RISE Processum Verksamhetsberättelse 2018 by Devocy Communication

VerksamhetsberĂ¤ttelse 2018 | RISE Processum

VerksamhetsberĂ¤ttelse 2018 R I S E Processum

RISE Processum | Verksamhetsberättelse 2018

Det är nu det händer Magnus Hallberg, vd RISE Processum

Vilket år 2018 blev! Vintern var, för oss snöälskare, den bästa i mannaminne och i mars spekulerades vilt om den överhuvudtaget skulle hinna smälta bort innan O-ringen skulle dra igång i augusti. I april började dock solen att lysa och det slutade den inte med förrän i september då vår förre vd Clas Engström plockat ned skärmarna och nöjt konstaterat att vi i Höga Kusten anordnat den bästa orienteringstävlingen någonsin. Att uppleva tre månader av medelhavsvärme och 27 gradiga badsjöar här i Nolaskogs kändes overkligt och underbart men det var inte utan att skogsbränder och uttorkade åkrar också lämnade en klump i magen och en besk eftersmak i munnen. Nu är det ju skillnad på klimat och väder men vi kan ändå konstatera att extremväder blir allt vanligare. Globala värmerekord avlöser varandra och det råder inte längre några tvivel om att vi redan ser effekterna av den globala uppvärmningen. Under de kommande tio åren behöver vi ställa om vårt samhälle till en cirkulär och biobaserad ekonomi där fossila råvaror och energi fasas ut och ersätts av förnybara alternativ och där resurserna nyttjas så effektivt som möjligt. Det är med andra ord en enorm utmaning som ligger framför oss och ska vi lyckas kommer vi alla att behöva dra vårt strå till stacken. I vårt kluster gör vi det genom att ligga i framkant för skoglig bioraffinaderiutveckling. Under året har exempelvis Holmsund Biocarbon Plant fått finansiering för att bygga en kommersiell anläggning baserad på BioEndevs torrefieringsteknologi för produktion av biokol i Umeå. SCA expanderar produktionen i både Obbola och Östrand och planerar samtidigt för produktion av biodiesel och biobensin från restströmmar. Tillsammans med SEKAB och Noyuron utreder vi på Processum, i ett EU-finansierat projekt, möjligheterna för att producera etylklorid från bioetanol i Domsjö och flera projekt och samarbeten pågår för att kommersialisera konceptet fiskfoder från skogsindustriella restströmmar. Under året startade även projektet Rewofuel där EU satsar 13,9 miljoner euro på att etablera storskalig produktion av bio flygbränsle och biobensin. SEKAB E-technology är med sin tekno logiplattform CelluAPP en nyckelaktör i projektet. Deras roll är att förädla biomassa till socker och lignin, som i nästa steg omvandlas till biodrivmedel. Målsättningen med projektet är att det ska

utmynna i en mängd bioraffinaderier spridda över EU, som använder restprodukter från EU:s skogsbruk och skogs- och sågverksindustri som råvara. Som forskningsinstitut kan vi på Processum och våra andra kollegor i RISE accelerera innovationsprocesser och korta tiden från idé till marknad genom att bidra med kompetens och infrastruktur för uppskalning, test och demonstration av bioraffinaderiprocesser. Under 2018 har flera nya piloter byggts och tagits i drift och Processum har nyrekryterat hela 12 forskare och ingenjörer med sex olika nationa liteter. Som vd på Processum är jag otrolig stolt över att se att vi kan attrahera så drivna och kompetenta medarbetare i internationell konkurrens från världens alla hörn. Att accelerera innovationsprocesser och utveckla innovationssystemet i regionen är också själva kärnan i vår Vinnväxtsatsning Framtidens Bioraffinaderi, som vi i klustret gemensamt har drivit sedan 2008. Vi går nu in i det sista året med Vinnväxt-finansiering och är mitt uppe i att skapa varaktiga former för en ny innovationsplattform som tar vid där Vinnväxt slutar. Vi är väldigt glada och tacksamma för det starka stöd och engagemang som kommuner, regioner, medlemsföretag, akademi och kollegorna i RISE bidrar med i det arbetet. Jag ser också fram emot vidareutvecklingen av RISE som pågår för fullt. Vi har äntligen bildat en stark division som samlar kompetens inom alla bioekonomins värdekedjor. Genom att tydligare koppla ihop skog, jordbruk, livsmedel och kemi tror jag att vi kommer att bli en ännu vassare innovationspartner till industrin i bioekonomiomställningen. Jag gläds också åt att vi i RISE så tydligt har definierat just bioekonomi och bioraffinaderi som tillväxtområden och över de många pågående och planerade satsningarna mot vår region och vårt kluster. Både när det gäller utvecklingen av den regionala innovations miljön och bioekonomiomställningen är den känsla jag tar med mig in i 2019 att det är nu det händer och att vi precis just nu har en historiskt unik möjlighet att göra skillnad. För mig är det en otroligt motiverande känsla att rivstarta året med och jag ser fram emot att få göra skillnad tillsammans med er! 

Verksamhetsberättelse 2018 | RISE Processum

Omställningen sker här och nu Marco Lucisano är sedan 1 augusti 2018 chef för divisionen Bioekonomi inom RISE, efter att tidigare varit vice vd för enheten Papperstillverkning och förpackningar. Med uppdraget kom även jobbet som styrelseordförande i RISE Processum. – Det här måste vara ett av de roligaste jobben i närtid. Vi människor som råkar leva just nu och har valt att jobba med industriell omställning kan verkligen få göra skillnad på riktigt, säger han.

ACCELERERAR SKOGLIGA INNOVATIONER Under 2017 etablerade sig Processum i Sundsvall. Det var ett naturligt och viktigt steg som förtydligat Processums plats i regionen och stärkt kontakten med medlemsföretag, Mittuniversitetet och BizMaker. Matts Nyman, affärsområdeschef på BizMaker, ser många fördelar med etableringen.

Fotograf: David Lagerlöf

Enligt Marco Lucisano beror denna unika chans på de globala hållbarhetsmålen som nu bryts ner till nationella mål, samtidigt som de stora bolagen i lika stor utsträckning sätter mål på sig själva. Tillsammans ger riktlinjerna och drivkraften en gemensam rörelse i rätt riktning. – Det skandinaviska bidraget till bioekonomin handlar till stor del om skogsindustrin. Klustret vid norrlandskusten, med Processum som nav, är en motor för omställningen. Dessutom är regionen stark inom de två mycket relevanta delarna energiförsörjning och grön kemi. Processum ligger centralt placerat i en region med spetskompetens inom bioraffinaderi, upparbetad infrastruktur, industriell vana och nära koppling till akademi med verksamhet inom fältet. – Inget blir bra. Vi får göra det bra. Processums sätt att göra det är via nätverk, möten, forskning, kompetens och utveckling, säger Marco Lucisano. Som Sveriges största forskningsinstitut har RISE forskning, utveckling och innovation kopplat till skogsråvara. Detta innebär stora

möjligheter till breda samarbeten med multibranschapproach. Test- och demonstrationsanläggningar är avgörande för att skynda på förändringen mot ett hållbart samhälle. Detta då det snabbt går att komma fram till om en produkt är kommersiellt gångbar. RISE äger merparten av pilot- och demoanläggningarna i Sverige, med Processums pilotpark som en väsentlig del. – Världen rör sig och tiden till innovation måste vara snabb. Både för miljön och för att stå sig i konkurrensen. En del av vår roll inom RISE är att hjälpa till med det. Både som en teknisk möjliggörare, en katalysator till nätverk och testbädd för nya idéer. Processum har redan allt detta i sitt DNA. Därför är vi också en bra plattform för deras fortsatta tillväxt. Marco Lucisano anser att regionen längs norrlandskusten är en intressant smältdegel, med möjlighet att vara hållbart framgångsrik. – När den här typen av ”hot spots” uppstår vet man att de kommer att driva utvecklingen framåt. Jag är helt säker på att Processum kommer att fortsätta växa och att RISE vill fortsätta att växa med dem, avslutar Marco. 

– Att Processum finns på plats i Sundsvall, ger innovationssystemet här en extra skjuts. För oss på BizMaker innebär det att vi nu knyter ihop en hel värdekedja. Processum bidrar med tillämpad forskning, det vill säga forskning som ligger nära kommersialisering. Något vi också uppskattar är att få tillgång till Processums expertis inom patentfrågor. BizMaker driver sedan några år till baka Forest Business Accelerator i samarbete med SCA och IBM. En accelerator för lovande företag från hela Sverige som vill skala upp sina skogliga innovationer och bidra till en hållbarare framtid. Under 2018 gick även Processum in som en av intressenterna i Acceleratorn. – Vi är glada över att Processum tillför spetskompetens inom bioraffinaderi och förnyelsebara produkter, något vi även ser kan locka en bredare målgrupp. Vi hoppas till exempel på att få fler ansökningar i år från företag som drivs av kvinnor, säger Matts. Varje år finns det plats för upp till tio företag som får hjälp att utveckla sin affärsidé med hjälp av redan etablerade aktörer som IBM, SCA, BizMaker och Processum. 

RISE Processum | Verksamhetsberättelse 2018

Idén om Örnsköldsvik som ett nationellt centrum för process teknik växte fram i början av 2000-talet. Den kom i svallvågorna efter en uppdelning av MoDos centrala och relativt fria forskningsverksamhet som vuxit sig stark med Kempefamiljens stöd. En samling entusiaster från olika företag i Domsjö industriområde började ses över lunchbrickorna och diskutera lösningar. En förstudie år 2002 ledde fram till att tolv medlemsföretag bildade en intresseförening och bolaget Processum Technology Park. Det var deras representanter som år 2003 sökte upp stockholmaren och it-chefen Peter Blomqvist för ett möte på Arlanda om jobbet som Processums första vd. Peter sökte tjänsten – och fick den.

”VI HAR ALDRIG FUNNIT OSS I INRUTADE STRUKTURER, UTAN ”TÄNK SJÄLV!” VAR ETT MANTRA DE FÖRSTA TIO ÅREN” – Det hela gick väldigt snabbt. Jag och min sambo ville bo i Norrland och jag gillade den dröm och den vilja till något nytt som presenterades för mig. Jag är fortfarande imponerad av företagen, kommunen, länet, universiteten och Kempestiftelsen. Utan den enorma vilja och uppslutning som fanns och fort farande finns i regionen hade det inte blivit något av detta.

Peters efterträdare Clas Engström kommenterar: – Redan i rekryteringen av dig sattes tonen för fortsättningen. Du var inget konventionellt val av vd med tanke på att du kom från en helt annan bransch och inte hade ett lokalt kontaktnät. Din förmåga att tänka fritt och kreativt har präglat verksamheten från dag ett. Vi har aldrig funnit oss i inrutade strukturer, utan ”tänk själv!” var ett mantra de första tio åren, säger Clas. Denna tankeverksamhet resulterade i det visionära valet att kalla sig Biorefinery Initiative utifrån de verkliga styrkor och den historik som fanns inom området. – Den första visionen om Örnsköldsvik som processindustrins huvudstad i Sverige kändes avlägsen och felaktig med tanke på hur starka vissa andra starka regioner var. En viktig omställning var då vi insåg att vi hade vår unika styrka inom bioteknik och skogskemi. Och att det viktiga inte var att leva upp till vissa nyckeltal, utan att förstå företagen och deras behov på djupet. Det blev en tidig profilering som vi hållit fast vid sedan dess, berättar Peter. Öppenheten har gett resultat En annan framgångsfaktor är den öppenhet som genomsyrat kulturen i alla år. Öppenhet över branschtillhörigheter som bioteknik, kemi och textilindustri. Men även en geografisk öppen het, där Processum alltsedan starten välkomnat medlemmar utanför den egna kommunens gränser.

Verksamhetsberättelse 2018 | RISE Processum

DE FÖRSTA FEMTON ÅREN – ur chefernas perspektiv

Tre verkställande direktörer har genom åren satt sin prägel på det som i dag är RISE Processum. Vi samlade dem på kontoret i Örnsköldsvik för att få berättelsen om de första femton åren ur deras perspektiv. Hur började allt? Vilka har framgångsfaktorerna varit? Och hur ser de på utvecklingen från starten fram till i dag?

– Det är en av nycklarna till att vi gått från att vara ett lokalt initiativ till att bli ett regionalt, nationellt och nu i högsta grad europeiskt kluster, säger bolagets nuvarande vd Magnus Hallberg. Just tanken att våga bjuda på idéer, utbyta erfarenheter och inte låta rädslan att lämna ut för mycket ta överhanden är något vi återkommer till i samtalet. – Ibland har det känts som att vi gett bort väldigt mycket, utan att få något tillbaka, säger Clas. Men nu när man tittar på det i ett längre perspektiv är det så tydligt att Processum tjänat på den hållningen. Det finns ett stort förtroendekapital och en välvilja som öppnat oanade möjligheter. Alla vet att Processum vill bioraffinaderi på riktigt och att det inte finns någon dold agenda. Vinnväxt är grunden till allt En helt avgörande milstolpe i Processums historia är vinsten i Vinnovas VINNVÄXT-tävling år 2008 med initiativet Framtidens Bioraffinaderi. – Det var där vi blev en nationell nod. Utan VINNVÄXT hade vi inte heller fått den långsiktiga finansieringen och den unika graden av frihet som lät oss tänka kreativt och annor lunda, säger Clas Engström. Magnus Hallberg fyller i: – Allt vi gör i dag härstammar från aktiviteter som påbörjades inom ramen för Framtidens Bioraffinaderi och idéer som kom fram i det FoU-råd som bildades bland medlemmarna i

initiativet. Nu har vi byggt på ett lager till utanpå detta, men inget hade varit möjligt utan basen. Utan finansieringen (som förlängdes 2016) hade Processum heller inte varit intressanta att köpa för SP år 2013, menar de tre cheferna. Och utan SP – och numera RISE – i ryggen som forskningsinstitut hade projekt på EU-nivå varit utom räckhåll. Dessa projekt med sina resurser och RISE med ”sina långa armar ut i världen” har i sin tur snabbat på både innovationsprocesser och tillväxt. Ett hjärtebarn som fått vingar Det är tydligt vilken glädje det ger de tidigare cheferna Peter Blomqvist och Clas Engström att återse både människor och forskningsmiljöer på Processum. Gamla kollegor kramas och nya medarbetare med internationellt klingande namn presenteras stolt. Det som tidigare var idéer har blivit piloter, tester och uppdragsverksamhet. – Å, det här är ju underbart! utbrister Peter Blomqvist vid flera tillfällen med ett stort leende på läpparna. Det som var tre medarbetare i starten är nu 36. Det som var en omsättning på 7 miljoner är nu 50. Och det som var en dröm är i allra högsta grad verklighet. 

RISE Processum | Verksamhetsberättelse 2018

Attraherar internationell kompetens Sydafrika, Schweiz, Indien, Grekland och Kina. Under det senaste året har erfarna forskare från världens alla hörn sökt sig till RISE Processum och Örnsköldsvik. – Att vi nu knutit till oss så många högutbildade internationella talanger är ett bevis på att vår region ligger i framkant både när det gäller arbetsliv och livskvalitet, säger Magnus Hallberg, vd på RISE Processum. Förutom de som presenteras här stärkte Processum upp med fyra ytterligare rekryteringar under året. Lilian Larsson, administration och inköp, William Siljebo, senior forskare, Bo Westerlind, forskare och Ran Duan forskare. Bo och Ran kan du läsa mer om på sida 23.

Jonas Fahrni, Marie-Louise Wallberg, Björn Källman, Zhao Wang, Shubhankar Bhattacharyya, Kristina Wickholm, Lalie Kossatz och Charilaos Xiros.

Jonas Fahrni

Marie-Louise Wallberg

Björn Källman

Zhao Wang

Jonas Fahrni tog språnget från Thun i Schweiz till Örnsköldsvik och Processum. Sedan den 1 juni är han anställd som forskningsoch utvecklingsingenjör vid Kemigruppen där han främst arbetar med HTL-projektet. Jonas har studerat kemi tre år på Universität Bern medan han samtidigt arbetade som laboratorietekniker. Efter sex månaders militärtjänst, studerade Jonas kemi vid ZHAW Zürich University for Applied Sciences. – Jobbet på Processum känns väldigt spännande och jag ser fram emot att lära mig ett nytt språk. Jag tycker också det är kul med en sådan bra blandning av olika åldrar, att så många av oss är unga.

Processum har anställt Marie-Louise Wallberg som projektledare i gruppen Innovationssystem. Marie-Louise har mångårig erfarenhet av utvecklingsarbete i direkt samarbete med och i företag med anknytning till skogsindustrin. Marie-Louise är civilingenjör i teknisk kemi från Umeå Universitet där hon utexaminerades 1998. Efter examen fick hon anställning som FoU-ingenjör hos MoDo FoU. Där arbetade hon under nio år med process- och produktutveckling i nära samarbete med bruken i Sverige, Tyskland, Österrike och Frankrike. – Jag är glad över att vara tillbaka i forskningsvärlden och jag måste säga att Processum genomgått en fantastisk resa. Det som också är speciellt är det nära samarbete som finns mellan företagen på området.

Forsknings- och utvecklings ingenjören Björn Källman startade sin anställning som forskare i kemigruppen på Processum 1 juni 2018. Han arbetade tidigare vid MoRe Research, främst med upp lösning av cellulosa och viskosproduktion. Björn har en magisterexa men i kemi med orientering biokemi och växtfysiologi. På Processum kommer han huvudsakligen att arbeta med CNC-piloten som ägs av Processum, MoRe, Holmen och Melodea. – Jag ser fram emot att arbeta med nanocellulosa vilket är ett riktigt hett ämne. Det är en bra kombination av tillämpad forskning och hållbar utveckling, ett viktigt område för framtiden.

Zhao Wang har anställts i Processums Bioteknikgrupp som seniorforskare. Hon har studerat kemiteknik vid Beijing Institute of Technology i Kina och fick sin Bachelor of Engineering 2011. Under studietiden erhöll hon under fyra år Academic Excellence Award, vilket ges till de tio bästa procenten studenter. Under doktorandtiden ledde och avslutade hon fem projekt och publicerade sex forskningsartiklar. Doktorandarbetet omfattade studier av resistensen hos ved mot biokemisk omvandling inklusive råvaruegenskaper, förbehandling, försockring och fermen teringsbarhet. – Ett av mina första forskningsområden är bakteriell nanocellulosa, ett område med stor potential inom många framtida applikationer.

Verksamhetsberättelse 2018 | RISE Processum

Shubhankar Bhattacharyya

Kristina Wickholm

Sedan augusti 2018 är Shubhankar Bhattacharyya anställd som seniorforskare i Processums Kemigrupp. Han har en gedigen bakgrund i kemi som doktorand från Försvarsforskningsinstitutet, Gwalior i Indien och en treårig postdoc på Luleå tekniska universitet. Shubhankar Bhattacharyya har en BSc i kemi från City College, Calcutta University och en MSc i organisk kemi från D. B. Science College, RTM Nagpur University i Indien. – Min första uppgift på Processum är att delta i Cellulose PLA-projektet, där jag ska sätta upp en uppskalningsprocess för att isolera mjölksyra framställd av skogsbaserade sockerarter och polymerisera den till ett plastmaterial, polymjölksyra (PLA).

Processums grupp Innovationssystem har förstärkts med Kristina Wickholm från RISE Bioekonomi i Stockholm. Hon arbetar halvtid för Processum och varvar sin tid mellan Örnsköldsvik och sin tjänst som t.f. chef för sektionen HPI (Human Product Interaction) i Stockholm. På Processum arbetar hon dels med att implementera RISE projektmodell och dels med projektet Lim och färg. – Processum driver och deltar i en lång rad projekt och vi har därför ett behov av att stärka oss på projektledarsidan, säger Jonas Joelsson, gruppchef Innovationssystem. Genom att Kristina delar sin arbetstid kommer samverkan mellan enheterna att öka ytterligare, vilket gagnar hela divisionen.

Lalie Kossatz

Charilaos Xiros

Bioteknikgruppen stärks genom anställningen av Lalie Kossatz. Hon kommer från Stellenbosch University, i Sydafrika och har en Master i bioteknik. – Efter nästan fem år i olika laboratorie- och forskningsbefattningar vid Stellenbosch University ser jag mitt arbete hos Processum som ett bra nästa steg framåt, säger Lalie Kossatz. Sverige har stora ambitioner med bioraffinaderi och jag gillar ett land som vill bidra till bättre och hållbarare förhållanden. Lalie tog sin Master 2014 och exjobbet var ett lyckat projekt för att konvertera halm av rågvete, triticale, till etanol. På forskningssidan fortsatte Lalie under ett och ett halvt år med att förbättra utbyte och koncentration av etanol producerad från halm. Därefter forskade hon tre år med genmodifiering av oljeproducerande jäst.

Sedan den 27 augusti är Charilaos Xiros anställd som seniorforskare i Processums Bioteknikgrupp. Han har en gedigen forskningsbakgrund från Grekland, Sverige och Schweiz. Många projekt han varit inblandad i har handlat om biokonvertering av lignocellulosa till etanol, kemikalier och material. Charilaos Xiros har en PhD från National Technical University of Athens och efter disputationen fick han en postdoc-anställning vid “National Technical University of Athens. – Min första uppgift på Processum är att leda ett projekt som syftar till att, utgående från lignocellulosa, utveckla proteinrik föda som alternativ till köttprodukter.

Ny kommunikationschef på plats I början av augusti startade Frida Niska som ny kommunikationschef på RISE Processum. Efter många år inom organisationen gick Sören Back i pension och lämnade därmed över stafettpinnen till Frida. Frida arbetade tidigare som kommunikationsansvarig på BioBusiness Arena i Sundsvall, som 2017 blev en del av Processums verksamhet. – Det har varit väldigt spännande att komma in i ett företag som Processum och jag är mycket imponerad av den kunnighet och det driv som finns här, säger Frida. Processum har utvecklats och vuxit väldigt snabbt under de senaste åren och där har kommunikation en viktig roll. Sören har varit kommunikationschef på Processum sedan 2011. Han har lång erfarenhet inom skogsindustrin och har följt organisationens utveckling från starten. Men lämnar nu över stafettpinnen med tillförsikt om fortsatt framgång. – Jag har i olika funktioner varit med om den fantastiska resa som Processum gjort, från bildandet 2003 med två anställda till att idag med nästan 40 anställda vara ett internationellt respekterat dotterbolag i RISE. Framgången är resultat av inriktningen mot bioraffinaderi, nära samarbete med industri, akademi och offentlig sektor, rekrytering av tre kompetenta vd:ar och oerhört kunniga forskare inom kemi och bioteknik samt uppbyggnaden av en unik pilotpark. Allt detta, parat med en öppenhet gentemot alla som vill samarbeta i gröna projekt, har byggt Processum. Som kommunikationsansvarig har det varit ett nöje att få bidra till den välförtjänt goda image som Processum har idag och jag önskar Frida all lycka i det fortsatta kommu nikationsarbetet. 

Frida Niska tar över stafettpinnen som kommunikationschef efter Sören Back.

RISE Processum | Verksamhetsberättelse 2018

Den nya demonstrationsanläggningen för hydrotermiska processer styrs från kontrollrummet intill.

Tryck och värme i första rummet RISE Processum har under senare år byggt upp såväl utrustning som en stor kompetensbank när det gäller hydrotermiska processer, både för karbonisering och förvätskning av biomaterial. Samma teknik, två processer. Samma råvara, två produkter. I Processums välutbyggda pilotpark finns numera utrustning med möjligheter till såväl mindre batch- och semi kontinuerliga tester som mer industrirelevanta kontinuerliga tester av både HTC och HTL. I ett specialbyggt rum, designat för att genomföra reaktioner vid höga tempera turer och högt tryck på ett säkert sätt, står den nya demonstrationsanläggningen. Anläggningen går att styra från rummet intill med överblick över vad som sker. En hydrotermisk process är en teknik att under högt tryck och höga temperaturer förvandla en vattensuspension av biomassa eller annan råvara till gas, vätska eller fasta komponenter. – Hydrotermiska processer har fördelen att du kan jobba med blöta material, råvaran behöver inte torkas först, berättar Tomas Gustafsson, senior forskare Processum. Det är också en miljövänlig process då det går åt mindre energi och att vi dessutom nyttjar förnybara råvaror för konvertering till olja och kol till exempel. Att behandla råvara med hydrotermiska processer är ett sätt att åstadkomma ett högre värde och ett breddat användningsområde av bland annat restströmmar från massa- och pappersindustrin. Förvätskningsprocessen är därför en viktig pusselbit för att öka lönsamheten till exempel i ett bioraffinaderi. – Processum har investerat i en kontinuerlig HTL-pilot som vi kan använda för att få fram tillräckliga mängder råolja som kan testas i olika uppgraderingsmetoder. Vi hoppas uppnå den kvalitet som krävs för vidare användning som råvara för biodrivmedel, gröna kemikalier och material. Det faktum att vi har med företag och forskningsinstitut som täcker hela värdekedjan gör det hela mycket intressant och lovande, säger Tomas. 

FAK TA: Hydrotermisk förvätskning (HTL) Används för att konverter a biomassa till vätska (va nligtvis bioolja) under mycket höga temperaturer och högt try ck i närvaro av vatten.

TEM PER ATU R:

Cirka 350 grader Celsius

TRY CK:

Cirka 200 bar

TES TSK ALA :

Från 10-tals gram till ett kilo bioolja per körning Hydrotermisk karboniserin g (HTC) En teknik som används för att konvertera blött organiskt material (vanligtvis bio slam) till fast material (bioko l) vid högre temperaturer och try ck i närvaro av vatten.

TEM PER ATU R:

Cirka 200 grader Celsius

TRY CK:

Cirka 20 bar

TES TSK ALA :

Från 10-tals gram till 10tals kilo biokol per körning

Verksamhetsberättelse 2018 | RISE Processum

Thomas Nordlander och Oscar Nilsson från RISE Processum tillsammans med Fredrik Lindqvist från företaget C-green.

C-GREEN KOMMERSIALISERAR HTC Att kunna förvandla blött slam till energirik bioprodukt. Det är företaget C-greens affärsidé. Ett miljömässigt hållbart sätt att få användning av ett annars oanvändbart material. Tillsammans med bland andra RISE Processum har de kunnat förverkliga sin affärsidé. Företaget C-green startade 2015. Ägarna hade innan det arbetat som konsulter och i en av studierna undersökt möjligheterna att med hjälp av Hydrotermisk Karbonisering förvandla restprodukter, som till exempel blöt biomassa, till en värdefull HTC-produkt. – Vi såg stor utvecklingspotential i metoden och deltog med vårt processkoncept i en tävling, Ingmar Kroon Award, berättar Fredrik Lundqvist, en av grundarna av företaget C-green. De trodde också på idén och vi vann första pris som bestod av tid i KTH Green House Clubs laboratorium och pengar för vidare undersökning. Där och då kände vi att vi ville satsa på det här. Vi fick hjälp att patentera vår idé och registrera företaget. C-green byggde upp en pilotanläggning för HTC vid Processum och MoRe Research lokaler i Örnsköldsvik vilken varit i drift sedan 2017. – Jag upplever att intresset är stort, berättar Fredrik. Under stora delar av 2017 och 2018 har anläggningen haft hög be läggning. C-green har sitt huvudkontor i Solna men har ändå valt att placera pilotanläggningen i Örnsköldsvik. Här finns infrastruktur i form av lokaler, mek- och instrumentkompetens samt att man har en vana av att bygga pilotutrustningar. – Vi har ett väldigt bra samarbete med Processum där deras ingenjörer hjälper oss att drifta anläggningen och med More Re-

search i vars lokal utrustningen står för närvarande. Tack vare dem och flera andra samarbetspartners har vi kunnat bygga och driva anläggningen. Eftersom vi sitter i Solna har vi inte alltid möjlighet att själva åka upp och sköta driften. Processums personal vet hur den fungerar och kan då hoppa in istället. Dessutom har både Processum och MoRe Research möjlighet att nyttja anläggningen för sina egna behov. Det är ett produktivt givande och tagande.

”VI HAR ETT VÄLDIGT BRA SAMARBETE MED PROCESSUM DÄR DERAS INGENJÖRER HJÄLPER OSS ATT DRIFTA ANLÄGGNINGEN” Nu planerar C-greens ägare att göra utrustningen mobil för att kunna resa runt och i praktiken kunna visa fördelarna med metoden i långtidsförsök. Dessutom pågår projektering och byggnation av en fullskalig anläggning för HTC, även det sker i Örnsköldsvik. – Vi har valt Örnsköldsvik eftersom det är en välkänd industri processtad med både många och duktiga företag. Dessutom är det väldigt nära till allting så det är inga problem med att få tag på rätt kompetens och/eller utrustning. Att jag själv är född i Örnsköldsvik kanske också spelade in, men det låter vi vara osagt. 

RISE Processum | Verksamhetsberättelse 2018

BESÖK FRÅN NÄR OCH FJÄRRAN Skogligt baserat bioraffinaderi är något som väcker intresse världen över. Det unika i att flera företag och industrier inom samma industriområde samarbetar med forskning om innovation för en hållbarare framtid, lockar besökare från när och fjärran. Domsjö utvecklingsområde och norrlandskusten är en unik miljö där gröna kemikalier, drivmedel och material produceras och där nya bioraffinaderiprocesser utvecklas i nära samarbete mellan världsledande industrier, forskningsföretag, forskningsinstitut och akademi. Varje år besöks området av både studenter, ministrar, företagsledare och många fler. Under 2018 har dessutom ambassadörer från både Frankrike och Indien besökt RISE Processum och andra företag på Domsjö utvecklingsområde.

Frankrikes ambassadör informerades om Clean Tech I ett besök organiserat av North Sweden Cleantech och Centerpartiets Emil Källström besökte Frankrikes ambassadör David Cvach under en dag framstående organisationer inom cleantech-området i Västernorrland. I Örnsköldsvik gjordes ett nedslag hos Processum och SEKAB, där ambassadören fick information om företagens verksamheter samt om olika framtidsprojekt som bedrivs. – Det är fantastiskt roligt att David Cvach, Frankrikes Sverigeambassadör, tar sig tid och besöker intressanta och aktiva företag och institut i Västernorrland, säger Helena Näsström, International Business Developer vid North Sweden Cleantech och organisatör av besöket. I länet finns många aktörer vilka arbetar med att driva på den gröna omställningen. Ambassadören och hans sällskap besökte förutom Processum i Örnsköldsvik även företag som ligger i framkant av den gröna utvecklingen i Härnösand och Sundsvall. – Det är roligt att vår verksamhet uppmärksammas internationellt, säger Björn Alriksson, gruppchef Bioteknik och den som presenterade Processum vid besöket. Processum är en aktiv part i det internationella projektet Sylfeed och med bland annat franska projektpartners Norske Skog i Golbey och Arbiom vilket passade bra i sammanhanget. Vid besöket presenterade Jonas Markusson den verksamhet som bedrivs av SEKAB. Med på besöket var även Pierre-Alexandre Miquel, Head of Regional Economic Department – Nordic countries, Emil Källström som är Centerpartiets ekonomiske talesperson samt Anna-Britta Åkerlind (C), kommunstyrelsens dåvarande andre vice ordförande i Örnsköldsvik. David Cvach är sedan 2017 Frankrikes ambassadör i Stockholm och har diplomatisk karriär omfattande en rad befattningar i Frankrike och på franska ambassader sedan 1996. 

Per Nyhlén (S), kommunalråd i Örnsköldsvik och Ann Linde (S), EUtas emot av Björn Alriksson, gruppchef Bioteknik och Lalie Kossatz,

Verksamhetsberättelse 2018 | RISE Processum

Unika samarbetsformer intresserar Indiens ambassadör Monika Kapil Mohta, Indiens ambassadör i Sverige, besökte onsdagen den 12 september Domsjöområdet och då särskilt Domsjö Fabriker, MoRe Research och Processum. Syftet med hennes besök var att se och lära hur vi samarbetar och utvecklar processer och produkter för en mer cirkulär ekonomi. – Sverige ligger långt framme när det gäller en grön omställning och jag besöker därför med jämna mellanrum olika regioner i Sverige för att se och lära mer om hur vi i Indien kan arbeta, sade Monika Kapil Mohta vid besöket. Speciellt intressant är regioner där det redan finns kopplingar till Indien, vilket det gör i Domsjöområdet eftersom Domsjö Fabriker ägs av den indiska koncernen Aditya Birla. Jag är imponerad av det samarbete som finns mellan företag och universitet liksom med kommuner, regioner och myndigheter. Vi har många utmaningar när det gäller miljö och hållbarhet i Indien och därför är det viktigt att vi lär av er och kan samarbeta även över nationsgränser. Vid besöket visade och beskrev Stefan Svensson, vd MoRe Research för ambassadören hur cellulosa blir till viskostråd. Ett mycket relevant ämne, eftersom MoRe har en omfattande uppsättning viskospiloter och dessutom går den allra största delen av Domsjö Fabrikers produktion av dissolvingcellulosa till viskosproduktion, ibland annat till Indien. – För oss är besök av detta slag mycket värdefulla, säger Marco Lucisano, divisionschef RISE och styrelse ordförande RISE Processum. Vi är ett svenskt forsknings institut med många internationella partners och kontakter och besök som dessa öppnar ytterligare möjligheter. 

Stefan Svensson, vd MoRe Research, visar Indiens ambassadör i Sverige Monika Kapil Mohta hur cellulosa blir viskostråd.

Regional utveckling i fokus under landshövdingens besök I november besökte Berit Högman, landshövding i Västernorrlands län Processum i Örnsköldsvik. Under landshövdingens besök berättade vd Magnus Hallberg mer om hur ett långsiktigt samarbete inom triple helix bidragit till den regionala utvecklingen inom skogligt bioraffinaderi. Med under mötet var även bland andra Sören Petersson, vd Holmen Skog, som talade mer om skogsindustrins roll för vårt län och Lars Winter, vd Domsjö Fabriker, som berättade mer om bioraffinaderi idag och i framtiden. 

EU- och handelsministern i Örnsköldsvik

och Handelsminister besöker RISE Processum och forskare från Processum.

I september besökte EU- och handelsminister Ann Linde Processum. Vid besöket deltog ministern i en presentation av verksamheten och en rundvandring i Processums forskningsoch utvecklingsmiljö. Med under besöket var också ordförande i landstingsfullmäktige Elvy Söderström, riksdagsledamot Kristina Nilsson och Örnsköldsviks kommunalråd Per Nylén. Skogen och skogsindustrin är en nyckel till omställningen till ett hållbart samhälle och en cirkulär biobaserad ekonomi. Många produkter som idag produceras från olja kommer i framtiden att produceras från skoglig råvara, något som ministern fick ta del av under mötet. Under rundvandringen visade Björn Alriksson hur Processum arbetar hela vägen från laboratorieskala upp till fullstor demoskala. Utöver det fick ministern också möjlighet att träffa en av Processums senaste värvningar, Lalie Kossitz från Sydafrika, som berättade mer om varför hon valde Örnsköldsvik som hem och Processum som arbetsgivare. Processums vd Magnus Hallberg var mycket nöjd efter besöket och lyfter upp EU- stödets betydelse för Processum. – EU har haft en stor betydelse i Processums utveckling. Framför allt har stöd från den europeiska regionala utvecklingsfonden bidragit till att vi kunnat bygga upp infrastruktur, nätverk och kompetens som idag gör oss konkurrenskraftiga i andra EU-program så som Horizon 2020. Jag är väldigt stolt över att ha fått presentera vår verksamhet för ministern. Tillsammans med våra medlemsföretag och vårt kluster visar vi upp en otrolig kompetens och vilka möjligheter som finns i den forskning och utveckling som bedrivs här. 

RISE Processum | Verksamhetsberättelse 2018

FRÅN TRAINEE TILL VICE VD Traineeprogram var inte vad Maria Karlström hade tänkt sig efter examen. Men nu, sex år senare konstaterar hon att utan det hade hon inte varit där hon är idag. Hon har inte ångrat sig en sekund.

Maria Karlström tog examen som civilingenjör i energiteknik vid Umeå Universitet 2013. Planen var att börja jobba direkt som energiingenjör. Men medan Maria sökte jobb dök RISE Processum och Åkrokens traineeprogram upp. Eftersom Maria har ett grundintresse för regionen och för skogsindustrin kände hon att hon måste skicka in en ansökan. Traineeprogrammet var unikt så till vida att fyra traineer fick möjlighet att under ett år rotera på fyra olika företag, istället för inom ett och samma som är det traditionella. Dessutom ingick en hel del arbete med personlig utveckling samt kontakt med en mentor under hela programmet. Det sistnämnda skulle visa sig ha stor betydelse för Maria.

”JAG FICK CHANS ATT BYGGA UPP SJÄLVFÖRTROENDET OCH EN TRO PÅ MIN EGEN FÖRMÅGA” Flera års erfarenhet på ett år Maria fick en av fyra platser på traineeprogrammet och valde att tacka ja. Hon startade med placering på Eurocon, ett konsultbolag inom teknikutveckling. Utmaningen var att hitta meningsfulla uppgifter för en nyutexaminerad energiingenjör. Lösningen blev en plats på MOPSsys som var ett intressebolag till Eurocon och som utvecklar, säljer och underhåller IT-produktlösningar för Pappers- och massindustrin. Efter det passerade hon en placering på Metsä Board i Husum bland ett gäng andra energiingenjörer, en placering på Akzo Nobel i Sundsvall där hon fick jobba med en energikartläggningsuppgift och en på SCA Bollsta där uppgiften var ett förbättringsarbete. – Det är värdefullt att ha fått insyn i och träffa människorna på alla fyra företagen, konstaterar Maria. Det känns som att

vi tack vare traineeprogrammet rev av flera års arbetslivs erfarenhet på ett år. Inte bara arbete Utöver företagsplaceringarna fick traineerna kunskap i affärs utveckling och personlig utveckling genom Åkroken och Idéforum. Under hela traineetiden träffade Maria också sin mentor Jonas Mårtensson, vd på SCA Timber med jämna mellanrum. – Det handlade om personlig utveckling specifikt utifrån min yrkesroll. Han fick mig att fundera på om jag ville utveckla specialistsidan av mig själv eller ledarskapssidan. Och kanske manipulerade han mig lite mot ledarsidan, säger hon med ett skratt. Han omvandlade min syn på mig själv, från specialist till ledare. Han coachade väldigt målmedvetet tror jag. Hur går man vidare? Traineeprogrammet innebar inga garantier om anställning, varken för traineerna eller de deltagande företagen. Dessutom finns tydliga regler för när det är tillåtet att börja föra samtal om eventuell anställning. När den tiden hade passerat tog Hans Hallin på MOPSsys kontakt med Maria och undrade om hon var intresserad av att komma tillbaka. – MOPSsys verksamhet låg ju egentligen längst ifrån det jag utbildat mig till. Men jag kände som Hans att vi hade funkat bra ihop och ville gärna ge det en chans. Hon började som systemingenjör på företaget. Men nu, fyra år senare är hon vice vd. – Tack vare traineeprogrammet fick jag bevis för att jag kan leverera, och på kort tid. Jag fick chans att bygga upp självförtroendet och en tro på min egen förmåga. Utan det hade jag inte varit där jag är idag, på många sätt. Jag har inte ångrat mig en sekund. 

Verksamhetsberättelse 2018 | RISE Processum

SKOGSKOLLO

besökte RISE Processum Skogskollo är ett initiativ med syfte att öka tjejers intresse för skogen och skogsbranschen. Ett av kollona i Västernorrland ägde rum i Örnsköldsvik den 26-28 juni. Sexton elvaåriga tjejer besökte bland annat under två timmar RISE Processum och fick lära sig att skogen också kan bli protein, plast, biogas med mera.

Carolina Jogner och Mai Bui, FoU-ingenjörer hos Processum, berättade om Processum och visade exempel på sådant som med hjälp av kemi och bioteknik kan produceras från skog och restströmmar. En demonstration som väckte stort intresse och många frågor var ett experiment med två flaskor med fastsatta ballonger som visade att jäst tillgodogör sig socker i fiberslam på samma sätt som ”vanligt” socker. Tjejerna fick också lägga ”Dom-

sjös cellulosaknapp” i vatten och på så sätt studera cellulosans uppsugningsförmåga, se Processums piloter, liksom givetvis fika. Det arrangerades också en frågesport, vilket var väldigt populärt och något som Skogskollodeltagarna Emmy och Emma lyfte fram som dagens höjdpunkt. – Det är jättekul att få vara med och inspirera unga tjejer och visa att skogen kan användas till så mycket, säger Carolina Jogner. Tjejerna gjorde egna reflektioner, frågade mycket och kom med många spontana kommentarer. Oväntade saker man upplever som ung fastnar i minnet och vi hoppas att denna dag kan bidra till att tjejerna i framtiden väljer en utbildning och ett arbete kopplat till skog och skogsindustrin. Skogstekniska klustret i Vindeln är projektägare och arrangerar tillsammans med ett antal Kompislän Skogskollo för tjejer. Från att ha startat i Västerbotten har Skogskollo snabbt utvecklats och arrangeras nu på många håll runt om i Sverige. Syftet är att få en mer jämställd skogssektor och bidra till att öka intresset för skog och skogsteknik hos unga tjejer. 

Vill väcka teknikintresset hos unga tjejer Teknikbussen kom på besök hos Processum i oktober 2018. Teknikbussen är en satsning för att lyfta intresset för tekni ska yrken hos tjejer som inte tidigare tänkt teknik. Det är ett delprojekt inom Tillväxtverkets satsning Smart Industri. Tjejerna fick göra experi ment och lära sig mer om vad som går att göra av skog. 

Resestipendier till kemilärare från Umeå och Vännäs Årets resestipendier för kemilärare gick till Marianne Nilsson, Linneaskolan i Umeå, och Erika Söderquist, Hammarskolan i Vännäs. Stipendiet får de för att delta i kursen ”Experimentell kemi” i Gävle. Stipendierna utdelas för fjärde året i rad och är ett resultat av att RISE Processum fick Landstinget Västernorrlands externa miljöpris 2014. Kursen ”Experimentell kemi” för NO-lärare är ett samarbete mellan Svenska Nationalkommittén för kemi vid Kungliga Vetenskaps akademien, olika universitet, Kemilärarnas resurscentrum samt Svenska Kemistsamfundet och arrangeras den 6-10 augusti i Gävle. Syftet med kursen är att ge deltagarna fördjupade kunskaper i experimentellt baserad modern kemi. – När vi fick Landstinget Västernorrlands externa miljöpris 2014 beslutade vi att hela prissumman skulle gå till resestipendier för kemilärare från regionen vilka deltar i den nationella kursen ”Experimentell kemi”, säger Caroline Lindberg, Processum. Det är otroligt roligt att vi på detta sätt kan använda prissumman till något som ligger oss varmt om hjärtat, nämligen att inspirera till ett ökat kemiintresse.

Stipendiet består av att Processum står för resekostnaden för att lärarna ska kunna delta i kursen ”Experimentell kemi” i Gävle. Förhoppningen är att de där ska få inspiration och kunskap i sitt fortsatta lärande. Marianne Nilsson som arbetar på Linneaskolan i Umeå är en av de engagerade stipendiaterna. – Jag blev överraskad av att Processum valt att dela ut två resestipendium där jag får det ena, vilket jag är mycket glad för, berättar Marianne. Mina förväntningar på veckan i Gävle är att få input till min egen undervisning, att det ska hjälpa mig att få fler verktyg och ingångar till ämnet som leder till att jag i min undervisning kan locka och utmana fler elever att utveckla ett större intresse och en ökad förståelse för kemi. 

RISE Processum | Verksamhetsberättelse 2018

Fossilfritt lim och färg – en efterlängtad innovation Under året koordinerade RISE Processum projektet ”Lim och färg” vars syfte var att undersöka vilka fossila komponenter som går att ersätta med biobaserade lösningar i dagens lim- och färgprodukter. Projektet var ett första steg i Vinnovas satsning Utmaningsdriven Innovation, som ger möjlighet att få finansiering i tre steg. Målet är att gå vidare till nästa steg och att de nya fossilfria produkterna kan bli en del i byggandet av västvärldens första helt fossilfria förskola som planeras i Göteborg. Göteborgs stad är en av intressenterna i projektet. Ambitionen att bygga en ny och helt fossilfri förskola, Hoppet, pågår för fullt. Men för att den ska bli verklighet krävs nytänkande. – Vi ser ett stort behov i byggbranschen att få fram färger och limprodukter som är biobaserade och samtidigt har samma kvalitet som dagens produkter, säger Maria Perzon på Bengt Dahlgren, projektledare miljö för Hoppet och deltagare i ”Lim och färg”. Lokalförvaltningen i Göteborgs stad skall till 2021 bygga västvärldens första fossilfria förskola och då behöver alla byggprodukter och processer ställas om till fossilfritt och ha en minimerad klimatpåverkan. Det sitter i väggarna Dagens lim- och färgprodukter är till stor del baserade på komponenter med fossilt ursprung. Syftet med Lim och färg är att kunna ersätta dem med biobaserade alternativ.

FAKTA: I projektets första del ingår Chalmers Industri teknik, Johanneberg Science Park, Västsvenska Kemi- och Material klustret, RISE Processum, RISE och Umeå universitet, industripartners som AkzoNobel, Holmen, Perstorp, SEKAB och Södra samt Bengt Dahlgren AB, Göteborgs Stad Lokalförvalt ningen och Riksbyggen.

– Det är en utmaning att utveckla kostnadseffektiva biobaserade lim- och färgkomponenter, som fungerar i befintliga produktionssystem, säger Kristina Wickholm på Processum, projektledare för Lim och färg. Vårt mål i projektet är att ta fram realiserbara lösningar för fossilfria färger och limmer baserat på skogsråvara. Det här projektet känns speciellt spännande eftersom vi förutom forskningsoch industripartners också har projektdeltagare relaterade till byggande och lokalägande. Förskolan en del i motivationen Projektet är en del i Vinnovas program Utmaningsdriven Innovation, UDI, som är ett trestegsprogram med betoning på att projekten ska utforska, utveckla och genomföra nytänkande lösningar som bidrar till hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Just nu befinner sig projektet Lim och färg i ett inledande steg och har byggt ett starkt konsortium kring idén. En omvärldsanalys kommer att göras liksom preliminär utvärdering utifrån teknisk, ekonomisk och miljömässig potential samt möjlighet till imple mentering. Baserat på utkomsten i det första steget finns sedan möjlighet att ta projektet vidare till nästa steg. – Får vi fortsatt finansiering vill vi i projektet ta fram, komponenter och processer för framtidens biobaserade lim och färg baserade på skogsråvara. För största möjliga miljöeffekt siktar vi på komponenter som kan ersätta fossilbaserade med konkurrenskraftiga biobaserade och där bytet får stor miljöeffekt. Det skulle exempelvis kännas fantastiskt roligt och spännande att utveckla fossilfri färg för att måla den kommande fossilfria förskolan med, avslutar Kristina Wickholm. 

LABSERVICE – NYTT MEDLEMSFÖRETAG I början av 2018 blev Sundsvallsföretaget LabService medlem i RISE Processums intresseförening. LabService tillhandahåller det mesta för labbet och tillverkar också referenslösningar enligt receptur till laboratorier inom alla branscher. LabService är också distributör för den internationella kemikalietillverkaren Honeywell. – Jag såg att ett medlemskap skulle innebära fördelar både för oss och för Processum, berättar Lars Eriksson, delägare på LabService. Det finns en mycket hög kompetensbas hos Processum och jag tror att vi med vår expertis inom kemikalier kommer att kunna ha ett mycket bra utbyte. LabService och Processum har redan sedan tidigare samarbetat i

olika projekt, bland annat Gröna Pro, där målet är att utveckla gröna kemikalier från skog och skogsprodukter. LabService har dessutom pågående samarbeten med andra delar av RISE-koncernen. Ett medlemskap i intresseföreningen ger flera fördelar. Tillgång till kompetenser och utrustning är en, kontaktperson som ger stöd och hjälp när det gäller projekt inom bioraffinaderiområdet med mera. Och Lars på LabService ser redan fördelar med medlemsskapet. – Absolut. Jag har fått bra hjälp när det gäller verifieringar och vissa frågeställningar kring processer som vi arbetar med av David Saitton på Processum som är väldigt duktig. Sen har jag också kontakt med Bengt Aldén nästan varje vecka för det projekt vi samarbetar kring. Det är ju det där nätverket som är viktigt. 

Verksamhetsberättelse 2018 | RISE Processum

Fullskalig täckning med grönlutslam Den hittills största täckningen av gruvavfall där grönslutslam ingått i konstruktionen har gjorts i Svärtträskgruvan i Västerbotten. 8000 ton grönlutslam har använts som en komponent i täckkonstruktionen som ska förhindra läckage av tungmetaller från gruvavfall. En täckmetod som RISE Processum varit med och utvecklat tillsammans med flera andra aktörer. Grönlutslammet är ett restmaterial från massindustrin som till viss del använts som konstruktionsmaterial i egna deponier men i övrigt klassats som avfall. Sedan 2009 har grönlutslammets kemiska och fysikaliska egenskaper undersökts vid Luleå tekniska universitet. En serie samarbetsprojekt har därefter bedrivits hos Processum med målsättningen att hitta en metod för hur en blandning av morän, som finns i gruvornas närhet, och grönslutslam från massaindustrin kan bilda ett tätskikt för täckning av gruvavfall. Utifrån resultat och erfarenheter av forskningen har en vägledning för användande av grönslutslam som täckmaterial producerats. Vägledningen låg till grund när SGU gick ut med en upphandling för att genomföra täckningsarbetet i Svärtträskgruvan. Svärtträskgruvan har under flera år stått utan ägare då de två företag som planerat gruvbrytning gått i konkurs. Scanmining fick först år 2002 tillstånd för gruvverksamhet vid både Svärtträsk och Blaiken i Västerbotten. Zink, bly och guld bröts under en kort period i gruvan men när bolaget gick i konkurs togs gruvan över av Lappland Goldminers. Även de gick i konkurs, dock utan att ha påbörja någon brytning. På området fanns då två dagbrott, upplag av gråberg samt en sedimenteringsbassäng.

Eftersom gruvan läckte tungmetaller, och det inte fanns någon ägare att ställa till svars för det, beviljade Naturvårdsverket 105 miljoner kronor för sanering och återställande av området. Huvudman för saneringen var SGU Sveriges Geologiska Undersökning. SGU gjorde en upphandling för att hitta en entreprenör för uppdraget. I upphandlingen fanns villkoret att bruksanvisningen för grönlutslam som täckmaterial skulle användas vid saneringen. Arbetet förväntas pågå till 2020. Täckningen av gruvavfall har genomförts där leveranser av grönlutslam av önskad kvalitet genomförts framgångsrikt. – Det känns väldigt roligt att utvecklingen av denna metod nu används i fullstor skala för att motverka det miljöproblem som läckande gruvavfall kan utgöra, säger Gunnar Westin, affärsutvecklare Processum. Utvecklingen av metoden är ett bra exempel på när två svenska basindustrier , i det här fallet skogsindustrin och gruvindustrin, i samarbete med återvinningsföretag, entreprenörer, konsulter och akademin tillsammans skapar nytta för alla parter. Den vägledning som vi tillsammans med Boliden, Ragn-Sells, Ecoloop, Luleå tekniska universitet, MTC, Swerock och Ramböll producerat har här använts och visat sig fungera bra i praktiken vilket känns otroligt bra. 

RISE Processum | Verksamhetsberättelse 2018

STYRKEBESKED FÖR NANOCELLULOSA Nanocellulosa är ett hett ämne som forskningsinstitutet RISE valt som ett av sina strategiska områden. Redan idag finns såväl utrustning som expertis i ämnet inom koncernen. RISE Processum i Örnsköldsvik arbetar sedan några år tillbaka på uppskalning av produktionsprocesser för kristallin och bakteriell nanocellulosa. Processum är en del av RISE satsning på nanocellulosa, kompetensplattformen ”Nanocellulosa i hybrida material”, som leds av norska RISE PFI och Kristin Syverud. Hybridmaterial är kompositer av två eller flera beståndsdelar med dimensioner på nanoskala eller molekylär nivå. De kombinerade materia len kan ha extraordinära egenskaper. I RISE kompetensplattform undersöks möjligheterna att använda nanocellulosor i konstgjorda hybridmaterial. Nanocellulosa är en ny, avancerad och biobaserad materialkomponent med ett brett spektrum av både kända och hittills oupptäckta applikationer. Det industriella intresset är högt och industriellt genomförande av nanocellulosateknik har potential att ge betydande bidrag till svenska bioekonomins mål. RISE forskargrupper var bland pionjärerna inom nanocellulosaforskning och står i spetsen för internationell forskning inom produktion, modifiering av och applikationer för nanocel-

lulosa. RISE har unik forskningsinfrastruktur, utöver pilotanläggningarna i Örnsköldsvik för BNC och CNC finns även en unik transportabel CNF-demonstrationsanläggning och laboratorie- och pilotanläggning för CNF. Den internationella forskningen inom nanocellulosa har huvudsakligen handlat om produktionstekniker och specifika tillämp ningar, mindre om att utforska och förstå interaktionerna mellan nanocellulosa och andra materialkomponenter. – En grundläggande förståelse för nanocellulosans egenskaper i samverkan med andra material, kommer att ge RISE en viktig konkurrensfördel, säger Karin Johnson, forskningschef på Processum. Det är nyckeln till att utveckla nya material med specifika materialegenskaper såsom styrka, elektriska egenskaper, magnetiska egenskaper, absorptionsegenskaper och viskoelasticitet. Materialet har många potentiella användningsområden såsom pappers- och

FA KT A: CNC-piloten 2018 Under 2018 har sto ra framsteg gjorts när det gäller pilot anläggningen som Processum bygger i Örn sköldsvik tillsammans med sam arbetsparterna MoRe Res earch, Holmen och Melode a. Tekniken kommer från det isr aeliska företaget Melodea där Holmen är delägare. – Vi har fullt fokus på att få piloten att gå på högsta kapacitet, berättar Karin. Det finns en del processparametrar som fortfarande behöver för bättras, men vi har kört ett antal batcher och det ser lovande ut. Våra företagsp artners har redan kunder som efter frågar CNC så vi hoppas inom kort kunna lev erera med full förmåga.

förpackningsapplikationer, mat, kosmetika, biomedicinska tillämpningar, kompositer, oljefältapplikationer, membran och flexibla skärmar. De flesta ovan nämnda områden utforskas redan av RISE, i samarbete med industri och akademi. Bredden i användningsområdena gör en polyteknisk organisation med mångindu striell orientering, såsom RISE, särskilt lämplig för att bana väg för utvecklingen. 

Unika bakterier skapar ren cellulosa Att bakterier kan skapa fin cellulosa är ingen nyhet. Problemet har tidigare varit att det tar lång tid och kräver dyra tillväxtmedium då bakterierna är väldigt kräsna när det gäller vilket medium de blir serverade. RISE Processum tillsammans med Umeå universitet har nu lyckats lösa flera utmaningar och producerar bakteriell nanocellulosa (BNC) i bioreaktorer i pilotskala. – Det här är en produkt som har stora fördelar, berättar Anders Wallenius, senior forskare vid Processum. BNC är väldigt starkt, det absorberar vatten på ett bra sätt och är biokompatibelt. Det vill säga att BNC skulle kunna vara intressant i applikationer som har med människokroppen att göra, som läkemedel, plåster och proteser, exempelvis blodkärl. BNC har också användningsområden inom till exempel livsmedel-, textil- och förpackningsindustrin. Tillsammans med Umeå universitet och MoRe Research har Processum utvecklat produktionsmetoder för att tillverka bakteriell nanocellulosa på effektivare sätt än tidigare

från en råvara som annars räknas som en lågvärdig restström. Bakteriell nanocellulosa (BNC) skiljer sig från mikrofibrillär nanocellulosa (MNC) och kristallin nanocellulosa (CNC) på så sätt att den inte produceras från cellulosa som härstammar från växter och därför har BNC andra egenskaper. Det går potentiellt att producera ännu starkare material av BNC än de två andra typerna av nanocellulosa då den är mer kristallin och har en hög polymeriseringsgrad. Flera faktorer gör försöken unika. Dels har forskarna använt en lågvärdig restström från massaindustrin som visat sig passa bra för ändamålet. Forskarna har också odlat fram

en egen stam av bakterier som visat sig trivas väldigt bra med sockret från just den restströmmen och dessutom fungerar att odla i omrörda bioreaktorer, vilket också snabbat på processen. – Resultaten så här långt känns väldigt lovande, säger Anders. Vi tror på det här, och planen är att utveckla metoden ytterligare genom optimering och uppskalning. Vi vill också skapa samarbeten med intressenter som har applikationer och material som skulle kunna förbättras med BNC. Vi har redan några på gång, men vi ser stor potential för materialet på många fronter så det finns utrymme för fler. 

Verksamhetsberättelse 2018 | RISE Processum

BUSINESS INNOVATION DAY – UTMANA EXPERTERNA Nya forskningsoch utvecklingsprojekt på gång Det har varit fortsatt högt tryck och stort intresse för RISE Processums FoU-rådsverksamhet. Tolv nya FoU-rådsamarbeten har startats under året med en total projektvolym på över tio miljoner kronor. RISE Processums insatser utgörs av cirka fyra miljoner kronor medan resterade är övriga parters egna insatser. Processums FoU-råd har till uppgift att främja nya idéer till produkter och processer inom bioraffinaderiområdet. 2018 års projekt och samarbeten har involverat såväl medlemsföretag som andra företag och organisationer och ofta även akademi. Antalet aktörer i varje projekt kan variera från 2-3 stycken och uppåt. – Vi strävar efter att bygga våra projekt med kompetens och aktörer längs hela värdekedjan. Våra erfarenheter visar att det behöver finnas ett driv och en nytta för alla aktörer längs kedjan från råvara till slutkund om en god ide ska ha bra förutsättningar att realiseras, berättar Liselotte Uhlir, projektledare Processum och sammanhållande för FoU-rådet. FoU-rådet är och har varit ett viktigt verktyg både för att katalysera bioraffinaderiutvecklingen i regionen och för att utveckla organisationens nätverk genom att attrahera ny kompetens och nya strategiska samverkansparter till klustret. Av de nya FoU-rådsaktiviteter som startas under året kan nämnas koncept för utvärdering av användning av biokol baserat på restmaterial från massaindustrin i nya applikationer, HTC-behandling av bioslam och utvärdering av användningen av de producerade materialet och Single cell protein från underutnyttjad skogsråvara. Där finns också ett par olika projekt som undersöker möjligheterna att tillvarata och använda elfilterstoft. Några samarbeten pågår också som handlar om att rena vatten från microplaster och användning av torrefierad grot vid tillverkning av jord. Bakteriell nanocellulosa är ett nytt spännande område som Processum också satsar inom. Det kan du läsa mer om på sidan 16. Rådet söker ständigt nya förslag till FoU-projekt. Den som har en bra idé kan höra av sig till Processums utvecklingsingenjörer för mer information. 

Några gånger varje år får företag och innovatörer chans att anmäla en utmaning för experter inom allt från IT till kemi och affärsutveckling att svara på. Business Innovation Day (BID) arrangeras av Processum tillsammans med Mittuniversitetet, Fiber Optic Valley och Bizmaker. Utmaningarna kan till exempel handla om något en entreprenör behöver hjälp med för att utveckla sin verksamhet, eller en innovatör som fastnat och behöver hjälp att komma vidare med sin idé. De kan få hjälp av en palett med kompetenser så som forskare inom elektronik, IT, teknisk kemi och fysik, affärsrådgivare och finansieringsstöd, som matchas ihop med de olika utmaningar som skickats in. – Våra experter kan komma med förslag, nya infallsvinklar, idéer, vetenskapliga metoder och tekniska lösningar. Vi kan också förmedla tillgång till unik kompetens genom nationella och internationella kontaktnät av forskare och innovationsaktörer. Genom Business Innovation Day vill vi öka möjligheter till innovation genom samarbeten, skapa nya möten och nyttogöra forskning i skarpa case, säger Bengt Aldén, projektledare på Processum. Det är utmanarens frågor som bestämmer agendan och kompetenssammansättningen för mötet. Inför mötesdagen matchas företagets frågeställningar ihop med lämpliga experter på området med syfte att skapa så bra förutsättningar som möjligt för att hitta de bästa lösningarna på frågorna. Under mötesdagen träffar sedan representanter från företagen experter på plats för att under en timme diskutera olika lösningar på utmaningen i en workshop. Självklart har företagarna möjlighet till full sekretess gällande utmaningar och frågeställningar.  VILL DU VETA MER?

www.businessinnovationday.se

Processum | Verksamhetsberättelse 2018

Flexibelt användande av biomassor i

MOBILE FLIP

Runt om i Europa finns underutnyttjade biomassor. En anledning till att de inte kommer till användning är till exempel att de producerats på små ställen med långt till närmsta industri. EU-projektet Mobile Flip har som syfte att utveckla och demonstrera mobila och flexibla processer för att ta till vara på denna ännu inte använda resurs.

EU-PROJEKT SKAPAR STORA MERVÄRDEN

Intresset för RISE Processum på den globala marknaden ökar hela tiden och med det öppnar sig nya möj lig heter. Omfattande EU-projekt är idag en stor och viktig del av organisationens verksamhet. I samverkan med institut, företag och universitet runt om i Europa arbetar RISE Processum för att hitta hållbara alternativ och skapa förutsättningar för en omställning till bioekonomi. Stora internationella samverkans- och forskningsprojekt skapar också nytta för företag i regionen, då dessa EU-medel hjälper till att växla upp tidigare insatser och projektresultat. Kombinationen av att vara ett regionalt förankrat forskningsnav och del i ett nationellt forskningsinstitut ökar attraktionskraften och möjligheterna att delta i större globala projekt. Dessutom tillgängliggörs den infrastruktur som byggts upp i regionen på ett internationellt plan, vilket skapar ringar på vattnet. Här presenteras ett urval av de internationella projekt som RISE Processum deltagit i under 2018.

Projektet har fokuserat på fem tekniker för att behandla biomassa. Teknikerna producerar antingen en färdig produkt eller ett intermediat som i förlängningen kan användas till att tillverka till exempel drivmedel eller andra kemikalier. Utgångspunkten har varit att belysa möjligheten att öka värdet på avlägset producerad biomassa genom att bygga mobila och/eller flexibla processer. De fem metoderna är pelletering, torrefiering, långsam hydrolys, hydrotermisk förbehandling och karbonisering. Forskningen kring metoderna har flankerats av studier på den affärsmässiga, sociala och miljömässiga hållbarheten i de olika metoderna. Under projektets gång har det byggts demonstrationsanläggningar kopplade till tre av de fem metoderna. RISE Processum har bland annat jobbat med det Estniska företaget BioGold som byggt en mobil anläggning för att producera sockerströmmar genom hydrotermisk förbehandling. En sockerström som RISE Processum sedan studerat med syfte att rena upp och separera ut olika beståndsdelar. Emma Johansson är projektledare för Processum. – Vi har tittat på hur man kan separera och rena upp det socker som produceras genom hydrotermisk förbehandling. Kan man göra det finns stor potential att tillverka högvärdiga produkter. Vi har använt ultra- och nanofiltrering för att studera detta. Projektet startade 2015 och avslutades i årsskiftet 2018/2019. Det finns stor potential i det arbete som utförts enligt Emma. – Inte förvånande är det svårt att separera ut och rena upp socker från de här strömmarna. Vi ser därför gärna att vi får fortsätta framöver, bygga vidare på kontakterna vi fått genom projektet och utveckla ultra- och nanometoden ytterligare och även i relation till vår övriga pilotpark.  V I L L D U V E T A M E R ? www.mobileflip.eu

Verksamhetsberättelse 2018 | RISE Processum

PAPERCHAIN

– kedjor av samarbeten Paperchain är ett omfattande EU-projekt där en rad europeiska länder deltar. Det startade 2017 och pågår i fyra år. RISE Processum ansvarar för två delar av projektet. Paperchain handlar om att utveckla industriella symbioser med papper- och massaindustri som utgångspunkt och med ett fokus på demonstrationsskala. Processums arbete består dels av att utveckla en värde kedja baserad på en biprodukt från pappers- och massaindustrin som via etanolproduktion och syntes av etylklorid går vidare till produktion av cellulosaetern Bermocoll®. Den värdekedja som demonstreras inkluderar även att ta fram en ny kvalitet av vedbaserad cellulosa som är anpassad för cellulosaeterproduktion. Processum arbetar även inom ytterligare ett demonstrationscase som rör en ny tillämpning av grönlutslam. I båda fallen finns potential för nära samarbeten mellan olika industrier. I det första fallet samarbetar tre företag på Domsjö Industriområde; Domsjö Fabriker som producerar lämpliga sidoströmmar för vidareförädling till etanol samt utvecklar en cellulosakvalitet lämplig för produktion av cellulosaetrar. Etanolen går vidare till SEKAB som tillsammans med Processum demonstrerar tillverkning av etylklorid. Nouyron använder etylklorid i tillverkningen av Bermocoll®. Etylklorid har idag endast enstaka tillverkare och transporteras långa sträckor.

– Det är fantastiskt med ett sånt här projekt som innebär en tydlig symbios mellan flera företag inom samma industriområde, där de kan hitta värden tillsammans, säger Gunnar Westin, affärsutvecklare på Processum. Tack vare företagens och Processums pilotparker kan värdekedjan och dess processer demonstreras under realistiska förhållanden och därför kommer projektet också ge relevanta resultat att jobba vidare med. Den andra delen handlar om ett samarbete mellan olika industriområden. Det vill säga skogsindustri, återvinningsföretag och gruvindustri. Processum har i samverkansprojekt tillsammans med hela värdekedjan utvecklat en metod för att använda restmaterial från massaindustrin till att bli en värdefull komponent för gruvindustrin. Grönlutslam som vanligtvis till stor del räknas som avfall kan istället användas till tätskiktskonstruktioner för att täcka gruvavfall. Metoden har redan använts i fullskala och i Paperchain jobbar Processum tillsammans med LTU, Boliden, Ragn-Sells och Ecolopp för att utveckla metoden ytterligare.  V I L L D U V E T A M E R ? www.paperchain.eu

AGROinLOG nära målgång

En demonstrationsanläggning som visar att det går att utvinna bioolja ur exempelvis halm är resultatet av RISE Processums deltagande i det stora EU-projektet AGROinLOG som nu går mot sitt slut. AGROinLOG är ett EU-projekt med tre delområden som alla handlar om att hitta alternativa användningsområden för restströmmar från jordbruket. Halm är en sådan råvara, som det finns gott om i Europa och som skulle kunna användas för till exempel etanoltillverkning. Att hitta en lönsamhet i en sådan process är en av utmaningarna som de svenska parterna Processum tillsammans med olika kompetenser inom RISEkoncernen och Lantmännen Agroetanol fokuserar på. För att processen ska bli lönsam krävs att så mycket som möjligt av råvaran används och det är där Processum kommer in. När etanol tillverkas av halm skapas en restprodukt bestående av lignin. Processums uppdrag är att hitta användningsområden för ligninet och ett effektivt sätt att förädla det. Processum har i det syftet byggt två demonstrationsanläggningar för att med hjälp av processen HTL (hydrotermisk förvätskning) ta fram ligninbaserad bioolja för till exempel biodrivmedel. HTL-processen kan förvätska många olika råvaror, bland annat lignin från halm som i demonstreras i detta projekt. – Vårt mål har hela tiden varit att skapa en kontinuerlig HTL-process eftersom vi anser att den har störst potential att kunna skalas upp till fullskala, berättar Tomas Gustafsson, senior forskare på Processum.

Det är en teknik som funnits sedan tidigare men inte testats i kom mersiell skala. Forskarna på Processum började i liten skala med att bygga en simulerad kontinuerlig process med hjälp av tre reaktorer. Tack vare projektet AGROinLOG har de nu kunnat skala upp processen och byggt en kontinuerlig HTL-anläggning för att ta nästa steg för att ta tillvara restströmmen lignin. Utmaningarna har varit flera. Dels krävs stort säkerhetstänk då processen innebär både väldigt högt tryck och höga temperaturer. Dessutom ska dessa regleras på ett sånt sätt att processen blir säker och håller jämn kvalitet i en pågående process. – AGROinLOG har varit ett väldigt lyckat projekt för de svenska parternas del, säger Tomas Gustafsson. Vi har fått möjlighet att bygga och utveckla en anläggning som nu är redo för att producera bioolja. Samarbetet har varit lyckat då vi tillsammans visat på helheten att det går att nyttja stora delar av råvaran halm som annars skulle komma till sämre nytta. Under 2019 kommer ytterligare tester och produktion att ske i demonstrationsanläggningen innan projektet avslutas och slutrapporteras. V I L L D U V E T A M E R ? agroinlog-h2020.eu

RISE Processum | Verksamhetsberättelse 2018

BIORAFF – MER AV TRÄ I ett gemensamt Interreg SverigeNorge projekt, ”Bioraff – Mer av trä”, har RISE Processum och RISE PFI samarbetat, för att vidareutveckla processer och produkter baserade på trä och industriella restströmmar. Huvudsyftet med Bioraff – Mer av trä var att ta fram och förädla produkter som ingår i bioraffinaderier, både med utgångspunkt i dagens produktionsanläggningar och i helt nya typer av bioraffinaderier. Utvecklingen av dessa nya produkter kan komma att stärka befintligt näringsliv och även skapa nya företag allt baserat på skogsråvara. Projektet innehöll fyra fokusområden. En tyngdpunkt i projektet var proteinframställning från trä till fiskfoder där vi samarbetade med hela värdekedjan. En annan del handlade om att utveckla koncept för hur en bättre lönsamhet kan uppnås genom samproduktion av biodrivmedel och biokemikalier från lignin och pyrolysolja, vilket skulle öka värdet av ett råmaterial som annars ofta slutar som en avfallsström. Projektet har av pyrolysolja tagit fram ett limliknande material. Och till sist har den miljömässiga, tekniska och praktiska potentialen för torrefierat material, så kallad svart pellets, utvärderats. Förbränningsförsök hos Nord Energi i Trøndelag har visat på goda resultat. Detta kan bidra till att fossila bränslen i närvärmecentraler ersätts med lokalt producerat torrefierat material. 

Attraktiva bioraffinaderilösningar i Green Bioraff Solutions År 2018 startade ett samverkansprojekt Green Bioraff Solution (GBS) där Processum arbetar tillsammans med de finska parterna Chydenius och Centra. I GBS är målet att producera plast av mjölksyra och även ta fram aktivt kol gjort på sågspån och fiberslam, båda biprodukter från sågverks- och pappers- och massaindustrin. Projektet ska även ta fram ett tanninbaserat skum för konstruktionsändamål. Green Bioraff Solutions är ett treårigt Interreg Botnia Atlantica-projekt, som startats med syfte att ta fram nya hållbara produkter gjorda av restprodukter från skogsindustrin. Intressenter till projektet är Polarbröd, SEKAB, Sveaskog, ST1, Holmen, Domsjö Fabriker, SCA och UPM. De representerar olika delar av värdekedjan. Projektkonsortiet vill utveckla attraktiva bioraffineringslösningar för Sverige och Finland. Målgrupperna för projektet består av råmaterialleverantörer, sågverk och massa- och pappersindustrin. Men även slutanvändare i form av kompositföretag och byggföretag. De bidrar med värdefull kunskap och material till projektet. Det är sedan länge känt att den långsamma nedbrytningsprocessen av plast är ett miljöproblem samt att den oftast framställs av fossila råvaror som är en ändlig resurs och bidrar till koldioxidutsläpp. En lösning på problemen kan vara en biobaserad och biologiskt nedbrytbar plast. I ett delprojekt kommer sågspån, liksom fiberslam, att via enzymatisk hydrolys, fermentering och kemisk katalys omvandlas till mjölksyra. Den kommer i sin tur att konverteras till PLA som är en återvinningsbar och nedbrytbar bioplast. Miljöfördelar kan också uppnås genom att minska behovet av långdistanstransport av produkter. Ett exempel är att projektet i ett annat delprojekt ska producera aktivt kol med hjälp av råmaterial från den svenska och finska skogen istället för att köpa stora mängder aktivt kol från Sri Lanka. I projektet utvinns tanniner från bark och dessa används för att producera ett tannin baserat skum. En fördel med detta skum är att det har ett högt brandmotstånd som är bra för konstruktionsmaterial. 

Verksamhetsberättelse 2018 | RISE Processum

Fossilfria flygtransporter Sverige är ett föregångsland när det gäller övergången till ett fossilfritt flyg. Även om det är få flyg som idag har bioflygbränsle i tanken är vi långt framme när det handlar om att söka vägar i det arbetet. Energimyndigheten har gett RISE i uppdrag att tillsammans med SAS och Swedavia driva ett innovationskluster för att påskynda omställningen. Klustret ska samla aktörer som vill och kan arbeta för fossilfria flygtransporter; Regioner och branschföreträdare som flygplatser och flygbolag, biobränsleproducenter och affärsutvecklare. Regeringen gav för ett knappt år sedan Energimyndigheten 100 miljoner kronor för att göra det mer attraktivt både att utveckla biobränsle för flyg från svensk skogsråvara och skapa marknaden för det. I uppdraget ingår att utlysa medel för att stödja forskning och utveckling av hållbara biobränslen för flyg samt att inrätta ett innovationskluster som samlar hela värdekedjan och som tar fram en gemensam behovsanalys för att accelerera omställningen till fossilfrihet inom flyget. SAS och Swedavia, som sedan tidigare driver projekt till sammans med RISE, är också med som grundare till innovations klustret, där även RISE Processum ingår. – Skillnaden mot tidigare är att fram till nu har många aktörer jobbat var för sig och mycket har handlat om att ta fram teknik för att klara omställningen, säger Maria Fiskerud, projektledare på RISE som kommer att leda innovationsklustret. Utmaningen idag handlar även om hur vi kan skapa samsyn och utveckla håll-

bara och attraktiva affärsmodeller och tjänster som gör det intressant att investera och satsa på produktion av bioflygbränsle. Därför vill vi ha med oss så många som möjligt med samma mål som oss. De som, inom en inte alltför avlägsen framtid, vill ha ett mer hållbart flyg. Vi måste göra det tillsammans. Startskottet för innovationsklustret var i höstas, men lanseringen är 6 mars i år. De 20 ursprungliga medlemsföretagen har träffats för att påbörja arbetet och förhoppningen är att antalet medlemmar ska mångdubblas under kommande år. En viktig uppgift för klustret blir att ta fram en behovslista, vilket både Energimyndigheten och Näringsdepartementet efterfrågat för att kunna prioritera sina insatser. En lista på vad som behöver hända för att uppnå projektets mål, ett fossilfritt inrikesflyg innan 2030 och samma ambition för utrikesflyget till 2045. – Jag tror att vi måste tänka brett, säger Maria. Att stora och små företag jobbar tillsammans och att vi dessutom är öppna för nya lösningar både vad gäller teknik och marknad, men även hur vi transporterar oss i stort. Där till exempel framtida versioner av elflyg kan leda till helt nya transportlösningar. 

Flygbränsle med hjälp av jästsvamp För att flygtransporterna i framtiden ska kunna bli fossilfria krävs hållbara alternativ till dagens bränslen. Vid RISE Processum pågår just nu ett projekt för att producera ett biobaserat drivmedel ur sågverksrester med hjälp av jästsvamp. Via en sockerplattformsprocess med jästsvampar och en kemisk-katalytisk upparbetning hoppas forskarna vid Processum kunna producera ett biobränsle som har tillräckligt hög kvalitet för att fungera som flygbränsle. Projektet fokuserar på industri-

ellt relevanta och kostnadseffektiva råvaror från restströmmar från svensk skogsråvara bestående av såg- och kutterspån. Projektet ”Flygbränsle från sågverksrester” är precis i startgroparna och exakt hur processen ska se ut, vilka organismer

och material som ska användas, är ännu inte satt. Utmaningen är att få så stort utbyte som möjligt av materialet för att skapa ekonomisk bärighet i produktionen och en produkt med tillräckligt hög kvalitet. 

RISE Processum | Verksamhetsberättelse 2018

AGENDA 2030

– DRIVKRAFT FÖR INNOVATION För första gången har världen gemensamma mål för hållbar utveckling. De 17 globala målen syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. Förutom att tydliggöra vilka mål som måste uppnås för hållbar utveckling på global nivå, är Agenda 2030 också ett viktigt verktyg i det regionala och nationella arbetet. Med finansiering av VINNOVA genomförde RISE Processum under 2018 ett pilotprojekt med syfte att öka kunskapen om Agendan, både internt och i klustret, samt att ta fram en handlingsplan för att tydligare integrera Agenda 2030 i verksamheten. – I vår roll som klustermotor bör vi vara en inspiratör och förebild för arbetet med Agenda 2030, men syftet

med projektet var också att ta tillvara på den kunskap kring Agendan som redan finns i klustret och dela erfarenheter med varandra, säger Frida Niska, som ledde projektet hos Processum. Under året har ett antal utbildningstillfällen och workshops arrangerats och engagemanget har varit stor, både bland medarbetare och i klustret. Det har mynnat ut i ett gediget material, som nu är basen i den handlingsplan som är under framtagning. – Genom Agenda 2030 blir vår uppgift ännu tydligare. För att vi ska nå alla 17 mål på ett globalt plan behövs mer forskning och nya innovativa lösningar. Det blir ytterligare en drivkraft för oss i vårt arbete, säger Frida Niska.  LÄS MER OM DE GLOBALA MÅLEN:

www.globalamalen.se

SCIENCE & INNOVATION DAY För fjärde året arrangerades Science & Innovation Day den 16 oktober i Sundsvall. Konferensen är en mötesplats där forskning, samhälle och näringsliv kan mötas för att diskutera de senaste trenderna, presentera projekt, inspireras av spännande föreläsare och mötas under mer lättsamma former. Det är ett samarrangemang mellan forskningscentren FSCN – Fibre Science and

Communication Network, STC – Sensible Things that Communicate, RISE Processum, Fibre Optic Valley, Åkroken Science Park, Bizmaker och RISE. Årets tema var Transform your business for future challenges. Där stod hur digitali seringen utmanar de traditionella affärsmodellerna och driver utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle i fokus. Moderator för

dagen var Mattias Goldmann, vd på Fores och känd opinionsbildare inom bland annat hållbarhetsfrågor. Föreläsare var bland andra Nyamko Sabuni, hållbarhetschef på ÅF, Sofia Granath från Wireless Cars, Olof Gränström från Gapminder och professor Zong Lin Wang från Georgia Institute of Technology.  www.scienceandinnovationday.se

Verksamhetsberättelse 2018 | RISE Processum

Papper kan ersätta plast

LÄS MER OM PROJEKTET: www.papertoreplaceplastic.se

Ran Duan och Bo Westerlind, forskare och projektledare i Paper to replace plastic.

Paper to replace plastic är ett treårigt utvecklingsprojekt som drivs av RISE Processum i samarbete med Mittuniversitetet i Sundsvall och företag i regionen. Målet med projektet är att ta fram prototyper av föremål där plasten helt eller delvis byts ut mot biobaserade och biologiskt nedbrytbara pappersprodukter. Det forskas idag på bred front för att hitta nya material som ersätter plast. Projektet Paper to replace plastic utgår från befintligt papper som därefter behandlas med kemikalier, till exempel natriumhydroxid och urea, för att skapa pappersprodukter med egenskaper som liknar plast. Bakgrunden till och drivkrafterna i projektet utgörs av miljön och målet att nå ett uthålligt samhälle i balans. – Vi lever i en plastvärld och måste gå mot att hitta nya förnyelsebara material. Vi tror att svensk skogsråvara kan bidra till att ersätta en del av dagens plastprodukter, säger Bo Westerlind, forskare och projektledare vid Processum.

Syftet med Paper to replace plastic är att ta fram prototyper av föremål där plasten helt eller delvis byts ut mot biobaserade och biologiskt nedbrytbara pappersprodukter. Projektet fokuserar på fyra produktområden där tre av dem baseras på ett modifierat papper. 1) Pappersgarn som ersätter syntetiska garner. 2) Profiler för lister där profilen kan vikas ihop eller formas till en viss geometri. 3) 3D-formade material till förpackningar. I område fyra används upplöst cellulosa istället för papper men med liknande kemi för att ytbehandla trä som ersättning för plastfärger.

Paper to replace plastic finansieras av Europeiska utvecklingsfonden och Region Västernorrland och är ett samarbete mellan Processum och forskare på centrumbildningen FSCN på Mittuniversitetet, där man studerar upplösning och regenerering/koagulering av cellulosa så att det antar plastliknande egenskaper. Projektet är även nära förankrat i det regionala näringslivet då SCA, Nouryon och HL-Display, ELBY Produkter och EdvardssonsTrä ingår som projektpartners. SCA och Nouryon finns även med som finansiärer. För att påskynda implementeringen av forskningsresultat samarbetar projektet med små och medelstora företag (SMF) i regionen, för att utveckla nya produkter och användningsområden. Till projektet har man även knutit designers och studenter som kan bidra med nya idéer och appliceringsområden. Projektet startade den 1 april 2017 och löper fram till 31 mars 2020. 

TRE MINUTER I BLICKFÅNGET Filmen ”Framtidens fiskar växer på träd” som producerades som en del i Aftonbladets TV-serie Framtidslandet blev en succé. I filmen berättar Björn Alriksson från RISE Processum om Single Cell-projektet som handlar om att förvandla skogsråvara till fiskfoder. Och filmen har fått stort genomslag med över 200.000 visningar. Filmserien Framtidslandet kom till som ett resultatet av samarbetet N6-initiativet, ett nätverk mellan sex av de större kommunerna i norra Sverige och Aftonbladet. N6-initiativets ambition är att

nyansera en, som de ser det, stereotyp bild av norra Sverige. De vill berätta om en expansiv och attraktiv region med mycket innovation, tekniktäthet och kreativitet. Det görs bland annat genom att samla fakta och sedan presentera fakta i olika medieformer och vid olika event. Serien Framtidslandet är en del i det arbetet. 

RISE Processum | Verksamhetsberättelse 2018 Produktion: Devocy Communication, 2019

-medlemsföretagen

RISE Processum AB Box 70, SE-891 22 Örnsköldsvik Phone: +46 10 516 67 50 | info@processum.se forename.surname@processum.se | www.processum.se