Tidskriften Folkuniversitetet 1 2020

”BRA CHANSER ATT FÅ ARBETE EFTER YH-EXAMEN”

Tidskriften Folkuniversitetet

#1 februari 2020

EN TIDNING OM FOLKBILDNING OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG

I hälarna på Sverker Sörlin Är vi verkligen individualister?

Att fortsätta växa hela livet

Bildnings törst MÖTET Christina Jutterström var en av Sveriges mäktigaste inom media. Nu är hon aktuell med bok om 40-årig studiecirkel.

Mobilisering kring hållbarhet i Dalarna

Opinion: Nycklar till livslångt lärande.

UTBYTE MELLAN SENIORER OCH NYA SVENSKAR

23/

Innehåll, nr 1 2020: PEDAGOGIK OCH LEDARSKAP 23/ Design thinking för komplexa problem 24/ Folkbildaren Sverker Sörlin

Nycklar till livslångt lärande

12/

Det handlar inte bara om att hålla sig anställningsbar. Folkbildningen värnar också människans personliga utveckling.

OPINION 4/ Låt individen ta eget ansvar för sin kompetensutveckling.

OMVÄRLD 8/ Genmodifierade människor 10/ Individualism eller grupptänk?

20/ Christina Jutterströms studiecirkel vid sjön 2 Tidskriften Folkuniversitetet

20/

24/ PÅ FOLKUNIVERSITETET 29/ Maher Al-Khamisi hittar jobb åt nyanlända 31/ Handla nu för ett hållbart samhälle 31/ Ensamma äldre möter nyanlända 32/ Socialpedagog – ett bristyrke 33/ Elever får respons av seniorer på sina noveller

Tidskriften Folkuniversitetet

Klara Johansson Chefredaktör

Att behålla nyfikenheten

F

olkuniversitetets verksamhetsidé, som nyligen uppdaterades av styrelsen, är att genom kunskap och skapande och ge människor förutsättningar för ett rikare liv. Det livet innehåller ju många skeden och situationer och därför har vi en otrolig bredd i vår verksamhet. Allt från gymnasieutbildning till kvällskurser och sfi. I vår fördjupning i detta nummer försöker vi hitta nycklarna till att behålla sin nyfikenhet livet igenom och fortsätta utvecklas i sin yrkesroll eller privat. (s. 12)

Nr 1 februari, 2020 årgång 40 Välkommen till tidskriften.se där du kan läsa och dela alla artiklar.

ANSVARIG UTGIVARE

Cecilia Palm CHEFREDAKTÖR

Klara Johansson, 08-679 29 63 GRAFISK FORM

Torino Tidningsform REDAKTIONSRÅD

Johanna Lundberg, region mitt Cecilia Montgomery, region syd Jenny Tingvall, region öst Andreas Åhs, region väst Gunnar Forsman, förbundskansliet Klara Johansson, förbundskansliet ADRESS

I opinionstexten på nästa uppslag menar vi att en nyckel för att lyckas är att individen kan ta ansvar för sitt egna lärande. För att det ska fungera krävs ett större utbud av korta utbildningsinsatser som svarar emot olika behov. (s. 4)

Folkuniversitetets förbundskansli Box 26152 100 41 Stockholm 08-679 29 50 www.folkuniversitetet.se

Läs dessutom om våra hållbarhetsföreläsningar i Dalarna som inspirerar och utmanar till nya vanor (s. 31). Vi följer också vår ordförande Sverker Sörlin från riksdagen till KTH till Sveriges Radio och vidare till Klimatpolitiska rådet under en händelse­rik dag (s. 24).

tidskriften@folkuniversitetet.se

E-POST

N VA

ENMÄRK

E T

UTGIVNINGSPLAN

S

TRYCK

Trydells Tryckeri issn 0284-7574

Trycksak 3041 0091

4 nr/per år Nästa nummer, maj 2020 OMSLAGSFOTO

Johan Alp

Missa inte: Intervjun med Christina Jutterström (s. 20) som börjar med en varg utanför fönstret.

Tidskriften Folkuniversitetet visar nyfikna och engagerade människor hur Folkuniversitetet bidrar till samhällsutvecklingen.

Tidskriften Folkuniversitetet 3

Opinion Men vi måste också fråga oss om det räcker med 30%, eller om vi måste högre.

Individen i centrum Josef Åhman, rektor Folkuniversitetet region Mitt Cecilia Palm, generalsekreterare Folkuniversitetet

B

ehovet av livslångt lärande och kompetensutveckling tar allt större plats i debatten.

Andelen vuxna i lärande måste öka. Inom EU är begreppen upskilling och reskilling centrala för att betona behovet av ett fortsatt lärande för den framtida kompetensförsörjningen. EU har som mål att 15% av alla vuxna inom unionen ska delta i någon form av lärande år 2020. Under 2018 var siffran 11%. I Sverige deltog 30% i en utbildningsinsats. Det är den högsta andelen i Europa. Det finns flera orsaker till att vi lyckas väl - folkbildningen pekas ut som en mycket viktig komponent. Vårt system fungerar väl och är värt att slå vakt om.

4 Tidskriften Folkuniversitetet

SAMTIDIGT SOM NÄRINGSLIVS- och arbetstagarorganisationerna driver debatten om kompetensutveckling så tycks regeringens ambitioner ha avstannat. Regeringen utgår framförallt från att högskolan och yrkeshögskolan ska klara jobbet, ibland även kommunal vuxenutbildning.

Det är inte fel satsningar men man kan ifrågasätta om det är de enda sätten att stödja kompetensutveckling. Vi ser nu också att företagen minskar på utbildningsinsatserna för sina anställda. Om vi ska få fart på Foto: Istock det livslånga lärandet så tror vi att arbetstagarens perspektiv måste lyftas. Upskilling och reskilling fungerar bättre om arbetstagaren kan ta ett eget ansvar för sin kompetensutveckling. Det krävs ett bredare utbud och bättre möjligheter att kombinera studier med arbete.

Studieförbundens insatser inom kompetensutveckling och vidareutbildning förbises ofta.

De kurser och utbildningar som studieförbunden har spelar en viktig roll för kortare och riktade insatser. Dessutom kan studieförbunden snabbt ställa om för att möta nya behov. Studieförbunden är redan en av de viktigaste utbildarna inom livslångt lärande utan att man pratar om det. Årligen deltar över JOSEF ÅHMAN OCH 300 000 människor i åldCECILIA PALM

FOLKUNIVERSITETET I MEDIA: GÄVLE

rarna 25-65 år i studieförbundens verksamhet.

De som studerar inom studieförbunden gör det för att utveckla sig själva eller sin kompetens, till stor del genom kortare kurser. Regeringens analysgrupp om framtidens arbetsliv konstaterade i sin rapport att aktiviteter för yrkesaktiva till stor del utgörs av korta informella utbildningar. Man måste därmed se studieförbunden som en väsentlig del av utbildningssystemet.

DET FINNS MÅNGA idéer om hur man ska främja kompetensutvecklingen. Företagarorganisationer vill att fortbildning ska vara avdragsgill. Arena Idé (Bender/Mörtvik) har föreslagit en kompetenspyramid där staten, arbetsgivare och anställda delar på kostnaden.

Men ekonomiska reformer leder inte nödvändigtvis till att människor känner lust och vilja till kompetensutveckling. Man kan inte prata om livslångt lärande enbart ur ett anställningsperspektiv, man måste också se till vad som ligger i individens intressen. Undersökningar som vi har gjort (Barometern, Mitt i karriären) visar att anställda gärna vill fortsätta utbilda sig men att många inte vågar ta steget. Riskerna är för stora.

Många upplever en osäkerhet kring sina större livsval. Dessutom finns ekonomiska risker, särskilt vid längre utbildningar.

En nyckel för att lyckas är att individen kan ta ansvar för sitt egna lärande. För att det ska fungera krävs ett större utbud av korta utbildningsinsatser som svarar emot olika behov.

Studieförbundens verksamhet kan kombineras med arbete, utvecklas på kort tid och med stor flexibilitet. Vi når också fler grupper, även personer som aldrig skulle kunna tänka sig att gå en yrkeshögskole- eller högskoleutbildning. Det livslånga lärandet har mycket bättre förutsättningar att nå framgång om man även inkluderar studieförbundens verksamhet i diskussionerna.

» Många upplever en osäkerhet kring sina större livsval. «

Satsning på poddar i Gävle ¶ Egna poddar ska hjälpa både lärare och studenter att nå sin publik. Gefle Dagblad uppmärksammade Folkuniversitetets gemensamma podd-satsning med Högskolan i Gävle.

(Gefle Dagblad)

Folkuniversitetet öppnar i Söderhamn ¶ Januari 2020 öppnade Folkuniversitetet sitt nya kontor i Söderhamn, något som Söderhamns-Kuriren uppmärksammade.

– Det handlar om kunskapshöjning och lärande i många olika led. Vi har många olika ben att stå på och jobbar mot en väldigt bred målgrupp, berättar Anna Idell som är platschef.

(Söderhamns-Kuriren)

Fullsatt när Johan Kuylenstierna föreläste i Falun

14 | Ny

heter

” Ett stor är gran t prob lem vi orsakarbarkborr ser skad en. Den miljone r kron or för flera or varj e år.

DT Lö rdag

DT Lö rdag

¶ Föreläsningsserien Så p åver kar ”Klimat, hälsa & hållde m ilda barhet” som arrangeras av Centrum för klinisk forskning, Region Dalarna och Folkuniversitetet fick en perfekt start med fullsatt lokal. Klimatfrågor engagerar vilket lyfter intresset för återstående föreläsningar.

(Nya Ludvika Tidning) Johan

18 janua ri 2020

18 janua ri 2020

Kuylen

stierna

är naturg

eograf , klimat

forska

re och

miljöd

ebattö

r. Han

har

tidigar

FALUN e varit Det när vd på profe var fullsa Stockh matp ssorn olm Kuyle rofilen och tt Enviro som nment i Falun nstiernaJohan klimatföbåda är institu förelä vikte . Han rändr korre te. hot va somn att se pratade ste ingarn kta. mång mot den a är Kli­ gan. sker det positom trema proble falden i klima , den biolog ett je isituat m – Ånge ter. iska situat tfråMen och skapager hälso­ ioner. perio st unde av klima ion intres den Men är driver r konfli sant strate der är r inte är nödvä tförän inte en var­ omstä också k­ ingen längre dring. effekt stå enkelt, la om Förelä gi, säger ndig, llning en bra hur man p Komm Det det system det han. tem framt hälsa snings måste är kan som

globa idens hand­ atlant et funge la ninga ande förelä för­ En eller om eras & hållbaserien energ ”Klim sida r är: biorer isys­ verka iska oscilla rar. klimat­ strate forsknav Centr rhet” n6 ssurse arrangat, Kuyle gisk, som Nord­ ma um krafti r klima ing, och 19, februari tionen är klima Micha Folku Regio för klinis ­ Klima nstier säger väldig r. Norda gare tet i klocka granb Sverig på­ ut tet profes el Tjerns n 18nivers n Dalar k na. arkbo av har Johan t mer tlante lågtry ma e, ett mede tet har Johan fyra och sor i meteo tröm, itetet. gjort rren två na ck klimat och gånge hann Vilkamaritimt n medf över att har ltemp förän ordför Kuyle föreläsare Först marpr 2019, forska rologi höjts eratu drats, r under svär­ som Ju komm effekt klima ör ett I Falun globa ren rådet. ande nstier n 5 atare 2019.re. Somvarm den er t. i klima na, var åt. vi inte större att ge er varma are ligger 2018 lt. minu har Ceciliamars klocka Vi kan – Jag tpolitivice snön händ måste överle chans vintra latent göra – Jag i Dalar re vintra sin sgrad persp utgår gymna Hed Malmsn 18-20 ska . frånv erna och något har r desto just er myck visa som va. ektiv från relse sitter na? klima r lyst guide. sielära aro, Andra den nu att tröm, , i två i min et te primäoch fästin kan sprida vi ser och ett Sveaskogs – Kallatpåve har det med kvinna Sverig re och posit det förelä olika insek att allt rkan gar stort gan. med es förstapolarhandl lar. är granb ivt s uppåt ter rt Den sning på sydpo bli mer vintra och n2 att En probl sty­ förän Vi ser om klima ar in­ förän annan mörd r kommgöra? miljoorsakar och och arkbo em är 19.30april klocka len. skado risken mer tfrå­ sak arsnig hand dring stora turismdras rren. er I Österner krono profes , Erik Westhn 18sproc som ­ globa för r för ökar osann att mede lar om Dalarn en, vi Dalar kan esser olika Tjeck rike, la r varje flera för för stadsor vid olm, är na mer a som nings l eller energ Du 80–90ien har Tyskland år. och Institutionen ges ex­ har i vinter vana att är i, Lantb land heller probl luftfö livs­ lands krisen valt proce man den och se Har emat att se förlor kap. har rore­ nylige ruksun vid Sverivi gör inte också från klima slagit nt av grane at Slaget glömmik. Vi två n släpptiversit börja spelar s ut. sidor, ttiva fokus et. om Alla a att får n, förän era Det att förelä framti boken tycke med att roll. Man sker. allt var­ dring på de sninga den. ändri r att man göra man Hur ska ar som posir är gratis. det kan ng man kan. da – Jag har klimaman göra att behöv En för­ er tånge sämre livet under tror om blir inte bety­ . längreinte att st? bra så myck strate ånges period vi när et gi. vi ser Ånges er är en t stora t känne probl r em Text stina.rapp

vint rarn a

& Stina foto Rapp

023-936 @mittme 53 dia.se

Det

Tidskriften Folkuniversitetet 5

blev

fullsat

t när

Johan

Kuylen stierna kom

till Falun.

Studie

n visar

att deltag

arna

kunde

träna

med

Aktuellt Galna idéer för vardagen ¶ Randall Munroe, skaparen av nätserien xkcd.com och tidigare verksam vid NASA kommer i den här boken med absurda vetenskapliga lösningar på verkliga problem.

Foto: Istock

Fler YH-utbildnings­ platser i hela landet ¶ Myndigheten för yrkeshögskolan har beviljat nya utbildningar.

Det område som växer mest är Teknik och tillverkning som får 6000 nya platser. Totalt har 31 500 nya utbildningsplatser beviljats. Sammanräknat omfattar yrkeshögskolans totala utbud nu drygt 110 000 utbildningsplatser, där var fjärde plats är på en distansutbildning.

Under de senaste tre åren har den geografiska spridningen förbättrats och det erbjuds nu YH-utbildningar i alla län. Folkuniversitetet är en av Sveriges största anordnare av YH-utbildningar och beviljades 11 nya utbildningar, bland annat Tandsköterska i Gislaved och Jönköping.

Konferens: nå ut med forskningen ¶ Den 23 april är det dags för Forum för forskningskommunikation i Göteborg. Årets tema är Från vision till verklighet.

Förmiddagen är framåtblickande och analyserande medan eftermiddagen ägnas åt konkreta tips 6 Tidskriften Folkuniversitetet

och verktyg. Några av talarna är Anna Maria Fleetwood, Vetenskapsrådet, Hanna Brogren, Sveriges kommunikatörer, Katrin Uba, Uppsala universitet och Jonas Lindwall, Livrustkammaren.

Vill vi ha evigt liv? ¶ Genredigeringsverktyg börjar omforma världen runt oss.

Den finska konstnären Emilia Tikka utforskar hur detta kan påverka samhället i projektet ÆON. I hennes installation ställs besökaren inför existentiella och etiska frågor om längtan till evigt liv. Installationen visas på Tekniska museet i Stockholm januari-mars 2020.

SIFFRAN:

600 ...miljoner globala användare finns på videoappen Tiktok. De flesta är unga.

Vargar kan apportera bollar

500 miljoner för psykisk hälsa

¶ För många hundar är apport en naturlig lek. Nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt att också vargar kan tolka mänsklig kommunikation och förstå att de ska hämta en kastad boll. Upptäckten gjordes av en slump. Apportering var ett av de undersökta beteendena, men ingen förväntade sig att vargvalparna skulle reagera. Under försöket visade tre åttaveckorsvalpar

ett spontant intresse för en kastad boll och hämtade, efter uppmaning, bollen till en för dem helt okänd person. Resultatet är överraskande eftersom man tidigare antagit att de kognitiva förmågor som krävs för att förstå signaler från människor, som de som krävs för att förstå apport, uppstod hos hundar först efter att människor tämjt dem för minst 15 000 år sedan.

Foto: Istock

Foto: Frog Studios

¶ Arvsfonden satsar 500 miljoner kronor för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga. Satsningen kommer att pågå under tre år.

– Mycket tyder på att den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga. Därför gör nu Arvsfonden en kraftsamling på området. Jag är övertygad om att föreningslivet genom engagemang och kreativitet kan medverka till att bryta den negativa utvecklingen, säger Håkan Ceder, ordförande Arvsfondsdelegationen.

Arvsfonden ska sprida lärdomar från tidigare projekt och verka för att fler ansökningar kommer in med fokus på psykisk hälsa hos barn och unga.

Tidskriften Folkuniversitetet 7

Forskning

En revolution i vårt innersta När forskaren He Jiankui ställde sig på scen i november 2018 startade han en vetenskaplig storm. Som första forskare i världen hade han byggt om människans arvsmassa och två genetiskt modifierade flickor hade fötts.

Torill Kornfeldt

Erik Ardelius, Istock

– JAG FÖRSTÅR att mitt arbete kom-

mer att bli kontroversiellt, men jag tror att familjer behöver den här teknologin och jag är villig att ta kritiken, sa han.

De två kinesiska flickorna är resultatet av en revolution inom gentekniken som startade 2012.

Då visade forskare att det gick att bygga om gener på ett helt nytt sätt, som var både snabbare, billigare och enklare än gamla metoder. Tekniken kallas för crispr och bygger på två delar: Det ena är ett protein som fungerar som en sax och kan göra ett klipp i arvsmassa. Det andra är en liten instruktionsbit som styr exakt var saxen ska klippa. Resultatet blir att forskare kan lägga till, ta bort och bygga om gener med mycket större noggrannhet.

– Precis allting, svarade forskaren Irina Conboy när hon av 8 Tidskriften Folkuniversitetet

tidskriften New Scientist fick fibros, Huntingtons sjukdom, frågan om vilka sjukdomar som vissa typer av blödarsjuka och så skulle kunna behandlas med vidare. Det pågår nu experiment hjälp av crispr. för att behandla flera av Just hennes forskdem genom att använning fokuserar på da crispr för att bygåkommor som ga om patienternas Parkinson och arvsmassa. muskelnedbrytI DE FLESTA fallen ning, men många gör forskarna så att forskare inom de plockar ut celler andra fält skulle från patienten och ge lika entusiastisTORILL KORNFELDT , sen modifieras de ka svar. Förutom vetenskapsjournalist i labbet, till exematt tekniken kan och författare. pel stamceller användas för att som påverkar immunsystemet bättre förstå många av de sjukeller delar av benmärgen. Det domar som drabbar oss så finns har också börjat göras experidet också ett hopp om att kunna använda den för att bota ärftliga ment där den genetiska modifieringen sker inne i patientens sjukdomar. Det finns omkring kropp, till exempel för att bota sex tusen sjukdomar som orsasynskador eller hjälpa levern att kas av skador på en enda gen, fungera bättre. ärftliga sjukdomar som cystisk

"Du kan kontrollera generna hos framtidens barn. Du blir som en gud." Så sammanfattade den japanska bioetikern Tetsuya Ishi konsekvenserna om gentekniken börjar användas på embryon.

Men de försöken skiljer sig från He Jiankuis experiment på ett fundamentalt plan. Arvsmassan i flickornas ägg har nämligen också förändrats av experimentet och de kommer att kunna föra modifieringen vidare till sina barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Något som inte kommer att ske om bara några få celler i vuxna kroppar förändras.

GENEN SOM HE JIANKUI förändrade hos de två tvillingflickorna skulle ge barnen ett skydd mot hiv, eftersom deras pappa är

smittad av sjukdomen. Men det är fortfarande oklart hur väl experimentet fungerade. He Jiankui greps direkt efter konferensen av kinesiska myndigheter och hans resultat har inte offentliggjorts eller granskats av andra forskare. Större delen av den vetenskapliga världen har fördömt hans arbete som oansvarigt och anser att han har utsatt flickorna för alldeles för stora risker för oväntade biverkningar. Trots det tror de flesta forskare att de första barnen kommer att följas av fler.

Torill Kornfeldt är vetenskapsjournalist och författare, aktuell med boken Människan i provröret som kommer ut den 27:e mars på Natur och Kultur. Den 31:e mars föreläser hon på Folkuniversitetet i Göteborg.

Tidskriften Folkuniversitetet 9

Trend

Är vi verkligen individualister?

Det du ser som din alldeles egna åsikt eller handling bestäms i stor uträckning av vilka du umgås med och vad din kropp skickar för signaler just då. Vi tror kanske att vi baserar våra beslut på fakta, men antropologen Katarina Graffman vet bättre.

Klara Johansson

Istock

ANTROPOLOGENS METOD KALLAS etnovi vårt beteende därefter. Det grafi och innebär att man inte är väl så det känns som att det bara lyssnar på vad människor går till och många arbetar fortsäger att de gör, utan även iakttar farande efter den tankemodelhur de faktiskt gör. Skillnaden len. Katarina Graffman pekar kan vara stor. till exempel på myndigheters – Det beror på en mängd informationskampanjer eller de saker, säger Katarina Graffman. många attitydundersökningar Vi ger uttryck för begär som beställs av företag. snarare än behov, – Men vi människor vi säger det vi tror är slavar under våra den som frågar kroppar. Medan sinvill höra, vi är net (i bästa fall) är formade av kulskarpt och analyturella konventiotiskt så känner kropner och trender, vi pen begär, blir trött, vet egentligen inte rastlös, är hungrig, KATARINA GRAFFMAN, hur vi beter oss för eller bara oerhört antropolog. mycket av det vi gör sugen på något. Då går på autopilot. spelar det mindre Den rationella förklaringen roll hur kloka principbeslut man till mänskligt beteende är att vi fattat när man sitter mätt, varm tar in information som påverkar och nöjd i favoritfåtöljen. Och vår attityd och sedan anpassar förutom att våra kroppar beter

10 Tidskriften Folkuniversitetet

sig har vi den sociala och kulturella kontexten. Vi bearbetar inte information i ett socialt och kulturellt vakuum.

SÅ HUR GÅR det till när gruppen påverkar våra beslut? Regler och lagar som är tvingande för alla är ett uttryck för det. Som konsumenter handlar det om att vi tar in rekommendationer eller följer majoritetens val, som när vi läser av topplistor. Sedan finns det kopieringsstrategin.

– Det är när människor helt enkelt apar efter dem man ser upp till. Det kan vara människor i ens närhet eller kändisar. Speciellt tydligt är detta när det handlar om identitetsskapande konsumtion. Vi blir helt enkelt bedömda och placeras in i sociala kategorier av andra utifrån vad vi köper och vad vi gör.

Även om det ofta känns som att vi använder logik, så vill vi människor stämma av beslut och val med vår grupp.

I VÅR TID av informationsöverflöd har gruppen, eller kanske bubblan, blivit allt viktigare för beslutsfattande, särskilt i yngre generationer. Digital teknik gör det möjligt att alltid ha tillgång till återkoppling.

– Samtidens näst intill oändliga valmöjligheter göder män­ niskors behov av bubblor så att vi kan spegla och få våra val bekräftade bland likasinnade.

Att ha olika grupper att diskutera

varumärken, konsumtionsval och stil med ger en möjlighet att fylla prylar och varumärken med olika värden. Det sker genom en ömsesidig dialog. Det känns tryggt att välja något som gruppen redan har diskuterat och godkänt och innebär att man undviker den ångest valfriheten innebär. Kommersiella såväl som ickekommersiella budskap omtolkas och ”förhandlas” i den egna gruppgemenskapen.

Antropologiska studier visar att ju närmare relation en grupp individer har, desto troligare är det att de samarbetar kring olika valsituationer. Det är vad gruppen tycker som avgör vad man väljer, och det handlar om allt från vilka jeans man ska köpa till vilket parti man ska rösta på.

Tidskriften Folkuniversitetet 11

text: Lennart Frykskog bild: Björn Öberg

”Lärande som en del av livet”

12 Tidskriften Folkuniversitetet

Livslångt lärande är djupt inbakat i det svenska utbildningssystemet. Det bär på visioner och förhopp­ningar. Men vad betyder det egentligen?

Ytterst är det du som ska fylla svaret med innehåll.

Tidskriften Folkuniversitetet 13

M

an lär så länge man lever.

Livets hårda skola. Lära för livet. Gamla uttryck som väl smälter in i ett bildningslandskap där livslångt lärande har blivit ett mantra. Allt från att lära sig knyta skorna till att skriva en doktorsavhandling räknas dit. Praktiska färdigheter och vida bildningsideal. Livslångt lärande har blivit ett ett paraplybegrepp. Så brett och så mångtydigt att den här fördjupningen bara kan täcka en del, men tar ändå ett grepp om några grundläggande frågor: Varför är livslångt lärande hett just nu? Hur tar sig politiken an utmaningen? Handlar det om ekonomi eller humanism, eller både och? Slutligen möter vi två vuxna deltagare som efter 20 veckor på kurs hos Folkuniversitetet är rustade för ännu en etapp i arbetslivet. För i slutändan är det ju individerna själva som ska fylla livslångt lärande med innehåll.

Politiken upphör dock inte efter grundskolan.

Tvärtom, att uppfinna system och redskap för vuxnas livslånga lärande är viktigare än någonsin.

lade fram rapporten Learning to be satte han ett märke för diskussionen om livslångt lärande. Att Faure är humanist och historiker färgar anslaget, men speglar också idéer i tiden.

Utbildning är en hörnsten i demokratin, slår Faure högtidligt fast och definierar i nästa andetag demokrati som varje människas rätt att förverkliga sin inneboende potential. Han har ett existentiellt (vara), inte bara ett instrumentellt (göra), perspektiv. Denna demokrati som är av överordnat värde fördjupas, enligt Faure, genom att individerna frigörs. Redan i rubriken "Learning to be" finns det livslånga perspektivet invävt. ”Vi ska inte längre envetet förvärva oss kunskap en gång för alla, men lära oss hur man bygger upp en kontinuerlig utveckling av kunskapsbanken livet igenom – ’lära för att vara’”. (ur förordet) Cecilia Bjursell, professor i livslångt lärande vid Högskolan i Jönköping, ser Faure-­rapporten som ett aktuellt dokument.

– Faure tar ett ambitiöst helhetsgrepp på frågorna i en tid när man börjar tala om lärande istället för utbildning. Han står för idén att man utbildar sig för tre ändamål: personlig utveckling, medborgarskap och arbetslivet. Det här är en idé som idag presenteras i lite olika rangordning beroende på vem man frågar.

– Själv tycker jag att samtliga tre delar är viktiga. Att bortse från någon av dem blir knepigt eftersom de är länkade sinsemellan och över tid.

I debatten är det slående, menar hon, att många likställer livslångt lärande med fortbildning, en nog så viktig aspekt, men en snävare vy än Faure hade.

– Det talas ofta om att vi ska fylla på kompetenser, i stället för att tala om lärande som en del av livet.

Men under det påståendet finns ett synsätt som man förr i tiden brukade kalla för korvstoppning.

Grundprincipen i lärande är individens engagemang, att man vill delta.

MEN FÖRST LITE historia. När den franske utbildningsministern Edgar Faure på Unescos uppdrag 1972

14 Tidskriften Folkuniversitetet

DET LIVSLÅNGA LÄRANDET dyker upp i samhällsdebatten med förnyad kraft på 90-talet och får höjd politisk status. Unesco och OECD väver in det i sina strategier. EU fastslår 2001 en handlingsplan för det livslånga lärandet. Där dyker också begreppet “det livsvida lärandet” upp och som

Utbildning är en hörnsten i demokratin, och demokrati är varje människas rätt att förverkliga sin inneboende potential, menade Edgar Faure.

Tidskriften Folkuniversitetet 15

De som deltar i folkbildningens aktiviteter möter andra människor, nätverkar och får kontakter, som i nästa steg ökar möjligheterna att få ett arbete, säger David Samuelsson, generalsekreterare för branchorganisationen Studieförbunden.

avser allt informellt lärande utanför skolsystemen.

Vi ser en internationell trend. Sverige är inget undantag. Vi ska se hur politiken tar sig an ämnet här.

UPPDRAGET TILL SKOLAN att lägga grunden för det livslånga lärandet slås fast i Skolverkets handlingsplan år 2000. Samma år lägger Kunskapslyftskommittén fram en strategi för vuxenutbildningen, som än idag utgör grunden i regeringens arbete med det livslånga lärandet. Men politiken består även av valideringssystem, som ska få all form av kompetens och kvalifikation att hänga

ihop med utbildning och arbetsliv. En utredning ledd av Anders Ferbe har lagt flera förslag på senare år och lade fram sitt slutbetänkande så sent som den 13 januari.

Reformen Utvecklingstid för anställda är också planerad under mandatperioden, vilket möjliggör fritt vald fortbildning under 3–12 månader till en ersättning motsvarande a-kassa för ett begränsat antal.

Att den övre åldersgränsen för studie­medel numera är höjd till 56 år är också ett led i att främja omställningen för yrkesverksamma.

Men Kunskapslyftet är alltså en grundbult i det livslånga lärandet och ännu utgör Komvux en stor del av ”lyftet”, med uppemot hälften av utbild-

Det gäller att ha respekt för att omställningen kan ta tid.

16 Tidskriften Folkuniversitetet

FOTO: ANNA MOLANDER, STUDIEFÖRBUNDEN

FOTO: JÖNKÖPING UNIVERSITY

Cecilia Bjursell

David Samuelsson

har drivits upp till följd av digitaliseringen. Och när det gäller diskussionen kring det livslånga lärandet tar de ekonomiska argumenten större plats i de styrdokument som nu formuleras än de gjorde i Faures rapport.

ningsplatserna. En lärdom från 90-talskrisen är att gymnasium närmast är ett krav för att få en plats i arbetslivet.

När Kunskapslyftet lades fram för 2016–2020 lanseras det som medel för att uppnå EU:s lägsta arbetslöshet 2020, vilket dock inte gick i uppfyllelse. De närmaste två åren byggs lyftet ut ytterligare och nu är det framför allt Yrkeshögskolan, YH, som får del av de nya satsningarna.

För att summera: 2000-talet har inletts i det livslånga lärandets tecken och aspekterna som rör kompetensförsörjning har stått i förgrunden.

Bakgrunden utgörs av kriserna och ökande konkurrens på världsmarknaden, vilket driver på omställning i arbetslivet. Men djupare sett drivs förändringen förstås av den tekniska utvecklingen.

Flera forskare hävdar att tempot i omställningen

UNGA VUXNA FÅR idag tidigt veta att fortbildning och kompetensutveckling, även yrkesbyte och karriärväxling, är en del av arbetslivet. Det är vad som väntar. Stora förändringar är inspirerande för en del, hotfullt för andra. Men oavsett vilken ålder man befinner sig är motivation grunden för att lära sig nytt, medan rädsla blockerar, betonar Cecilia Bjursell.

– Grundprincipen i lärande är individens engagemang, att man vill delta. Lärprocessen handlar dessutom inte bara om kunskap, utan den är även kopplad till identiteten. När man lär sig något nytt kan det förändra hur man uppfattar sig själv. Det handlar även om en omställning i självförståelse.

– Det gäller att ha respekt för att omställningen kan ta tid, även om många önskar en ”quick fix”.

Cecilia Bjursell har iakttagit ännu en förskjutning i hur begreppet livslångt lärande används i samhällsdebatten idag.

– På senare år har det blivit närmast synonymt med högre utbildning. Det beror på att utbildningsnivån i samhället har höjts. Nu börjar man inkludera högre utbildning i sin vidareutbildning. En av drivkrafterna i den processen har varit den fackliga centralorganisationen TCO:s rapport som identifierade behoven hos välutbildade medlemmar.

Det är inte bara facken som driver på, även arbetsgivarnas organisationer är aktiva.

Kompetensförsörjningen har blivit central för företagen eftersom brist på rätt utbildad personal orsakar flaskhalsar i tillväxt

Tidskriften Folkuniversitetet 17

och utveckling. Cecilia Bjursell skrev nyligen, på uppdrag av innovationsmyndigheten Vinnova, en rapport om detta.

– Från att ha varit en viktig fråga i allmänhet har kompetensförsörjningen nu blivit en fråga av strategiskt högsta vikt. Det här har ökat intresset för att kontinuerligt utbilda sig och lära nytt, sade Bjursell när rapporten presenterades.

För att vidga perspektivet redogjorde hon även för Mål 4 (av 17) på FN:s globala hållbarhets­ agenda, utbildning med kvalitet, som omfattar både arbetsliv och medborgarskap samt inkludering och jämställdhet.

ingen rosenskimrande bild och radade upp flera kritiska punkter vad gäller de vuxnas studier: Uppdraget att utbilda för samhällslivet och personlig utveckling marginaliseras och frågorna om vad och varför har avgränsats till ”en ekonomistiskt driven diskurs”. Anslagen till forskning om vuxnas studier och lärande hålls nere. Lärarutbildningarna ignorerar kraven på att förbereda SVERIGE ÄR LÅNGT framme lärarna för att arbeta inom vad gäller stöd för livsKomvux. Endast två av långt lärande och världstolv lärosäten tycks veta om bäst i vuxnas studiedelatt det finns en läroplan för tagande, enligt OECD:s vuxenutbildningen. jämförelse från 2013 (nästa upplaga kommer 2023).

– Är det inte dags för er att inte bara talk the Fler än sju av tio medborgare mellan 25 och 65 år talk utan också walk the walk? undrade Fejes har deltagit i studier senaste året. Antalet deltagare avslutningsvis. som deltar i Komvux i under året (2018) överträffar DE TIO STUDIEFÖRBUNDEN har i dag en nyckelroll för dessutom antalet elever i gymnasieskolan. att hålla ihop systemet för det livslånga lärandet.

Andreas Fejes, profesDavid Samuelsson, som är generalsekreterare för sor i vuxenpedagobranchorganisation Studieförbunden, säger att gik, presenterade kurser, cirklar och utbildningar ofta leder in i samdessa fina siffror hällets aktiviteter. inför utbild– Det kan gälla hemmasittare eller utrikesfödda ningsutskottet kvinnor som inte har så mycket utbildning i botten. i höstas. Men För dem kan studieförbundens aktiviteter vara ett han gav ändå första trappsteg in arbete och samhällsliv.

David Samuelsson erinrar om en undersökning som nyligen gjordes på uppdrag av Folkbildningsrådet och som visar på studiecirklarnas betydelse för deltagande i arbetslivet. Som ett led i en utbildningskedja eller en direkt länk till ett jobb.

– Det finns en koppling mellan cirkeldeltagande och livslångt lärande. De som deltar i folkbildningens aktiviteter möter andra människor, nätverkar och får kontakter, som i nästa steg ökar möjligheterna att få ett arbete.

Det formella utbildningssystemet fungerar inte för alla, men folkbildningens pedagogik, som baseras mer på personliga möten och samtal, har en frigörande effekt på många, understryker David Samuelsson.

Är det inte dags för er att inte bara talk the talk utan också walk the walk?

18 Tidskriften Folkuniversitetet

– Det känns skönt att komma ur en smal specialistroll, säger Maria Rogfalk.

Konkret steg på vägen Maria är civilekonomen i grunden, Per är verksam som musikproducent. Båda är idag, efter 20 veckors utbildning, diplomerade redovisningsekonomer.

VI MÖTER DEM vid en datasal hos Folkuniversitet i Stockholm, där de en dag i veckan sedan i somras trimmas i bokföring, redovisning, skatteregler och annat av läraren Jonas Tottie-Håkansson. Sedan blir det (minst) lika mycket självstudier varje vecka. I mitten av februari har de fått sina diplom efter ett avslutande examensarbete.

– Jättebra lärare, inget dalt och bra tempo, säger Per Bredhammar, som efter avslutat gymnasium 1997 startade eget inom musikbranschen.

Nu vill han ta över bokföringen i egen regi, och han uppskattar skolbänken igen. Självdisciplinen som studierna tvingar fram har varit det roligaste och svåraste med kursen, säger han.

– Det är verkligen något annat än det jag normalt gör i företaget där jag bestämmer allt själv. Nu måste jag rätta mig efter någon annan och samtidigt använda huvudet på bästa sätt.

Det här passar mig som hand i handske, en väldigt konkret utbildning.

MARIA ROGFALK ÄR civilekonom, med marknadsföring som inriktning. Efter en vistelse utomlands, med uppgifter som inte var gång-

bara i Sverige, satsar hon nu på Karriär 2.0, som hon kallar det – och tar samtidigt steget från redovisningsassistent till redovisningsekonom.

– Det här passar mig som hand i handske, en väldigt konkret utbildning för ett konkret jobb i en ny yrkesroll. Jag gillar vidareutbildning i olika former, men det gäller att det leder till ett utfall också. Det finns många trevliga tralala-kurser som inte är så användbara.

DET EXTRA ARBETE som vidareutbildningen innebär, vid sidan av jobbet, känns lätt eftersom det finns mål och mening med studierna, understryker Maria som satsar på en anställning på en redovisningsbyrå, men inte är främmande för att bli egen på sikt.

– Från att ha varit väldigt specialiserade har vi ju båda skaffat oss en bred kunskapsbas, som är användbar i framtiden.

Tidskriften Folkuniversitetet 19

Mötet:

Christina Jutterström

Hon var en av Sveriges mäktigaste kvinnor inom media.

Chefredaktör för Dagens Nyheter och Expressen samt VD för Sveriges Television. Under dessa år – och även idag – har hon bildat sig i cirkelform med kvinnorna runt sjön Björken.

Lennart Frykskog

20 Tidskriften Folkuniversitetet

Johan Alp

D

en här intervjun med Christina Jutterström får en ovanlig start. Redan efter några sekunder avbryts allt när vargen uppenbarar sig utanför fönstret. Christina beger sig ut med kameran och säkrar spåren medan djuret lommar iväg. Nu vet vi och snart hela bygden att varg finns i området Den här dramatiken utspelar sig i stillsam landsbygd mitt i Södermanland, där Christina Jutterström mestadels har bott sedan 1990 och som har en särskild betydelse i hennes senaste bok: Kvinnorna runt sjön Björken och deras längtan efter bildning, lyder titeln.

Boken handlar om en studiecirkel, som under snart 40 år fört samman människorna i en gemensam bildningsresa i ett otal antal ämnen. Vinprovning, Kina och astrofysik bara för att nämna några.

Stockholms arkitektur och tvåändstickning. Teori och praktik om vart annat.

– Kvinnornas nyfikenhet har gjort att cirkeln har funnits så länge. Jag vet att vi alla har vidgat våra vyer under de här åren. Vi hade inte varit samma människor utan cirkeln.

Christina Jutterström bjöds in i cirkeln när CHRISTINA kvinnorna fick klart för JUTTERSTRÖM sig att hon hade läst idéFödd: 1940 och lärdomshistoria vid Yrke: Pension efter lång Uppsala universitet. Det karriär inom media. ämnet vill vi också veta Ännu verksam som mer om, sa de. författare, föreläsare – Det var härligt att och deltagare i tre få förtroendet och att studiecirklar. få öppna anteckningsBor: Uppsala och böckerna igen. Men Malmköping. alla tusentals sidor som

ingick i 20 poäng på universitetet kunde vi ju inte läsa. Då fick jag syn på en serie som hade gått på Utbildningsradion, Från Aten till Los Angeles, och till den fanns en äldre populärvetenskaplig bok med samma titel. Jag gav mig ut bland antikvariaten och lyckades få ihop tolv exemplar, en åt varje kvinna.

Du blev alltså cirkelledare med en gång?

– Ja, det är ju inte så formellt att ha den rollen. Vi lär av varandra. Det har varit olika personer som hållit i ämnena över åren. En ville gå på Konstfack som ung, men föräldrarna hade inte råd. Då har hon under åren lärt sig att måla akvarell, och hon höll sedan i en kurs om det för oss andra. Jag hade dock inte självförtroendet att måla så jag satt och läste högt för de andra medan de höll i penseln.

Astrofysik har ni studerat flera år. Vad fascinerar?

– Att lära sig om, och uppleva, vår egen planets litenhet i det stora universumet, i tid och rum, det har varit spännande och givande och lite hemskt. Det finns utmärkt populärvetenskaplig litteratur i ämnet. Det har också lett till existentiella samtal. En del har blivit av med sin tro under läsningen medan andra säger att de förstår sin tro bättre nu.

– Alla ämnen och samtal har gett oss kunskap och bildning, men också en vänkrets.

Från början kände kvinnorna knappt varandra, men

» Alla ämnen och samtal har gett oss kunskap och bildning, men också en vänkrets. «

Tidskriften Folkuniversitetet 21

i cirkeln har man kunnat prata även om känsliga ämnen. Tre av kvinnorna har mist sina barn, och det är något man måste återkomma till ibland.

Det låter som om cirkeln bidragit till att utveckla er som människor?

– Ja, är man bildad ökar självförtroendet och gör att man kan delta i samtal. En av deltagarna säger i min bok att hon upptäckte att det inte var farligt att säga emot och uttrycka en åsikt. Rädslan att säga sin mening minskar i

22 Tidskriften Folkuniversitetet

en studiecirkel där man lär sig att föra ett samtal.

Ni har blandad bakgrund. Hur skulle en studiecirkel med enbart journalister ha varit tror du?

– Annorlunda och mer elitistisk. Det har varit så nyttigt att bo på landet och träffa människor som bor här under de här formerna och ofta är aktiva i föreningslivet. De är minst lika klyftiga som stadsbor och de gillar verkligen att lära.

Du är ofta ute och föreläser. Hur upplever du att bildningen mår i dag?

– Det är fantastiskt att komma ut vare sig det är Senioruniversitetet, PRO och eller SPF. Där är det fullt hus. Vi äldre har levt och lärt i ett samhälle där vi fortfarande vill vara med. Den stora frågan framöver är om våra barn kommer att bete sig som oss, vilja vara med i partier och bildningsförbund. Jag tror att båda har varit dåliga lyssnare och för lite kreativa. Men jag är ändå optimist när det gäller bildningsförbunden.

Det finns en vilja att nå ut och att tänka nytt märker jag i intervjuerna jag gjorde till boken.

Du var VD för SVT till 2006. Hur oroade ska vi vara för public-service-­ företagens framtid nu när deras ställning ifråga­ sätts?

– Man ska vara oroad.

Förtroendet är stort, men det är den lilla gruppen kritiker som hörs nu. Ingen tjänar på ett smalt uppdrag till public service med enbart nyheter och samhällsinformation, det blir media för eliten. Bildningsförbundens skulle kunna föra ut också den här diskussionen. Hur kommer det att se ut om enbart kommersiella aktörer sköter underhållningen och public service enbart står för det smala utbudet?

Sverige skulle få ett mindre bildat folk!

» Det finns en vilja att nå ut och att tänka nytt. «

2

Definiera

3

1

6

Idégenerera

Utforska

4

Besluta

steg i Design Thinking

Design Thinking växer i popularitet. Namnet för tankarna till formgivning, men det är snarare en process för att utforma lösningar på problem.

5

6

Bygg

Testa

Gunnar Forsman

Sedan 2015 håller Helena Frisk kurser i Design Thinking på Folkuniversitetet i Stockholm. Helena är utbildad inom innovationsutveckling och Design Thinking och kursdeltagarna kommer från både företag och offentliga organisationer.

Vad är Design Thinking?

– Det kan kortfattat beskrivas som en metod och process för att utforma nya lösningar på olika typer av problem. Problemen kan handla om vad som helst, men Design Thinking är särskilt effektivt på problem som är komplexa och utan en entydig lösning. Om kopieringsmaskinen går sönder finns det

tydliga åtgärder. Men det är svårare med problem som har med människor att göra. Design Thinking utforskar hur människor tänker och känner, du observerar beteenden och upptäcker möjligheter.

Därefter letar du dig fram till en lösning.

Vad lockar stora företag som IBM och Infosys till Design Thinking?

– Den tekniska utvecklingen, snabba omvärldsförändringar och större krav från kunderna gör att förändringstakten accelererar. Företag har insett att de måste satsa på innovation och bli mer kundfokuserade för att överleva.

Tidskriften Folkuniversitetet 23

text: Lennart Frykskog foto: Elin Åberg

Driver på för ny bildningspolitik

reportage Folkuniversitetets ordförande Sverker Sörlin är mer än forskare och författare. Vi följde honom i spåren en mötestät dag i miljöer där opinioner formas och där besluten om samtidens stora frågor tas.

S

verker Sörlin tar sig smidigt fram på cykel genom Stockholms innerstad denna regntunga eftermiddag. Ett självklart färdmedel för en miljömedveten idéhistoriker och författare kan tyckas, men också den snabbaste transporten i en övertrafikerad miljö. Inga ställtider på perrongen eller köbildningar.

– Det blir minst en halv timme på cykeln varje dag, och idag blir det betydligt mer, säger Sverker Sörlin medan han knäpper fast hjälmen.

Ja, idag ska han besöka fyra samhälleliga institutioner där makt och påverkan utövas: riksdag, myndigheter, radion samt högskolan. Forskning, demokrati, bildning och klimat står på agendan.

Brännande framtidsfrågor kort sagt.

Den första anhalten är riksdagen där Sverker Sörlin presenterar sin bok Till bildningens försvar för ledamöterna i utbildnings- och kulturut­ skotten. Sörlin lägger ut texten om vad bildning

24 Tidskriften Folkuniversitetet

kan vara och varför den är viktig i en tid när medielandskapet splittras upp, åsikter polariseras på nätet och grundvalarna för allmänt accepterade kunskaper undermineras av förvanskade fakta. Han är nöjd med politikersamtalet och hoppas på fortsatta ringar på vattnet. Ett av de viktigaste budskapen är i alla fall framfört: Det behövs en ny bildningspolitik, som främjar ett nytt bildningsbegrepp.

– Jag tror att många av politikerna ser den problembild som jag tecknar med attackerna mot public service och ett under­ grävande av sanning och fakta.

Många famlar efter motkrafter till detta.

Forskning, demokrati, bildning och klimat stĂĽr pĂĽ agendan.

Tidskriften Folkuniversitetet 25

Inspelning av Filosofiska rummet, där Sverker Sörlin möter Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi och ny ledamot i Svenska Akademien.

De kunskapsbärande institutionerna som skola och högskola samt media och folkbildning, är avgörande för att främja bildningen i samhället, menar Sverker Sörlin.

– Det är inte tusen nya studiecirklar jag talar om. Även om de gamla formerna måste finna kvar och vitaliseras de också. Att bygga in bildning i de stora institutionerna är ett sätt att öka dess giltighet och spridning. Istället för att skilja mellan utbildning och bildning måste man integrera mer bildning i utbildningen.

SAMTALET OM BILDNINGEN fortsätter på eftermiddagen, i ett helt annat forum, nämligen i Radiohuset, vid inspelningen av Filosofiska rummet för P1, där Sverker Sörlin möter Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi och ny ledamot i Svenska Akademien.

För tre år sedan skrev hon Alternativa fakta: om kunskapen och dess fiender. Beröringspunkter finns.

Det blir en 45 minuter lång och blixtrande vältalig diskussion mellan två lärda som värnar bildningen från varierade utgångspunkter. En viss oenighet kring begreppet mätbarhet anas i slutreplikerna, men i värnet av

Ta inte demokratin för given, den kan monteras ned snabbt.

26 Tidskriften Folkuniversitetet

Seminarium på KTH om Vinnovas fristående rapport om forskningspolitiken.

hon sin världsbild, en ganska korrekt sådan. I dag finns många källor som är fullständigt opålitliga, med ren och skär propaganda och desinformation, säger Åsa Wikforss.

demokratin är de överens.

– Ta inte demokratin för given, den kan monteras ned snabbt. Bildning kan vara vaccinet som förhindrar att det sker, säger Åsa Wikforss.

Radion är en väl vald arena för samtalsämnet. Ännu når ett bildande program som Filosofiska rummet varje söndag 250 000 lyssnare samt ett okänt antal tusen som lyssnar på nätet efteråt. Men långt innan public service började ifrågasättas, var radions genomslag och betydelse för bildningen ännu större än idag.

– Radion var en gemensam källa. Jag minns att farmor satt som klistrad vid den. Där fick

SVERKER SÖRLIN BERÄTTAR att hans bok är sprungen ur känslan av ett tomrum, att vi glider allt mer isär i synen på vad som är viktigt i ett samhälle. Det är inte lika självklart att vi gör oss förstådda längre. Ett slags bas av kunskaper och referenser för gemensam konversation håller på att tunnas ut.

– Många knyter det här till medieutvecklingen, att vi inte har samma teve-kanaler och är spridda i ett diffust medierum, men det handlar om mer än så. Det handlar om en kärna av kunskap som vi behöver för att kunna tänka tillsammans om det samhälle vi har för att utveckla det vidare. När det fattas får jag en känsla av tomrum.

Sverker Sörlin har på samma dag fått chans att föra ut tankar kring bildning och demokrati till allmänheten och till en politisk elit i riksdagen. Mellan dessa besök har han publikt kommenterat en ny fristående rapport om forskningspolitiken av innovationsmyndigheten Vinnova. Seminariet äger rum på Tekniska högskolan,

Tidskriften Folkuniversitetet 27

Mot möte med Klimatpolitiska rådet som ska vara en blåslampa på regeringen i klimatarbetet.

där han är professor i miljöhistoria. Ett tungt inspel inför den stora forskningspolitiska propositionen senare i år. Sverker Sörlin konstaterar i sin kommentar att tillväxt inte längre, som tidigare, är det främsta svaret på samhällets utmaningar.

– Det viktigaste i rapporten är att en stor förändring i Vinnovas mandat och profil kan avläsas.

Det är mycket mer än traditionella innovationsområdena med teknik i fokus som nu tas upp – utbildning, livslångt lärande och hållbarhet. Innovationsbegreppet är på väg att vidgas. När vi nu står inför FN:s 17 hållbarhetsmål så förstår man också att man måste använda flera olika delar i samhället för att komma framåt.

NÄR MÖRKRET LAGT sig över Stockholm återstår en anhalt för Sverker Sörlin: Klimatpolitiska rådet, vars lokaler ligger på övre Drottninggatan, mellan August Strindbergs sista hem och de gamla universitetslokalerna vid Observatoriekullen. Sverker Sörlin är en av åtta ledamöter i rådet, som kritiskt och kunnigt ska vara en blåslampa på regeringen i klimatarbetet, som väl är den mest prioriterade delen i hållbarhetsarbetet just nu.

– Vi måste driva på. Det är det enda vi kan göra, granska att politiken fungerar.

Just nu räcker de åtgärder som vidtas inte till. Så var det för ett år sedan, och så ser det ut nu också. Och då är vi ändå ett land som gör ovanligt mycket.

Vi måste driva på.

Det är det enda vi kan göra.

28 Tidskriften Folkuniversitetet

På Folkuniversitetet / Jobbcoacher ∙ Hållbarhet ∙ Möten ∙ YH

Drömjobb att fixa jobb åt andra Somliga söker hela livet efter drömjobbet. Det behöver inte Maher Al-Khamisi göra. Som coach på stöd och matchning gör han det han älskar, varje dag: att hjälpa människor komma ett steg närmare arbetsmarknaden och ett friare liv.

Magnus Mosén FRÅN BÖRJAN HADE han ett liknande jobb hos en annan aktör, AlphaCE, som var tvungen att ställa om delar av sin verksamhet för drygt två år sedan.

– Jag hade en otrolig tur. Jag hade alltid velat jobba på Folkuniversitet som har ett gott rykte som en mycket seriös aktör. När jag behövde

ett nytt jobb behövde Folkuniversitet en ny coach till stöd och matchning och jag fick jobbet, säger Maher.

Hans nuvarande chef Martin Berntsson är också den person som anställde honom på AlphaCE. – Jag är mycket tacksam över att han valde Tidskriften Folkuniversitetet 29

/ På Folkuniversitetet Vi kompletterar varandra väl. Jag brukar beskriva oss som tre trädgårdsmästare. Tisse var först och förberedde med jorden. Därefter kom jag och planterade blommorna. Sedan kom Anna och vattnade, säger Maher när han berättar om sina kollegor Anna Nyberg och Tisse Lindbladh.

att satsa på just mig från början en gång i tiden, säger Maher.

TILLSAMMANS MED SINA kollegor, Tisse Lindbladh och Anna Nyberg, går jobbet ut på att skapa förutsättningar för deltagarna att komma närmare jobb, till exempel genom en utbildning eller en praktik. De erbjuder även språkstöd och studie- och yrkesvägledare Lennart Bredahl, och föreläsningar.

Teamets arbete ger resultat.

Under det senaste året har insatserna bidragit till att 70 personer har fått jobb eller börjat en utbildning. Dessutom har stöd och matchning i Kristianstad fått

30 Tidskriften Folkuniversitetet

» Fler företag måste våga ta möjligheten att ta emot deltagare från andra kulturer. « tre stjärnor av fyra i Arbetsförmedlingens rating.

MAHER ÄR ANSIKTET utåt mot näringslivet. En del av hans arbetsuppgifter består av att bygga nätverk med olika arbetsgivare, och att matcha deltagarna med dessa.

Deltagarna har alla olika förutsättningar och utbildningsnivå.

En majoritet av dem kommer från mellanöstern. Detta innebär att

Maher har stort fokus på att hjälpa deltagarna att validera sina utbildningar från hemlandet.

– Jag älskar mitt jobb då jag älskar att träffa nya människor och att bidra till att förbättra livet för andra. Jag kom själv hit från Irak 2009. Jag vet hur det är att vara ny i Sverige. Det är klart jag gör vad jag kan för att ge tillbaka till samhället, berättar Maher.

Hans sätt att coacha går ut på att se individen och att anpassa kommunikationen efter hens förutsättningar och motivation.

– Det gäller att coacha individen smart. När man har med vuxna människor att göra kan man inte säga ”du måste göra så och du måste göra så”. Jag tror på att vara ödmjuk och att lära känna personen, säger Maher, som minns när han träffade ett äkta par som bägge var ganska deprimerade över att vara arbetslösa.

– Men vi lyckades! Genom stöd och matchning fick de bägge jobb och därmed ett friare liv.

Du möter dagligen människor som kämpar för ett jobb i sitt nya land. Vad kan vi göra bättre för att bryta utanförskapet?

– Fler företag måste våga ta möjligheten att ta emot deltagare från andra kulturer. Det finns fantastiska kompetenser, och vi på stöd och matchning kämpar med att alltid matcha rätt. Det är viktigt att vara noggrann. Om vi lyckas med en matchning etablerar vi en värdefull kontakt för framtiden.

OM STÖD OCH MATCHNING Stöd och matchning finns för den som behöver intensivt och anpassat stöd vid jobbsökande. Stöd och matchning ger individuellt stöd som hjälper deltagaren att snabbare hitta jobb eller studier.

Handla Nu! för hållbar omställning Gunnar Forsman

Sofia Möller Skog

FOLKUNIVERSITETET I DALARNA satsar på att synliggöra vad personliga val betyder för miljö, klimat och hållbar omställning.

Projektidén föddes efter en klimatföreläsning med meteorolog Pär Holmgren i Särna. Efteråt ville besökarna veta mer om hur de kan leva mer hållbart. Samma fråga väcktes hos en samarbetspartner i Älvdalen vilket resulterade i att utvecklingsmedel söktes från Region Dalarna.

– Projektmedlen gör att vi kan ge kostnadsfria föreläsningar, studiecirklar och workshops, berättar projektledare Sofia Möller Skog. Det är viktigt ur jämlikhets- och demokratisynpunkt att alla ska kunna vara med, oavsett betalningsförmåga. Vi vill samtidigt visa att det kan vara lustfyllt att bidra till hållbar utveckling – för vi mår bra av gemenskapen.

Deltagarna i studiecirklarna är 36–81 år. Särna och Älvdalen är pilotorter. Nästa satsning är föreläsningarna tillsammans med Centrum för klinisk forksning i Falun där Johan Kuylenstierna, utsedd till Sveriges miljömäktigaste person, kommer att inleda.

» Det är viktigt ur jämlikhets- och demokratisynpunkt att alla ska kunna vara med. «

Mänskliga möten över alla gränser Andreas Åhs

Folkuniversitetet i Karlstad be­viljades 190 000 kronor från Socialstyrelsen för pilotprojektet ”Levande mötesplatser”. Syftet var att förhindra ofrivillig ensamhet bland äldre och på samma gång minska nya svenskars utanförskap och stärka deras språkliga färdigheter.

De äldre fick hjälp att ta sig till en träffpunkt där de blev språkstöd för de nyanlända. Aktiviteterna utgick från deltagarnas önskemål. Det blev oftast matlagning och bakning av svenska och syriska specialiteter.

– Responsen var otroligt positiv. Många av de äldre sa att det var det bästa de någonsin gjort, berättar projektledaren Katherine de Verdier. Det var givande för de nya svenskarna också. De flesta har enligt utvärderingen fortsatt att umgås över gränserna utanför projektet.

Totalt medverkade 15 deltagare: sju äldre och åtta nyanlända.

Folkuniversitetet har ansökt om nya medel för att utveckla verksamheten under 2020.

Tidskriften Folkuniversitetet 31

Tanja Nilsson, snart färdig socialpedagog och Sara Jakobsson, utbildningsledare på Folkuniversitetet.

Socialpedagog – ett yrke för framtiden Folkuniversitetet är enda utbildningsanordnaren i Norrland som erbjuder YH-utbildningen Socialpedagog. Ett yrkesområde där det råder brist på utbildad personal.

Gunnar Forsman

Agnetha Edvardsson

DET FINNS DÄREMOT liknande utbildningar på folkhögskolor i Norrland och det är där konkurrensen om sökande sker. Östersunds tvååriga yrkeshögskoleutbildning startade hösten 2018 och i juni 2020 släpps första kullen av nyexaminerade socialpedagoger. I Arbetsförmedlingens analysunderlag Var finns jobben? Bedömning för 2019 och på

32 Tidskriften Folkuniversitetet

fem års sikt beskrivs yrket social­ pedagog som ett av yrkena där det råder underskott på utbildad

» Mod och personlig mognad krävs för att framgångs­rikt kunna leda samtal kring svåra frågor. «

arbetskraft. Totalt väntas underskottet på utbildad personal uppgå till 100 000 personer och bristen är som störst inom hälsooch sjukvård, pedagogiskt och socialt arbete.

ARBETSMARKNADEN SER LJUS ut men vad gör en socialpedagog? Sara Jakobsson på kontoret i Östersund vet, hon är utbildningsledare och fungerar som stöd till lärare och studenter.

– Arbetsuppgifterna är varierande beroende på vilket område du väljer att arbeta inom. En socialpedagog kan arbeta med vård och behandling men också med förebyggande arbete inom till exempel socialtjänst, psykiatri, kriminalvården, behandlingshem och i grund-

och gymnasieskolan. I stort sett handlar det om att tillsammans med den du möter hitta vägar till förändring och utveckling.

För att vara behörig att söka krävs godkända betyg som motsvarar en gymnasieexamen antingen från gymnasieskolan eller från kommunal vuxenutbildning. Urvalet sker genom ett särskilt prov och där testas sökande om de har tillräckliga kunskaper i svenska, engelska och samhällskunskap.

– Personliga egenskaper har stor betydelse för att lyckas i rollen som socialpedagog. Det är viktigt att man är ansvars­ tagande och trygg som person. Även en del mod och personlig mognad krävs för att framgångsrikt kunna leda samtal kring svåra frågor. ÅLDERSFÖRDELNINGEN PÅ SÖKANDE är mellan 20–50 år, där ungefär 50 procent söker från annan ort än Östersund. Flera av de sökande har varit yrkesverksamma tidigare och många har också bytt bransch helt och hållet.

En som snart kommer ta examen är Tanja Nilsson och hon tycker utbildningen har varit bred.

– Vi har fått insyn i många värdefulla ämnen som är nyttiga, både privat och som blivande socialpedagog. Det finns mycket bra chanser att få arbete efter avslutad examen. Däremot har yrket socialpedagog inte riktigt etablerat sig här uppe i Jämtland än, men vi hoppas kunna ändra på det.

VISSTE DU ATT? Folkuniversitetet är en av Sveriges största anordnare av yrkeshög­skoleutbildningar.

Seniorer läser elevers noveller Klara Johansson HELENA SPÄNNAR ÄR lärare i svenska, religions­ kunskap, konst och kultur på Internationella gymnasiet i Uppsala. När hennes elever skulle skriva noveller tänkte hon att det vore roligare att skriva för en målgrupp och inte bara fröken. Hon kontaktade en av kursledarna i skrivande på Senioruniversitetet.

– När eleverna fick veta att de hade fått en läsargrupp blev de både glada och lite nervösa. En del var oroliga över att inte kunna uttrycka det de ville med tanke på åldersskillnaden, men det löste vi med hjälp av till exempel fotnoter.

Novellerna bygger på Iliaden av Homeros eller något annat antikt verk som eleverna valde själva.

Händelserna utspelar sig i nutid, men tema eller motiv är hämtat från antiken. Över jul och nyår har novellerna varit ute hos seniorerna för genomläsning. Nu planeras en träff där skribenter och läsare träffas över fika och pratar text och textbygge.

– Vi kanske kan ha några uppläsningar också, som en litterär salong, säger Helena Spännar.

» Vi kanske kan ha några uppläsningar också, som en litterär salong. «

Helena Spännar

Tidskriften Folkuniversitetet 33

/ Aktuellt hos oss Tillbaka som leverantör av Korta vägen ¶ Folkuniversitetet tar över Korta vägen i Västra Götaland med start i Göteborg i februari efter att Humanus Utbildning Syd gått i konkurs.

– Vi har utfört Korta vägen under lång tid med bra resultat.

Vi är glada över att få en ny chans att ge utländska akademiker en språngbräda till jobb och studier, säger Marcus Hallberg, biträdande stiftelserektor.

YH-utbildning i Umeå gör studiebesök i Portugal ¶ Internationell handelslogistiker är en YH-utbildning som du kan läsa hos Folkuniversitetet i Umeå.

Förutom att lära sig processer inom lager- och transportplanering så har sistaårsstuderande under januari månad fått genomföra en studieresa till universitetet i Porto. Resan finansieras av EU-programmet Erasmus+ där syftet är att leverera en logistik-

utredning åt Vindeln företaget Rototilt. Rototilt är världsledande inom tiltrotatorer till grävmaskiner. Likt många export- och importberoende företag behöver de kunna analysera sin logistiska kedja. Studerande hoppas kunna utvisa om dagens förutsättningar är optimala eller om förbättringar kan ske inom områdena transport, emballage eller bearbetning.

KV Konstskola 50 år ¶ KV Konstskola har utbildat framtidens konstnärer, designers och arkitekter i 50 år.

Efter starten 1969 blev skolan snabbt ett självklart val med nyskapande pedagogik och breda utbildningar som förbereder för studier på högskolor.

Flexibel Sfi-undervisning ¶ På Malmö Sfi-skola har man noterat en efterfrågan bland deltagarna om mer flexibla studietider. Några vill studera mer intensivt under en period medan andra har ett behov av att kunna studera eller jobba vid sidan av sina studier i svenska. Därför 34 Tidskriften Folkuniversitetet

erbjuder Malmö Sfi-skola sedan i höstas, förutom normaltakt, även intensiv-, kvällsoch flexstudier. De nya studieformerna har lett till att deltagarantalet på skolan ökat och responsen från deltagarna har varit väldigt positiv, enligt koordinator Mia Lundblad.

64 665 … besökte Folkuniversitetets forskningsföreläsningar 2019.

Ny gymnasieskola i Uppsala ¶ Folkuniversitetet har över­ tagit Cultusgymnasiet i Uppsala med Vård- och omsorgsprogrammet med inriktning Akutsjukvård och räddningsmedicin.

Nu till våren flyttar de 80 eleverna in i Folkuniversitets lokaler, där Internationella gymnasiet i Uppsala även huserar.

– Det blir bra när yrkes-, introduktions- och högskoleförberedande program finns under samma tak, säger distriktschef Sandra Cuhrt.

Det är flera delkurser inom samhällsvetenskapsprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet som kommer att kunna fördjupas och breddas av att finnas i varandras närhet.

Maria Lecks fotografiska tolkning av åldrande inom projektet.

Fotostuderande tolkar forskning ¶ Karolinska Institutet och Stockholms universitetet bedriver forskning kring åldrande genom Aging Research Center, ARC. Folkuniversitetet fick en förfrågan om att tolka forskningen i ett "Art and Science-projekt" vilket resulterade i ett samarbete mellan ARC och Yrkeshögskoleutbildningen Visuell Kommunikatör Fotograf vid Fotoskolan STHLM. Fotoskolan STHLM har

tidigare gjort tolkningar av Nobelprisen i "Nobel Creations" på uppdrag av Nobel Center.

ARC gav de studerande information och föreläsningar om sin forskning och sedan följde tolkningsarbete och fotografering. I februari ställs fotona ut på Folkuniversitetet i Stockholm tillsammans med fakta om forskningen samt två forskningsföreläsningar.

Tidskriften Folkuniversitetet 35

POSTTIDNING B TIDSKRIFTEN FOLKUNIVERSITETET BOX 26152 100 41 STOCKHOLM

Allt började med en kurs.

Anders Larsson, fotograf "Det var under kursen jag insåg att jag ville jobba med detta på heltid."

Hitta din kurs på folkuniversitetet.se Kunskap förändrar.

Folkuniversitetet