» ANVÄND DINA ANALYTISKA FÖRMÅGOR, TÄNK LÅNGSAMT «
Tidskriften Folkuniversitetet
#1 februari 2019
EN TIDNING FÖR VÅRA MEDARBETARE OCH SAMARBETSPARTNERS
Livslångt lärande på regeringens agenda Sex tips som gör inlärningen mer effektiv Ny andlighet i kampsport och yoga Folkuniversitetet engagerar sig i klimatfrågan
Den goda förebilden REPORTAGE Sofia Templin, 17, certifierad förebild, som lär sig föregå med gott exempel och göra skillnad i samhället.
Micael Dahlén: »Så fort du låter någon annan definiera lyckan åt dig försvinner den«
FLOSSA, FLYGSKAM OCH FÖRPAPPRING – NÅGRA AV ÅRETS 35 NYORD
20/
Innehåll, nr 1 2019: PEDAGOGIK OCH LEDARSKAP 20/ Sex råd till dig som vill vässa din inlärning 22/ Unga lär sig bli förebilder genom att göra kreativa projekt
Livslångt lärande på agendan – igen
10/
Under lång tid har en reform som driver på de yrkesverksammas kompetensutveckling efterlysts. Men ingen regering har lyckats få alla bitar på plats. Nu är en modell kallad utvecklingstid på gång.
OMVÄRLD 6/ Religion och andlighet finner nya uttryck – i new age och kampsport 8/ Blockkedjetekniken erövrar världen – är så mycket mer än bitcoin 18/ Micael Dahlén blir lyckans profet på Dramatens scen
2 Tidskriften Folkuniversitetet
22/
27/ PÅ FOLKUNIVERSITETET 27/ Ett Q-hus som bildar och sprider kultur i Solna 29/ En konspiration som lockade folk till After Work 30/ Midia Osman Taha sätter samhällets viktiga frågor i fokus 31/ Ny regering ger nya villkor för studieförbunden 32/ Etableringskurs på Biskops Arnö folkhögskola 35/ Folkuniversitetet engagerar sig i klimatomställningen
Tidskriften Folkuniversitetet
Nr 1 feb, 2019 årgång 39
Lennart Frykskog Redaktör
Samverkan som gör samhället mer lyckat
S
portlovet kan man lita på, det infaller som planerat. Vädret låter sig dock inte styras efter almanackan, knappast regeringsbildningen heller, det har vi lärt oss efter alla turer hittills under riksdagsåret. I bästa fall ser vi nya konstruktiva former av samverkan växa fram inom riksdagen. Värdet av sådana kan knappast överskattas vare sig där eller i samhället i sin helhet. Samverkan var ordet. I det här numret berättar vi om Folkuniversitetets samarbete med Kulturhuset Q i Bergshamra, Solna, och om folkhögskolläraren Midia Osman Taha, som engagerar flera aktörer i sin undervisning. Klimatfrågan är ett megastort ämne som kräver samarbete i Parisavtalets anda för att hanteras. I ledaren på sidan 35 kan ni läsa mer om ett sådant. Lyckan över att lyckas är en drivfjäder för de unga i den ideella organisationen Förebildarnas utbildningar (s. 22). Lyckan är också ämnet för professor Micael Dahléns Performance Lectures på Dramaten senare i vår (s. 18). Läs mer om vad som – egentligen – gör oss lyckliga!
ANSVARIG UTGIVARE
Cecilia Palm CHEFREDAKTÖR
Gabriella Eriksson REDAKTÖR
Lennart Frykskog 070-668 91 64 GRAFISK FORM
Torino Tidningsform REDAKTIONSRÅD
Johanna Lundberg, region mitt Cecilia Montgomery, region syd Jenny Tingvall, region öst Andreas Åhs, region väst Gunnar Forsman, förbundskansliet Gabriella Eriksson, förbundskansliet ADRESS
Folkuniversitetets förbundskansli Box 26152 100 41 Stockholm 08-679 29 50 www.folkuniversitetet.se E-POST
tidskriften@folkuniversitetet.se TRYCK
Trydells Tryckeri issn 0284-7574 UTGIVNINGSPLAN
LJÖMÄRKT MI
341 091
4 nr/per år Nästa nummer, maj 2019 OMSLAGSFOTO
Tomas Ohlsson
Missa inte: Per Faxneld, docent i religionshistoria, som vrider och vänder på vad som kan ses som genuskodat, som uttryck för manligt och kvinnligt, i den nutida andligheten.
Tidskriften Folkuniversitetet innehåller analys och fördjupning av omvärldsfrågor som stärker Folkuniversitetets medarbetare och position.
Tidskriften Folkuniversitetet 3
Aktuellt
Sämre ork i yrkeslivet ¶¶Andelen yrkesverksamma med så dålig kondition att det hotar hälsan har ökat från 27 till 46 procent åren 1997–2017, enligt en studie vid Gymnastik- och idottshög skolan i Stockholm.
Den tekniska utvecklingen kryper oss bokstavligen talat in på skinnet.
Nästa megatrend – kroppsnära teknik
Josés bank för återvinning
¶¶Wearables är en av de nästa stora tekniskt revolutionerande trenderna. De smarta telefonerna har däremot redan nått en nivå där ingen större teknisk förbättring längre uppnås för användare. Den förutsägelsen gjorde en av världens ledande futurister. professor Amy Webb, när hon framträdde i Sverige nyligen, skriver Veckans Affärer. Wearables är bärbar och kroppsnära teknik. “Vi ser redan nu hur människor i väntan på något verkligt revolutionerande köper alltifrån smarta klockor till fitness-prylar”, säger Amy Webb. Inom tio år får vi se glasögon som skapar datorgenererade versioner av omgivningen – och som liknar vanliga glasögon, menar Webb.
¶¶Peruanen José Adolfo, 13 år, vann 2018 års Children´s Climate Prize, utdelat av Telge Energi, för sitt ekobank-initiativ för barn som han drivit sedan han var 7 år. Ekobanken omvandlar miljömedveten återvinning till en egen valuta som barn kan använda på två sätt: antingen för att köpa produkter på ekobanken eller för att byta till riktiga pengar.
Halverade anslag till folkbildningen ¶¶Statistik från Folkbildningsrådet visar att kommunernas anslag till studieförbunden minskat från 644 miljoner till 320 miljoner från 1992 till 2017. I studien Varför minskar det? redovisar tio små eller 4 Tidskriften Folkuniversitetet
medelstora kommuner motiv bakom besluten: generella krav på besparingar, kultur politiska prioriteringar. – Utvecklingen står i skarp kontrast till de höga förväntningar som finns
på studieförbunden från enskilda medborgare, civilsamhälle, politiker och beslutsfattare”, säger David Samuelsson, general sekreterare för Studie förbunden i samverkan.
35
SIFFRAN:
Fråga Lund årets folkbildare
¶¶Teve-programmet Fråga Lund, som leds av Kristian Luuk, har utsetts till årets folkbildare av föreningen Vetenskap och folkbildning, VOF. I motiveringen framhålls att Fråga Lund genom sitt format, en mix av fakta och lekfullhet, lockar många tittare som annars inte hade intresserat sig för vetenskap och forskning. 1,2 miljoner tittare följde programmet under hösten. Prissumman är 30 000 kronor. Till Årets förvillare utsågs författaren Thomas Eriksson.
…ord ingår i nyordlistan för 2018, publicerad av Institutet för språk och folkminnen. Flossa, explainer, flygskam och förpappring är några av fjolårets innovationer.
2019: stress, press och AI
¶¶År 2019 präglas av stort allvar, enligt analysföretaget Kairos Future som i sin årliga framtidsrapport pekar ut tio områden där mycket står på spel för individ och organisationer. ”Det lättsamma har fördrivits och klacksparken ersatts med verkliga, hårda sparkar och knytnävsslag. Eller bara av känslan av brådska och allvar”, står det i rapporten. Politiken blir alltmer
polariserad när stater med Trumps USA i spetsen sätter egna intressen främst. Företagen pressas av hårdnande konkurrens och press att ligga steget före och lyckas med sina innovationer. Stress är en folksjukdom. AI är motorn i det militära. Klimathotet är på största allvar, men klimatskolade 15-åringar kan bli framtidens hjältar, står det bland annat att läsa i rapporten.
Känslan av brådska och allvar fortsätter att sprida sig.
Tidskriften Folkuniversitetet 5 Foto: Kitty Lingmerth
Forskning
Andliga krigare och sakraliserad träning Sekulariseringen innebar att religion och andlighet tog sig nya uttryck. Inom kampsporterna finner vi den ”österländske andlige och fredlige krigaren” som ett ideal. Nutida alternativandlighet är inte fullt så entydigt feminint kodad som forskningen ofta hävdat. Per Faxneld MÅNGA VÄSTERLÄNNINGAR uppfattar en ”andlig” dimension i sin träning. Detta gäller särskilt träningsformer med ursprung i Syd- och Östasien, som yoga och mer traditionella kampsporter som karate, aikido, kendo och wushu. Idéer om andlighet och det sakrala har förts över från den konventionella religionens sfär till nya sammanhang, exempelvis populärkultur och träning. Sekulariseringen innebar således inte att religion och andlighet försvann, bara att de tagit sig nya uttryck. Föreställningen att östasiatiska kampkonster är knutna till ”andlighet” är vida spridd. Ett exempel är de diskussioner som ägt rum i den Olympiska kommittén. När Japan ansökte om att få judo inkluderat i tävlingsprogrammet inför OS i Tokyo
6 Tidskriften Folkuniversitetet
kanaler i vår kropp) är också vanliga inom kampsporterna. Somliga menar att energin går att utnyttja exempelvis för att få kraftfullare slagtekniker. En del utövare har väldigt rationella tolkningar av detta, till exempel att det är en poetisk bild för en NÅGOT LIGGER DET viss andningsi detta. I de stora teknik som man engelskspråkiga kan utnyttja när kampsporttidningman slår ett slag. arna annonseras Andra däremot alternativandliga ser chi/ki som en PER FAXNELD, docent i religionshistoria, Södertörns högskola. tekniker och profaktisk energi. dukter. Flera cenDetta är en av trala gestalter inom de vanligaste kampsporten har nära band till ”andligt” präglade föreställfenomen som teosofi, astrologi, ningarna man stöter på bland med mera. kampsportare, och det även hos Idéer om chi och ki (ett slags personer som kan påstå sig vara energiflöde som rör sig längs rationella ateister.
1964 höjdes bekymrade röster som ansåg att judo inte var tillräckligt ”sekulärt” (ansökan var trots detta framgångsrik). Likartade protester dök upp på nytt när Kina försökte få med wushu när OS skulle äga rum i Peking 2008.
Kendoträning i Kyubutokuden, Kyoto. Idéer om chi och ki (energiflöden) är vanliga inom kampsporterna.
INOM KAMPSPORTERNA finner vi den
”österländske andlige och fredlige krigaren” som ett ideal. En sådan figur fungerar för många utövare som en kontrast till (och en kritik av) en tänkt destruktiv västerländsk maskulinitet. Alltjämt är kampsportfältet tydligt mansdominerat, vilket gör att det skiljer sig från det vaga fält av alternativ andlighet som brukar betecknas som new age. På många sätt finns det dock paralleller mellan kampspor-
terna och new age, i fokuset på självutveckling, en ”holistisk” förening av kropp och själ, ”österländska” idéer, med mera. Att new age uppfattas som så kvinnodominerat skulle kunna korrigeras om vi i någon mån räknade kampsporterna som en del av detta fält, vilket det alltså finns goda skäl att göra. Den nutida alternativandligheten, visar det sig då, är inte fullt så entydigt feminint kodad som forskningen ofta hävdat.
Japanska kampsporter introducerades i Sverige 1907, när den vittbereste boxaren Viking Cronholm började lära ut jiu-jitsu. 1956 öppnades en judoklubb och på 60-talet kom också karate och aikido. 1975 anlände kinesisk kampsport. I dag finns omkring 70 000 svenska utövare av traditionella östasiatiska stilar. Tidskriften Folkuniversitetet 7
Trend
Blockkedjor breder ut sig över världen Det började med kryptovalutan bitcoin 2009. Sedan dess har tekniken utvecklats snabbt, och om några år lär blockkedjorna vara en bärande del i det som ibland kallas för den fjärde industriella revolutionen. Lennart Frykskog
Maersk
ÅNGMASKINEN, DYNAMITEN OCH benvärlden som har gått i täten. sinmotorn förändrade världen. Enligt en prognos från World Effekten av dagens digitala innoEconomic Forum, WEF, lär 10 vationer och tekniker är sällan procent av världens samlade lika uppenbara i ett första skede. BNP vara registrerat i en blockDet dröjer innan de har arbetat kedja år 2025. WEF ser tekniken sig in i vår vardag. som ett medel för hantera gloI den här artikeln ska vi bala utmaningar som klimatspana vidare mot digitaförändringar, biologisk liseringens nya front mångfald och vattenoch en teknologi brist – hållbarhet som vinner mark: med andra ord. blockkedjetekniEN BLOCKKEDJA ÄR ett ken. slags databas som Bitcoin är väl lagras på flera datorer känt, en elektronisk samtidigt, inte på kryptovaluta, vars MATS SNÄLL, utvecklingschef traditionellt vis, på värde åkt berg- och på Lantmäteriet en central server. dalbana på senare Tekniken bygger på ett distributid. Men den hypade tekniken erat system av noder (datorer) bakom bitcoin, blockkedja, är i ett peer-to-peer-nätverk (ickenog den verkliga nyheten. Om hierarkiskt nätverk). En transakbara några år lär dock kunskation läggs till i kedjan först när pen om blockkedjan vara betyddet nya blocket är kontrollerat ligt större, inte bara inom finans-
8 Tidskriften Folkuniversitetet
och godkänt av övriga i kedjan. Säkerhet är A och O. Kontrollen och uppdateringen kan bestå i att nya noder tilldelas tidskrävande beräkningsproblem att lösa, som enkelt kan kontrolleras av de gamla noderna. Uppdatering och kontroll kan även ske via votering och majoritetsbeslut. Tekniken bäddar för bättre logistik. Det världsomspännande rederiet Maersk exempelvis använder blockkedjor för att köpare, säljare och kunder ska kunna hålla koll på alla varor som fraktas över klotet. Tekniken bäddar också för ökad transparens och ökad effektivitet. Bara fantasin sätter gräns för användningen... Med blockkedjor går det att spåra under vilka sociala och ekologiska villkor varor är
Logistiken är ett av de områden där blockkedjorna gör stor skillnad. Rederiet Maersk använder tekniken för att hålla koll på alla varor som fraktas över klotet.
producerade. Matsvinnet kan minska. Artisten Imogen Heap har genom initiativet Mycelia med blockkedjeteknik hjälpt musikskapare att hålla koll på hur deras verk sprids. LANTMÄTERIET GÅR I täten bland de svenska myndigheterna. Även om det ännu inte finns en blockkedjelösning för fastighetstransaktioner har man utforskat tekniken för att se om den kan stödja köp- och säljprocessen
med digitala kontrakt. Mats Snäll, utvecklingschef på Lantmäteriet, säger att tekniken börjar bli mogen för att stödja viktiga samhällsprocesser, med bland annat digitala original och kontrakt. – Det finns dock en del kvar att utreda avseende ledning, styrning och ansvar, så kallad Governance, innan det kan blir verklighet. Och så saknas förstås författningsstöd för digitala överlåtelseavtal.
Blockkedjor är transaktionslistor, kedjor av länkade informationsblock, som säkras genom konsensus mellan olika noder. Datautbyte sker i ett icke-hierarkiskt nätverk (peer-to-peer). Flera aktörer kan spara data till samma datalagring och läsa data från samma källa. Mekanismer gör det svårt att ändra data som sparats och gör det enkelt att upptäcka om data ändrats. Tidskriften Folkuniversitetet 9
text: Lennart Frykskog bild: Björn Öberg
En reform för det livslånga lärandet
10 Tidskriften Folkuniversitetet
Arbetslivet förändras i turbofart och yrkeskunskaper slits ut i allt snabbare takt. En bred kompetensreform som stärker yrkesverksamma i omvandlingen har länge efterlysts. Otaliga förslag har lagts genom åren, men genombrottet dröjer. Kanske är det dags nu. Tidskriften Folkuniversitetet 11
L ska en sådan införas 2020. Yrkesverksamma ska under 3–12 månader få större möjligheter att vidareutbilda sig eller omskola sig. Kritiken under remissrundan har dock varit hård, och modellen lär behöva knådas om, och kanske även döpas om, innan den kan bli verklighet. Den statliga styr- och resursutredningen har höjt temperaturen i frågan. I sitt slutbetänkande den 1 februari vill man att lärosätenas ansvar för de yrkesverksammas fort- och vidareutbildning slås fast uttryckligen.
V
ad är det som går och går, men aldrig når dörren? Den där uteblivna kompetensreformen kanske. I skärningen mellan arbetsmarknads- och utbildningspolitik finns något som ständigt utreds, men som ännu inte gått i mål: en strategisk reform med statliga incitament till de yrkesverksammas kompetenshöjning. Ett generellt system för det livslånga lärandet med andra ord. Först ska sägas att staten redan erbjuder drivmedel till fortbildning, vidareutbildning och kompetensutveckling. Studiemedel kan ges till 56 år (avtrappning från 47). Komvux, Yrkeshögskolan och folkhögskolor finns. Högskolan är gratis och öppen för alla med gymnasiekompetens.
I DET HÄR temat synar vi, förutom utvecklingstiden, gamla och nya förslag, som trots skillnader ändå har mycket gemensamt. Samtliga förslag siktar på att lösa såväl individernas behov av omställning som arbetsgivarnas behov av kompetensförsörjning. Teknikutveckling och globalisering driver på strukturomvandlingen. Konkurrensen skärps, och gamla yrkeskunskaper blir obsoleta. Gamla jobb försvinner, nya tillkommer. Till bilden hör att befolkningen lever längre och att pensionsåldern stiger. Alla måste ställa om under ett yrkesliv. REDAN PÅ 50-TALET formulerade LO-ekonomen Gösta Rehn den visionära idén om ”vingarnas trygghet”, alltså förmåga att ställa om. Men nya kastvindar blåser när kunskapskraven och trösklarna till arbetsmarknaden har höjts. Det räcker sällan med kortare kurser idag. Vad staten ska bidra med är en stor fråga som omfattar finansiering, innehåll och ansvar. Ju mer villkoren preciseras, desto större blir oenigheten. Det är lättare att enas om behoven och målen än om medlen. Hur mycket ska ska staten bidra med i förhållande till individ och arbetsgivare? Vilken typ av kurser ska godkännas för subventioner? Gynnar lösningen enbart dem som har starka egna drivkrafter och redan får mycket kompetensutveckling? Ska arbetsrätten vägas mot rätt till livslångt lärande? Hur blir en dyr reform ekonomiskt effektiv? Hur ska den passa in bland befintlig vuxenutbildning? Det är några frågor som har dryftas då och nu. Räkna med fortsatt aktualitet.
Det är lättare att enas om behoven och målen än medlen.
TRYGGHETSRÅDEN (SOM DRIVS av fack och arbetsgivare) stöttar varslade och uppsagda till nya jobb. Sverige ligger högt i internationella jämförelser när det gäller personalutbildning, även om de med kortast utbildning får för lite av den varan, även hos oss. Det livslånga lärandet pågår, men en reform som stöttar yrkesverksamma i omvandlingen saknas. Trots alla efterlysningar av… ja, namnen skiftar… omställningsförsäkring, kompetenskonton och mycket annat. Nu är en ny modell på gång: Utvecklingstid. Ett utredningsförslag låg klart i mars 2018 och enligt fyrpartiöverenskommelsen mellan S, MP, C och
12 Tidskriften Folkuniversitetet
Tidskriften Folkuniversitetet 13
Här är tre modeller för höjd kompetens Skatteavdrag för personalutbildning, individuella kompetenskonton, rätt till årslång ledighet för att utvecklas. Det finns högst aktuella förslag om hur det livslånga lärandet och kompetensförsörjning på kort och lång sikt ska hanteras. DET HETASTE FÖRSLAGET av de tre som presenteras här är, i skrivande stund, utvecklingstiden, som enligt fyrpartiöverenskommelsen ska gå igenom i nästa års budget. En starkt bindande skrivning. Men det betyder knappast att förslaget i sin nuvarande form
14 Tidskriften Folkuniversitetet
går igenom i ograverat skick. Många politiker, tjänstemän och intressen lär vilja ha ett ord med i laget. Om och när förslaget går igenom kan också inslag från andra modeller ha kombinerats.
UTVECKLINGSTID 2018
En modell som bär Miljöpartiets prägel. Utredningen för hållbart arbetsliv över tid föreslår en modell för utvecklingstid, i syfte att de sysselsatta ska uppdatera och utveckla sin kompetens för att ställa om i tid. Ledigheten ska vara mellan 3 och 12 månader och kunna ägnas åt
Arbetsgivaren ska återfå halva kostnaden vid köp av externa kurser. Kompetensavdraget kan bli hörnsten i en större reform, säger Almega och skissar några inslag: mer gynnsam studiefinansiering för vuxna, slopad förmånsbeskattning för individer som får generella utbildningsförmåner av sina arbetsgivare; ett nationellt valfrihetssystem för vuxenutbildning kombinerat med utbildningscheckar. Almega vill att lärosätena får i uppdrag att ta fram kurser för yrkesverksamma. Höjt fribelopp och ökade möjligheter till studielån- och bidrag. Det oroande är enligt Almega att näringslivets satsningar på personalutbildning har minskat med en fjärdedel på ett decennium och att investeringar i teknik är skattemässigt gynnade jämfört med investeringar i personal.
KOMPETENSPYRAMIDEN 2018
utbildning, validering, arbetspraktik, prova annat arbete/uppdrag eller starta näringsverksamhet. Ersättningen ska motsvara den som utgår vid arbetslöshet. Villkoret är att en vikarie anställs och att den sysselsatte uppfyller kvalificeringsvillkoren. Vinster i övrigt: Jämställdheten ökar. Arbetsmarknadens funktionssätt förbättras. Den stressrelaterade sjukfrånvaron kan minska. Liknar i viss mån systemet med friår från 2005–2007. Har också kallats för ”det nya friåret”.
KOMPETENSAVDRAG, ALMEGAS MODELL, 2018 Almega, som företräder de privata tjänsteföretagen föreslår ett kompetensavdrag för att förmå arbetsgivarna att satsa mer på personalutbildning.
Ett förslag på en ny omställnings- och kompetensförsäkring lanserades i somras av Roger Mörtvik och German Bender, i en rapport utgiven av tankesmedjan Arena Idé. Försäkringen ska göra det möjligt att studera upp till ett år på heltid ”med god inkomstbortfallsersättning” ( = upp till 90 procent av tidigare inkomst). Staten subventionerar insättningar som individer och arbetsgivare gör på ett avdragsgillt individuellt sparkonto. I botten ett statsunderstött men villkorat och utbyggt studiestöd. Subventionen ska gå till studier som är godkända för kompetenspyramiden. Lönearbete under minst tio år krävs för att kvalificera sig till rättigheten. Om studier uteblir tillfaller medlen individens pensionssparande. Ungefär två miljoner kan vara i behov av vidareutbildning som de inte räknar med att få av sin arbetsgivare. Det stora hindret för vuxna som vill studera vidare är ekonomin, enligt rapporten. Studiefinansieringen för vidareutbildning behöver därför utvecklas. Ännu en rapport från Arena Idé lanserades den 5 februari i år, skriven av universitetslektor Carin Ulander–Wänman, med en modell kallad Haks (Hållbart Arbetsliv genom Kompetensutveckling i Samverkan), och som i stort rimmar väl med förslaget ovan.
Det stora hindret för vuxna som vill studera vidare är ekonomin.
Tidskriften Folkuniversitetet 15
Upprepade försök som strandat Varianter på de förslag om livslångt lärande som diskuteras idag har förts fram under snart 30 år. Här är några av dem. REGERINGENS ARBETSGRUPP 2016 Analysgruppen Arbetet i framtiden, ledd av dåvarande framtidsminister Kristina Persson, identifierade flexibilitet och kunskap/kompetens som centrala utmaningar. I korthet löd inspelen: En reform för livslångt lärande för alla över 30 år. Bättre utbildningsutbud för yrkesverksamma, stärkt upplysning, information och rådgivning – samt en kompetensförsäkring som ger yrkesverksamma bättre ekonomiska förutsättningar att utvecklas.
INDIVIDUELLA KOMPETENSKONTON 2002–2004 Det fanns (faktiskt) en reform för livslångt lärande redan 2002–2004, kallad för IKS, individuellt kompetenssparande. IKS hade samhällets bästa
och ”individens egna behov och önskningar” som utgångspunkt. Bland motiven angavs också att det för många handlar om ”kompetensutveckling som i första hand syftar till personlig utveckling. ”(SOU 2000: 119) Målet med IKS var att alla i arbetskraften skulle ha egna kompetenskonton. Insättningarna skulle vara frivilliga, arbetsgivare som bidrog skulle få nedsatta sociala avgifter. Och vid individens uttag skulle staten skjuta till en kompetenspremie. För att ge systemet en flygande start fanns sex miljarder kronor avsatta på ett konto hos riksgälden. Men innan en enda krona hade betalats ut lades IKS ned 2004. Kraschlandning alltså. Som skäl uppgavs att
Hur vill partierna stimulera livslångt lärande? Generösare studiemedel, nya uppdrag till hög skolan och anordnare av vuxenutbildning. En ”växa- och växla-reform”. De idéerna finns hos de politiska partierna just nu. Vi skickade ut en enkät till partierna med frågan ovan och fick svar – hämtade ur program, motioner och valmanifest. Inget färdigt reformtänk från något av partierna. Men svaren antyder ändå vilka inslag som kan påverka, och prioriteras i, en slutgiltig reform. Särskilt intressanta är 16 Tidskriften Folkuniversitetet
kanske svaren från regeringspartierna S och MP, men alla i riksdagen har möjlighet att påverka. Socialdemokraterna Partiet ska diskutera en ”växa- och växla-reform” på kongressen i mars. Anpassa studiemedelsystemet till de
yrkesverksamma. Omställningsuppdrag till högskola och YH för de yrkesverksammas behov. Vill utveckla lösningar med arbetsgivare och facken. Miljöpartiet Vill under mandatperioden utveckla modellen ”Utvecklingstid” för att underlätta omskolning och vidareutbildning. Finansiering skulle kunna ske via överskott från arbetsmarknadsavgiften, som utredningen bakom förslaget (se föregående uppslag) lagt fram. Centerpartiet Gör studiemedelssystemet mer flexibelt. Höj ålders-
systemet var administrativt krångligt och svårförenligt med EU-regler.
NATIONELL STRATEGI FÖR KOMPETENSUTVECKLING 1992 Ett förslag som påminner om dagens diskussioner. På 90-talet var en reform för livslångt lärande på gång eller mer specifikt – en samlad strategi för kompetensutveckling i arbetslivet. En statlig utredning (SOU 1992:7) ledd av TCO:s förre ordförande Björn Rosengren (senare näringsminister) föreslog ekonomiskt stöd till företag och förvaltningar som satsar på kompetensutveckling och på självstudier på fritid. Högskolan skulle få nya uppdrag. Behovet av en yrkesinriktad komplettering med mer än 40 poäng (= 60 idag) med utbildningsbidrag vid högskolan borde utredas. Utredningen ansåg också att folkbildningens modell skulle utnyttjas i en politik för kompetensutveckling (!). Men 90-talskrisen kom emellan.
gränserna (till 60 år), slopa fribeloppet. Flexiblare regler på arbetsmarknaden kombinerat med starkt stöd för vidareutbildning och kompetensutveckling.
övergripande ansvar för kompetensförsörjning. Fack och arbetsgivare bör delta. Omorganisera CSN för vuxenutbildning.
Moderaterna Universitet ska kunna sälja uppdragsutbildningar till företag. Individer ska kunna göra skatteavdrag (likt Rutavdrag) men inte till vad som helst. Företag ska kunna dra av utbildningskostnader.
Sverigedemokraterna Övertro på teoretisk utbildning idag. Skapa lärlingssystem där teoretiska kärnämnen som matematik, svenska och engelska varvas med praktik inom ett yrke. En helt ny anställningsform införs – lärlingsanställning.
Liberalerna Utred vilka incitament företag behöver från det offentliga för att investera mer i personal och vem som bör ha
Vänsterpartiet Lägger riksdagsmotion i höst. Incitament att satsa på personalens kompetens behövs, vilket förutsätter starkt
anställningsskydd. Fler flexibla utbildningar inom högskolan, YH och folkhögskolan. Se över studiemedelssystemet. Kristdemokraterna Höj åldersgränsen för rätt till fullt studiemedel från 47 till 50 år (kostnad 400 miljoner). Satsningar på YH och Yrkesvux. Medel till vidareutbildning och kompetensutveckling ska avsättas för anställda inom skolan samt hälso- och sjukvård.
Tidskriften Folkuniversitetet 17
Spaningen:
Micael Dahlén Han blev Sveriges yngste professor vid 34 års ålder, på anrika Handelshögskolan dessutom. Pengar intresserar honom inte, men om vi däremot talar om lyckan och vad vi gör med våra resurser glöder han till. Lennart Frykskog
18 Tidskriften Folkuniversitetet
Emma Svensson
V
ad gjorde dig lycklig senast? – Att jag lyckades springa några kilometer i 3,30-tempo. Jag blev väldigt glad över att ha lyckats hålla formen efter alla envisa förkylningar eftersom jag ska hålla i löparkurser med Anders Szalkai snart. Varför är du som ekonom så intresserad av lyckan? – Därför att lyckan gömmer sig bakom alla pengar vi förknippar med ekonomi. Och ekonomi handlar om våra resurser och att göra det så bra som möjligt för så många som möjligt, tillsammans. Det tar sig så många andra uttryck än pengar: tiden vi har till vårt förfogande, kompetensen, allt vi vill lära oss och har lärt oss. Vad kan vi göra med detta? Den frågan är väldigt intressant. Kan pengar göra oss lyckliga? – Ja, en liten stund, högst tre månader om du får en rejäl lönehöjning eller vinner på lotto, ofta kortare än så. Upp till 32 000 kronor i månaden kan man dock vara lycklig längre än så, visar studier i världen, om pengarna höjer din livskvalitet och förbättrar din hälsa. Vi talar om lycka, men vad är lycka? – Något du helst ska definiera själv. Så fort du låter någon annan definiera försvinner den. Men det finns ett samband mellan lycka och kontroll över tillvaron. Enbart vissheten över att man har kontroll skapar optimism och gör att AKTUELL MED: man mår bra. Ständigt nya projekt – Men det kan vara som föreläsare, spanajobbigt att tänka på re, krönikör, författare definitionen och fråga och forskare. I april sig om man är lycklig. står han på Dramaten, Det är inte så länge Lilla scenen, och Persedan som det var formance Lectures om icke-fråga och något lycka. Tre forskare har människan inte uppetidigare stått på scenen. höll sig vid.
Ett välfärdsfenomen alltså? – Ja, det är en lyx att fråga sig om man är lycklig. Det kan vi se historiskt och globalt. Det är också ett mätbarhetsproblem. Det sätts siffror på allt vi gör idag. Du hinner knappt lämna restaurangen förrän appen du använde till bokningen frågar efter hur nöjd du är. Då börjar vi själva sätta siffror på allt och undra hur nöjda vi är egentligen. Sverige ligger högt i lyckorankningar. Dina reflektioner? – OECD, FN och andra organisationer skapar ju index av flera faktorer: livskvalitet, förtroende för myndigheter och medmänniskor och potentiell kontroll via utbildning med mera. I dessa avseenden har vi det fantastiskt bra med våra offentliga system. – En anledning, förutom Jantelagen, till att vi inte ligger ännu högre kan vara att vi är så välinformerade. Tänk bara på SCB, som med sin statistik kan berätta om vad alla andra tjänat och hur många kvadratmeter de bor på. Vi påminns ständigt om att allt inte är det bästa möjliga än. Kan man vara lycklig och ha klimatångest? – Nej, ångest rimmar illa med lycka, men ångest kan göra oss medvetna och med det kommer möjligheter och även ett klimatansvar, kan kopplas till vår kontroll och tro på att vi kan göra något åt det. Rimmar lycka med jämställdhet och jämlikhet? – Kort svar: Ja.
»Det är en lyx att fråga sig om man är lycklig.«
Tidskriften Folkuniversitetet 19
6
tips för en bättre lärprocess
En lärare som behärskar sitt ämne och ger dig klok feedback må vara det bästa stödet i lärandet. Men här några råd om vad du på egen hand kan göra för att stärka lärprocessen. Lennart Frykskog
Istockphoto
De gamla hälsoråden gäller även här. God sömn stärker minnet, motion ökar kapaciteten och rätt kost gör kroppen lugn och hjärnan klar. Självklarheter kanske. Mindre självklart men peppande för äldre elever är nyare forskningsrön som visar att hjärnan är föränderlig hela livet. Hjärnan är som en muskel, blir starkare av träning. Men den har inte obegränsad kapacitet, desto viktigare att skärpa fokus när inlärning pågår på egen hand. Här några välmenta, men långt ifrån uttömmande, råd. 20 Tidskriften Folkuniversitetet
1
Lokalen. Välj omgivning så att uppmärksamhet och koncentration hålls vid liv. Trivs man med bakgrundsbrus kan man sitta på café. Fångas du av småprat eller störs av andras samtal behöver du avskildhet eller stängda dörrar hemma eller på biblioteket
2
Mentala knep. Använd minnesramsor och association, visualisera. Små knep som gör inlärningen roligare, engagerar flera sinnen och gör abstrakta begrepp mer gripbara.
3
Stressa lagom. Ett tillfälligt adrenalinpåslag kan skärpa sinnena, men långvarig stress bryter ned. Bästa medicinen är återhämtning (vilket kanske är lättare sagt än gjort i en pressad livssituation.)
Din bästa inspiration för bättre inlärning? CORNELIA SPONGBERG, tysklärare, Kungstensgymnasiet: – Alla är olika och har olika bra sätt för inlärning. Jag tror inlärning fungerar bäst när det finns en stark motivation som uppmärksamhet, beröm med mera. Det är också lättare att lära sig en sak om man ser en mening med det, och framförallt om man tycker det är kul.
YVONNE LÖWDIN, svensklärare, Folkuniversitetet Gävle
4
Se upp för nätets frestelser. Hjärnan behöver en paus efter inlärning, men nätet erbjuder sällan den optimala miljön. Andningsappen är dock bättre sällskap än Instagram och Netflix. Bäst är kanske en stunds tystnad och fritt spelrum för tankarna.
5
Kalendern. Oslagbart verktyg för att frigöra utrymme i arbetsminnet. Vandrar tankarna iväg till åtaganden och måsten är kalendern din vän. Schemalägger och strukturerar. Frigör kapacitet i hjärnans arbetsminne.
6
Berätta för andra vad du lärt dig. Både det du förstår och inte förstår blir tydligare. Kan dessutom ge värdefull feedback från andra.
– Mitt bästa knep är att tänka på att ha roligt tillsammans. Det är bra för inlärningen om vi har en avspänd och trevlig miljö i klassrummet. LAWAND HAJ-ALI BEK, lärare Korta vägen, Folkuniversitetet Östersund – Självförtroende och motivation är viktigt för inlärningen. Det får man genom att starta på rätt nivå. Variation är bra, läs, lyssna, prata och skriv. När du fått kunskap om något behöver du repetera och förklara för någon annan så att du får en djupare förståelse för det du lärt dig. Tidskriften Folkuniversitetet 21
text: Lennart Frykskog foto: Tomas Ohlsson
Alla kan vara förebild och skapa värden för andra pedagogik Förebildarna i Göteborg praktiserar upplevelsebaserat lärande. Unga människor kastar sig ut i verkligheten och genomför djärva projekt för att stärka den egna förmågan att föregå med gott exempel – och vara en förebild – i samhället.
U
UNGA SOM ORDNAR stadsvandringar med politikerna i Göteborg. Unga som filmar matätande politiker som talar mångkultur. Unga som uppmuntrar äldre par i Alingsås att berätta varför de betyder så mycket för varandra… Jo, de kreativa projekten avlöser varandra när den ideella organisationen Förebildarna släpper loss de ungas handlingskraft i Göteborg med omnejd. Utbildningarna baseras delvis på föreläsningar och teoretiska workshops, men främst på upplevelsebaserat lärande. Att träna upp förmågorna inom ledarskap och socialt entreprenörskap genom att genomföra egna projekt. – Vi tror på att lära genom att göra. Vi vill att våra deltagare ska få uppleva den där motiverande känslan av att ha lyckats åstadkomma något, lyckan att lyckas, säger Julia Hult, som är verksamhetsledare
för den organisation som hon själv tog initiativ till. INNAN VI BERÄTTAR mer om projekten ska vi backa bandet. Historien om den ideella organisationen Förebildarna börjar nämligen i stadsdelen Biskopsgården i Göteborg för fyra–fem år sedan. Julia arbetar då som anställd av staden med att stödja ungt entreprenörskap. Men när all rapportering från området handlar om skottlossning och sociala problem går det trögt att frigöra handlingskraft och skapa optimism.
Vi tror på att lära genom att göra.
22 Tidskriften Folkuniversitetet
– Jag tror att förmågan att våga agera på möjligheter kommer att påverka resten av våra liv. Det har öppnat samhället på ett nytt sätt, att se vad man faktiskt kan göra här och nu, säger Sofia Templin.
Tidskriften Folkuniversitetet 23
– Jantelagen, släng dig i väggen efter de här utbildningarna. De har ökat vår förståelse för vad vi är kapabla att göra, både i det lilla och det stora, för oss själva och för omvärlden, säger Marcus Wassenius, till vänster om Sofia Templin.
– Då föddes idén att jobba med positiva förebilder. Det är svårt att ta efter något bra när positiva exempel saknas och när allt man får höra är hur dåligt det är. Jag ville arbeta med att göra skillnad i samhället. – Men vår verksamhet handlar inte bara om utsatta områden. Vi vill vara så representativa som möjligt för hela samhället, och det har vi lyckats bra med. Julia Hult delar strävan med många kollegor, närmare 140 personer har uppdrag av Förebildarna. Sommartid arbetar ett 20-tal personer som handledare.
FÖREBILDARNAS ÖVERTYGELSE ÄR att alla kan vara en förebild och skapa värden för andra. Målet är att lära ut tänkesätt och entreprenöriella förmågor som hjälper dem att nå dit. Sofia Templin och Marcus Wassenius, båda 17 år, kan berätta mer. De har drivit projekt som förändringsagenter, gått Förebildsprogrammet, och certifierades nyligen som unga förebilder. – Jantelagen, släng dig i väggen efter de här utbildningarna. De har ökat vår förståelse för vad vi är kapabla att göra, både i det lilla och det stora, för oss
Det är svårt att ta efter något bra när positiva exempel saknas och när allt man får höra är hur dåligt det är.
24 Tidskriften Folkuniversitetet
Den spelbaserade appen Bara Gör är framtagen av Förebildarna och innehåller utmaningar för den som vill agera vardagsförebild.
uppmärksammade projektet, som gick under namnet Smakstark. – Vi var inspirerade av muk-bang-trenden, och syftet var att få ungdomar att se hur politiker tänker kring mångkultur och integration. Själva FÖREBILDARNA lärde vi oss mycket om ● Arbetar med unga, både integration och 16–25 år. marknadsföring på det ● Kom igång 2016 efter här projektet, säger att Stenastiftelsen Marcus.
själva och för omvärlden, säger Marcus Wassenius. – Jag tror att förmågan att våga agera på möjligheter kommer att påverka resten av våra liv. Det har öppnat samhället på ett nytt sätt, att se vad man faktiskt kan göra här och nu, säger Sofia Templin. Som förändringsagent skrev Marcus tillsammans med några kamrater i fjol en debatterande insändare i Aftonbladet där de ungas perspektiv lyftes. Nästa projekt blev större: samtliga partier i Göteborg bjöds in för att förklara sin syn på mångkultur framför kameran – samtidigt som de bjöds på mat från de fyra största kulturerna i staden. Alla partier utom ett (Demokraterna) ställde upp. SVT
donerat 2,9 miljoner och Göteborgs stad började stödja. ● Ordnar programmet Förändringsagenterna för gymnasieungdomar, som avlönas i tre veckor. 240 deltog i somras. ● Förebildsprogrammet pågår i sex dagar med föreläsningar, workshops och projekt. 60 deltagare i fjol. ● Certiftierar förebilder, som gått fördjupande utbildning. ● Ordnar inspirationsprogram, korta workshops och föreläsningar.
JULIA HULT, SOM i vanliga fall driver på projekten, var nära att slå på bromsarna när hon hörde vad som var i görningen. Men hon är glad att hon lät ungdomarna fullfölja. – Ni hade ett otroligt stort mod, för ni hade verkligen inte alla sakerna på plats från början. Att filmaren slutade komma gjorde inte det hela enklare. Ni fick verkligen hantera osäkerhet och ta vara på de möjligheter som fanns, säger Julia. Sofia Templin stod i fjol bakom en stads-
Tidskriften Folkuniversitetet 25
– Vi tror på att lära genom att göra. Vi vill att våra deltagare ska få uppleva den där motiverande känslan av att ha lyckats åstadkomma något, lyckan att lyckas, säger Julia Hult, verksamhetsledare.
vandring för politikerna i stadsdelen Tynnered, där hon själv är uppvuxen och som hon anser har fått oförtjänt dåligt rykte. Även detta initiativ uppmärksammades medialt, och det ledde dessutom till en insikt för Sofia om att politiker kan vara lyhörda och påverkbara. – En av dem uppmanade oss att ”skylla” allt på politikerna, att det är deras ansvar att lösa problemen. Det var en inställning jag inte trodde att politiker hade. ÄNNU ETT PROJEKT från i somras rönte lokal uppmärksamhet (i Alingsås Tidning bland annat). Sofia och hennes kamrater uppmanade folk att bekräfta varandra. De tog före-
26 Tidskriften Folkuniversitetet
bildskapet på allvar och hörde av sig till alla sina förebilder i verkliga livet och berättade vad de hade betytt – vänner, släktingar, föräldrar och kamrater. – De allra flesta blev väldigt glada och gav jättepositiv respons, men några undrade också vad vi höll på med. Även det säger en del om att det inte är så ofta vi talar om vad andra betyder i våra ögon. – Gruppen tog det ett steg till när de med kameran påslagen frågade människor på stan vad de såg hos varandra. En mängd bekräftelser följde. – Nästan alla tyckte att det här var bra, och jag tror absolut att det stärkte deras relationer!
Politiker kan vara lyhörda och påverkbara.
På Folkuniversitetet / Goda exempel från vår verksamhet
Kulturhuset Q är ett lyft för Bergshamra Läsecirklar, musik och bildkonst. Det gröna stenhuset nära torget ska vara en självklar mötesplats för kultur och folkbildning. Kulturhuset Q och Folk universitetet har hittat varandra i ett nytt samarbete i Bergshamra, Solna stad. Lennart Frykskog EN GÅNG LÅG Q-lans livaktiga fritidsgård i den glasade byggnaden bredvid panncentralens höga skorsten. När verksamheten flyttade föll huset i glömska – ända tills 2015, när fyra kamrater, med rötter i Bergshamra, fick syn på lokalerna och
bestämde sig för att fylla dem med kultur. – Bergshamra förtjänar ett kulturhus. Det händer så mycket, folk som bor här anordnar saker, men det har varit brist på lokaler, berättar eldsjälen Renato Olivares, som håller i de Tidskriften Folkuniversitetet 27
/ Goda exempel forts.
Partners i kultur och bildning: Elsa Åborg, Renato Olivares, Petra Cyrillus och Mattias Waldén.
flesta trådar och samtidigt har en egen konstnärsateljé i huset. RENATO ARBETAR TILLSAMMANS med Elsa Åborg och Petra Cyrillus på Folkuniversitetet Stockholm för att verksamheten ska få ännu ett lyft och breddas under 2019. Samarbetet kom igång i höstas, omedelbart efter att de upptäckt att de kompletterar varandra väl. Båda ville ha mer verksamhet i form av kultur och folkbildning. Men föreningen saknade resurserna och Folkuniversitetet saknade kontakt med lokala kulturutövare, fria grupper och föreningar som engagerar sig i skapande verksamhet i området. Nu är bitarna på plats och Renato är anställd på deltid för att utveckla och styra upp verksamheten. – Huset är fantastiskt! Det var en lyckträff att vi fann det här när vi letade samarbeten i Solna. Vi har haft ganska lite verksamhet i kommunen hittills, men det här
28 Tidskriften Folkuniversitetet
»Huset är fantastiskt! Det var en lyckträff att vi fann det här när vi letade samarbeten i Solna.« ger oss nya möjligheter att starta studiecirklar och ordna kulturprogram, säger Elsa Åborg. – Vi gör det här tillsammans, och vi gör det för att få till en bra folkbildande verksamhet i lokalerna, säger Petra Cyrillus. RESAN MELLAN ORD och handling var
som sagt kort, redan på höstlovet höll Renato Olivares en kurs om animation och kortfilm för barn mellan åtta och tolv år. Under julhelgen ordnade initiativet #MERmänsklighet samtal kring ett julbord om demokrati och det stundande EU-valet. En klädbytardag med föreläsning om hållbar konsumtion hölls den 26 januari. Renato vill att föreningslivet ska använda lokalerna ännu
mer. Närheten till biblioteket är en fördel. Verksamheten i Kulturhuset Q kommer att bestå av egna studiecirklar, grupper som formats av deltagarna själva och söker kunskap tillsammans – samt kulturprogram förstås. Kulturhuset Q är redan idag en kreativ verkstad, med scen, galleri och ateljéer som tillgångar. Musiker och konstnärer har under åren hyrt in sig. Utställningar har ordnats, musik har spelats. Kafédelen med bardisk varit öppen. Lokalerna har hyrts ut till fester och events. Men Renato Olivares medger också att det har varit slitigt. – Vi har kämpat i tre år för att hålla verksamheten igång och jag har varit mycket av ideellt arbetande vaktmästare. Samtidigt har jag fått energi av att kunna måla och vara kreativ här. SÅ ÖPPNAS DÖRREN och in i lokalen kommer Mattias Waldén, uppvuxen i samhället, visuell designer, och drivande i föreningen. För honom är cirkeln sluten, som ung hängde han på fritidsgården, och ser nu Q-lan få liv igen. – Det känns viktigt att bidra till att Bergshamra sätts på kartan. Här finns ju redan Café Sjöstugan som har musik med kända artister, medan vi som var med från start kommer från konsten.
Fullsatt AW med konspiration på menyn Andreas Åhs I TIDER AV social oro och kris är vi mer benägna att tro på konspirationsteorier. Just nu sprider de sig som en löpeld på nätet och i populärkulturen. De har rent av letat sig in i de politiska finrummen och utnyttjas flitigt av ledare i länder som USA, Ryssland och Ungern. Skrämmande, men inget nytt. Konspirationsteorierna har frodats sedan franska revolutionen och längre tillbaka än så. Det fick publiken lära sig på en fullsatt After Work med forskare på Pustervik i Göteborg, där det bjöds på ett samtal om allt från George Soros till Illuminati, kognitiv dissonans och rymdödlor som styr världen.
»Konspirationsteorierna har frodats sedan franska revolutionen och längre tillbaka än så.«
PANELEN DISKUTERADE OCKSÅ hur vi bäst skyddar oss mot konspirationsteorier. Enligt Kent Werne, aktuell med boken Allt är en konspiration, måste vi överbrygga de kunskaps- och förståelseklyftor som gör att vi inte kan eller vill närma oss varandra. – Använd dina analytiska förmågor, utvärdera källorna, tänk långsamt! After Work med forskare arrangeras av Folkuniversitetet och Göteborgs universitet.
Författaren Kent Werne, psykologen Sandra Buratti och socialantropologen Annika Rabo diskuterar konspirationsteorier under ledning av journalisten Mattias Hagberg.
Improvisationsgruppen är en del i Folkuniversitetets nya samarbete med Umeå Theatre Company.
Kärleksfull tribut till Shakespeare Gunnar Forsman
Kenneth Ly
Hösten 2017 startade Erik Campano tillsammans med några internationella studenter en engelsk komedi- och improvisationsteater i studiecirkelform. Gruppen som kallade sig Magic Moose presenterade sig inför publik våren 2018 med komedin ”The Complete Works of William Shakespeare”. Det var både en parodi och en kärleksfull tribut till Shakespeare och något som uppskattades av Umeåpubliken. Improvisationsgruppen är en del i Folkuniversitetets nya samarbete med Umeå Theatre Company, som på kort tid har engagerat över 120 deltagare. Allt från interaktiva zombiearrangemang till nya uppsättningar har skapats där den senaste var en adaption av Oscar Wildes sofistikerade litterära verk The Importance of Being Ernest. 2019 planerar Umeå Theatre Company att genomföra nya projekt och där ingår bland annat en lång pjäs, rollspel och kortare experimentella framträdanden.
Tidskriften Folkuniversitetet 29
Midia Osman Taha med elever på Södra Folkhögskolan i Helsingborg.
Midia sätter samhällets viktiga frågor i centrum Midia Osman Taha bygger sin undervisning på samverkan med viktiga samhällsaktörer. Med sitt engagemang för mänskliga rättigheter vill hon inspirera sina elever. Gunnar Forsman
Niklas Gustavsson
INNAN MIDIA OSMAN Taha började som samhällskunskapslärare arbetade hon som SFI-lärare och journalist på Sydsvenskan. Sedan hösten 2018 finns hon på Södra Folkhögskolan i Helsingborg. Midias engagemang och intresse kring mänskliga rättigheter härleds från hennes barndom. – Det hela började när jag som ett litet barn inte fick tala mitt språk i skolan eller lyssna på kurdisk musik på grund av den
30 Tidskriften Folkuniversitetet
irakiska dåvarande diktatorn Saddam Hussein, berättar Midia. EFTER ATT MIDIA hade flytt till Sverige och blivit lite äldre fick hon kämpa för andra rättigheter – nämligen rättigheterna som kvinna. När Midia planerar sitt kursinnehåll vill hon att det ska spegla det som är viktigt i samhället. Hon bjöd därför in den ideella organisationen FreeZone som
arbetar för att stärka ungas rättigheter. Samarbetet utgår från skapande workshops där teori, diskussioner och skapande processer möts. – En stor del och vikt i vårt samhälle läggs på samverkan, säger hon. Tillsammans får eleverna utrycka sina känslor och tankar om mänskliga rättigheter genom texter, bilder, skulpturer och målningar. FreeZone är inte ensam om att ha besökt Södra Folkhögskolan i Helsingborg. Midia har även bjudit in andra organisationer. En av dessa är Antidiskrimineringsbyrån. Midias arbete har uppmärksammats utanför klassrummet och tillsammans med en kollega kommer hon snart få ta emot ett stipendium av Region Syds styrelse. Samarbetet med FreeZone och eleverna fortsätter och just nu planeras släpp av en antologi tillsammans med en utställning.
/ Våra spelregler Cecilia Palm, generalsekreterare, Folkuniversitetet
D
Ny regering på plats – vad händer nu?
et politiska läget innebär nya samarbeten både nationellt och regionalt. Även om den nya inriktningen inte är helt utkristalliserad kan vi se några delar som berör vår verksamhet. Studieförbunden har genomfört en undersökning om kommunernas bidrag till folkbildningen. Mellan 1992 och 2017 minskade bidragen från 644 mkr till 320 miljoner kronor, men minskningen har planat ut under de senaste åren. Nu ser vi åter neddragningar inom folkbildning och kultur främst i landets södra delar i kommuner där SD fått ett ökat inflytande. Det statliga anslaget till folkbildningen räknas inte upp under 2019 och det hade inte heller skett med en röd-grön budget. I övrigt sker inga ändringar i anslagen, inte heller för asylverksamheten. I Januariöverenskommelsen vill partierna att samhällsintroduktion och undervisning i svenska blir obligatoriskt från dag ett och att ett integ rationsår med intensiv yrkessvenska införs. I överenskommelsen vill man också att Kunskaps lyftet byggs ut, avseende högskola, yrkeshögskola, vuxenutbildning och yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning. Möjligheten att omskola sig högre upp i åldrarna ska förbättras.
EN RAPPORT FRÅN Utbildningsföretagen visar att den privata utbildningsmarknaden växer, men inte särskilt fort. Till stor del beror detta på den sjunkande arbetslösheten och att Arbetsförmedlingen omprioriterar i sina anvisningar. Många aktörer
»Tack vare att vi har en diversifierad verksamhet är vi starkare än många andra när svåra tider nalkas.«
har det tufft, vissa har även gått i konkurs. Det är inte enkelt att bedriva uppdragsverksamhet i en högkonjunktur. Tack vare att vi har en diversifierad verksamhet är vi starkare än många andra när svåra tider nalkas. Ett par ljusglimtar är att vi har fått förnyat förtroende inom Korta
vägen, ett snabbspår för nyanlända akademiker, på många orter och att Yrkeshögskolan har fått den förstärkning av medel som utlovats tidigare av partier både till höger och vänster. ARBETSFÖRMEDLINGEN ÄR PÅ väg att struktureras om. En av våra utmaningar är att anpassa oss till den nya arbetsmarknadspolitiken. En annan att rusta oss för de ständigt minskade anslagen till folkbildningen.
Tidskriften Folkuniversitetet 31
/ En dag med …
1
… MARINA ARNAUTOVIC, utbildningsledare och pedagog på en etableringskurs hos Folkuniversitetet Uppsala i samarbete med Biskop Arnö folkhögskola. Anna Morin
M
arina Arnautovic ställer ner brickan med assietter och koppar. Heba Alshoum, Fadwa Kasmo och Leila Kanan börjar skära i formar med kakor och lägga upp bitarna på faten. Marina ställer sig i dörren och kikar in i lektions salen där deltagarna bläddrar i böcker och antecknar i mobiler. – Vem vill fika? Jo, kom. Var är Ali? Ring honom. Flera kommer in och fixar te, frågar om fikat. – De där är goda, säger Ferhad Amiri och pekar på vinbladsdolmarna. PÅ FREDAGAR FYLLS det lilla uppehållsrummet på Folkuniversitetet i Uppsala med fika under för middagsrasten. Marina Arnautovic har arbetet där ett drygt decennium och är utbildad lärare i språk, men kursen är den första i rollen som pedagog. I höstas kom möjligheten för Folkuniversitetet i Uppsala att genomföra en etableringskurs inom ramen för Biskop Arnös folkhögskolas uppdrag från Arbetsförmedlingen. Marina Arnautovic fick frågan om hon kunde ta ”lite undervisning” och tackade ja. – Första veckan var omöjlig och kaosartad, säger Marina. Jag förstod snabbt att nivån varierade enormt. Vi fick genomföra kartläggningssamtal.
Den mångfacetterade gruppen blev två, en för analfabeter och en som Marina undervisar för dem som kunde tala lite, skriva och läsa, eller som var på väg att knäcka koden. Ett skäl att några inte lärt sig svenska efter ett par år i Sverige är att mycket annan undervisning för nyanlända är textbaserad. Almaze Rahmano är en av dem som på fem månader har börjat läsa och skriva. – Jag kunde inte det i Syrien, det började här, säger hon. Marina Arnautovic säger att alla vill lära sig mer svenska. – Det är viktigt för att komma in i samhället. Någon har fått städjobb, men det blir lättare att skapa kontakter här när man kan prata svenska. PÅ LEKTIONEN FÅR deltagarna ett papper och läser: förälder, bror, moster, farmor. – Är det någon som har farmor och farfar i Sverige. Inte? Nej, inte jag heller. Marina har själv erfarenhet av att lära sig svenska som andraspråk när hon kom till Sverige
08:15
09:00
10:00
10:30
12:00
Arbetsdagen börjar.
Pass i klassrummet.
Rast, ofta med fika.
Pass i klassrummet eller ute på stan.
Lunch.
32 Tidskriften Folkuniversitetet
2
3
1. Koncentrerade studier på etableringskursen.
från forna Jugoslavien som trettonåring, i början på 90-talet. – Jag känner igen mig, hur det kan vara komma ny till ett land, som alla blanketter som skulle fyllas i. DELTAGARNA SÄGER ATT de gillar
kursen och att de gärna fortsätter här. De beskriver sin lärare med omdömen som ”en syster”, ”Marina är snäll, jättesnäll”, ”kursen är så bra”. En deltagare formar händerna till ett hjärta.
2. En del av kursens material finns i böcker, annat hittar Marina på internet.
4
3. Söderbergska gården där Folk universitetet har kurser. 4. Marina Arnautovic kan identifiera sig med deltagarna på kursen.
Det råder ingen tvekan om att stämningen är god. Gruppen gör också studiebesök och har gått och tränat tillsammans. – Jag tycker det är roligt. Jag engagerar mig och vill att det ska gå bra för dem, säger Marina. Innan kursen slutar i mars ska det bli ett nivåtest för SFI, så att deltagarna kan fortsätta läsa hos Folkuniversitetet.
13:00
14:30
15:30
17:00
Administrativa uppgifter för kurserna. Gruppen har andra lärare på eftermiddagen.
Kontakter med till exempel Arbetsförmedlingen.
Förberedelser inför morgondagens pass.
Dagen är slut.
Tidskriften Folkuniversitetet 33
/ Aktuellt hos oss Folkuniversitetets anseende är gott ¶¶I en återkommande nationell mätning mäts sedan hösten 2018 Folk universitetets anseende bland allmänheten. Mätningen visar att vi har hög kännedom och gott anseende. Utmaningarna består bland annat av att visa på hur vi särskiljer oss från andra utbild ningsaktörer samt vår roll som samhällsaktör.
»Folkuniversitetet knows« ¶¶Linköpings universitet/Campus Norrköping har utvärderat uppdraget ”Svenska för akademiker” som utförs av Folkuniversitetet. Deltagarna kommer från flera olika länder och har en forskar tjänst inom teknik eller natur vetenskap vid Linköpings universitet/Campus Norrköping.
I utvärderingen finner vi trevliga kommentarer som: ”Folk universitetet knows!” och ”The course is more well structured now than before” (tidigare hade ett annat studieförbund upp draget). Den fina utvärderingen innebär en förlängning av uppdraget under VT2019.
Prisad lärare på Johannes Hedberggymnasiet ¶¶När Sveriges elever fick chans att nominera sina favoritlärare till Lärargalan blev inte mindre än åtta lärare på Johannes Hedberg gymnasiet i Helsingborg nominerade. Tillsammans reste fem av dem till galan på Berns i Stockholm. Väl på plats fick kollegorna glädjas 34 Tidskriften Folkuniversitetet
åt att Fiddi Jafari Gauthier, som till vardags undervisar i engelska, fick priset som Årets Inspiratör. Elevernas motivering var bland annat Fiddis humor, lärorika lärande och fina personlighet. Grattis Fiddi och övriga nominerade lärare på skolan!
10 O
R
T
E
R
¶¶Vi har beviljats uppdraget att utföra korta vägen för nyanlända akademiker på 10 orter: Halmstad, Växjö, Kalmar, Sundsvall, Östersund, Karlstad, Gävle, Västerås, Örebro, Jönköping.
Ny cirkel om sexualbrott uppmärksammas ¶¶2018 startades en samtalsgrupp för sexualbrottsutsatta vuxna kvinnor i Östersund. Vad som började med en kärngrupp på 3 personer kommer vid återstarten 2019 ha växt till 7–8 personer. Initiativtagare är utbildningsledare Petra Svensson och eftersom målgruppen är svår att nå har marknadsföring varit viktig. Cirkeln presenterades därför på en fullsatt föreläsning med författare och polis Simon Häggström. Föreläsningen handlade om prostitution och människohandel. Studie cirkeln Ventilen uppmärksammades även i en intervju med Radio P4.
/ Sista ordet
Nu tar vi tag i klimatfrågan Gunnar Danielsson, rektor för Folkuniversitetet region öst
F
olkuniversitetet har länge engagerat sig i klimatfrågan, framför allt genom att arrangera föreläsningar om klimat och hållbarhetsfrågor. Kunskap förändrar, som bekant. Men faktum är att förändringen av mänsklighetens beteende vad gäller produktion, transporter/resor och konsumtion går för långsamt för att vi ska undvika en katastrof, trots att det finns mängder av kunskap om klimatförändringarna. Folkuniversitetet borde kunna göra mer än vi gör idag. Därför är vi glada att KTH i december 2018 bjöd in oss för att bli partners i ett forskningsprojekt, Below2C, som sträcker sig över hela 2020-talet. Ansökan lämnades in till Vinnova den 8 januari. Övriga partners är Naturskyddsföreningen, Stockholms universitet, tankesmedjan Global utmaning samt företaget Antrop. Tanken är att skapa ett forskningscentrum som bidrar till klimatomställningen. Några av de frågor som projektet skall fördjupa sig i är: Vad driver förändring och innovation? Hur kan civilsamhället och utbildningssektorn spela en större roll? Vilka effekter får medias agerande? Hur omvandlar vi kunskap om klimatet till förändrat beteende? Hela Folkuniversitetet står bakom projektet, men i ett första skede så är det Folkuniversitetet Öst som har lovat svara upp mot våra åtaganden. Ni kommer att kunna läsa mer om Below2C i kommande nummer av tidskriften.
»Faktum är att förändringen av mänsklighetens beteende […] går för långsamt för att vi ska undvika en katastrof.«
Tidskriften Folkuniversitetet 35
POSTTIDNING B TIDSKRIFTEN FOLKUNIVERSITETET BOX 26152 100 41 STOCKHOLM
Kuns förän kap drar folku nive rsitet et . se /yh
11 nya yh-utbildningar Myndigheten för yrkeshögskolan har beviljat 11 nya yrkeshögskoleutbildningar för Folkuniversitetet. De nya utbildningarna finns främst inom samhällsbyggnad och byggteknik. Folkuniversitetet är en av landets största utbildningsanordnare av yrkeshögskoleutbildningar.
Folkuniversitetet
