Tidskriften Folkuniversitetet #4 - 2018

» ALLA KAN BLI ENTREPRENÖRER OCH SKAPA EN VERKSAMHET «

Tidskriften Folkuniversitetet

#4 november 2018

EN TIDNING FÖR VÅRA MEDARBETARE OCH SAMARBETSPARTNERS

Jacob Erixson lotsar fram nya konstnärer Fler män vill prata om jämställdhet Värdet av att satsa på estetiska ämnen Svampar bidrar till renare miljö och ökat välstånd

Väcker läslust

REPORTAGE Annika Christerson lockar folk till gemensamma läsupplevelser och diskussion med en ny metod – Shared Reading

Lotta Lundgren: ”Jag tycker man ska ha rivig stil när man lagar mat”

NOMINERAD TILL SVENSKA DESIGNPRISET!

20/

Innehåll, nr 4 2018:

PEDAGOGIK OCH LEDARSKAP 20/ Realistiska mål och konsten att uppfylla dem 22/ Shared Reading gör läsningen rikare och skapar gemenskap

27/

Den nödvändiga estetiken

10/

”Utan konsten dör vi kvävningsdöden. Allt handlar inte bara om funktion!” Det säger Karina Ericsson Wärn, rektor på Beckmans Designhögskola.

Suget att lära mer om de estetiska ämnena är enormt, även bland amatörer och lekmän.

OMVÄRLD 6/ Levande organismer bryter ned miljögifter och utvecklar jordbruket 8/ Fysiska butiker läggs ned – och får renässans i e-handelns tidevarv 18/ Vi befinner oss i matens guldålder, men måste ändra kostvanor

2 Tidskriften Folkuniversitetet

22/

PÅ FOLKUNIVERSITETET 27/ Här YH-utbildas 30 nya optikerassistenter 29/ Jean-Pierre hjälper nyanlända bli entreprenörer 30/ Mansnormer diskuteras frimodigt i Östersund 31/ Våra elever är väl förberedda för högre studier 32/ Kreativiteten flödar i anrika Konstskolan 35/ Vår förmåga att kommunicera blir allt viktigare

Tidskriften Folkuniversitetet

Nr 4 nov, 2018 årgång 38

Lennart Frykskog Redaktör

Konstskolan och den estetiska intelligensen

D

et talas om IQ, emotionell och social intelligens. Kanske borde vi tala mer om estetisk intelligens. Vi sätter i alla fall de estetiska ämnena i fokus i det här numret. Musik, bild och form. Designen som formar rummet och föremålen, och i vilka känsla och funktion möts, i bästa fall i skön förening.

Först gör vi några skarpa utblickar på ämnet via engagerade människor inom utbildning och forskning (s. 10–17). Sedan en inblick i en av Folkuniversitetets egna verksamheter – Konstskolan, som har genomgått en förnyelse under huvudläraren Jacob Erixsons ledning (s. 32).

Litteraturen räknas till humanioran, och har även den konstnärliga värden. Den har dessutom sociala värden, vilka vi uppmärksammar i reportaget om Shared Reading (s. 22–26 samt 35), en ny metod vars potential för att bygga broar och inkludering i samhället knappast kan överskattas.

Folkbildning pågår i hela landet. I Östersund har Gunnar Rönnqvist varit katalysator för samtal om destruktiva mansnormer. Mer om detta längre fram i tidningen.

Trevlig läsning!

ANSVARIG UTGIVARE

Cecilia Palm CHEFREDAKTÖR

Gabriella Eriksson REDAKTÖR

Lennart Frykskog 070-668 91 64 GRAFISK FORM

Torino Tidningsform REDAKTIONSRÅD

Johanna Lundberg, region mitt Cecilia Montgomery, region syd Petra Svensson, region norr Jenny Tingvall, region öst Andreas Åhs, region väst Gunnar Forsman, förbundskansliet Gabriella Eriksson, förbundskansliet ADRESS

Folkuniversitetets förbundskansli Box 26152 100 41 Stockholm 08-679 29 50 www.folkuniversitetet.se E-POST

tidskriften@folkuniversitetet.se TRYCK

Trydells Tryckeri issn 0284-7574

LJÖMÄRKT MI

341 091

UTGIVNINGSPLAN

4 nr/per år Nästa nummer, februari 2019 OMSLAGSFOTO

Missa inte: Henrik Haller, doktor i miljövetenskap, står i den nicaraguanska myllan (s. 6) och bedriver forskning, som i förlängningen faktiskt är en kamp för att rädda planeten.

Christian Andersson Tidskriften Folkuniversitetet innehåller analys och fördjupning av omvärldsfrågor som stärker Folkuniversitetets medarbetare och position.

Tidskriften Folkuniversitetet 3

Aktuellt Anna jagar Per ¶¶Aldrig har antalet kvinnliga vd i svenska börsbolag ökat så mycket på ett år som 2017, visar Stiftelsen Allbrights årliga rapport.

Men ännu är Anna bara det 15:e vanligaste vd-namnet.

I topp ligger Per.

Hållbara råd för årets alla dagar

Unga litar mest på gamla medier ¶¶Aftonbladet var gymnasieelevernas vanligaste källa i nyhetsflödet inför valet, och störst trovärdighet hade SVT och SR. Det visar en undersökning av Nyhetsvärderaren valspecial där 2 500 gymnasieelever hjälpte forskare att granska sina nyhetsflöden inför valet.

– Det känns bra att ungas nyheter inte dominerades av alternativa fakta från trollfabriker. Men visst hittade de en och annan svajig politisk nyhet också, säger forskningsledaren Thomas Nygren, docent i historia vid Uppsala universitet, på Vetenskap & Allmänhets hemsida.

¶¶Ett hållbart liv heter årets bok från Naturskyddsföreningen. Den innehåller 365 råd om hur var och en kan tänka och agera samt en beskrivning av de stora miljöutmaningarna.

De behövs enskilda insatser, grupper som samarbetar och en beslutsam övergripande politik för att vi ska röra oss mot det hållbara samhället, säger Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningens ordförande.

Stora regionala skillnader vid rekrytering till högskolan ¶¶Det är stora regionala skillnader i rekryteringen till högre utbildning, visar en jämförande undersökning som Universiteskanslerämbetet, UKÄ har gjort.

Störst benägenhet att påbörja högskolestudier, antingen direkt efter gymnasiet 4 Tidskriften Folkuniversitetet

(vid 19 års ålder) eller innan man fyllt 24 år, har de som bor i Stockholms län, Uppsala län och Skåne län. Lägst andel har Gotlands län och landets nordligaste län. Noterbart är att andelen med grundläggande behörighet är högre på Gotland

(69 procent) än i Stockholms län (65 procent).

Lite fler kvinnor än män påbörjar högskolestudier direkt efter gymnasiet, men klart fler kvinnor än män väljer sedan att börja på högskolan innan de fyllt 24.

SIFFRAN:

1 100 000 … svenskar är i digitalt utanförskap, enligt Internetstiftelsen i Sverige. Utanför är de som är på nätet någon gång i veckan, mer sällan än så eller aldrig.

Människor beter sig som härmapor

¶¶Barnlösheten bland män har ökat medan den samtidigt har minskat bland kvinnor.

Drygt var femte av de 45-åriga svenska männen har inte blivit förälder, att jämföra med 13 procent bland kvinnorna, enligt ett forskningsprojekt vid Stockholms universitet som presenteras i Ekonomisk Debatt. Främsta orsaken till mäns barnlöshet är att de saknar partner, visar tidigare studier. Sannolikheten för att

män med låg utbildning och låg inkomst är ofrivilligt barnlösa är större än för män med hög utbildning och hög inkomst.

Män som inte lyckas på arbetsmarknaden går inte hem hos kvinnorna, säger Marianne Sundström, professor i arbetsmarknadskunskap vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, medförfattare till studien, till tidskriften Forskning & Framsteg.

Foto: Istock

¶¶Människor och schimpanser ”apar” efter (imiterar) varandra lika mycket. Det visar en studie av forskaren Tomas Persson, som tillsammans med internationella forskare studerat interaktionen mellan besökare och schimpanser på Furuviksparken. För detta belönades Persson vid Harvarduniversitet i september med ”Ig Nobel”, ett alternativt Nobelpris med drag av ironi och humor, i kategorin ”antropologi”. Ungefär var tionde handling var en imitation, visar studien.

Färre män blir pappor

Equidita quossun totaturiora perrore natem quame veles et, voluptae nit

Tidskriften Folkuniversitetet 5

Forskning

Svampar vapen mot gifter och fattigdom Växter, svampar och bakterier kan rena vår miljö – och samtidigt bekämpa såväl fattigdom som global uppvärmning. Det visar pågående forskning i Nicaragua.

Henrik Haller

MARK- OCH VATTENFÖRORENINGAR

utgör en av vår tids största utmaningar. Att reducera förekomsten av gifter och hälsovådliga ämnen från våra vattendrag, vår jordbruksmark, mat och livsmiljö är ett genomgående tema i FN:s 17 hållbarhetsmål.

Föroreningar hotar hållbarheten på flera sätt och källorna är många. Många föroreningar är långlivade i naturen och bryts ned väldigt långsamt eller inte alls. Lyckligtvis går det att göra något åt det.

Det finns idag metoder för att bryta ner eller på annat sätt oskadliggöra de flesta miljögifter.

I industriländers urbana miljöer där föroreningar ofta är koncentrerade på en mindre yta och markvärdet är högt är det för det mesta ekonomiskt gångbart att ta till även relativt dyra marksaneringsmetoder. I utveck6 Tidskriften Folkuniversitetet

lingsländer där föroreningar och tungmetaller från jordofta är omfattande är det dock i bruksmark. praktiken omöjligt att använda PÅ NICARAGUAS STILLAHAVSKUST konventionella metoder för att är flera tusentals hektar av rena marken. landets bästa jordbruksmark Vår forskning syftar till att utveckla metoder som är tillräck- starkt förorenad från den tid då bomull odlades där med idag ligt billiga och effektiva för att totalförbjudna bekämpde ska kunna användas ningsmedel som toxaäven i låginkomstlänfen, lindan etcetera. der som Nicaragua Marken ägs till där vi genomfört stor del av fattiga flera projekt. småbrukare som Vi har till exemär helt beroende av pel kommit fram den mat och inkomst till att vassle, en som deras mark billig och vanligt HENRIK HALLER, doktor i kan inbringa. Idag förekommande miljövetenskap, Avdelningen odlas i området restprodukt från för ekoteknik och hållbart mycket jordnötter mejeriindustrin, byggande, Mittuniversitetet. som på grund av kan användas för sitt höga fettinnehåll tendeatt påskynda nedbrytningen rar att lagra fettlösliga gifter. av diesel. Vi har även tittat på Vi försöker identifiera växter växter som kan suga upp och som istället har förmågan att avlägsna bekämpningsmedel

Flygplatsen El Picacho på Stillahavskusten i Nicaragua är starkt förorenad av ­bekämpningsmedel.

exkludera gifter från de ätliga delarna. Drömscenariot är att hitta växter som både renar marken samt ger en ofarlig ätbar del som kan ge mat och inkomst. I våra försök att hitta lämpliga växter har vi utgått från en gammal flygplats som användes vid besprutning av bomullsfält under 60-, 70-och 80-talet. På platsen där extremt höga gifthalter uppmätts har vi identifierat flera arter som uppenbarligen tål höga gifthal-

ter. Några av dessa är fruktträd och andra jordbruksgrödor, och vi ska nu titta på hur de ska kunna användas för att rena marken på ett sätt som inte skadar människors hälsa. I de allra mest förorenade områdena kan man inte riskfritt odla livsmedel och där studerar vi alternativ som går ut på att plantera skog som ger inkomst, renar marken och lagrar kol, och på så vis motverkar den globala uppvärmningen.

Bioremediering är en teknik som använder levande organismer för att bryta ner, avlägsna eller immobilisera giftiga ämnen. Bioremediering kan ske ex situ om den förorenade jorden flyttas från sin ursprungsplats eller in situ om jorden behandlas på plats utan att grävas upp. Den senare metoden är oftast betydligt billigare.

Tidskriften Folkuniversitetet 7

Trend

Butiken förnyas i e-handelns tid Butiker läggs ned på löpande band när konsumenterna väljer att handla sina varor på nätet. Men den fysiska butiken lär ändå överleva i våra stadskärnor, fast i förändrad skepnad.

Lennart Frykskog NYLIGEN AVISERADE skokedjan i citykärnor och enskilda områRizzo att man stänger tio butiker den har tappat 14 procent. för att fokusera på e-handel och E-handeln med musik, böcker NK i Stockholm och Göteborg och film, som tidigare hade samt satsa på flaggskeppsbutifysisk form, har vunnit ännu ker. En notis i flödet. Nog låter mer terräng. Spotify har ersatt det bekant, e-handeln växer CD-skivan, Netflix gör DVD och vinner mark på överflödigt. Drygt hälfden fysiska butikens ten av bokförsäljningbekostnad. en sker över nätet.

Digitaliseringen E-handeln tömde skördar vinnare under fjolåret och förlorare. Men våra plånböcker snarare än butikens (kreditkort) på 80 död rör det sig om en miljarder kronor. massiv omvandling.

Men fortfarande Lego ligger långt fram i förnyelsen.

Den fysiska butiken handlar vi varor får en ny roll. för 700 miljarder Att Rizzo ändrar strategi förkronor över disk i fysiska butivånar inte. Närmare var tionde ker. Skillnaden kommer dock butik inom sällanköpshandeln att krympa åtskilligt framöver. har klappat igen sedan 2005, Branschorganisationen Svensk och störst tapp har skohandeln, Handel spår att var tredje krona elektronik och heminredning kommer att spenderas på nätet gjort. Traditionell butikshandel om sju år, 2025.

8 Tidskriften Folkuniversitetet

SÅ VAD HAR den fysiska butiken att erbjuda konsumenten i morgon?

Ja, mycket.

– Vi ser att även rena e-handlare startar fysiska butiker eftersom de driver försäljningen även i den digitala kanalen. Det talar för att butiken finns kvar både för försäljning och marknadsföring, och där det blir ännu viktigare att produkterna visas upp på ett attraktivt sätt, säger Emma Hernell, vice vd för HUI, Handelns Utredningsinstitut.

Talande är att USA:s nätjätte Amazon (som säljer allt från mat till bilar) och tänker etablera sig i Sverige, också har boklådor. I Stockholm kompletterar Adlibris sin e-handel med butiker i Stockholm och Göteborg. Nike erbjuder träningspass i sina spjutspetsbutiker, Kort sagt, miljöer som ger mervärde och uppmuntrar till häng.

Tesla utsågs till USA:s sämsta säljare, vilket gladde biltillverkaren. Besluten fattas ändå inte i butiken utan hemma, resonerade Tesla när man valde bort de traditionella bilhallarna.

– I våra stadskärnor har omvandlingen redan börjat.

De nya aktörerna bygger inte stora butiksnät överallt. De väljer lägen där rätt kunder finns.

Attraktiva lägen lockar medan andra lägen tappar handel framöver, menar Emma Hernell.

Biltillverkaren Tesla har gått i bräschen när man bestämde sig för att enbart finnas med visningsexemplar i täta butiksmiljöer istället för i traditionella bilhallar.

– Tesla utsågs till USA:s sämsta säljare, vilket gladde dem, eftersom det betydde att man hade gjort rätt. Besluten fattas ändå inte i butiken utan hemma, och personalen i butiken var riggad för det.

Utvecklingen ovan kan också beskrivas i termer av megatrenderna globalisering och digitalisering. E-handeln har blivit mer global, med prispress och ökad konkurrens, inte minst för de lokala handlarna.

Matvarubutikerna har endast 2 procent av sin omsättning på nätet.

Delvis kan det förklaras med att mat (till skillnad från exempelvis böcker) blir dyrare vid hemleverans till följd av kostnaderna för plock, paketering, frakt och infrysning. Ingen aktör har heller utmanat matjättarna, som exempelvis i Storbritanninen, där mer av omsättningen sker över nätet.

Tidskriften Folkuniversitetet 9

text: Lennart Frykskog bild: Björn Öberg

10 Tidskriften Folkuniversitetet

Apples grundare Steve Jobs förenade design och teknik i lönsamma produkter. Men det finns flera skäl än ekonomi att satsa på estetiska ämnen. De skapar sammanhang, gör livet rikare – och lär oss att lära mer om andra ämnen.

Tidskriften Folkuniversitetet 11

A

som vi får här är en fördel. Kanske formger jag på uppdrag av företag, kanske har jag mitt eget varumärke. Jag kan se mig som frilansare i en kreativ miljö, kanske i ett kvinnokollektiv, säger Josefin Zachrisson.

Mira Bergh Edenborg har liknande funderingar.

Hon söker ett meningsfullt sammanhang, även om formen inte är klar än.

– Målet är en position där man får göra det man verkligen vill och inte tar jobb enbart för pengarnas skull. Jag hoppas också att vi kan samarbeta med varandra. Det är så värdefullt med kontakter och kompisar som är likasinnade. Det uppstår jättespännande möten och diskussioner.

llt innehåll kräver en form. Den här artikeln är stöpt i en mall med typsnitt, som stödjer innehållet. En illustration av Björn Öberg på föregående uppslag inleder hela temat.

Design finns överallt.

Med det sagt, temat för den här artikeln är de estetiska ämnena, och värdet av estetisk bildning och utbildning. Vi börjar vår spaning på Beckmans Designhögskola på Östermalm i Stockholm. Beckmans som i 79 år har fostrat kreatörer inom form, mode och visuell kommunikation.

Självkänslan sitter i väggarna.

Nyhetsflödet på hemsidan uppdateras med alumnernas framgångar, exempelvis att Tidningen Vogue har utnämnt Amanda Borgfors Mészàros (som tog examen i våras) till en av framtidens modetalanger.

Beckmans rektor Karina Ericsson Wärn skrev nyligen i Expressen att utan design och estetik återstår ingenting. ”Design är helt enkelt framtiden, och all design involverar estetik.” Vi ska snart möta rektorn, men först framtiden, gestaltad av två formstudenter på kandidatnivå som 2019 ska avlägga examen på Beckmans och sedan kliva ut i arbetslivet: Josefin Zachrisson och Mira Bergh Edenborg.

De designar just nu en möbel som i februari ställs ut på Möbelmässan i Älvsjö. Ett i raden av föremål som de ska formge med växande yrkeskompetens. Var befinner de sig om tre år?

– Jag vill göra flera saker, så den breda utbildning

STUDIEÅREN ÄGER RUM i en kreativ miljö – att hålla vid liv framöver, vilket kräver inspiration och motivation. De nämner förebilder och de talar om utmaningen att få funktion att smälta samman med estetik. Men stora samtida frågor som miljö/hållbarhet och normkritik ger dem också bränsle.

– Jag hoppas bryta normer, med formgivningen väcka frågor kring det som förtjänar mer uppmärksamhet, säger Mira Bergh Edenborg, och växlar sedan till miljöfrågan.

– Man kan bli förskräckt när man inser hur saker tillverkas, med spill och massproduktion.

En liten förändring i formen kan innebära att man sparar eller slösar extremt mycket material.

Josefin Zachrisson fyller i: – Hållbarheten genomsyrar allt vi gör. Det är jätteviktigt med kunskaper om materialval och process om vi ska klara övergången till en mer cirkulär ekonomi. Vi måste tänka hållbarhet redan i designfasen.

Vägen till Beckmans var inte spikrak. Josefin gick ekonomiskt program på gymnasiet och upptäckte att bild var det som hon brann mest för. Mira hittade rätt med estetiskt program, men var osäker på hur hon skulle ta sitt intresse vidare.

– Vi har båda gått ett år på folkhögskola innan vi sökte till Beckmans och det har nästan alla som gått på skolan gjort, berättar de.

Jag hoppas bryta normer, med form­ givningen väcka frågor kring det som förtjänar mer uppmärksamhet.

12 Tidskriften Folkuniversitetet

REKTORN KARINA ERICSSON Wärn berättar hur skolan aktivt lockar motiverade talanger.

– Vi har båda gått ett år på folkhögskola innan vi sökte till Beckmans och det har nästan alla som gått på Beckmans gjort, berättar Josefin Zachrisson och Mira Bergh Edenborg.

Tidskriften Folkuniversitetet 13

Den uppsökande verksamheten ska växa framöver.

Beckmans vill ha variation och mångfald, för att spegla ett föränderligt samhälle, som ställer krav på nya kunskaper och perspektiv.

– Vi vill väcka lusten och nyfikenheten. Det finns enorma möjligheter att jobba inom de områden vi utbildar i, säger Karina Ericsson Wärn och nämner företag som Ikea och ideella organisationer som Röda Korset.

Design kan påverka utvecklingen till det bättre, men också att det kan användas i motsatt syfte. Minst av allt är den värderingsfri.

– Nu genomströmmas samhället av en politisk agenda där konst, samtida konst och

uttryck som kan provocera inte anses ha något värde. Det talas mycket om konst och design som enbart ska värna den nationella identiteten, vilket jag anser är väldigt farligt, säger Karina Ericsson Wärn.

Hon reagerade tidigare i år när riksdagen röstade för att estetiska ämnen inte längre ska vara obligatoriska på gymnasiet. Beslutet vittnar om bristande insikter om estetiska ämnenas värde i stort och deras betydelse i arbetslivets olika professioner, menar Karina Ericsson Wärn.

– En förståelse för konsten ökar förståelsen för de konkreta och teoretiska och praktiska problem man ställs inför, oavsett om man sysslar med vård, utbildning eller statistik. Det finns en konstnärlig process

Det talas mycket om konst och design som enbart ska värna den nationella identite­ ten, vilket jag anser är väldigt farligt.

14 Tidskriften Folkuniversitetet

FOTO: KRISTIAN POHL/ REGERINGSKANSLIET

Karina Ericsson Wärn

som ofta ser likartad ut i alla sammanhang, där man vrider och vänder på problem som också kan gagna traditionella yrken.

Samtidigt poängterar Karina Ericsson Wärn att design smälter samman de båda kvaliteterna – estetik och funktion. Hur ser en stadsbild, en produkt eller en interiör utan formgivare bakom ut?

– Vi kan inte navigera i den. Bakom varje hus, vackert som fult, finns en tanke. Någon har designat parkhörnan, stoppljuset, våra ryggsäckar, cyklar, allt. Utan ett estetiskt tänkande skulle det inte fungera bra och falla sönder och samman. Utan konsten dör vi kvävningsdöden. Allt handlar inte bara om funktion!

LÅT OSS HÖRA några forskare. Jonathan Lilliedahl, biträdande rektor vid Musikhögskolan i Örebro, lade 2013 fram en avhandling om musikämnet i

Dan Frendin

Helene Hellmark Knutsson

gymnasieskolan. Han konstaterar att synen har skiftat över åren. I läroplanen 1970 var ämnet musik rotat i en humanistisk musikvetenskaplig förståelse av musik, där en musikalisk kanon av mästare och deras mästerverk utgjorde basen. I läroplanen från 1994 hade musik omvandlats till främst ett ”aktivitetsämne” där musicerande och musikskapande stod i centrum.

– Det har berott på förändringar i samhället och synen på lärande. En kanon har inte samma legitimitet idag som tidigare. Idag betraktas musik, tillsammans med andra estetiska/konstnärliga uttrycksformer, som kommunikationsformer jämförbara med vad som allmänt brukar betecknas som språk, säger Jonathan Lilliedahl.

Behöver musikämnet stärkas som bildningsämne? Ja, anser Jonathan Lilliedahl, men tillägger ödmjukt att han som företrädare för musikpedagogik är ”jävig”.

– De som har särskilt intresse i musik kan förväntas anse att skolan borde inrymma mer av detta.

Den kommunala musik- och kulturskolan ses ofta som en faktor bakom ”det svenska musikundret” (exportframgångarna). Jonathan Lilliedahl vågar inte uttala sig om just det. Men han ser styrkor och sårbarhet i skolornas konstruktion. Frånvaron av formell styrning på nationell nivå har medgivit stort handlingsutrymme för musikskolans aktörer, men också sårbarhet när besparingar drivs igenom på lokal nivå. Han lyfter en social dimension.

– Det vi i internationellt hänseende kan skryta med är att de flesta kommuner erbjuder en kraftigt skattesubventionerad frivillig kulturskola som i varierad utsträckning får verka inom grundskolan. Det kan jämföras med hur ojämlika möjligheterna till sådan skolning Tidskriften Folkuniversitetet 15

hade varit om föräldrar och deras barn hänvisats till enbart privat undervisning. ÅSA MORBERG, UNIVERSITETSLEKTOR i didaktik vid Högskolan i Gävle, argumenterar för de estetiska ämnena (bild, musik, drama) och säger att besparingarna inom utbildningarna bygger på ”en ren missuppfattning”.

– Det är en negativ syn på de skapande ämnena som tidstjuvar från de riktiga ämnena! Men de stöder i själva verket lärandet. I de äldre lärarutbildningarna för grundskolan utbildades lärarna i de flesta skapande ämnena och kunde integrera skapandet i skolans vardag. Det är kortsiktigt att skära ned på dem och det strider mot modern lärandeforskning.

– Lärande är en aktiv process.

Ju flera sinnen som kan vara med, dess bättre. Hur man lär sig är kontextberoende och avhängigt skolans kärnuppgift. Åsa Morberg anser att bildämnet förtjänar att lyftas, för att vi idag omges av alla möjliga bilder.

Utbildningsväsendet måste hänga med i utvecklingen i samhället, säger hon.

– I vårt moderna samhälle så handlar det mycket om att binda ihop det estetiska med det tekniska och det praktiska. Det finns exempelvis inte en mobiltelefon utan att estetik och teknik kopplas ihop.

OBSERVATION ÄR GRUNDEN för det vetenskapliga tänkandet enligt Aristoteles. En som har tagit fasta på det är Dan Frendin, lärare i naturkunskap på Stagneliusskolan i Kalmar. Han använder teckning för att få eleverna att upptäcka naturen och sina egna inre bilder – och effekten har bäring långt utöver ämnet.

– Att teckna natur är ett sätt att uppleva naturen. Men när man tecknar tränar man också upp sin observationsförmåga och man tränar upp sin fokusering. Handen och hjärnan arbetar ihop.

En av elva övningar han använder i sin undervisning går ut på att teckna ett föremål på tre sekunder.

Det resulterar kanske inte i några konstnärliga mästerverk men tränar upp en desto värdefullare förmåga: total närvaro.

– När vi tillbringar så mycket tid vid datorer och splittrar vår uppmärksamhet med ständiga avbrott på sociala medier, blir förmågan till total närvaro och full koncentration än viktigare, menar Dan Frendin.

Kunskap om de estetiska ämnena och uttrycken behövs också för att kunna navigera i en ny tid.

– Genom den digitala revolutionen går vi mot en mer transmedial skola. Eleverna får inte bara sin kunskap från text. Ljud och bild är också mycket viktiga och eleverna behöver lära sig att uttrycka sig genom olika medier för att förstå dem fullt ut.

Lärande är en aktiv­ process. Ju flera ­sinnen som kan vara med, dess bättre.

STEVE JOBS HADE sannolikt gillat det. Apples grun-

dare, är kanske den mest kände och ikoniske av alla innovatörer som gift ihop kreativ (och minimalistisk) formgivning med teknik.

Steve Jobs biograf ­Walter Isaacson skriver att han bodde mellan ”Konstvägen” och ”Teknikgatan” och just därför ”så tidigt kunde föreställa sig det digitala navet.”

16 Tidskriften Folkuniversitetet

VAD PÅGÅR DÅ inom politiken för att främja estetiska ämnen? I skrivande stund är Helene Hellmark Knutsson ansvarig för högre utbildning och forskning. Hennes grundsyn på de estetiska ämnena, svarar hon i ett mejl, är att de främjar kreativitet och bildning. De är också viktiga för innovation och kunskap, inte minst när AI och robotar tar över fler arbetsuppgifter, poängterar hon.

– Människor är ännu överlägsna på estetisk förmåga. Och väldigt många delar av arbetslivet innehåller kreativa inslag där estetiska förmågor är viktiga.

Hon räknar upp gjorda satsningar, bland annat 25 miljoner kronor i år till forskning och forskarutbildning på Kungliga Musikhögskolan, Konstfack och Kungliga Konsthögskolan. Kulturskoleklivet ska

Övriga 480 489 studietimmar 3,6 %

Pedagogik och cirkelledarutb.

125 353 studietimmar 0,9 %

Socialt arbete och omsorg 218 812 studietimmar 1,6 %

Företagsekonomi, handel och administration 168 133 studietimmar 1,3 % Lantbruk, trädgård, skog och fiske 417 245 studietimmar 3,1 %

Hälso- och sjukvård 133 027 studietimmar 1,0 % Data 223 064 studietimmar 1,7 % Personliga tjänster 605 098 studietimmar 4,5 % Samhälls- och beteendevetenskap 884 950 studietimmar 6,6 %

Konst, musik, och media 7 776 199 studietimmar 58,3 %

Humaniora (språk, historia…)

2 158 077 studietimmar 16,2 %

Estetiskt område lockar flest till studiecirklar Suget efter estetiska former och uttryck är stort hos allmänheten.

Det estetiska ämnesområdet är det överlägset största inom de tio studieförbundens studiecirkelverksamhet. Konst , musik och media svarade under fjolåret för drygt 58 procent av alla studietimmar.

Eller för att uttrycka det i absoluta tal: 7,8 miljoner timmar.

Det estetiska området växer dessutom i omfång.

främja kulturskolan. Aktuell just nu är den konstnärspolitiska utredningen, som sett över konstnärernas förutsättningar att verka professionellt.

– Något bekymmersamt som utredaren lyft fram är att det finns en social snedrekrytering till de konstnärliga utbildningarna, precis som till högskolan i stort, och en brist på fortbildning för yrkesverksamma konstnärer, säger Helene Hellmark Knutsson.

Mest har pop- och rockcirklarna (improvisatorisk musik) ökat. De stod för en dryg fjärdedel av alla cirkeltimmar. Även sång och musik i grupp lockar många deltagare.

Näst mest populärt som ämnesområde bland studiecirkeldeltagarna – efter estetik – är humaniora, med språk och historia som ett par av de populäraste ämnena. Humanioragruppen svarade tillsammans för uppemot 2,3 miljoner studietimmar.

Applåder blandas med invändningar från företrädare för de fria konsterna. Teaterförbundet efterlyser i en uppräkning av anslagen till den fria scenkonsten efter åratal av eftersläpning. Man vill dessutom att staten ska trycka på för att göra Kulturskolan avgiftsfri.

Konstnärsnämnden anser att storstadsperspektivet präglar flera av resonemangen.

Tidskriften Folkuniversitetet 17

Källa: Fakta om f­ olkbildningen 2018.

Läs- och skrivinlärning för vuxna 14 023 studietimmar 0,1 %

Teknik och teknisk industri 126 657 studietimmar 1,0 %

Spaningen:

Lotta Lundgren Författare, föreläsare och frispråkig programledare.

Vi bad matinspiratören Lotta Lundgren spana på samtidens och framtidens mat i skuggan av klimat­ hot – och i ljuset av trevlig samvaro runt bordet.

Lennart Frykskog

18 Tidskriften Folkuniversitetet

Talarforum

D

u har ätit dig genom seklerna i teve-succén Historieätarna. Med vilka ord vill du beskriva den mat vi äter idag?

– Färsk, riklig, varierad och rik på animaliskt protein. Historiens mat var i stort sett aldrig färsk.

Från början av 1800-talet bestod den i huvudsak av spannmål och potatis. Men det stora problemet för nio av tio i Sverige var att man sällan fick äta sig mätt.

Du har sagt att vi befinner oss i matens guldålder eftersom energi är så billigt. Hur hänger det ihop?

– I det traditionella jordbrukssamhället hade du i stort bara tillgång till din egen och dragdjurens muskelenergi. Idag görs arbetet av maskiner, och i det konventionella jordbruket kan du tillföra konstgödsel, som är energikrävande att ta fram.

– En stor del av allt som odlas är dessutom foder till djur, som ska stå i uppvärmda stallar fram till slakt. Sedan tillkommer ytterligare energi för frakt och slutligen ska maten kylas och frysas. Inget hade varit möjligt utan billiga fossila bränslen.

Det låter ohållbart. Måste vi ändra kosthållning? I så fall hur?

– Ja, vi får minska på kött och mjölk och röra oss i vegetarisk riktning. Sedan är det ju en poäng att äta upp maten istället för att kasta den i soporna.

Alla som odlar vet hur mycket jobb som krävs för att få upp ett par kilo lök eller AKTUELL MED: potatis ur jorden. Mat Föreläser om matkultur ska behandlas med och arbetsglädje. Har respekt. skrivit tre böcker om mat, Torkan i somras bloggat om mat, gjort tepåminde oss om kliveserien Landet Brunsås matförändringen. Får och Historieätarna samt vi vänja oss vid att odla matreklam åt Coop. Efter helt nya råvaror? nyår dyker hon upp i teve– Knepigt att säga, serien Bandet och jag. vi kan bli tvungna att

börja leta efter exempelvis vetesorter som har andra egenskaper. Många gamla kultursorter verkar ha klarat torkan bättre än de nya, högförädlade sorterna.

Du är en matinspiratör. Dina egna förebilder?

– Hirams och Julia Childs sätt att närma sig mat har nog påverkat mig. Jag tycker man ska ha lite rivig stil när man lagar mat.

Så gör jag själv, kutar in i köket och håller igång med armarna.

Resten handlar om planering, erfarenhet, en intuitiv känsla för vad som är gott. Ett visst mått av självgodhet är också mycket användbart.

Vad är en bra måltid? Smaken, samvaron eller ”själen” man lägger in …?

– Att man har trevligt tillsammans när man äter. Allt annat är sekundärt. Man kan ha väldigt trevligt över en fryspizza.

Men om man lägger omsorg på matlagningen så kan den där stunden vid bordet kännas lite viktigare för alla.

Efter Historieätarna, nu tar du och Erik Haag nya grepp i SvT på historien, filtrerad genom en popgrupp med drag från ABBA. Är du historienörd?

– Bandet och jag som går upp på teve i början av februari handlar om svenskarnas rörelse från kollektivism till individualism under 70- och 80-talet. Men nej, nördighet ligger inte för mig. Jag är intresserad av sammanhang, processer och hur allt sitter ihop.

Men mest av allt är jag nog intresserad av människor.

»Man kan ha väldigt trevligt över en fryspizza.«

Tidskriften Folkuniversitetet 19

7

tips: Så håller du nyårslöftet

Sikta mot stjärnorna – så når du trädtopparna, eller faller platt till marken. Här kommer sju råd om du hur når realistiska mål, träd­ topparna alltså, utan att falla. Stjärnorna är utom räckhåll.

Lennart Frykskog

Istockphoto

Det vimlar av goda råd på nätet och modellen som oftast dyker upp både på individoch organisationsnivå kallas SMART. Målen ska vara Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsbestämda.

Exempel: Jag vill gå ned tio kilo i vikt på ett år. Svarar mot kriterierna ovan. Mätbart, tidsbestämt, specifikt och sannolikt även realistiskt (om man inte är för slimmad från start). Kanske är acceptansen av målet, här uttryckt i “Jag vill…” viktigast av allt. Utan motivation uppnås inga mål när det kärvar i mitten av juli. Sedan behövs förstås en plan (med metoder). Och då kommer de gamla vanliga råden om kost, motion och sömn till heders.

Nytt exempel: Vår organisation ska öka försäljningen med 10 procent i år.

20 Tidskriften Folkuniversitetet

ViIjestyrt (“ska”) i högsta grad. Mätbart och specifikt, javisst. Tidsbestämt likaså. Realistiskt? Ja, om marknaden växer och/eller planen är noga genomtänkt.

Accepterat? Ja, om personalen är informerad och delaktig.

Nog om SMART, ett användbart verktyg, men begränsad i sin enkelhet när målen är komplexa och verkligheten ändras. Det kompletterande rådet i den här artikeln blir att bryta ned det övergripande målet i delmål och stämma av efter hand. Hellre fem kilo åt gången än tio i ett nafs. Ännu ett råd: skriv ned målen. Skrift gör målet tydligt och konkret. Motverkar impulsstyrning. Dunkla tankar spricker i skrift.

Sista rådet: Fira när målet är nått! Tårta eller champagne fungerar.

Hur gör du för att uppnå dina mål?

JENNY RYLTENIUS, redaktör för CeliakiForum på frilansbasis: – Jag sätter inga mål, varken i jobbet eller privat.

Jag drivs nog mest av lust och känsla.

Jag försöker bara göra mitt bästa i varje given situation. När jag misslyckas är jag inte den som ältar utan jag ser framåt och har lätt att förlåta mig själv:-)

I korthet:

1

Testa målformuleringarna i SMARTmodellen. De räcker ganska långt.

2

Var säker på att du/ni vill nå målen.

Visionen blir tydligare då.

3

Utan acceptans och delaktighet blir det svårt.

4

Bryt ned i delmål och stäm av efter hand. Är målet orealistiskt visar det sig sannolikt tidigt. Dags för kompromiss?

5

Skriv ned målen – och skriv samtidigt ned stolpar för hur de ska nås.

6

Visualisera. Se dig lyckas. Flera idrottare använder det i mental träning.

7

Fira målen!

RAMSY KEBER, praktikant, förbundskansliet

– När jag bestämt vad jag vill uppnå försöker jag vara specifik med hur jag ska göra, och jag är inte rädd för att be om hjälp.

ERIK HALKJAER, journalist och redaktör för bland annat Afghanistan-nytt – Jag formulerar målet med tidningarna över året, sedan delmål för varje tidning.

Därefter skriver jag ner allt på papper. Det ger bättre överblick och när ett mål uppnåtts kan det strykas, vilket visar på resultat och känns motiverande. Tuffare mål kan delas upp i delmål.

Tidskriften Folkuniversitetet 21

text: Lennart Frykskog foto: Christian Andersson

Shared Reading skapar gemenskap och mening pedagogik Nio kvinnor på ett kafé strax utanför Bjärred deltar i en läsecirkel. Samtalen blir efter högläsning djupt personliga och textnära. Sammankomsten bygger på den engelska meto­ den Shared Reading, som är på snabb frammarsch i Sverige.

M

ÖTET BÖRJAR MED att bibliotekarien Annika Christerson läser en dikt, en gång, två gånger, så att orden hinner sjunka in, innan samtalet börjar. När så mycket outtalat finns mellan raderna finns reflektioner och frågor att dryfta i gruppen.

– En märklig titel, ”Sång”, varför heter den så? undrar Annika, och de övriga åtta kvinnorna runt bordet tänker både högt och tyst.

– Kanske för att det finns ett omkväde i dikten, säger någon.

Det finns varken rätt eller fel.

Tankar och funderingar tillåts löpa fritt i rummet, även vara personliga, men Annika ser med fast och varsam hand till att samtalet håller sig nära texten.

22 Tidskriften Folkuniversitetet

NÄSTA LÄSNING BLIR en novell av John Steinbeck, som även den fascinerar med briljanta språkliga vändningar och att en del av handlingen, ett relationsdrama mellan man och kvinna, blir öppet för tolkning.

– En sån mes! säger en av deltagarna om mannen i novellen.

– Hon verkar ju störd! lyder omdömet om kvinnan.

Någon fascineras av trädgården och detaljrikt beskrivna växter. En tredje funderar kring djupet av en kränkning, en fjärde om ett förhållande

Här blir man gan­ ska personlig, man kommer in på de stora frågorna om att vara förälder, barn eller syskon.

– Det är jätteroligt att se hur folk, som inte kände varandra tidigare, möts. Vi kan ha djupa samtal samtidigt som det är ett mycket mer textnära sätt att prata om litteratur än i andra cirklar, säger Annika Christerson

Tidskriften Folkuniversitetet 23

All läsning sker under mötena i Shared Reading. En utbildad ledare läser högt och leder samtalet om de intryck och känslor som deltagarna får. Texterna är ofta korta noveller och lyrik.

i verkliga livet där rollerna i relationen var de omvända.

Den spända uppmärksamheten hålls vid liv genom att Annika läser två–tre sidor i taget i novellen innan en ny samtalsrunda om det lästa tar vid. Det hör till metoden att ingen ska ha läst texten i förväg, även författarens namn är en hemlighet. Följaktligen läser man noveller och dikter, inga tjocka romaner. Författarens namn och kön förblir okända till samtalen är över. Detta för att avkoda alla fördomar och förutfattade meningar om den som skrivit texten.

– Det är jätteroligt att se hur folk, som inte kände varandra tidigare, möts. Här blir man ganska personlig, man kommer in på de stora frågorna om att vara förälder, barn eller syskon. Vi kan ha djupa samtal samtidigt som det är ett mycket mer textnära sätt att prata om litteratur än i andra cirklar.

Jag försöker att fånga upp saker som deltagarna säger och bygga vidare på det.

24 Tidskriften Folkuniversitetet

LEDARENS ROLL ÄR att stötta samtalet utan att dominera.

– Jag försöker att fånga upp saker som deltagarna säger och bygga vidare på det. Samtidigt försöker jag också att göra texterna rättvisa.

Fikat bidrar till en trivsam inramning till läsningen.

Annika Christerson är en av åtta ledare i Skåne, som certifierats genom en tre dagar lång intensivkurs i regi av litteraturvetare från den engelska organisationen The Reader, som äger rätten till metoden och namnet Shared Reading, delad läsning.

Metoden är ny i Sverige, introducerades i fjol, och sprids nu som ringar på vattnet, med nya ledare som utbildar nya ledare … Så sker även i Norge och Danmark.

Annika Christerson kände när regionbiblioteket erbjöd två platser på ledarkursen att det här var något för henne. Hon ville utveckla sig själv och sina läsecirklar i Bjärred, och hon tilltalades av kopplingen till vetenskapen.

INTRESSET VAR LJUMT, när hon började med Shared Reading på biblioteket i Bjärred. Men i den andra omgången var gensvaret från läsarna desto starkare, nu har det varit kö till att vara med på någon av de sex träffarna som hålls under hösten, under varannan vecka. Ungfär hälften av deltagarna återkommer stadigt medan de övriga växlar.

– Vi har samma mötestider som förut, men vi har flyttat cirklarna till en annan miljö, ett kafé. Kanske är det därför intresset ökat, eller också beror det på att ryktet har spridit sig.

Det är således både omsättning och kontinuitet bland deltagarna.

DETTA ÄR Några är mycket verbala SHARED READING och läsvana, några har Metod för högläsning med litteraturdiskussion kommit för att få kontakt med litteraturen i grupp, utvecklad av och komma igång med den brittiska litterasitt läsande. Alla är välturvetaren Jane Davis. komna, betonar Annika All läsning sker under Christerson. mötena. En utbildad – Du behöver inte ha ledare läser högt och läst en tjock bok innan leder samtalet om de till våra träffar. Det gör intryck och känslor som att människor som känkommer upp hos deltaner sig splittrade, okongarna under läsningen. centrerade, stressade I allmänhet nya texter har mycket lättare att varje gång, oftast korta vara med. Du behöver noveller och lyrik. Shainte säga något alls red Reading är varken en vanlig läsecirkel eller om du inte vill.

Just nu funderar biblioterapi.

Tidskriften Folkuniversitetet 25

Den spända uppmärksamheten hålls vid liv genom att Annika läser två–tre sidor i taget i novellen innan en ny samtalsrunda om det lästa tar vid.

hon bland annat på om en nedkortad variant av Shared Reading skulle kunna rikta sig till småbarnsföräldrarna, den kanske mest tidspressade gruppen av alla i samhället.

DET FINNS EN starkt social dimension i Shared Reading. Metoden används i England inom sjukvården, inom äldreomsorgen, bland dementa, i fängelser och bland dem med en lindrig depression, svårt sjuka och ensamhet. Även uteliggare och arbetslösa på särskilda härbärgen har deltagit i cirklar. Fokus ligger ofta på grupper som lider av socialt utanförskap.

Kerstin Rydbeck, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid institutionen för ABM vid Uppsala universitet, har nyligen fått 50 000 kronor för att planera ett samnordiskt forskningsprojekt om Shared Reading. Projektet, som efter förberedelser kan vara igång 2020, ska läggas upp som ett slags aktionsforskning där flera metoder används. Förhoppningen är att resultaten ska kunna bidra till att anpassa och utveckla verk-

samheten till svenska och nordiska förutsättningar.

– Jag vet ju en del om diskussionerna i folkbibliotek och studieförbund. De vill bland annat nå fler lågutbildade deltagare och man har behov av att hitta Kerstin Rydbeck. nya verksamheter för att nå den gruppen. Folkbiblioteken vill pröva nya metoder i det läsfrämjande arbetet.

– Det här är en bra läsfrämjande metod för att nå människor som inte läser att komma igång med läsning. Dessutom bidrar det till att stärka de sociala nätverken.

Kerstin Rydbeck betonar att Shared Reading kan vidgas till flera målgrupper. Två grupper som kan vara särskilt intressanta är nyanlända samt barn och ungdomar.

– Hittills ganska oprövat bland nyanlända, men med tanke på att många är isolerade och har med sig mycket i bagaget vore det intressant att se hur Shared Reading kan användas för dem.

Det här är en bra läsfrämjande metod för att nå människor som inte läser.

26 Tidskriften Folkuniversitetet

På Folkuniversitetet / Goda exempel från vår verksamhet Ubildningen ger kunskaper om ögats anatomi, om försäljning och om olika produkter.

Med blick för design Bryta, böja och pröva, det är vad den här eftermiddagen handlar om för de 30 ­deltagarna i Folkuniversitetets YH-utbildning till optikerassistent.

– I dag har vi tagit hit massor med glasögonbågar och har verkstad. Det är viktigt att deltagarna får en känsla för olika bågar, säger läraren Sanna Laaksoharju.

Carina Järvenhag

Johanna Henriksson

YH-UTBILDNINGEN TILL optikerassistent vid Folkuniversitetet i Uppsala är den andra utbildningen i sitt slag i hela landet, berättar Lina Börjesson, som är utbildningsansvarig.

– Det finns ett stort behov av kompetenta optiker-

assistenter. I dag saknar många nödvändiga kunskaper när de börjar i branschen, och måste i stället få utbildning av sina arbetsgivare, säger hon.

YH-utbildningen omfattar två terminer och ger gedigna kunskaper om ögats anatomi, om Tidskriften Folkuniversitetet 27

/ Goda exempel forts.

Martha Adeola Aloba och Katarina Dimberg.

försäljning och om olika produkter som finns på marknaden.

Under termin två ger olika gästföreläsare en möjlighet att fördjupa sig i de olika ämnena.

– Vi har haft ett nära samarbete med branschen när vi utvecklade utbildningen och det här är kunskaper som efterfrågas. Vi har även huvudlärare inom varje ämne med lång erfarenhet och ett stort kontaktnät, säger Lina.

EN TRAPPA NER i undervisningslokalerna är deltagarna utspridda på två rum. På borden står stora burkar med glasögonbågar i alla former och färger. På väggarna sitter affischer som gör reklam för höstens glasögonsmodeller.

Jämsides vid ett av långborden sitter Martha Adeola Aloba och Katarina Dimberg. Båda arbetar koncentrerat med att forma var sitt par Lina Börjesson. glasögonbågar.

28 Tidskriften Folkuniversitetet

»Vi har haft ett nära samarbete med branschen när vi utvecklade utbildningen.« – Jag älskar design, färg och form, säger Martha. Tidigare arbetade jag som specialistundersköterska här i Uppsala, men jag fick diskbråck och beslöt mig för att byta bransch.

Optikerbranschen är ny även för Katarina, men hon har arbetat i butik tidigare. Senast arbetade hon som receptionist.

– Det är hård konkurrens om jobben, därför blev jag intresserad av den här utbildningen. Jag är intresserad både av färg och form och av kundpsykologi. Det ska bli spännande att få komma ut och praktisera efter tio veckor, säger hon.

UTBILDNINGEN INNEHÅLLER TVÅ perioder av LIA så att deltagarna får pröva att arbeta på riktigt, berättar Sanna Laaksoharju, som har 15

års erfarenhet av branschen och just har öppnat sin egen butik.

– Det krävs vilja, kunskap och intresse för människor för att bli en duktig optikerassistent. Jag tror att deltagarna på den här kursen har stora chanser att få jobb, säger hon.

På frågan vad som är utmaningen med att starta en helt ny utbildning säger Sanna att det är bristen på kurslitteratur, – Vi har tagit fram vårt eget material för utbildningen så att deltagarna kan ägna sig åt självstudier. Det innebär visserligen merjobb nu, men kommande deltagare får också glädje av det.

Utbildningen är beviljad omstart i minst tre år.

SEX AV DE 30 DELTAGARNA är män och en av dem är Örjan Teijneflo, som har lång erfarenhet av försäljning. Han fick tips om utbildningen när han gick på Trygghetsrådet, som stöttar uppsagda tjänstemän med olika insatser.

– Jag blev intresserad direkt och nu vill jag fortsätta inom optikerbranschen. Min dröm är att starta en egen butik, kanske utomlands och gärna i Portugal eller i Spanien, säger han.

Mer om YH-utbildningar ● Ska matcha arbetsmarknadens behov av arbetskraft. ● Eftergymnasial utbildning som kombinerar teori och praktik. ● Innehåller alltid praktikperioder, LIA – lärande i arbete. ● Lyder under Myndigheten för Yrkeshögskolan och berättigar till studiemedel. ● Folkuniversitetet anordnar ett 40-tal olika YH-utbildningar över hela landet.

»Alla kan bli entreprenörer« Lotta Gullers Henry

Privat

NYANLÄNDA I SVERIGE kan ha svårt att få jobb. De ska

matchas mot de tjänster som redan finns och de behöver lära sig svenska. Men vad händer om man vänder på det, om de nyanlända själva skapar jobb utifrån vad de är bra på?

I Karlskrona och Växjö arbetar Jean-Pierre Candotti med entreprenörskap för asylsökande. Han leder ett program med inriktning på kreativa åtgärder, lokala samarbeten och digitala verktyg. Här lär sig asylsökande svenska och om det svenska samhället.

Jean-Pierres idé att låta nyanländas egen motivation styra deras etablering har blivit en framgångsfaktor.

– Alla kan bli entreprenörer och skapa sig en verksamhet, säger Jean-Pierre.

Bara man utgår från det egna intresset, kan identifiera projekt och utveckla sin idé.

»Det är viktigt att vi inte arbetar bara för att ­överleva. «

JEAN-PIERRE BERÄTTAR OM en kvinna som använder sin kreativitet till att sy om kläder som sedan kan säljas vidare. Han har också deltagare som har bestämt sig för att jobba för ett fredligare samhälle och vill lyfta frågor om allas lika värde.

– Det är viktigt att vi inte arbetar bara för att överleva, vi måste göra sådant som gör oss glada också. För det påverkar även vår hälsa och våra relationer till andra.

Jean-Pierre Candotti coachar nyanlända att starta eget.

Birgitta Castor och hennes pensionerade läkarvänner bidrar inom Korta vägen.

Korta vägen för ­utländska läkare Nadia Bhere

Varför tar det i genomsnitt tio år för en utländsk läkare att komma ut i yrkeslivet och vad kan göras för att snabba på processen?

Det har Birgitta Castor och hennes pensionerade läkarvänner i Skåne SÄL* funderat mycket på. När föreningen fick veta att Folkuniversitetet skulle starta en utbildning för internationell vårdpersonal inom Korta vägen bestämde de sig för att erbjuda sin hjälp.

– Vi var många som kände att vi har något att bidra med. Framför allt när det gäller kommunikation och hur man beskriver sjukdomar.

Men också när det gäller svensk sjukvårdskultur och kontaktnät säger Birgitta.

När SÄL besöker Folkuniversitetet står rollspel på schemat. Då delas patientfall ut till deltagarna som får träna svenska och medicinska bedömningar.

– Om vi kan få utländska läkare att komma in i sitt yrke tidigare så gör vi en stor insats för dem som individer och för det svenska samhället som ständigt har läkarbrist, säger Birgitta. *Sveriges äldre läkare

Tidskriften Folkuniversitetet 29

– Det har blivit lättare att få folk att lyssna när man talar om jämställdhetsfrågor, säger Gunnar Rönnqvist.

»Medvetenheten om jämställdhet har ökat« Varje termin de senaste två åren har nya diskussions­ grupper om destruktiva mansnormer startats i Öster­ sund. Upphovsmannen Gunnar Rönnqvists engage­ mang lever vidare och backas upp av folkbildningen.

Gunnar Forsman

Per Teofilusson

VINTERN 2016 RÅKADE många kvinnor ut för överfall i Östersund.

Folkuniversitetet i Jämtland Härjedalen reagerade och tillsammans med Östersunds kommun bjöd de in Svante Tidholm från Fatta Man för föreläsning och panelsamtal.

I publiken satt Gunnar Rönnqvist och det blev uppstarten för ett folkbildningsengagemang om destruktiva mansnormer.

Ur detta engagemang skapades en kontaktyta med representanter från riksorganisationen MÄN.

30 Tidskriften Folkuniversitetet

Gunnar Rönnqvist fick frågan om han och hans nätverk kunde starta en lokalförening i Östersund.

Sagt och gjort, i somras hade en lokalförening av MÄN startats med stöd från Folkuniversitetet.

Det har hållits föreläsningar och workshops för bland andra länsstyrelsen, Jämtlands gymnasium, Åre kommun och Östersunds kommun. Gunnar och några till ur nätverket kommer också inom kort att starta en öppen samtalsgrupp.

Med avstamp ifrån denna information och att Metoorörelsen fyllde ett år kontaktade vi Gunnar Rönnqvist för att uppdatera oss på läget.

Kan du se om Metoo-rörelsen har gjort det lättare eller svårare för män att engagera sig i de frågor och aktiviteter som ni driver?

– Säkert är medvetenheten större i dag, och det är lättare att få folk att lyssna när man talar om jämställdhetsfrågor.

Har Metoo-rörelsen på något sätt bidragit till uppstarten av lokalföreningen MÄN? – Sannolikt var det lättare att skapa intresse för att starta lokalföreningen. Vi var 15–20 personer på mötena inför starten.

Folkbildningspoddens reportage från Gunnar Rönnqvists studie­ cirkel om destruktiva mansnormer kan du höra på soundcloud (12 minuter, 2017): https://soundcloud.com/fbpod/ fbpod28-det-borjar-med-mig

/ Våra spelregler Michael Stenlund, gymnasierektor Umeå och ordförande i den nationella gymnasiegruppen

I

Våra elever klarar sig bättre än genomsnittet

våras kom Skolverkets rapport ”Från gymnasieskola till högskola” där de har undersökt övergången för gymnasielever till högre studier. Skolverket har också undersökt relationen mellan betyg och hur väl studenterna klarat sina studier.

Rapporten visar att det finns ett tydligt samband mellan höga betyg och hur väl man klarar studierna. Men man kan också utläsa att friskolornas elever inte klarar studierna lika väl, trots att de har högre betygsgenomsnitt. Detta gav naturligtvis ytterligare bränsle till debatten om glädjebetyg inom fristående skolor.

EN GEMENSAM MÅLSÄTTNING för Folkuniversitetets gymnasieskolor är att framgångsrikt förbereda eleverna för högre studier och här fanns en rapport som eventuellt visade på motsatsen. Eftersom Folkuniversitetets gymnasieskolor i rapporten är sammanslagna med alla friskolor så beslutade den nationella gymnasiegruppen sig för att göra en separat analys av Folkuniversitetets gymnasieskolor baserad på samma SCB-statistik som Skolverket hade använt.

Resultatet av den interna analysen visar att våra elever genomsnittligt klarar sig bättre än elever från övriga friskolor, även bättre än eleverna från offentliga skolor. Vi har både en bättre övergång till eftergymnasiala studier och en bättre genomströmning. Gymnasiegruppens bedömning är därmed att vi inte ägnar oss åt glädjebetyg

»Vi har både en bättre övergång till eftergymnasiala studier, och en bättre genomströmning.«

och att vi också är bra på att uppfylla vår målsättning.

VI BLIR STÄNDIGT granskade i vår verksamhet, och även andra generella granskningar och rapporter påverkar oss direkt eller indirekt. Det är därför bra att vi har en egen beredskap att

kunna utföra egna analyser. I det här fallet visade det på positiva effekter som kan användas i exempelvis marknadsföring, men även ett dåligt utfall är värdefullt då det ger oss möjlighet att åtgärda brister. Gymnasiegruppen hoppas nu kunna göra kontinuerliga uppföljningar av övergångtal och studieprestationer kopplat till högre studier som kan utgöra ett värdefullt inslag i gymnasieskolornas systematiska kvalitetsarbete.

Tidskriften Folkuniversitetet 31

/ En dag med …

1

… JACOB ERIXSON, huvudlärare på Konst­ skolan, Folkuniversitetet Stockholm, där de ­studerande lägger grunden för högre studier och blivande karriärer inom konst och design.

Lennart Frykskog

D

agen börjar med att studenterna, efter tidigare gjord research, presenterar var sin skulptör för varandra. Alla etablerade namn som passerar revy på projektionsduken är fascinerande och originella, men vinner inte odelade gillande från den nya generationen på skolan.

Vi befinner oss mitt i ett tema, som pågår i tre veckor, och där skulptörerna ska ge de studerande inspiration, gärna i form av fria associationer, till egna gestaltningar i valfritt material.

– Remix snarare än cover! som Jacob Erixson uttrycker det.

Lektionen fortsätter med praktiskt arbete i sal och korridorer. Vägen till de rena formerna går via kladdiga händer.

– Nu är den på väg att falla sönder, säger en av de studerande vid en gipsfigur i vardande.

Då rycker Jacob Erixson in och stagar upp med van hand. Processen kan fortsätta.

SCENERNA OVAN ILLUSTRERAR den metod och pedagogik som kännetecknar Konstskolan på Kungstensgatan. Teori och praktik varvas. Arbetssättet är processbaserat – processen är minst lika viktig som resultatet.

– Tankarna som kommer upp under vägen är

guldet, det värdefulla.

Särskilt viktig under utbildningen kanske?

– Ja, nu det finns tid och utrymme att fördjupa sig i en process, senare blir tiden mer av bristvara. Men då har man å andra sidan fått med sig tänkesätt och ett arbetssätt som sitter i ryggraden.

KONSTSKOLAN HAR GAMLA anor, grundades 1947 och togs över av Folkuniversitetet 2001. I fjol startade en ny och processinriktad konstutbildning under ledning av den då nytillträdde huvudläraren Jacob Erixson. I höstas startade ännu en ny linje, i produktformgivning. Båda de nya utbildningarna är ettåriga. De studerande är mellan 20 och 40 år.

– De flesta söker sig vidare härifrån till högskolan och några blir antagna vid första försöket. Men idag krävs det ofta flera försök, och kanske två eller tre år på förberedande skolor innan man kan komma in på högskolan.

På Konstskolan arbetar man mycket med individuellt anpassad undervisning. Jacob Erixson hjälper de studerande att arbeta

07:10

08:20

09:00

12:00

Tar buss 639 från Rö till Tekniska högskolan.

Går in på Folkuniversitetet och förbereder dagens lektion och hanterar mejlen.

Tre timmars undervisning med konstnärlig grund i skulptur.

Lunch.

32 Tidskriften Folkuniversitetet

2

3

med sin portfolio för att nå uppsatta mål.

1. Gipsfigurer inspirerade av kända skulptörer formas vid bänken.

2. Ett halvfärdigt resultat.

4

3. Coachning pågår.

4. ”Jag lär mig själv hela tiden av undervisning och möten.”

JACOB ERIXSON SJÄLV gick på

Konstfack och byggde sedan på med en tvåårig Mastersutbildning vid Royal College of Art i London. 2014 var han klar och flyttade Rö i Roslagen. Han är verksam både som konstnär och designer vid sidan av läraruppdragen, som tagit allt mer av hans tid i anspråk.

Vad får han själv ut av att vara lärare på Konstskolan?

– Jag lär mig själv hela tiden. Undervisningen och mötena tvingar mig att tänka kring min praktik och omdefiniera hur saker och ting kan göras.

Utbildningen ska ge en bred bas och rum för en mångfald tankar och perspektiv. Lösningen sitter inte alltid i kanten. Kreativa utmaningar.

– Man måste tänka igenom hur varje ny gestaltning eller projekt ska genomföras.

13:00

17:00

19:00

20:00

En eftermiddag med administration.

Prioriterat i dag: att boka in gästlärare och gärsföreläsare.

Dags att åka hem, med buss 639.

Middag.

Arbete i den egna ateljén i Rö.

Tidskriften Folkuniversitetet 33

/ Aktuellt hos oss

Första kullen drönaroperatörer har tagit examen

Old Schooling It med Natti & Jacob ¶¶Folkuniversitetet lanserar gymnasier i Göteborg, Uddevalla och Varberg med kampanjen Old Schooling It. Influerarna Nathalie ”Natti” Danielsson och Jacob Öman lajvar äldre tiders skola i en Youtube-serie som blandar kunskap och nöje.

– Old Schooling It bygger på att Natti och Jacob upplever hur det var att gå i skolan förr. På ett underhållande sätt visualiserar vi kontrasten till de

moderna gymnasieskolor som Folkuniversitetet nu startar, säger Johan Andersson, Creative Director på Profil Kommunikation.

– Vi ville skapa en berättelse om hur skolan har förändrats genom tiderna och paketera den på ett sätt som får generation Z att vilja ta del av innehållet och uppmärksamma att det finns ett nytt alternativ på marknaden.

¶¶Kommersiell drönar­ operatör i Ljungbyhed är den första och enda utbildningen för drönar­ operatörer i Sverige.

– Att styra en drönare är egentligen ganska lätt och många privatpersoner i Sverige har redan skaffat egna. Men för att använda drönaren professionellt krävs kunskap. Det är ett behov som växer fram och vi märker att företagen är intresserade av våra studenter, säger Susanne Håkansson, verksamhetsledare för YH. Utbildningen genom­förs i samarbete med Lu­nds universitet, Trafikflyghögskolan och Ljungbyhed Air.

Se serien på https://goo.gl/N9MiEs

Nagano University + Folkuniversitetet = samarbete ¶¶Universitetet i Nagano sökte samarbetspartner dit universitetsstudenterna kan åka för att läsa affärsengelska och få nya perspektiv. I Japan finns ett stort intresse för det svenska samhället och Folkuniversitetet har rykte om sig att vara en god språkutbildare.

34 Tidskriften Folkuniversitetet

Under 2019 kommer de första japanska studenterna till Uppsala för att läsa affärsengelska och få en inblick i det svenska samhället – På sikt finns möjligheter att samarbetet kan inbegripa fler verksamheter, säger Åse Granberg.

KUNGSTENSGYMNASIET HAR F YLLT

10 ¶¶Till hösten 2019 startar skolan ytterligare en inriktning av ekonomiprogrammet: ekonomi juridik.

En inriktning som har efterfrågats.

/ Sista ordet

Det mest angelägna sägs i vardagen Stig-Olov Blixt, rektor för Folkuniversitetet region väst

J

ag tillbringar ett par dagar i de värmländska skogarna. Ensam på ett ensligt berg funderar jag på hur viktigt det är att vi utvecklar vår förmåga att kommunicera, ”göra gemensamt”.

Självklart för att visa vad Folkuniversitetet är och vad vi står för.

Att vi är en resurs för att ge människor ett rikare liv. Men även för att lyssna, ta in omvärlden och agera i den.

Vår interna kommunikation blir också allt viktigare. Vi lever i en tid där förutsättningarna för verksamheten skiftar. Sverige är i en historisk högkonjunktur. Arbetslösheten har inte varit så låg sedan 1970-talet. Det påverkar oss och måste göras konkret och begripligt.

Under mina 15 år på Folkuniversitetet har vi gått från papper till mejl, intranät, sociala medier och film. Under resan har mängden information och kraven på att vara uppdaterad ökat. Men faktum är att den mest angelägna kommunikationen sker i vardagen. Det är i mötet och dialogen mellan medarbetarna som förståelse och mening skapas.

De senaste veckorna har ledningen i region väst för andra året haft ”rundabordssamtal”. Fritt och frivilligt för alla som vill delta med bara ett par punkter som inspiration för att komma igång. Samtalen ger möjlighet att ställa frågor och diskutera egna idéer för förändring. De innebär också att vi lär känna varandra bättre.

Förhoppningsvis leder det både till ökad förståelse för verksamhetens villkor och för varandra.

»Det är i mötet och dialogen mellan medarbetarna som förståelse och mening skapas.«

Integration genom läsning ¶¶Folkuniversitetet i Uppsala har startat ett projekt inom Shared Reading. De övergripande målen är att utbilda fyra gruppledare i metoden, att starta minst tio läsgrupper på lätt svenska mot målgruppen nyanlända, att främja deltagarnas förutsättningar för integration i det svenska samhället samt att bidra till ökad läslust och ökade språkkunskaper. Läs mer om metoden Shared Reading i reportaget på sid. 22.

Tidskriften Folkuniversitetet 35

POSTTIDNING B TIDSKRIFTEN FOLKUNIVERSITETET BOX 26152 100 41 STOCKHOLM

Skapande för ett rikare liv Folkuniversitetets estetiska verksamhet kommer i många skepnader. Kurser, studiecirklar och evenemang för att nämna några. Flest deltagare 2017 hittade vi inom sång, musik, teater och dramatik, måleri och film-, radio- och TV-produktion.

Folkuniversitetet