Svansjรถn och ballerinan Nawid Akhgar
Svansjön och ballerinan
Författaren: Nawid Akhgar Titel: Svansjön och ballerinan Utgivare: Roshalat Distribution: Vänskapsvägen 33 112 65 Stockholm ISBN: 978-91-979395-1-5
När hon går förbi känner jag smärtan av de gröna knoppar som brister. Hennes långa kjol smeker den blöta gräset och doften av flygande fjärilars behag från hennes hår ändrar minnesbilder i förgårdens liv .
En doft som lever bakom vedboden där rödhaken varje år bygger sitt bo. en doft av brännässlor ,skogsbärens andetag och granris
När hon går förbi liljekonvaljer samlar sig till en bukett och mormors glädjeiver dukar kaffebordet. och en vas till hennes samlade känslor. Jag sitter under körsbärsträdet och inspireras av hennes struttande gång till en dikt jag kommer att skriva i morgon.
Vänta inte på att månen ska fackla och visa vägen i den mörka, skuggiga skogsvägen.
gå efter poeten i de smala stigar när vulkanens utbrott är dagens fakta. Vad du behöver bära med dig är en bild av svanen som bjuder månen på en vals på den klara vattenytan och laxen som leker nära det höga vattenfallet. Gå efter arbetsmyror för att bygga en stuga mitt i skogen med många gångar och lekrum för dina kärleksfantasier.
Släpp känslan av det växande gräset under dina fötter ända upp till dina hårstrån låt våren krypa under huden vänta inte att solen ska skina värm upp din kropp med din käras fingertoppars andetag vänta inte på poetens verser om vulkaniska känslor visa hur outtröttligt duvan smeker sin käraste. Vänta inte på poetiska verser Verserna skapas när du lägger dina läppar på mina.
Kom fort som vinden
som aldrig stannar på den klara vattenytan när vågorna följsamt hand i hand susar barfota på havsytan
kom fort som vinden.
Kom fort som vinden som ivrigt
försöker nå kusten för att gömma sig i hennes mjuka behag kom fort som vinden.
Kom fort som vinden med seglande vågor i floder och bäckar för att nå det mjuka härliga haviska njutningsbarhetens gudomlighet kom fort som vinden.
Kom fort som vinden för att stillsamt nära kärlekens vattenfall på grönskade ängsmarker vila dig långsamt som den breda morgondimman på kristalliserade känslomarker kom fort som vinden.
Dina tankar och sköna känslor Har fallit samman Liksom stormen och vågorna. Dina tankar och sköna känslor Har fallit samman Liksom fjärilens vingar och vindens axlar.
Dina tankar och sköna känslor Har fallit samman Liksom körsbärs blommors tusen blad Och krypande vår dofts drag under hudens behag. Dina tankar och sköna känslor Har fallit samman Liksom dina känsliga fingrar När de glider över mina.
Dina tankar och sköna känslor Har fallit samman Liksom svanen På den klara vattenytan Nära gamla stans gränder. Dina tankar och sköna känslor Har fallit samman Liksom den kyss frö på dina läppar och mina Som fick regndroppens kärleks blött Dina tankar och mina känslor Har fallit samman Liksom mina dikter och dina känslor När dina fjärils tankar pirar i magern. Dina känslor och mina tankar har fallit samman För att du skriver som en bättre poet.
Fråga konsten
hur fjärilens drömmar i samspel med flygande vingar över flammande hettan
föder fram min poesi? Fråga enkelt fråga hur gräsets livslust suger eldens kärna ur solens kropp. Fråga enkelt
fråga hur regnets runda bröstdroppar lekande i luftens vida bröstkorg i skyfallande form eller i duggregn är resultatet av
ett spel mellan havet och solelden. Fråga enkelt fråga om kärlekens lysande hjärta är syskonbarn till den glödande hettan? Fråga enkelt fråga hur ska man närma sig värmen utan att bränna sig i elden? Fråga enkelt.
Jag tillät kaprifolen växa på vänstra sidan av mitt sovrumsfönster. Fönstrets hopp är att hon inte växer över hans glasklara syn
Höj blicken titta in bakåt. Se springande floder med tusen fötter På vassa stenar.
Titta inte bakåt tänk på den lilla fisken från grådammensdag som nådde havet. Höj blicken generös klättra upp på din egen höjd jämför dig med bärrika svartvinbärsbusken som skänker sina bärfyllda grenar till koltrasten.
Titta inte bakåt tänk på de flygande fåglar som passerar korrupta landskap flodigt. Snart ser du månflickan hand i hand med en stjärna som lyser ovanför din höga höjd
klättra upp på din höga topp titta inte bakåt.
Doften av den nyklippta gräsmattan i samharmoni med skogsdoftens brännässlor påminde mig om poeten som frågade nattens osynliga ögonlock som inte öppnades mot det doftkänsliga fönsterhjärtat varför blir man poet?
Den blodröda fjärilen som flaxande över veteåkerns själar spred poetiska bilder i hungersnödiga kroppars synfält. Vindens händer skakar poetens blomrika tillvaro och honungsbin samlar poetiska stoft av regnandets sötma till samhällets larvers välbefinnande.
Hon stod framför händelsen när den knackade på dörren en febrig kropp en kärleksfull själ försvann mellan två evigheter födelsen och döden. Hon står med sitt lång doftande hår och fjärilar bland västvindar susade barfota i bredd och sprang på vågornas skvalp för att nå det förgångna någonting hade gott förlorat någonting växte inom mig. Hon sa: Döden, precis som ett barn, måste vårdas ömt någonting växte inom mig liksom månskenets stjärnhimmel i det nattliga mörkret mellan två evigheter kärlek och hat.
Om evigheten vore en stund lång för kärleken vill jag leva tusen år. Om evigheten på mina läppar vore den stunden lång vill jag uppleva tusen nattliga kyssar på månens läppar. Om döden vore den slutliga stunden för livets låga vill jag uppleva kärleken som växer inom mig som den eviga solvärmen i alla mina vinterkalla dagar. Hon stod framför händelsen när månens lekande barnfötter dansade på Klarasjöns lyckan.
Kom nära mig
kära mig med två enkla noter
och en visa. Känn mina fingertoppars andetag på dina bultande bröstvårtor. Lära mig molnets generösa skyfall på blommornas blad
i känslornas ökentörstens snålhet.
Kom nära mig kära mig med två enkla noter och en visa när hundens förälskelsemoment
fryser till 12 timmars egenmäktigt handlande.
Klockan står tre gånger på natten Zigenarflickan med sin långa kjol ropar och säljer Grillspett och spand (1) Det onda ögat kommer att låta som spand på glödande eld Zigenarflickan ropar efter hungertörstens kärlekskyssar hon varnar för onda ögat när klockan slår tre gånger på natten. 1 Sepand är en margisk ört, ett frö som enligt traditionens vidskepelse strös över glödande eld för att skydda individen från det onda ögat. Spand på glödande eld låter explosiv som ett mindre fyrverkeri.
I vredens ögonblick när världen rasade och förbannelsen var ett faktum var det dina mjuka bröst som påminde mig om hur man hittar utvägen. Med andra ord dina underbara rörelser i obarmhärtighetens moment multiplicerades med dina ögon sköna blå och ersatte de hårda orden i min poesi. Poeten sa: Gör inte livet vardagligt när jag är kär.
Skildra livets hjärtslag Vilja, lyssna , göra, höra i älskogsyran.
Låt oss leva under det glamorösa månskenet glöm bort subtraktionen. Addera alla mjuka ord Med dina läppar multiplicera dem med dina bröst och ge mig en tonsatt dikt som räddar mig ur denna trånga passage. Gör inte livet vardagligt när jag är kär.
När hon kom till gården klev hennes aura före henne in. Gasellens vilda löp på mina känslor och hundarnas skall på tämjas löp. Hon tog av sig plagg efter plagg i 12 timmars ostadiga regnande sköljde skogen sin kropp.
Dammarna fylldes med molnets nektar och blomknopparna brast av regnkärlekens översvämningar. När hon lämnade gården och gick med sin struttande gång Gasellen axlade huvudet på hundens fidelitet
.
På Alla Hjärtans Dag i de kalla vinter dagar mina läppar kysstes av en flicka som jag inte kände tidigare. Hon kom fram tog min hand tittade i mina ögon och sa: Främling! behåll detta kyssfrö tills jag kommer tillbaka.
Jag såg en fågel flyga i det vida blå
Kyssblomman växte till ett trädgårdsland på mina vinterkallat läppar. På vårkanten såg jag en fågel från det vida blå landa i trädgårdslandet och grenarna erbjöd sina kroppar till henne för att bygga ett bo.
När du går med mig ta min hand jag vill känna fågelflygande känslan i mina fingertoppars andetag.
När du går med mig ta min hand jag vill förlora den brinnande ångestladdade längtan på min handflata.
När du går med mig ta min hand jag vill känna hjärtats pulsslag i mitt himmelska känsloliv. När du går med mig ta min hand jag vill föreviga din kärlek i varje steg vi tar på promenadvägens långa livsharmoni ta min hand.
Vad är jag för dig? En liten ros i en ensam vas? En liten kyss i en av stans gamla gränder? Blott kanske en smärta i längtans febriga tillvaro? Vad är jag för dig? En liten suck i den förgångna lyckan? Ett minne i sommargräsets fuktiga läppar? En visa i dina melodiska strängar? Ett hopp på poetens käraste verser?
Vad är jag för dig? En pirr i duvans strupe i smeknings moment?
En evighets stund i förälskelsens älskogsyra? Ett skratt, några tårar ? En dröm i en sömnlös natt En stjärna på mitt sovrumsfönster Vad är jag för dig?
En fågelsång i instängdhetens tillvaro? En mor En far En man, fru En älskarinna, älskare
Om inte en kärlek på Alla Hjärtans Dag.
När man blir kär råder tystnaden små njutningar små rörelser orden det mesta blir osagt det mesta blir ogjort haglande regnkyssar på läpparnas kärleksvisor.
Kvittrande känslofåglar hoppande på grenar i kurragömmalekar på tidens träd och buskar.
Tangon är förspelet elden är dansens längd i livets bädd den dansar bäst i längden som har lekt mest i bädden när man är kär. Varsamma själens ömhet bäddar sig nära bröstens mjukhet. Det mesta som blir osagt i njutningarnas närvaro förvandlas till poesi.
Om det vore en dag du kunde få tusen dagar men kom inte tillbaka men insikt till kärleken.
Om det vore idag säg ! kärleken bör inte gå till Salo halens insikts handel Min kära! lägg din hetta kind mot min smälta bort insikts isen på nolltid. Kärlekskyssars glödande hettan tål inte isbergens insikt över sig. Insikt köper och säljer för att få vinst kärleken lägger sitt hjärta på handflatan för att se ditt ansikte i månens klasklara ytan för en sekund.
Min kära! lägg dina läppar på rinnande vårfloder och sända kyssar till fiskarna i havet där stjärnorna plockar sina dans partner gratis på vatten ytan. Köp inte bär från hjortron busken grenarna erbjuder gratis smak utan insikt Kom fort som vinden som aldrig stannar över is hala insikts vägar kom fort till duvorna med en kärlekskvist i handen och en kärleks vissa i läpparna. i en värld som duvan säljes i Salo halen för bättre insikt Kom for som vinden.
När hon sa att hon älskar mig
lade hon en jordgubbe i sin mun och så fick jag kyssa hälften. Jag lade min hand på hennes nakna bröst.
Det blöta molnet gömde sitt ansikte i sommarängen och vågorna kysste strandens läppar. Svanen dansade ultraviolett bortom horisonten.
Det gråkalla vinterhalvåret kom och gick sommaren var nära. När jordgubbarna var mogna fick jag inte smaka någon Skatan med sina ungar var morgonpigga När jag tog regnbågen i min hand för att vattna trädgården med erbjöd solen mig ljushastighetens pil. Spågumman hade sagt att trädgårdens hjärta var måltavlan.
Om du frågar mig var i min trädgård det doftar bäst väljer jag gärna körsbärsträden. Nej förlåt vinbärsbuskarna nej ,nej förlåt duvslaget kanske, hästhagen.
På kvällstiden hos den gamla kaprifolen ähh! jag vet inte jag går mest till vedboden.
Några berusade honungsbin
kraschlandade på samhället. Bevakningsgardister frågade: Var har ni varit?
Vad har ni druckit? Lärkan sjöng
med en tydlig röst i ett harmonisk samspel mellan den virvlande forsen och den kommande våren. Vem har råd att vara nykter
när knopparna lämnar sina underbara kroppar i solens händer.
Vem har råd att vara nykter i den annalkande våren när glädjeiver i kärleksvin berusar i tidens ådror? Vem har råd att satsa på den ljudlösa ensamhetens nykterhet när moderjorden berusa sig med molnets skyfall och erbjuder marken färggranna blommor Vem har råd att vara nykter i den annalkande våren?
Kon är bäst att sprida lugnet duvor är bäst att lära smekningar träden är bäst att låta fågeln bygga bo i du är bäst att någon bli kär i.
Svansjön och ballerinan i samspel med stjärnfallsnattens älskogsyra nära gamla stans klara vattenyta smekte fiskarna med ögonen dansade med fingertoppars melodier och kysste med en smak av hjortron och röda vinbärsgott. Hennes flygande fjärils dofter rann i tidens ådror när jag stod framför vattnet nära gamla stans gränder.
Spridande smak av röda vinbär och hjortron förvandlade till behaglig livslust Kärlekens översvämningar i gränder var ett faktum när skyfallände kyssar blötte ner första kyssen. Zigenareflickan sa: regnets fösta droppe på läpparna är ett gott tecken på en frodigt haglande förälskelsedans med ballerinans fingertoppar nära Svansjön.
Om att lukta vore en rädsla. Om att smaka vore en rädsla. Om att känna vore en rädsla om att älska vore en rädsla säg till poeten när poesin sköna bröst mjuka ord skulle rinna flodigt mellan det förbjudna rädslan och den modiga fågelsången?
Morgon pigga koltrasten står på morgon barrikaden med god morgon sång på näbben och en skön dröm i ryggsäckens drömsköna älskogsyran. Lova koltrasten som sjunger inom dig Poesi konstens hemliga källor älskogsyra . lammen letar sig försiktig fram och släcker kärlekströsten sin från hemliga källan.
Översvämningarna var ett faktum hårdast drabbades myrornas sovrum.
Kanariefågelns vänskap med rödhaken sattes i brand bakom vedboden.
Den skapade kärlekshistorien blev naturharmonika orkester av såg och visor i hela trädgården. Smultron och björnbärsbusken tillsammans med röda och vita vinbär hand i hand med blåbär och svarta vinbär gröna krusbär bildade ultravioletta regnbågsforsen från vänskapshimmeln till kärleksflodens rinnande historia.
Jag skrev: Sädesärlan satte sig på en gren av sitt eget tålamod. Hon bli sur och påpekade att sädesärlan sitter aldrig på en gren. Hon kände sig besviken. Min blåklocka gick till skogen för att hämta lite fågelsång.
Jag saknar din närhet
din ömhet, dina fågelkvittrande smekande ord dina haglande tårar
som fuktar min själ, min vardag. Jag saknar dina haviska ögon som rinner flödigt i min bägarefull. Jag vill komma nära dig
dit där din diamantljusa frihet slår rekord med fågelns höjd. Jag saknar dina mjuka styva bröst i min poesi dina fingrar på smekningsprofilen
och dina läppar
på kyssflodens rinnande ådror. Kom nära mig kära mig dit där bibliotekariens samlade kärleksord blir en näve foder, mat åt brevduvorna.
Kom nära mig kära mig lägg dina mjuka bröst på kinden min låt de andas i det fria nära månskenets lekande fötter på klara sjöns dansande vågor. Kom med din diamantljusa frihet.
Kärlekspassion var en fågel som flög mellan ensamhets rädsla och glädjeivers samvaro när hjortronbuskarna var bärfyllda. Le! min kära le! tiden är knapp om kärleken är borta kärlekspassion var en groda som andades som en fågel och simmade som en fisk när eldsvådan brände ner insiktskänslan i stans gamla gränder. Le! min kära le! Tiden är knappt om kärleken är borta
Kärlekspassion var en stjärna som i form av en droppe hoppade på första kyssen rann som en flod i hjärtat och bildade en trädgårdskänsla i din kropp, i min. Le! min kära le Tiden är knappt om kärleken är borta Påverkan var inifrån nej förlåt uppifrån nej, nej det var fel påverkan var en historisk längtan liksom skratt, smil när zigenarflickan räknade dem på dina läppar. Skratta min kära, le! Tiden är knapp om kärleken är borta.
När det blir natt droppfloden rinner igen från gamla stan i min febriga kropp och ropar ditt namn . Minnenas blöta kinder och haglande regnkyssar från månens frånvaro drar sig på sovrumsfönstret och återvänder till smala gränder för att fukta sig med en doft av en droppe uppifrån när månen gömmer sitt ansikte under de svarta molnens närvaro. Jag såg en flickas aura som stod vid den smala gränden och ropade efter den tappade fågeln. Jag såg en spelman med sitt dragspel och regnets melodi som samlade sig i hans skål
När jag återvände till gården Smekte duvan sin käraste och sa: Jag vill att du ska leva fri och lycklig förlåt om jag störde dig med mina känslor jag var bara poet jag menade inget illa jag ska inte störa dig mera jag har tillräckligt ont i bröstet för de tusentals fåglar som vill spela sina kärleksvisor på mina strängar jag kände aldrig så förr jag flyger till andra sidan horisonten för att du inte ska känna dig påverkad av mina känslosmekningar räkna med mig som en vän, i det rofyllda boet för den stund du vill återvända till du var och är den finaste blomma som nånsin blommade i min trädgårds kropp duvan flög till andra sidan horisonten.
Sommaren är här bland jordgubbsplantor under vinbärsbusken bland dofter av brännässlor och melon smak. Igår satte skadade duvan på en gren av smärtan och luktade på kaprifolen som står i full blom vid sidan om sovrumsfönstret. Den blinda ormen vägrade döda duvungen själpaddan tonsatte ormens krypande rörelser framför duvungens stolthets reaktion.
När klockan slog tre gånger på natten stjärnornas lekfullhet hade tagit min sömn med sig då tänkte jag om äppelträdet få 5 kilo äpple och vinbärsbuskarna 2 kilo bär kan jag sälja dem. och köpa istället en vacker frökenring till duvhonan brutna ben som krokade med grann bilen ifjol så glömmer hon sin haltande ben när hon går förbi duv pojken.
Om du vill se hur jag byggde min tr채dg책rdsdamm bli k채r i v책rkanten.
Paradisets första Dam släppte sina bröstduvor till regnbågens bultande fingertoppar dit där mötesplatsen inte är en illusion. Tusen stjärnfall för ditt ljustörstiga hjärta en regndropp på mina eldiga läppar. Skräm mig inte med översvämningar
när regnet renar järnytor i kvinnorörelsens grundbok
Kom och dansa med månen när hennes frihet slår rekord i duvans flygande höjd slår rekord med mannens allmänna höjd uppfattning.
Kom och dansa med månen paradisets första dam har släppt sina bröstduvor till regnbågen kom och dansa med månen.
Sorgens f책nge bad nyckelpigan befria henne.
I en rundresa sökte jag dina klara haviska ögon du stod framför händelsen händerna fulla av liljekonvaljer jag ropade högt Fråga tusenfotingen kan den låna mig ett par fötter? Tusenfotingen frågade: du har ju fötter själv vad ska du med ännu ett par till?
Jag ropade högt jag ska gå
ett varv till runt månen för att hitta min käraste jag orkar inte bära masken inom mig masken vill också följa med.
Jag vaknade ur drömmen det var sant masken som låg och sov inom mig hade vaknat till kärlek han vill ha ett par fötter
för att inte gå kärleken krypande till mötes.
Jag undrar, vem är du? en fjäril? en svan? själva klara sjön? kanske en liten kyss i någon av Stockholms gator? eller ett litet famntag i gamla stans trånga gränder?
Jag undrar, vem är du? är du en droppe från himmelen när första blomkyssen ska lägga sig på läpparna. Jag undrar, vem är du? som tog med dig min nattsömn och släppte flygande fjärilar
i min mage bland i den nattliga himmelens mörker? Jag undrar, vem är du? som tog min frid släppte mig i en tät dimma i en korsning utan att veta med en kropp som ligger och vrider sig i feberkramper? Jag brukar längta efter att vara älskad Just nu undrar jag om du kan vara Längtan? Vem är du egentligen? Heter du kärleksiver utan suck ? eller är du Den Käraste som jag väntade på utan hopp?
Är du den poet som har klivit rakt in i mig och tränger ut poesin från mina fingertoppar? Den poet som seglar från forsen in i floden? eller någon som bor i mitt hjärtats gränd? Jag brukar ha lätt att älska just nu längtar jag efter att explodera jag brukar tycka, tänka, ha åsikter om det mesta Just nu är det som om någon dragit ur kontakten Kan ni säga mig varför jag känner mig så? jag undrar, vem är jag egentligen en fjäril? en svan? en liten fågelsång eller en kärlekskyss i gamla stans gränder?
Idag liknar jag mest en droppe från himmelen på kärlekstörstiga kyssar.
Rosen dansade på solens silveraktiga fingrar och vågornas bultande hjärta öppnade dialog med stranden Ljusets istappar hängde på havets hals om minnebilder i spärrade momenten drog sitt bröst på jorden. Långt bort i den osynliga horisonten sitter ett namn med blå ögon i en båt spelar och seglar över det spärrade momentet i det blå minnet
Jag lägger en spegel framför dig och en bild av ett hjärta i min handflata Månen kommer att lysa på ditt hjärta. Du ser ditt ansikte på klara sjöns glänsande yta när du tittar in i mina ögon En spegelbild på mitt sovrumsfönster när månskenets smekningsmoment hand i hand med en lekande stjärna tar min sömn med sig. Klockan slår tre gånger på natten när du ser ditt ansikte under månens nattliga smekningar.
När jag föddes var jag redan vuxen. När jag föddes följde hennes aura med mig omringade mig visste om mig kunde mig kände mig utantill mina steg mina tårar min glädje sorg.
När jag föddes var jag redan vuxen hon var med mig jag visste redan hur hennes läppar smakar visste jag var ska jag leta efter mina mjuka ord och dofternas dofters behag. hon hade två ljuvliga bröst min poesi hade sköna sömn kuddar hon hade ett par haviska ögon mina grodsånger hade simfärdigheters konst hon hade sensuella läppar jag tycker om smultron med grädde Så sa daggdropparnas kyss till akvilejan när duvbogården var i fullblom. att vardagligheten stör min konst.
Ingen kan se bubblan när källan har sinat. Ingen talar skogsgrönt när alla ser tillvaron grått. Ingen talar om vågade kärleks vågor när havets mod har torkat till botten.
Ingen talar om tuppens flygförmåga på känslofälten när hönsen har förlorat sina historiska kärleksvingar ingen talar om dina känslor när jag försvinner utan din aura i det mörka skogen ingen talar om kärleken.
Månen sa till Adam: Släpp loss! hon ska dansa nära klara sjöns skvalpande melodier. Doften av hennes närvaro fyllde paradisets gamla gränder när hon släppte sina fjärilkyssar mot aftonstjärnan.
Månen sa till Adam: Släpp loss! hon ska finna frihetsrörelsens första akt i sin kropp hon ska befria sina fågelhoppande bröst från instängdhetens bröstkorg. Månen sa till Adam: Äpplet och vetet valde att inte växa här ormen har förflyttat sig. Släpp loss! Eva, är paradisets första dam.
När jag klippte gräsmattan igår såg jag inte att grannens var grönare. Först såg jag henne inte hon låg på gräsmattan med stängda ögon och hennes styva nakna bröst lekte i solens guldaktiga fingertoppar . Jag såg inte att grannens gräsmatta var grönare.
Hon låg på gräsmattan slöt sina ögon den förbannade svartmyran smekte hennes nakna lår och närmade sig njutbarhetens höjdpunkter. Jag såg inte att grannens gräsmatta var grönare
Hon lade sig på magen och hennes väldoftande långa hår blänkte under solens silveraktiga spel. Jag såg inte att grannens gräsmatta var grönare. Hennes älskare med sitt långa krulliga hår kom barfota på gräsmattan och bjöd henne på en gudomlig, färgad drink och blev berusad av hennes hungertörstiga kyssar.
Jag såg inte att grannens gräsmatta var grönare hennes älskare orsakade solförmörkelsen i mina ögon därför såg jag inte att grannens gräsmatta var grönare.
Den grodan som bor under den platta stenen i min trädgårdsdamm tröttnade på
stjärnor som badade i dammen
varje kväll och följde med månen hem.
Igår bjöd han granngrodan i dammen på en simtur. Några stjärnskott hoppade runt dammen och sökte uppmärksamhet granngrodan brydde sig inte om det med undervattensdykningar hade hon roligast med grodan.
Den grå trista trädgården ropade till trädgårdsmästaren jag har en dröm jag har en längtan jag vill bli en riktig trädgård. Jag vill ha frö och lökar träd och buskar för att frodigt och fruktigt i en förälskelse med löjtnantshjärta födda röda lupiner och vita pioner rosor och tulpaner.
Trädgårdsmästaren saknade pengar och lagen att knycka blommor förbjudits han bjöd in grannflickan till sin trädgård och planterade i stället i hela trädgården Pussar och kramar kyssar och skratt danser och lek sent på kvällen grannflicka bjud honom till sin egen trädgård trädgårdsmästare passade på och knyckte
hennes kärlek och planterade den under sitt eget hjärtegulliga buskage åren efter hela trädgården var färggrann och frodig. samlade resultat: Kärlekslagar bör rådas och ingenting annat att knycka blommor från granngården för trädgårdens trivsel är tillåtet.
Den stora hönsgården med många producerande hönor och försörjande tuppar var en idealgård om de hade kunnat behärska konkurrensen. Därför ersatte jag hönsgården med duvbogården. Brevduvorna i smekningsprocesser mildare betonar kärlekens tålamod och bäst njuter av långvariga smekningar till skillnad från tuppaktiga beteenden.
Den kärleks konkurrens som finns bland tuppar att äga fler honor är sällsynta mellan duvhanar. En av orsakerna till mindre kärlekskonflikter bland brevduvor är girighet om äganderätten av hönor begränsas i monogama förhållanden .
Det kalla vintervädret hennes dansfamn nära brasan rinnande vinet från kärleksyrans urhistoria rann i mina ådror, flödigt forsande på hennes läppar. Hennes ljuvliga bröst och månens silveraktiga fingrar på stjärnans halsband påminde mig om röda vinbärssmak i stans gamla gränder när månen för första gången lade sina läppar på klarar vattnets kyssbräda under det nattliga månskenet. Hon dansade nära brasan när vinterkalla vädret susade i bredden i våra skogar och marker.
Det är mörkt igen både inom mig och utomhus härfågeln ekar i skogen. Jag tittar på sovrumsfönstret glasklara ansikte som månen outtröttligt smeker nattligen. Jag frågade fönstret hur är det möjligt att vara bjuden på kysskalas så ofta? Fönstret öppnade vänstra armen Jag flög ut genom sovrumsfönstret, till stjärnornas kysskalas.
När jag landade nära månen stjärnskotten bjöd mig på en rundtur runt jorden.
Då ,såg jag hur alla glasklara fönster tvättade sina inre och yttre med månskenets läppar. Trött och sömning kom jag tillbaka till mitt sovrum
Dina bröst Mina poetiska verser Dina läppar Den himmelska lustgården. Min hårda mjukhet Din mjuka hårdhet Min potentiella närvaro Din sensuella tillvaro. Din harmoni Mina melodier Mina fingertoppar Dina strängar Månens nattliga rörelse på din hud Pirrens darrande känsla i min mage Blixtens slående styrka Molnens rinnande forsar.
Dina kyssar stans gamla gränder. Dina bröst mina mjuka verser så som din närvaro i den mest gråtfärdiga stunden när hunden går bort. Så som din famntag som hjälpte mig att svälja sorgen.
Så som min rädsla att göra dig ledsen så som mina ensamma tårar på hundens grav. Så som din tango på mina obegåvade steg. Så som mina enkla känslor i dina underbara noter. Så som mina dikter På hennes eviga vilohem.
Dina tankar och sköna känslor har fallit samman liksom stormen och vågorna. Dina tankar och sköna känslor ar fallit samman liksom fjärilens vingar och vindens axlar.
Dina tankar och sköna känslor har fallit samman liksom körsbärsblommors tusen blad och krypande vårdofts drag under hudens behag. Dina tankar och sköna känslor har fallit samman liksom dina känsliga fingrar när de glider över mina.
Dina tankar och sköna känslor har fallit samman Liksom svanen på den klara vattenytan nära gamla stans gränder. Dina tankar och sköna känslor har fallit samman liksom det kyssfrö på dina läppar och mina som fick regndroppens kärleksfukt Dina tankar och mina känslor har fallit samman liksom mina dikter och dina känslor när dina fjärilstankar pirrar i magern. Dina känslor och mina tankar har fallit samman för att du skriver som en bättre poet. Och dina bilder är rena poesin
En flicka i storstadens brus ett regnigt fönster inramade i väggens steniga händer. Ett brustet minne seglande på förlorade fågelns minne i icke orienterade landskap. En oönskad död på en brusten ,dimmig spegel i närheten av upprepade händelser i torkade rosornas händer.
En flicka i storstadens brus och kärlekssagans oändliga snövita sus korsfästad i ett hörn av himlavalvets Oaccepterade barmhärtighetskonkurs. Det brända fågelboet kallade henne till sig och fågeln som hade förlorat orienteringsförmågan.
Ett moln rullade över fjärden snön klädde granarna i brudvita klänningar. I månskenets fotspår
när hon kammade skogens långa hår med ljusstrålarna tänkte jag om hennes läppar vore av smultron
skulle myrorna bygga samhället nära månskenet.
I närheten av skogsgläntan tänkte jag då om hennes läppar vore av hallon med vilken melodi Skulle koltrasten besjunga sina visor till sin käraste? När bärens sommarsmak kändes på läpparna lyssnade myrorna i närheten av månskenet på koltrasten.
Fisken frågade fisknätet varför har du brett ut dig över min och min kärastes frihet? Fisknätet svarade: min herre i båten sa att han är hungrig. Jag ska göra något åt det. Fisken sa: förstår du inte att du bara är ett redskap riskerar du andras liv för din herres mättnad?
Här är min kärastes sovrum här nere arbetar jag för våra ungar där är lekplatsen för våra barn grannarna har nyligen byggt sitt bo under den platta stenen. Fisknätet skämdes han samlade sina breda axlar och tog tag i en stor buske på på havs bottens och fastnade
Fiskebåten sjönk Fiskarna befriades från lådorna i båten och fiskaren blev fiskmatt.
Fisken frågade fisknätet varför har du brett ut dig över min och min kärastes frihet?
Fiskenätet svarade: min herre i båten sa att han är hungrig jag ska göra något åt det. Fisken sa: förstår du inte att du är bara ett redskap riskerar du andras liv för din herres mättnad?
Här är min kärastes sovrum här nere arbetar jag för våra ungar där är lekplatsen för våra barn grannarna har byggt nyligen sitt bo under den platta stenen. Fiskenätet skämdes han samlade sina breda axlar och fastnade och tog tag i en stor buske på havsbottens jakt Fiskebåten sjönk fiskarna befriades från lådorna i båten och fiskaren blev fiskmat
För min höns gård Tänkte jag skaffa En tupp. Jag undrar om han klarar av konkurrensen.
Författaren fick till uppdrag att skriva en roman om den oroliga oceanen. Han lånade månflickans sorgsna ögon för att bepröva uppdraget när stjärnskotten av misstag hade lämnat månatmosfären
När flickan läste romanen drunknade oceanen i hennes oroliga ögon. Resultat: författarens okunskap kan dränka saker i folk eller så drunknar de i saker.
Gräsets växtförmåga är gräshoppans hopp.
Han fick komma in in i hennes känsloladdade jag. Hon var ung hon var kär. Han fick komma in in i hennes känslosamma rytm som en melodi flödigt rann han brinnande på hennes ljuvliga strängar.
Han fick komma in in i hennes mun som ett ord där poesins rike öppnar sina portar. Han fick komma in in i hennes liv där själen ligger i paradisets harmoni och någon annan inte är närvarande.
Hon erbjöd mig och valde själv bita av äpplet. Jag tillsammans med alla andra poeter hamnade ur hennes rike sedan dess alla poeters melodier samlats för att komma in in i hennes känsloladdade jag ännu ej någon har lyckats.
Han står vid kusten havets stormiga ögonvågor lockade honom att sjunka i djupets hav utan att nonchalera sin egen djuplek gjorde kustvandraren medveten om havets blöta läppar när han seglade på fiskarnas känsloladdade kyssar tålmodigt plockade honungsbin honungslent till byborna. Kustvandraren hade hamnat förom masten.
Hennes kind smakade persika och hennes läppar ett underbart mjukt päron.
Hennes lust blomstrade under körsbärsträdet Månen var berusad och nakenheten var månskenets melodi under tjäderspel.
När fågeln förenade sig med flykten körsbärsträden förlorade sina blad hösten ersatte pärondofter med dofter av förmultnade löv och skogen sjönk i tystnad. Päronsmakens närvaro blev ett minne blott på mina läppar.
Hjortkalven frågade sin mor: Varför vattenkällan inte kan bli en flod i öknen? Hjortmamman svarade: på grund av solhettans värme. Hjortkalven frågade: Var bor vattenkällan?
Hjortmamman svarade: Vattenkällan har ett underjordiskt boende. när vatten källan känner våra törstiga fotspår på sin rygg släpper hon sina droppungar på marken för din skull. Hjortkalven tittade på solen hans lilla ansikte värmdes av solhettan. Han stängde sina stora undrade ögon och tänkte på droppungar som lekte underjorden och den dag de kommer att rolla på marken.
Hon brast i gråt när månen försvann bortom horisonten näktergalen hörde känslornas melodier när hennes hjärta blev brustet i tusen stycken. Säg mig! med två enkla ord vem kommer att befria
de två små fönster som sitter så trångt i åratal i väggens stenhårda händer? Vem kommer att riva väggarna och lägga din hand i min? Vem kommer att ta första steget?
Hon dansade tango ett förspel för svanen på livets sjö. Hon gör det för att känna djupet av ljusbrytningens andetag som delvis förvirrar korallfiskarnas tankar på djupets hav
Historien återupprepar att framgångar ger vänner och motgångar prövar dem Svanen dansar tango
och min käraste i min famn nära den varma brasan beprövar poetens vänskap i den eldiga miljön. Hennes rörelse och dofter
i min famn stannade kvar hon dansar tango.
Hon gav mig en ros och en kyss.
Hon sa: Innan rosen har vissnat kommer jag tillbaka och kyssbusken på minnes läppar ska vattnas med hjortron smak om det händer något Jag drömde om vita lakan och
sjuka sängen jag såg hennes tårar som vattnade rosen och hennes kyssar samlade i en vass vid sidan om min bädd.
Hon vattnade kyssbuketten med sina tårar så som hennes ögon var slutna
jag gick till skogen för att promenera med hennes aura hon lämnade efter sig i gården mitt hjärta skulle hoppa ut månen kom fram och sa: Ta fågel sången med dig hem även om blåklockan vill inte lyfta huvudet. Jag såg att sädesärlan satte sig på en gren av älskogsyran och daggdropparnas klara ansikte rann på kinden
Hon har farit själen har stannat hon har stannat i min vardag där rosen öppnar sig för gryningensfågeln när den sjunger i en gammal gård. Månen fuktar rosens läppar med gudarnas nektar. I skogen gräshoppans hopp är att gräsets växförmåga tar kraft av regnbågens spelregler
Jordens torra läppar blöter sig med smaken av molnets skyfall i 12 timmar. Jag älskar duvans smekningar när den slår rekord i Guinness rekordbok. Ja hon har lagt sig på en bädd av kyssar och känslor och regnbågen spelar ultraviolett.
Hon lånade sitt ansikte till det regniga glasfönstret och sitt hjärta till den brustna spegeln
Jag lånade hennes hand för att möta fjärilen i det fria Hon lånade sin kropp till fiskarnas fjäll
För att visa henne poetens rike låg jag med henne under månskenets höga vattenfall mellan vakenhet och sömn Poesins potential skapade Adams käraste till damens första vägrare att smaka äpplet.
Hon sa: Mitt sinne brukar vara fri från hinder Just nu hör jag dig ropa mitt namn.
I ett ögonblick månen kysser fiskens läppar såg jag henne som lägger sina läppar på den nattliga sovrums fönstret. Liksom poesin som saknade haglande regnkyssar på körsbärsträdens tusenblad.
Natten var lång och stjärnornas lekfullhet tog min sömn med sig. Jag ropade hennes namn det ekade i hela dem gamla gränder liksom en droppe kändes på läpparna och blöte ner själen. Vinden susade i fjärilens öra kom fort som vinden när vi stod framför gamla stans kärleks minne.
Jag reste 21 varv runt månen jag skulle hitta dig lyckades inte Du sa: jag står framför min spegelbild jag vill bo i ett gammalt torp för att spåra fjärilens dans på flammande eld i urskogar.
När jag tänkte hur ont det gör när jag är kär då sa du springande barfota smultron och hallon smakar bäst när man är kär
men
avundsjuka tär på en som rost på järn. Jag tänkte på dina läppar du satt bredvid mig och sa: en bänk för båda
i grannskap med månskenet när du ser mig i mina gamla dagar lika vacker som för första gången Doften av ditt hår påminde mig om hyacinter och flyttfåglar
Jag sa: Dammen i min trädgård kan vara lämplig för både grodan och duvorna när de ska leka Du sa: Jag vet det grodan kommer att vänta på sin kära i den lilla dammen under den platta stenen.
Honungslent samlades på läpparna för kysskalasets första akt månens mjuka strålar drog sig på hennes rygg och fuktade henne
Med ljuspartiklar. Fingertoppars rörelse masserade månskens balsam
på lustens hud och gemenskaps dofter talade om kärleksbegrep.
När hon vaknade i lustgårdens första våning frågade hon: Vem vinner mest på kärleken? Poeten svalde sin ångest och sa: Den som förlorar mest.
Hur skulle hon hitta vägen dit där han planterade en tallkvist i den förgångna. Hur skulle hon hitta vägen i den snötäckta stigen? Hon sa: Jag lutar armen på stjärnans axel och hoppet hängande på månens lyse långt bort hemifrån Med en feberrikskropp.
Kärleks pinna släppte sin pil från ryggraden till själens andetag. Hennes maktlöshet i den förgångna glömde stundande lyckan Bland vita lakan Som bar med sig en minnes doft Som hon inte kände till längre.
Hur skulle hon hitta vägen När hon var så långt hemifrån?
Höj blicken titta inte bakåt. Se springande floder med tusen fötter på vassa stenar.
Titta inte bakåt tänk på den lilla fisken från grådammen som nådde havet.
Höj blicken generöst klättra upp på din egen höjd jämför dig med bärrika svartvinbärsbusken som skänker sina bärfyllda grenar till koltrasten.
Titta inte bakåt tänk på de flygande fåglar som passerar korrupta landskap flödigt.
Snart ser du månflickan hand i hand med en stjärna som lyser ovanför din höga höjd klättra upp på din höga topp titta inte bakåt.
I förrgår var hon lite deppig grått och molnigt men idag leker hon tillsammans med sädesärlan i lilla dammen. Ibland gömmer hon sig i min bröstkorg när jag tänker på henne gör det ont i själen då, sommaren rymmer inte i min kropp.
Hon måste vara fri och leka barfota i hela trädgården. Förra veckan satt hon sig i skogsduvans strupe som har byggt sitt bo i stora tallen. Jag lägger mig med henne under den skuggiga kastanjeträdet och njuter av hennes smekningar.
Jag delar min trädgård med blommorna brevduvorna hundarna grodorna fjärilar myrorna och honungsbin.
När jag delade min käraste ägodel bland mina närmaste brast
poesins knoppar av smärta och körsbärsblommande trädet lämnade sina grenar till regnets skyfall.
Månen som smekte mitt sovrumsfönstret gömde sitt ansikte bakom de svarta molnen. Jag gick till stjärnan för att fråga vad som har hänt? då såg jag att flyttfåglarna flyger söderut
Jag kom hem och delade min käraste ägodel ännu en gång den största delen av gården gick till poesin.
Jag drömde du hade två svarta vinbär i handen jag var sugen en åt du den andra tog koltrasten. Jag nöjer mig med doften.
Jag lägger en spegel framför dig och en bild av ett hjärta i min handflata Månen kommer att lysa på ditt hjärta. Du ser ditt ansikte på klara sjöns glänsande yta när du tittar in i mina ögon En spegelbild på mitt sovrumsfönster när månskenets smekningsmoment hand i hand med en lekande stjärna tar min sömn med sig. Klockan slår tre gånger på natten när du ser ditt ansikte under månens nattliga smekningar.
Jag sa till månen jag har träffat en flicka som
njuter av min kropp. Jag sa till månen jag har träffat en flicka som jag njuter av hennes. Jag har träffat en flicka
vilkens själ är lika lång som min
Jag sa till månen jag har träffat en flicka som hennes jag är lika vackert som ditt När jag dansade med henne i närheten av brasan
under månskenets nattliga vandring sa hon till mig: Din livssyn befriar, med den friheten som är lös du fyllde längtan i mig fyllde dofter i mig
du vaknade i mig, du väckte mig din mjuka hårdhet blir min hårda mjukhet du ser himmeln i mina ögon jag klär mig faktisk för dig och min lycka när du ser sexigheten i dem
min strålande fasad är ett verk av dig och min lycka när du ser fagerheten i mig När jag dansade med henne i närheten av brasan
under månskenets nattliga vandringar viskade hon i mitt öra du har grävt en flod i mig då, rann floden från ögonen för mig
Jag ville sälja min kärastes bröst till bibliotekarien för att få samla in alla mjuka orden
till min poesi och med de kärleks dikter bäst kan man avväpnar stans kärlekslösa recensenter .
Jag ville sälja min kärastes fingrar till ballerinan för att bäst känna hennes rörelser när hon smeker min konstnärliga själ.
Jag skulle sälja min kärastes läppar till zigenarflickan för att hon bäst kysser när hon är kär.
Jag ville sälja min kärastes ögon till havet för att få de ljuvliga koraller och hänga på stjärnblommans hals i mörkaste nätter När jag träffade dig ångrade mig djupt. du hade allting samlade i din kärleksfulla kropp.
Jag älskar hennes känsloladdade händer när fingertopparnas kärlekssångssmekningar kvittrar på mina fingertoppsgrenar. Jag älskar hennes konstnärliga gång en struttande gång som påminner mig om påfågelns parnings dans vid trånga gränder i gamla stan när kalla vädret försvinner i hennes varma famntag. På hennes läppar ny födandets hjärteslag att känna, att kyssa, att älska nära gamla stans trånga gränder.
Jag öppnar tusen fönster mot dina diamantljusa ögon lyse och ett fönster i mitt hjärtats ädelsten. En bild av ditt ansikte i min hand flata liksom på mitt sovrumsfönster under månens nattliga smekningar. En smak av dina läppar på hjortrons sommarminne och flyttfåglar som passerar ökända landskap Säg mitt namn som tusen ord i sagornas saga säg mitt namn.
Säg mitt namn till morgonens daggdroppars silveraktiga bröstvårtor i blommornas händer säg mitt namn. Säg mitt namn till rullande stenar i bäckens tillvaro i tidens ådror säg mitt namn. Säg mitt namn till månens ansikte på min handflata och på fönstrets kyssbreda läppar i månskenets nattliga smekningar. Säg mitt namn.
Lite gräslök en flaska olivolja med en röd paprika i. Ny bakade bröd
champinjoner lite tomat och räksallad med persisk vin i gamla bägare
och en smula poesi. välkommen min älskade till hjärtats servering.
Med dig är jag en högt flygande fjäril från fjärran som har lagt sina vingar på vindens axlar.
Med dig jag är poesins pirr i magen ett litet blad som ramlar från trädet ett liten bär som växer på busken ett litet duvägg som kläcks i din handflata
Med dig jag är en kyss i stans gamla gränder en handfamn på en promenad nära stranden ett lutande huvud mot din axel i filmstadens kärleksfält.
Med dig övervinner jag den hungriga epokens orättvisor Med dig väntar jag som blåklockan i skogsgläntan för att hamna i din samlade känslobukett.
Molnen friade till trädgården Trädgårdsmästaren gav trädgården En säck tulpanlökar som present Lökarna sattes i ringar Både på hennes hals och fingrar.
En tålmodig väntan På ett riktigt svar Under vinterhalvåret. Svaret kom genast på vårkanten, Det var både färgrant och hoppfullt.
När jag klippte gräsmattan igår såg jag inte att grannens var grönare. Först såg jag henne inte hon låg på gräsmattan med stängda ögon och hennes styva nakna bröst lekte i solens guldaktiga fingertoppar . Jag såg inte att grannens gräsmatta var grönare. Hon låg på gräsmattan slöt sina ögon den förbannade svartmyran smekte hennes nakna lår och närmade sig njutbarhetens höjdpunkter.
Jag såg inte att grannens gräsmatta var grönare Hon lade sig på magen och hennes väldoftande långa hår blänkte under solens silveraktiga spel. Jag såg inte att grannens gräsmatta var grönare. Hennes älskare med sitt långa krulliga hår kom barfota på gräsmattan och bjöd henne på en gudomlig, färgad drink och blev berusad av hennes hungertörstiga kyssar. Jag såg inte att grannens gräsmatta var grönare hennes älskare orsakade solförmörkelsen i mina ögon därför såg jag inte att grannens gräsmatta var grönare.
Nawid Akhgar har publicerat Symorg (Roman).Shabdar (Diktsamling).Bargozideh ashar (Diktsamling). Jingir (Roman) Laleh haye sorkh (Diktsamling). Golamali (Roman).Parvaz (Roman). Alefba (Diktsamling) Manzomeh khorshid (Diktsamling) Bahrelolom(Roman) Tyst ropande låtar doftar violett ( Diktsamling) Adabiat mardomi(litteratur kunskap) sher nameh (Diktsamling) goftegoye entegadi(litteratur kunskap) Till minnet av dig (Diktsamling) Nawid Akhgars Rubaiyat (Rubaiyat) Nawid Akhgars (Sessioner). Svansjön och ballerinan(Diktsamling) När hon går förbi(Diktsamling)
Något av ett drömskt skimmer vilar över den poesi Nawid Akhgar arbetar med. Hand dikter påminner mig om poeten Nazim Hikmat och om holländaren Remco Camperts. Det är något av vaggvisa över Akhgars poesi. Bättre kan det inte sägas, på något språk. Norrtälje Tidning (Gunilla Linn Persson) Nawid Akhgar har skapat ett mångbottnat verk. Resultatet har blivit ett konstverk av betydande kvaliteter. Det är lite som att vara i ett Österländskt paradis. Akhgar gör av sina dikter ett övertygande konstverk. Han glädjer sig åt naturens och trädgårdarnas ymnighet och skönhet. För Uppsala Nya Tidning (Rönnog Seaberg) U. S. A I denna diktsamling skriven på svenska, hämtas många bilder och motiv från den Svenska naturen med tilltalande resultat. I poesi väger ju varje ord tungt. Den genomgripande kärleken besjungs i romantiskt exotiska tongångar. Akhgars lyriska temperament och metaforer är berikande. Bibliotekstjänst (Ulla Siljeholm)