Throwback. Plus en upp

#Throwback

Tre viktiga framgångar i arbetet för djuren – och en tillbakablick på de första lokalavdelningarna.

av Peter Nilsson

61

år sedan Organisationen växer ut i landet Mot slutet av 50-talet började Djurens Rätt få sina första lokala verksamheter. Den första såg dagens ljus i Motala 1959 och året därefter tillkom inte mindre än fyra till: i Strängnäs, Halmstad, Norrköping och västra Värmland. I samband med detta togs det också fram en vägledning för det lokala arbetet, där betydelsen av det arbete som kan utföras i lokalavdelningarna framhölls. Detsamma gäller förstås i dag!

Kor får rätt att komma ut

Fredagen den 27 maj 1988 antogs en ny djurskyddslag i Sverige. Bland annat fick kor rätt till bete utomhus. ”Utomhusvistelse ger korna möjlighet till naturligt beteende och ökar deras välbefinnande” skrev Tidningen Djurens Rätt 1/1988. Men den 18 mars 2020 debatterades ett förslag i riksdagen om att slopa beteskravet – ett stort steg bakåt i utvecklingen. Djurens Rätt kritiserade detta förslag i tidningen Altinget, bland annat.

32

år sedan

19

år sedan Slutet för rävfarmning i Sverige Den 1 januari 2001 skärptes kraven för hur rävar på pälsdjursfarmer ska hållas i Sverige. Enligt en ny formulering i lagtexten skulle rävar på farmerna kunna umgås, röra sig över stora ytor och gräva. ”Som alla vet är det inga rävar på svenska farmer som har det så” konstaterades det i Tidningen Djurens Rätt 1/2001. Trots att det inte fanns ett uttryckligt förbud så innebar lagändringen att rävfarmningen upphörde samma år.

Försök på människoapor förbjuds 2003 fattades beslut om nya föreskrifter för användningen av djur i försök. I samband med detta förbjöds djurförsök på människoapor i Sverige. Djurens Rätt, som varit drivande i att stoppa experimenten på våra närmaste släktingar, firade beslutet som en viktig delseger. I Tidningen Djurens Rätt 2–3/2003 fanns förhoppningar om det skulle bli ”ett första steg mot att utsträcka moraliska och juridiska rättigheter till fler djur”.

17

år sedan

Hallå där, Staffan Persson! Ansvarig för djurförsöksfrågor på Djurens Rätt

Ni har lämnat in en skrivelse om djurfria forskningsmetoder till Utbildningsdepartementet. Varför då? ‒Regeringen lämnar varje mandatperiod en proposition till riksdagen om den forskningspolitiska inriktningen de kommande åren. Nästa ska lämnas hösten 2020. I skrivelsen lämnas förslag om arbetet med 3R eftersom det behöver vara en del av forskningspolitiken.

Den innehåller fem förslag.

Vilket är inom räckhåll? ‒Sveriges 3R-center är finansierat till och med år 2020, därför behöver det fattas beslut om finansiering innan årets slut.

Ni skriver att "Sverige kan ta en ledande roll inom utvecklingen av djurfria forskningsmetoder”. Hur? ‒Enligt 2016 års forskningsproposition är målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer. Satsningarna ska leda till samhällets utveckling och svara mot de samhällsutmaningar vi står inför, såsom EU:s mål om att ersätta alla försök på levande djur så snart det är vetenskapligt möjligt. Trots att forskningen i Sverige inte har rimliga förutsättningar för arbetet med att utveckla djurfria forskningsmetoder visar resultatet av deras arbete att svensk forskning verkligen kan. I Tidningen Djurens Rätt 1/2018 ges exempel på det.