Tidskriften Folkuniversitetet 2 2019 by Folkuniversitetet

»SPRÅKET ÄR MER ÄN ORD. DET ÖPPNAR EN NY VÄRLD.«

Tidskriften Folkuniversitetet

#2 maj 2019

EN TIDNING FÖR VÅRA MEDARBETARE OCH SAMARBETSPARTNERS

Klimatsmart semester med tåget i Europa Blomstrande ängar kan rädda hotade vildbin

Utbildning – ett växande EU-projekt

Konsten att lära ut ett levande hantverk

Museichefen Henrik Zipsane: ”Vi är en del av globaliseringen”

Vårt behov av reflektion SPANINGEN Filosofen Jonna Bornemark om demokratins livsluft – på våra arbetsplatser och i hela samhället.

EMOJIN – DEN UNIVERSELLA KRUMELUREN SOM HAR FÖRÄNDRAT SPRÅKET

20/

Innehåll, nr 2 2019: PEDAGOGIK OCH LEDARSKAP 20/ Ta kontroll över skärmtiden 22/ Museet som förnyar, förvaltar och bidrar till integration

EU satsar på utbildning

10/

Utbildningen må vara en nationell fråga, men ändå en stor och gemensam angelägenhet för EU. Nu är Erasmusprogrammet på väg att utvidgas kraftigt – i skuggan av EU-valet.

OMVÄRLD 6/ Bevara blomster och boplatser för vildbinas skull

22/

27/ PÅ FOLKUNIVERSITETET 27/ Studenter stärker nyanlända i studierna 29/ Språkträning öppnar samhället för nysvenskar 30/ Balettakademien öppnar dörren till Europa 31/ Enklare upphandling för idéburna aktörer

8/ Medvind för tågresandet i klimatkrisens spår

32/ Inspirerande lärare lockar fram levande form

18/ Jonna Bornemark om bildning, demokrati och reflekterande förnuft

35/ Årets EU-val är det viktigaste hittills

2 Tidskriften Folkuniversitetet

Tidskriften Folkuniversitetet

Nr 2 maj, 2019 årgång 39 Redaktör

Folkbildningen på en global spelplan

useet Jamtlis vision är att bli känt i Europa. Höga ambitioner som berättar något om vår tid. Chefen Henrik Zipsane säger att ”vi är en del av globaliseringen”. Jamtli vårdar det regio nala och nationella kulturarvet – samtidigt som man verkar för integration av nyanlända. Läs om hur den otippade kombon sköts på bästa sätt! (s. 22) EU samverkar kring mål och medel inom utbildningen, men styr inte över den nationella politiken. Andra ämnen står därför på agendan inför valet, men vi passar på att belysa vad EU gör inom utbildningsfrågor.

CHEFREDAKTÖR

Klara Johansson REDAKTÖR

Lennart Frykskog 070-668 91 64 GRAFISK FORM

Torino Tidningsform REDAKTIONSRÅD

Johanna Lundberg, region mitt Cecilia Montgomery, region syd Jenny Tingvall, region öst Andreas Åhs, region väst Gunnar Forsman, förbundskansliet Klara Johansson, förbundskansliet ADRESS

Folkuniversitetets förbundskansli Box 26152 100 41 Stockholm 08-679 29 50 www.folkuniversitetet.se E-POST

tidskriften@folkuniversitetet.se TRYCK

Trydells Tryckeri issn 0284-7574 UTGIVNINGSPLAN

N VA

ENMÄRK

E T

EU:s utbildningsprogram Erasmus+ förtjänar extra ljus. Vi har också besökt Balettakademien i Stockholm (s. 30) för att visa vad europeiskt utbyte i praktiken kan betyda för Folkuniversitetet och våra partners. Klimatfrågan har hamnat i fokus. Tåget blir ett allt starkare alternativ till flyget. (s. 8) Allt talar för ett uppsving för järnvägen när resenärerna väljer färdmedel till kontinenten i sommar.

ANSVARIG UTGIVARE

Cecilia Palm

Lennart Frykskog

Trycksak 3041 0091

4 nr/per år Nästa nummer, september 2019 OMSLAGSFOTO

Missa inte: Forskarna i detta nummer. Lina Hermodsson reder ut vilka bin som är hotade och inte hotade. Jonna Bornemark talar om demokratins fundament, vid sidan av institutionerna: samtal och reflektion.

Magnus Laupa Tidskriften Folkuniversitetet innehåller analys och fördjupning av omvärldsfrågor som stärker Folkuniversitetets medarbetare och position.

Tidskriften Folkuniversitetet 3

Aktuellt Ökat söktryck till Yh ¶¶Antalet behöriga sökande till yrkeshögskoleutbildningar fortsatte öka i fjol. 43 600 behöriga köade till 24 100 platser – alltså 1,8 sökande per plats. Drygt hälften var kvinnor.

Civilsamhällets nya bok till politikerna

Kandidatutbildning i civilt arbete i Umeå ¶¶Ett nytt kandidatprogram för civilt arbete startar i höst vid Umeå universitet. Utbildningen omfattar hur organisationer fungerar, juridiska ramar, projektformer, utvärderingar, demokratiskt ledar skap med mera. Teori och praktik varvas. – Det finns ingen motsvarande programutbildning, vare sig nationellt eller internationellt, säger Bo Nilsson, som varit med om att utveckla programmet. Efterfrågan finns på kompetens att arbeta inom civilsamhället, menar han.

¶¶Svenskt föreningsliv (i form av 13 stora organisationer) har nyligen gett ut en bok på närmare 100 sidor riktade till politiker. Syftet: att förse de folkvalda med kunskap om vad föreningslivet behöver för att bidra till ett fritt och starkt Sverige. En av de 13 är Studieförbunden, vars kapitel i boken handlar om lokala mötesplatser för demokratin.

Allt fler tidigt födda överlever ¶¶Överlevnaden bland barn som föds mycket för tidigt har förbättrats i Sverige. Det visar en studie ledd från Karolinska Institutet. Forskarna analyserade överlevnaden bland barn födda mer än 3,5 månader 4 Tidskriften Folkuniversitetet

för tidigt, i graviditetsvecka 22–26, och jämförde åren 2014–2016 med 2004– 2007. Andelen dödfödda minskade från 30 till 23 procent – utan att komplikationerna under

nyföddhetsperioden ökade. Tvärtom minskade av hjärn- och lungskadorna, medan andra problem som ögon- och bukkomplikationer var oförändrade.

SIFFRAN:

1999

…inleddes spridningen av emojier i större skala, via smartphones. Internetmuseum uppmärksammar 20-årsjubileet med en bred (och digital förstås) utställning på sin hemsida.

#sverigepratar ¶¶Sverigepratar är en digital plattform som ska hjälpa till att punktera filterbubblor och föra den politiska debatten närmare medborgarna. Sverigepratar skapar en plats för människor att fritt och säkert kunna träffa meningsmotståndare för att diskutera politik eller dagsaktuella frågor. Inför EU-valet 26 maj kommer Sverigepratar att vara öppet för samtal om allt från Swexit och migrationfrågor till klimathotet. Det kommer även gå att tala med direktöversättning med personer i andra EU-länder. Sverigepratar är ett initiativ från Studieförbunden och Sveriges folkhögskolor.

Toner i dur och i moll för musikaliska studieförbund ¶¶Musikmagasinet Gaffa har gett Studieförbundens omfattande musikarbete utmärkelsen Redaktionens specialpris. I motiveringen framhålls att förbunden är viktiga för unga kulturskapare. ”Alla studieförbund som pumpar nytt blod i Sveriges musikliv förtjänar att synas mer än vad de faktiskt gör”, heter det. Studieförbundens verksamhet finns i hela landet och samlar över 100 000

utövare i 4 000 replokaler. ”Vi är väldigt tacksamma och inte så lite stolta över priset”, säger Studieförbundens generalsekreterare David Samuelsson. I en ny rapport, Basen i svenskt musikliv, varnar samtidigt Studieförbunden för de nedskärningar som många kommuner gjort. Utan det breda deltagandet riskerar Sverige att gå miste om morgondagens musikframgångar, sägs det bland annat.

Tidskriften Folkuniversitetet 5

Forskning

Lämna vildbinas boplatser orörda Lina Herbertsson forskar om hur förändringar i jordbruket och jordbrukslandskapet påverkar pollinerande insekter och pollinering av vilda växter och odlade grödor. Lina Herbertsson, genom intervju av Klara Johansson

MIN MORFAR VAR biodlare och naturintresserad, så han intro ducerade mig till naturens fasci nerande värld när jag var barn. Vi plockade svamp, tittade på grodor och han berättade om varför pollinering är så viktigt. Kärleken till naturen tog mig vidare till fältbiologerna och miljörörelsen, som sedan gjorde att jag började läsa biologi på universitetet. För en stor andel av de vilda biarterna är läget allvarligt, men så länge arter inte har dött ut har vi en möjlighet att ändra på situationen. Det pågår forskning som kan förenkla och förbättra arbetet med att rädda vildbina. Även om en del larmrapporter har siat att det går kraftigt utför med insekterna, så finns det en del bevis för att minskningarna

6 Tidskriften Folkuniversitetet

Jimmy Hertzman

bland just bin kan ha klingat av, alla pollinerare betydelsefulla, åtminstone i Västeuropa. för det finns växter som är spe Vilda bin är ofta bra polli cialiserade på att locka till sig nerare, men blir sällan blomflugor, andra som lika många som är specialiserade på honungsbin, dagfjärilar och så vilket gör att vidare. De vilda honungsbina till bina är solitärbin viss del kan kom och humlor. Bland pensera för att dem är ungefär de är lite mindre var tredje art med effektiva polline på rödlistan över rare. Dessutom hotade, kraftigt LINA HERBERTSSON, forskare finns det en hel minskande och vid Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet myriad av andra nationellt utdöda insekter som arter. Honungs besöker blommor och sprider biet däremot är inte alls hotat, pollen, som blomflugor, fjärilar, utan är ett vanligt bi i nästan skalbaggar och getingar. De är hela världen. ofta betydligt sämre på att pol TYVÄRR FINNS DET ett missförstånd linera, men i och med att de är om att vi behöver mer biodling väldigt, väldigt många så får för att rädda bina. Mer biodling de stor betydelse. I naturen är

Humlor är också en sorts bin. De tycker om att bo i tuvigt gräs och trädgårdskomposter.

kan tvärtom spä på hoten mot de vilda bina. Om vi ska rädda bina behöver vi ta itu med de problem som de vilda bina käm par med. DET BEHÖVS MER blommor, gärna inhemska slåtterängsväxter eller hagmarksväxter. Dess utom behövs boplatser och allra helst naturliga boplatser. Vissa bin bor i gamla insektshål i trädstammar, andra gräver hål i marken i soliga, sandiga slän ter, där barmarken lyser ige nom. Humlor bor gärna i tuvigt

gräs, öppna trädgårdskompos ter och övergivna sorkhål. Vi måste helt enkelt låta sådana saker finnas kvar och inte vara så flitiga med att städa undan allt som ser lite skräpigt ut. Bin och andra pollinerare är bohe mer som gillar lummiga och inte allt för nitiskt skötta träd gårdar och hagar. Det är bättre att göra för lite än för mycket. Ta en kopp kaffe och njut av att spana på de små krypen när de rumlar runt bland blommorna! Det är mycket trevligare än att klippa gräset.

I Sverige finns det 300 arter av vilda bin. De flesta är solitära bin, men det finns också 40 humlearter (som faktiskt är bin!). Honungsbiet utgör bara en enda art och den hålls ungefär som boskap av oss människor. Ungefär var tredje art av vildbina är med på rödlistan över hotade, sällsynta och kraftigt minskande arter. Honungsbin, däremot, är inte hotade. Tidskriften Folkuniversitetet 7

Trend

Spårbundet lockar många i sommar Är det klimatångesten som gör att tågresandet upplever en efterlängtad renässans? Något har definitivt hänt, för på ett drygt år har en Facebookgrupp om att tågsemestra växt till 80 000 medlemmar. Gunnar Forsman

Gunnar Forsman, Christian Kruse

DET VAR LÄNGE sedan tågresandet vägdes miljöaspekten så klart in. diskuterades i samma positiva Eftersom SJ inte erbjöd utlands ordalag som det görs idag. Det resor vände sig Isak och hans fru kanske inte är så konstigt efter till ett resebolag. Det resulterade som tåget upplever något i en färdig resplan till Toscanas av en comeback när kust. allt fler överger fly Att de europeiska bok get. 2018 uppgav ningssystemen inte är 29 procent av sammanlänkade är ett Sveriges befolk problem som många ning att de hellre tågresenärer stöter på. tar tåget än flyget, Förutom bokningssys året innan hade 24 temen så efterlyses även procent svarat så. satsningar på infra ISAK WESTERSTRÖM, tog Isak Wester struktur och då främst tåget till Italien. ström jobbar på i Sverige. För att fler Folkuniversitetet i Stockholm. svenskar ska ta tåget på semes 2017 beslutade han tillsammans tern behöver långa bytestider med fru och två barn att ta tåget kapas. Att åka mellan Stockholm ut i Europa. Idén föddes när Isaks och Barcelona tar två dygn. frus kollega berättade om sina – Logistiken är viktig, att positiva tågupplevelser. Just rese dela upp resan så att det finns sättet, att kunna uppleva saker utrymme för att vara med om på vägen attraherade. Samtidigt dessa mikroupplevelser, säger

8 Tidskriften Folkuniversitetet

Isak Westerström. För just hans familj är tågby tena inget problem, njutningen i dessa mikroupplevelser sker ofta där, som i Köpenhamn när alla helt plötsligt talar danska eller vid Tysklandsbåten där du tar tåget på båten. Drygt 370 miljarder kronor spås under de närmaste åren investeras i euro peisk järnväg. I den summan ryms allt från tunnlar i alperna till närmare projekt som Feh marn Bält – tågförbindelsen mel lan Rödby och Puttgarden. Det projektet fick också nyligen grönt ljus i Tysklands miljödomstol och väntas vara klart år 2028. PÅ FACEBOOK DRIVER Susanna Elfors och Andreas Sidkvist gruppen ”Tågsemester” och för dem är år 2028 långt borta. Gruppen har huvudfunktionen att erbjuda

Tre av tio svenskar uppgav i fjol att de hellre tar tåget än flyget. En märkbar attitydförändring jämfört med tidigare. På bilden syns ett tåg som går mellan Italien och Schweiz.

medlemmar möjligheten att utbyta tips och inspiration utifrån dagens reseförutsättningar. 2014 startades Facebookgruppen, det var även samma år SJ slutade sälja utlandsresor. Genombrottet har dröjt men 2018 hände något. Medlemsantalet stack iväg och är nu på 80 000. Det är en impone rande tillväxt. Med vind i seglen anordnade gruppen sin första träff i Stockholm den 30 mars. Grundarna av gruppen har gott om framtidsvisioner – som att starta en egen resebyrå.

ÅTER TILL ISAKS tågsemester med familjen. 2017 hade han och familjen Interrailkort laddade med fria resor. På 15 dagar skulle de ta sig fram och till baka. Isak rekommenderar att tågsemestra eftersom du får en semester som känns som flera olika semestrar. – Vi vandrade i bergen i Bad Gestain i Österrike, i Florens fick vi uppleva en stad rik på kultur och sen väntade bad vid Tosca nas kust för att avsluta resan med sightseeing i Berlin.

Regeringen satsar 50 miljoner kronor under 2019 för nattåg ut till kontinenten. SJ och olika operatörer från Europa ingår i ett projekt för att skapa en gemensam bokningsstandard.

Tidskriften Folkuniversitetet 9

text: Lennart Frykskog bild: Björn Öberg

EU – Jätten som vill stärka utbildningens

10 Tidskriften Folkuniversitetet

roll

Den 26 maj är det val till Europaparlamentet. De stora utbildningsfrågorna lyser med sin frånvaro på dagordningen. Men underskatta inte EU:s betydelse. Unionen är en betydande aktör inom utbildning i alla dess former – inklusive folkbildning. Tidskriften Folkuniversitetet 11

är Ebba Fagerlund och Per nilla Carlquist föddes hade Sverige redan gått med i EU (1995). I dag är de två av 14 utvalda juniorambassadörer för EU på Kungstensgymna siet, som i januari fick status som Europaparlamentets ambassadörskola. I Ebbas och Pernillas uppdrag ligger att lära sig själva och andra mer om EU – och om europeisk parlamentarisk demokrati. – Det känns lite extra viktigt med EU just i år, säger Pernilla. – Det är val bara vart femte år, så det är lite speciellt, säger Ebba. Val till Europaparlamentet och turerna kring Brexit. Jo, 2019 är dramatiskt. Ebba och Pernilla ska förmedla kunskap och engagemang. De har ordnat en infopoint på skolan, bjudit in ungdomspolitiker och Euro paparlamentariker till skolan samt arrangerat skolval. – EU känns så stort att greppa för många i vår ålder, och kunskapen upplevs som svårtillgäng lig. Om man får klart för sig hur EU fungerar ökar chansen att man också röstar i valet, säger Pernilla.

I uppdraget ingår också en resa till Bryssel, som har gett lärorika insikter. Ebba berättar om ett möte med en parlamentariker där det framkom att mellan 60 och 70 procent av alla lagar i Sverige har bakgrund i EU-beslut. Och vilka EU-frågor väcker just deras engagemang? – Klimatfrågan, säger Pernilla. Den måste lösas gemensamt. Ebba instämmer, och börjar ett resonemang som leder mot EU:s grundvalar. – Så mycket pågår just nu: Brexit, handelshinder, högernationalistiska partier som tar makten. Det känns som om man måste fokusera på grunden igen. Jag skulle säga att min viktigaste fråga är att EU finns kvar. Ebba går i tvåan, och Pernilla i trean. Pernilla har haft ett utbytespår i sina studier (USA) och Ebba siktar på att fördjupa sig i internationella rela tioner längre fram. De tänker internationellt. Men de kan också föreställa sig effekten av en Swexit eller en upplösning av unionen. – Det känns som om det blir mer och mer pro blem, som måste tacklas gemensamt, i världen. En region gör större skillnad än ett enskilt land, säger Pernilla. Så vilket ord är det första de förknippar EU med? – Samarbete, säger Pernilla. – Att utvecklas tillsammans, säger Ebba. FÖRSTELÄRARE PÅ Kungstensgymna siet, Folkuniversitetets gymnasie skola med Europaprofil, är Amie Kronblad, som även är diplomerad EU-skolambassadör och koordi nator. Hon leder EPAS-projektet tillsammans med kollegorna i sam hällskunskap och geografi. EPAS står för Europaparlamentet i sko lan. Projektet handlar om att stärka och utveckla skolans EU-profil och öka elevernas engagemang för Europapolitik och demokratifrå gor. I januari i år blev skolan certifierad som en av Europaparlamentets 45 officiella Ambassadörssko lor i Sverige. – Vi kommer att utse nya juniorambassadörer för varje skolår och på så sätt sprida kunskap om och engagemang för Europapolitik på Kungstens gymnasiet.

Det känns som om det blir mer och mer problem, som måste tacklas gemensamt, i världen.

12 Tidskriften Folkuniversitetet

Pernilla Carlquist och Ebba Fagerlund, juniorambassadörer för EU på Kungstensgymnasiet.

Tidskriften Folkuniversitetet 13

Unionen – en utbildningsstrateg KLIMAT OCH MILJÖ, jobb och välfärd, m igration. Det är heta frågor i upptakten av valrörelsen. Men utbild ning, en viktig fråga för väljarna, nämns sparsamt. Främsta förklaringen är att EU-länderna ansvarar för sina egna utbildningssystem. EU stödjer och kompletterar deras åtgärder. Det är en nog så betydande roll. EU sätter upp gemensamma mål, ger rekommendationer och utgör en arena för att utbyta goda lösningar (best practices). Målet är att främja det livslånga lärandet. Utbildning ses av EU som avgörande för eko

14 Tidskriften Folkuniversitetet

nomi, sysselsättning och välfärd. Utbildning och forskning tas upp som ett av fem prioriterade områden i EU:s tillväxtstrategi Europa 2020. Men utbildning är mer än tillväxt, även för EU. Den stödjer värden som demokrati samt mänsklig och social utveckling.

UTBILDNING 2020 Den strategiska ramen för EU-ländernas samarbete heter Utbildning 2020 och omfattar allt lärande, från förskola till högre utbildning och vuxenutbild ning, formellt såväl som icke-formellt och infor mellt lärande. Det livslånga lärandet, som sagt. Utbildning 2020 ska hjälpa länderna att samar beta om bästa praxis. Årliga översikter av hur län derna utvecklas görs och fungerar som rådgivning. Civilsamhället och näringslivet involveras i samråd och samarbeten.

som ses som allt viktigare för att hantera växande olikheter –mellan människor, regioner och länder. Den avgående EU-kommissionen vill att nästa Erasmusprogram, för åren 2021– 2027, ska få ett fördubblat anslag, från 14,7 miljarder euro till 30 miljarder euro (cirka 315 miljarder kronor), vilket skulle ge lärmöjligheter för 12 miljoner personer. Budgetförslaget processas just nu. Ministerrådet (ländernas regeringar) och Europaparlamentet påverkar. Länderna påverkar volymen, parla mentet innehållet. Målet är att en budget på plats i höst, men det kan dröja. Brexitförhandlingen har bidragit till osäkerheten. Räkna med heta duster. Budgeten är alltid stridsfråga – innan den röstas igenom. En stor satsning är ändå inget djärvt antagande. Erasmus+ ses som en nyckel för fördjupad integration och andra mål på EU:s utvecklingsagenda.

ÅTTA NYCKELKOMPETENSER

Siffersatta och kvalitativa mål ingår i ramen. Ett mål på väg att uppnås är att pressa ned andelen unga som hoppar av skolan i förtid till 10 procent före 2020. Ett annat mål är att fyra av tio i åldern 30–34 år ska ha högre utbildning. Där är EU-län derna nästan nu. Sverige och Danmark fick nyligen beröm för att man involverar unga i beslut via stu dent- och elevråd.

ERASMUS+ OCH BUDGETEN 2021–2027 EU:s stora utbildningsprogram är sannolikt mest känt för studentutbyten. Ända sedan 1987 har nio miljoner människor studerat, varit volontärer eller fått arbetslivserfarenhet utomlands genom Eras mus. Programmet riktar sig till enskilda, universi tet och andra utbildningsanordnare, forskningsin stitut, tankesmedjor och privata företag. Ett konkret mål är att främja vuxenutbildning,

En gemensam referensram för det livslånga läran det är den rekommendation om åtta nyckelkompe tenser, som ministerrådet antog den 22 maj i fjol. Syftet är brett: att stärka anställningsbarheten, att främja personlig utveckling, social inkludering och aktivt medborgarskap. Rikare liv kort sagt. För att stödja beslutsfattare och utbildningsanordnare använder EU beprövade metoder: öppna jämförel ser, utbyten av goda exempel och stöd till lärare att utveckla sin undervisning. Kompetens är en kombination av kunskaper, färdigheter och attityder. Nyckelkompetens är vad alla behöver och som bidrar till ett rikt liv. 1. Kommunikation på modersmålet 2. Kommunikation på främmande språk 3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens 4. Digital kompetens 5. Lära att lära 6. Social och medborgerlig kompetens 7. Initiativförmåga och företagaranda 8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycks former FLERA TEMAN ANVÄNDS i referensramen: kritiskt tänkande, kreativitet, initiativtagande, problem lösning, riskbedömning, beslutsfattande och konstruktiv hantering av känslor är centrala i alla nyckelkompetenserna.

Tidskriften Folkuniversitetet 15

Två Europaparlamentariker om utbildningen och EU JYTTE GUTELAND, S

FREDRICK FEDERLEY, C

– Utbytena inom Erasmus+ är kvalitativa och ska ha akademiskt eller professionellt mervärde. Resurser som nu går till tågbiljetter ska hellre gå till utbyten. Här har parlamentet mycket inflytande eftersom vi är medbestämmande över Erasmus+ programmet. – Den breda ansatsen om nyckelkompetenser upplever jag att en bred majoritet är för. Men skulle majoritetsförhållanden ändras så kan ansatsen tän kas bli mindre bred. – Utvecklingen i Ungern och en del grannländer samt nedskärningarna på humaniora i länder som Danmark visar att utbildning står inför en annan hotbild idag än för fem år sedan. Det finns hot mot akademisk frihet och väx ande bildningsförakt. Vi vill att parlamentet har möjlig het att agera ännu starkare mot denna utveckling.

– Inom EU så ser vi ett värderingskrig, där segrar som vi tidigare tagit för givna utmanas. Det gäl ler exempelvis synen på grundläggande fri- och rättigheter. I Ungern stängs universitet ner. Det är mycket även utbildningsområdet som står på spel. Däremot är utbildning inte en EU-kompe tens, därför får frågan inte lika stort utrymme som andra områden där EU har möjlighet att fatta beslut inom just EU-valet. – Förhandlingen med budgeten påverkar synen på exempelvis utbildning och då särskilt genom Erasmus+. Jag följer dessa för handlingar nära och stödjer givetvis programmet Erasmus+. – I EU-parlamentet är bud geten den stora konfliktlinjen. Här råder verkligen skilda ambitionsn ivåer mellan grupper, politiska partier och länder.

16 Tidskriften Folkuniversitetet

EAEA – Folkbildningens röst i Europasamarbetet EAEA gör skillnad i EU:s arbete med vuxenutbildningen. Svenska parter kunde dock vara ännu mer aktiva i utbyten med andra organisationer, både för att ge och få. FAKTA OM EAEA

DET SÄGER KENT JOHANSSON, svensk

ledamot i styrelsen för EAEA, den europeiska paraply- och intresseorganisationen som påverkar och samverkar kring frågor som rör vuxnas lärande. Efter fyra år lämnar han i sommar sitt styrelseuppdrag. – Jag har fått bekräftat att EAEA uppfattas som en tung och viktig aktör att ha kontakt med när beslut på europeisk nivå ska fattas. – Sedan tycker jag att vi skulle vara lite mer aktiva från svensk sida att delta i projekt och utbyten som pågår inom EAEA. Vi har varit sämre på det än våra tyska vänner, exempelvis. Men det finns mycket att lära av, och lära ut till, andra.

kan sprida information och kunskap om framgångsrika modeller, menar Kent Johansson. I förlängningen handlar det om att hålla ihop samhället. – Folkbildningen möter samma erfarenheter oavsett land. Folk söker idag information och kunskap i andra sammanhang än traditionella träffar i en samtalsgrupp. Samtidigt når vi grupper som av ekonomiska eller fysiska skäl saknar tillgång till digitala verktyg. SVENSK FOLKBILDNING ligger långt

framme inom de tre dimensionerna kultur, demokrati och vuxenutbildning, i jämförelse med flera europeiska kollegor, menar Kent Johansson. – Det ger ju oss anledning att dela med oss, samtidigt som vi har mycket att lära av andra. Sverige är också gynnat jämfört med flera europeiska länder, där det saknas statliga anslag till civilsamhällets arbete med folkbildning, kultur och demokrati. – De blir väldigt beroende av EU:s socialfonder. Säger Kent Johansson, nyss hemkommen från styrelsemöte i Kroatien och Zagreb.

Folkbildningen möter samma erfarenheter oavsett land.

JUST NU ÄR ETT hett ämne inom EAEA det pågående budgetarbetet inom EU för 2021–2027 där utfallet ännu inte är klart, men där det finns goda förhoppningar om förstärkta anslag till Erasmus programmet. – I det utskott där Erasmus programmet behandlas är politikerna positiva till att öka anslagen. Sedan får vi se hur det går. Digitaliseringen är en av de stora utmaningarna, där EAEA

⚫ European Association for the Education of Adults (EAEA) är en europeisk paraplyorganisation med 123 medlemmar i 42 länder. ⚫ Bildades 1953. ⚫ Verkar för vuxnas lärande och deltagande i ickeformell utbildning för alla – i synnerhet för de i behov av särskilt stöd. ⚫ Ägnar sig åt påverkansarbete (inom EU främst), stöd till medlemmar, information, nätverkande och erfarenhetsutbyte. ⚫ Kansliet finns i Bryssel. Generalsekreterare är Gina Ebner, Ordförande är Per Paludan Hansen. Svensk styrelserepresentant är Kent Johansson, ordförande i Nordiska Folkhögskolerådet och nominerad av EAEA:s svenska medlemsorganistioner. ⚫ Svenska medlemsorganisationer: Studieförbunden i samverkan, Folkbildningsrådet, Rörelsefolkhögskolornas intresse organisation (RIO), Förbundet Folkhögskollärarna. Tidskriften Folkuniversitetet 17

Spaningen:

Jonna Bornemark I en levande demokrati bryts tankar och erfarenheter i prövande diskussioner och samtal mellan medborgare, som äger såväl bildning som omdöme. Det säger filosofen Jonna Bornemark, som gör succé med boken Det omätbaras renässans. Lennart Frykskog

18 Tidskriften Folkuniversitetet

Magnus Laupa

i talar om demokrati, bildning och förnuft i den här intervjun. Du menar att de hänger ihop med varandra. Hur då? – Ända fram till demokratins genombrott i början på 1900-talet såg man samhället som en kropp, i vilken medborgarna stod för skilda funk tioner. Vissa som hantverkare, andra som slavar, kvinnor som livmodern och några i kontakt med gud som pekar ut riktningen. De senare utgör huvudet. I en demokrati vill vi inte ha det så! Med demokrati följer ett nytt medborgarideal…? – I en demokrati kan alla vara med och forma framtiden. Det är ett samhälle där alla har en rela tion till de stora frågorna; vad som är viktigt, vilka vi är och vart vi är på väg. – Men i samtida demokratiuppfattning riskerar det här att bli till att man går och röstar vart fjärde år – eller deltar i ett EU-val. Du förespråkar ett bredare och djupare demokrati ideal? – Vi måste ta dis kussionen igen. Det är en klassisk och FAKTA: ständigt återkom JONNA BORNEMARK mande utmaning: Född: 1973 Varje generation Disputerade: 2010 måste upptäcka vad Forskare och lärare vid demokrati är och var Centrum för praktisk för vi har den. kunskap på Södertörns – För mig handlar högskola. Medverkar det om att så många ofta i Filosofiska rumsom möjligt tar del met i P1. Flera böcker, av ett bredare för senast Det omätbaras nuftsbegrepp, som renässans: En upp jag – i enlighet med görelse med pedan 1400-talsfilosofen ternas världsCusanus – benämner herravälde. intellectus, och som

pekar mot just de stora frågorna; vilka vi är och vart vi är på väg. Du menar, som Cusanus, att förnuftet består av ett reflekterande intellectus och ett kalkylerande ratio. Hur syresätter man det demokratiska samtalet? – I en levande demokrati ska alla ha tillgång till intellectuspraktiker, utrymme för tän kande och reflektion. Jag vill se en ny våg av demokratisering på våra arbetsplatser där det professionella omdömet står i centrum, där människor tänker och tar ansvar, inte enbart strikt följer manualer. – Det handlar om människo syn. Vill vi att människor enbart följer order eller är reflekteran de, kloka och omdömesgilla? Om det senare är målet behöver vi tillsammans tänka och skapa ett förhållningssätt till vart vi är på väg i en större skala. – Låt människor utveckla sitt professionella omdöme och ge dem handlingsfrihet! Jag skulle vilja gå till varje överchef och mellanchef och fråga vad de har för planer för att de anställda ska kunna utveckla sitt professio nella omdöme. Vad krävs för en ändring i större skala? –En värderingsblicksändring. Där är vi inte än, även om jag ser en del hoppfulla tecken. Att vi har en delegation om hur vi ska få en tillitsbaserad vård istället för styrsystemen i New Public Management är ett tecken. Att många kommuner går mot tillits baserad vård likaså.

» Jag vill se en ny våg av demokratisering på våra arbetsplatser. «

Tidskriften Folkuniversitetet 19

Nytt meddelande!

tips för dig som är distraherad

Uppmärksamhet är vår tids mest eftertraktade tillgång. Hjärnforskaren Sissela Nutley tipsar om hur du undviker att bli distraherad och må dåligt när digitala tjänster tävlar om ditt fokus. Andreas Åhs

Julia Grafström

Är du bekymrad över att du får för mycket skärmtid? Din oro är förmodligen helt befogad. Vår uppmärksamhet styrs alltmer av digital teknik, och det är inte bara arbetsminnet som blir stört. Forskning visar att digitaliseringen har överrumplat våra känsliga gamla hjärnor så pass att relationer, empati och psykisk hälsa påverkas negativt. – Digitala medier triggar emotionella drivkrafter som nyfikenhet och rädsla. Det är strukturer i hjärnan som har gjort vår art evolutionärt framgångsrik men som nu kidnappats av skicklig beteendedesign, säger Sissela Nutley som är knuten till Karolinska Institutet. Digital teknik är inte farlig i sig, lika lite som en hammare är det. I klassrummet kan den vara ett fantastiskt komplement som förstärker lärandet 20 Tidskriften Folkuniversitetet

och motivationen. Men vi måste tänka på hur vi använder den, och i vilket syfte. – Det gäller att hitta balansen och inte låta den digitala tekniken gå ut över det vi behöver för att må bra själva och i våra relationer. En bra början är att skapa förhållningsregler för skärmtid och social tid, säger Sissela Nutley.

Sissela Nutley är aktuell med boken Distraherad – hjärnan, skärmen och krafterna bakom. Hon är medförfattare till Arts & Hearts musikal Det syns inte som är på samma tema som boken och har spelats på Scalateatern i Stockholm under våren.

#$ @

&% *!

Hur gör du för att undvika att bli distraherad av mobilen? SOFIA DERSÉN, marknadskoordinator i Göteborg

Så hindrar du skärmarna från att distrahera dig

Skaffa armbandsklocka. Vi plockar upp mobilen för att kolla vad klockan är och hamnar i en kedjereaktion där vi invant scrollar igenom olika sidor. Plötsligt har 20 minuter gått – och vi vet fortfarande inte vad klockan är.

Höj trösklarna för det som distraherar. Konfigurera mobilen så att den inte ger ifrån sig onödiga aviseringar och push-notiser. Ta bort appar som stjäl tid. Bestäm vad som är så viktigt för dig att du vill bli distra herad av det.

Schemalägg din skärmtid. Gå loss på bestämda tider då du tillåter dig att kolla mejlen och gå in på sociala medier. Specifika tider och tillfällen är bra, till exempel på bussen till jobbet.

Skapa skärmfria zoner där mänsklig interaktion har företräde. Matbordet och sovrummet kan gärna vara skärmfria så att vi får till de mänskliga möten vi behöver för att må bra.

– Jag försöker att framför allt vara medveten om mitt användande. Till exempel så lägger jag alltid bort telefonen några timmar när jag kommer hem från jobbet.

MATTIAS ERIKSSON, lärare i matematik på Kungstensgymnasiet – Jag har stängt av alla pushnotiser, eftersom jag vet att jag inte kan motstå att plocka upp mobilen. Nyligen tog jag även bort en del spel och andra applikationer som jag vet lockar mig att använda mobilen mer. Jag har också valt att inte ha jobbmejl i min privata telefon. MAUD SVENSSON, utbildningsledare i Falun – När jag behöver fokusera på en speciell arbetsuppgift stänger jag av ljudet på min mobila enhet och kopplar ur mig. Att bli distraherad av push-notiser, ”ring- och plingsignaler” är inte optimalt när du arbetar administrativt. Tidskriften Folkuniversitetet 21

text: Lennart Frykskog foto: Sandra Lee Pettersson

Konsten att förnya kulturarvet

pedagogik Ett besök på Jamtli är en resa framåt och bakåt genom historien. Museet utvecklar ständigt nya modeller för att skapa folkbildning kring äldre miljöer och föremål.

HEFEN HENRIK ZIPSANE slutar efter 17 år på Jamtli i höst, med ålderns rätt (62 år), men också för att bli vd för European Museum Academy. Steget från regionen till kontinen ten är kort. Museets och Zipsanes vision har varit att göra Jamtli så känt som möjligt i Europa. Jamtli är Jämt lands främsta besöksmål och ett av Sveriges största museer. Ända sedan 70-talet har man lockat från när och fjärran med levande histo riska miljöer. Zipsanes företrädare som chef, Sten Rentzhog, låg bak om nytänket. I fjol togs ännu ett steg när National museum öppnade en filial på Jamtli. Rembrandt och Rubens hängde tills nyligen i en säkerhetsklas sad byggnad. I sommar visas nordiskt sekelskiftes måleri i samma lokaler.

22 Tidskriften Folkuniversitetet

– Vi är humlan som inte kan flyga, säger Henrik Zipsane och ler belåtet. – Tänk dig, inom en timmes radie härifrån bor 80 000 männ iskor. I Stockholm bor uppemot tre miljoner på samma avstånd. Ett familjevänligt friluftsmuseum, konsthall och his toriska samlingar. Entréavgiften 290 kronor för vuxna är högst i Europa, men avskräcker uppen barligen inte. Histo ria och konst måste få vara roligt att uppleva, utan att göra avkall på kvalitet och autenticitet. – Vårt samhälleliga uppdrag är folkbildning genom kul

Historia och konst måste få vara roligt.

Jamtli har modeller och miljöer för sitt samhälleliga uppdrag, folkbildning genom kulturarv, menar museichefen Henrik Zipsane.

Tidskriften Folkuniversitetet 23

Jamtlis 50-talsmiljöer åskådliggör svensk historia för folk i alla åldrar. För äldre med minnessproblem kan de dessutom liva upp sinnet och ge en ökad livskvalitet.

turarv, och vi har modeller för att leva upp till det, säger Henrik Zipsane, som är både pedagog och historiker. BLAND JAMTLIS 120 anställda är några i likhet med Zipsane forskare; inom byggnadsvård, konstvetenskap, pedagogik, historia och arkeologi. Dessutom en doktorand i samisk arkeologi. Forskningssamarbete bedrivs med Florens, Köpenhamn, Trondheim och Glasgow. – Forskningen här handlar mycket om kulturar vet och dess bidrag till det livslånga lärandet. Henrik Zipsanes favoritexempel är äldregrupper

med begynnande minnesproblem (demens), som besöker Jamtlis 50-talsmiljöer, och möter mamma och pappa i rollspel. – De minns och blir så-å glada, talar om hur kaffet smakade, musiken i radion och hur man tog en svängom. Vi har forskare från Newcastle, som säger att något händer, ovisst vad, men vi kan garantera att vi levererar ökad livskvalitet. Vi har miljöerna och kunskaperna. Så ska kulturarvet användas i lärandet, menar Zipzane och tar ännu ett exempel. Unga som hop par av gymnasiet i förtid erbjuds platser på Jamtli.

Vi kan garantera att vi levererar ökad livskvalitet.

24 Tidskriften Folkuniversitetet

Levande barndom för de äldsta, historiska föremål för andra.

De får bidra till att ordna utställningar. Kraven på närvaro är stränga. – Många upptäcker att det är klokt att lära nytt. Fyra av tio återvänder till skolan. Det är inte illa! Modellen har uppmärksammats i EU. MUSEERNAS STORA UTMANING är att lyfta sig över den lokala, regionala och nationella identiteten, menar Zipsane. Det innebär omprövning. Nordiska muse et är ett barn av skandinavismen och Nationalmu seum är… ja ni hör. – Museerna kom till som platsbundna. Vi vär nar om det arvet även i dag. Men i en global värld, måste vi mjuka upp. Jag kan vara jämte, svensk, nordbo, europé och global i samma person. Utma

ningen är att fatta att vi alla är globalister. Jamtli lever som man lär och har byggt en stugby med 17 småhus med plats för unga familjer med flyktingbakgrund. Kommunen hyr husen i åtmins tone i tio år till. Jamtli deltar i integrationen och skapar kulturmöten. – Vi har 42 personer boende hos oss just nu. Vi skapar jobb åt dem. Vi är en del av globalise Årets museum ringen. Sveriges Museer utser Varje höst ordnas Årets museum. Kriterier: nyskapande, genomslag, rollspelet ”På flykt” med länets niondeklassare på mervärde. Nytänkande Jamtlis område. Alla till och samhällsförankrad delas roller – flyktingar, verksamhet belönas. myndighetspersoner med flera – i ett drama 2019 Skissernas som åskådliggör alla museum tänkbara perspektiv på 2018 Göteborgs flyktingarnas situation, konstmuseum både de som får stanna 2017 Prins Eugens och de som får avslag. Waldemarsudde Den andra utma 2016 Tekniska museet ningen för museerna är 2015 Marinmuseum att agera i ett samhälle 2014 Göteborgs där man inte längre har stadsmuseum monopol på kunskap, 2013 Jamtli menar Henrik Zipsane. 2012 Kulturparken – Lärare möter det, vi Småland möter det. Tilltron till 2011 Flygvapenmuseum auktoriteter minskar. Östergötland Vi vet inte allt. Det 2010 Nordiska akvarell finns aktörer som museet på Tjörn Tidskriften Folkuniversitetet 25

Att värna det lokala arvet och samtidigt hantera globalisering och digitalisering i en ny tid – det är en utmaning för museerna.

rimligen är mer kompetenta på det ena och det andra. Om vi ska slåss mot dem förlorar vi. Vi ska istället samarbeta på smar tast möjliga sätt. Vi är en aktör i samhället. Samverkan lyftes också av Zipsane när Jamtli och Nationalmuseum i april stod värd för museernas stora vårmöte, som i år ägde rum i Östersund. Digitaliseringen är en tredje utmaning. Den gör det möjligt att visa material i större omfatt ning än tidigare. – Det är bra, men autenticitet är viktigt. Vi är naiva om vi tror att det digitala kan ersätta mänskliga möten. För en pedagog är

det enkelt: Det är skillnad på tillgängliggörande och lärande. MUSEERNA HAR ÖVER tid ökat sina besökstal. Mycket talar för fortsatt ökning, men den kom mer inte av sig självt. Nytänk kan hjälpa. Kan Jamtli tillföra Nationalmuseum något? – I fjol hade vi en familje visning på 32 minuter, där vår pedagog talade direkt till barnen och ställde frågor till dem, och involverade föräldrarna i var fjärde fråga. Bland annat fick de räkna barn i en av Rubens målningar. Jag lovar, många av familjerna kommer att besöka flera konst utställningar!

Vi är naiva om vi tror att det digitala kan ersätta mänskliga möten

26 Tidskriften Folkuniversitetet

På Folkuniversitetet / Goda exempel från vår verksamhet

Hickmat förstärker nyanländas studielust Från Ystad i söder till Hässleholm i norra Skåne. På Lunds universitet åker studenter ut till nyanlända för att hjälpa dem att få godkänt i svenska. Gunnar Forsman

Nadja Hallström

ÅR 2017 STARTADE projektet Stärka språket på Lunds universitet i samarbete med Folkuniversitetet. Projektet riktar sig till nyanlända ungdomar i hög stadiet och gymnasiet. Mentorskapet utförs av stu denter, vars roll är att hjälpa eleverna och öppna upp för vidare studier.

Konceptet Stärka språket utgår ifrån SImodellen (se faktaruta), en samverkansmodell som syftar till att förstärka studieförmågor och studieresultat. Grupper om 5–15 elever möts veckovis under ledning av en äldre förebilds student. Tidskriften Folkuniversitetet 27

/ Goda exempel forts. nätverk som omger SI-modellen. Det finns möjligheter att besöka internationella konvent. Till sommaren anordnas bland annat ett i Storbritannien.

Mentorn Hickmat Hamie och projektledare Teresia Jacobson.

PÅ LUNDS UNIVERSITET möter vi 22-åriga Hickmat Hamie som studerar till läkare och är en av 20 SI-ledare. Hickmat fick kon takt med Stärka språket genom en annons där språkmentorer efterlystes. – Med mina egna livserfarenhe ter och bakgrund kände jag att det här var något som tilltalade mig. Hickmat gillar att undervisa, vilket också bidrog till att han hoppade på mentorskapet. Nu lägger han två till tre timmar i veckan på att förbereda sina lektioner, och själva träffen varar i en timme. Under lek tionstimmen uppmuntrar han samarbete. – Samverkanspedagogiken ska uppmuntra till att samarbeta, den ska vara rolig, stimulerande och undvika de traditionella rollerna som förväntas mellan

28 Tidskriften Folkuniversitetet

» Det handlar om att förstärka elevernas egna viljor och mål sättningar. « lärare och elev. Under träffarna är det viktigt att mentorerna inte serverar sva ren. Gruppen ska få redskapen till att söka svaren. – Eleverna är där frivilligt. De kommer med olika bakgrunder och det som förenar dem är målet att stärka språket för att komma vidare i sina studier, säger Hickmat. Han vill inspirera, motivera och ge dem studietekniker för framtiden. Det handlar om att förstärka elevernas egna viljor och målsättningar. Hickmat tycker att det är spän nande med det internationella

HICKMAT OCH SI-LEDARNA träffas månadsvis hos Teresia Jacobs son. Teresia är projektledare och mentor för SI-ledarna. På hennes träffar blir SI-ledarna uppdaterade, det utbyts erfa renheter och delges information om kommande konvent. Teresia berättar att ett 20-tal studenter har rekryterats och blivit utvalda och att samtliga är nöjda med projektet. – Förutom den extrainkomst projektet generar så är det även en filantropisk gärning som utvecklar studenterna på ett personligt plan. Förra våren blev Stärka språ ket inbjuden till att närvara på ett konvent i USA. Att det blev just Stärka språket är inte så konstigt, svenska utbild ningsinstanser visar nämligen goda resultat på andraspråks inlärning. Stärka språket har finansiering fram till sommaren 2019 och diskussioner förs om en fortsättning.

Fakta om SI Utvecklades på 70-talet vid University of Missouri Kansas City i USA. SI står för Supplemental Instruction – eller samverkansinlärning. För drygt 25 år sedan tog några universitetsanställda med sig modellen till Lund. SI är ett internationellt stödprogram som ska förstärka studieförmågor och studieresultat.

Nya lärarassistenter får jobb direkt Andreas Åhs ATT DET RÅDER lärarbrist i den svenska skolan är välkänt. Lärarassistenter är en alltmer efterfrågad lösning och både S och L gick till val med löften om miljardsatsningar. I Göteborg finns en bred majoritet för att testa lärarassistenter. Här är arbetet redan igång och Wendelsbergs folkhögskola och Folkuniversitetet har startat en ettårig yrkesutbildning som blandar teori med praktik på olika skolor. Av 30 elever fullföljde 22 den första utbildningsomgången. Tio har fått anställning och flera har jobb på gång. En andra omgång pågår och det finns planer på ytterligare en start hösten 2019.

» En enda pedagog kan inte svara på allas behov, du räcker bara inte till. «

EN SOM SER potential i yrkesrollen och tycker att politikerna borde satsa är Hadieh Shamsi som går utbildningen just nu. Hon är över tygad om att lärarassistenter behövs för att hjälpa eleverna att uppnå lärandemålen. – En enda pedagog kan inte svara på allas behov, du räcker bara inte till. Då är det många elever, många personer som ska bygga Sveriges framtid, som vi missar, säger hon till ETC Göteborg.

Hadieh Shamsi utbildar sig till lärarassistent.

Språket är nyckeln till samhället Sofia Möller Skog

Till Internationella föreningen i Avesta (IFA) kommer asyl sökande och nysvenskar som fått uppehållstillstånd för att lära sig svenska och samhällskunskap. På kvällarna ordnas föreläsningar om olika samhällsfunktioner. Verksamheten sker i samarbete med Folkuniversitetet och når 250 personer. – Föreningen gör stor samhällsnytta, säger IFA:s ordförande Namik Abbasov. Förutom att deltagarna lär sig svenska så är det mycket viktigt ur ett samhällsperspektiv att vi sysselsätter folk. Hit kommer människor för att vara delaktiga i ett sammanhang. Här får de träffa kompisar och byta miljö. Istället för att sitta hemma med sin oro över att bli utvisad, så kan man komma till oss. – Varje dag lär vi oss nya saker, säger Abdull Baseer. Ett nytt språk ger ett helt nytt liv och nya traditioner. Språket är inte bara ord och meningar utan mycket mer än så. Det öppnar en helt ny värld. Vi vill utbilda oss och arbeta i Sverige och då är språket nyckeln till att låsa upp möjligheterna!

Tidskriften Folkuniversitetet 29

Linn Lindström är tillbaka på Balettakademien efter sitt utbyte.

Linns danssteg förde henne ut i Europa Linn Lindström är en av pionjärerna i Balett akademiens nya europeiska utbyte. Hon kom hem i början av året, full av nya perspektiv, inspiration och kunskap. Jenny Tingvall

2018 BEVILJADES BALETTAKADEMIEN

i Stockholm stöd från EU-pro grammet Erasmus+ mobilitet yrkesutbildning. Nu pågår ett utbyte som omfattar studerande och nyexaminerade från Yrkes dansarutbildningen samt fort bildning för lärare. Utbytet är på två veckor och de studerande väljer själva bland Balettakademiens sex samar betsskolor. Erasmus+ täcker utgifter för boende, resa och uppehälle. 30 Tidskriften Folkuniversitetet

– Tanken är att alla ska få chan sen att åka iväg, säger Jeanette Bolding, pedagogisk utbildnings ledare på Yrkesdansarutbild ningen. Hittills har 17 av de 21 andra årsstuderande åkt på utbyte läs året 2018/2019. LINN LINDSTRÖM DELTOG i alla lektio ner på ArtEZ Institute of the Arts i Arnhem, Nederländerna: dans klasser i bland annat balett och modernt samt teori. Hon åkte

själv, något hon verkligen rekom menderar. – Att åka på egen hand tvingar en att ta kontakt med andra. Det absolut roligaste med utbytet var just att träffa nya människor och att få vara i en helt ny och inter nationell miljö, säger Linn. Linn är övertygad om att hon har nytta av utbytet, dels för att hon har blivit mer självständig och vågar mer, dels för att det finns stora likheter mellan att åka på utbyte och att gå på audi tions. Båda kräver att man kan prestera i nya miljöer och med nya människor. – Som dansare måste man kunna tänka sig ett flyttbart och flexibelt liv, och utbytet har defi nitivt gett mersmak! – Dans är ett internationellt språk, säger Jeanette Bolding. Vår förhoppning är att de stu derande får uppleva sambandet och anknytningen till dans i Europa, och hur dansen i Sverige är en del av det hela.

/ Våra spelregler Klara Johansson

Enklare regler vid upphandling

e idéburna organisationerna ökar mång falden inom välfärden. De månar om sina deltagare och brukare och bidrar till innova tion samt erbjuder verksamhet som inte alltid är kommersiellt intressant för andra. Men andelen idéburna aktörer i välfärden minskar och jämfört med andra länder har de en svag ställning. Reger ingen vill nu ge dem bättre förutsättningar, bland annat genom att förenkla regelverket. Från den 1 januari 2019 gäller nya regler för upphandling av välfärdstjänster, som socialtjänst, utbildning och hälsovård. Tröskelvärdet för när man måste följa lagen om offentlig upphandling, LOU, höjs till 7 113 450 kronor. Upphandlingar under det värdet ska annonseras men myndig heten kan fritt välja leverantör. Myndigheter kan även reservera upphandlingar av vissa tjänster för ideella organisationer. – Det är viktigt att trenden mot mer prisbase rade upphandlingar bryts, säger Cecilia Palm, generalsekreterare Folkuniversitetet. DE IDÉBURNA AKTÖRERNA är av olika storlekar och juridiska former: allt från studieförbund med lång historia, till nystartade föreningar med ett smalt, väldefinierat syfte. En tydlig definition skulle kunna

» Det är viktigt att trenden mot mer prisbaserade upphandlingar bryts « användas för att avgränsa dessa från kommersiella aktörer i välfärden. Under året kommer därför en särskild utredare att ta fram en definition, samt undersöka hur en sådan kan användas för att främja idéburna aktörer. Syftet är att förenkla vid

bidragsgivning, lagstiftning och upphandling. – Stiftelser missgynnas ofta av regelverk för idéburna aktörer, trots att vi gör stora insatser inom både utbildning och välfärd, säger Cecilia Palm. Det är viktigt att nu ta vara på möjligheten att rätta till de brister som finns.

Cecilia Palm, generalsekreterare Folkuniversitetet

UTREDAREN SKA ÄVEN titta närmare på, samt föreslå riktlinjer för, idéburet offentligt partnerskap (IOP). Begreppet IOP lanserades 2010 av Forum – idéburna orga nisationer med social inriktning. Det är en form av samverkan och ligger mellan ett bidrag och ett kommersiellt avtal. Det diskuteras huruvida det omfattas av LOU och är idag sparsamt använt.

Tidskriften Folkuniversitetet 31

/ En dag med …

… ANNE-SOPHIE ENBERG, van keramiker med förmågan att inspirera sina deltagare på Folkuniversitetet i Stockholm. Klara Johansson

on kommer till verkstaden i god tid; lyfter ner stolar, tar fram lera och ställer i ordning. Rummet har stora vackra fönster i två väder streck. Verktyg, maskiner och arbetsplatser står prydligt redo för deltagarna. – Jag tror att det är den finaste verkstaden i stan, ler Anne-Sofie. Deltagarna börjar ramla in. De plockar fram ljus stakar, skålar och vaser. Många har skröjbrända alster som ska glaseras. Någon funderar över en glasyr som framhöjer mönster, en annan behöver jämna till botten. IBLAND KOMMER DET nybörjare som aldrig har rört lera och vill göra sex koppar med matchande fat. Då försöker Anne-Sophie hjälpa dem att förstå att det tar tid att behärska tekniken. Hon visar upp något som de kan räkna med att kunna skapa under kursen. När hon inte undervisar så arbetar hon i sin egen verkstad. – Man måste kunna hantverket men alla som kan hantverket kan inte förmedla det till andra. Jag är nyfiken på om jag kan få dem att förstå. Man får vara lite flexibel i huvudet. Alla lär sig i sin takt och på sitt sätt. Om jag får upprepa något hundra gånger så gör det inget. Klockan 10.30 är det fikapaus. En lokalt tillver

kad tekanna och udda koppar dukas fram. Gruppen tittar på klipp från ett engelskt tävlingsprogram för amatörkeramiker. Alla oohh-ar när någon nervöst drar en tunn tallrik från drejskivan. Leran har sina egenheter. Om den är för våt när den sätts i ugnen så sprängs den när vattnet förångas. En avskräckande bild på detta hänger på väggen så att ingen ska få för sig att testa. Glasy ren får inte rinna ner i ugnen – då bränner den fast. Det hände nyli gen och Anne-Sophie får knacka rent. Förutom undervisningen ansvarar de sex keramiklärarna för att underhålla verkstaden, beställa material, blanda glasyrer samt för bränning och tömning av ugnarna.

DET HAR BLIVIT poppis med kera mik på alla nivåer och verkstaden är i bruk varje dag från morgon till kväll. – Det svåraste är när jag har tio nybörjare att lära upp, säger Anne-Sophie. Jag trycker på dem så vansinnigt mycket informa tion! Släpper jag lös dem helt

08:30

09:00

10:30

Ställer i ordning verkstaden

Deltagarna anländer

Förmiddagsfika

32 Tidskriften Folkuniversitetet

1. Anne-Sophie hjälper en deltagare att jämna till botten.

så händer en massa olyckor. Särskilt om de inte förstår utan tycker att de kan bättre än jag. ARBETET FORTGÅR BLAND de koncen trerade deltagarna. Det är en van grupp som har gått här i många år. En del har egna verkstäder men kommer hit för fortbildning och inspiration. Hantverket är meditativt. Man måste släppa sina tankar. – Allt ska vara så effektivt och uppkopplat nu. Jag vänder

2. Dags att välja glasyr. 3. Tekopparna fungerar som exempel på olika glasyrer. 4. Man blir aldrig färdig med keramik, säger Anne-Sophie.

mig mot det. Det ska gå chop chop chop, säger Anne-Sophie och hugger med handen i luften. Här måste du lägga tid på att lära dig arbeta med leran. I början tänker man mycket på hur man håller sina händer, men sedan börjar man känna hur leran rör sig. Man tvingar inte leran utan man försöker locka den att ta olika former.

13:30

14:00

15:00

Kursen slutar, dags för matlåda

Packa ugnen för bränning

Slut för dagen

Tidskriften Folkuniversitetet 33

/ Aktuellt hos oss BA Unga Dansare repar med dansläraren Lena Sahlén inför föreställningen.

Balettakademien Umeå firar 50 år ¶¶Mellan 10 och 12 maj bjöd Balettakademien Umeå in till en jubileumsföreställning på Folkets Hus Idun. Under föreställningen fick besökarna uppleva fem decennier av dans: 70-, 80-, 90-, 00- och 10-talet. –Vi inspireras av musik, kostym, form och dans från de olika decennierna, berättar Maria Jonsson, verksamhetsledare för Balettakademien Umeå. Det var

På plats i Almedalen ¶¶I år arrangerar Folk universitetet egna seminarier i Almedalen. Vi kommer att diskutera ämnen som integration, arbetsmarknads- och utbildningspolitik och vilken roll studieförbunden kan ha. Vi är på plats på Campus Gotland den 3 juli.

en storslagen föreställning där vi manifesterade och hyllade att dansverksamheten i Umeå fyller 50 år. Under föreställningen medverkade nästan 1000 elever mellan 7 och 80 år. Lärarna på Balettakademien stod för koreografierna. Man har också haft ett nära samarbete med Idunteatern där man genom ljus och scenbild skapat stiltypiska rum för dansarna.

Granliden - grön rehabilitering för din hälsa ¶¶Att det är bra att vistas i naturen är ingen nyhet. Forskare har bland annat kommit fram till att immunförsvaret stärks. Rehabträdgården Granliden drivs i samarbete med Folkuniversitetet och ingår i Region Skånes NUR projekt som innebär naturunderstödd rehabilitering i utvalda natur34 Tidskriften Folkuniversitetet

nära miljöer. På Granlidens rehabträdgård tar man tillvara på naturens goda förmåga att ge återhämtning och stressreduktion. Verksamheten vänder sig till de som har en stressrelaterad sjukdom eller befinner sig i en depression. Deltagare som vistas där har blivit remitterade av en läkare.

46 P R O C E N T

… av Folkuniversitetets forskningsföreläsningar 2018 hölls av en kvinna. Därmed fortsätter vårt utbud att ha mycket jämn könsfördelning.

Mads Mikkelsen hyllade Balettakademien ¶¶Mads Mikkelsen formades på Balett akademien i Göteborg. Det berättade världsstjärnan för Göteborgs-Posten när han fick Göteborg Film Festivals hederspris. – Jag är alltid uppmärksam på om min rollfigur är snabb eller långsam, lätt eller tung. Uthållighet. Och disciplin. Det är typiskt för dansvärlden.

/ Sista ordet

Ett avgörande val Christina Ekman, rektor för Folkuniversitetet region norr

rets val till Europaparla mentet kan bli det viktigaste sedan Sverige blev medlem. Många mobiliserar för att vinna inflytande över europeiska insti tutioner. Extremistiska rörelser är ett allvarligt hot mot demo kratin. Kanske gynnas dessa när de är relativt ensamma om att tala om sakfrågor, medan övriga demokratiska krafter talar svepande om EU-tanken. Därför är det viktigt att konkreta frågor diskuteras inför valet så att syftet och nyttan med EU blir förståeliga. Valrörelsen måste tas på allvar. Sätt frågor som avgörs i Europaparlamentet i centrum och lyssna på kandidater från andra länder, för att få en förstå else för vad svenska parla mentariker har att förhålla sig till. EU-länderna ansvarar för sina egna utbildnings system, men EU hjälper till med gemensamma mål och utbyte av goda lösningar. Tanken är att under lätta för EU-invånare att studera och arbeta utom lands. Insatserna rör kvalifikationsramar, utbyten, samarbete om yrkesutbildning, högre utbildning och innovation samt stöd till ungdomar som vill studera utomlands. Bolognaprocessen är ett väl känt exempel på samarbete och i ett Europass kan man beskriva sina färdigheter i ett standardformat som gör det lättare för arbetsgivare i olika länder att förstå dessa. Det här är goda och konkreta exempel på att EUsamarbetet bidragit till en positiv utveckling inom utbildningsområdet och fortsättning lär följa!

» Sätt frågor som avgörs i Europa parlamentet i centrum och lyssna på kandidater från andra länder. «

Tidskriften Folkuniversitetet 35

POSTTIDNING B TIDSKRIFTEN FOLKUNIVERSITETET BOX 26152 100 41 STOCKHOLM

Nu på webben! Samhälle, trender och forskning. Nu kan du läsa och dela alla artiklar i Tidskriften Folkuniversitetet på webben. Välkommen till tidskriften.se

Folkuniversitetet