F I N L A N D S S V E N S K A S C O U T E R R . F.
VAD BETYDER TILLVÄXT FÖR DIG OCH DIN KÅR? DEBATT: SCOUTING ÄR PARTIPOLITISKT OBUNDET, MEN INTE OPOLITISKT
1•2022
HÅLLBAR UTVECKLING I SCOUTERNA
INNEHÅLL
1 • 2022 3
Ledaren
4
Stunden – scoutögonblick fångade på bild
6 8
www.scout.fi • e-post: kansliet@scout.fi Utgivare Finlands Svenska Scouter r.f. Tölögatan 55, 00250 Helsingfors Tfn (09) 8865 1100 Ansvarig utgivare för Scoutposten är Finlands Svenska Scouter r.f. Redaktionen förbehåller sig rätten att korrigera, förkorta samt göra andra ändringar i de inkomna texterna. Chefredaktör Jannica Savander • jannica.savander@scout.fi
Ditt och datt – håll koll på vad som händer i förbundet
Redaktionssekreterare Kate Lönnberg • kate.lonnberg@scout.fi
Rekordår för adventskalenderkampanjen
Pärmbild Didrik Lundsten
10 Wasa fyrvaktare rekryterar aktivt
Ombrytning Christian Aarnio
Adressförändringar & prenumerationer koordinator@scout.fi eller Frida Lundberg tfn (09) 8865 1305 e-post: frida.lundberg@scout.fi
13 Mångfaldsgruppen x Sveps
18 Tillväxtträning för kårer
Utgivningstidtabell 2022 Nr Dl Utkommer Nr 2 13.4. v. 21, 23–29.5 Nr 3 10.8. v. 38, 19–25.9 Nr 4 19.10. v.48, 28.11–4.12
STÖMER ÄRI KK MP
I
16 Från oro till tillväxt
Tryckeri Oy Grano Ab, 2022 Upplaga 4 200 Y
14 Nya spejarscouter
MI
LJÖ M Ä RKT 4041 0955 Trycksak
20 Kajos deltagaravgift
Läs Scoutposten elektroniskt på >> issuu.com/finlandssvenskascouter
22 Scoutingen vill växa 25 Debatt — Scouting är inte opolitiskt
KONTAKTUPPGIFTGER TILL FISSC:
26 Alltid redo
Koordinator med ansvar för utveckling av program Gunilla Edelmann 050 540 5081
28 Lek för vargungemötet 29 SCOUTKAMPEN − utmana din scoutkompis gällande kunskap om växter, sånger och scouting! 30 Ut i naturen — Gran 31 Tapto
Koordinator med ansvar för utveckling av utbildningsområdet Heidi af Heurlin 050 430 3243 Koordinator med ansvar för utveckling av kårstöd Andrea Hynynen 050 540 5083 Projektkoordinator för hållbarhetsprojekt Fanny Svarvar 044 270 0574 Koordinator för medlemsutveckling Emma Sundstén 044 749 3179
2
S C O U T P O S T E N 1 • 2022
Koordinator med ansvar för verksamhetsområdena ledarstöd och samhälle Emilia Blomqvist 050 540 5067 Förbundskoordinator Frida Lundberg 050 4434 862 Kommunikationsansvarig Kate Lönnberg 044 2723 463 Verksamhetsledare Jonna Sahala 050 3535 037 Epost: koordinator@scout.fi kansli@scout.fi fornamn.efternamn@scout.fi
www.facebook.com/fissc #scoutposten
Scoutingen utvecklar oss som människor Under jullovet har jag stekt plättar över öppen eld, åkt skridsko, läst böcker, delat ut ett par utmärkelsetecken på kårens terminsavslutning, klappat hundar och tagit det lugnt. Inget så väldigt speciellt, men ändå många aktiviteter där jag har märkt att min scoutbakgrund gör det lättare för mig att faktiskt njuta och ha roligt utan att behöva fokusera på att det är kallt, att det är svårt att hugga ved, eller på att mina systrar (igen) bråkar om vem som ska få använda de bästa skridskorna. I scouterna har jag, som de flesta andra, lärt mig att klä mig enligt väder och göra upp eld, men också att leda grupper utan att de nödvändigtvis märker att de blir ledda (som att avstyra skridsko-grälet och välja en utfärdsrutt och matsäck alla kan vara nöjda med), lägga märke till andra och uppskatta deras olikheter (vilket gör det lätt att skriva överräckningstalen för utmärkelsetecknen), och hur jag själv bäst slappnar av och laddar upp inför vårens studier, frivilliguppdrag och jobb. Utöver det här, som är delar av scoutprogrammet och alla scouter kommer i kontakt med i något skede av sin scoutstig, har jag lärt mig väldigt mycket om att skriva, läsa och kommunicera tack vare scouterna. Att skriva e-post, bildtexter och reflekterande artiklar går nuförtiden både lätt och roligt – tack vare att jag har fått stor frihet och stort utrymme att testa mina vingar på kårens och FiSScs plattformar. I år ser jag fram emot att ta det vidare som Scoutpostens chefredaktör, och du får gärna komma med om det är text eller bild i antingen tryckt eller online-format som just du skulle vilja pröva på eller utvecklas i. Om ditt hjärta bultar för något annat, som att ordna hajker, förstahjälputbildning, eller att chilla med dina scoutkompisar, uppmuntrar jag dig att modigt fråga om du kan få göra något som handlar om det i kåren, i kårteamet, eller i FiSSc. Det bästa med scouting enligt mig är att det är så mångsidigt och att det alltid finns utrymme för att utveckla sina egna idéer och intressen – utan att det alltid behöver lyckas perfekt första gången!
LEDAREN
J AN N ICA SAVA NDE R CHEFREDA KTÖR
Psst! Har du något du vill bidra med? En liten dagbok, bilder eller något annat? Mejla ditt material till jannica.savander@scout.fi och bonga ditt material i någon av årets tidningar!
S C O U T P O S T E N 1 • 2022
3
4
S C O U T P O S T E N 1 • 2022
STUNDEN Vintern är en perfekt tidpunkt att testa på nya grenar – till exempel snöskovandring i fjällandskap. BILD S A MU E L ROSAS
S C O U T P O S T E N 1 • 2022
5
DET VIKTIGASTE OCH SENASTE NYTT OM SCOUTING RUNT OM I LANDET. OCKSÅ UPPKOMMANDE KURSER OCH EVENEMANG VI TROR JUST DU KOMMER ATT GILLA.
Besöksdag på Kajo Familj, släkt och vänner som vill besöka storlägret Kajo kan göra detta under besöksdagen 19.7, kl. 10-17. Under dagen får besökarna bekanta sig med lägerprogrammet och lägerområdet. För att besöka lägerområdet behövs en besöksdagsbiljett. Försäljningen av besöksdagsbiljetterna börjar i februari. Besökarna kan komma till lägret genom samtransport som ordnas för besöksdagen. De besökare som är bilburna får parkera sina bilar på en anvisad parkeringsplats utanför lägerområdet. Besökarna transporteras sedan till lägerområdet med buss, som kör skytteltrafik under hela dagen.
6
S C O U T P O S T E N 1 • 2022
Hej, jag heter Emma Sundstén och jobbar sedan januari som koordinator för medlemsutveckling vid FiSSc. Jag bor i Jakobstad och kommer att jobba härifrån. Jag är född här men uppvuxen lite varstans i Svenskfinland. Jag är ansvarig för alla frågor som rör uppstart av ny verksamhet i kårer, bildning av nya kårer och utveckling av nya former av scouting. Alla är välkomna att kontakta mig om de funderar på att starta upp nått nytt eller behöver hjälp att utveckla sin scouting. Jag är också nyfiken på om nån har idéer på nya former av scouting, vad är scouting för dig? Det här innebär att jag vill arbeta så nära kårerna som möjligt men också andra organisationer och personer som är intresserade av scouting som hobby. Jag ser fram emot att få utveckla scouting, göra det till en tillgänglig hobby för flera på olika sätt. Jag ser också fram emot att få jobba med världens bästa hobby på heltid. Att få träffa och hjälpa scouter på alla håll i landet.
Fissc:s nya, inkluderande och förbättrade leklista är äntlingen här! Fissc:s mångfaldsgrupp har uppdaterat leklistan på scout.fi. Förut var listan vad du förväntar dig av en leklista, en lista med lekar. Men vi i mångfaldsgruppen har jobbat hårt och nu kan du lätt välja lekar från listan baserat på gruppens behov. Jag tänker nu räkna upp varför den är fantastisk, var du hittar den, hur du använder den och varifrån idéen kom. ● Den är superlätt att använda. Det är som att shoppa på internet och det gillar vi ju alla. ● Den har 7 kategorier med 17 olika alternativ så du kan noggrant anpassa listan till din grupps behov. ● Den har nästan 70 lekar vilket är över dubbelt mer än den gamla leklistan. ● Finlands scouter (FS) älskade idén så mycket att de håller på göra en egen version av den ● Listan heter “Inkluderande leklista” och är gjord så att oavsett hurdana funktionsvariationer det finns i gruppen så ska man ändå kunna vara med och leka.
Var hittar man leklistan och hur använder man den? Leklistan hittar du på scout.fi, den hittas i fliken “för kårer” och under rubriken “verktyg för mångfald”. Den heter “Inkluderande leklista”. Du kan också söka efter den på sidans sökfunktion. Leklistan är väldigt lätt att använda. Högst upp på sidan ser du 7 kategorier, bland annat “Inomhus/utomhus”, “motorik” och “kommunikation”. Från kategorierna väljer du det som passar gruppens behov tex “utomhus” (pga corona) och “tyst lek” (pga att en av dina scouter är stum eller för att du bara vill att scouterna ska vara tysta i några minuter ), och då får du fram de lekarna som passar de behoven, vilket i de här fallen är 11 stycken.
Varifrån kom idéen? Idéen började av att en av gruppens medlemmar som jobbat med scoutkompis-programmet (ett program som låter barn med funktionsvariationer delta i scouting) insåg att så gott som alla grupper, oavsett om de är med i scoutkompis programmet eller inte, har något behov som behöver mötas vilket gör att det snabbt blir så att varje möte leker gruppen samma lekar om och om igen. Den dåvarande leklistan var bara helt enkelt inte tillräcklig. Så mångfaldsgruppen slog sina kloka huvuden ihop och insåg att den här leklistan är vad som behövs för att alla ska kunna få vara med och leka. Och nu efter ungefär ett år av lekgooglande, kategorisering, programmering, mejlande och mera så är den äntligen här. Hoppas du har användning för den. TEXT LINN HAG MAN BILD ALMA LÜT TG E
S C O U T P O S T E N 1 • 2022
7
ADVENTSKALENDERKAMPANJEN
2021 INBRINGADE MER
INTÄKTER ÄN NÅGONSIN Nu är åter en adventskalenderkampanj lyckat klappad och klar i kårerna och förbundet – och vilken kampanj vi gjort! Det blev ett rekordår för den nationella försäljningen då vi ser på intäkterna. Totalt såldes 303 019 sålda kalendrar i hela landet. Även de finlandssvenska kårerna lyckades bra i år med en klar ökning i antalet sålda från tidigare år. Total sålde 44 svenskspråkiga kårer 15 124 kalendrar. Det betyder 68 058 euro i intäkter för scoutkårerna som deltog i kampanjen. Försäljningen ökade med 9% jämfört med året innan. För att lyckas med vår största medelsinsamlingskampanj krävs självklart mycket arbete både i kåren och i förbundet, Finlands Svenska Scouter (FiSSc). Utan alla aktiva frivilliga ledare i kårerna som ställt upp som julkampanjchefer kunde inte adventskalenderkampanjen genomföras. Ni är guld värda! Julkampanjchefens roll som en motiverande och uppmuntrande ledare är central för en lyckad kampanj.
Viktigt att berätta konkret vad pengarna används till En kår som lyckades extra bra med sin kampanj i år är Hangö Scoutkår. Förutom att FiSSc:s toppförsäljare Frans Ekebom (210 sålda kalendrar) är medlem i kåren har Hangö Scoutkår vunnit
8
S C O U T P O S T E N 1 • 2022
inte bara den ena utan båda kårtävlingarna som arrangerades av förbundet. Dels lyckades kåren sälja mest kalendrar/medlem, hela 13 st sålda/medlem, men kåren lyckades även i år öka antalet sålda per medlem mest av alla. En ökning på hela 5,6 fler kalendrar sålda per medlem än tidigare år. Nu tänker ni alla säkert precis som jag, hur i hela friden lyckas man sälja 210 kalendrar och vad har kårens julkampanjchef gjort för att motivera försäljarna? För att få ett svar på detta ställde vi några frågor till toppsäljare Frans Ekebom och kårchef Janina Heina från Hangö Scoutkår. - Jag är noga med att försöka förklara så enkelt som möjligt hur viktiga inkomsterna från adventskalenderförsäljningen är för kåren och vår verksamhet. Jag upplever också att det är viktigt att på en konkret nivå berätta åt våra scouter vad vi använder pengarna för, t.ex. segelbåtens vinterförvaringsavgift,
berättar kårchef Janina Heina. Mellanrubrik: Målsättningar för kårens kampanj hjälper med försäljningsarbetet Än idag är dörr till dörr-försäljning det mest populära försäljningssättet, men kårerna har allt mer insett vikten av gemensamma försäljningstillfällen, där man utöver försäljning synliggör kårens verksamhet på orten. Tidigare försäljningsstatistik visar att kårer som använder sig av flera försäljningssätt uppnår upp till 25% bättre resultat än medeltalet. Hangö Scoutkår brukar inte direkt ställa upp ett försäljningsmål för kåren men man var ytterst stolt och förväntansfull över att kårens försäljarkung Frans inför årets kampanj ställde ett personligt och väldigt ambitiöst försäljningsmål. Frans hade bestämt sig för att sälja minst 200 kalendrar, berättar Janina. 15-åriga explorerscouten Frans har redan i flera år sålt över 100 kalendrar.
100-SÄLJARE ÅR 2021 ÄR: ● Frans Ekebom, Hangö Scoutkår ● Karin Korander, Kyrkslätt Scouter ● Peppi Hetz, Munksnäs Flickscouter ● Amanda Bremer, Scoutkåren Tre Björkar ● Amanda Ahlberg, Tempelscouterna
TOPPSÄLJARKÅRER ÅR 2021 ÄR: ● Hangö Scoutkår: 13 sålda kalendrar/medlem ● Scoutkåren Tre Björkar: 12 sålda kalendrar/medlem ● Tempelscouterna: 9 sålda kalendrar/medlem
Men med 210 sålda kalendrar är han klart en försäljningskung även bland FiSSc:s försäljare om inte toppsäljare i hela landet. Hur gör man då för att sälja så här många kalendrar? - Jag har en god attityd och är envis, jag ger helt enkelt inte upp så lätt och är artig och vänlig mot kunderna. Det har blivit lite av en tradition att jag säljer över 100 kalendrar, i år blev det faktiskt det fjärde året som jag säljer över 100. Sen tycker jag också om att sälja kalendrar eftersom det är ganska trevligt och det är ett sätt att understöda scoutkåren, berättar Frans Ekebom. - Jag har direkt inte ett speciellt ställe där jag säljer men utanför matbutiker och andra affärer är det alltid bra att stå. Det varierar nog från dag till dag vilken tidpunkt som är den bästa att vara ute och sälja. Med en bra attityd och envishet kommer man långt, fortsätter Frans.
Hangö Scoutkår satsar på en del gemensamma försäljningstillfällen men även i Hangö är det främst dörr till dörr-försäljning som används av scouterna. - Vi har vissa traditioner, julgatans öppning och gudstjänsten inför första advent då hela kåren deltar. Då säljer vi även adventskalendrar på plats. En del patruller säljer även kalendrar tillsammans under sina veckomöten. Men absolut största andelen av försäljningen sköts av våra superduktiga scouter på sin fritid, berättar Janina.
Prishöjningen har inte påverkat försäljningen För några år sedan höjdes priset på adventskalendern från åtta euro till tio euro. I och med prishöjningen var det nog många som var oroliga för hur det kommer att gå för kampanjen framöver. - Prishöjningen som gjordes år 2019 har inte påverkat mängden sålda kalen-
drar i kåren. Visst får man ibland höra klagomål för ett höjt pris, men vi betonar starkt att det är ett understöd för scoutingen i Finland och för verksamheten i vår kår man betalar för, inte enbart en adventskalender. Vad är då det roligaste med adventskalenderförsäljningen, vad får dig att utmana dig själv varje år? - Prisutdelningen och äran man får av att sälja mera än hundra kalendrar, säger Frans. TEXT F RIDA LUNDBERG BILD F RANS EK EBOM ILLUS TRATÖR CHRIS TEL RÖNNS
Totalt såldes 303 019 kalendrar i hela landet. S C O U T P O S T E N 1 • 2022
9
NYA INTRYCK, LEDARE OCH VÄNNER GENOM REKRYTERING AV STUDERANDE I Sjöscoutkåren Wasa fyrvaktare har man lyckats vända trenden med ledarbrist genom att aktivt kontakta studerande som kunde tänkas vara intresserade av att delta i verksamheten. De studerande får själva välja hur de vill delta men de flesta som kommer med fungerar som åldersgruppsledare. För att rekrytera nya ledare har kåren ordnat specifika evenemang, som t.ex. en seglats, speciellt riktad till studerande. TEXT KATE LÖNNBERG BILD NOAH HOLM
10
S C O U T P O S T E N 1 • 2022
- Fördelarna med att ha med studerande är många, flera ledare behövs alltid till verksamheten och studerande som kommer från en annan kår brukar ofta ha med sig bra idéer om hur saker och ting kan skötas. Det kan vi i vår kår också ta inspiration från, säger Noah Holm som är kårchef i kåren. Sjöscoutkåren Wasa fyrvaktare är verksam i en studiestad med många studerande. Eftersom kåren är den enda svenskspråkiga sjöscoutkåren i Vasa har det blivit naturligt att speciellt de som varit sjöscouter tidigare går med i den sjöscoutkår som finns på studieorten. - Många som tidigare har varit scouter före de flyttat hit till Vasa för att studera vill ofta fortsätta scouta under studietiden och har därför valt att komma med i kåren. De har också hittat till vår kår via studiekontakter, exempelvis har någon från den tidigare kåren redan kommit med i Fyrvaktarna och på de sättet har flera kommit med vart efter dom har flyttat hit för att studera, säger Noah. Hur fungerar då de studerande i verksamheten? Enligt Noah får de studerande själva välja hur de bidrar till kårens verksamhet, enligt vad som intresserar dem. - Dom flesta har fungerat som åldersgruppsledare för en grupp, vissa har valt att komma med i styrelsen och andra deltagit på annat sätt, exempelvis genom att vara med och segla och fixa på båtarna.
Många fördelar med att ta med studerande i verksamheten De erfarenheter Sjöscoutkåren Wasa fyrvaktare har av rekrytering av studerande är positiva och rekrytering av studerande är någonting kåren tänker fortsätta med.
- Fördelarna med att ha med studerande är många, flera ledare behövs alltid till verksamheten och studeranden som kommer från en annan kår brukar ofta ha med sig bra idéer om hur saker och ting kan skötas. En annan fördel är att man lär känna mycket nya människor och speciellt då man är studerande själv så är det alltid kul att få med sig någon i sin egen ålder som också studerar. Jag kan absolut rekommendera alla kårer som har möjlighet att ta med studerande i verksamheten!
Nya samarbeten och traditioner Enligt Noah har studeranden som kommer med i verksamheten ofta många bra idéer på hur man kan göra saker annorlunda. Speciellt de som har varit scouter tidigare har ofta med sig bra idéer från de scoutkårer de tidigare varit medlemmar i. En annan fördel som kåren erfarit genom studerandena från en annan ort är att kontakten till andra kårer förbättrats. - Vi har fått ett bättre samarbete och kontakt med de kårer som våra medlemmar också är medlemmar i.
Aktiv rekrytering I Sjöscoutkåren Wasa Fyrvaktare är hela kåren aktiv då det kommer till att rekrytera av nya ledare. -De flesta brukar nå kåren genom att någon från Fyrvaktarna har fått höra att en person har flyttat till Vasa. Sedan kontaktar vi hen och kollar intresset samtidigt som vi berättar om vår verksamhet. Vi brukar oftast kolla direkt och fråga av sådana som vi har hört att ska flytta om de är intresserade av att komma med och på de sättet blir tröskeln att komma med oftast lägre. I år ordnade vi också en seg-
lats för studerande som vi gick ut med i sociala medier och FiSSc ledare gruppen på Facebook. Sen brukar vi också kunna kolla med vänner om det finns intresse att komma med eller just via t.ex. vår seglats för studerande så kunde vi kolla med dem som deltog om de var intresserade att komma med.
Positiv inställning viktigast Då en ny person kommer till kåren sker introduktionen gradvis, som ett gemensamt kåransvar. - Det brukar oftast vara någon person i kåren som kollar med personer vad de vill bidra till i kåren och ger en introduktion lite vartefter om hur kåren och vår verksamhet fungerar, men vi brukar nog även ha det som ett gemensamt ansvar att försöka få personen in i verksamheten. Vi har även vår årliga tomteförläggning som brukar vara ett evenemang där nya ledare kommer med på, lär känna och kommer in i kåren. Gällande inställningen till nya ledare är det viktigt att vara positiv och se till att de nya personerna snabbt kommer med i kårgemenskapen. -Det viktigaste är nog att ha en positiv inställning till nya ledare och att alla gemensamt både försöker få med nya ledare, samt försöka få med dom i vår gemenskap och vår verksamhet. Idén är nog något vi har kommit på tillsammans och många ledare har varit med och försökt få med någon de känner eller vet om att skulle vara intresserad av att komma med i kåren. Jag tror att det är mycket tack vare gemenskapen i kåren som har gjort att många trivs och gärna vill fortsätta i kåren efter dom har slutat studera. Många har också fått vänner där och trivs bra i kåren.
NOAH HOL M, KÅRCHEF I SJ ÖSCOU T KÅRE N WAS A FY RVAKTARE
Sjöscoutkåren Wasa Fyrvaktare • • • •
Grundad 2002 61 medlemmar Vasas enda svenskspråkiga sjöscoutkår Har två segelbåtar, s/y Consensus och s/y Pianhe
S C O U T P O S T E N 1 • 2022
11
12
S C O U T P O S T E N 1 • 2022
SAMARBETA MERA! I höst har förbundets Mångfaldsgrupp samarbetat med Sveps ungdomsverkstad i Helsingfors. Sveps arbetar med att stärka svenskspråkiga ungas möjligheter till studier och arbete, att motarbeta studie- och skoltrötthet, att förbättra de ungas välmående och motarbeta utanförskap. I Sveps verksamhet kan unga mellan 16 och 28 år från huvudstadsregionen delta. Mångfaldsgruppen samarbetade med Sveps Nonstop-grupp, för vilken scouting som hobby passade in som ett tema. Vi träffades med Nonstop-gruppen under tre tillfällen, det första gick ut på att lära känna varandra (scouter och nonstop:are) och ha olika samarbetsövningar.
Har du någonsin försökt att under en kort tid bygga ett så högt torn av spaghetti och marshmallows du kan, eller lekt trasiga telefonen fast så att man måste försöka skicka vidare en bild till en person längst fram i kön genom att rita på varandras ryggar? Den andra träffen var vi tvungna att hålla på distans, men eftersom vi planerat en stadsorientering i centrum var det lätt att ordna om den till en Seppo-orientering som vi styrde hemifrån. Seppo.io är ett online-verktyg för att ordna stadsmanövrar eller fullt virtuella orienteringar (ifall alla råkar vara på distans) där du själv kan bygga ihop olika sorters uppgifter och välja din egen karta. Det bästa är att alla scouter som fyllt 15 år kan med sitt scout-ID få använda plattformen för att skapa egna spel/orienteringar, men den som spelar behöver bara en spelkod för att kunna komma med och spela. Om du som spelskapare söker “fissc” i spelarkivet hittar du en hel del färdiggjorda seppo:n som du kan kopiera och använda med dina morföräldrar, scoutkompisar, vargungar eller explorerscouter. (Läs mer om seppo.io på scout.fi). Den tredje och sista gången träffades vi i Marthornas (föreningens) köksutrymmen för att ställa till med matlagningstävling (eller “kokkisota”). Temat var paj och ingredienserna fick grupperna köpa genom att buda med mumin-pastiller. Bedömningen baserade sig på smak, konsistens och presentation. Pajerna blev lyckade och smakrika, domarna bedömde det som en storslagen succé. Under det sista tillfället hann vi även prata lite kring vad scouting
är, vad vi gör och hur man kan komma med. Det bästa var trots allt att träffa en ny grupp människor och få ha det roligt tillsammans.
Scoutverksamhet till olika grupper genom samarbete Det här är andra gången vi i Mångfaldsgruppen samarbetar med Sveps, och vi har tidigare samarbetat med bland annat Folkhälsan och Luckan. Genom att samarbeta kan vi erbjuda scoutverksamhet till olika målgrupper och göra scoutingen synligare i Svenskfinland. Samarbete är verkligen något vi kan rekommendera även för scoutkårer! Det finns en mängd fördelar med samarbete. Bägge parterna får (oftast) något ut av ett samarbete, men samtidigt blir det mindre jobb för båda. Tillsammans kan man mötas i sina likheter och lära sig av sina olikheter. Det finns så otroligt mycket kunnande och kompetens i samhället, och så länge viljan att samarbeta finns så är det bara dumt att inte utnyttja det. Vårt tips till kårer är att leta efter möjliga samarbeten på olika håll! Som förslag kan man höra av sig till teatern i staden och fråga om de har någon föreställning som behöver provpublik i form av vargungar. Och varför inte öva stickning med den lokala marthaföreningen? Eller lära ut Trangia-användning på högstadiets temadag? Genom att tänka utanför ramarna kan ni hitta samarbetsmöjligheter överallt – sen är det bara att modigt ta kontakt! TEXT MATILDA WENMAN OCH ALMA LÜT TG E B ILD ALMA LÜT TG E
S C O U T P O S T E N 1 • 2022
13
INTERVJU: NYINTAGNA SPEJARSCOUTER
Namn Har scoutat i Favorit fritidssysselsättning
Minea (>) Ca. Två månader Promenera, helst i naturen
Mila (-) En termin (började i höst) Laga mat
Patrull: Vesslan • Åldersgrupp: Spejarscout • Kår: Frikyrkoscoutkåren Stigfinnarna, Kvevlax
Hur kom ni med i scouterna? – Jag hade kompisar som scoutade och ville själv komma med. > Ja, många kompisar scoutar och jag ville också scouta. (båda) Frågade av kompisarna som scoutade hur man kunde komma med, och sedan tog vi kontakt med kåren.
Varifrån kom idén att bli scout? – Pappa har varit scout och berättar om hur roligt det var. > Jag tycker mycket om naturen och att göra saker själv. Till exempel tillverka saker istället för att köpa något.
Hur var det att komma med i en redan existerande patrull? – Det var roligt att få komma med i samma patrull som kompisarna! > Ja! Och det har varit så lätt att fråga en kompis utan att behöva vara ner-
14
S C O U T P O S T E N 1 • 2022
vös ifall man inte riktigt vet vad man ska göra. (båda) Det har varit lätt och roligt att komma med! > Det är bra energi i gruppen, jag trivdes direkt! – Ja! Det kändes bra att komma med!
Vad har varit det bästa? – Att träffa vänner och göra roliga saker. Jag har något att göra på kvällen och behöver inte ha tråkigt. > Jag tycker det bästa är att vi gör så många saker: ibland är vi ute, ibland inne och ibland är det lite friare. Vi har till exempel varit ute i skogen, och så har vi sytt! – Ja! Scouting är inte som till exempel fotboll eller simning, vi får göra väldigt varierande aktiviteter. Det är roligt att få testa på och lära sig nya saker! > En gång var jag borta, för att jag var sjuk, och det var tråkigt! Jag längtar så
till scouterna och ville vara på plats! – Ja, jag längtar också till scouterna! Det är inte som andra hobbyn jag haft, jag ser verkligen fram emot att komma varje gång!
Vad har ni för tips för de som är intresserade att komma med? – Om de känner eller vet om någon i skolan som scoutar kan de fråga den om vem man ska kontakta och fråga om man kan komma med. > Ja! Hemsidan är också bra! Eller så kan man be sina föräldrar att söka upp kårens instagram och titta hur det verkar. Ifall man själv är scout och känner någon som inte har en hobby kan man fråga om de vill komma med. – Ja, jag skulle också kunna tänka mig ta med en kompis. TEXT OCH BILD F ANNY S VARVAR
HÅLLBARHET ÄR TEMA FÖR SCOUTERNAS PROGRAMSATSNING 2022–2023 Vad behövs för att vi ska kunna leva och må bra på jorden, så att resurserna räcker åt alla både nu och i framtiden? Hur kan vi arbeta för att ingen ska behöva vara hungrig, att alla ska ha möjlighet till utbildning och att det fortsättningsvis ska simma fiskar i våra hav? Vad behöver vi veta och vad kan vi göra? Jag? Du? Min patrull? Din kår? Varje år lyfts ett visst tema ur scoutprogrammet upp i en programsatsning och målet är att scouterna, patrullerna, kårerna under det året kunde fokusera lite extra på just det temat. Programsatsningen 2022-2023 heter Från ord till handling, och temat 2022 är FN:s 17 mål för hållbar utveckling, även kända som Agenda 2030; dvs globala mål som alla länder har förbundit sig att arbeta för att uppnå. I programsatsningens material (som du hittar på www.scout.fi/programsatsning) finns för varje mål fem tips, det vill säga ett tips per åldersgrupp, på hur vi i scouterna kan lära oss mer och hur vi kan dra vårt strå till stacken för att målet ska uppfyllas.
Exempel: Mål 2: Ingen hunger – Gör äckel-maten till din favoritmåltid
Läs mer om programsatsningen och om målen för hållbar utveckling på www.scout.fi/programsatsning.
(I programsatsningen är det här ett tips för vargungarna, men du kan såklart göra det med dina scoutkompisar och icke-scoutkompisar oberoende av hur gammal du är.) I Finland har alla som omfattas av läroplikten rätt att varje skoldag få en gratis skolmåltid. Berätta för varandra vilken som är er favoritskolmat och vilken skolmat ni gillar minst. Välj tillsammans ut någon maträtt som ingen av er tycker särskilt mycket om. Tillred maträtten tillsammans och gör den så god som ni bara kan med kryddor, ketchup, salt, örter eller andra tillbehör. Lyckades ni göra måltiden så god att alla gillade den? Det är bara i Finland och i Sverige som skolbarnen får gratis skolmat varje dag. Prata om det här och om vad som är bra med gratis skolmat. Gör reklamer som kunde användas för att berätta också för resten av världen hur bra det är med gratis skolmat. Reklamen kan vara en plansch, en broschyr, en sång, en dikt, ett kort budskap ingraverat på en smörkniv – vad som helst! TEXT G UNILLA EDELMANN • BILD MELINA WECK MAN
S C O U T P O S T E N 1 • 2022
15
Ungdomar idag är väldigt medvetna om planetens mående och tar reda på hur de själva kan hjälpa i sin vardag. De äter veganskt och handlar begagnat. De hittar sätt att stöda planetens hälsa i det de gör.
FRÅN ORO TILL TILLVÄXT Unga känner mer ångest för klimatet och framtiden än vad vuxna gör. Enligt ungdomsbarometern 2020 känner 70% av finlandssvenska ungdomar oro för miljön och klimatet. Hur kan vi omvandla situationen från oro till handlingskraft och tillväxt?
na eller testa nya recept för vandringen. Även om er kår inte satsar 100% på hållbar utveckling just nu kanske ni är öppna för att börja på, speciellt om ni ser att intresset är större än ni trott.
Ungdomar letar själva efter sätt att hjälpa planeten i sin vardag. De söker metoder och sammanhang där de har möjlighet att göra något positivt för miljön. Här har scoutkårer en fantastisk chans att visa vad scouting handlar om. Scouting är mer än att känna naturen, det handlar om att respektera och ta hand om den samt sin egen omgivning. Många av de värderingar scouting bygger på reflekteras i de globala målen som står till grund för världens hållbara utveckling.
”... Det är också roligt att märka att de yngre scouterna tycker hållbarhet är viktigt. Tex när de får planera mat för utfärder har de oftast växtbaserade måltider inplanerade. De är också noggranna med att fråga vart olika skräp ska, om de inte vet eller är osäkra.”
Tre viktiga delar Man delar ofta in hållbarhet i tre aspekter: ekologisk, social och ekonomisk. Alla tre delar är lika viktiga för den hållbara utvecklingen, och alla finns naturligt i scoutverksamheten. Det kan se ut till exempel så här: Ekologisk hållbarhet: allemansrätten, sopsortering, artkännedom, elanvändning Social hållbarhet: lika möjligheter för alla, alla kan vara med, respektfullt beteende, ingen mobbning Ekonomisk hållbarhet: resursanvändning, materialanskaffning, kunskap om produktcertifieringar Genom att visa vad scouter får lära sig och göra, och vilken effekt det har på omgivningen kan scoutkårer hitta ungdomar eller unga vuxna som gärna engagerar sig i verksamheten. Kanske finns det möjlighet att starta en ny patrull explorerscouter? Efterlys ungdomar och vuxna som vill jobba med hållbar utveckling i kårlokalen, hålla någon programpunkt för de yngre scouter-
16
S C O U T P O S T E N 1 • 2022
- FLICKSCOUTKÅREN ÅBO VILDAR
En väldigt viktig sak att komma ihåg är att det inte behövs några få som gör allting perfekt, det behövs många som gör någon sak bra. Ibland känns det som att man inte gör tillräckligt, men varje litet steg mot en hållbarare värld är guld värt!
Testa på nya saker Hållbar utveckling är ju just det – en utveckling. Det är inte meningen att vi skall vara 100% hållbara direkt, vi lär oss lite mera hela tiden. Huvudsaken är att vi är öppna för att testa på nya saker och sätt att sköta verksamheten, hur litet det än verkar. Kom också ihåg att fira och visa det lilla eller stora ni gör som har en positiv effekt på omgivningen! Använd gärna #hållbarscoutkår på sociala medier. Visa att din kår ordnar scout-loppis för utrustning. Visa att alla scouter kan vara med. Visa traditionen att plocka skräp. Visa att mat som blir över på evenemang tas tillvara. Visa vistelsen i och respekten för naturen.
” Vi har redan i många år varit noggranna med att sköta sopsorteringen i vår kårlokal och under utfärder. Vi har haft som tradition att varje år gå runt i vår stad, när-skog eller skogsområden kring Hangö för att plocka skräp, som vi sedan sorterat. Det som vi måste förbättra oss vid är den vegetariska kosten.” - HANG Ö S COUTKÅR
Involvera scouterna i utvecklingen. De funderar och bryr sig redan om ämnet och kan ha massor av bra idéer på vad er kår kunde göra. Det handlar kanske inte alls om att inspirera scouterna, viljan att agera finns redan där, snarare behövs verktyg för en hållbarare vardag, eller ett projekt som bidrar till den hållbara utvecklingen. Att vara med och göra praktiska saker för klimatet har också visat sig vara ett bra botemedel för klimatoron. Tillsammans är det både roligare och lättare, och det finns möjlighet att göra mera om många hjälper till. Var skall man börja? Börja med något som känns roligt och intressant! Som tips kan kåren bekanta sig med Hållbar Scoutkår-certifikatet, som har massor av tips för hållbar utveckling i olika aspekter av scouting. Programsatsningen 20222023 ”från ord till handling” bygger på FN:s mål för hållbar utveckling, och kan också vara en bra startpunkt. En annan bra startpunkt är att diskutera med scouterna – vad är de intresserade av? Kanske ni kan hitta på ett intresseområde eller projekt tillsammans. TEXT OCH BILD F ANNY S VARVAR
S C O U T P O S T E N 1 • 2022
17
TILLVÄXTTRÄNING FÖR KÅRER – FRAMTIDSDRÖMMAR, INDIVIDUELL HANDLEDNING OCH GLADA GRUPPDISKUSSIONER
18
S C O U T P O S T E N 1 • 2022
Ett typiskt svar då scoutkårer blir tillfrågade hur det går och hur ledarna mår är “ledarbrist”. För att hjälpa kårer på traven med den här biten ordnade FiSSc under år 2021 för allra första gången ett tillväxtträningsprogram för kårer. Tillväxtträningen leddes av två eldsjälar som brinner för scouting och gärna vill bidra till att FiSSc:s kårer är livskraftiga och utvecklas: Mikaela “Mixo” Korin-Niemi från Flickscoutkåren Åbo Vildar och Malin Lindholm från Sjö scoutkåren Stormfågeln. Så här sammanfattar Mixo och Malin vad som fick dem att starta upp tillväxtträningsprogrammet i FiSSc och varför temat är så viktigt:
Samtidigt gäller det att ta väl hand om de redan aktiva ledarna så att de trivs och stannar kvar. Även rekrytering av barn och ungdomar kom upp i diskussionerna och en del tillväxtplaner.
– Då våra tidigare uppdrag i FiSSc tog slut och vi funderade på vad vi skulle vilja göra till näst var det ganska klart att vi ville jobba för tillväxt. Fastän ordet “tillväxt” låter lite flummigt innebär det ju att vi erbjuder allt fler barn och unga (och också vuxna) en chans att komma med i världens bästa hobby. Världen blir helt enkelt lite bättre ju fler scouter som finns i den!
● Helsingfors Scoutkår Spanarna ● Pargas Scoutkår Skärgårdsvandrarna ● Sjöscoutkåren Wasa Fyrvaktare
Individuell handledning och givande diskussioner I ett halvt års tid erbjöds kårerna en kombination av individuell handledledning i tillväxtfrågor, planering och uppföljning av en tillväxtplan för den egna kåren och givande gruppdiskussioner med alla scoutledare som deltog i programmet. Under träningsprogrammet utnyttjades statistik både om den enskilda kåren (kårkortet) och scoutingen i Finland (siffror om bl.a. medlemsantal och medlemsutvecklingen i olika åldersgrupper) för att belysa trender och påvisa varför det är viktigt att tänka på tillväxt. Allt skedde på distans, vilket gjorde att vilken FiSSckår som helst med ett genuint intresse av att växa och få fler medlemmar kunde delta.
Ledare och vuxenrekrytering Då många kårer upplever att de har ledarbrist fokuserades mycket i tillväxtträningsprogrammet på ledare och vuxenrekrytering. Att rekrytera nya vuxna är ett snabbare sätt att åtgärda den utmaningen än att vänta på att unga scouter växer upp till ledare.
● Sex kårer deltog i tillväxtträningsprogrammet, med 2-3 ledare/kår: ● Flickscoutkåren Korsfararflickorna ● Flickscoutkåren Åbo Vildar ● Grankulla Scoutkår
Vad gick tillväxtträningen ut på? Tillväxtträningsprogrammet bestod av totalt sex träffar utspridda över ungefär sex månader. Fem träffar var gemensamma för alla. Varje kår erbjöds dessutom en individuell träff där ledarna kunde djupdyka i sin kårs specifika situation och eventuella utmaningar för att planera mål och åtgärder. Scoutledarna fick drömma om sin egen kårs framtid och utarbetade med hjälp av materialet En drömscoutkår en tillväxtplan med några konkreta åtgärder att ta itu med för att kåren ska må bra och växa.
Marknadsföring och synlighet Många olika mål och konkreta åtgärder lyftes fram i kårernas tillväxtplaner. Bättre tack-kultur, delat ledarskap, (utlands-)resa för ledare, samarbete med andra kårer, ringrunda till gamla kårledare för att aktivera dem på nytt är några exempel på tillväxtåtgärder som deltagarna planerat för att motivera existerande ledare och främja deras trivsel och vilja att fortsätta scouta. Planerade tillväxtåtgärder med syfte att locka med helt nya vuxna är exempelvis marknadsföring, synlighet och rekryteringskampanjer på universitetscampus eller andra stadiets utbildningsinstanser. Någon enstaka kår planerade åtgärder för vissa åldersgrupper, dels för att bättre hålla kvar den ålders scouter, dels för att få med fler. Kårledarna ut-
gick alltså från läget i sin egen kår och satsade på det som verkade vettigt, ändamålsenligt och genomförbart just för dem.
Sakkunnig sparrning, kamratstöd och nöjda deltagare Tillväxtträningen är en unik chans att koncentrera sig på vad kåren behöver och ledarna själva vill göra något åt, kombinerat med sakkunnig sparrning och kamratstöd. Feedbacken visar att deltagarna uppskattat möjligheten. Alla som svarat var nöjda med innehållet. Både givande diskussioner och konkretiseringen i tillväxtplaner fick beröm i de anonyma svaren: “kul att diskutera med egna kåren men också få input från andra kårer”; “bolla ämnen som annars inte är lätta att ta upp på ett ‘vanligt’ möte” och “att göra tillväxtplanen var enormt bra och gjorde arbetet konkret”. De svarande var över lag positivt inställda till att FiSSc skulle erbjuda liknande möjligheter till fördjupade diskussioner och handledning kring specifika teman i framtiden.
Utdrag ur feedbacken “Den [=tillväxtträningen] gav en spark i baken kring det man redan vetat att man borde göra men har haft svårt att göra något åt och börja på. Hoppeligen fortsätter arbetet i framtiden efter att programmet tar slut. Bra att man fick en påminnelse en gång i månaden på att man håller på med det här och då man blev påmind så fick man liten påminnelse om att göra någo kring planen så blir den inte bara o ligga.” “roligt nytt koncept, kiva att få utmana tankesätt och lite inspirerande.” “Najs med diskussioner och olika övningar och uppgifter” TEXT ANDREA HYNYNEN BILD MALIN LINDHOLM OCH MIKAE LA KORIN - NIEMI
S C O U T P O S T E N 1 • 2022
19
KAJOS DELTAGARAVGIFT – vad går den till och hur kan kåren sänka den? På sommaren är det dags för Finlands Scouters åttonde storläger Kajo i Evois i Tavastehus. Alla spejarscouter och äldre är välkomna med på Kajo, där tusentals scouter samlas för en oförglömlig lägervecka med program som bara ett läger av den storleken kan erbjuda. Kajos deltagaravgift, som betalas av alla spejarscouter och äldre som deltar i hela lägret, är 250€. Jämfört med kårläger kan det här kännas som en stor summa – framför allt ifall flera från samma familj deltar i lägret. Lägeravgiften betalas redan i samband med anmälningen ifall deltagaren inte ansöker om ett av Kajos egna stipendier, men också i efterhand kan kåren hjälpa till med att samla ihop de pengar som behövs så att så många som möjligt kan delta i lägret.
En scoutstad byggs upp och rivs Under en Finnjamboree som Kajo byggs en scoutstad för 12 000 – 18 000 personer mitt i skogen i Evois, vilket kräver en helt annan sorts förberedelser och infrastruktur än ett femtio personers kårläger. När lägret är slut ska dessutom skogen kunna återställas till samma skick som innan lägret. Av deltagaravgiften på 250€ går ungefär 40€ till programmet, 90€ till mat, och 30€
20
S C O U T P O S T E N 1 • 2022
till material. Resten går till administration (till exempel Kajos anställda på projektkansliet), lägrets faciliteter (till exempel kök, toaletter, duschar, sjukhus och brandkår) och riskmarginal för oförutsedda händelser. Eftersom alla lägrets deltagare använder det mesta av den här servicen (mat, toaletter, lägerkårernas material) och deltar i delar av programmet (till exempel kvällsfesterna som är till för alla på lägret) är deltagaravgiften densamma för både för spejar- och explorerscouter som deltar i programmet och för dem som fungerar i ledaruppdrag. Också Kajo som organisation tycker det är viktigt att alla kan delta i Kajo oberoende av ekonomisk situation, och hade därför i samband med anmälningen en möjlighet att ansöka om ett stipendium som täckte antingen hela eller halva deltagaravgiften beroende på deltagarens ålder. Stipendierna finansierades med hjälp av donationer som kommit in via samarbetspartners, via scoutingens vänner, och i samband med
anmälningen. Enligt samma system som tidigare storläger beviljades stipendierna främst på ekonomiska grunder, alltså så att de personer och familjer som inte har möjlighet att betala deltagaravgiften på grund av låga inkomster eller sociala orsaker prioriterades.
Ansök om stipendium För de som inte sökte stipendier via Kajos stipendiefond eller inte fick dem beviljade går det att söka stipendier av andra fonder och stiftelser, till exempel av församlingen (via diakonin) eller organisationer som Hope ry och Rädda barnen. Det går också att få kompletterande utkomststöd av FPA för hobbyutgifter för de som redan för utkomststöd.
Kolla upp ansökningstiderna för stiftelser Kåren kan också hjälpa sina Kajo-deltagare antingen genom att direkt betala ut stipendier eller hjälpa till med ut-
gifter i anslutning till Kajo. Eftersom transporten till Evois inte inkluderas i deltagaravgiften, kan ett av de enklaste sätten för kåren att stöda deltagarna vara att betala för transporten till lägret (till exempel med en abonnerad buss från kårlokalen) och mat på vägen till lägret. Det går att ansöka om understöd för de här utgifterna, i vissa städer och kommuner direkt via stadens/kommunens projektunderstöd, eller av stiftelser som Aktiastiftelserna. Fler stiftelser finns listade till exempel på fyrk.fi och saatiotrahastot.fi. Det lönar sig att kolla upp ansökningstider och -kriterier i god tid, många stiftelser har sista ansökningsdag redan i februari eller mars, och att få understöd retroaktivt (alltså efter sommaren) är inte alltid möjligt på grund av stiftelsens stadgar eller kårens ekonomiska läge. Som tips för ansökan kan det löna sig att lyfta upp att det är frågan om verksamhet för barn och unga, och att det möjliggör att alla scouter som vill kan komma med oberoende av ekonomisk ställning. Kåren kan också till exempel ordna insamlingar genom att sälja kaffe och bullar
i samband med evenemang, ordna basarer eller lotterier eller delta i talkon. Många av de här formerna av medelanskaffning kräver lov av polisen, mer information och tips finns på foreningsresursen.fi (ekonomi -> medelanskaffning -> inkomstkällor). Att försöka få företagssponsorer är också en möjlighet, till exempel för material som kåren behöver för att kunna delta i lägret.
Tala öppet om möjligheterna att få ekonomiskt stöd Kåren kan också stöda deltagarna direkt ekonomiskt genom en inbetalning på deras konto. Det kan antingen göras genom att betala samma summa åt alla kårens deltagare eller genom att dela ut stipendier till enskilda scouter baserat på ansökan. Kårens styrelse måste fatta beslut om båda, och betalningen görs mot kvitto av en betald deltagaravgift (i och med att deltagaravgiften betalas i samband med anmälning borde det inte vara ett problem). Bidrag som betalas ut till alla kårens deltagare måste vara av samma belopp enligt skattemyndigheternas beslut, och kan alltså inte bero
till exempel på ifall en enskild scout har deltagit i ett insamlingstillfälle. Det går också att kombinera stöd som betalas ut till alla deltagare och stöd som betalas baserat på ansökan. Mer information om hur det kan göras praktiskt finns på Kajos hemsida. Det finns alltså många möjligheter att stöda scouter som deltar i Kajo ekonomiskt för kåren, så att alla scouter som vill kan delta i lägret oberoende av hur deras ekonomi ser ut. Det lönar sig att tala öppet om möjligheterna att få ekonomiskt stöd i kåren inför Kajo och andra läger så att alla medlemmar vet att hjälp finns att få om det ser tomt ut på kontot. Tillsammans kan kårens medlemmar lösa problem som känns oöverkomliga för den enskilda scouten!
Källor: Kajos hemsida på kajo2022.fi, Föreningsresursen på foreningsresursen.fi, Scoutingens vänner-sidan på scout.fi/donera/scoutingens-vanner/. TEXT JANNICA S AVANDER BILD MARK US K UOPPALA
S C O U T P O S T E N 1 • 2022
21
Scoutingen vill växa, varför och vad innebär det egentligen och varför angår det mig? Scoutingen i Finland ska till år 2030 komma upp till 100 000 medlemmar d.v.s. scouter. Det har scoutrådet och Finlands Scouter ställt upp som mål. Scoutrörelsen vill växa för att öka sitt inflytande och ge barn och unga den bästa hobbyn för att förändra välden till något bättre. Vi behöver alla verktyg för att arbeta för en god och hållbar framtid och via scoutingen kan vi göra det samtidigt som vi bryr oss om varann och utvecklar oss själva som människor. Tillväxtordet har länge varit ett fult ord för många. Engagerade ledare får utslag av tanken att den egna kåren borde växa. Speciellt om det redan känns utmanande att få det att gå ihop med den verksamhet man har.
Vägarna till tillväxt är många
Jonna Sahala, verksamhetsledare för Finlands Svenska Scouter rf, Scoutingen är en fredsrörelse, en organisation som fostrar och en utbildningsarrangör av stora mått. Scoutmetoden är unik eftersom unga gör på riktigt och lär sig genom att göra, både via lyckanden och misslyckanden. För att det hela ska hålla ihop behövs vuxna som möjliggör och finns där för att sätta gränser. Hur ser scoutingen ut i framtiden? Kom med i förbundet och bygg en framtid för scoutingen!
22
S C O U T P O S T E N 1 • 2022
Förbundet har som mål att stöda existerande scoutverksamhet och stärka den. Dessutom behövs nya kårer på orter där underlag och intresse för scouting finns eller kunde finnas. På olika håll i landet kan tillväxt betyda olika saker. För kåren gäller det att hitta sitt sätt att växa, det sätt som känns bra och som är realistiskt. Ifall det finns inflyttade på orten som mår bra av att inkluderas, kan tillväxten komma från att välkomna dessa i verksamheten. Det kan vara att starta upp en ny verksamhetsform, till exempel familjescouting och få den vägen med yngre barn med en vuxen och ta del av scouting. Att göra scouting bekant via verksamhet i skolan kan fungera på vissa orter. Att aktivt vända sig till barn, unga och vuxna och signalera att de är välkomna är alltid rätt. För kåren gäller det att synliggöra sin verksamhet i ortens media och ha egna öppna kanaler på sociala medier och webben.
Rekrytering är en aktiv åtgärd Sist och slutligen handlar det om att om en kår inte tar in nya medlemmar och aktivt signalerar att alla som vill komma med är välkomna, så kommer den inte att finnas om tio eller tjugo år. Då finns det inte heller en scouthobby för de barn och unga som skulle behöva den på orten. I scouterna kommer de flesta fortfarande med som sju-åtta-åringar, även om det blivit allt vanligare att komma med i vilken ålder som helst. Scoutidén är att alla som vill komma med ska få göra det, vi vill inkludera och möjliggöra scoutupplevelsen för så många som möjligt. Att få ta del av scoutingen och det den erbjuder i form av gemensamma upplevelser, aktiviteter och övningar, lek och allvar tillsammans med andra ger ett sammanhang och gemenskap vi alla behöver. Scouting är inte heller någon historisk relik vars minne vi vårdar utan en aktiv rörelse som ständigt är lyhörd för hur vår omgivning förändras och hurdana färdigheter vi behöver utveckla för att må bra i samhället. Att ha en trygg hobby där man får göra på riktigt och pröva mångsidigt på olika saker och ta reda på vad de egna styrkorna och svagheterna är, visst kan man kalla det världens bästa hobby och då vill vi att alla som vill ska få vara med, visst?
Filip Nyman, du är Scoutchef i förbundet, vad betyder tillväxt i scouterna från din synvinkel och vad vill du säga till scoutkårerna? Vad betyder tillväxt i scouterna? - Tillväxt betyder dels det självklara dvs. att medlemsantalet växer. Både genom intagning av nya medlemmar i kårerna och genom att medlemmar av alla åldrar inte lämnar den aktiva scoutingen. Det jag anser att är viktigt att vi är bra på är att scouterna känner att de har en givande hobby ända tills de blir ledare och att ledarna i sin tur känner att de orkar med sina uppdrag och att de inte är ensamma i det som de gör. Ledarbristen som är en stor broms i vår utveckling motarbetas bäst genom att kåreller förbundsaktiva inte slutar. - Tillväxt betyder dels också att vi växer som organisation, både på kåroch förbundsnivå. Dvs. att vi är modiga i att utveckla oss själva, vi slopar saker som inte fungerar, förbättrar det vi är bra på och hittar på nya sätt att förverkliga vår verksamhet. Likväl måste vi vara noga med att inte alltid göra saker på samma sätt. Traditioner definierar vem vi är men inte vad vi ska göra.
Frida Lundberg är mångårig förbundskoordinator på FiSSc:s kansli och kårernas allt i allo när det gäller allt från adventskalendrar till förtjänsttecken, Kuksafrågor och trygghetsfrågor. Varför är tillväxt viktigt enligt dig? – Tillväxt är viktigt för att scouting är en hobby som jag framför allt önskar att flera barn och vuxna ska få en möjlighet att engagera sig i. Med hjälp av tillväxt utvecklas vår verksamhet och en kår som växer mår bra. Dessutom, ju fler vi är desto roligare har vi. Utan kontinuerlig tillväxt sjunker vårt medlemsantal och vår fina hobby kanske inte längre finns kvar för framtida barn- och unga.
Vad vill jag säga till kårerna? - Trots coronan önskar jag att att kårerna modigt tar in nya scouter och aktiverar nya scouters föräldrar om det så behövs. Detta för att kårerna inte ska stå utan medlemmar eller tillväxt då pandemin äntligen är över.
S C O U T P O S T E N 1 • 2022
23
Läs mer om scoutingens aspirationer på att växa: >> www.scout.org/road-to-growth >> www.partio.fi/lippukunnille /lippukunnan-johtaminen/ lippukunnan-hyvinvointi/ lippukunnan-kasvu/miksi-kasvu/
Andrea Hynynen, kårstödskoordinator, du håller regelbunden kontakt med kårchefer och aktiva i kårerna. Hur ser du på tillväxt och scouting, vad är det viktigaste när det gäller tillväxt? - Jag anser att tillväxt är avgörande för att kårer ska överleva och också för att de ska må bra och utvecklas. Dessutom vet jag att scouting kan ge otroligt mycket fint åt barn, unga och vuxna, och jag tycker att så många som möjligt ska få ta del av det. Jag ser samtidigt att det ofta är en knepig fråga för kårer. Det kan kännas svårt att riktigt veta hur bäst ta tag i saken och komma på bra sätt att få med nya personer i olika åldrar och att försöka aktivt, gång på gång. När det gäller tillväxt är det allra viktigaste att faktiskt vilja få med fler personer och aktivt göra något åt saken. Den andra lika viktiga saken jag vill lyfta fram är att ta väl emot de som är intresserade, både barn, unga och vuxna. Svara så fort som möjligt, håll kontakten om det inte genast finns plats och ge en bra och välkomnande introduktion.
Jens Back, vice scoutchef och även ordinarie scoutråd i Finlands Scouters Scoutråd (motsvarar ett fullmäktige). Du följer speciellt noga med de strategiska linjerna för scoutingen i Finland. Vad betyder tillväxt för dig? -Som vice scoutchef och som medlem i både styrelsen och scoutrådet är det mycket siffror man får hålla koll på och bekanta sig med. Bland annat är det medlemsantalet, gjorda utfärder och aktiviteter, grundade kårer och avdelningar som mäter hur bra strategin fungerar inom scoutingen och ett hurudant resultat man får av de olika åtgärderna som görs på styrelseoch scoutrådsnivå. Givetvis är detta relativt abstrakt och ett mera konkret svar på vad tillväxt betyder för mig är att allt fler barn och unga vuxna är med i scoutverksamheten och lär sig viktiga färdigheter för livet
T EXT J O N N A S A H A LA, V ERKSAM H E TSLE DA RE F Ö R F IN LA N D S S V E N S KA SCOUTE R RF
24
S C O U T P O S T E N 1 • 2022
DEBATT
SCOUTING SKALL VARA PARTIPOLITISKT OBUNDEN, MEN SCOUTING ÄR INTE OPOLITISKT. Scoutingen ska vara partipolitiskt obunden, men det betyder inte att scoutingen ska vara opolitisk. Många av scoutingens ideal är i dag inblandade i brännheta politiska frågor. Att kringgå dessa i vår verksamhet är svek mot våra ideal och vårt syfte att fostra ”individer som fungerar aktivt och ansvarskännande mot sig själva, andra, samhället och omgivningen” (ur FS grundstadga, 4.1 scoutingens mål för fostran). Historiskt har det hänt att scouter med kraftiga socialistiska sympatier blivit utfrysta och hela patruller avstängda. Det var på 60-talet. Idag ser jag inget problem med att en scout, rover eller ledare har en starkt politisk syn, om den så är konservativ, socialistisk eller miljöliberalistisk så länge det inte står i strid med scoutidealen och personen inte utnyttjar scoutingen som plattform för ett specifikt politiskt budskap. Det politiska fältet har utvecklats från en vänster-höger-axel till något flerdimensionellt med natur och miljö samt populism som nya hörn. Vi ser även dels sjunkande valdeltagande och minskat in-
tresse för politik, dels att de som engagerar sig blir mer distanserade från allmänheten generellt och de andra politiska aktörerna speciellt. Här har scoutingen en möjlighet och ett ansvar att göra något åt saken, främja medvetenhet, diskussionsklimat och kultur: främja vänskap över (parti)gränserna. Det vi konkret kan göra är att lyfta politiska frågor till diskussion i scoutsammanhang och spegla frågan mot scout idealen. Det viktiga är att vi inte sopar politiska ämnen under mattan. Vi ledare fungerar som förebilder och genom att vara intresserade i samhället runt omkring oss kan vi hjälpa våra scouter navigera i en värld där ett konstant nyhetsflöde överöser även de yngsta med politiska frågeställningar. Våga ta ställning och våga stå för dina åsikter, också i politiska frågor, och stöd andra scouter att göra det, samt uppmuntra till konstruktiv diskussion och debatt om politiska ämnen och ideologier. Jag delar kanske inte din åsikt, men jag är beredd att kämpa för din rätt att uttrycka den.
Jag är Fredrik Aspö, före detta superscout (kunde allt om eld, knopar, överlevnad, ledarskap och liknande) från Östersundom scouter. Jag är för tillfället passiv-scout, disponent på Kåtan, samt sporadiskt kåraktiv. Jag jobbar som bergsguide i Lyngen i Nordnorge. Jag önskar med den här texten lyfta fram en del åsikter, och hoppas kunna väcka tankar och skapa diskussion. Om jag låter provokativ skall du inte ta det personligt, och jag hör gärna motargument och är beredd att ändra kurs då jag blir motbevisad eller överröstad. Det är ni där ute på mötena och lägren som gör scoutingen, inte en filosoferande föredetting knapprandes på ett tangentbord.
S C O U T P O S T E N 1 • 2022
25
PATRULL FLYGEKORRE I varje patrull har de olika medlemmarna olika roller och intressen, och patrull Flygekorre är inget undantag. Nu har du chansen att lära känna huvudpersonerna i Alltid redo!
MANUS OCH TECK NING AR RAG NA R AMI NOF F. TAC K TIL L A MOS ILO NEN FÖR TE KNI SK H J ÄL P.
Knut
Lotta
Som man hör på hans namn är det stenknutar snarare än ordentliga knopar som är Knuts specialitet, men sina bristande scoutfärdigheter kompenserar han för med sitt hjärta av guld. Dessutom hittade han ju tillbaka efter att han tappade bort sig under patrullens hajk, så något måste han ju ha lärt sig(?)
Lotta är patrulledare i patrull Flygekorre och en riktig superscout; hon kan en knop för varje tillfälle, och det är tack vare henne som scoutfärdigheterna i patrullen i genomsnitt är på hög nivå. Som patrulledare är hon också något av en control freak, men till och med hon står chanslös inför alla scoutledares värsta fiender – vargungarna!
Sten Sten är vad man kallar en gadgetscout. Han har fler praktiska och onödiga scoutprylar än någon annan, och att kika in i hans självuppsättande grafentält med bluetoothkilar är som att stiga in i en tidsmaskin. Dessutom är all hans utrustning av samma (exklusiva) märke – allt annat skulle ju vara hädelse!
26
S C O U T P O S T E N 1 • 2022
Greta Greta blev scout för naturens skull, och hon njuter av friluftslivet mer än någon annan i patrullen. Hon kan också känna igen och härma över 200 fågelläten, och det är bäst att inte ställa för många retoriska frågor om mossa i hennes närhet – om man inte vill ha en lång föreläsning.
S C O U T P O S T E N 1 • 2022
27
ADJEKTIVBERÄTTELSE – EN LEK FÖR VARGUNGEMÖTET
På den här sidan finns den klassiska norska folksagan De tre bockarna Bruse som skrevs av Peter Christen Asbjørnsen och Jørgen Moe år 1840, men under åren har sagans alla adjektiv ramlat bort. Det är din uppgift att hitta dem! Men du behöver hjälp av dina kompisar. Be dina kompisar att i tur och ordning rabbla upp 26 adjektiv, utan att de får
se berättelsen. Placera sedan in adjektiven i samma ordning som de rabblats upp på strecken i texten där det saknas ord. Böj adjektiven vid behov. Svårare än så är inte den här leken! Läs upp texten högt med de insatta adjektiven, så får du och dina kompisar er ett gott skratt. Hur många som helst kan vara med!
Det var en gång tre bockar, som skulle gå till ängen och äta sig ______. Alla tre hette Bocken Bruse. På vägen var det en bro över en fors, som de måste över, och under den bron bodde ett ______ troll med ögon som tenntallrikar och näsa ______ som ett räfseskaft. Först kom den ______ Bocken Bruse och skulle över bron. Tripp, tripp, trapp, lät det i bron. ”Vem är det som trippar på min bro ?” skrek trollet. ”Det är den ______ bocken Bruse. Jag ska till ängen och bli ______”, sa bocken med sin ______ röst. ”Nu kommer jag och tar dig!” sa trollet. ”Åh, nej, ta inte mej, för jag är så ______. Vänta lite, så kommer den ______ Bocken Bruse. Han är mycket ______!” ”Kör till, då” sa trollet. Efter en ______ stund kom den ______ Bocken Bruse. Tripp, trapp, tripp, trapp, lät det i bron. ”Vem är det som trampar på min bro?” skrek trollet. ”Det är bara den ______ Bocken Bruse, som ska till ängen och bli ______”, sa bocken med sin ganska ______ röst. ”Då kommer jag och tar dig!” skrek trollet. ”Åh nej, ta inte mej! Vänta lite, så kommer den ______ Bocken Bruse, han är mycket, mycket ______!”. ”Låt gå ”, sa trollet otåligt. Rätt som det var kom den ______ Bocken Bruse. Tripp, trapp, tripp, trapp, tripp, trapp, lät det i bron. Den bocken var så ______ att det knakade och brakade i bron. ”Vem är det som klampar på min bro ?” skrek trollet. ”Det är den ______ Bocken Bruse”, sa bocken med sin ______ röst. ”Då är det dig jag väntat på och nu kommer jag och tar dig!” skrek trollet. ”Ja, kom du bara!”, sa bocken. Och så rusade han på trollet och stångade det så ______ att det for iväg ______ bort och ner i ån. Och tack vare det kunde alla tre gå till ängen. Där blev bockarna så ______, så ______, att de knappast orkade gå hem igen. Och har inte fettet ramlat av dem, så är de väl ______ än.
28
S C O U T P O S T E N 1 • 2022
SCOUTKAMPEN
1
2
SCOUTSÅNGEN
VÄXTEN
5: Inleds med en uppmaning att köra framåt/kasta loss.
5: Det finns tre olika arter av denna växt i vårt land.
3: Olika kårer har olika traditioner vad det gäller att avsluta sången.
3: Det bästa träslaget att elda med, det kommer inga glödande gnistor vid förbränningen.
1: Sjungs efter ropet Fram med lägerbålshumöret
?
Utmana en kompis och se vem som får fler poäng.
1: Trädets bark kallas näver.
3
4
5
EVENEMANGET
KÅREN
SCOUTTRADITIONEN
5: Evenemanget har ännu aldrig ordnats, trots att det funnits i FiSSc:s händelsekalender flera gånger. 3: Nästa försök att ordna evenemanget blir 14-15.5 då det ordnas i Vasa
5: Kårchefen heter Yvonne Sandström och kåren grundades år 1959.
5: Symboliserar att det är slut scoutat för dagen
3: Kåren har över 150 medlemmar och två avdelningar som erbjuder verksamhet både för flickor och pojkar.
3: Denna sång sjungs ofta efter ett lägerbål eller just före läggdags 1: Dagen dör, skymning rår...
1: Evenemanget riktar sig till roverscouter, och namnet innehåller ett ord som kan förknippas med ett högt ljud.
1: Avdelningarna håller möten bland annat på Hörnan vid Kyrkslätts torg.
Svar: 1: Trampa på gasen, 2: Björk, 3: Roversmäll, 4: Kyrkslätt Scouter, 5: Tapto S C O U T P O S T E N 1 • 2022
29
UT I NATUREN
Gran Granen är ett barrträd som oftast blir 20-30 meter högt, men ibland högre. Granen är Finlands högsta träd. Den fäller inte sina barr till vintern, vilket gör att den är grön året om. Stammen är brun, kottarna är avlånga och 10-15 centimeter långa. Granen växer i nästan hela landet. Enda området i Finland där det inte finns granar är i nordligaste Lappland. Granen är konformad men dess form kan variera mycket beroende på förhållandena där den växer, och det är ju bra för nog skulle det vara tråkigt om alla granar såg likadana ut. Granen används flitigt som virke och ved, och vid julen hittar den in i mångas vardagsrum. Som det syns på bilden kan granens grenar samla på sig mycket snö under vintern. Ett roligt tips för snöbollskrig är därför om någon kompis råkar stå under en vit gran att inte sikta på kompisen utan istället på granen. Kompisen skrattar kanske först åt ”missen”, men får sedan snö i nacken. Kom bara ihåg att kompisen under granen frivilligt ska vara med i snöbollskriget. Kasta aldrig snöbollar på civila. T EXT PAT R IK PA L M É N • B ILD M IN N A PA LM É N
30
S C O U T P O S T E N 1 • 2022
TAPTO
Stjärnorna blänker klart i den iskalla natten kylan smyger sig på och näsan känns kall I tystnad svävar ett tack upp mot skyn Det är lätt att glömma hur förunderlig vardagen är och istället fastna i mönster och rädslor I djupa spår som inte tillåter något annat Men i tystnaden stiger nu ett tack mot skyn för det stora och för det lilla Det kom från glädje och möts med glädje Något så litet något så stort som ett tack TE XT FAN N Y SVARVAR BILD E LIN ÅS VIK
S C O U T P O S T E N 1 • 2022
31
FINLANDS SVENSKA SCOUTER r.f. FINLANDS SVENSKA FLICKSCOUTFÖRBUND r.f. FINLANDS SVENSKA SCOUTFÖRBUND r.f.
INBJUDAN TILL VÅRMÖTE 2022 Förbundens vårmöten hålls lördagen den 19 mars 2022 kl. 11.00 i Helsingfors. MÖTEN På mötena behandlas de i § 5 i FiSSc:s stadgar, § 4 i FSFSF:s och FSSF:s stadgar, nämnda ärenden som ska behandlas av vårmöte. Sådana är bland annat bokslut och årsberättelse. Övrigt beslutsärende är val av valberedningskommitté. Kårerna ombeds göra förslag i form av motioner till vårmötet. Övriga redan kända beslutsärenden som styrelsen hämtar till vårmöte är upplösande av Finlands Svenska Scoutförbund, andra behandlingen, och förslag till reviderade stadgar för Finlands Svenska Scouter och Finlands Svenska Flickscoutförbund.
INFORMATIONSÄRENDEN BL.A.: ● val av medlemsmötesdelegation till Finlands Scouters medlemsmöte 2022
● styrelsen svarar på höstmötets motion ● styrelsen informerar om Nothamn 2023 ● styrelsen informerar om förfarande för områdesläger 2024 Den slutliga kallelsen och vårmöteshandlingarna postas i två exemplar till varje medlem, ett till kårpostmottagaren och ett till kårchefen eller kårsekreteraren.
VÄLKOMMEN ATT DELTA I VÅRMÖTE! FILIP NYMAN scoutchef förbundsordförande, FSSF förbundsordförande, FSFSF
JENS BACK vice scoutchef vice förbundsordförande, FSSF vice förbundsordförande, FSFSF
JONNA SAHALA verksamhetsledare
