»VI FRITIDSLEDARE ÄR ALLT-I-ALLO«
Tidskriften Folkuniversitetet
#4
november 2019
EN TIDNING OM FOLKBILDNING OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG
Växande vegantrend Serieskaparen Louise Winblad
Folkbildning i marginaliserade områden
Yh-praktik utomlands
Opinion: Dags att stå upp för folkbildningen
Samspel INTERVJU Andreas Jonsson är projektledare för Hammarby Fotbolls Samhällsmatchen.
KAN MAN STYRA MOT HÅLLBARA BETEENDEN?
23/
Innehåll, nr 4 2019: PEDAGOGIK OCH LEDARSKAP 23/ Tre tips för inkluderande möten 24/ Språkträning och fotbollsdrömmar
Folkbildning på ortens villkor
12/
Samhället ställer nya krav. Hur främjar vi demokrati, kunskap, utbildning, bildning och kultur för alla människor?
OPINION 4/ Till försvar av bildningen och folkbildningen OMVÄRLD 8/ Lätt att göra rätt 10/ Vegantrenden tar fart 20/ Louise Winblad tecknar vardagen
2 Tidskriften Folkuniversitetet
20/
24/ PÅ FOLKUNIVERSITETET 29/ Fritidsledare som bygger relationer 31/ Teater möter forskning i Umeå 31/ Eftertraktade tandsköterskor på väg ut i arbetslivet 32/ Livepodd på Världskulturmuseet 33/ Yh-praktik i Europa
Tidskriften Folkuniversitetet
Nr 4 november, 2019 årgång 39
Klara Johansson Redaktör
Hur bidrar vi där det behövs?
H
ur ska studieförbunden fylla sin uppgift i marginaliserade områden? Forskaren Nazem Tahvilzadeh, som skrivit rapporten Folkbildning i marginaliserade stadsdelar för Folkbildningsrådet, menar att en av nycklarna är att göra det på deltagarnas villkor. Läs om Folkuniversitetets projekt för att nå kvinnor i Örebro som inte kommit in i det svenska samhället (s. 19). Hör också mer om Nazem Tahvilzadehs forskning i fördjupningen på sidan 12.
Välkommen till tidskriften.se där du kan läsa och dela alla artiklar. ANSVARIG UTGIVARE
Cecilia Palm CHEFREDAKTÖR
Klara Johansson, 08-679 29 63 GRAFISK FORM
Torino Tidningsform REDAKTIONSRÅD
Johanna Lundberg, region mitt Cecilia Montgomery, region syd Jenny Tingvall, region öst Andreas Åhs, region väst Gunnar Forsman, förbundskansliet Klara Johansson, förbundskansliet ADRESS
Statsbidraget till folkbildningen är ett sätt för samhället att säkra studieförbundens viktiga arbete. Men allt oftare höjs röster som ifrågasätter kommunala och statliga bidrag till folkbildning. På nästa uppslag bemöter vi de tendenserna.
Folkuniversitetets förbundskansli Box 26152 100 41 Stockholm 08-679 29 50 www.folkuniversitetet.se
Några exempel på hur vi bidrar till människors utveckling kan man läsa längre fram. Vid Skarpnäcks folkhögskola utbildar Folkuniversitetet fritidsledare (s. 29) och i Göteborg sänder vi livepodd tillsammans med Världskulturmuseet för att sprida forskning och kunskap (s. 32). Vid våra Yhutbildningar erbjuds eleverna praktik utomlands via Erasmus+ (s. 33).
tidskriften@folkuniversitetet.se
E-POST
UTGIVNINGSPLAN
N VA
ENMÄRK
E T
S
TRYCK
Trydells Tryckeri issn 0284-7574
Trycksak 3041 0091
4 nr/per år Nästa nummer, februari 2020 OMSLAGSFOTO
Erik Sandberg
Missa inte: Tre tips på inkluderande möten där alla kan delta utifrån sina unika behov och förutsättningar. (s.23)
Tidskriften Folkuniversitetet visar nyfikna och engagerade människor hur Folkuniversitetet bidrar till samhällsutvecklingen.
Tidskriften Folkuniversitetet 3
Opinion håller samman, stärker och utvecklar det svenska samhället och demokratin”? Hur kan man bortse från att nära en miljon människor varje år deltar i studieförbundens studiecirklar och att kulturprogrammen samlar nära 20 miljoner deltagare? Det finns anledning att känna oro över att den del av det svenska civilsamhället som studieförbunden utgör, successivt förlorar anhängare. Vi ser att statens bidrag urholkas, och att de bidrag vi får i allt högre utsträckning villkoras. Efter valet 2018 sänkte många kommuner och några regioner bidraget till studieförbunden. Idag har vi 22 kommuner i Sverige som inte lämnar något bidrag alls.
Vem ska stötta folkbildningen? Annika Dolk, rektor Folkuniversitetet region syd Cecilia Palm, generalsekreterare Folkuniversitetet
N
är ledarsidor basunerar ut att stödet till den folkbildningsverksamhet studieförbunden bedriver bör skrotas och värdet av det vi gör jämförs med hur många sjuksköterskor man kan få för pengarna är det lätt att förtvivla. För vem höjer rösten för att studieförbunden behövs annat än vi som verkar inom den? Är det bara vi som ser att folkbildningen är ”ett kitt som
4 Tidskriften Folkuniversitetet
SAMTIDIGT LARMAS DET om att klyftorna växer, att demokratin är hotad och att tilliten minskar. Precis det som studieförbunden i undersökning efter undersökning visat sig vara bra på att arbeta mot. Människor behöver engagera sig i ett livslångt lärande, nysvenskar måste ges förutsättningar att lära sig språket och komma in i samhället. Precis detta och så mycket mer erbjuder folkbildningen. Vi gör med andra ord nytta, vilket inte minst forskningsrapporten Cirkeldeltagares vägar till arbetsmarknaden, från Handelshögskolan i Jönköping ANNIKA DOLK, visar: cirkeldeltagande CECILIA PALM
FOLKUNIVERSITETET I MEDIA: ökar möjligheten att gå från arbetslöshet till sysselsättning och en positiv inkomstutveckling för vissa grupper. Ett annat exempel är studieförbundens verksamhet Svenska från dag 1 som gör att asylsökande får möta svenska språket direkt och därmed få en snabbare etablering i samhället. MEN FOLKBILDNING ÄR så mycket mer – den är viktig på ett djupare plan än det rent instrumentella. För den enskilda individen ger studieförbunden en möjlighet att – oavsett förkunskaper och betyg - få delta i verksamhet och utbildning som man själv har valt. Man får ingå i ett sammanhang, och ett lärande, där man växer och utvecklas. Folkbildningen motverkar ensamhet. Undersökningar visar att cirkeldeltagare träffar fler nya människor än andra, och dessutom diskuterar de i högre grad aktuella samhällsfrågor. Cirkeldeltagare känner sig, i klart högre grad än andra, mer delaktiga i samhället. Och det allra viktigaste, det är att varje individ med dessa egenskaper i sin tur bidrar till ett bättre samhälle. Den kostnad det innebär för det offentliga bör inte betraktas som en utgift, utan som en investering som kan räknas hem.
» Cirkeldeltagare känner sig, i klart högre grad än andra, mer delaktiga i samhället. «
DE BIDRAG VI får för att bedriva verksamhet är inte någon gigantisk utgiftspost i bidragsgivarnas budgetar men de gör att vi kan fortsätta ett viktigt arbete. Därför måste vi höja vår röst varje gång det kommunala och regionala stödet tas bort, eller det statliga kraftigt reduceras, som ett parti gjorde i sin skuggbudget. Om vi inte ges förutsättningar att verka fullt ut, överallt, riskeras något större än vår existens. Det behöver man inte vara folkbildare för att förstå.
Debattartikel om bristen på tandsköterskor ¶ Det saknas tandsköterskor i Dalarna. Tandvårdschefen på Folktandvården och Tandvårdsnämndens ordförande i Region Dalarna efterlyser fler utbildningsplatser på Folkuniversitetets tandsköterskeutbildning. (Dala-Demokraten)
Utbildningsministern besöker Folkuniversitetet ¶ 14 oktober fick Folkuniversitetet och Balettakademien besök av utbildningsminister Anna Ekström och statssekreterare Kristina Persdotter. Tillsammans besökte de olika utbildningar och diskuterade villkoren för Konst- och kulturutbildningarna med Folkuniversitetets rektorer. (Pressmeddelande Regeringskansliet)
Till bildningens försvar ¶ Förutom att Sverker Sörlin är ordförande för Folkuniversitetets så är han även professor på KTH och författare. Just nu är Sverker aktuell med boken Till bildningens försvar. (Svenska Dagbladet)
Tidskriften Folkuniversitetet 5
Aktuellt Final i Forskar Grand Prix
Många positiva till karriär efter pensionen ¶ Många drömmer om att byta jobb, men 4 av 10 upplever att det är svårt att få ett nytt arbete på grund av stigande ålder. Det visar Folkuniversitetets årliga barometer ”Mitt i karriären”. Årets resultat visar att över hälften av Sveriges befolkning mellan 40 och 55 år gärna vill byta jobb. Den grupp som helst vill byta jobb är tjänstemännen med personalansvar. Det yrkesmässiga självförtroendet är dock bra. Över 6 av 10 ser det inte alls som en utmaning att hålla jämt tempo med de yngre kollegorna. 7 av 10 skulle gärna vara mentor åt en yngre kollega. Hela 66 procent kan tänka sig att jobba efter pensionen.
¶ Sex finalister kommer, tillsammans med tävlande från den öppna ansökan, tävla om vem som är bäst i Sverige på att presentera sin forskning på 4 minuter i Vetenskap och Allmänhets årliga forskartävling. Finalen går av stapeln 26 november 2019 på Nalen i Stockholm. Konferencier är komikern Måns Nilsson.
Mimerkonferensen 2019 ¶ Vid Mimers forskarkonferens 5–6 november vid Linköpings universitet uppmärksammades folkbildningens didaktik samt nordiskt forsknings samarbete inom folkbildningsområdet.
Ortenrörelsen och folkbildningen ¶ Ortenrörelsen är den mobilisering som sker i stigmatiserade bostadsområden runt om i hela Sverige. ’När betongen rätar sin rygg’. Ortenrörelsen och folkbildningens renässans av Ove Sernhede, senior pro6 Tidskriften Folkuniversitetet
fessor vid Göteborgs universitet, Johan Söderman professor vid Göteborgs universitet och René León Rosales, forskningsledare
vid Mångkulturellt centrum i Botkyrka, handlar om bakgrunden till och framväxten av denna nya förorts mobilisering.
597
SIFFRAN:
...nobelpris har delats ut sedan 1901.
Meningslöst på sociala medier? ¶ Enligt Internetstiftelsen årliga rapport Svenskarna och internet tycker bara en fjärdedel av de svarande att deras tid på sociala medier är meningsfull. Det kan jämföras med användandet av nyhetsappar, som nästan 60 procent av användarna anser vara väl använd tid. Motsvarande siffra för mobilspel är 12 procent. Det digitala utanförskapet minskar men är ändå fortfarande påtagligt. Majoriteten anser att e-tjänster inom sjukvården, kollektivtrafiken och Skatteverket underlättar för dem och att Mobilt BankID har varit en stor möjliggörare. Ökningen av fiberuppkopplade hushåll har tagit fart igen. Mer än hälften av hushållen har tillgång till fiber.
Plasten i havet blir till nya produkter
¶ Varje år hamnar åtta miljoner ton plast i våra hav och företag och forskare provar nya sätt att återanvända den. Chalmers tagit fram en optimistjolle av återvunnen hårdplast i samarbete med Håll Sverige rent, Svenska seglarförbundet och Sjöräddningssällskapet. Entreprenörerna bakom Nature Hommage gör träningsplagg av nylon från fisknät som samlats in från havet.
Synsam har tagit fram en glas ögonkollektion och Ikea en bordsduk av havsplast från Medelhavet. Flera företag arbetar även med insamling av plast, exempelvis Econyl som tillvaratar dumpat nylonmaterial. Det finns också Sea2Sea, där spanska fiskare samlar in plast i Medelhavet och Plastic Bank som ger människor i Haiti, Indonesien och Brasilien betalt per kilo plastavfall de samlar in.
Tidskriften Folkuniversitetet 7
Forskning
Svårt att styra hållbar livstil Det ska vara lätt att göra rätt - men sedan då? Forskaren Josefin Wrangel, som är knuten till tankesmedjan Global Utmaning, funderar kring möjligheten att skapa hållbara beteenden. Josefin Wangel
Istock
hur planering och stadsutform”GENOM ATT GÖRA det lätt att göra rätt som konsument läggs grunden för ning kan främja hållbara livsstilar. ett grönt och modernt samhälle.” Nu, cirka femton år senare, (Sveriges nationella strategi för håll- har ”lätt att göra rätt” plockats bar konsumtion, 2016). upp som huvudstrategi för hållFörsta gången jag hörde ”lätt bar konsumtion på nationell att göra rätt” nämnas nivå, och jag har hunsom strategi för att nit studera relatiofrämja hållbara livsnen mellan hållbar stilar arbetade jag stadsutveckling som miljöinformaoch hållbara livstör i Hammarby stilar i ett flertal sjöstad, ett spjutprojekt. spetsprojekt inom Få av dessa har hållbar stadsbyggvarit av empiriskt nad i Stockholm. hypotesprövande JOSEFIN WANGEL, Jag minns att jag karaktär. Istället forskare inom hållbar stads utveckling vid SLU. redan då var jag har jag vridit och tveksam till stratevänt på olika sätt gins effektivitet, eftersom jag såg att förstå och rama in relationen att den inte räckte till, och det var mellan hållbar stadsutveckling dessa erfarenheter som ledde mig och hållbara livsstilar. in på forskningens bana: jag ville I detta har jag tagit stor inspibidra till en bättre förståelse för ration från två forskare. Dels 8 Tidskriften Folkuniversitetet
Heather Campbell, som i en artikel från 2006 ställer frågan”Is the Issue of Climate Change too Big for Spatial Planning?” och besvarar denna genom att påminna om att (stads)planeringens förmåga att hantera klimat- och hållbarhetsfrågor beror på vilken problemformulering vi använder. En problemformulering som utgår från psykologi lämnar väldigt lite utrymme för planering att vara relevant, medan en problemformulering som utgår från socio-teknisk systemanalys ger en annan, och större, roll till planeringen. Den andra forskaren är Michel Foucault och hans begrepp ’governmentality’, vilket här kan översättas till styrbarhet. Med hjälp av governmentality- begreppet blir det möjligt att
Begreppet "lätt att göra rätt" ligger nära "nudging" – att puffa någon i önskad riktning med små medel i vardagen.
ställa frågan om hur hållbara livsstilar kan bli styrbara (möjliga att påverka) ur den planerande organisationens perspektiv. Dessa två tankesätt underlättar att syna idéer om vad planering – och den planerande organisationen – kan och får göra, och möjliggör att identifiera var, mer exakt, flaskhalsarna finns. IDÉN OM ATT hållbara livsstilar ska uppnås genom att ”göra det lätt att göra rätt som konsu-
ment” är en sådan flaskhals av två skäl. För det första, denna problemformulering reducerar människor till individer- som-konsumenter och missar därmed möjligheten att skapa djupgående och politiskt engagemang för hur omställningen kan och bör gå till. För det andra, om den planerande organisationen inte också får göra det svårt att göra fel, har dess möjlighet att främja hållbara livsstilar kringskurits rejält.
HÅLLBARHET I FOKUS Folkuniversitetet och den oberoende tanke smedjan Global Utmaning samarbetar under hösten 2019 med en serie forskningsföreläsningar. Forskare i tankesmedjans seniora rådgivarnätverk föreläser om sin forskning inom hållbarhet ur olika perspektiv – ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Tidskriften Folkuniversitetet 9
Trend
Är veganismen på väg att bli folklig? Från smaklös sojafärs i konservburk till laboratorieframställda plant based burgare som ”blöder”. Vilka är de nya konsumenterna och vad är den bakom liggande orsaken till denna markanta ökning av veganska matprodukter? Gunnar Forsman
Anders Hellberg, Beyond Meat
ATT ”PLANT BASED FOOD” har etablerat sig som begrepp bland matkonsumenter är ett faktum. Det räcker med att du besöker din lokala snabbmatsrestaurang eller matbutik för att du ska möta en uppsjö av veganska alternativ. Ordet vegan kan härledas tillbaka till 1944 då Vegan Society bildades i Storbritannien och beskrev en kost som uteslöt kött, fisk, mejeriprodukter och ägg. I Sverige etablerades Svenska Veganföreningen först 1976. Under merparten av vår moderna tid har personer som har definierat sig som veganer i västvärlden varit relativt få, de har även fått utstå kritik från motståndare till kosten som har använt sig av motargument om bristfälliga proteinkällor och vitaminbrist. Under mitten av 1990-talet eta-
10 Tidskriften Folkuniversitetet
missförhållanden inom djurhållblerade sig dock veganismen ningen. Att en mängd promineni Sverige, för en lite bredare ta kända namn har uttalat sig publik. Under denna tidsperiod positivt kring vegankost blev ungdomar från en har säkert också bidrasubkulturell rörelse git. Några av de känspråkrör mot anidisar som har varit malier i både kost öppna om att de och kroppsnära har valt en vegansk produkter. Trots livsstil är sångermänniskors geneskan Miley Cyrus, rellt negativa inställflerfaldige Formel 1 ning till vegankost GRETA THUNBERG, världsmästaren så har intresset fortmiljökämpe och vegan. Lewis Hamilton satt att växa. Data och amerikanska från Google Trends ex-presidenten Bill Clinton. visar att sökningar på ordet Samtidigt har flertalet studier ”vegan” faktiskt har fyrdubblats släppts som visar på fördelarna sedan 2012. med att äta mer frukt och grönt VAD ÄR DET då som har drivit det och att hög köttkonsumtion kan ökade intresset? Det inspirerar leda till hälsoproblem och en såklart allmänheten att avstå negativ klimatpåverkan. Begrepkött och mejeriprodukter när pet ”flygskam” känner de flesta media visar på allvarsamma till vid det här laget och med
Numera finns veganska alternativ som knappt går att särskilja från kött.
den internationellt kända miljökämpen Greta Thunberg kanske även dörren till ”köttskam” har öppnats? 16-åriga Greta Thunberg är inte bara en stark röst mot flygindustrin, hon är också uttalad vegan och stor influencer med sina 8 miljoner följare på Instagram. ENLIGT EN RAPPORT från Proceedings of National Academy of Sciences (PNAS) så skulle utsläppen kopplade till matproduktion
falla med upp till 70% år 2050 om alla blev veganer. Än så länge är det bara cirka 2% av världens befolkning som är veganer men det går fort framåt. I USA har personer som identifierar sig som veganer ökat med 600% på bara tre år (nu 6% av populationen). Det vi upplever nu är att en väldigt expansiv marknad tar fart, för just nu växer försäljningen av plant based food snabbare än industrin den konkurrerar mot.
Är plant based framtiden? Den totala värderingen av plant based food ligger idag på 4,5 miljarder dollar och då har inte ens konsumenternas adoptionskurva gått in i ”early adopters”. Enligt analytikerna på MarketsandMarkets väntas marknaden år 2025 vara värd hiskeliga 27,9 miljarder dollar. Tidskriften Folkuniversitetet 11
text: Lennart Frykskog bild: Björn Öberg
Folkbildninge söker sin roll i utsatta områden
12 Tidskriften Folkuniversitetet
n
Folkbildningen bär på ett historiskt arv som vägröjare för demokrati och höjd bildningsnivå. Idag ställer samhället nya krav. Tidskriften Folkuniversitetet 13
fyra miljarder som ges i statsbidrag varje år skulle mötesplatser och lokaler där man kan utöva fritidsintressen försvinna. Nazem Tahvilzadeh har också granskat verksamheten – och hans omdömen växlar. En del förbund har trevat i blindo efter samarbetspartners, andra har med dominanta manér sålt in färdiga paket av utbildning, utan att lyssna på vilka behov som finns lokalt, menar han.
V
äxande klyftor och integration är några av Sveriges största utmaningar, och det är framför allt i de utsatta områdena som segregationen och utanförskapet har vuxit. Det är följaktligen även där som behovet av folkbildning är särskilt stort eller, för att vara mer specifik, behovet av att främja demokrati, kunskap, utbildning, bildning och kultur. Allt det som ingår i studieförbundens och folkhögskolornas uppdrag. Folkbildningsrådet ville därför skaffa sig bättre kunskap om hur studieförbunden når ut och fungerar i de utsatta områdena. Uppdraget gick till Nazem Tahvilzadeh, forskare i Urbana och regionala studier vid KTH, Kungliga Tekniska Högskolan. Han gav sig i kast med statistik och fallstudier.
BÄST FUNGERAR DEN folkbildning som är förankrad i orten och bygger på deltagarnas egna behov och initiativ, något som kräver kontakt med eldsjälar och föreningsliv, inte bara de stora föreningarna. – Här ligger folkbildningens kraft. Det är de gamla idéerna som fortfarande fungerar bäst, att verksamheten är startad och organiserad av människor, som av förbunden ges kreativt utrymme att designa sina egna utbildningar, säger Nazem Tahvilzadeh. Två lyckosamma exempel nämns. Först hiphopskolan Unity, i regi av Studieförbundet Vuxenskolan, som arbetar med politiskt medvetandegörande med musik och bild. Samt Studiefrämjandets Älskade barn, som hjälper föräldrar att hantera skolkontakter och barnens skolgång och som bygger på samarbetsföreningens egna grund idéer. Demokrati och påverkan är ett uppdrag för folkbildningen. Historiskt bär man på ett arv som vägröjare för demokratin. Nazem Tahvilzadeh har erkänt folkbildningens betydelse för en offentlig sfär med mötesplatser, en grundval för demokratin. Men han är även kritisk: den historiskt präglade självbild som finns inom folkbildningen matchar inte praktikerna, och därför finns outnyttjad potential, menar han. – Jag upplever att folkbildningen tappat sin berättelse och att den idag handlar mer om att ge service och utbilda människor. Även när det gäller demokratin så handlar det om att lära människor vad svensk demokrati är och att delta på arbetsmarknaden. Detta är viktigt i ett jämlikt samhälle, men leder i sig inte till
Det är de gamla idéerna som fortfarande fungerar bäst, att verksamheten är startad och organiserad av människor.
EN TYDLIG SLUTSATS är att folkbildningen gör skillnad och är viktig i de utsatta områdena (eller marginaliserade stadsdelarna som de heter i studien), inte minst som mötesplats. – Lokaler är jätteviktiga. Folkbildningens viktigaste funktion i de här områdena är att man upprätthåller platser som möjliggör gemensam aktivitet, en offentlig sfär, som under senare år har krympt och ersatts av privata sfärer. Men folkbildningen finns där. Om man skulle ta bort de
14 Tidskriften Folkuniversitetet
Om man skulle ta bort de fyra miljarder som ges i statsbidrag varje år skulle mötesplatser och lokaler där man kan utöva fritidsintressen försvinna.
Tidskriften Folkuniversitetet 15
att människors makt och möjligheter till politisk påverkan stärks. FOLKBILDNINGEN NÅR UNGEFÄR lika stor andel människor i utsatta områden som i övriga landet, cirka nio procent. Men en närmare analys visar att det är de bäst utbildade och avlönade i de utsatta stadsdelarna som nås. – Nio procent är bra, men sett till bildningsbehoven borde det vara 20 eller 30 procent. Det finns skolor i dessa områden där fyra av fem elever saknar godkända betyg samtidigt som föreningar vill kunna kompensera bristerna med läxhjälp,
föräldrahandledning och sociala aktiviteter. Maria Graner, generalsekreterare för Folkbildningsrådet, säger att kunskapen från studien är värdefull för studieförbunden och Folkbildningsrådet, som varje år redovisar hur man uppfyller statens syften med statsbidragen – och nu tänker vidare på hur systemet kan utvecklas. – Rapporten ger många inspel till oss, studieförbunden och folkhögskolorna. Där man är framgångsrik lyckas man skapa samlingsplatser, och det bygger mycket på att de lokala samarbetena fungerar bra. Jag blir väldigt glad över att se hur man använder pedagogik och klas-
Folkbildningen fungerar som ett kitt som stärker och utvecklar demokratin.
16 Tidskriften Folkuniversitetet
Maria Graner
FOTO: ANNA MOLANDER, STUDIEFÖRBUNDEN
FOTO: FOLKBILDNINGSRÅDET
FOTO: KTH
Nazem Tahvilzadeh
David Samuelsson
högre inkomst för de som är kortutbildade och de som är utrikes födda, i jämförelse med som inte var cirkeldeltagare. David Samuelsson, generalsekreterare för Studieförbunden, är optimist. Det finns driv och motivation att göra skillnad i utsatta områden där behoven är som störst, menar han. Drygt en halv miljon – Jag känner äkta svenskar bor i något av engagemang. Flera förde 60 utsatta områbund har aktiva strateden som av polisen gier och gör särskilda karaktäriseras av låg ansträngningar, vill ekonomisk status och omprioritera och bygga kriminell påverkan på ut närvaron. Jag tror att lokal samhället.Enligt om tre år så har vi ytteren Novusundersökning ligare stärkt vår närvaro. från i somras anser 46 I LIKHET MED Maria Gra-
sisk folkbildning för att skapa mötesplatser och sätta egna mål. Maria Graner ser också fram emot ett fortsatt samarbete med den grupp forskare vid Internationella handelshögskolan i Jönköping som i somras lämnade rapporten Cirkeldeltagarnas vägar till arbetsmarknaden. Siffrorna som redovisas i den tyder på att cirklarna påverkar arbetsmarknadsintegrationen, inte minst för de utrikes födda som har svårare än andra grupper att ta sig ur arbetslösheten. – Det är ett exempel på hur folkbildningen fungerar som ett kitt som stärker och utvecklar demokratin, säger Maria Graner AV DEM SOM deltog i en studiecirkel 2012 hade 14 procentenheter fler ett jobb tre år senare, jämfört med de som inte deltog. Det går också att urskilja en
procent av personer i utsatta områden att utvecklingen går åt rätt håll i den egna stadsdelen, 34 anser att det går åt fel håll. För allmänheten i start gäller 41 respektive 42 procent.
ner är David Samuelsson stärkt av slutsatsen i Nazem Tahvilzadeh rapport att folkbildningen gör skillnad. Men han lyssnar även in de kritiska synpunkterna. – Det gäller att inte hamna i en paternalistisk fälla. Folkbildning bygger vi med, inte för, grupper. Vi ska bygga verksamhet som anknyter till behov och önskemål som människor i de marginaliserade stadsdelarna har. Flera studieförbund arbetar med sin organisation för att möta utmaningen, berättar David Samuelsson. Det gäller att hitta flera brobyggare, anställda och förtroendevalda med förankring och kännedom om miljön. – Vi behöver få in personer från de marginaliserade grupperna i vår verksamhet och
Tidskriften Folkuniversitetet 17
organisation, så att det inte är ett ”vitt” studieförbund som kommer ut till förorter där flertalet har annan etnisk bakgrund. Folkbildningen skulle göra ännu större skillnad om staten gav studieförbunden ett starkare uppdrag i etableringsfasen (efter beviljat uppehållstillstånd), menar David Samuelsson. Det går att utveckla den verksamhet som förbunden redan bedrivit i flera år med asylsökande. De som tidigare befolkade flyktinganläggningarna är nu till stor del bosatta i de marginaliserade stadsdelarna. – Det är misstag att tro att offentliga myndigheter kan klara etableringen på egen hand. Vi kan kom-
plettera. Vi har kompetensen, språkkunskaper, kontakter, strukturer och finns över hela landet. Inom studieförbunden talar man gärna om folkbildningskedjan. Om vi kan jobba med dem längst bort från arbetsmarknaden och aktivt samhällsliv kan vi också få igång dem, kanske att de börjar i en studiecirkel för att sedan gå vidare till folkhögskolan eller någon annan strukturerad studieverksamhet. Nyligen kom en bok om framväxten av en ny förortsmobilisering i stigmatiserade bostadsområden, ”När betongen rätar sin rygg”, författad av professorerna Ove Sernhede och Johan Söderman samt René León, forskningsledare. ”På ett motsvarande sätt som i början av det förra seklet sker det idag parallellt med de politiska kraven en organisering runt sökandet efter den kunskap och bildning som kan stärka självkänslan och ge vägledning åt kampen för ett rättvist samhälle”, heter det i förlaget Daidalos presentation.
Några fler organisationer som är aktiva i utsatta områden. SVENSKA RÖDA KORSET Arbetar för socialt hållbara städer. Finns i drygt 20 socialt utsatta områden. Syften: förebygga kris och oro, bättre hälsa, ökad delaktighet och ökad trygghet. Ger stöd vid oroligheter och/eller skjutningar. Ordnar cykelskola i Lindängen (Malmö), läxhjälp i Rinkeby. Med i deltagardrivna projektet Jämlik hälsa. Vill utveckla flera lokalt förankrade partnerskap. FRYSHUSET Näringsdrivande stiftelse med aktivitetshus för idrott, musik och utbildning med skolverksamhet. Finns i Stockholmsområdet, 18 Tidskriften Folkuniversitetet
Småland, Skåne, Göteborg Borlänge och Åre. Några exempel från Stockholm: Fryshuset Grundskola Västra i Husby/Kista, läxläsning och mattestuga i Kista i samarbete med Somaliska föreningen och Kista School of Science. Skapar skådespelarcirklar i samarbete med RATS Teater och Folkuniversitetet i Husby. RÄDDA BARNEN Uthållighet och relationsbyggande är grundläggande. Driver satsningen På lika villkor för att stärka barn, unga och föräldrar. Utgångspunkten är boendes delaktighet
och behov. Allt ingår i en längre kedja av stödjande åtgärder. Samarbetar med lokala aktörer (föreningslivet). Skapar mötesplatser. Målet är att minska diskriminering av barn, unga och barnfamiljer i socioekonomisk utsatthet samt att stärka deras inflytande i frågor som berör dem.
Silvia Oria, utbildningsledare på Folkuniversitet och Khadouj Elabrichi, ordförande för VI.
Att bryta isoleringen Öppna dörrarna till samhället. Stärk integrationen. Språket är nyckeln. Korta och kärnfulla fraser som hörs i föreningen VI:s lokaler i Vivallaskolan, Örebro. Här förbereder sig invandrade kvinnor för att gå vidare till arbete eller studier. KHADOUJ ELABRICHI ÄR en färgstark ordförande för VI, lärare i franska och arabiska och besjälad av att kvinnor ska bryta den isolering i hemmet som många riskerar att hamna i. Ja, vi lägger betoningen på kvinnor även om VI sedan starten 2012 är öppen för alla, oavsett kön och etniskt ursprung. Hit går man för att få gemenskap, meningsfull aktivitet och stärka självkänslan. All verksamhet sker i Vivallaskolans lokaler.
– Vi vill stärka integrationen och hjälpa samhället att gå framåt. Vi öppnar dörrar, vi tränar svenska. Socialbidrag är inget alternativ. Kanske har 200 personer fått nytta och hjälp av föreningen under de år vi har funnits, säger Khadouj. Samarbetet mellan VI och Folkuniversitetet handlar bland annat om studiecirklar och kulturarrangemang. Men den verksamhet som lockar oss hit är den satsning på Uppsö-
Vi vill stärka integrationen och hjälpa samhället att gå framåt
kande och motiverande insatser till utrikesfödda kvinnor, som inleddes i början av 2018, och som blivit något av en succé. Betoningen ligger på svenska språket och samhällsorientering. Insatserna ska vara en katalysator som leder vidare till jobb eller studier, och att Vivalla klassas som ett utsatt område gör uppgiften angelägen. –Det har gått över förväntan, vi är glatt överraskade, säger Silvia Oria, utbildningsledare på Folkuniversitet, som får rikligt med beröm av Khadouj för att hon skapar struktur i genomförandet av projektet, ordning och reda. Varje deltagare sätter individuella mål, som sedan följs upp, allt i syfte att stärka motivationen. Khadouji berättar stolt över resultaten. Några har gått vidare till fasta arbeten och studier på folkhögskolan, några har startat eget inom klädförsäljning och bageri. Tidskriften Folkuniversitetet 19
Mötet:
Louise Winblad De hektiska småbarnsåren. Louise Winblad fångar ögonblicken med skärpa och humor. När hon 2013 födde sitt andra av tre barn, släppte läraryrket och helhjärtat satsade på tecknade bilder växte följarskaran lavinartat. Lennart Frykskog
20 Tidskriften Folkuniversitetet
Anna Ledin Wirén
V
em är Louise Winblad? Om hon får säga det själv, utan andras tolkningar och etiketter. Svaret kommer efter en stund. – Jag är mamma främst, det genomsyrar allt jag gör. En vanlig mamma, men ändå inte. När de små inte pockar ritar hon sin vardag. Ställer sig bredvid stress och krav och betraktar allt med humor. Nattvak, kaosmorgnar, blöjbyten och gnabb blir roligt och absurt. Följarskaran gläds åt bilderna som kanske har blivit mer kända än hon själv, under debutbokens titel “Hejhej vardag” Intervjun inleds med en smstråd, som hämtad ur en teckning. “Sitter lite illa till med missnöjd bebis, kan jag ringa tillbaka om någon timme, eller i morgon vid lunchtid?” Under själva intervjun – när nyfödda lillan sover och de två andra flickorna är på skolan – framträder en mamma som tagit befäl över luckorna i en pressad kalender, och gör det hon allra helst vill: teckna. LOUISE WINBLAD – Jag har mitt drömFödd: 1981 jobb, det är fantastiskt Yrke: Illustratör, att det har blivit som tecknare. Författare jag själv sade högt till till Hejhej vardag min mamma för sex år (nytryck 2019, Hej sedan: Min dröm är att igen vardag (2018), lämna barnen på förskofamiljekalender för lan, träna, sätta på kaffe 2020 med mera. och sedan teckna. Mammaroll & snipp – Jag tecknar det som kontroll samt Snitt händer, det är lätt, efterkoll & mammaroll som saker händer hela med Mia Fernando. tiden. Instagrammare, Nåja, disciplin krävs, bloggare, poddare och stöttas av en regel med mera. Louise satte från start.
– En bild i veckan ska jag göra, en egen bild, inte en beställd på uppdrag. Brytpunkten för Louise är 2013 när andra flickan föds. Då var hon lärare i mediaämnen på gymnasiet, utbildad illustratör dessutom, men saknade portfolio och referenser. Mamma trodde på Louise och uppmuntrade henne att teckna seriebilder, inte utan grund. En teckning från en familjeresa röjde tidigt talangen: En panikslagen mamma på väg att missa flyget, välter ut glas och fäktar med armarna. – Min familj har varit stöttande, skrattat åt mina teckningar och parodier. Ibland har jag funderat på hur det hade blivit om jag vuxit upp i en annan familj som inte var lika stöttande, säger Louise, som efter tre födslar kan fundera över arv och miljö. – Jag har blivit ganska ödmjuk inför att barn är olika från början. Louise tog plats som barn, var inte klassens clown, men hon erinrar sig en värdefull bekräftelse från en kamrats mamma. – Du är jätterolig sade hon till mig. Det var nog den finaste komplimang jag har hört. Tillbaka till 2013. Många småbarnsföräldrar pausar karriären när barnen kommer. För Louise blev det tvärtom. Hon startade en blogg och ett instagramkonto för att driva trafik till bloggen, men gjorde en upptäckt. – Instagram blev det stora, kontot började att leva
» Min dröm är att lämna barnen på förskolan, träna, sätta på kaffe och sedan teckna. «
Tidskriften Folkuniversitetet 21
sitt eget liv, med följare som taggade partner och kompisar i bilderna och lockade nya följare, säger Louise, som idag har 120 000 följare, av vilka många ger hennes respons i form av kommentarer och direktmeddelanden. – Jag försöker att ge respons till alla som hör av sig, om så bara ett klick i form av ett hjärta. Igenkänning är definitivt en nyckel till Louises framgång. Det skvallrar kommentarerna om. Hennes tvättstuga är plötsligt allas tvättstuga. Är det förvånande att något privat blir allmängiltigt? – Nej, jag har nog tänkt från
22 Tidskriften Folkuniversitetet
början att det jag upplever är väl ungefär vad alla andra också är med om. Hon är så direkt, inget ämne, inte ens det mest intima, tycks genera henne. Censurerar hon något? Nja, någon gång har hon vänt på rollerna i ett gräl för att slippa hänga ut någon, berättar hon. Men sex, halvnaket och kroppens alla utsöndringar passerar utan att bli allt för grovt. – Det finns mycket som inte funkar att fota, men en illustratör kan teckna nästan vad som helst, bilden är ju ett filter i sig. Jag gjorde exempelvis en bild för RFSU om svampinfektioner, med någon som kliar sig nere i byxan bakom ett träd. Ett fotografi hade inte blivit roligt, Louise Winblad tycker att upprördhet sällan gagnar kvaliteteten på hennes alster, och att diskussioner på nätet spårar ur om tonläget är högt från början. Men hon lyfter ändå ämnen som hon starkt tar ställning i, som exempelvis abortfrågan och flaskmatning, väl medveten om att hon då retar en del, men andra gläds. – En blivande mamma berättade nyligen att hon kände sig stärkt av en bild om flaskmatning, det gjorde mig glad. Det bästa man kan höra är att man har gjort skillnad. Ser du dig själv som en folkbildare? Du lyfter ämnen, som många ängslas inför. – Nja... mer som att vi måste prata om det som annars kan bli fyllt av skam helt utan anledning! Jag ser det nog lite som min plikt, att använda mina sociala kanaler till att lyfta sådant vi bör prata mer om. Förebilder och inspiratörer? – Stina Wirsén. Hon har en väldig bredd.
» Det jag upplever är väl ungefär vad alla andra också är med om. «
3
tips för inkluderande möten
Människor är olika och har olika behov. Genom att skapa inkluderade möten bjuds deltagare in till att medverka utifrån sina unika behov och förutsättningar.
Belindas tips för inkluderande möten
1
Använd checklistor. Det finns en mängd checklistor. Projektet NAB* (normer, attityder och beteenden) har sammanställt 10 nedladdningsbara checklistor som hjälper dig att anordna möten med hänsyn till bl.a. funktionsnedsättningar, könsidentitet och kön.
2
Inled möten med rundor. En mötesform där ordet får gå laget runt, den som har ordet får tala till punkt och andra ska inte kommentera det som sägs. Rundor skapar lika villkor.
3
Gemensamma mötesregler. Diskutera vilka regler som är viktiga för att alla ska trivas och känna sig respekterade och delaktiga i gruppen.
Gunnar Forsman
Under 2019 har verksamhetsutvecklarna Belinda Hirvonen och Kristina Carling från Folkuniversitetet tagit fram en inkluderande styrelseutbildning riktad till Sveriges förenade studentkårers styrelse. Parallellt har en utbildning i demokratiska arbetsmetoder för föreningslivet också tagits fram. Det samlade materialet ska även kunna användas av andra grupper. Varför är det viktigt att möten i föreningsliv och arbetsliv är inkluderande? – Mötes deltagare ska
kunna delta utifrån sina unika behov och förutsättningar. Det innebär ett aktivt arbete för att skapa ett gruppklimat där alla deltagare känner sig välkomna och trygga. Syftet är att alla får komma till tals, känna sig sedda och hörda. Vilka moment är viktiga att inkludera och fokusera på i utbildningen? – I utbildningen fokuserar vi på inkluderande mötestekniker, normkritik, grupprocesser, härskartekniker och konflikthantering – olika aspekter som samverkar och påverkar dynamiken i arbetsgrupper.
*NAB-projektets checklistor: http://tankebanken.se/verktyg/#checklistor
Tidskriften Folkuniversitetet 23
text: Lennart Frykskog foto: Erik Sandberg
Folkbildningen samspelar med Hammarby
intervju Hammarby Fotboll gör gott i samhället, vid sidan av plan. Men språkundervisningen för nyanlända blev mer trög startad än väntat. I samarbete med Folkuniversitetet har man nu fått fart på en lyckad verksamhet.
V
i träffar två nyckelspelare vid klubbens högkvarter på Årsta IP, Abel Abraham och Andreas Jonsson. Två eldsjälar som gör klubbens värde större än matchresultaten. Mervärde är ett ord de nämner, gång på gång. – Hammarby är i grunden en fotbollsförening, vi kan sparka boll, men med vårt varumärke kan och vill vi vara så mycket mer, säger Abel Abraham, som är klubbens första CSR-ansvarige sedan ett år tillbaka. Abel är en driven social entreprenör, mer om det snart. Först verksamheten. CSR (samhällsansvar) växer inom svensk fotboll och Hammarby är en av de drivande. Så många initiativ har tagits att klubben såg fördelarna med att samla allt under ett namn,
24 Tidskriften Folkuniversitetet
kallat Samhällsmatchen, som består av projekt inom hälsa, integration, jämställdhet och sysselsättning, främst kopplat till barn och unga i Bajenland (södra Stockholm). – Vi vill vara en katalysator för en positiv samhällsutveckling, säger Andreas Jonsson, projektledare för Samhällsmatchen. Han och Abel knöt via länsstyrelsen kontakten med Folkuniversitetet. Samarbetet kom igång i somras och fortsätter. – Vi hade svårt att nå ut till målgruppen och språkunder-
Vi vill vara en katalysator för en positiv samhällsutveckling.
Abel Abraham är Hammarbys första CSR-ansvarige.
Tidskriften Folkuniversitetet 25
Abel Abraham och Andreas Jonsson är två eldsjälar som gör klubbens värde större än matchresultaten.
visningen gick inte så bra som vi ville. Det var i det läget som Folkuniversitetet kom in i bilden som en partner – och vi jackade i varandra. ETT LYCKAT SAMSPEL för att tala i fotbollstermer. Det går inte att ta miste på att Abel och Andreas är imponerade av lärarna. Fantastiska, duktiga, engagerade är ord som far i luften. Att de har tagit med sig undervisning till Bajens hemmaarena, Tele 2 Arena, ger dessutom mervärde. – De är så mycket mer än lärare, de är även psy-
kologer och beteendevetare, säger Abel om lärarnas förmåga att ta människor. Spontanfotbollen i hallarna i Bagarmossen och Skarpnäck varje fredag och lördag kväll är en succé. Alla unga är välkomna, bra skor är det enda som krävs. Många nyanlända deltar och några av dem har fått kontakt med andra grupper eller klubbar i södra Stockholm. – Flera av dem har spelat i ungdomslag i länderna de kommer ifrån. Någon lär rentav ha spelat i ungdomslandslaget. Men man får också ha respekt för att det kan ta tid
De är så mycket mer än lärare.
26 Tidskriften Folkuniversitetet
Hammarbys CSR-verksamhet är något supportarna kan känna stolthet över.
grund, med något högre medelålder än snittet. – Det är stor variation, några av dem talar ju i det närmaste flytande svenska, tack vare språkutbildningen, säger Andreas Jonsson. – JAG KAN FÖRSTÅ hur individerna upplever mötet med en ny 2015 kom regeringens värld. Jag lär mig så förordning om statsbidrag mycket nytt genom till särskilda folkbildnings att följa dem, både insatser för asylsökande och de rättsliga och de nyanlända. Folkuniversitetet emotionella proceshar under flera år erbjudit ser de går igenom. kostnadsfri undervisning Livet är en berg- och och år 2018 medverkade dalbana för många cirka 3000 deltagare i av dem. undervisningsformen VarAbel Abraham dagssvenska. drar igång sociala projekt med driv som en offensiv mittfältare startar anfall. En hel del inspiration har han hämtat genom att studera hur idrottsrörelsen i USA verkar, berättar han. Nyligen fick Abel ett erkännande när han av Fryshuset utsågs till en av fyra mottagare av Anders Carlbergs minnespris (Hédi Fried, Greta Thunberg och Alexandra Pascalidou var övriga). – Vi är väldigt stolta över Abel, säger Andreas. – Utan Andreas hade inte allt det här blivit av, kvitterar Abel.
Folkuniversitetets asylverksamhet
att komma in i och förstå verksamheten. Många kommer från länder där man inte har ett ideellt föreningsliv, säger Andreas. DE NYANLÄNDA ERBJUDS även att delta som volontärer vid hemmamatcherna. En möjlighet att odla kontakter och öva på språket. – Folkuniversitetet står för språket och vi står för mervärden på fritiden, och vi kan förhoppningsvis även hjälpa dem att få kontakt med arbetsgivare, säger Andreas Jonsson. Den målgrupp som Hammarby fått kontakt med via Folkuniversitetet har en brokig nationell bak-
Tidskriften Folkuniversitetet 27
Abel Abraham fick nyligen ta emot Anders Carlbergs minnespris av Fryshuset.
MYCKET KOMMER ATT hända inom CSR/Samhällsansvar framöver, menar Abel Abraham, och integrationen är en del av det. – Vår ungdomsidrott är den överlägset största CSR-verksamhet vi har och det är något våra supportar kan känna stolthet över och det ligger helt naturligt i vad vi är för klubb. Petra Cyrillus, verksamhetsledare på Folkuniversitetet, säger att samarbetet har nått cirka 200 deltagare på åtta kurser, som körts under två tioveckorsperioder. –Vi har ett ansvar för de deltagare som hittat till våra ordinarie kurser i vardagssvenska och svenska från dag ett. Hammarbys projekt var väldigt
ambitiöst och vi såg direkt att det fanns en synergi i att samarbeta. – Tillsammans kan vi erbjuda gedigna och långa fortsättningskurser i svenska med samma lärare som de känner igen, samma studiematerial och i samma miljö. Deltagarna får kontakt med Hammarby som idrottsklubb och därmed en ingång till föreningslivet. Det finns vinster för alla, menar Petra Cyrillus. – Inte trodde man för några år sedan att vi och Hammarby fotboll tillsammans skulle göra omfattande tidiga insatser för asylsökande i Stockholm. Samtidigt ser jag väldigt positivt på att vi är lite utanför vår ”comfort zone”.
Vi vill jobba mer effektivt med att locka ännu fler tjejer till spontanfotbollen
28 Tidskriften Folkuniversitetet
På Folkuniversitetet / Fritidsledare ∙ Teater ∙ Livepodd ∙ Praktik
Fritidsledare med koll på normer Fritidsledarutbildningen vid Skarpnäcks folkhögskola har inriktning på makt och normer. Simon Crook och Richard Jonsson går andra året på sin utbildning och är just nu på fritidsgården i Saltsjöbaden för att observera. Anna Morin DET STÅR HEJ i stora träbokstäver på sidan av den öppna dörren till Saltsjöbadens fritidsgård. På hallgolvet ligger flera par skor, storlekar från 37 till 45, de flesta sneakers. En ungdom sitter i en svart lång soffa och spelar gitarr, musiken fyller det stora rummet som har en mängd olika aktivitetsytor.
Bland annat ett fullstort biljardbord, pysselavdelning med ett fantasieggande materialberg och en datahörna med mörkrosa vägg, stjärnor i taket och en blomma på bordet. Simon Crook och Richard Jonsson rör sig vant i lokalerna efter att ha varit här fyra dagar. De Tidskriften Folkuniversitetet 29
/ På Folkuniversitetet Pysselbordet. Simon Crook säger att han gillar att pyssla, medan Richard Jonsson hellre ansvarar för andra aktiviteter på fritidsgården.
bakom en disk och höll i kaffekoppen”, beskriver Simon det. Sedan har de träffat desto fler positiva förebilder, Richard nämner ledare som framförallt varit lyssnande och haft en fin kontakt med ungdomarna. Så vill de båda fungera. FRITIDSLEDARUTBILDNINGEN PÅ
går andra året på fritidsledarutbildningen på Skarpnäcks folkhögskola i södra Stockholm. Nu är de en vecka på fritidsgården i Saltsjöbaden för att observera samspelet mellan ledarna och ungdomarna. – Som fritidsledare ska du vara en länk till resten av samhället, säger Simon. – Vi bygger relationer, stärker ungas identitet och övar demokrati, berättar Richard och fortsätter: – Det är sådant vi pratat om och lärt oss på utbildningen. Att vara en länk till samhället kan vara att ge hjälp att söka sommarjobb. Det kan vara tusen andra saker också. – Ja, vi fritidsledare är allt-i-allo, säger Simon. På dagens schema står bland annat att måla rörelserummet. 30 Tidskriften Folkuniversitetet
» Som fritidsledare ska du vara en länk till resten av samhället « – Det är bra att det finns en plats dit ungdomar kan komma. De kan behöva lugn och ro, de kanske inte vill vara hemma och behöver en trygg vuxen, säger Richard. PÅ UTBILDNINGEN GÖR deltagarna fältstudier i par. Under det första läsåret gjorde Simon och Richard praktik tillsammans på två andra fritidsgårdar. Det har gett dem möjlighet att både se hur de vill, och inte vill, fungera i sin yrkesroll. Simon ger exempel på en person som i sitt jobb höll distansen och inte alls engagerade sig i fritidsgårdsbesökarna. ”Stod
Skarpnäcks folkhögskola har en inriktning på makt och normer. – Det ingår väldigt intressanta kurser. Det är en massa grejer som jag aldrig tänkt på, säger Simon. Han och Richard trivs med upplägget på studierna. – Det är bra att man går mycket i skolan. Vi har tid att lära oss på genomgångarna, det är nog en skillnad jämfört med universitetet, säger Simon. – Det är häftigt för vi lär oss, och man märker inte när det sker. – Precis så är det, säger Richard och fortsätter: – Jag har fått höra av klasskamrater och lärare att jag utvecklats, det är kul. DE HAR LIKNANDE skäl till att de sökte kursen; att det finns gott om jobb som fritidsledare, och att det är en bred utbildning som ger möjlighet att arbeta på såväl ålderdomshem som med arrangemang för unga. Hade de fått ändra något i utbildningen så kunde Simon tänka sig mer praktik, och Richard hade velat praktisera på en skola också. Det är ingen tvekan att de upplever att det fått med sig matnyttiga saker från tiden på skolan. – Jag skulle säga att fritidsledarutbildningen inte bara är lärande för jobbets skull, ut för ens egen skull, säger Simon.
Samarbete med Umeå teaterförening Klara Johansson
Tsk18 på metodövningar, Falu Lasarett. Läraren Ann Sjölin längst fram till vänster.
Umeå Teaterförening
UMEÅ TEATERFÖRENING ÄR Sveriges största Riksteaterförening. Den startades redan 1934 och har över 1 800 medlemmar. – Vi har under hösten samverkat med Folkuniversitetet kring bland annat föreläsningen Karin Boye drabbad av livet med Ulrika Knutsson som följs upp av föreställningen Nakna som foster och gudar, berättar Anders Ålander, chef för Umeå teaterförening. Ottiliana Rolandsson är verksamhetsledare på Folkuniversitetet i Västerbotten och disputerad i teatervetenskap. Hon och hennes kollegor håller på och uppgraderar en sal i Folkuniversitetets byggnad till en flexibel teater Blackbox som kan användas till allt från skriftliga prov till teaterföreställningar. Ottiliana såg en självklar samarbetspartner i Umeå teaterförening. – Jag ser mycket positivt på detta samarbete. Vi har pratat om att välja ut evenemang där det passar att ta in en disputerad forskningsföreläsare. Det skulle även vara intressant att hålla workshops och diskussionsgrupper i samband med vissa föreställningar.
» Jag ser mycket positivt på detta samarbete. «
Nyutbildade tandsköterskor får jobb Annika Wigö
I januari varje år tar omkring 25 tandsköterskor examen från Yh-utbildningen hos Folkuniversitetet Dalarna. Utbildningen är populär och lockar varje år mellan 100 och 200 sökande. – Det är stor efterfrågan på tandvårdspersonal och många söker en utbildning som de vet leder till jobb, säger Ann Sjölin som är tandvårdslärare. Inom de närmaste åren väntas även stora pensionsavgångar och Folkuniversitetet ser nu över möjligheten att ta in fler studenter. En av de dem som snart kan se fram emot ett nytt yrke är Emma Heje Strömvall från Rättvik. – Jag visste inte så mycket om den här utbildningen men är glad att jag vågade chansa. Studieformen var bra och jag gillade upplägget. Det var skönt med lite press. Nu hoppas hon på en anställning på en privat klinik. Där är chansen större att få arbeta delegerat, vilket innebär fler arbetsuppgifter och kan leda till högre lön.
Tidskriften Folkuniversitetet 31
Jenny Högström Berntson, projektsamordnare på Göteborgs universitet och Rebecka Bukovinszky, programansvarig på Världskulturmuseet.
Livepodd visar upp museets gömda skatter Vilka föremål gömmer sig i museernas magasin och hur kan de berätta historier om vår värld då och nu? Nya livepodden Inside the Box har haft premiär. Andreas Åhs STRÅLKASTARNA TÄNDS OCH den knäpptysta publiken ser en trälåda. Locket öppnas långsamt. Ett stycke gulnat, nästan brunt tyg lyfts försiktigt upp. – Det är en del av en mumie svepning. Vi ser hieroglyfer, en offerformel. Egyptierna kunde inte tala direkt med gudarna så de ber kungen att vända sig till Osiris, berättar Sofia Häggman,
32 Tidskriften Folkuniversitetet
egyptolog och intendent på Medelhavsmuseet. Det är premiär för livepodden Inside the Box, som produceras av Världskulturmuseet och
» Ambitionen är att vara breda, folk bildande och intresse väckande. «
Centrum för kritiska kulturarvs studier vid Göteborgs universitet. Evenemangen sker i samarbete med Folkuniversitetet. TILLSAMMANS MED FORSKARE, författare, intendenter och konstnärer kopplar programledaren Johanna Lundin museets samlingar till forskning och aktuell debatt. I dag handlar det om något som många är barnsligt förtjusta i: mumier, skarabéer och Indiana Jones. – Med podden lovar vi samtal som går på djupet och får lyssnarna att tänka i nya banor. Vårt mål är att beröra på flera plan och väcka nyfikenhet att veta mer, säger Rebecka Bukovinszky, programansvarig på Världskulturmuseet.
– Podden ska vara som en twistpåse, för det är så magasinet ser ut. Det är fullt av saker från hela världen och innehåller såväl föremål som är flera tusen år gamla som prylar från i dag. MEN DET ÄR inte bara tingen som bestämmer i Inside the Box. – Vi utgår från vad som är på tapeten just nu och den input vi får från publik och lyssnare. Under hösten pratar vi även om DNA-tester, samiska myter och japansk kultur, säger Jenny Högström Berntson, projektsamordnare på Göteborgs universitet. – Ambitionen är att vara breda, folkbildande och intresseväckande. Vi tror att formatet öppnar för att nå en stor publik och tillgängliggöra kulturarvsforskningen, fortsätter hon. DET ÄR REDAN klart att Inside the Box kommer tillbaka efter jul. Lyssnarna kan se fram emot heta ämnen som medicin, superhjältar, vandring och expeditioner. Självklart finns en lista med drömgäster. – Vi vill göra ett avsnitt om mat som kulturarv där vi pratar traditioner och trender med matetnologen Richard Tellström, säger Jenny Högström Berntson. – Och det skulle vara fantastiskt att följa upp DNA-temat tillsammans med världskände Svante Pääbo som ägnar sig åt evolutionär genetik vid Max Planck-institutet i Leipzig, säger Rebecka Bukovinszky. Inside the Box finns på Spotify, Apple Podcast, Podcaster och flera andra plattformar.
Utlandspraktik på Yh Klara Johansson VÅREN 2019 BÖRJADE Tibro Hantverksakademi erbjuda LIA utomlands via Erasmus+. Folkuniversitetet är Sveriges största anordnare av Erasmus+. Alla våra yh-studerande erbjuds möjlighet till LIA utomlands, förutsatt att de lever upp till grundkraven. – Många av våra utbildningar leder till eget företagande och då är det bra att ha nätverk även utanför Sverige, säger kursansvarig Hanna Gustavsson. Fredrik Fellgren utbildar sig till möbelsnickare och gjorde sin LIA i Palermo på ett litet familjedrivet snickeri. Han hade förberett sig väl genom att tala med skolan och med stödfunktionen Lia utomlands. Ändå blev han lite förvånad när han kom på plats. – De pratade bara italienska. Jag fick använda en app för att kommunicera och så fanns det en kille från Ghana som kunde både italienska och engelska. Hantverkarna använde omodernare verktyg än Fredrik var van vid och säkerhetstänket var inte lika utpräglat som i Sverige. Men han är mycket nöjd med sin upplevelse. – Jag ville prova och se hur det var utomlands – om man klarar sig själv. Det gjorde jag och folk var jättetrevliga.
» Jag ville prova och se hur det var utomlands – om man klarar sig själv. «
Blivande möbelsnickaren Fredrik Fellgren, näst längst till höger, med sina italienska kollegor.
Tidskriften Folkuniversitetet 33
/ Aktuellt hos oss Revision av verksamhetsidén ¶ Folkuniversitetets idé är att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv. I den nyligen reviderade versionen har styrelsen bland annat tydliggjort att vi tar oss an viktiga samhällsfrågor som demokrati, livslångt lärande, integration och en hållbar samhällsutveckling ur ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv.
Allt fler män lagar mat och går på matlagningskurser ¶ – En starkt bidragande faktor att vi ser en förändring idag är tv:n. Under 90-talet började nämligen allt fler matlagningsprogram att sändas. När matlagningen i form av till exempel korvstoppning och surdegsbröd blev en statusmarkör, bidrog det ytterligare till att mannen tog ett större ansvar för matlagningen, förkla-
rar Markus Klasson, doktorand inom konsumentkultur vid Lunds Universitet. Även på Folkuniversitet märks trenden av. – I många år har fokus legat på det asiatiska köket. Jag tror att många trendkänsliga män vill utveckla sitt kunnande utöver detta berättar Münever Samli, kursledare i turkisk matlagning.
Vi vann mot Göteborgs Stad ¶ Kammarrätten avslår Göteborgs Stads överklagan av domen kring vuxenutbildningen i Göteborg. Kommunen har brutit mot principerna om likabehandling och transparens i LOU, vilket har öppnat för godtyckliga bedömningar. Upphandlingen ska göras om.
Elever lär seniorer om smartphones ¶ Enligt rapporten Svenskarna och internet 2019, som ges ut av Internetstiftelsen befinner sig en miljon människor sig i digitalt utanförskap och flertalet är seniorer. På en studiecirkel hos Senioruniversitetet i Kristianstad lär sig seniorer att använda smarta telefoner. Undervisningen anpassas 34 Tidskriften Folkuniversitetet
efter behov och önskemål. Lärarna är elever på Söderportgymnasiet i Kristianstad. Hans Rosenqvist är på sin tredje lektion. – Jag tycker om att titta på travet. Så nu har jag lärt mig att använda ATG-appen i min telefon. Det kunde jag inte innan, berättar han nöjt.
902 … alumner har Folkuniversitetet på LinkedIn just nu.
Moderna lokaler i Norrköping ¶ Folkuniversitetet i Norrköping har flyttat till nyrenoverade lokaler på St Persgatan 95. Salarna är väl anpassade för undervisning och ventilationen är god. Det finns ett stort fikautrymme för deltagarna där köket är målat i Folkuniversitetets röda färg. – Det finns ett stort parkeringshus bredvid, vilket löser problem med parkeringen, berättar verksamhetsutvecklaren Michaela Paderova. Vi och våra lärare är mycket nöjda med våra nya lokaler. Det känns modernt men mysigt samtidigt, säger hon.
Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Besök av utbildningsministern ¶ Utbildningsminister Anna Ekström och statssekreterare Kristina Persdotter besökte i oktober Folkuniversitetet i Stockholm för att lära sig mer om Konst- och kulturutbildningar. De tittade på lektioner i dans, industridesign och arkitektur och talade med elever och lärare. Avslutningsvis samtalades om villkoren för Konst-
och kulturutbildningar över lunch. Ministern och statssekreteraren uttryckte sig mycket positivt om utbildningarna och värdesatte särskilt samtalen med deltagare och lärare. – Fantastiskt roligt att få visa våra unika utbildningsmiljöer för ministern och statssekreteraren, säger Gunnar Danielsson, stiftelserektor.
Tidskriften Folkuniversitetet 35
POSTTIDNING B TIDSKRIFTEN FOLKUNIVERSITETET BOX 26152 100 41 STOCKHOLM
Det är lugnt. Skippa julstressen. Här är det enda julklappstipset du behöver: En kurs på Folkuniversitetet. Rolig, klimatvänlig, utvecklande. folkuniversitetet.se/julklapp
Folkuniversitetet