Grytan som hör julen till

Något som man kan säga är starkt förknippat med julen, i alla fall på de flesta platser runt om på jorden där Frälsningsarmén finns, är julgrytan. Som ett tydligt exempel på hur traditionen som startade i San Fransisco år 1891 är en del av mångas julmedvetande är att den röda grytan förekommer i många filmer, tv-program och annat som utspelar sig runt jul.

TEXT: JONAS NIMMERSJÖ

Uttrycket ”håll grytan kokande” var med från början, när kapten Joseph McFee fick tillstånd att samla in pengar i en gryta vid hamnen i staden. McFee fick idén från en insamling med hjälp av en stor gryta han hade sett när han var sjöman. Men för Frälsningsarmén var det alltså i San Fransisco det började och även om grytan finns på andra håll i världen så är det i USA som detta fenomen är störst. I många julfilmer ser man en röd gryta och jultomte som slår med en klocka för att samla in pengar. Det är Hollywoods sätt att visa att det är jul, utan att visa Frälsningsarmén.

Den röda grytan och klockan i USA är Frälsningsarméns kännetecken och där är det oftast en soldat eller officer i uniform som ringer i klockan. En jultomte kan kanske förekomma någon gång. Ett exempel på film med röd gryta är Ensam Hemma i New York. Där ser man en av banditerna stoppa ner sin hand med dubbelhäftande tejp i grytan och på så sätt får han upp alla sedlar och mynt folk har donerat. I den scenen är det en jultomte som står med grytan. Är det inte så att julgrytan i sig är med i julfilmerna så är det ofta en kör som sjunger eller en musikkår som spelar med i filmer som utspelar sig juletid. Ett av de av de mer komiska exemplen är från kortfilmen ”Mr Bean firar jul”. I den stöter Mr Bean på en musikkår som spelar vid grytan och samlar in pengar. Han får i filmen chansen att både hjälpa till med insamlingen och att leda musikkåren.

Till Sverige kom julgrytan år 1907, då insamlingen gjorde att Frälsningsarmén kunde bjuda in 1600 personer på julmat det året. Ett av de tidiga exemplen i Sverige på hur grytan är med i filmer och

DEN RÖDA GRYTAN OCH KLOCKAN I USA ÄR FRÄLSNINGSARMÉNS KÄNNETECKEN OCH DÄR ÄR DET OFTAST EN SOLDAT ELLER OFFICER I UNIFORM SOM RINGER I KLOCKAN.

foto: shutterstock berättelser är filmen som sänds varje jul på SVT – Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton. ”Dessa olyckliga för vilka Frälsningsarméns grytor hållas kokande. Till alla människor en god vilja. Nu tändas tusen juleljus”, skrev Tage Danielsson i berättelsen om Karl-Bertil Jonsson.

Att Tage Danielsson hade med denna fras i sin saga gjorde att Henrik Dorsin,

inför sin teaterversion av sagan som framfördes vintern 2018 på Scalateatern i Stockholm, erbjöd Frälsningsarmén att spela utanför entrén och att före, under pausen och efter föreställningen stå med grytor och bössor för att samla in pengar.

En del av intäkterna för teatern skänktes till Frälsningsarmén helt i Karl-Bertil Jonssons anda att ta från dem som har och ge till dem som inte har. Tillsammans med bidragen i grytan utanför teaterentrén på Wallingatan blev det hela 340 000 kronor som samlades in vid teatern.

Även om julgrytan i sig fortfarande är en stark symbol och en viktig väg för Frälsningsarmén att samla in pengar till det stora sociala arbetet så finns det utmaningar. I Sverige och i stora delar av världen är kontanter mer och mer sällsynt så nya metoder är nödvändigt. Frälsningsarmén i Sverige har sedan några år tillbaka använt sig av Swish för att ge folk möjlighet att ge även när de inte har mynt och sedlar med sig. I år är pandemin ett stort hot mot julgryteinsamlingar runt om i världen. I USA är många platser där man brukar stå för att samla in fortfarande stängda, samtidigt som behoven är större än på mycket länge. I år började Frälsningsarmén i USA sin julgryteinsamling redan i mitten av september.

– Vår förmåga att samla in viktiga medel för att tjäna dem i nöd den här julen och därefter är i fara, sa Frälsningsarméns nationella befälhavare i USA kommendör Kenneth Hodder i ett pressmeddelande. Vi behöver alla som har möjlighet att hjälpa oss och se till att julsäsongen blir ljus för miljoner i nöd.

I USA vill man på detta sätt ”rädda julen”. I Sverige ansvarar de lokala kårerna (församlingarna) själva för sina insamlingar men med hjälp från Frälsningsarméns huvudkontor för koordination. Julgrytan handlar först och främst om att skapa resurser för kårerna att bedriva sitt sociala arbete. Dels under julen så att barn, familjer och äldre kan få fira en riktig jul. Men julgrytans medel ger även möjlighet att stärka och säkra resurserna under året. För pengarna kan kåren arrangera kollon, utflykter och sociala insatser av olika slag. I år kan det vara svårare med traditionella sätt att samla in pengar till julgrytan, hur det är med konserter och stora folksamlingar går inte att säga ännu, så det blir viktigare än någonsin att hitta på nya idéer och att tänka ut nya sätt för att uppmärksamma julgryteinsamlingen för att hålla grytan kokande så Frälsningsarmén kan tända ett ljus hos den som behöver. g

Julgrytans historia

1891 – Frälsningsarméns första julgryteinsamling startade i San Fransisco. Kapten Joseph McFee, visste inte hur han skulle få in medel till de behövande i staden, men kom ihåg hur han sett en stor gryta användas för insamling till fattiga i Liverpool. I San Fransisco var också första gången som devisen ”Håll grytan kokande” användes.

1907 – Julgrytan kom till Sverige och Frälsningsarmén kunde tack vare den första insamlingen bjuda 1600 personer på julmiddag i Stockholm.

1908 – Malmö, Göteborg och Norrköping får egna julgrytor.

2018 – Julgrytan står utanför Scalateatern där föreställningen Sagan om Karl Bertil Jonssons julafton i regi av Henrik Dorsin framfördes.

2020 – Frälsningsarmén i USA startar sin julgrytekampanj redan i mitten av september.

Idag finns julgrytan även i Japan, Korea, Chile och många europeiska länder. I Sverige finns den på 80 orter.