Scoutposten 4 2022

www.scout.fi • e-post: kansliet@scout.fi

Utgivare Finlands Svenska Scouter r.f. Tölögatan 55, 00250 Helsingfors Tfn (09) 8865 1100

Ansvarig utgivare för Scoutposten är Finlands Svenska Scouter r.f. Redaktionen förbehåller sig rätten att korrigera, förkorta samt göra andra ändringar i de inkomna texterna. Chefredaktör Jannica Savander • jannica.savander@scout.fi

Redaktionssekreterare Kate Lönnberg • kate.lonnberg@scout.fi Ombrytning Christian Aarnio Pärmbild Mari Lehtisalo

Adressförändringar & prenumerationer koordinator@scout.fi eller Frida Lundberg tfn (09) 8865 1305 e-post: frida.lundberg@scout.fi

Tryckeri Oy Grano Ab, 2022 Upplaga 4 200

Utgivningstidtabell 2023 Nr Dl Utkommer Nr 1 4.1. v. 7, 13-19.2 Nr 2 19.4. v. 22, 29.5-4.6 Nr 3 9.8. v. 39, 25-30.9 Nr 4 18.10. v. 48, 27.11-3.12

Läs Scoutposten elektroniskt på >> issuu.com/finlandssvenskascouter

KONTAKTUPPGIFTER TILL FISSC:

Koordinator med ansvar för utveckling av program Gunilla Edelmann 050 540 5081

Koordinator med ansvar för utveckling av utbildningsområdet Heidi af Heurlin 050 430 3243

Frivilligkoordinator Andrea Hynynen 050 540 5083

Projektkoordinator för hållbarhetsprojekt Fanny Svarvar 044 270 0574

Koordinator för medlemsutveckling Emma Portman 044 749 3179

Förbundskoordinator Frida Lundberg 050 4434 862

Kommunikationsansvarig Kate Lönnberg 044 2723 463

Verksamhetsledare Jonna Sahala 050 3535 037

Epost: koordinator@scout.fi kansli@scout.fi fornamn.efternamn@scout.fi

Scoutingen visar vägen till en hållbar framtid

Har du hört om kolneutral scouting (hiilineutraali partio) 2030? Finlands Scouter har fattat ett beslut om att scoutingen ska vara kolneutral år 2030. Det finns konkreta planer för hur scouterna ska minska sitt kolfotspår, alltså minska utsläppen, bland annat genom att inte använda fossila en ergikällor i fastigheter som ägs av scouterna, servera mat med låga ut släpp på evenemang, och öka kolsänkorna med att sköta scouternas skogar på ett hållbart sätt. Motsvarande planer finns också för att öka kolhandav trycket, alltså den positiva utsläppsminskningspotentialen: göra klimat fostran till en grundläggande del av scoutprogrammet, erbjuda utbildning till kårer, anställda och förtroendevalda, och samarbeta internationellt med andra scouter kring klimatfrågor.

För att vi ska lyckas vara kolneutrala år 2030 krävs det att alla är med på förändringen. Via scoutprogrammet kommer tankar om hållbarhet in i alla åldersgruppers program, Hållbar scoutkår-certifikatet hjälper kåren att hitta nya sätt att göra hållbarhets- och miljöarbete, utbildningar till kårle dare och förtroendevalda erbjuds av Finlands Scouter och FiSSc. När vi alla, scoutorganisationen som helhet, står bakom att göra scoutingen kolneu tral till 2030 får det effekter också långt utanför scoutingen. Var hundra de finländare är scout – hur stor effekt får det inte om alla vi gör hållba ra val i vardagen?

Det enda sättet att uppnå målet är att jobba tillsammans. Istället för att bråka om ifall mat på scoutevenemang ska vara vegetarisk eller inte, kan vi tipsa varandra om hur just den egna kåren löser mat som ryms inom FN:s hållbarhetsmål för kolutsläpp per portion. Eller om hur ni har löst sopsorte ringen på seglatser och läger, eller varför inte om hur ni ordnade ett lyckat möte på temat kolneutralitet. Jag är säker på att många kårer redan gör ett fantastiskt hållbarhetsarbete – om vi tipsar varandra och tillsammans arbe tar mot hållbarhet på nya sätt är jag säker på att vi kan uppnå målet.

Psst! Har du något du vill bidra med?

En liten dagbok, bilder eller något annat?

Mejla ditt material till jannica.savander@scout.fi och bonga ditt material i någon av årets tidningar!

JANNICA SAVANDER CHEFREDAKTÖR

STUNDEN

Landskapet ser annorlunda ut på vintern. Vilket landskap vill du besöka den här vintern?

BILD MIKKO PAUKKILA

Kompassen är appen som hjälper er hålla ordning på era aktiviteter

Kompassen är en app som gör att du kan ha ett digitalt aktivitetskort i din telefon. Genom appen kan du kolla upp vilka aktiviteter du och din patrull gjort och vilka ni kunde göra. Du kan också märka ut dina favoritaktiviteter så du lätt hittar dem. Läs mer om kompassen på scout.fi/kompassen. Där hittar du också noggrannare anvisningar för hur du tar i bruk appen.

Andrea är FiSSc:s frivilligkoordinator

Andrea, som arbetat drygt fem år med kårstöd i FiSSc, har från och med den första november övergått till att arbeta som frivilligkoordinator. Frivilligkoordinatorn arbetar med processer och uppgifter som berör kompetensutveckling, rekrytering, introduktion, och stöd till frivilliguppdrag i olika former. Dessutom kommer Andrea att jobba med samhällsrelaterade frågor och stöd till kårerna för lokalt påverkansarbete. Vi är glada att Andrea fortsätter jobba med oss med nya uppgifter!

Hej, kårkassörer!

Passa på att skicka era medlemsavgiftsfakturor så fort din kårs medlemsavgift är fastställd. Några saker att komma ihåg: • Att fakturera redan nu sparar pengar för kåren.

• Befrielse från FiSSc:s medlemsavgift kan beviljas redan innan årsskiftet, lyft gärna fram det bland era medlemmar.

Frida (frida.lundberg@scout.fi) på kansliet stöder i faktureringsfrågor då det behövs.

Waldemar von Frenckells stiftelse

Planerar er kår ett projekt för nästa som år som stöder hållbarhet i åldersgruppsverksamheten?

Ansök då om understöd från Waldemar von Frenckells stiftelse. Temat för nästa års understöd är programsatsningen Från ord till handling. Sista ansökningsdag är 28.2.2023.

Mer info om hur ni kan ansöka finns på adressen ansokan.scout.webbhuset.fi/ waldemar_von_frenckell

HÅLLBARA JULKLAPPSTIPS

Kan vi visa uppskattning till nära och kära genom gåvor, och ta hand om planeten samtidigt? Absolut! Här kommer några tips på vad man kan göra för att spara på jordens resurser under vinterns högtid.

GE NÅGOT VIDARE

Har du ett pussel, en bok, klistermär ken eller en jacka du inte längre an vänder men som ännu är i gott skick? Ge det vidare! Att ge något du redan har vidare förlänger användningen av en sak och sparar på jordens resurser. Plus: det tar inte längre upp plats och samlar damm hos dig, utan istället har någon annan glädje av det! Exempel på gåvor

• Pussel eller Spel

• Böcker

• Porslin

• Kläder

• Hobbyutrustning

HANTVERK

Får ni flera exemplar av Scoutposten men skulle klara er med en?

Logga då in på scouternas e-tjänst, asiointi.partio.fi och kryssa för alternativet ”Jag vill inte ha medlemstidningen” så får ni färre tidningar hem till er. Samtidigt gör ni en miljögärning.

Handgjorda gåvor är alltid uppskat tat! Man kan slå två flugor i en smäll och göra återbruk, alltså att skapa nå got nytt av något gammalt. En köks handduk kan bli en vetedyna, en glas burk en fin ljuslykta, och tände till verkar du enkelt av en äggkartong, en tidning och några ljusstumpar. Tyck er du om att sticka eller virka är det alltid trevligt att få något värmande i vintertid!

Exempel på gåvor

• Stickasockar

• Pannlapp

• Nåldyna

• Vetedyna

• Ljuslykta

• Tände

• Tygkasse

• Nyckelring

BAKVERK

Vissa säger att vägen till hjärtat är genom magen. Jullimporna som jag gav som gåva ett år möttes av le enden, så jag kan garantera att det är ett säkert kort! Är din specialitet småbröd, knäck eller müslistänger? Kanske har du alltid velat prova göra fina portionsburkar med varm chok lad? Varför inte prova på, alla blir gla da av mat!

Exempel på gåvor

• Jullimpa

• Semlor

• Knäckebröd

• Småbröd och kex

• Knäck och julgodis

• Hemmagjord müsli

TJÄNSTER OCH UPPLEVELSER

Bjud på mat och spelkväll, ge ett pre sentkort till teatern eller en seriebil jett till simhallen! En upplevelse be höver inte vara extravagant, livsför ändrande eller ske utomlands för att vara betydelsefull. Kanske du har nå gon du vill hinna spendera mer tid med, eller så känner du någon som behöver barnvakt för att få andas ut en kväll. Tid tillsammans är både ett kärleksspråk och det man kommer ihåg bäst på äldre dar.

Exempel på gåvor

• Bjud in till middag

• Presentkort till teatern eller bion

• Seriebiljett till simhallen

• Barnvaktskupong

• Bjud till bowlingkväll eller spa dag

FiSSc:s kurser och evenemang våren och sommaren 2023 – nya äventyr och bekant trygghet

Scouting är äventyr, gemenskap och utmaningar. Scouting är att växa, som medlem i en grupp och som sig själv. Scouting är att vandra längs sin egen stig i sin egen takt, men aldrig ensam. Ibland behövs något nytt och utmanande som ger en nya intryck och erfarenheter. Ibland behöver man pusta ut och vila i något bekant och hemvant. Här kan du kolla in vad FiSSc kan erbjuda dig under våren och sommaren 2023!

FiSSc ordnar inga andra landsomfattande evenemang för vargungar, men kolla med dina ledare vilka roliga utfärder, hajker, förläggningar eller tävlingar som den egna kåren ordnar!

Spejardagar: Spejardagar i Nyland 11-12.2 - gemenskap och aktuella ämnen under en spejarscoutförläggning Kurser: UteVinter i Österbotten 11-12.2 - uteliv på vintern; eldslagning, övernattning i tältkåta och tips kring hur du håller dig varm om tårna Seglatser med s/y Navigator njut av hav och vindar och lär dig massor om segling Skärgårdsseglats, rutt Helsingfors-Helsingfors 19-22.6 Skärgårdsseglats, rutt Åbo-Kimito (NothamnVIII) 22-26.7 Skärgårdsseglats, rutt Kimito (NothamnVIII)-Helsingfors 3-8.8

Seglatser med s/y Navigator: sol hav och segling på en fin båt

Kvällsseglats i Helsingfors 6.6 Kvällsseglats i Helsingfors 7.6 Kvällsseglats i Helsingfors 8.6 Dagsseglats i Åbo i medlet av juli

för kårstyrelsen

FiSSc:s vårmöte i Helsingfors 25.3 Chefsdag i Nyland 25-26.3 Beställningskurser och beställningsteman: beställ en kurs eller en konsultation kring något tema som kåren vill ha utbildning i eller tips om.

evenemang just precis för dig: Gruppledarutbildning i Esbo 11-12.2 Färdighetskurser: Båtförarkurs i Nyland 10-12.3 Sekondkurs – teoridel online 2-3 vardagskvällar under första veckan i maj Båtvårdsutbildning på navigatortalkon: 15, 16 och 29.4, samt 6 och 7.5 i Lovisa

UteFjäll i Muonio 10-18.6 UtePaddel i sydvästra Finland 18-20.8 Seglatser med s/y Navigator: njut av hav och vindar och lär dig massor om segling Skärgårdsseglats, rutt Helsingfors-Helsingfors 19-22.6 Skärgårdsseglats, rutt Åbo-Kimito (NothamnVIII) 22-26.7 Skärgårdsseglats, rutt Kimito (NothamnVIII)-Helsingfors 3-8.8 Kustseglats, rutt Hangö-Åbo 6-12.7

Mini-offshoreseglats, rutt Helsingfors-Helsingfors 18-20.8, Offshoreseglats, rutt: Helsingfors-Hangö 26.6-5.7

Klart vi kan – seglats för kvinnliga blivande skeppare, rutt: Helsingfors-Helsingfors 16-18.6

Gourmetseglats, rutt Åbo-Åbo 13-16.7

Scoutledarträffar: Scoutledarträffar 7.1 på Åland, 15.4 i Åbo, 18.4 i Helsingfors, 22.4 i norra Österbotten och 23.4 i södra Österbotten

ledare

gemenskap och aktuella ämnen: Roversmäll (för roverscouter) i Nyland 12-14.5

Ledarskapsutbildningar: Familjescoutledarutbildning i Helsingfors 25.3

Grundutbildning för scoutledare i Österbotten 19.2 och 18-21.5 (vandring)

Färdighetskurser:

Båtförarkurs i Nyland 10-12.3

Sekondkurs – teoridel online 2-3 vardagskvällar under första veckan i maj

Skepparkurs 1, teori 11-12.3 och 1-2.4

Skepparkurs 1, praktik 18-21.5

Båtvårdsutbildning på navigatortalkon: 15, 16 och 29.4, samt 6 och 7.5 i Lovisa

UteVinterExpedition i Muonio 20-24.2

UteFjäll i Muonio 10-18.6

UtePaddel i sydvästra Finland 18-20.8

Psykiska Första Hjälpen 1 i Österbotten 11-12.3

Psykiska Första Hjälpen 2 i Åbo 4-5.3

Seglatser med s/y Navigator: njut av hav och vindar och lär dig massor om segling Kustseglats, rutt Hangö-Åbo 6-12.7

Mini-offshoreseglats, rutt Helsingfors-Helsingfors 1820.8,

Offshoreseglats, rutt: Helsingfors-Hangö 26.6-5.7

Seglingskurs för roverscouter och ledare, rutt Helsingfors-Helsingfors 9-11.6

Klart vi kan – seglats för kvinnliga blivande skeppare, rutt: Helsingfors-Helsingfors 16-18.6

Gourmetseglats, rutt Åbo-Åbo 13-16.7

Scoutledarträffar: Scoutledarträffar 7.1 på Åland, 15.4 i Åbo, 18.4 i Helsingfors, 22.4 i norra Österbotten och 23.4 i södra Österbotten

SPEJARDAGAR – NYA VÄNNER OCH ANDRA KÅRERS TRADITIONER

Amanda Bremer från Scoutkåren Tre Björkar hann under sin tid som spejarscout delta i spejardagarna tre gånger, och nu när hon blivit explorerscout hoppade hon på möjligheten att delta i spejardagarna igen, den här gången som hjälpledare i staben för spejardagarna på Koupo lägergård i Pargas i oktober. Hon har deltagit i evenemangen både tillsammans med ett gäng kårkompisar och som enda deltagare från den egna kåren. Här svarar hon på några vanliga frågor om spejardagarna

Vad gör man på spejardagar, sådär i korthet?

På spejardagarna deltar man i roliga lekar, äter och lagar god mat och får nya vänner.

På vilket sätt är det annorlunda att vara med som hjälpledare i staben?

Som stabsmedlem är det minst lika roligt, eftersom man får både dra och delta i aktiviteter. Dessutom är man just också lite ”coolare” i de andras ögon.

Är det lätt att få nya kompisar på spejardagarna?

Det är jättelätt att få nya kompisar, eftersom man redan färdigt har minst två saker gemensamt; hobby och åldersgrupp. Om man inte kan få med någon av sin egen kår så rekommenderar jag att man ändå anmäler sig. Jag har fått några av mina bästa kompisar inom scouterna så.

Vad tycker du att är det bästa med spejardagarna? Det bästa är nog att få nya vänner och lära sig andra kårers traditioner.

Ser du fram emot att delta i andra scoutkurser eller evenemang utanför kåren nu när du inte längre kan delta i spejardagar? Jag ser definitivt fram emot att delta i framtida evenemang. Explorerchill (explorerscoutevenemang som ordnades i oktober av Helsingfors Svenska Scouter), som jag tyvärr missade den här hösten, låter roligt och jag ska försöka komma med nästa gång.

TEXT GUNILLA EDELMANN BILD VENDLA HÖLTTÄ

Läs mer om FiSSc:s evenemangsutbud på scout.fi. Mer info om vårens alla händelser finns i händelsekalendern!

Evenemangen i februari-april har i regel sista anmälningsdag 15.1, evenemang under maj-juli har i regel sista anmälningsdag 15.4, och evenemang i augusti har i regel sista anmälningsdag 15.6.

SCOUTHUNDAR

Black Happies Martha (kallas Martta)

Födelsedag: 23.05.2016

Kår: Vuxenpatrullen i Jakobstads Flickscouter

Favoritmat: Rått kött och köttbullar. Till vardags får jag tyvärr bara Booster food en gång om dagen. För att muta mig ger mamma Maria mig hundgodis ibland. Tycker hon kunde göra det lite oftare.

Scoutevenemang jag deltagit i: I augusti fick jag vara dragplåster på Spotlight-evenemanget i Jakobstad.

Vår kår skulle hitta nya medlemmar och jag lockade många flickor till vårt bord bara genom att sitta och vara en ovanligt söt och snäll Siberian Husky!

Jag deltog också i en rolig hösthajk och UTE-gourmetkurs 15-16.10 på Björkö. Under helgen sprang jag Bodvattnet runt och vågade mig till och med högst upp i Saltkaret!

Efter det löpte jag från Vikarskat fiskehamn till vår övernattningsstuga vid Finnhamnen. Så skönt att få vara en fri hund! Lite besviken är jag ändå över att alla andra fick äta gott medan jag bara fick en liten skinkskiva under hela hajken.

Favorit-vandringsled: Min favorit just nu är Eugmo vandringsled i Larsmo. Den är bra för mina tassar, har omväxlande natur och gott om ekorrar. Det känns nästan som att vara i Lappland!

Önskar: Få en egen scouthalsduk och lära mig svenska.

Teddy

Födelsedag: 14.5.2022

Kår: Flickscoutkåren Åbo Vildar

Favoritmat: Ost!! Men jag är inte kräsen, utan äter det mesta.

Berätta om en gång du deltagit på scoutevenemang: Jag är ännu så liten att jag inte ännu har varit med på något riktigt evenemang, men jag har fått följa med till kårlokalen och har nosat runt då matte har fixat med något. Det finns många spännande saker att upptäcka på en kårlokal och många intressanta lukter.

Favorit-vandringsled eller promenad: Jag älskar att springa runt i skogar och hoppar gärna fram mellan blåbärstuvorna. Jag tycker speciellt mycket om svampar, för alltid då jag hittar av de granngula sorterna så blir jag belönad med ost av mina människor. Woff!

Speedy Wiksten

Födelsedag: 4.8 2014

Kår: Spejarna Helsingfors

Favoritmat: Krasse, rucola och jordgubbar. Jordgubbar får jag dock bara som en godbit ibland, för att de innehåller så mycket socker.

Berätta om en gång du deltagit på scoutevenemang: Jag är lite för liten för att komma med på scoutevenemang, men är med (och väldigt nyfiken) varje gång mina syskon packar för att åka på läger.

Favorit vandringsled eller promenad: Från äppelträdet till terassen! Det är ca. 5 meter, men väldigt trevlig utsikt.

SPÖKHUSET SPÖKHUSET SPÖKHUSET

Det hela började år 2019 då kulturbyrån kontaktade kåren med en enkel begä ran, att ordna någon sorts aktivitet eller verksamhet under Dark Weekend hel gen som tar plats den sista helgen i ok tober. Något enkelt som till exempel en reflexorientering i skogen, men den tanken kändes fel. Men vi hade en idé! Ett SPÖKHUS. Vi förvandlar vår kårlokal till ett spökhus.

Snabb tidtabell

Det var dock ingen enkel och lätt sam sak att förverkliga och vi hade un der två veckor på oss till deadlinen som var på fredag kl. 20.00. Vi planerade iv rigt, förberedde, byggde och dekorerade. Vi lyckades omvandla vårt över 140 år gamla hus till en spännande och väldigt skrämmande upplevelse för över 100 besökare. Vi fick mycket hjälp av våra äldsta scouter som även ivrigt lovade att ställa upp och arbeta under själva spök husets öppethållningstider. Vi höll spö khuset öppet både fredag och lördag ända till midnatt. Det var en tuff kamp, och vi var alla väldigt trötta efter den helgen. Men oj vad det var roligt. Det här gör vi nog om nästa år igen.

Och så blev det, men till det följan

de året hade vi dock haft planerna nära på klara i ett år. Vi hade över en månad på oss att fixa till alla dekorationer och själva uppbyggandet av spökhuset. Alla rum hade egna teman, väggarna plasta des in, mellanväggar och tunnlar bygg des. Vi fick även med oss några vux na ledare till, vilket underlättade. Bäst av allt var att se hur ivriga våra barn var inför spökhuset och alla ville delta. Även ryktet om spökhuset hade spridit sig på stan och när vi öppnade dörrarna var där en väldigt lång kö utanför. Spökhuset besöktes av nästan 300 personer det året och kön minskade knappt under hela helgen. Det fanns dock även några nack delar med det stora intresset, kötiden blev väldigt lång, kring två timmar och våra barn kunde inte ta sig någon paus. Men som man säger, learning by doing. Vi får tänka om till nästa år, för ett nästa spökhus skulle det absolut bli igen. Bara vi får vila ut oss först en månad, minst.

När yngre barn gråtande kläm mer sig fast i första bästa vuxna de ser inne i huset eller vuxna kommer krit vita, vettskrämda ut från huset får man ju nya idéer. Så började även följande års spökhus ta sin plats. Visst skall vi fira jul på vinden, med en tomte o allt.

Om ni tvekar på att tomten kan vara skrämmande så lyckades vår tomte nog skrämma vettet ur några hundra perso ner förra Halloween. Denna gång visade många av våra vuxna ledare intresse för att ställa upp och vi kunde dra i gång med en extrem show. Vi hade en paus vid halvtid, sålde grillkorv, popcorn etc. ute på gården. Vi hade över 300 väldigt nöjda besökare, även långväga besöka re som kom till Hangö endast för spö khusets skull. Det var ett väldigt lyck at spökhus, med stolta men trötta barn och ledare. Den feedback vi fått av be sökarna gör ju känslan ännu bätt re; “Tää oli sairasta!”, “De va ju rikti ga människor där” (med lipen i halsen), “Jag kommer nog inte sova på många nätter”. Oj vad vi arrangörer njöt. Men kötiden, den var ännu olidligt lång. Människor började köa en timme innan öppning och vid öppningstiden hade vi en 20 meter lång kö. Människorna kö ade i över två timmar. Men vad gör inte en scout om inte försöker lösa problem som uppstår, jag tror vi har lösningen på det till detta års spökhus.

TEXT JILL ÖSTERLUND, JANINA HEINA HANGÖ SCOUTKÅR RF.

Hur skulle du beskriva din upplevelse då du besökte spökhuset för första gången?

– Det var hemskt, det var helt som om jag skulle ha varit inne i en riktig skräckfilm När du tänker på spökhuset nu efteråt, vilka tankar/minnen kommer upp?

– När jag tänker på spökhuset kommer minnen av min spänning före det och besökarnas miner och vad de sa när dom kom in.

Venny Ekroos, 12 år, spökhusbesökare samt senare som arbetare

Vad har varit det bästa/roligaste med spökhuset?

Roligast var nog ifjol när vi fick så många ledare med på hela spökhuset, ja tror att alla hade lika roligt som deltog då. Men bäst är nog alla besökares reaktioner, ju mer de skriker och reagerar på olika sätt desto gladare blir man som spökhus fixare!

Jill Österlund, typ 40, vice kårchef och superduktig spökhusbyggare

Hur länge köade du och vad gjorde du under väntetiden?

– Väntade 2 timmar, pratade med kompisar under tiden.

Salma Hamdi, 11 år, besökte spökhuset för andra gången 2021

Hur skulle du beskriva din upplevelse då du besökte spökhuset förra året?

– En spännande pch rolig upplevelse. Bästa spökhuset jag besökt med genomtänkt handling som var gjord med en så bra fantasi!

När du tänker på spökhuset efteråt, vilka tankar/minnen kommer upp?

– Vilka duktiga barn, ungdomar och vuxna som hittat på och byggde upp hela spöhuset! Alla där kunde lätt göra en karriär som skådespelare i en skräckfilm!

Jessica Dannberg, 30 år, besökte spökhuset för första gången 2021

Helene Stockmann-Juvala, Christer Lundström och Carl “Calle” Backlund trivs tillbaka i Scoutkällaren.

SCOUTKÄLLAREN

—

från rotfruktskällare till kafferum för byggarbetare till uppiffad, fräsch kårlokal

Scoutkällaren är en speciell kårlokal med en lång historia. Den senaste större förändringen består av en ordentlig renovering, som blev klar i september 2020.

Helene Stockmann- Juvala, Christer Lundström och Carl “Calle” Backlund är den arbetsgrupp som såg till att det hände och slutfördes, men upptakten till renoveringen hade pågått i fle ra år innan den egentligen satte igång. Scout källaren är tillhållet för Munksnäs flickscout er och Scoutkåren Munksnäs Spejarna, finns vid Munksnäs högstadieskola och är en del av sta dens egendom.

- Allt började egentligen med att staden skul le renovera skolan. År 2012 kartlades allt som behövde renoveras, och i scoutkällaren fann man en hel del problem. Det fanns varken nöd utgångar eller luftkonditionering enligt kraven, och då det handlade om ungdomsverksamhet var det extra noga, berättar Lundström.

Staden kom till slut fram till att det blev för dyrt att göra allt, så renoveringen av scoutkäl laren ströks ur planerna. Frid och fröjd, trodde scoutkårerna, och fortsatte som förut.

- I januari år 2016 fick vi sedan beskedet att vi skulle ut. Vi fick två veckor att packa ihop, allt skulle bli en byggarbetsplats och vår kår lokal skulle användas till sociala utrymmen för byggarbetarna, säger Stockmann- Juvala.

- 60 år var vi i samma kårlokal, och så fick vi två veckor på oss att flytta ut, säger Backlund.

Långa förhandlingar

År 2017, då skolan var klar, började kårerna för handla med staden för att få flytta tillbaka igen. Men då uppstod det andra problem. Staden tyckte att kårlokalen skulle bli för dyr att reno

vera, och kårerna erbjöds i stället andra utrym men. Staden hade räknat med att en renovering skulle kosta ungefär 600 000 €. Men kårerna ville flytta tillbaka, och kom med motförslaget att de själva sköter renoveringen. Då arbets gruppen berättar om förhandlingarna med sta den kan man ana en viss frustration.

- Det tog ett tag att övertyga staden. Det var mycket oklart vems ansvar vi var, vi bollades runt. De som tog hand om skolan tyckte inte vi var deras ansvar då vi inte är en del av skolan, och de som inte ansvarade för skolan tyckte inte att de ansvarade för byggnaden på skolgården. Det är faktiskt förvånande hur staden skött det. Helsingfors stad talar varmt om ungdomsarbete men då det faktiskt kommer till att göra någon ting blir det genast svårt, säger Backlund.

- Men sen, då man fick tag på rätt människor, då gick det bra, inflikar StockmannJuvala och får medhåll av de två andra.

Efter långa förhandlingar fick kårerna till slut ett nytt kontrakt på 30 år, med en marginell hyra på villkoret att de själva skötte renovering en. I juni 2019 fick man äntligen både bygglov och nytt kontrakt, och på hösten kunde arbe tet sätta igång. Under arbetets gång stötte man på några överraskningar, vilket försenade prog nosen på en färdig kårlokal vid årsskiftet - 19/20 en del.

- De hade tagit prover och allt och trodde att det fanns sand under golvet, som man bara kunde suga upp med en maskin. Men sen var det också stora stenbumlingar, som man måste

TEXT CAROLINA SAVANDER • BILD CARL BACKLUND, JOAKIM GUNST & CAROLINA SAVANDER

lyfta och föra ut med skottkärra. Det försenade arbetet lite, berättar Stockmann- Juvala.

- Och så var det oklart ifall en skorstenspipa, som fanns där en toalett skulle in, var nödvän dig för konstruktionens stabilitet eller inte. Det måste man förstås också undersöka noga. Allt ordnade sig, nu finns där en toalett, men det tog också lite tid, berättar Lundström.

Det som praktiskt gjordes i scoutkällaren var att man rev upp golvet ända ner till berget, och satte in alla tekniska saker under det nya golvet. Dränering, luftkonditionering, elektricitet och till och med ett radonfilter passades in under golvet. Nödutgångar och toaletter fixades också.

- Nu fyller det alla krav. Och det fina med att sätta in allt under golvet är att då behöver man inte dra några ledningar i det fina valvet. Här finns ju inga mellanväggar man kan lägga dem i, säger Lundström.

På det stora hela blev projektet ändå genom fört enligt planen och i september 2020 blev det färdigt. Då hade dessvärre scoutverksamheten stött på lite andra problem i form av coronapan demin.

- Jag brukar säga att sju år arbetade vi på det, men sen fick man inte ens vara där på två år, säger Backlund.

- Den riktiga invigningen blev nu i våras, sä ger Stockmann- Juvala.

Stort stöd av äldre medlemmar Ekonomidelen av projektet var förstås också av betydande omfattning. Den sköttes via Munks näs flickscouters ekonom.

- Vi sökte från alla ställen vi bara kunde. Men här var det igen lite problem eftersom staden ägde källaren. Många ville inte ge understöd, ef tersom de ansåg att staden ju borde betala. Där för undersökte vi också möjligheten att själ va äga Scoutkällaren eftersom det skulle ha bli vit smidigare med finansieringen. Men det fick vi inte, säger Stockmann- Juvala.

Efter en stor donation började det ändå lossna och pengainsamlandet gick bra. Kårerna sökte också själva pengainsamlingstillstånd och sålde allt möjligt smått och gott.

- Inte var det ju kanske en så stor andel av den slutliga finansieringen, men det är vik tigt att visa att man själv också samlar in. Ock så för gemenskapen är det viktigt att alla är med och bidrar. De yngsta scouterna hade vid det här skedet aldrig hållit till i scoutkällaren, så det var viktigt att engagera också dem i projektet, sä ger Backlund.

Alla tre är överens om att en väldigt fin del av renovationen var att se hur äldre medlemmar och personer med intresse för scouting ställde upp och understödde projektet.

- Det är ju klart, att scoutkällaren varit en

central punkt för många scouter som var aktiva för ett antal år sedan, säger Backlund.

Skippa talkoarbetet

På frågan om de har tips för andra scoutkårer som går i samma tankar är de överens.

- Det var nog jättebra att ha en arbetsgrupp med lite äldre medlemmar. Så kan scoutkårerna fundera på verksamheten och inte bekymra sig om vad för handtag som ska användas eller nå gon annan av tusen detaljer, säger Lundström.

- Här har vi ju representanter från båda kå rerna och från vår gemensamma understödsför ening. Då är det också mycket lättare att ha bra kommunikation med kårerna, tillägger Stock mann- Juvala.

Talkoarbete förekommer mycket inom scout erna, men i ett så här stort projekt är det ändå inte att rekommendera.

- Ordentliga planer är viktiga, planer gjorda med professionell hjälp. Där ska man inte spara in och tänka att man gör själv. Att ha professi onella involverade minskar på obehagliga över raskningar. Om man tänker att man ska göra något med talkoarbete är det bara att glömma, säger Backlund.

Scoutkällaren

• Är Munksnäs flickscouters och Scoutkåren Munksnäs Spejarnas gemensamma kårlokal

• Före den var en kårlokal fungerade den som Munksnäs gårds källare för rotfrukter och exotiska växter

• Togs i bruk 1955 efter många års förberedande arbete

• Består av två stora rum (ett per kår), kök och toaletter

• Den senaste renoveringen inleddes i juni 2019 och avslutades officiellt 21.9.2020

- Ja, tänk om vi skulle riva ner en vägg och hitta asbest. Inte är det säkert att vi skulle kän na igen det, eller att vi skulle veta hur man handskas med det, tillägger Lundström.

De professionella krafter som var involverade tyckte att det var ett roligt projekt, när man väl hittat personer som kunde ställa upp.

- Det var ett lite för litet projekt för stora fir mor, och för stort för små företagare. Men när vi till slut hittade rätt personer blev det bra. Spe ciellt arkitekten, Kari Savolainen, tyckte det var ett roligt projekt. Byggfirman undrade också om vi hade flera liknande projekt de kunde jobba på, ler Lundström.

Och slutprislappen?

- Ungefär 300 000 €, det beror lite på hur man räknar, säger Stockmann- Juvala.

Och nu har båda kårerna en fin och fräsch kårlokal att hålla sin verksamhet i. Den störs ta förändringen trion upplever är lite förvånande för den utomstående.

- Scoutkällarlukten försvann. Förut vis ste alltid alla föräldrar när deras barn varit på scoutmöte, man kände det liksom på lukten. Men nu är den försvunnen, säger Backlund.

 I våras invigdes Scoutkällaren med pompa och ståt.

 Så här mysigt ser det ut i scoutkällaren efter renoveringen.

 Arbetet höll på i ungefär femton månader innan det var klart.

 Under arbetet revs hela golvet upp för att kunna lägga in tekniken under golvplattorna.

KÅRLOKALENS TILLGÄNGLIGHET

ANKOMSTEN OCH GÅRDSOMRÅDET

Är parkeringsplatserna och hållplatsen för skjutstrafik tydligt åtskilda från gårdsområdet?

Ligger kårlokalen nära centrum eller skolor?

Finns det på gården en cykelparkering, som inte blockerar gångvägarna?

Går det att komma till kårlokalen med kollektivtrafik?

Finns det skyltar till kårlokalens ingång på gårdsområdet?

Finns det vid kårlokalens dörr information om att scouter samlas där?

Är gårdsområdet belyst?

Är gårdsområdets passager jämna och stabila?

Finns det information i kårens kommunikationskanaler om hur man kommer till kårlokalen? Beskrivs gårdsområdet och omgivningen runt kårlokalen med tanke på tillgänglighet? Det är också viktigt att ge anvisningar om hur skjutstrafiken fungerar.

Går det att röra sig obehindrat längs gångvägarna utan att stöta på trappsteg eller andra hinder?

Är gårdsområdet tryggt , utan risk för att falla eller kollidera med något/någon?

INGÅNGEN OCH ATT RÖRA SIG I BYGGNADEN

Är ingången lätt att hitta?

Går det att komma in i byggnaden utan att använda trappor?

Finns det en plattform utanför ytterdörren och är det lätt även för

personer med hjälpmedel eller barnvagn att öppna dörren?

Öppnas ytterdörren enkelt och lätt?

Finns det tillgång till hiss om byggnaden har flera våningar?

Är trappornas kanter tydligt utmärkta?

Finns det skyltning och rums-/trappnummer i utrymmena?

Är gångvägarna fria från hinder?

Hurdan är akustiken i utrymmena? Är ljudmiljön ekofri?

Är ingångens och aulans/korridorernas belysning stadig?

V ERKSAMHETSUT RY MME N A

Lämpar sig utrymmena för alla och för mångsidig scoutverksamhet?

Finns det klädstänger och knaggar på olika höjd?

Det går inte alltid att påverka utrymmenas form och lösningar. Är det då möjligt att ordna verksamheten delvis i alternativa, tillgängliga utrymmen?

Är utrymmena och gångvägarna fria från rörelsehinder så att det går att röra sig där med hjälpmedel?

Finns det stolar eller sittplatser med olika höjd i utrymmet?

Finns det bordsytor på olika höjd?

Finns det bord med fritt benutrymme?

Är utrymmenas ljudmiljö ekofri?

Är den allmänna belysningen i utrymmena stadig och justerbar vid behov?

Finns det en könsneutral wc i utrymmet?

Kan wc:n användas även av personer med hjälpmedel, såsom rullstol?

Fungerande, tillgängliga utrymmen är en fördel för alla som använder dem. I tillgängliga utrymmen är det säkert att röra sig och verka.

Har du någonsin funderat på hur det ser ut i andra kårers kårlokaler? Här kan du se bilder på några FiSSc-kårers lokaler – kanske du får några nya idéer på hur ni kan piffa upp er egen kårlokal!  På en vägg hos Wasa Fyrvaktare finns en vacker bild på en solnedgång. Något att sätta tänderna i under nästa ledartalko? BILD NOAH HOLM

I Grankulla scoutkårs lokal Winden ser det extra scoutigt ut med vindskydd på tork efter en lite regnig hajk.

 Det är tydligt vilken typ av scoutkår Seaboys är då man ser på deras kårlokal Skansen. BILD FREDRIK PALMÉN  I Kristinestads

Nybyggares kårlokal klättrar scoutkänslan på väggarna i form av fina liljor.

BILD ISABELLE BACK

BILD SOFIE SAVANDER  Muhös kårlokal Grottan ser ut att vara redo för pyssel. Julkort, kanske? BILD ROBIN ANKER

 Hemma hos Helsingfors scoutkår Spanarna blir det extra scoutig känsla med knoptavla och Sten Nylander på väggen.

BILD BEATA WENMAN

Fakta om Barnavårdsföreningen Barnavårdsföreningen är Finlands äldsta barnskyddsorganisation, grundad 1893. Vi tror på förebyggande arbete och stöder därför barn, unga, familjer och professionella i ett så tidigt skede som möjligt. Vi arbetar på svenska och finska.

HJÄLP BARN MED ADHD OCH AUTISM ATT TRIVAS I SCOUTERNA

Beroende av vilken npf-diagnos ett barn har innebär det ofta att det är svårare att reglera energi, aktivitet, impulsivitet och uppmärksamhet. För en del medför sociala situationer stress och otrygghet, vilket kan ge utmaningar i skolan och på fritiden.

Till de vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) hör adhd, au tismspektrumtillstånd, Tourettes syndrom, inlärningssvårigheter och språkstörning. De olika diagnoserna är nära besläktade med varandra och det är vanligt att samma barn har flera diagnoser.

Adhd är en aktivitets- och uppmärksamhetsstörning med tre kärnsymtom som vi sar sig i olika hög grad hos olika barn. De tre kärnsymtomen är uppmärksamhets vårigheter, impulsivitet och överaktivitet. Ouppmärksamheten kan visa sig i form av att barnet inte verkar lyssna på instruktioner, gör saker långsamt, har svårt att hål la kvar uppmärksamheten på en uppgift och blir lätt distraherad. Barnet kan försjunka ner i sina egna tankar, kan glömma tider och tappa bort saker. Impulsiviteten gör att barnet kan handla utan att tänka sig för. Tecken på överaktiviteten kan vara att barnet jämt verkar vara i farten och är rastlöst. Barnet kan avbryta andra eller ha svårt att sitta still varvat med utmattning och passivitet. En bra miljö med förstående scoutle dare kan lindra symtomen. Det finns en hel del saker som scoutledare kan göra för att hjälpa ett barn med en npf-diagnos.

Tips på faktorer som lindrar adhd-symtom:

● En liten grupp och lämplig stimulansnivå.

● Tydliga instruktioner som ges en åt gången.

● En strukturerad situation.

● Barnet får hjälp att komma i gång.

● Användning av bilder och färger.

● Barnet får positiv feedback och uppmuntran direkt.

Autismspektrumtillstånd är ett samlingsnamn för olika autismdiagnoser som på verkar barnets sätt att tänka, vara och kommunicera med andra människor. Ett barn med autism har svårigheter med social kommunikation och interaktion, kan ha repe titiva mönster i beteende, intresse och aktiviteter. Barnet kan också vara mycket be roende av rutiner. Det är vanligt att barn med autism är över- eller underkänsliga för sinnesintryck såsom ljud, ljus, lukt och beröring. Scoutledarna kan hjälpa barn med autism genom att förbereda barnet på vad som kommer att hända, ge tid och beakta sinnena. Symtomen uppkommer när barnet är överbelastat.

TEXT JOHANNA NYSTRAND, BARNAVÅRDSFÖRENINGEN

Trygghetskvällar För att ge ledare och trygghetspersoner mer kunskap kring ämnen som kan vara svåra att hantera i kåren ordnar FiSSc under hösten och vintern tre temakvällar gällande trygghet.

Föreläsningarna bandas in så att de som inte kan dyka upp ändå har möjlighet att ta till sig informationen i efterhand. Inspelningarna hittar du på adressen www. scout.fi/nu/fisscakademin/ webbutbildningar/

De tre teman som behandlas under kvällarna är Barn med specialbehov, Psykisk ohälsa och Sexuella trakasserier. Till kvällarna har vi bjudit in experter inom varje område som föreläser om ämnet. I slutet på tillfällena har alla möjlighet att ställa frågor. Vi hoppas att kvällarna ska göra våra ledare och trygghetspersoner säkrare i sina uppdrag.

Den första trygghetskvällen med temat “barn med specialbehov” ordnades 15.9. Under kvällen föreläste Johanna Nystrand från Barnavårdsföreningen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och gav tips för fungerande scoutmöten.

Scoutkåren Tre Björkar reste under sommaren på läger till Schweiz. Följ med på deras resa!

TEXT ANDREAS EHNBERG, FILIP DÖLKER BILD ANDREAS EHNBERG, JOHAN BREMER

EN RESA TILL BUNDESLAGER MOVA

Projektet med att åka till Schweiz på läger inleddes redan år 2020 med planering, jippon och medelinsamling. Tre Björkar ordnade bland annat popup-restaurang vid sin kårlokal Lyan och stekte strömming hela kvällen, sålde kex, packade paket och sökte understöd. Många möten inom kåren krävdes inn an alla resor, finansieringen och materialet var fixat. Dessut om krävdes det en hel del onlineträffar med de schweiziska scouterna för att planera program.

Resan gick från Helsingfors till Zürich med flyg, och fort satte sedan med tåg till Ulrichen. Tågresorna i Schweiz ingick i lägeravgiften och scouterna fick åka i första klass! Fram me på lägret fanns det mycket program: bygga konstruktio

ner och andra lägersysslor, men också workshops i underläg ret och gemensamma ceremonier.

Några dagar var det utflykt som gällde. Björkarna hann med forsränning och att besöka Schweiz största trädkoja, och med att bestiga några berg i närheten. Den första augusti fi rades Schweiz nationaldag med bergsvandring, simning i en alpsjö och en fest.

”Dagen började tidigt med en väckning klockan fem som fick upp de flesta av Björkarna till frukost. Sedan började den 30 km långa vandringen. Efter 1200 höjdmeter nådde vi vårt mål, en iskall sjö som gav oss ett välförtjänt och uppfriskan de bad. Efter några timmar av chill påbörjades den långa vä

gen tillbaka till lägret, och det var trötta Björkar som anlän de till lägret ungefär halv fem på eftermiddagen. Efter ett till bad blev det en snabb middag och sen bar det av till att fira den schweiziska nationaldagen. Det blev sång och musik, fly guppvisningar och tal.”

De finländska ledarna fick också hedersuppdraget att in spektera bastun Wolke 7. Bastuns byggare bad finländar na komma och kolla att bastuna höll måttet, så de tog med ledarna från de schweiziska värdkårerna på bastu. De visade (med bastukvastar) och berättade åt dem hur vi bastar i Fin land. Bastun höll måttet och blev lätt godkänd: de var till räckligt heta och mysiga. Det var mycket skönt med lite bas tu långt hemifrån. Utsikten fick den dock minus för…

Vad äter man på ett läger i Schweiz?

Syltsmörgås till morgonmål varje dag. Ibland fanns det ock så Nutella.

Nästan allting kan serveras med riven ost! Chocken var stor för vissa, andra njöt av de nya kulinariska upplevelserna. Älplermargonen hade de bektantat sig med redan på våren i Lyan, men fondue och mycket annat var nya upplevelser.

Vilka språk talades på lägret?

Lägret var mångspråkigt. Lägerprogrammet gick konsekvent på tre språk: tyska, franska och italienska. Då hela lägret samlades kom det även några ord på rhätoromanska och eng elska. Våra lägerkårer fungerade på tyska och lite på engel ska. Några ledare kunde dessutom svenska och danska.

Det fanns ungefär 300 internationella deltagare som Björ karna aktivt gick ut och sökte med god framgång. Belga re, svenskar och amerikaner var roligast. På lägret ordnades också internationella sångkvällar.

Allt var stort och mycket på lägret!

Deltagare sammanlagt 35 000

Roverscouter 5 000

Internationella deltagare 300 Björkar 16

Lägerkårer 800 Besökare 28 000

Invånare normalt i Obergoms 1 400

Tågstationer på lägret 3

Extrabussar första dagen 83

Fordon i lägrets bruk 168 Helikoptrar i beredskap 3 Nattens Öga-pendelbussar 2 Alptopparna i närheten 4 200m

Lägerområdet var Wallis näst största stad. Med minst 30 000 på lägret hela tiden gällde det att planera rätt. Det fanns vat ten och avlopp, sjukhus, brandkår, butiker och restauranger. Tältlägret var bara 200 m brett men 3,5 km långt och sträckte sig över 3 tågstationer. Programdalarna var upp till 5 km från lägercentrum. Tre Björ kar bodde i Pio-underlägret längst bort, 2,5 km från stora scenen. Närmast var så klart vuna. Roverscouterna hade ett eget lugnare område.

Julen närmar sig med stormsteg, och lika självklart som adventskalenderkampanjen är för många pepparkaksbak. En del av Scoutpostens redaktion bjöd med några vänner för att baka pepparkakor och förhoppningsvis inspirera er till att scouta till era pepparkaksbak i år. En rolig grej med pepparkakor är ju att möjligheterna är oändliga - vill du dekorera en julgran, skapa en ny scoutkompis eller bygga ett hus åt din scoutsnigel är pepparkaksdeg materialet för dig!

Vi på redaktionen önskar dig många mumsiga och scoutiga pepparkaksstunder.

God jul!

Redaktionens pepparkaksrecept

Ingredienser

1 dl sirap 1 dl socker 2 tsk kanel 2 tsk ingefära 1 tsk nejlika 0.5 tsk kryddpeppar 0.5 tsk salt 100 g smör 2 ägg 1 tsk bikarbonat 5.5 dl glutenfri mjölmix

Gör så här

Koka upp sirap, socker och kryddor i en kastrull.

Smält smöret i blandningen. När den har svalnat lite, rör ner äggen.

Blanda ihop mjöl och bikarbonat. Blanda ner det i kastrullen.

Låt degen stelna i kylskåpet över natten. Kavla ut degen och ta ut pepparkakor med pepparkaksformar.

Grädda i 200° 5-7 minuter.

Recept från www.virtasalmenviljatuote.fi/gluteenittomatreseptit/gluteenittomat-piparkakut/

Vi spinner vidare på de tankar som presenterades i föregående nummer, Scoutposten 3/22, och talar om valbarhet.

TEXT FREDRIK ASPÖ

OM VALBARHET – EN FORTSÄTTNING PÅ OSKÖRHET

En kort repetition från förra numret: mot satsen till skört är oskört, och inte bara starkt. Något som är skört går lätt sönder av oförsiktig behandling. Starka saker går inte sönder lika lätt, men går till slut sön der då den oförsiktiga behandlingen blir mer hårdhänt. Oskört är något som blir starkare av oförsiktig behandling, och det är något vi kan eftersträva som scouter och inom scouting.

Valbarhet är ofta integrerat i scouting. Valbarhet är oskört, och gör oss osköra. Spelar du fotboll (eller någon annan spe cifik sport) har du mer begränsad valbar het. Antingen har de specifika sporter na lagt sin plan (både bokstavliga spel plan och verksamhetsplan) på ett ställe där yttre omständigheter är begränsade, som en idrottshall, eller så är de relativt utsat ta för yttre omständigheter. Fotboll spe las till exempel sällan utomhus om vintern på grund av de yttre omständigheterna snö och köld. Ett innebandylag kan säkert ha ett enskilt träningspass utomhus ifall väd ret tillåter, eller om inre omständighet er i idrottshallen förhindrar deras vanliga plans användning, men sporten som hel het är bunden av en mängd specifika krav. Scouting däremot har valbarhet. Det finns kårer som inte har kårlokal, och det finns inget som hindrar dem från att genomföra regelrätt, tvättäkta scouting i alla fall. Vi kan också hålla på med scouting oberoen de av väderlek och lagstorlek/deltagaran tal (vi kallar det kuller, patruller och kå rer, men de har sällan exakta deltagarantal som måste uppfyllas för att kunna delta i scoutevenemang eller verksamhet).

Valbarheten är en av scoutingens styr kor och något vi mer medvetet kunde upp skatta och eftersträva. Att eftersträva val barhet är ett konkret sätt att uppfylla val språket var redo, eftersom vi i en position med valbarhet besitter större handlings kraft.

Hur kan vi konkret eftersträva valbarhet?

I planeringsfasen av verksamhet och eve nemang kan vi se till att lämna tillräck ligt med utrymme för spontanitet och im provisation, både i tidtabeller (ledaren har tid att anpassa programmet till/med sina scouter) och i program (ledaren har möj lighet att anpassa programmet till/med sina scouter). Till exempel har vi större valbarhet med ett pass på fyra timmar som inkluderar lunch, än om vi har ett 2,5 tim mes pass, 30 min förflyttning och en tim me lunch.

Under möten och evenemang kan val barhet skapas genom att uppmuntra till spontanitet och låta deltagarna styra, väl ja och skapa delar av programmet. Kon kret kan vi som ledare både fråga vad våra scouter de vill göra och ge dem alterna tiv att välja mellan. Att välja, och att värna om valbarheten, kan också ses som en vik tig del av demokratifostran.

Det är knappast nytt för det flesta led are att det är en god idé att fråga av sina scouter vad de vill göra, men det kan vara bra att tänka på varför det är viktigt.

Konkreta (och galna) idéer på hur vi kan träna valbarhet:

• Låt vargungegruppen fritt inhandla maten till en måltid under ett evenemang

• Håll ett möte utan att ha planerat på förhand med start på en slumpmässig busshållplats i grannbyn eller grannstaden.

• Starta mötet med kårens hela förråd utspritt i kårlokalen och improvisera bygge av till exempel en koja eller ett fordon, alternativt gör en teaterpjäs med materialet.

• Strunta i ovanstående idéer och välj att göra något vilt, galet och spontant i den omgivning, med den grupp och de förhållanden som råkar dyka upp.

I detta nummers version av scoutkampen har vi vår bekanta kämpe Maja, som är på scoutkampens hittills längsta vinnarraka. Hon möter utmanaren Johanna som bland annat är aktiv med områdeslägret i Österbotten. I denna kamp hände något som aldrig hänt förut - efter fem frågor var ställningen alldeles jämn! Som tur visste Didrik, en av scoutkampsfixarna, råd och boken Över Dagsstänkta Berg kom till vår räddning (som så många gånger förut när vi funderat på frågor). Därför rekommenderar vi att du gör denna kamp med en kompis, så kan ni se om ni också behöver utslagsfrågan. Stort grattis till Maja som fortsätter på sin vinnarraka, och tack Johanna som var med!

KÅRCHEF JOHANNA vs. KAJOSYSSLARE MAJA

Namn: Johanna Björk

Gör i scoutsammanhang: Kårchef och ”områdesläger-aktivist”

Bästa lösgodis: Salmix Bästa tips då man rör på sig utomhus på vintern: Håll fötterna torra och mössan på

Regler:

Namn: Maja Löfgren Gör i scoutsammanhang: Är ena chefen för lägerkonstruktioner på Nothamn VIII Bästa lösgodis: Colaflaskor Bästa tips då man rör på sig utomhus på vintern: Merinounderställ på!

 Man får inte kolla upp saker, varken online eller offline.

 Man får en gissningar per ledtråd, vi säger när det går rätt.

 Max svarstid är en minut.

BILD IDA MAJORS

Scoutkåren

Scoutkåren grundades 13.9.1919

Kåren har under sina dryga hundra år utvecklat en egen jargong, med uttryck som ”cruncha”, ”tafig” och ”hapig”.

Patrulltävlingen Sten Nylander ordnas i kårens fd. kårsekreterare och vicekårchefs namn.  Johanna

Kårens färger är gul och grön. Kårens kårlokal ligger på Fabriksgatan i södra Helsingfors.  Maja

Scouthistorik

Fenomenet berör inte bara scouter, utan så gott som alla Finländare är bekanta med det

Fenomenet har sen det började haft en anknytning till ljus, Finlands flagga och några kristna traditioner.  Maja Den första versionen var illustrerad av Ulla von Wendt på initiativ av Tessi Fazer (Finlands Svenska Flickscoutförbund).  Johanna

Hämtats från Sverige 1947, då hela fenomenet introducerades i Finland

Idag är det scouternas största medelsinskaffningskampanj som pågår mellan oktober och december.

Scoutprylen

Bra att ha när det regnar

Då den finska tillverkaren förnyade sin modell döptes den till SF100 för att hedra det (då) 100-åriga Finland

Prylen svävar i luften dagtid Finns ett antal stag som måste hållas spända  Maja Ungefär sex personer, eller en patrull, kan sova i denna pryl  Johanna

Evenemanget

Evenemanget ordnas årligen av världsscoutorganisation WOSM (World Organization of the Scout Movement)  Johanna Evenemanget samlar ungefär en halv miljon deltagare  Maja Redan långt innan corona ordnades evenemanget online Evenemanget ordnas vanligtvis den tredje helgen i oktober. Parallellt till evenemanget ordnas ”Jamboree on the air” genom amatörradio

Scouttradition

Denna tradition sker gåendes Och det hör också till en del väntan  Maja Deltar man finns det en chans att synas i direktsänd TV  Johanna Gäller en del vargungar från Helsingfors med omnejd Traditionen sker årligen den 13:e december

Utslagningsfråga: Hur många sidor finns det i Över Daggstänkta Berg (finlandssvensk scoutings hundraårshistorik)? Maja gissade 212, Johanna gissade 67. (Rätt svar: 311)

AdventskalenderkampanjenScouthistorik:•SpanarnaScoutkåren: luciatågetScouttradition:•JOTIEvenemanget:•nigertältScoutprylen:

Nothamn VIII

–

äventyr på land och till havs

Nästa sommar samlas förbundet för ett sjöbetonat läger till Kimito, när Nothamn ordnas för åttonde gången! Nothamnläger har en lång histo ria och första lägret arrangerades sommaren 1964 i Hangö. Sedan dess har Nothamn ordnats på många olika håll i Svenskfinland och hundratals scouter har deltagit – den här gången bjuds ännu flera kårer in!

Nothamn är för alla kårer, åldersgrupper och enskilda scouter – obe roende av tidigare erfarenheter. Deltagare ska vara ivriga, öppna för nya upplevelser och intresserade av vattenaktiviteter, det kommer man långt med!

För dig som är vargunge är lägret tre dagar långt (28-30.7), på samma gång är det också läger för familjescouter. Äventyrsscouterna deltar fyra dagar (27-30.7) och spejar- och explorerscouterna sju dagar (27.7-3.8). Explorerscouter och äldre har möjlighet att delta i bygg- och rivläger 2426.7 och 3.8. Besöksdag till lägret ordnas 30.7 i samband med att lägret tar slut för de yngsta scouterna.

Lägerprogrammet kommer att utspela sig i olika programdalar som är utplacerade runtomkring på lägerområdet. Vissa programdalar är vid eller rentav i vattnet, andra på torr mark. Som deltagare får du pröva på saker som segling, paddling, reparbeten och jollesegling samt delta i olika täv lingar samt lägerbål. Dessutom innehåller också lägerdagarna såklart sim ning och trevlig samvaro, god mat och nya vänner!

Exolorerscouter kommer ha eget program på lägret och häftiga upple velser som sjöscouttävling och nattseglats, men också kommer alla få prö va på ledaruppdrag.

Det är redan 26 scoutledare som har uppdrag i lägerorganisationen, kom med och förverkliga första FiSSc-lägret på många år.

Anmälan är öppen från 1.2-31.3.2023.

Vi ses på Nothamn!

Niki, Mie, Niklas, Rasmus, Fanny, Niklas, Filip, Nicole, Jonathan, Gustaf, Malin

VILKEN VÄLJER DU?

Segling – Paddling

Sova i båten – Sova i tält

Simma – Spela beachvolley

Vi segla genom skärgården – Vem kan segla förutan vind

Landkrabba – Sjöstjärna

Lägerbål – Nattens öga

Äta godis i tältet – Dricka kaffe i caféet P-rådd – Eskader

SAKNAR DU DEN HÄR GEMENSKAPEN?

FiSSc startar ett alumnnätverk för tidigare förbundsaktiva och scouter i kårerna. Läs mer om nätverket och kom med på www.scout.fi/alumn Nätverket ger dig info om vad som händer inom scoutingen, nätverksträffar och en möjlighet att bidra till scoutingen utan långa åtaganden.