Alla barn har rätt till ett hem

Hur kan det finnas barn utan hem i Sverige? Gång på gång slår mig tanken att vi har barn i vårt land som inte har ett riktigt hem eller en trygg bostad. I en välfärdsstat som Sverige slår vi oss för bröstet när vi pratar om hur bra vi har det, och det ska vi verkligen inte glömma eller vara otacksamma för. Men när vi tittar lite under ytan så kan vi märka att allt inte står rätt till. På pappret har alla barn rätt till ett tryggt hem och barnkonventionen säger att barnet ska ha rätt till ett hem, lek, vila och fritid, men i verkligheten vräks fler barnfamiljer än på många år.

År 2007 presenterade regeringen en nollvision för vräkningar av barn som en del av sin samlade strategi mot hemlöshet. Mellan

”PÅ PAPPRET HAR ALLA

BARN RÄTT TILL ETT

TRYGGT HEM OCH BARNKONVENTIONENS SÄGER

ATT BARNET SKA HA

RÄTT TILL ETT HEM, LEK, VILA OCH FRITID, MEN I

VERKLIGHETEN VRÄKS

FLER BARNFAMILJER ÄN

PÅ MÅNGA ÅR.” år 2008 och 2016 kan vi se att vräkningar som berör barn minskade, fr barn till 400 barn. Men sedan 2016 har kur vorna vänt uppåt igen. År 2022 tvingades 575 barn få uppleva att båda eller någon av deras föräldrar blev av med sin bostad.

Det är en ökning med 126 barn jämfört med 2020 och det är den högsta siffran sedan 2012. Detta är alldeles för många barn och barnfamiljer. Det är främst familjer med långvariga ekonomiska problem som drabbas av vräkningar. Under 2022 rörde tre av fyra vräkningar ensamstående föräldrar och bland dessa var kvinnor mest utsatta.

Idag vräks en tredjedel av barnfamiljerna på grund av en skuld på mindre än 10 000 kr, men i några fall har barnfamiljer blivit vräkta på grund av en hyresskuld på 600 kr. En stor skam för Sverige och vår tro på välfärdsstaten. Vi kan bättre än så!

En del av ökningen de senaste åren tror man beror på att hyresvärdar avvaktade med att vräka familjer under pandemin. Nu syns en del av konsekvenserna. Men det är inte hela sanningen då vi redan 2019 kunde se att vräkningarna började öka.

För att vi ska vända den här utvecklingen krävs det samverkan mellan kommuner och hyresvärdar på lokal nivå, så att man kan fånga upp problemen så tidigt som möjligt.

Det bästa är om parterna kan lösa situationen innan skulden växer och utan att ärendet går vidare till Kronofogden. Det finns flera bra exempel där både socialtjänsten och andra myndigheter på lokal nivå sam- verkar med hyresvärdarna för att finna en hållbar och stabil lösning, som inte innebär att familjen ”hamnar på gatan”. Dessa initiativ kostar samhället mycket mindre pengar än konsekvenserna av att barn växer upp utan ett tryggt hem.

Kronofogden har i början av 2023 fått i uppdrag av regeringen att stärka den lokala samverkan mellan hyresvärdar och socialtjänst kring det vräkningsförebyggande arbetet. Men här krävs mer åtgärder och riktlinjer än vad vi tidigare sett. Kronofogden bör kunna få utfärda föreskrifter och riktlinjer för hur kommunerna ska arbeta förebyggande. Regeringen kan inte nöja sig med att över 500 barn förlorar sitt hem varje år. Vi kräver att rätt resurser ges till Kronofogden och kommunen för att det förebyggande arbetet ska leda till sann förändring. g

MUHDI, 11 ÅR, gör volter i hoppborgen på Idrottsgården utanför Flen. Här ordnar Frälsningsarmén i Norrköping sommarläger för nio utvalda familjer. Tack vare bidrag från stiftelser och ideella föreningar är dessa dagar gratis för de 26 deltagarna. Det blir mycket skratt, bad, lek, korvgrillning och nya vänner. Vardagsstress, livspussel och kanske en ansträngd ekonomi glöms bort för en stund.