Så får du rätt hudtoner

praktik

EVA-TERÉZ GÖLIN TEKNIKREDAKTÖR

Justera hudtoner med infopanelen

Så balanserar du värdena för att få rätt färger.

Efter artikeln om infopanelen (4/ 2018) fick jag flera frågor om hur infopanelen kan användas för att justera hudtoner. Bildexemplet i den förra artikeln utgick ifrån att bilden innehöll en yta som vi antog var neutral eller nästintill neutral. Med det som utgångspunkt kunde vi läsa av färgvärdena för rött, grönt och blått och utifrån kunskapen om att när dessa tre värden är lika, så innebär det att färgen är neutral om vi befinner oss i en arbetsfärgrymd. För att på samma sätt justera en hudton utifrån de värden vi kan läsa av i infopanelen så behöver vi först veta vilka värden en hudton kan ha för att se bra ut. För alla hudtoner gäller först och främst att mängden rött är högre än mängden grönt och att mängden blått är lägre än mängden grönt. Vad som är enormt viktigt att komma ihåg innan vi pratar om olika färgvärden i RGB är att dessa värden är helt beroende av vilken färgrymd vi använder. De värden jag kommer att använda här är de som gäller för färgrymden AdobeRGB .

Hudtonens värden kan variera ganska mycket beroende på ljusheten i bilden men generellt är ett bra riktvärde att mängden rött är ca 20–35 enheter högre än grönt och mängden blått är 20–30 mindre än grönt. Det betyder att om mängden grönt har ett värde på 150 så är ett rimligt värde för rött 170–185 och värdet för blått bör ligga mellan 120 och 130. Skillnaden mellan värdena kan dock vara lägre om hudtonen är mycket ljus eller mörk (detta gäller både om huden är ljus eller mörk i sig eller om det är pga. ljusförhållandena i bilden som huden är ljus eller mörk).

I bilder med bland-ljus blir det lätt problem att få till bra hudtoner, då färgen kan variera från en del av ansiktet till en annan eller mellan ansikte och exempelvis händer. I sådana situationer försöker jag hitta en slags medel-hudton att balansera den första grundkurvan efter. I den översta bilden har jag med hjälp av kurvor först justerat svartoch vitpunkt och sedan balanserat färgen i bilden som helhet utifrån en mätpunkt som jag satt ut på hudtonen mellan barnets ögonbryn. Värdet är R: 183, G: 157 och B: 153 innan färgjustering. I det här exemplet är skillnaden mellan rött och grönt 26 enheter medan skillnaden mellan blått och grönt endast är 4 enheter. För att öka denna skillnad, minskar jag mängden blått genom att välja den blå kurvan och med »fingret« i kurvpanelen klicka på den aktuella hudtonen så att en punkt motsvarande denna ton fastnar på kurvan. Sedan använder jag piltangenterna för att trycka ner punkten på kurvan tills jag i infopanelen kan avläsa att jag har en skillnad på minst 20 enheter, i det här fallet värde 137.

I bilder med blandljus blir det lätt problem att få till bra hudtoner, då färgen kan variera från en del av ansiktet till en annan.

skuggsidan, och för kallt på den halva där fönsterljuset faller in. Likaså är barnets hudton lite för röd på vänstra sidan av huvudet och händerna är för kalla. För att justera dessa områden sätter jag ut en mätpunkt samt gör ett kurvjusteringslager med lagermask till vart och ett av områdena. Ett enkelt sätt att göra en lagermask, är att börja med att göra en markering, t.ex. med lassot, av det område som ska justeras. När du sedan väljer ett kurvlager så kommer markeringen att övergå till en lagermask, och du kan se hur justeringen som du gör med kurvan ser ut i förhållande till resten av bilden. Gör sedan maskkanten så mjuk som det behövs t.ex. genom att använda ludd i maskpanelen eller filtret Gaussisk oskärpa.

Om jag inte definitivt har ett grönstick i bilden så brukar jag inte ändra den gröna kurvan utan i stället balansera färgerna genom att ändra mängden rött och blått med dess respektive kurvor. Anledningen till att jag använder Kurvor i stället för Nyans/Mättnad för att justera hudtoner är att jag med hjälp av kurvor kan få en balans mellan färgerna. Exempelvis om en hudton är för kall och jag minskar mängden blått med den blå kurvan så blir hudtonen gulare (varmare) till skillnad från om jag använder Nyans/Mättnad för att minska blått vilket bara resulterar i »mindre blått« utan att ge mer gult vilket gör att hudtonen i stället kommer att bli gråare.

Grundkurvan som är gjord justerar bildens färg utifrån hudtonen mellan barnets ögonbryn. Ursprungligen var hudtonen lite för kall men genom att minska mängden blått med en kurva har hudtonen nu ett värde på 137. Hudtoner i andra delar av bilden behöver dock justeras separat.

R: 180 / 180 G: 146 / 146 B: 146 / 124 R: 151 / 140 G: 99 / 99 B: 61 / 61 R: 172 / 176 G: 122 / 135 B: 92 / 100

R: 215 / 215 G: 196 / 196 B: 195 / 184

Kurvan efter att mängden blått har minskats. De värden som anges under kurvan har inte med färgen på hudtonen att göra, här ser vi bara ändringen som är gjord. Läs alltid av hudtonens värde i Infopanelen.

Både barnets hand och mannens hudton på högra sidan av ansiktet, som båda var för kalla, har justerats genom att endast minska mängden blått med hjälp av en kurva. Likaså har tonen på barnets vänstra sida av huvudet justerats genom att bara minska mängden rött.

Men för att justera hudtonen på skuggsidan av mannens ansikte har jag inte bara justerat färgen genom minska mängden rött, utan också ljusat upp lite genom att höja RGB-kurvan. Att ljusa upp en skuggig hudton en aning kan ofta göra att färgen blir lättare att få att kännas rätt.

hej

THOMAS RIESLER FÖRBUNDSJURIST SFF

När fotografiet sprids i ändrat skick

»Tänkte inte på det!« säger Peter Dalles rollfigur i Lorry när han blir uppmärksammad på en brist i sin uppfinning. Detsamma skulle en fotograf kunna säga när denne får reda på de upphovsrättsliga konsekvenserna om denne låter någon annan redigera hens fotografi.

Scenariot är följande: Fotografen har fått en beställning av kunden B1. Kunden vill ha en speciell bild som kräver att fotografen står på en plats som inte alla får tillgång till. Bilden ska föreställa en stadsvy där ett byggföretag ska bygga om en stadsdel och några byggnader. Fotografen ordnar tillgången till platsen och tar bilden. Det är inte ett okomplicerat uppdrag och innebär mycket jobb för fotografen. Efterarbetet är också omfattande för att få fram det slutresultat som kunden kräver för att bilden ska kunna användas på det avsedda sättet.

När B1 fått bilden och godkänt den får fotografen frågan om ett annat bolag B2 får ändra bilden så att den nya stadsvyn med de nya och ändrade byggnaderna framträder. Fotografen ger kunderna B1 och B2 denna ändringsrätt.

Om ett företag vill ändra och sprida din bild i ändrat skick ska du även avtala om att upphovsrätten till bilden, i sin ändrade form.

B2 gör de ändringar som de får på bilden. Men sedan sprider de den ändrade bilden i sina kanaler. Och andra företag, såsom nyhetssajter och andra bolag som levererar till det kommande bygget, använder denna bild i sin marknadsföring. Vidarespridningen har ju inte fotografen lämnat sitt samtycke till och borde därför anses vara intrång.

Fotografen kontaktar B2 och påtalar detta, men bemöts av två motargument. 1) Fotografens bild som ändrats är en fotografisk bild (och inte ett verk) och som sådan har den inget skydd för ändringar som andra gör. Detta innebär att bilden i det ändrade skicket tillhör ändringsbolaget och inte fotografen. 2) Om fotografens bild anses vara ett verk så är den nya bilden ändå så pass ändrad att ett nytt självständigt verk framställts. Av denna anledning har då B2 en egen upphovsrätt till detta verk. Summa summarum: Ingen ersättning ska utgå till fotografen för spridningen av denna fotografiska bild eller verk.

Är B2:s argumentation juridiskt hållbar? Utgångspunkten är förstås att det är en domstol som ytterst bedömer och avgör om ett fotografi är ett verk eller en bild respektive om de ändringar som gjorts är tillräckliga för att utgöra ett självständigt verk enligt upphovsrättslagen. Men eftersom bolaget gjort dessa invändningar och fotografen sannolikt inte delar deras uppfattning blir fotografen tvungen att driva saken i domstol för att – om möjligt – få rätt. En domstolsprövning är dock alltid ett risktagande och det finns aldrig några garantier för att en domstol dömer på det sättet man hoppas och tror.

Så, om ett företag som B2 vill ändra och sprida din bild i ändrat skick ska du även avtala om att upphovsrätten till bilden, i sin ändrade form, i sin helhet tillkommer fotografen. Annars riskerar du att stå rättslös.

fråga juristen

E-POST OCH PERSONUPPGIFTER? Hej! Får man skicka ut ickebeställda e-postmeddelanden till företag i marknadsföringssyfte utan att de bett om dem? /Ubba Svar: Om en e-postadress kan anses vara personuppgift, det vill säga kan knytas till en fysisk och nu levande person, så är det en personuppgiftsbehandling som skulle kunna kräva laglig grund enligt GD PR. Att skicka ut ett meddelande till en fysisk person via e-post är därför en sådan behandling som kräver sådan laglig grund. En av dessa är »berättigat intresse«. Av skäl 47 i GD PR framgår att direktmarknadsföring är ett sådant. Därför är utskick som görs till en sådan e-postadress laglig enligt GD PR. Men marknadsföringen måste även vara laglig enligt Marknadsföringslagen. En juridisk person (exempelvis aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag och föreningar) kan man marknadsföra sig mot på detta sätt, men det kan vara annorlunda vad gäller enskild firma. I vissa fall kan nämligen den fysiska personen som driver verksamheten anses vara konsument och då gäller delvis andra regler.

PERSONER PÅ BILD? Hej! Vilka tillstånd behöver jag och vilka personer ska ha byline när jag ställer ut mina bilder på balettdansare från ett danskompani? Jag har överlåtit min upphovsrätt till bilderna till danskompaniet. /Tomas Svar: Du behöver först och främst ett upphovsrättsligt tillstånd från danskompaniet att använda bilderna till utställningen och marknadsföring av utställningen. Använder du nu levande personer på bilderna för marknadsföring av utställningen behövs deras tillstånd för detta, både enligt lagen om namn och bild i reklam samt GD PR. Dansarna ska namnges i enlighet med upphovsrättslagen. Det krävs inget särskilt tillstånd från dansarna i normalfallet. Endast om det förekommit särskilda utfästelser om att bilderna endast ska användas vissa sammanhang, och detta inte omfattas av dessa, så kan tillstånd för denna användning krävas av dansarna. Du kan även namnge dig själv som fotograf om du vill. Detta är inget krav utan du kan själv välja om du vill utelämna ditt namn. Det är endast du som upphovsperson som bestämmer.

RISKER MED CC-LICENS? Hej! Jag tänkte lägga ut bilder på min hemsida för att andra ska få använda dem, men har förstått att de inte får användas hur som helst om jag inte tillåter det. Jag vill förstås få kredd för att jag tagit bilderna. Nu tänkte jag lägga ut mina bilder med CC-licens. Finns det några risker med att göra det? /Genger Svar: Den största risken med cc-licenser är att de är oåterkalleliga. Det innebär att har du väl lagt ut en bild under CC -licens så gäller denna för hela fotografiets livstid, ända upp till 70 år efter upphovspersonens död. Det kan alltså innebära att du – om fotografiet blir en »hit« – inte kan få betalt för användningen av det om användningen ligger inom ramen för CC -licensen.

Ansök om presskort hos Svenska Fotografers Förbund!

Hasselbladstiftelsens Fotostipendier 2019

Jubileumsstipendium i digitalt fotografi Deadline: 15 augusti

Naturfotostipendium Fotobokstipendier Deadline: 1 november