearbetning. Framtidens byggnader kommer ta större hänsyn till platsen de står på. Tekniken i dessa byggnader kommer syfta till att utifrån ett kretsloppsperspektiv stödja husens interaktion med sin omgivning. Snarare än att göra oss oberoende av naturen kan vi bidra och stärka dess processer.
INFILL
INFILL
Gemensamma utrymmen Privata utrymmen Kommunikationsutrymmen
1.
Publika utrymmen
4.
3. Våning 2 1. Växthus
A
1.
A 1.
3.
2.
2.
4.
3.
Våning 1 1. Sovrum 2 2. Sovrum 3 3. Badrum 4. Sovrum 4 5. Vinterträdgård
1.
1.
2.
3.
4.
2.
I bottenvåningens västra del ligger det gemensamma köket och vardagsrummet(1). I andra änden bor mormor och morfar med eget vardagsrum(2). På våning 1 finner vi barnens(3) och föräldrarnas(4) sovrum.
5.
4.
7. BV 1. Vardagsrum 1/Gästrum 2. Kök 3. Badrum 4. Vardagsrum 2 5. Sovrum 1 6. Hall/Entré 7. Vinterträdgård
Vår tillvaro är aldrig statisk och genom livet skiftar våra rumsliga behov. I ett mer pluralistiskt framtida samhälle kommer dessutom fler människor att samlevnadsformer som avviker från dagens heteronormativa familjemall. INFILL är i första hand tänkt som ett boende för tre generationer, en plats för livets alla stadier, men med stora möjligheter att tillgodose en vid palett av såväl funtionskrav som olika boendekonstellationer.
Hemmet/Arbetsplatsen Här blir bottenvåningens tvådelning ännu tydligare, då husets östra halva inrymmer kontor och ateljé med separat entré från vinterträdgården(2). Också här finner vi vardagsrummet i bottenvåningens västra ände(1) och familjens sovrum på övervåningen (3,4)
A
6.
INFILL
Generationsboendet
4.
5.
A
-Tre scenarion
Planer 1:200
1.
6.
5.
2.
3.
3. Kollektivboendet Här delas huset av så att samtliga sovrum placeras i gavlarna(1,3,4,6) och det andra vardagsrummet flyttar upp på andra våningen(5). Som kollektivhus rymmer INFILL upp till åtta personer.
Axonmetri 1:200
DISPOSITION
Husets boarea är 202m2 fördelat över sju rum, vinterträdgården är på sammanlagt 88 m2 och växthuset 143 m2. Generaliteten i plan består bland annat i att alla sovrum är unisont måttsatta med plats för dubbelsäng, samt att gemensamma och privata utrymmen hålls isär genom att alla rörelse i byggnaden sker i separata utrymmen utmed fasaderna. I kök och vardagsrum skapar den dubbla takhöjden kontakt mellan våningsplanen och bidrar till en mer upplevelserik vandring genom byggnaden.
Fasad söder 1:200
INFILL
MATERIAL / ENERGIHUSHÅLLNING
INFILL är ett massivträhus där den bärande stommen isoleras med skivor av träfiberisolering. Utanpå det ligger en vindtät duk, en luftspalt och ytterst en furupanel. Innanför byggnadens södra fasad sträcker sig vinterträdgården som tillsammans med växthuset på taket bidrar till att vintertid skapa ett gynnsammare mikroklimat runt byggnaden. Sommartid ger växtligheten skugga samtidigt som utrymmet kyls av tilluft som går genom en kulvert under huset. Men framförallt förser växthuset de boende med två potatisskördar per år, persikor och vindruvor, tomater, zucchini, paprika...
LIVET I HUSET
Trots att INFILL är en del av staden präglas livet i huset av närheten till naturen och årstidernas växlingar. På sommaren expanderar huset fysiskt då skjutdörrarna till vinterträdgården öppnas fullt och matbordet ställs ut under vinrankorna. Det är också på sommaren man dukar upp på långbord uppe i växthuset eller spenderar natten där, blickandes upp mot stjärnhimlen från hängmattan.
Fasad söder 1:200
INFILL