Genus1 2012

№ 1/12

populärvetenskapligt MAGASIN Från Nationella sekretariatet för Genusforskning

Tema:

hälsans villkor

№ 1/12

Kroppsnära läsning om ohälsan och livet Den här gången handlar Genus om människors

hälsa, eller ohälsa kanske jag borde säga. Numret är fullt av artiklar som beskriver ohälsan. Men så är det ju också nästan alltid det som är mest intressant. Att läsa och få kunskap om var bristerna och sjukdomarna finns bland det som fungerar, redan är friskt och hälsosamt.

Inom hälsoforskning står eländet i fokus, för att ställa till rätta, hitta bot eller medel till bättre liv.

Levnadsvanorna hos de tidigare så tydligt separe-

rade kategorierna kvinnor och män närmar sig varandra allt mer. Det påverkar livslängd och även livskvalitet.

I vissa fall utvecklas positivare livsmönster och vissa fall mer negativa. Mest positivt har ökad jämställdhet varit för män, berättar forskare i artikeln Pappaledighet förlänger livet, på sidorna 12-14, om jämställdhet och livslängd. Vi lever generellt sett längre än någonsin och är friskare än någonsin förr. Med det sagt visar forskning att det på vägen mot jämställdheten, i nästan- eller kanske-jämställdheten, skapas ett skav, en dissonans, där fler livsroller och framför allt större arbetsbelastning också många gånger ger upphov till stress och höjer ohälsotalen. Även om könstillhörighet och sexuell läggning har

betydelse, spelar sådant som klass, social status och utbildning mer roll för människors hälsa. Olika kategorier eller tillhörigheter samverkar och förstärker varandra.

Ett exempel är när utbildningsnivå, som är av yttersta

2

vikt för hur långt och friskt livet blir, får större eller mindre effekt på hälsan i ett livsperspektiv beroende på om du är man eller kvinna, etniskt svensk eller inte.

Ett annat exempel är ålder och kön, som Sarah Wamala, general­direktör för Folkhälsoinstitutet, skriver om i sin krönika på sidan 25.

Samhällets krav på såväl kvinnor som män har förändrats jämfört med för bara 30 år sedan, och framsteg har skett när det gäller jämställdhet och i synen på genus och sexualitet. Somliga samhällsstrukturer är svårare än andra att komma åt, till exempel den könssegregerade arbetsmarknaden som bär en del i kvinnors och mäns ojämställda sjukskrivningstal, se sidan 15-16.

Föreställningar om kvinnor och män påverkar våra val, vår självuppfattning och i förlängningen vår egen och andras hälsa. Därför handlar Genus denna gång om allt ifrån bemötande inom vården till livslängd, depression, alkoholism och våld. Kanske inte alltigenom upplyftande läsning, men desto mer upplysande och högst angelägen.

Inga-bodil ekselius Redaktör

innehåll

GENUS ÄR EN PUBLIKATION FRÅN: Nationella sekretariatet för genusforskning Göteborgs universitet, Box 200 405 30 Göteborg Telefon: 031-786 92 32 E-post: sekretariat@genus.gu.se Ansvarig utgivare: Kerstin Alnebratt E-post: kerstin.alnebratt@genus.gu.se Redaktör: Inga-Bodil Ekselius E-post: inga-bodil.ekselius@genus.gu.se Telefon: 031-786 92 34 Grafisk form: Emma Hässel Layout: Frida Lundberg, Inga-Bodil Ekselius Tryckeri: Litorapid Media AB, Göteborg ISSN: 1403-8943 Referensgrupp: Sharareh Akhavan, med. dr i folkhälsovetenskap, Skövde, Kerstin Alnebratt, föreståndare, Nationella sekretariatet för genusforskning, Ulrika Dahl, lektor i genusvetenskap, Södertörn, Susanne Andersson, Vinnova, Ewa Gunnarsson, professor i människa-maskin, Luleå, Kristina Lundgren, lektor i journalistik och mass-kommunikation, Södertörn, Annika Forssén, lektor i allmänmedicin, Umeå, Claes Nyberg, kommunikationskonsult, Stockholm, David Tjeder, fil. dr i historia, Stockholm.

Prenumerera på genus Genus utkommer med tre nummer/år.

Allt material i Genus tryckta upplaga publiceras även på webben. Vill du ha Genus hem i brevlådan kan du prenumerera till självkostnadspris (fn 100kr/ år) på: www.genus.se eller e-posta ekonomitjanst@natverkstan.net Postgiro: 182 08 53-8, Nätverkstan Ekonomitjänst Tel: 031-743 99 05 Fax: 031-743 99 06

Nya avhandlingar

4

Tema: hälsans villkor

6

Kvinnan ses fortfarande som det svaga könet

8

Hbtq-patienter kränks bakom stängda dörrar

10

Pappaledighet förlänger livet

12

Livslång orsakskedja bakom sjukskrivning

15

Kvinnors lådvinsfylla inte största problemet

17

Vården missar mäns depressioner

18

Aldrig smal, sund eller sexig nog

20

Våldet finns att läsa mellan raderna

22

Krönika: Sarah Wamala

25

Porträttet: Anne Hammarström

26

Noterat

30

Tillbakablick

32

Böcker

33

Konferens

34

Ledare

35

Enkät

36

Omslagsbild detta nummer: Colourbox Annonser: Handhas av redaktören Nationella sekretariatet för genusforskning har som uppdrag att: • F örbättra villkoren för svensk genusforskning av hög internationell klass.

• Synliggöra svensk genusforskning och bidra till samverkan med omvärlden.

• Underlätta svensk genusforsknings internationalisering.

Läs mer om sekretariatets verksamhet och om genusforskning på www.genus.se.

GENUS № 1 ⁄ 12

3

Hur kan porrfilm vara frigörande?

Det frågar sig filmvetaren Ingrid Ryberg, som har skrivit avhandlingen Imagining Safe Space: The Politics of Queer, Feminist and Lesbian Pornography. I avhandlingen undersöker hon det senaste decenniets nya våg av aktivistisk porrfilm.

Aktivisterna hon har intervjuat ser porren som ett möjligt medel för frigörelse och hennes ambition har varit att gå till botten med vad det egentligen betyder.

Strävan efter att skapa ett sammanhang där det finns möjlighet att utforska sin sexualitet och göra porrfilm under trygga förutsättningar framstår som en av de viktigaste angelägenheterna för aktivisterna i studien. Utifrån deltagande observationer och intervjuer konstaterar Ryberg att det inte nödvändigtvis bara är filmerna i sig som upplevs som stärkande, utan sammanhangen där de blir till och visas.

Kvinnor rädda att ses som gnällkärringar Om patienten är kvinna eller man kan ha betydelse för rehabiliteringen vid rygg- och nacksmärtor. Det menar

4

sjukgymnasten Gunilla Stenberg i sin avhandling Genusperspektiv på rehabilitering för patienter med rygg- eller nackbesvär i primärvård.

Att bli tagen på allvar, få en förklaring, bli delaktig i bedömning och behandling samt få en individanpassad behandling var centrala faktorer för båda könen vid mottagningsbesöket, men kvinnor och män valde att berätta om sina besvär på delvis olika sätt.

Bland annat hade männen lättare att knyta an till en positiv identitet som hårt arbetande, även om kvinnorna också hade tunga arbeten. Kvinnorna uttryckte oftare rädsla att uppfattas som ”gnällkärringar” och befarade att de inte skulle bli tagna på allvar när de sökte vård. Kvinnorna fick i högre utsträckning ett budskap om att ”ta det försiktigt” medan männen oftare fick höra att ryggsmärtan hörde till arbetet.

Alkohol bakom våld mot kvinnor i Tanzania Rose Mjawa Laisserhar har i sin avhand­ling Prevention of intimate partner violence: community and healthcare workers perceptions in urban Tanzania studerat hälsoarbetares möte med våldsutsatta kvinnor och samhällets attityder till våld i nära relationer i Dar es Salaam. Studierna visar

Lärare har liten tilltro till räknande flickor Både lärare och elever bär på könsstereotypa föreställningar om flickors och pojkars matematiska förmågor. Men när elever resonerar kring sig själva passar de inte in i de föreställningarna.

Lovisa Sumpter har i sin avhandling On aspects of mathematical reasoning: affect and gender, undersökt gymnasieelevers matematiska resonemang och lärarnas syn på genus och elevernas matematiska resonemang.

Hennes undersökning visar att lärare tillskriver flickor osäkerhet, användande av standardmetoder och imitativt resonemang, medan flervalsstrat egier och att gissa och chansa tillskrivs pojkar. Eleverna delade lärarnas syn, men när de ombads reflektera över sitt eget beteende så stämde det inte in i detta. Enligt Lovisa Sumpter delar pojkar och flickor många matematiska uppfattningar som rör aspekter av säkerhet, förväntningar och motivation.

Foto: colourbox

Foto: dirty diaries

Frigörande med feministisk porrfilm

att brist på jämställdhet, attityder och fattigdom samverkar i våld i nära relationer. Hälsoarbetare lyfter fram låg ekonomisk status bland kvinnor, rigida genusnormer och stigma som skäl till att kvinnor stannar i våldsamma relationer. Alkoholmissbruk, flera sexuella partners och låg inkomstnivå anses utlösa relationsvåldet. Förändringar av genusnormer gör våld mot kvinnor allt mindre accepterat i Dar es Salaam.

Hälsoarbetare och samhälle har en stark önskan och vilja att stödja förebyggande arbete mot våld i nära relationer. Enligt avhandlingen behövs bland annat mer utbildning och insatser för att förändra skadliga normer och motverka kvinnors fattigdom.

Foto: colourbox

n y aX Xa Xv XhXaXnXdXlXi Xng X Xa r

Familjemiddagen ger mammor skuldkänslor Vilken betydelse har måltiden för skapandet av barnfamiljen? Hur påverkas vårt förhållningssätt till vardagsbestyren av kön och klass? Det undrar Terese Anving i sin avhandling Måltidens paradoxer. Om klass och kön i vardagens familjepraktiker. Hon har intervjuat 26 kvinnor och 4 män som är måltids­ ansvariga i sina småbarnsfamiljer. När familjen får barn blir det viktigare att äta tillsammans, vid en viss tid och förhålla sig till kostråd. Flera av kvinnorna berättade att de kunde känna sig som dåliga mammor, men ingen av männen sa att de kände sig som dåliga pappor. Kvinnorna som intervjuats uppgav att de kunde känna sig otillräckliga och enligt Therese Anving är det fortfarande oftast kvinnor som tar övergripande ansvar för måltiderna. Studien visade på klasskillnader i inställning till jämställdhet. Medelklasskvinnor lyfte fram männens arbetsinsatser i intervjuerna. För dem var idén att leva jämställt viktig och de ville inte misslyckas. Arbetarklasskvinnor betonade snarare rättvisa och att sätta ned foten när arbetsbördan blev för tung.

Biskoparna stod upp för patriarkal ordning Kyrkohistorikern Alexander Maurits granskar prästideal vid mitten av 1800-talet i sin avhandling Den vackra och erkända patriarchalismen. Den

lundensiska högkyrklighetens prästoch mansideal. Han har studerat de tre mäktigaste biskoparna i Sverige under senare hälften av 1800-talet, alla teologer från Lund, och hur de gav uttryck för ett normerande prästmannaideal. Främst genom att studera prästvigningstal men också ”Swensk kyrkotidning”, i vilken de tre biskoparna drev sitt samhälls- och kyrkopolitiska program.

Biskoparna propagerade hårt för att försvara vad de uppfattade som en hävdvunnen och kristen patriarkal samhällsordning, mot sekularisering i tider då upplysningsidéer, kvinnorörelse och väckelserörelse hotade.

Alexander Maurits har funnit att de baserade sina mansideal på den lutherska treståndsläran, där några olika mansideal står i fokus.

Trots att det är stigmatiserat att vara homosexuell i Ryssland kan lesbiska vara relativt öppna. Så länge de inte kräver några rättigheter eller samförstånd så accepteras det av allmänheten, menar Sarajeva. Politisk kamp existerar enligt Sarajeva inte bland de lesbiska i Moskva, vilket hon menar har en historisk förklaring.

Under kommunisttiden var allt privat politiskt i Sovjetunionen och egna val var svåra att göra, både när det gäller umgänge och åsikter. En motreaktion är avpolitisering. I dag vill folk leva utan statens inblandning.

Kvinnors väg mot ekonomiskt oberoende

Under 1900-talet erkändes svenska kvinnor generellt en rad medborgerliga rättigheter de tidigare inte haft, även ekonomiska sådana. I avhanKreativ gaykultur dlingen ”Att blifva människa, fullt i homofobt Moskva och helt”. Den svenska kvinnans Två år vistades Katja Sarajeva i ekonomiska medborgarskap 1901Moskva för att undersöka den lesbiska 1971, av Zara Bersbo, sätts flera av subkulturen där och hur den påverkas dessa rättigheter under lupp. Syftet av världen utanför. I avhandlingen med avhandlingen är att blottlägga Lesbian lives, sexuality, space and hur den svenska kvinnans ekonomiska subculture in Moscow konstaterar hon medborgarskap – hennes att subkulturen är full av kreativa rätt och möjlighet till ekomänniskor som, trots en honomiskt oberoende formats mofob kultur, lever och omformats över tid, och ett väldigt bra liv. vilka betingelser i det svenFlera organisaska samhället som gjorde tioner ordnar klubdessa förändringar möjliga. bar och fikaträffar Avhandlingen har ett kritiskt och de träffas på förhållningssätt till rättigheter både privata och och ställer sig kontinuerligt Foto: colourbox officiella platser och den övergripande frågan; ingör dem till sina. nebär en medborgerlig rättighet, att alla som omgärdas av rättigheten alltid, och under alla omständigheter förväntas att använda rättigheten på samma sätt?

läs mer . Artiklar om fler avhandlingar finns på genus.se.

GENUS № 1 ⁄ 12

5

Hälsans villkor Vad bygger ett långt, lyckligt och friskt liv?

Människors hälsovanor och livsval är beroende av samhällets stöd och begränsningar. Såväl materiella resurser som synsätt och värderingar får konsekvenser för hälsan. Utbildning, ekonomi och social status sätter ramarna, men även synen på kvinnor och män, genus och sexualitet spelar roll.

6

h 채 l s a ns v i l l k o r

7

f o t o : co lo u r b ox

h ä l s a ns v i l l k o r

Kvinnan ses fortfarande som det svaga könet t e x t: i d a M åw e i l l u s t r at i o n : co lo u r b ox

Den medicinska vetenskapen är skapad utifrån ett begränsat perspektiv, anser forskare inom genus och medicin. Kropp och livsvillkor påverkar varandra. Därför behövs mer medvetenhet om faktorer som klass, etnicitet, kön och sexualitet.

Genom historien finns otaliga exempel på hur forskning och sättet att se på medicinska problem har utgått från ett vitt, manligt medelklassperspektiv. Det bör man ha i åtanke när man närmar sig vetenskapen, menar Annika Forssén, distriktsläkare och universitetslektor i allmänmedicin vid Umeå universitet.

– För mig handlar genusperspektiv om att inte låsa in sig i stereotypa föreställningar, utan att vrida och vända på saker, säger hon.

När medicinsk forskning utvecklades var inställningen att bara män var lämpliga för att utföra den. Kvinnor sågs inte lämpade för intellektuell aktivitet, eftersom de var påverkade av hormoner. Enligt Annika Forssén lever det tankesättet fortfarande kvar.

– Det finns fortfarande en tendens att söka förklaringar till kvinnors sjukdomar i deras kroppar och biologi, på ett annat sätt än hos män, säger hon och tar exemplet klimakteriet, som kom i fokus på 80-och 90-talen. Det kvinnliga normaltillståndet beskrevs plötsligt som en sjukdom som skulle botas eller förebyggas.

Kvinnor ansågs lida av ”hormonbrist” och lösningen påstods vara östrogentillskott.

– Vilket visade sig vara en katastrof för många kvinnor! Östrogenbehandlingen ökade risken för andra sjukdomar, som bröstcancer och stroke. I dag görs PMS till en behandlingskrävande sjukdom.

Enligt Annika Forssén präglar perspektivet även dagens forskning. Många vill forska på biologiska orsaker till varför kvinnor drabbas av olika sjukdomar.

– Jag känner till ett forskningsprojekt där man skulle

8

titta på kopplingen mellan social fobi och kvinnliga könshormoner.

Vad ska det vara bra för? Är det inte bättre att titta brett på orsaker som orsakar social fobi?

På samma grunder är hon kritisk till en del könsskillnadsforskning. Annika Forssén menar att problemet är att man ofta missar att sätta biologin i relation till sociala faktorer som hemarbete, arbetssituation eller våld i hemmet.

– Poängen är ju att våra kroppar och våra liv och livsvillkor påverkar varandra – det finns inga enkla orsakssamband.

Omotiverade skillnader beroende på kön Sylvia Määttä är chef för Kunskapscentrum för jämlik vård i Västra Götalandsregionen, som jobbar med att komma till rätta med medicinskt omotiverade skillnader i vården. I arbetet ingår att ta initiativ till forskning och utbildning, samt att medvetandegöra personal om genusfrågor.

– Vi utgår ifrån kvalitetsregister över sjukdomar och öppna jämförelser. I dessa kan man se om det finns omotiverade skillnader beroende på kön och sedan gå vidare och kartlägga orsakerna, säger Sylvia Määttä.

Hon tar ett exempel som gäller kortvuxenhet. I dag anses barn, som ligger under tillväxtkurvan, ha för lite tillväxthormon. De kan därför få påbörja en utredning.

– En ny studie visar att pojkar i högre grad får hjälp för kortvuxenhet. Men inget tyder på att det finns fysiologiska eller medicinska skäl till det. Tvärtom har tjejer ett mindre fönster, de kan bara behandlas under en kortare period. Därför borde man vara mer vaksam på dem.

Vad det beror på att fler pojkar får vård för kortvux-

finns många fler studier kring mäns ohälsa och arbete.

Hon menar att läkare på detta sätt bidrar till stereotypisering och missar problem som inte stämmer in i bilden.

– Själv gjorde jag en sådan miss med en manlig patient. Han var ganska besvärlig och sökte ofta vård. I ett senare skede förstod jag att han vårdade

sin sjuka fru i hemmet samtidigt som han jobbade heltid. Han hade alltså en jobbig livssituation. Om jag ställt rätt frågor och fått kännedom om detta tidigare så skulle min förståelse för patienten ha förändrats. enhet är oklart.

Men Sylvia Määttä misstänker att olika föreställningar om genus kan vara förklaringen.

– Det finns fortfarande en föreställning om att det ligger i maskuliniteten att vara lång.

Killar ska till exempel helst vara längre än tjejer i heterosexuella förhållanden.

Ett annat exempel är grå starr, problem med närsynthet som i regel ökar med åldern. I undersökningar framgår att kvinnor i regel får vänta längre än män på operation.

– Det finns olika förklaringar till detta, men en kan vara att män prioriteras eftersom de i högre utsträckning kör bil. Operationen behövs för att patienten ska kunna behålla körkortet. Även här spelar genus in, säger Sylvia Määttä.

Okunskap leder till missvisande förklaringar Enligt Annika Forssén är kunskaperna om kvinnors liv och arbete dåliga inom sjukvården. Det kan lätt leda till missvisande förklaringar på symptom och sjukdomar.

Ett exempel är bemötandet, att läkare frågar olika beroende på om patienten är kvinna eller man. Kvinnor får fler frågor kring hemmet, män fler frågor kring sin arbetssituation.

– En orsak till detta kan vara att kvinnors arbetsrelaterade problem fortfarande är rätt outforskade. Det

Olika syn på förvärvsarbete Enligt Annika Forssén är den skilda synen på män och kvinnors förvärvsarbete ett problem, som får stora konsekvenser inte minst för folkhälsan. Läkare skriver sämre beskrivningar av kvinnors nedsatta arbetsförmåga än män, vilket gör att ansökningar ofta kommer tillbaka. Kvinnor får i lägre grad arbetsskadeutbetalningar och deras ansökningar till Försäkringskassan blir underkända.

– Mäns förvärvsarbete ges större betydelse i sjukskrivningssammanhang. När det gäller kvinnor tror man fortfarande att sjukdomarna bottnar i kvinnorna själva, att de är känsliga och sköra. Dessutom räknas inte det obetalda arbetet, som kvinnor utför i högre skala.

En annan folkhälsofråga, där genusperspektivet är centralt, är enligt Annika Forssén mäns våld mot kvinnor. I de första folkhälsorapporterna på 80-talet fanns våld mot kvinnor inte med som ett folkhälsoproblem.

Istället framhölls, och framhålls fortfarande, unga män, som utsatts för våld på öppen gata, som den stora drabbade gruppen.

– Det man missar här är att anmälningarna från kvinnorna bara är toppen på ett isberg. Det vet alla som jobbar inom vården. Dessutom handlar detta om upprepad misshandel, tillskillnad från krogvåld som bara sker vid enstaka tillfällen, avslutar Annika Forssén.

T E M A HÄL S A ns v i l l ko r

|

GENUS № 1 ⁄ 12

9

HBTQ-patienter kränks bakom stängda dörrar t e x t: i d a M åw e f o t o : co lo u r b ox

Att patienten bemöts utifrån sexuell läggning eller könstillhörighet är inte ovanligt inom vården.

I slutändan kan det leda till att läkaren missar patientens egentliga behov.

– Att utgå ifrån genusperspektiv och ställa rätt frågor är i högsta grad en kvalitetsfråga, säger Anna Westerståhl, forskare i allmänmedicin.

Stockholm, 11 februari 2009. En lesbisk kvinna ringer till Liljeholmens vårdcentral söder om Stockholm för att boka tid. Hon och hennes fru vill få en remiss för insemination på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge.

Inför behandlingen behöver vissa prover tas, som kan göras på den vårdcentral där patienten är listad.

Men på Liljeholmens vårdcentral säger mottagningssköterskan att hon inte kan boka någon tid för paret eftersom de är lesbiska. När kvinnan undrar varför svarar sköterskan: ”Det är så komplicerat med lesbiska

10

att vi brukar hänvisa till den särskilda mottagningen på Södersjukhuset.”

Kvinnan undrar var de hänvisar heterosexuella par som söker samma hjälp. Sköterskan uppger att de är välkomna till Liljeholmens vårdcentral. ”Efter vad jag kan se på den remiss som finns på fertilitetsklinikens hemsida handlar remissen nästan uteslutande om olika prover som ska tas. Jag kan inte förstå varför det inte skulle vara möjligt att göra på lesbiska kvinnor utan bara på heterosexuella kvinnor”, skriver kvinnan i sin anmälan till Diskrimineringsombudsmannen, DO. På DO går man vidare med ärendet och stämmer Stockholm läns landsting på 100 000 kronor i diskrimineringsersättning.

– Det var ett tydligt diskrimineringsfall eftersom personalen på gynmottagningen på Liljeholmens vårdcentral tagit beslutet att hänvisa alla lesbiska kvinnor som ska

h ä l s a ns v i l l k o r

genomgå en fertilitetsbehandling till Södersjukhuset, säger Anna-Lena Sjölund, utredare på DO. Hösten 2011 togs fallet upp i Stockholms tingsrätt.

Domslutet var tydligt. Tingsrätten slog fast att kvinnan missgynnats som homosexuell genom att nekas tid för utredning. Stockholm läns landsting dömdes till diskrimineringsersättning på totalt 15 000 kronor. Men på DO är man inte helt nöjda med resultatet.

– Vi har överklagat till hovrätten eftersom vi inte är nöjda med ersättningen. Det ska troligen upp där till hösten, säger Anna-Lena Sjölund.

Fokus på sexuell läggning Sedan 2009 har det kommit in ett tiotal diskrimineringsärenden som gäller bemötandet av lesbiska i vården.

Flera av dessa gäller just samkönade par som upplever att de blivit diskriminerade i kontakten med mödravården. Enligt Anna-Lena Sjölund är problemet ofta att personalen fokuserar på parets sexuella läggning istället för på deras behov som blivande föräldrar.

– I ett fall kallade barnmorskan det samkönade paret genomgående för ”sådana som er” och sade att hon inte hade någon kunskap om ”sådana som er”. Paret tyckte det var kränkande och upplevde att de inte fick svar på de frågor de hade under besöket.

Enligt Anna-Lena Sjölund är det generellt svårt att bevisa diskriminering i ärenden som gäller hälso- och sjukvård. Fallet Liljeholmens vårdcentral är på så sätt unikt.

– Vi måste ju bevisa att en person blivit sämre behandlad än en annan person och att detta har samband med personens sexuella läggning. Det är knepigt eftersom mötet sker bakom stängda dörrar, utan vittnen.

Oftast är det ju bara patienten och vårdpersonalen där, säger hon.

Patienten alltid i underläge Anna Westerståhl är distriktsläkare och forskare i allmänmedicin vid Göteborgs universitet. Hon både forskar och undervisar om bemötande och genus, och tycker att fallet Liljeholmens vårdcentral är väldigt intressant.

– Den här gruppen, lesbiska par som söker fertilitetsbehandling, är inte sjuka utan glada och förväntansfulla.

Jag tror att det kan göra att de för sin talan och anmäler i högre grad än andra lesbiska patienter.

Enligt Anna Westerståhl är patienter som söker vård för sjukdom alltid i ett underläge. De är beroende av läkarens hjälp och kunskap. Maktrelationen är tydlig.

Hon har pratat med många lesbiska kvinnor som känt sig kränkta i vårdsituationer, men inte orkat driva frågorna vidare.

– Ett problem när det gäller bemötandet av lesbis-

»Ofta utsätts de för personal som både är okunnig och fascinerad av deras situation. Det gör att patienterna får sätta igång och utbilda folk istället för att få hjälp för det de sökt för.« ka är att de rätta frågorna inte ställs. Ett annat är att patienter, som kommer ut i en vårdsituation, möts av fördomar. Det kan handla om okunnighet, men okunnigheten är inte oskyldig. Det handlar om att läkarna utgår ifrån fastslagna normer.

Konsekvensen blir att patienterna gradvis tappar förtroendet för vården. De berättar inte vad som är viktigt, exempelvis att de varit utsatta för övergrepp, eftersom de inte vill riskera att bli kränkta igen.

Det här kan innebära att det blir ett stort steg att kontakta vården igen, vilket är ett jätteallvarligt problem, säger Anna Westerståhl.

Det finns även exempel på hur patienter inom hbtq(homo-, bi-, trans-, queer-)gruppen bemöts utifrån andra kriterier än sina behov. Transpersoner är den grupp som framför mest klagomål på vården.

– Ofta utsätts de för personal som både är okunnig och fascinerad av deras situation. Det gör att patienterna får sätta igång och utbilda folk istället för att få hjälp för det de sökt för.

Viktigt ställa rätt sorts frågor Anna Westerståhl menar att det är viktigt att vårdpersonalen har ett genusperspektiv i bemötandet av patienten.

I grund och botten är det en kvalitetsfråga.

– Vårt jobb är att ställa diagnos. För att göra det så måste vi ställa rätt frågor och få fram rätt information.

Annars är risken att dessa patienter helt enkelt inte får lika bra vård.

Vad krävs då för att komma till rätta med problemet?

Enligt Anna Westerståhl handlar det både om kunskap och om att synliggöra sina egna normer och värderingar.

Att som läkare och vårdpersonal våga reflektera över sitt agerande. Hon tror på långsiktiga utbildningar i normkritik.

– Det finns väldigt många bra personer som är intresserade av dessa frågor inom hälso- och sjukvården. Men det handlar om hierarkiska organisationer där förändringarna måste komma uppifrån. Det krävs att man tar in folk utifrån och avsätter tid och energi för frågorna på varje arbetsplats.

T E M A HÄL S A ns v i l l ko r

|

GENUS № 1 ⁄ 12

11

h ä l s a ns v i l l k o r

Pappaledighet förlänger livet t e x t: b i r g i t ta W e i b u l l g r a f i k : F r i d a L u n db e r g / Co lo u r b ox

Forskning visar att ökad jämställdhet och uttagna pappadagar har inverkat positivt på mäns livslängd och hälsa. Männens livslängd ökar nu snabbare än kvinnornas. Men fortfarnde lever kvinnor i genomsnitt längre, även om deras liv kantas av mer ohälsa.

I alla åldersgrupper finns påtagliga skillnader mellan orsakerna till kvinnors och mäns dödlighet. Män är mer riskbenägna och har sämre hälsovanor. Från tonåren och ända upp i 40-årsåldern är det självmord, olyckor och alkohol som orsakar männens överdödlighet, medan hjärt- och kärlsjukdomar är den viktigaste dödsorsaken bland äldre män. Bland kvinnor är cancer den vanligaste dödsorsaken, från 25-års ålder och upp till pensionsåldern. I den åldern dör fler kvinnor än män i cancer därför att kvinnor förhållandevis tidigt i livet drabbas av framförallt bröstcancer, men också cancer i äggstockar eller livmoder.

I folkbokföring och dödsorsaksregister kan vi följa medellivslängdens utveckling i Sverige från år 1750. Ända sedan dess har kvinnor levt längre än män, men särskilt under 1900-talet har skillnaden mellan mäns och kvinnors medellivslängd varierat mycket. Störst var skillnaden i slutet av 1970-talet, men de senaste trettio åren har männens livslängd ökat mer än kvinnornas. I dag är kvinnors medellivslängd 83,5 och mäns 79,5 år.

– Att män lever kortare än kvinnor tas fortfarande för givet. Kön uppfattas i första hand som biologiskt betingat och skillnader i hälsa och livslängd som oundvikliga.

Men för att kunna förstå och påverka könsskillnaden i livslängd måste vi problematisera den maskulinitet som orsakar mäns överdödlighet, säger Maria Danielsson, som är sakkunnig i folkhälsofrågor på Socialstyrelsen.

En orsak till att kvinnors och mäns medellivslängd närmar sig varandra är att just männens dödsorsaker har minskat. Störst betydelse har den kraftiga minskningen av hjärt- och kärlsjukdomar, som har ett tydligt

12

samband med minskad rökning, men även självmord och dödsfall relaterade till alkohol och olyckor har minskat.

Maria Danielsson menar att det finns ett samband mellan den minskningen och ett långsiktigt folkhälsoarbete för att förebygga olyckor och öka säkerheten.

Bälteslag, bilbarnstolar, cykelhjälmar och restriktioner mot alkohol är några åtgärder som bidragit till färre dödsolyckor i trafiken. Samtidigt har antidepressiv behandling och restriktioner när det gäller sömnmedel bidragit till att minska självmordsfrekvensen.

– Det visar att könsrelaterad dödlighet går att påverka. Så småningom vinner säkerhetstänkandet mark och det blir i bästa fall inte längre manligt att ta risker, säger Maria Danielsson.

Hon menar att ökad jämställdhet i samhället har haft stor betydelse för att säkerhetstänkandet ökat.

– När kvinnor fått ett större inflytande på vilka frågor som prioriteras har säkerhetsfrågor hamnat högre upp på dagordningen. Därför har också barns säkerhet sedan länge hög prioritet i Sverige. Om kvinnors förhållande till säkerhet och hälsa sprider sig i samhället kan det få fortsatt betydelse för folkhälsan.

Pappaledighet och framtida hälsa Anna Månsdotter, folkhälsoforskare vid Karolinska institutet, hör till dem som intresserat sig för jämställdhetens effekter på hälsa och livslängd. En av hennes studier pekar på samband mellan pappors föräldraledighet och deras framtida hälsa. Den visar att ju längre föräldraledighet som män tar ut desto lägre blir risken att de dör i förtid.

En senare studie har visat att det framförallt är män med ambitioner när det gäller både jämställdhet och hälsa som är föräldralediga. Det var inte oväntat, men Anna Månsdotter menar att urvalet inte utesluter sambandet

Kvinnor Män

År

Källa: Socialstyrelsen

85 83 81 79 77 75 73 71 69 67 65 1945 -50 -55

-60 -65 -70 -75

»Det infinner sig något hos män som är nära barn som skulle kunna sammanfattas som ökad försiktighet, som i sin tur kan leda till bättre hälsovanor och lägre dödlighet.« mellan pappaledighet och bättre hälsa. Det avgörande är att omsorgen om barn kan antas påverka manligheten så att männen blir mindre riskbenägna.

– Föräldraskapet är en så viktig sak för jämställdheten. Att vara hemma med barn får konsekvenser. Det infinner sig något hos män som är nära barn som skulle kunna sammanfattas som ökad försiktighet, som i sin

-80 -85

-90 -95 2000 -05 2010

tur kan leda till bättre hälsovanor och lägre dödlighet.

Studien stöder ett grundläggande antagande när det gäller jämställdhet och folkhälsa, nämligen att könsskillnader i livslängd minskar när män och kvinnor har samma beteenden och villkor i arbetsliv, familjeliv och på fritiden. Men sambanden verkar vara mer komplicerade än så, visar flera folkhälsostudier av bland andra Anna Månsdotter och Mona Backhans vid Karolinska institutet.

Visserligen tyder forskningen på att de första stegen mot ett jämställt samhälle är positiva för både vuxnas och barns hälsa, men utvecklingen mot ökad jämställdhet kan också innebära påfrestningar för bägge könens hälsa och livslängd. Dels för att det inte går att förutsäga om kvinnor tar över mäns positiva eller negativa beteenden och vice versa, dels för att förändringen kan ske i otakt så att till exempel kvinnor stressas av dubbelarbete innan männen tar ett större ansvar i familjelivet.

T E M A HÄL S A ns v i l l ko r

|

GENUS № 1 ⁄ 12

www

13

Hur jämställdhetssträvande kvinnors och mäns hälsa påverkas beror också på hur deras jämställdhet förhåller sig till omgivningens. Att vara mer jämställd än omgivningen verkar vara gynnsamt för män medan det motsatta gäller för kvinnor. Jämställdhet innebär också fler roller för både män och kvinnor. Det ger större variation i tillvaron, vilket kan vara bra för hälsan, men det kan också leda till ohälsosam stress.

En studie av jämställdhet på samhällsnivå visar att sjukskrivning och för tidig död ökade hos såväl män som kvinnor när det blev mer jämställt.

Kvinnor har paradoxalt nog sämre hälsa än män, trots att de har bättre levnadsvanor och lever längre. Det kallas ibland för hälso- eller genusparadoxen, men har sin förklaring i skillnader i dödsorsaker. Kvinnors ohälsa gör livet svårare att leva men leder inte till dödlighet på samma sätt som mäns riskbeteende. www

Psykisk ohälsa vanligare bland kvinnor Det är framför allt psykisk ohälsa och värk i leder som drabbar kvinnor i större utsträckning än män. Upp till 34 års ålder är det fyra till fem gånger vanligare bland kvinnor med svår värk i nacke och skuldror. Huvudvärk och ständig trötthet är liksom ängslan, oro eller ångest mer än dubbelt så vanligt bland kvinnor jämfört med män.

Skillnader i makt och resurser påverkar hälsan, det är ett känt faktum. Men trots sin underordnade ställning lever kvinnor i hela världen längre än män. Ju högre upp människor befinner sig på samhällsstegen desto friskare är de. Därför lever också högutbildade längre än lågutbildade. Utbildningsnivå påverkar livslängden mer än kön. Den mest utsatta gruppen är kvinnor med enbart grundskola. Deras livslängd är i genomsnitt fem år kortare än högutbildade kvinnors, en skillnad i medellivslängd som är större än den mellan kvinnor och män.

Dessutom har de lågutbildade kvinnornas livslängd inte förändrats de senaste tio åren.

14

– Klasskillnader i hälsa är betydligt svårare att påverka än könsskillnader, konstaterar Maria Danielsson.

Arbetslivet huvudorsak Susanna Toivanen forskar om arbetsmiljö och hälsa ur ett genusperspektiv vid Centrum för ojämlikhet i hälsa, Chess, vid Stockholms universitet och är en av redaktörerna för Den orättvisa hälsan som kom ut i början av 2012. Hon menar att de lågutbildade kvinnornas ohälsa huvudsakligen beror på arbetslivet.

– De har jobb där villkoren är sämst när det gäller såväl anställningstrygghet som arbetsmiljö, arbetstider och lön. Det är dessutom tunga jobb som innebär stora psykiska påfrestningar. Att den största andelen rökare finns i just en grupp med ett så slitsamt arbetsliv är inte förvånande, säger Susanna Toivanen.

Enligt folkhälsorapporten 2009 upplevde anställda i de vanligaste kvinnoyrkena (undersköterskor, vårdbiträden, förskollärare, fritidspedagoger, kontorspersonal och barnskötare) arbetet som mer psykiskt ansträngande än anställda i de vanligaste mansyrkena (företagssäljare, dataspecialister, lager- och transportassistenter, lastbilschaufförer och maskiningenjörer/tekniker). Av folkhälsorapporten framgår också att psykiskt ansträngande arbete är vanligast i landstingen, där en tiondel av alla kvinnor arbetade 2007. I offentlig sektor, där många kvinnor arbetar, ökar dessutom arbetsbördan ofta under en lågkonjunktur när skatteintäkterna minskar. Krisen på 1990-talet orsakade ökade stressymptom och psykiska krav i arbetslivet samtidigt som sjukskrivningarna ökade.

– Bristen på positiv utveckling när det gäller hälsa och livslängd bland kvinnor med lägst utbildningsnivå är oroande. Om man ska förbättra situationen måste både lön och arbetsvillkor bli bättre. Det är nödvändigt att utjämna effekterna av de dåliga jobben genom att påverka arbetsvillkoren.

h ä l s a ns v i l l k o r

Livslång orsakskedja bakom sjukskrivning t e x t: Y v o n n e b u s k f o t o : co lo u r b ox

Av de cirka 140 500 personer som fick sjukpenning i januari 2012 var drygt 64 procent kvinnor.

Orsakerna till kvinnors högre sjukskrivningstal måste sökas i ett brett perspektiv som inkluderar olika samhällsstrukturer, arbetslivets uppbyggnad och människors hela livssituation, anser genusforskare.

– Sjukskrivningar orsakas av en lång rad olika faktorer. Kanske kan det upplevas som om de besvär som leder till sjukskrivning kommer hastigt, men ofta har en lång process, där droppen urholkat stenen, lett fram till sjukskrivningen. Detta gäller inte minst sjukskrivningar som blir långa, säger Gunnel Hensing, professor i socialmedicin.

Hon leder forskargruppen ”Gendered inequalities in health and social security” vid avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet. Ett av hennes huvudsakliga forskningsområden är den psykiatriska sjukfrånvarons omfattning, orsaker och konsekvenser.

Redan våra uppväxtvillkor är en del av den komplexa bild som påverkar dagens sjukskrivningstal, menar Gunnel Hensing. Det handlar om hur vi formas och socialiseras, hur genus konstrueras och hur vår självbild växer fram. Detta styr våra yrkesval och avgör vilken arbetsmiljö vi kommer att vistas i. Kvinnor arbetar ofta inom skola, vård och omsorg – arbeten som innebär ett stort engagemang, svårigheter att släppa tankarna på jobbet efter arbetstid och en känsla av otillräcklighet.

Kraven är höga och det saknas resurser att göra jobbet på ett sätt som man skulle önska.

Kvinnors ohälsa och sjukskrivningar hänger också ihop med vilket ansvar man har för det obetalda arbetet i form av hushållsarbete och omsorg om familjemedlemmar.

– Arbetsmiljön i det obetalda arbetet är mycket min-

dre utforskat än arbetsmiljön i lönearbete, säger Gunnel Hensing.

Kristina Holmgren är medicine doktor och arbetsterapeut. Hon tillhör samma forskargrupp som Gunnel Hensing och lade 2008 fram en doktorsavhandling om arbetsrelaterad stress hos sjukskrivna kvinnor. En delstudie visade att det som lett fram till sjukskrivningarna var ohälsa till följd av olösta konflikter på arbetsplatsen, oklart ledarskap och att de sjukskrivna hade ett stort engagemang i sitt arbete, höga krav på sig själva och svårigheter att sätta gränser.

På grundval av resultaten utvecklades ett frågeformulär som har använts på vårdcentraler i Göteborg.

Kvinnor som var i arbete och sökte läkare för till exempel ryggsmärtor, muskelsmärtor i armar och ben eller mentala besvär fick svara på frågor kring lågt inflytande på arbetet, otydlig organisation och konflikter, höga egna krav och engagemang, samt arbetets påverkan på fritiden. Studien syftade till att identifiera riskfaktorer som gav förhöjd risk att bli sjukskriven inom en tolvmånadersperiod. 200 kvinnor deltog. Det visade sig att för den som upplevde stress på grund av otydlig

T E M A HÄL S A ns v i l l ko r

|

GENUS № 1 ⁄ 12

www

15

www

organisation eller konflikter på arbetsplatsen fördubblades risken att inom ett år få en sjukskrivningsperiod på åtta dagar, eller mer.

Om man till dessa riskfaktorer lade engagemang och höga krav på sig själv blev risken fyra gånger så hög.

Fortfarande tunga lyft i vården De två dominerande orsakerna till sjukskrivning är psykiskt relaterade besvär och sjukdomar i rörelseorganen, till exempel artroser, värk och sjukdomar i rygg och axlar. I båda diagnosgrupperna är kvinnor klart dominerande. Inte sällan har dessa diagnoser ett samband men samtidigt bör man inte utgå från det, menar Kristina Holmgren.

– Det är välkänt att när du lever med stress så leder det till fysiska symptom. Men samtidigt behöver man inte alltid tänka att besvär i rygg och axlar är något annat än det är. På många manligt dominerade arbetsplatser har rationaliseringar lett till att maskiner tagit över mycket av det tunga arbetet, men på kvinnliga arbetsplatser som i vården har vi fortfarande tunga lyft.

Män som jobbar i dessa sektorer drabbas också. Det är inte könet i sig som orsakar de högre sjukskrivningstalen för kvinnor, utan strukturerna. Vi måste utforska vidare hur vi ska få ett hållbart arbetsliv i dessa sektorer, säger Kristina Holmgren.

Den tvärvetenskapliga forskargruppen ”Sjukfrån­ varo, hälsa och livsvillkor”, vid Karolinska Institutet har bland annat intresserat sig för konsekvenserna av att vara sjukskriven, till exempel risken att dö i förtid och att få sjuk- och aktivitetsstöd. Dessa risker är höga för

16

personer som varit sjukskrivna men resultaten visar ingen skillnad mellan män och kvinnor.

– Det finns ibland en föreställning om att män är sjukare när de sjukskrivs. I så fall borde de oftare drabbas av sådana konsekvenser, säger professor Kristina Alexanderson som leder forskningsgruppen.

Extrem snedfördelning Som det nu ser ut är sjukligheten extremt snedfördelad och drabbar oproportionerligt många kvinnor, invandrare från vissa länder, lågutbildade och äldre. Men de sociala konsekvenserna av sjuklighet, i termer av sjukfrånvaro, är ännu mer snedfördelade, menar Kristina Alexanderson. Den som inte har ett kroppsarbete kan kanske mycket väl arbeta med en kroppsskada, men för den som har fysiskt krävande jobb, till exempel inom vården är det svårare. En lågutbildad kvinna som av hälsoskäl inte kan vara kvar på sin arbetsplats har dessutom svårt att hitta alternativ på vår hårt könssegregerade arbetsmarknad.

Också Kristina Alexanderson betonar vikten av att kartlägga hela livssituationen runt sjukskrivna personer och av att ha livsloppsperspektiv. Därför inkluderar forskargruppens enkäter aspekter som till exempel obetalt arbete och eventuella inslag av våld och trakasserier.

– Det är viktigt att titta på hur genus samvarierar med andra faktorer. Vår forskargrupp, om 35 personer, arbetar med cirka 20 olika projekt nu och i de flesta har vi ett genusperspektiv, säger hon.

h ä l s a ns v i l l k o r

Kvinnors lådvinsfylla inte största problemet t e x t: J i mm y s a n d f o t o : co lo u r b ox

Alltför stort fokus i den offentliga debatten om alkohol läggs på kvinnors konsumtion av ”bag-in-box”viner, menar alkoholforskare. Det stora problemet är fortfarande mäns alkoholmissbruk.

– Missbruket är betydligt större bland män, och följderna av kvinnors alkoholkonsumtion är mycket mindre, säger Fredrik Spak, lektor i socialmedicin, som sedan åttiotalet har arbetat med forskningsprojektet ”Women and alcohol in Gothenburg”.

– Kvinnor står för en tredjedel av konsumtionen men, för att ta ett exempel, bara en tiondel av rattfylleriet.

Mats Hilte, docent i socialt arbete vid Lunds universitet, ser att alkohol genom historien använts på olika sätt som en symbol för manlighet. Idealet att kunna tåla sprit uppstod redan på medeltiden. Särskilt har det präglat arbetarklassens män.

– Det finns en föreställning om att en man ska kunna klara en riktig fylla. Det handlar om mod, att våga tappa kontrollen, och det ses också som ett uttryck för sexuell potens.

Medelklassen som växte fram under 1700-talet distanserade sig från det då omfattande supandet bland bönder och arbetare.

– Medelklassens män såg det som ett omanligt beteende att inte ha kontroll över sig själv och sina passioner.

Supandet bland arbetarklassens män var delvis ett uttryck för protest mot klassamhället, men efter hand började arbetarrörelsen att se det som ett problem. Inte minst för att det hindrade politiskt deltagande. Vid 1900-talets början odlades en skötsamhetskultur inom arbetarklassen, lånad från medelklassen. Bland kvinnor har utvecklingen sedan dess varit den omvända.

– Under andra hälften av 1900-talet blev alkoholen en del i kvinnors frigörelse från traditionella könsroller.

Kvinnor som dricker har definierats som fallna, omoraliska, vilket varit ett sätt att utöva kontroll över dem.

Med frigörelsen blir alkohol ett uttryck för att ha makt över sitt liv, säger Mats Hilte.

»Missbruk kräver att man gör en massa dumma saker, som att skita i morgondagen. Kvinnors starka sociala ansvar försvårar ett sådant beteende.« Den stora ökningen av missbruk bland kvinnor inträffade från mitten av sextiotalet, fram till 1980. Sedan dess har det planat ut, bland både män och kvinnor.

Alkoholkonsumtionen bland vuxna har minskat sedan 2005. Enligt Fredrik Spak berodde den tidigare ökningen främst på ekonomiska faktorer.

– Folk dricker mer när de får det bättre ställt. Ökad alkoholkonsumtion ger en svag ökning av missbruksproblem, eftersom man riskerar att utveckla ett kemiskt beroende även om man inte har en hög belastning av riskfaktorer.

Det har alltid varit något tydligare bland kvinnor än bland män att missbruk föregås av andra problem.

– Tidigare var kvinnor tvungna att i högre utsträckning överkomma stigmatisering mot kvinnligt drickande.

Då ”hjälpte” det att redan ha mycket problem.

Fredrik Spaks förutsägelse är att kvinnor aldrig kommer att utveckla samma omfattning av missbruksproblem som män.

– Missbruk kräver att man gör en massa dumma saker, som att skita i morgondagen. Kvinnors starka sociala ansvar försvårar ett sådant beteende.

T E M A HÄL S A ns v i l l ko r

|

GENUS № 1 ⁄ 12

17

h ä l s a ns v i l l k o r

Vården missar mäns depressioner t e x t: b i r g i t ta W e i b u l l i l l u s t r at i o n : s a n d r a wa h l b e c k

Depression är en vanlig orsak till sjukskrivning och ett växande problem för folkhälsan. Dubbelt så många kvinnor som män får diagnosen, men flera forskare menar att männens depressioner inte upptäcks i vården. Män har också svårare att söka hjälp.

– Män tar inte kontakt med vården i samma utsträckning som kvinnor. Att söka hjälp förknippas ofta med svaghet och ligger inte i en manlig könsroll som handlar om att vara stark och uthållig, säger Mats Hilte, docent i socialt arbete vid Lunds universitet.

Han menar att normen för hur man ska vara som man är fyrkantig och att bilden av män måste problematiseras.

– Diskussionen om män handlar mycket om makt och förtryck, men vad många män känner är maktlöshet, en känsla de har svårt att både erkänna och sätta ord på.

Trots att män får diagnosen depression mer sällan, begår män självmord dubbelt så ofta som kvinnor.

– Det stöder hypotesen att män lever med sin depression i tysthet, tills de inte orkar mer. Det finns också studier som visar att betydligt färre män än kvinnor som försökt ta livet av sig hade haft kontakt med vården, säger Mats Hilte.

Särskilt bland män kan det dessutom finnas samband mellan depression och alkoholmissbruk.

– Om man lägger ihop sjukdomsbördan för depression och alkoholberoende drabbas kvinnor och män i ungefär lika stor utsträckning, säger Anne Hammarström, distriktsläkare och professor vid Umeå universitet.

Studier visar också att skillnaden mellan könen i psykisk ohälsa försvinner när män och kvinnor har samma livsvillkor. När Anne Hammarström jämförde arbetslösa kvinnor och män i 21-årsåldern fanns det

18

ingen skillnad i psykisk ohälsa, alla mådde lika dåligt.

Många diagnoser och behandlingar utgår från forskning på män, men diagnosen för depression är ett undantag. Den bygger på forskning på enbart kvinnor med typiska symtom på depression.

– Om man på 1960-talet hade forskat på ett annat sätt om depression hade man kunnat få en bredare diagnostik, säger Anne Hammarström.

Hon menar att dagens medicinska forskning framför allt fokuserar på biomedicinska förklaringar, främst könshormoner, till västerländska kvinnors depressioner.

– Det kan bero på att forskningen drivs av kommersiella intressen. Om man hittar hormonella eller andra biologiska mekanismer bakom depression kan läkemedelsbehandling vara en enkel lösning.

Forskning om kvinnor i andra delar av världen, där motsvarande ekonomiska drivkrafter inte finns, brukar däremot betona kulturella orsaker och fattigdom.

Kände sig kravmärkta Träffad av blixten eller långsam kvävning är titeln på Ulla Danielssons avhandling. Hon är distriktsläkare, psykiater och forskare vid Umeå universitet och har intervjuat deprimerade patienter i primärvården. Avhandlingens titel syftar på de genuskodade berättelser som patienterna förmedlade.

– Gemensamt för de vuxna patienterna var att de upplevde stora krav på sig själva, de kände sig ”kravmärkta”. Kvinnorna pratade mycket om skam och skuld, medan männen pratade mer om kroppsliga symtom med smärta i bröstet och huvudet.

Ungdomarnas berättelser var påverkade av media­ bilder av depression. För tjejerna var bilden en ensam, gråtande kvinna, men killarna hade inga deprimerade män att förhålla sig till. De använde istället bilder av

manlighetsideal som till exempel ”Rambo”, Sylvester Stallones rollfigur.

– För killarna var det ett stort steg att söka hjälp, men när de väl kom till ungdomshälsan öppnades en dammlucka, de hade ett väldigt behov av att prata.

Gränsöverskridande berättelser Även om mäns och kvinnors berättelser skilde sig tydligt åt fanns förstås också gränsöverskridarna, kvinnor som pratade om kroppsliga besvär och män som upplevde skam och skuld.

– Det är viktigt att inte hamna i stereotyper och förstärka skillnaderna, utan uppmuntra andra sätt att förhålla sig till genuskodade normer, säger Ulla Danielsson.

Hon ser en tendens i vården att psykologisera framför allt kvinnor och flickor, och bortse från den betydelse som könade livsvillkor har.

– Särskilt för tjejer kan det inge hopp att allt inte är deras fel och att omständigheter i samhället påverkar deras situation.

Behovet av en diagnos skapades i samband med att de första läkemedlen mot depression utvecklades på 1950- och 1960-talen.1980 infördes depressionsdiagnosen för första gången i DSM, det amerikanska klassifikationssystem som används över hela världen.

Diagnosen baseras på en beskrivning av symtom som patienten ska ha upplevt i minst två veckor. Strikt tillämpad utgjorde en skattning av symtomen själva diagnosen, men numera diskuteras behovet av en helhetsbedömning.

– Tidigare talade man om depressionens inre och yttre orsaker. Om patienten hade det mycket tufft kunde man tala om depression som en normal reaktion. Men i dag saknas orsakssambanden helt, säger Arja Lehti, som är allmänläkare och lektor vid Umeå universitet.

I sin forskning har hon intervjuat distriktsläkare med stor erfarenhet av att möta deprimerade kvinnor och män med både svenskt och utländskt ursprung.

Det visade sig att läkarna hade svårt att använda de symtombaserade kriterierna.

– Patienterna uttryckte sina symtom på så olika sätt, beroende på kön, men också klass och ursprung. Därför använde läkarna i stället de äldre kriterierna som skiljer på depressioner beroende på orsak.

En annan svårighet är diagnoskriteriernas universella karaktär. De ska gälla för alla människor, i alla länder och kulturella sammanhang.

– Ordet depression finns inte ens i alla kulturer. Vilka symtom som yttrar sig och möjligheten att visa känslor varierar beroende på sammanhang. Det är till exempel stor skillnad mellan att vara stoisk och inte visa känslor, som är ett vanligt ideal i Japan, och att förväntas prata öppet om känslor, som är vanligt i Nordamerika, säger Arja Lehti.

T E M A HÄL S A ns v i l l ko r

|

GENUS № 1 ⁄ 12

19

Aldrig smal, sund eller sexig nog t e x t: b i r g i t ta W e i b u l l f o t o : co lo u r b ox

Den psykiska ohälsan ökar bland svenska ungdomar. Trenden har pågått sedan 1980-talet och drabbar dubbelt så många flickor som pojkar.

– Det är ett allvarligt folkhälsoproblem och det finns risk för att ohälsan följer med in i vuxenlivet, säger forskaren Katja Gillander Gådin.

Katja Gillander Gådin, docent i folkhälsovetenskap vid Mittuniversitetet, forskar om barns och ungdomars hälsa, men ser ingen enkel förklaring till den negativa trenden. Hon menar att det finns för lite forskning och att det saknas ett genusperspektiv i den som finns.

– Det är viktigt att förstå vad det är i deras livsvillkor som leder till ohälsa, särskilt när skillnaderna mellan pojkars och flickors psykiska besvär är så stora. Vi behöver också veta vad som främjar hälsa.

När ungdomar själva svarar på frågor om sin hälsa uppger dubbelt så många flickor som pojkar att de upplever ängslan, oro och ångest, från sista året i grundskolan och upp till 24-årsåldern. Samtidigt som den självrapporterade ohälsan ökar är det också fler ungdomar som vårdas på sjukhus för depression och ångesttillstånd. Även självmordsförsöken ökar kraftigt bland ungdomar, mer bland unga kvinnor än män.

Tjejer mår dåligt dubbelt så ofta Evelina Landstedt är folkhälsovetare vid samma universitet och forskar om ungdomars ohälsa med fokus på livsvillkor. Med en enkätstudie och intervjuer i fokusgrupper har hon undersökt erfarenheten av negativ stress, psykiska besvär och självskador hos gymnasister i åldern 16 till 19 år. Hennes studie bekräftar att tjejer drabbas i dubbelt så stor utsträckning som pojkar.

– Men det räcker inte att konstatera könsskillnader.

Det behövs en genusanalys för att få djupare kunskap om varför de uppstår, säger Evelina Landstedt.

Hon menar att tonårstjejer har det tuffare än killar.

20

»Sexuella trakasserier ingår inte i den svenska definitionen av mobbning, det osynliggörs.«

h ä l s a ns v i l l k o r

– De är inte nöjda med sin kropp och sitt utseende och de upplever högre krav i skolan. Trots att de presterar bättre än killarna är de missnöjda med sina resultat.

Evelina Landstedt ser ett samband med den roll som utbildning spelar för kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden och som en tjej sammanfattade med att ”killar behöver inte bry sig om skolan lika mycket - de kan ändå få ett välbetalt jobb”.

Studien visar också att våld av olika slag är utbrett.

Killar och tjejer utsattes i lika stor utsträckning för sexuella trakasserier, men det orsakade mer psykiska besvär för tjejerna. Det var inte heller ovanligt att pojkvännen hade utsatt dem för fysiskt våld, ett sätt att utöva makt och kontroll i förhållandet. Även Katja Gillander Gådins forskning visar att tjejer är överrepresenterade när det gäller sexuella trakasserier, men tycker inte att det uppmärksammas tillräckligt.

– Det finns en medvetenhet om sambandet mellan mobbning och psykisk ohälsa, men sexuella trakasserier ingår inte i den svenska definitionen av mobbning, det osynliggörs. Det påverkar också hur det hanteras, säger Katja Gillander Gådin och tillägger att det räcker att vara i en miljö där trakasserier förekommer för att det ska påverka hälsan.

– Genom att jobba med genusnormer i skolan går det att åstadkomma förändringar och minska både mobbning och sexuella trakasserier. Det gäller också att utmana killarnas machokultur och inställning till skolarbetet.

Ville leva upp till det perfekta ”Att leva nära gränsen” är det genomgående temat i de intervjuer som Maria Wiklund, sjukgymnast och lektor vid Umeå universitet, har gjort med 40 unga kvinnor som var med i en gruppverksamhet om stresshantering.

– Det var tydligt att genusskapande processer hade stor betydelse för hur kvinnorna mådde. De kämpade med att skapa sig själva i förhållande till normer för

hur kvinnor ska vara. De försökte vara både effektiva och perfekta och upplevde att det hänger på en själv om man lyckas eller misslyckas. Samtidigt skulle de också skapa sig själva en snygg och hälsosam kropp, men den blev aldrig tillräckligt smal, hälsosam och sexig, berättar Maria Wiklund.

Kvinnorna tog dessutom stort ansvar för att ta hand om andra och anpassa sig till deras behov. Några i hennes studie hade också utsatts för våld i sina förhållanden med pojkvänner.

– Det var något dolt och tabubelagt. Det kanske visade sig som frånvaro i skolan och i fysiska besvär men var inget man berättade för omgivningen.

Maria Wiklund påpekar att det är många faktorer på flera viktiga områden i livet som skapar ohälsa: i skolan, i familjen och bland kompisarna. Ofta börjar det redan på högstadiet.

– Många stressfaktorer tillsammans under lång tid kan skapa ohälsa. Ökad risk med ensamstående förälder Ohälsa har även att göra med andra faktorer som påverkar makt och handlingsutrymme. Heidi Carlerby, doktorand i folkhälsovetenskap vid Mittuniversitetet, har undersökt etnicitetens och samhällsklassens betydelse för ohälsa bland barn i årskurs fem till nio. Det visade sig att flickor med två föräldrar som är födda utomlands eller med en ensamstående förälder löper större risk för ohälsa än andra barn. Men varken föräldrarnas ursprung eller att leva med en ensamstående förälder spelade någon roll för pojkarnas hälsa.

Också hon har undersökt sambanden mellan mobbning och ohälsa.

– Den viktigaste slutsatsen är att alla barn som varit inblandade i mobbning en gång eller mera löper ökad risk för ohälsa oavsett föräldrarnas ursprung och ekonomi, säger Heidi Carlerby.

T E M A HÄL S A ns v i l l ko r

|

GENUS № 1 ⁄ 12

21

h ä l s a ns v i l l k o r

Våldet finns att läsa mellan raderna t e x t: a n n a f r e d r i k s s o n o ch i n g a - b o d i l e k s e l i u s i l l u s t r at i o n : s a n d r a wa h l b e c k o ch co lo u r b ox

Att leva med hot och våld hemma kan ge symptom som mag- och tarmbesvär, kronisk värk och depressioner. En sjukdomsbild som inte stämmer eller behandling som blir utan effekt bör får varningsklockor att ringa hos sjukvårdens personal.

Män står för majoriteten av dödligt våld i Sverige, ungefär 90 procent. Totalt dödas ett 100-tal personer varje år på grund av våldshandlingar. Män främst på allmän plats. För kvinnan är hemmet farligast.

I ett livstidsperspektiv uppger omkring hälften av kvinnorna i Norden att de någon gång har utsatts för våld eller hot om våld i sin relation, enligt en ny rapport från Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK. Upprepat, grovt relationsvåld och dödligt våld i nära relationer riktas enligt svensk och internationella forskning i huvudsak mot kvinnor.

Det dödliga våldet kan ses som toppen på ett isberg av ett stort folkhälsoproblem menar Anna Berglund, kvinnoläkare och expert på NCK, i Uppsala.

– Många kvinnor som lever med våld i hemmet söker vård upprepade gånger både för akuta skador och kroniska symptom utan att den bakomliggande orsaken kommer fram.

Mag- och tarmproblem är minst dubbelt så vanligt hos våldsutsatta som hos andra kvinnor. 65 procent av de kvinnor som sökte för psykisk ohälsa som ångest och depression hade våldsutsatthet som en del i sjukdomsbilden enligt en studie i Skåne. Risken att drabbas av kroniska smärttillstånd är större och symptomen är ofta långvariga och diffusa.

Skam och skuld hindrar kvinnorna från att ta upp våldet när de söker vård. Kanske ser de inte heller själva ett samband mellan att exempelvis inte klara att sköta sin diabetes och stressen de lever under.

Men att behandla för depression eller missbruk utan

22

att uppmärksamma våldsutsatthet som en möjlig bidragande faktor är inte god vård, menar Anna Berglund.

Ansvaret för att ta reda på orsaken till symptomen ligger hos sjukvårdspersonalen. När sjukdomsbilden inte stämmer eller när behandlingen inte har avsedd effekt är det hög tid att reagera.

– Frågor om våld måste ställas aktivt och rutinmässigt till kvinnliga patienter inom hela hälso- och sjukvården som en del i en fullständig sjukdomshistoria, säger Anna Berglund.

Inte självklart att frågan ställs Vetskapen om sambanden har funnits länge men det är inte självklart att frågan ställs ens då en kvinna söker akut med skador som tyder på fysiskt våld. Personalen måste också veta vad de ska göra om svaret blir ett ja. ”Jag går upprepade gånger till vården och önskar varje gång att de ska fråga om våld.” Det är svar som Gunilla Krantz, läkare och professor i folkhälsovetenskap vid Göteborgs universitet fått då hon mött kvinnor utsatta för partnervåld.

I hennes ännu opublicerade studie har 1396 män och kvinnor svarat på vad de varit med om och vad de utsatt andra för. Studien är den första i Sverige som med slumpmässigt urval i hela befolkningen frågat både kvinnor och män om våldshandlingar.

– Det är 8-9 procent, lika många män som kvinnor, som uppger att de varit utsatta för knuffar, slag eller hot i sin relation det senaste året. Aningen fler män än kvinnor säger att de har upplevt psykiskt våld som till exempel nedvärderande behandling inför andra, säger Gunilla Krantz.

Hon understryker att även om förekomsten ser likartad ut kan det dölja sig stora skillnader bakom siffrorna.

– Även om båda könen uppger lika många vålds-

händelser finns det mycket som talar för att kvinnor upplever större hot och rädsla och också större effekter av våldet.

Unga kvinnor slår oftare Internationellt sett har få studier undersökt våldsutsatthet i nära relationer bland både kvinnor och män.

Analyserna av dem har visat att det vanligast förekommande, situationsbetingade och minst allvarliga våldet, utövas av kvinnor och män i lika hög utsträckning.

Bland kvinnor är det oftast de unga kvinnorna som slår.

I Sverige har forskning om partnervåld främst studerat kvinnors utsatthet. Dessa studier, liksom internationella studier, har visat att grovt systematiskt våld i

kombination med kontrollerande beteende nästan uteslutande drabbar kvinnor. Men Gunilla Krantz forskning fokuserar inte på den särskilt utsatta gruppen. Syftet med hennes studie är att forska om partnervåld i ett brett, allmänt folkhälsoperspektiv.

– Våldet mot kvinnor kan vara det allvarligaste, men vi måste forska även om det andra våldet. Det kan vara unga par som pucklar på varandra, med barnen som vittnen, eller män som inte vågar slå tillbaka utan går undan för att inte riskera att senare bli anklagade för att ha använt våld.

Enkäten hennes studie utgår ifrån har tagits fram av Världshälsoorganisationen, WHO. I den ställs frågor som WHO menar ska fungera i alla kulturer, om våldsamma handlingar i nära relationer. Totalt 3000 enkäter skickades ut i tre metodstudier, Conflict Tactic Scales 2, CTS2, som är en mer detaljerad enkät, samt två varianter av WHO-enkäten, varav en med direkt efterföljande motfrågor, som exempelvis ”har du slagit någon?” följt av ”har du blivit slagen?”. Bäst svarsfrekvens fick WHO-enkäten utan motfrågor. Gunilla Krantz kan se flera problem med enkätstudierna, såsom svarsfrekvens och underrapportering. Hon är även tveksam till om frågorna verkligen kan täcka in all typ av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld.

– Fångar vi verkligen in alla våldshandlingar? WHOenkäten ska gälla i alla kulturer. Jag tänker att det

T E M A HÄL S A ns v i l l ko r

|

GENUS № 1 ⁄ 12

www

23

Våld kan vara: Fysiskt – oönskad fysisk beröring som skadar och orsakar fysisk smärta. Sexuellt – att delta i eller se på sexuella handlingar mot sin vilja eller som inte är förenliga med den egna mognaden. Psykiskt – verbala kränkningar, isolering, hot och kontroll. När någon slår sönder saker för att skapa oro och rädsla. Ekonomiskt – hot, begränsningar av gemensamma ekonomiska tillgångar, att tvinga någon att utföra ekonomiska olagligheter.

Källa: valdinararelationer.se

www

mycket väl kan se olika ut, men frågorna anses vara så generella att det ska stämma.

Analysen av WHO-enkäten visar att våldsutsatta sällan drabbas av bara en form av våld utan av flera.

Forskarna har tittat på överlappningar av våldshändelser, det vill säga om personer har utsatts för såväl psykiskt, fysiskt som sexuellt våld.

Djupintervjuer med män i ny studie Nu ska Gunilla Krantz gå vidare med en större landsomfattande studie för att se vilka mönster av våldshändelser som finns, hur ofta våldet utövas, allvarlighetsgraden och mäta sociala effekter och hälsoeffekter. I projektet ska även djupintervjuer med män göras. Mer forskning om mäns våldsutsatthet behövs, inte minst kvalitativa studier, menar Gunilla Krantz.

– Hur man än vrider och vänder på den kunskap vi har i dag framstår det som självklart att både kvinnors och mäns våld bör undersökas och bedömas i relation till allvarlighetsgrad och påverkan på hälsa och socialt liv. När det är gjort går det att bedöma vilken grupp som är mest utsatt och för vilka våldet får mest konsekvenser, säger hon.

Viveka Enander är utvecklingsledare och forskningsansvarig på Västra Götalands kompetenscentrum för våld i nära relationer och har skrivit artiklar om den forskning som gjorts om kvinnors våld mot män.

Hon har följt debatten om våld i nära relationer under lång tid och känner viss oro för att gamla föreställningar och myter dyker upp i ny form.

– Ökat fokus på män som brottsoffer skulle kunna användas för att rucka på stereotypa föreställningar.

Men ofta förs istället detta att män kan vara offer fram

24

som ett anti-feministiskt argument för att inte fokusera på kön, genom den felaktiga slutsatsen att kvinnor är lika våldsamma som män.

Fokus läggs, menar hon, återigen på individuella förklaringar, när det istället handlar om strukturella. Hon poängterar att mycket forskning visar att mäns grövre, systematiska och kontrollerande våld mot kvinnor har svårare fysiska och psykiska hälsokonsekvenser.

– Visst finns också kvinnor som utsätter män på liknande vis, och med liknande konsekvenser för hälsan.

Men det är undantaget som bekräftar regeln, och det gäller att inte förväxla undantaget med regeln.

VÅLDET I SIFFROR 2011 anmäldes 12 355 misshandelsfall i en nära relation mot kvinnor över 18 år. Motsvarande siffra för män i nära relation samma år var 3363.

Bara vart femte fall av misshandel anmäls till polisen, enligt Brottsförebyggande rådets uppskattningar.

I genomsnitt 17 kvinnor per år dödas av en man de har, eller har haft, en nära relation till. Av dessa män tar var fjärde även sitt eget liv.

I genomsnitt 4 män per år dödas av en kvinna, de har,

eller har haft, en nära relation till. I en tredjedel av de fallen har kvinnan varit utsatt för hot och våld av den man hon dödar, något som i princip aldrig är en bakgrund när män dödar kvinnor.

Utsatta grupper Att själv ha varit vittne till våld som barn är en riskfaktor. Kvinnor med missbruk, äldre kvinnor och kvinnor med utländsk bakgrund utgör särskilt utsatta grupper.

Som dubbelt utsatta räknas kvinnor med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning.

Källor: Brottsförebyggande rådet, Rikspolisstyrelsen

tem a k r ö n i k a

Delaktighet förbättrar livskvaliteten krönik a S a r a h wa m a l a

Hälsoutvecklingen i Sverige är positiv. Det senaste seklet har medellivslängden ökat med 25 år. Fram till år 2060 beräknas den öka med 6 år för män till 84 år och med 4 år för kvinnor till 87 år. Det kvinnoöverskott som finns består men minskar, eftersom mäns dödlighet minskar snabbare än kvinnors.

Livsvillkor och levnadsvanor påverkar vår hälsa.

Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. De flesta äldre är friskare och mer aktiva än någonsin och allt fler människor över 65 år fortsätter att arbeta. Men det finns ett orosmoln – den ojämlika hälsan. Levnadsvanor, utbildning, ekonomi, etnisk tillhörighet, sexuell läggning och kön påverkar hälsa och välbefinnande. Det är ingen slump att vissa personer drabbas av ohälsa i högre grad än andra. Det gäller särskilt äldre kvinnor. Resultat från den nationella folkhälsoenkäten visar exempelvis att kvinnor generellt har sämre ekonomi och särskilt utsatta är gruppen ensamstående kvinnor.

Jämfört med män skattar färre kvinnor sin hälsa som god. Detta gäller hela befolkningen men skillnaderna är som störst i åldersgruppen 65-84 år. Kvinnor lever längre men har fler sjuka år. En större andel kvinnor än män uppger nedsatt rörelseförmåga och skillnaderna ökar med stigande ålder. Hälften av kvinnorna kan inte jobba fram till pensionsåldern på grund av ohälsa.

En viktig faktor för en jämlik hälsa är ett socialt och

samhälleligt inflytande, vilket i stor utsträckning beror på graden av delaktighet i samhället. Trots att sociala relationer är goda i en stor del av kvinnornas liv blir dessa sämre med åren. Kvinnor tenderar att bli mer isolerade hemma då fler exempelvis känner otrygghet kring att ta sig ut på egen hand. Att skapa förutsättningar för ökad trygghet och sociala mötesplatser för alla i samhället oavsett ålder och kön är därför en viktig faktor för att främja en god hälsoutveckling. Äldre kvinnor mår i många hänseenden sämre jäm-

fört med män. Det är därför av stor vikt att förbättra välfärden för både flickor och kvinnor och ge lika förutsättningar att utveckla god hälsa genom hela livet.

Detta kräver engagemang från aktörer och det civila samhället på såväl lokal och regional som nationell nivå.

En investering i hälsosamt åldrande, där insatserna

inriktas på att främja och bevara en god hälsa ökar tillgången på arbetskraft och minskar risken för att människor pensioneras i förtid. Diskussionen i samhället om äldre och åldrandet bör därför betona möjligheter och resurser istället för att fokusera på funktionsnedsättningar och kostnader som åldrandet innebär. Att investera i hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder är lika viktigt för samhällsutvecklingen som ekonomisk tillväxt.

Vi kan aldrig undvika det naturliga åldrandet men

det går att stärka det friska och skjuta upp funktions­ nedsättningar och förtida dödlighet. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser från såväl samhällets som individens sida förbättrar livskvaliteten och minskar samhällets kostnader för vård och omsorg.

KRÖNIKÖREN Sarah Wamala är generaldirektör för Folkhälsoinstitutet samt

docent i samhällsmedicin och medicine doktor i medicin/folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet.

T E M A HÄL S A ns v i l l ko r

|

GENUS № 1 ⁄ 12

25

26

Anne Hammarström har under de gångna decennierna mötts av såväl förlöjligande som indirekta hot av avsked när hon ifrågasatt den manliga normen inom medicinen. I dag bedriver hon framgångsrik forskning vid Umeå universitet.

p o r t r ä ttet

”Medicinen har mycket att lära av oss genusforskare” t e x t: T o r bj ö r n B e r g s t r ö m f o t o : S u s a n n a B E r g s t r ö m

Pionjären Anne Hammarström har utvecklat en framgångsrik genusforskning inom medicinen.

Men för trettio år sedan var motståndet hennes vardag. Att föra in genusperspektiv i medicinen sågs då som mycket kontroversiellt.

På andra våningen i ett gammalt stenhus med höga takvalv har Anne Hammarström sitt arbetsrum. Hon har precis avslutat ett möte med två unga doktorander och sitter nu redo med en rykande varm kopp kaffe och en förmiddagsmacka. Här på sjukhusområdet i Umeå har hon sin bas för alla de forskningsprojekt som hon driver. Intresset för genusfrågor väcktes redan i unga år. Som verksam distriktsläkare och socialmedicinare i Luleå i början av 1980-talet började hon på allvar intressera sig för att integrera inte bara klass utan även kön inom folkhälsovetenskapen. Att problematisera klass var inte lika kontroversiellt efter 1970-talets vänster­våg. Däremot skulle hon bli varse att kön var ett minerat område.

I samband med att landstinget i Norrbotten drog igång ett hälsoprojekt där en stor del av den vuxna befolkningen skulle undersökas för att spåra eventuella riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar, beslutade sig en grupp unga kvinnliga läkare sig för att ifrågasätta förutsättningarna för hela kampanjen.

Det visade sig att forskningen om dessa riskfaktorer baserades på mätningar på cirka 100 000 män. Men inga kvinnor. Detta trots att nationella riktlinjer tydde på viktiga könsskillnader. Att ifrågasätta mannen som norm inom medicinsk forskning blev en viktig uppgift för gruppen.

– Det blev ett himla liv när jag och mina kollegor ifrågasatte upplägget. Vi blev förlöjligade och ifrågasatta.

Cheferna tyckte vi var illojala. Vi till och med hotades

indirekt av avsked, säger Anne Hammarström och tar ännu en tugga av ost- och tomatmackan.

Från början möttes Anne Hammarström av en aggressiv stämning, när hon som pionjär ville utveckla genusperspektiven inom den medicinska forskningen.

Teoritänkande är inte vetenskap, resonerade kritikerna från den medicinska världen som ansåg sig ha rätt att definiera vad som är god vetenskap.

– Jag anser att medicinen har mycket att lära av oss genusforskare. Vi är vetenskapsteoretiskt skolade till skillnad från delar av medicinen där vetenskapsteoretiska resonemang inte står högt i kurs.

Men hon fick stort stöd utanför akademin bland såväl yrkesverksamma läkare och flertalet politiska kvinno­förbund. Det stärkte Anne Hammarströms vilja att fortsätta sitt arbete. Efter en tid vände även den manligt dominerade landstingsledningen i Norrbotten och insåg behovet av att föra in genusperspektiv i vården.

Bra genusklimat i Umeå I början av 1990-talet började Anne Hammarström att tjänstgöra i Umeå. Nu var klimatet för genusfrågorna betydligt bättre. Det fanns god support från dåvarande universitetsledningen, i synnerhet rektor Sigbritt Franke och från prefekten vid hennes institution, professor Birgitta Hovelius. Enligt Anne Hammarström är Umeå en förebild för hur man kan integrera genus i både medicinsk forskning och utbildning. I dag har Umeå centrum för genusstudier i medicin drygt 300 medlemmar som finns representerade på alla fakultetens institutioner.

Och det förs en livaktig verksamhet med många involverade.

Den professur i folkhälsovetenskap med inriktning mot genusforskning som Anne Hammarström innehar är en av de så kallade genusprofessurerna som i slutet

T E M A HÄL S A ns v i l l ko r

|

GENUS № 1 ⁄ 12

www

27

» Ju mer genus i en medicinsk projektansökan, desto mindre är sannolikheten att få pengar.«

www

I framtiden vill Anne Hammarström gärna ägna sig mer åt aktionsforskning. Det är viktigt att forskningen kan användas för att förbättra villkoren för människor, säger hon.

www

av 1990-talet inrättades av den dåvarande socialdemokratiske utbildningsministern Carl Tham.

– Det var en rejäl satsning. Och det var oerhört uppmuntrande att man valde folkhälsovetenskap och att man lade professuren i Umeå. Med professuren följde också pengar och resurser som har betytt mycket för att utveckla arbetet här, säger Anne Hammarström, som dock poängterar behovet av att fortsätta slå vakt om resurserna. På Linköpings universitet drar man nu in den andra öronmärkta genusprofessuren inom medicin, konstaterar hon.

VR-bidrag öppnar upp för teorireflektion När det gäller Anne Hammarströms egen forskning, så blomstrar den. Hon har flera forskningsprojekt på gång och leder en stor tvärvetenskaplig forskargrupp. Det senaste tillskottet var ett programstöd från

28

Vetenskapsrådet för teoriutveckling inom medicinen.

Det ger henne och hennes forskarkollegor en efterlängtad möjlighet att få ägna sig åt att läsa, reflektera, diskutera och att använda redan insamlade data i syfte att utveckla genusteorier inom medicinen.

Hon tar fram ett vitt pappersark och ritar en blomma med flera blomblad. Det är så hon vill beskriva sin forskningsverksamhet. Varje forskningsprojekt ritas som ett blomblad och alla projekten samlas i blommans mitt där en gemensam teori- och metodutveckling pågår. Flera av forskningsprojekten handlar om vilken betydelse som ojämlika livsvillkor har för hälsoutvecklingen bland kvinnor och män med olika bakgrunder.

Ett projekt undersöker vilken betydelse jämställdhet i parrelationen har för hälsan. Forskargruppen har visat att ju mer jämställd en parrelation är, desto mer förbättras hälsan bland både män och kvinnor. Och nu fördjupas analysen av dessa samband. Ett annat projekt har visat att kvinnor och män drabbas lika hårt hälsomässigt av arbetslöshet i länder där kvinnor förvärvsarbetar i samma omfattning som män.

Ytterligare ett forskningsprojekt handlar om jämställdhet i vården och analyserar ifall män, särskilt då högutbildade, svenskfödda män, får bättre rehabilitering vid smärttillstånd än kvinnor. Det projektet handlar också om att få ökad förståelse för hur smärtrehabilitering upplevs av personal och patienter beroende på kön, klass och etnicitet.

Vill satsa mer på aktionsinriktad forskning Anne Hammarström har många idéer om hur hon skulle vilja gå vidare och utveckla sitt forskningsfält. Förutom att fördjupa sig i teoriutveckling, som sker i växelverkan med empirisk forskning, så skulle hon vilja satsa mer på aktionsinriktad forskning. Det är viktigt att forskningen kan användas för att förändra och förbättra villkoren för människor, menar hon.

Ett konkret projekt som hon har drivit var inriktat mot bland andra undersköterskor inom äldreomsorgen i

p o r t r ä ttet

Umeå. Det är en personalgrupp som har låg lön, en tuff arbetsmiljö och hög sjukfrånvaro. Hon ledde arbetet med att ta reda på vad personalen ansåg behövde göras för att förbättra både arbetsmiljön och jämställdheten för dem som arbetade där. Det är ett exempel på den aktionsinriktade forskning som Anne Hammarström vill arbeta mer med.

– Teoriutveckling i den ena änden, empirisk forskning i mitten, och forskning som syftar till konkret förändring i den andra. Det är en kombination som passar mig utmärkt.

Framgång genom stöd från gruppen Men hur har det varit möjligt att utveckla genusforskningen inom den akademiska medicinen som så kraftigt har motsatt sig det perspektivet?

– Vi lyckades genom att vi var en grupp som stöttade varandra och genom att vi arbetade på flera arenor samtidigt, lokalt, regionalt och nationellt. Och vi fick ju också mycket stöd av såväl kvinnopolitiska organisationer som inom medicinen.

– Det har också varit helt avgörande att särskilda öronmärkta forskningsmedel funnits för genusforskningen. Vi vet ju att det generellt är svårt att få forskningsanslag om du är genusforskare.

Efter att ha pratat rätt länge om det motstånd hon mött så slås jag av det sakliga konstaterandet och det lugn som ändå finns när hon förklarar och analyserar det, till viss del, tuffa läget för genusforskningen.

Jag undrar om hon inte ändå innerst inne är upprörd och förbannad över att genusforskningen behandlas så styvmoderligt av vissa kollegor inom medicinen och av tidskriftsredaktörer och av de som sitter på forskningsanslagen.

– Egentligen är det för jäkligt. Men jag har blivit ganska luttrad med åren, säger Anne Hammarström, som har utvecklat andra strategier när hon exempelvis söker pengar till olika forskningsprojekt.

Hon har en unik databas som grund i sina ansök-

ningar. I många av projekten är det ingen idé att skriva in genus i ansökan eftersom den inte kommer att bedömas av någon forskare med genuskompetens. Men om hon skickar in samma ansökan utan att genus skrivs in så är chansen betydligt större att pengarna kommer. När väl pengarna är på plats väver hon in genusperspektivet i efterhand.

– Jag har slutat att uppröras och istället fokuserar jag på alla engagerade och härliga medarbetare jag har och de viktiga och intressanta projekt jag håller på att genomföra. Trots svårigheterna och motståndet under åren har jag ändå visat att det är möjligt att utveckla en framgångsrik genusforskning inom medicinen. Jag hoppas att det ska inspirera andra.

Anne Hammarström Född: 1951 i Sundsvall Titlar: Professor i folkhälsovetenskap med inriktning mot genusforskning.

Ansvarig för Umeå centrum för genusstudier i medicin.

Distriktsläkare samt specialistläkare i socialmedicin.

”Gaps Between Patients, Media, and Academic Medicine in Discourses on Gender and Depression: A Metasynthesis”, med Eva E Johansson, Ulla Danielsson, Carita Bengs och Arja Lethi i Qualitative Health Research 19(5) 2009.

Fritidsintressen: Skidåkning, löpning, simning, gymnastik.

Dansar gärna gammaldans.

Tycker om att läsa, lyssna på musik och njuter gärna av teater.

Folkhälsofrågor ur ett genusperspektiv. Arbetsmarknad, maskuliniteter, medikalisering och könsrelaterat våld, med Gunnel Hensing, Statens folkhälsoinstitut 2008.

Publikationer i urval ”A conceptual muddle: an empirical analysis of the use of ’sex’ and ’gender’ in gender-specific medicine”, med Ellen Annandale i PloS One, 2012.

Genusperspektiv på medicinen – 20 års utveckling av medvetenhet om kön och genus inom medicinen, Högskoleverket 2005.

T E M A HÄL S A ns v i l l ko r

|

GENUS № 1 ⁄ 12

29

Breivik såg kvinnorna som de största förrädarna

Antifeminism, islamofobi och vithet var begrepp som återkom då fyra forskare diskuterade de tragiska händelserna i Norge i somras. Var massakern på Utöya en enskild galnings verk, eller den yttersta handlingen i en värld där det politiska samtalet har brutaliserats? Är det möjligen så att Breivik och hans idéer är ett symptom på vårt samhälle i dag? Det var några av de frågor som genomsyrade Mattias Gardells, Lena Berggrens, Catrin Lundströms och Tobias Hübinettes inlägg under dagen. Forskarnas huvudbudskap var att Breiviks tankevärld inte utgör någon isolerad ö i en human omvärld.

Kulturkonservativa värderingar Breiviks omtalade manifest bygger till stora delar på teorier och värderingar som i många år hörts från kulturkonservativa kretsar i både Sverige och övriga världen, berättade religionsvetaren Mattias Gardell.

Foto: Ulrik Wemmenhed

I massmördaren Breiviks värld är kvinnorna de stora förrädarna. Där­ för var det ingen tillfällighet att majoriteten av de som dödades på Utöya var kvinnor. Det sa religionsvetaren Mattias Gardell vid ett symposium om Utöyamassakern som hölls vid Umeå universitet.

Anders Behring Breiviks manifest bygger på idéstoff från kulturkonservativa kretsar där feminister framställs som ett av de stora hoten, berättade religionsvetaren Mattias Gardell vid ett symposium i Umeå.

Det finns en ideologisk mylla i Sverige och ute i världen där islamofobin utgör ett fundament för kritiken mot det som anses vara det politiskt korrekta.

I dessa sammanhang påstås universiteten ha intagits av marxister, som sprider sina teorier om genus och feminism och som därmed hotar kärnfamiljen.

Breiviks manifest är fyllt av åsikter och ställningstaganden som allt oftare hörs från debattörer närmare det offentliga samtalets mittfåra.

– Förrädarna är till stor del kvinnorna som feminiserat männen med sina feministiska teorier. Är man oförmögen att döda kvinnor ska man hålla sig ifrån

den politiska kampen, resonerar Breivik i sitt manifest enligt Mattias Gardell.

Ridderligt framtidsideal Idéhistorikern Lena Berggren fördjupade kunskapen om vilket samhälle de högerextrema vill skapa. Bakom de till synes förvirrade teorierna finns ett tankegods om en värld där klass och kön är ointressanta och där plikt, moral och ridderlighet är viktiga ingredienser. För att bygga det elitistiska samhälle som fascisterna, eller de högerextrema, vill så måste det till hotbilder och konspirationsteorier.

– För att skapa detta nya samhälle måste det som står i vägen bekämpas.

Historiskt har det varit bolsjeviker, svarta och judar. Nu är det nya fiender som står i vägen, säger Lena Berggren.

Sociologen Catrin Lundström visade en omdiskuterad propagandafilm från EU, där EU i form av en vit kvinna attackeras av omvärlden, som gestaltas som tre krigiska män i exotiska munderingar. Bilden av det vita och homogena Europa som hotas av det okända är i dag en etablerad bild på hög politisk nivå, enligt Carin Lundström.

Symposiet i Umeå arrangerades av Postkoloniala seminariet vid Umeå centrum för genusstudier.

AV: Torbjörn Bergström

Det skulle vara en lättnad att någon gång bli kallad idiot i stället för fitta/hora/luder. Att slippa reduceras till en kropp, ett kön. Att faktiskt, någon gång, bli bemött som en tänkande varelse.

C I TAT ET 30

Idéhistorikern Ann Heberlein, i en debattartikel om antifeminism och främlingsfientlighet i Dagens Nyheter, 19 mars

Foto: colourbox

N O T E RA T

Nationell forskarkonferens i Göteborg till hösten

g

I höst arrangeras en tredagars nationell genusforskningskonferens i Göte­­borg. Med konferensen g12 återupptar Nationella sekretariatet för ge­­nusforskning den tidigare traditionen med återkommande nationella konferenser. Genusforskning är i dag inte endast ett eget vetenskapligt ämne, utan även ett perspektiv som återkommer inom många andra ämnen.

– Vi hoppas att konferensen ska bli en kreativ mötesplats och spegla svensk genusforskning i hela dess bredd, säger sekretariatets föreståndare Kerstin Alnebratt.

28-30 november kommer ämnen som Aktivism, Genusteori, Exkludering, Gränsernas politik, Akademins förändrade roll att diskuteras av föreläsare, vid rundabordssamtal och under presentationer av forskningsprojekt.

Konferensen arrangeras i samverkan med Sveriges Genusforskarförbund.

Läs mer på www.g12.se.

12

Sexistisk arbetsmiljö får tjejer att lämna målaryrket Kvinnorna är på väg in i målaryrket, men försvinner ut nästan lika snabbt.

En del av förklaringen är att yrket styrs av manliga normer och traditioner. Det menar forskarna Marie Hjalmarsson och Carina Kullgren på Högskolan Väst, i en ny rapport. På vissa gymnasiala målarutbildningar finns i dag omkring 40 procent tjejer, men bara några få procent av anställda målare är kvinnor. Många tjejer lämnar yrket redan efter ett par år, men också killar slutar. Ett stort problem är att nyanställda målares kompetens ifrågasätts av arbetskamraterna.

Och tjejerna har det svårast.

– Tjejerna blir testade utifrån att de är tjejer. Killarna testas utifrån att de är nya, säger Marie Hjalmarsson.

En del målare menar att kvinnor inte är tillräckligt starka för yrket, men det förekommer även sexuella trakasserier och kvinnofientlig jargong. Nya tjejer i yrket tvingas till ständigt försvar mot gliringar och sexuella anspelningar.

Företagsledarna är en nyckelgrupp för arbetsmiljön, menar forskarna, som slår fast att ett seriöst och långsiktigt jämställdhetsarbete behövs för ledning och anställda.

1000 års kvinnolitteratur på nätet Tusen års kvinnolitteraturhistoria från Sverige, Norge, Danmark, Finland, Färöarna, Island, Grönland och Åland finns nu tillgänglig gratis på webben.

Nordisk kvinnolitteraturhistoria online är en trespråkig webbportal på danska, svenska och engelska. Med sina omfattande sökmöjligheter, taggar och länkar är portalen, som lanserades den 8 mars, en resurs för den som är intresserad och/ eller vill forska om litteratur skriven av kvinnor. Portalen innehåller 250 artik-

lar, berättar om 850 författare, skrivet av ett hundratal kvinnliga akademiker.

Läs mer på nordicwomensliterature.net.

Gratis hbtq-forskning på lambdanordica.se Tidskriften Lambda nordica öppnar sitt elektroniska arkiv och gör sina artiklar om hbtq-forskning tillgängliga på nätet. Artiklar som publicerats i tidningen sedan 1995 går nu att läsa på tidskriftens webbplats lambdanordica. se. Lambda nordica är en nordisk vetenskaplig tidskrift som presenterar humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning på hbtq-området.

– Arkivet innehåller originalarbeten av många nu välkända författare, journalister och forskare på området, både från Norden och utomlands. Det bör vara intressant för en stor krets eftersom texternas karaktär sträcker sig från akademiskt till populärvetenskapligt, säger Ann-Sofie Lönngren, recensionsredaktör.

GENUS № 1 ⁄ 12

31

tillbakablick

Avbrott för gymnastik bland maskinerna i fabrikshallen • Foto och fakta: Kvinnsam, Göteborgs universitetsbibliotek

Svenska tobaksmonopolet (1940)

T

• Text: Charlie Olofsson

illverkningen av tobaksprodukter sågs länge som en traditionellt manlig sysselsättning, men under slutet av 1800-talet anställdes allt fler kvinnor inom den svenska tobaksindustrin. År 1900 utgjorde kvinnorna 60 procent av arbetskraften och andelen ökade i takt med att cigaretter började produceras i stor skala. År 1915 flyttades all tobakstillverkning i Sverige till det statliga monopolet Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet.

Motivet var att öka statens inkomster så att reformen om den allmänna folkpensionen kunde finansieras. Tobaks­ monopolets ledning uttryckte intresse för att skapa bra förhållanden för arbetarna, både under arbetsdagen och på fritiden. Grundtanken för monopolets sociala budget var ”ej välgörenhet utan ömsesidig nytta för såväl arbetsgivare som

32

arbetare”. Herta Svensson, monopolets personalkonsulent, såg bland annat till att anställda som var sjuka fick komma bort från trångboddheten i staden för att vila upp sig på särskilda vilohem.

Hon tog också initiativ till bildandet av Södergården, en mötesplats för anställda, med kursverksamhet. Där träffades personalen för att delta i allt från hushållskurser till kartläsning, fackföreningskunskap och körsång. Utöver förmåner som gymnastikpaus, som på bilden, erbjöds anställda att köpa utsorterade tobaksprodukter till kraftigt rabatterat pris.

De fick 40 procents rabatt, enligt en introduktionsskrift för nyanställda från år 1944. Men att kalla det för arbetsförmån blir kanske bisarrt, med tanke på vad vi nu vet om rökningens hälsoeffekter.

böcker

Marcus Herz och Thomas Johans­son Maskuliniteter – kritik, tendenser, trender (Liber)

lan kvinnor och män, präglade av intellektuellt utbyte. Teman som förhållandet mellan vänskap, kärlek och sexualitet, vänskapens betydelse för parternas intellektuella verksamhet samt dess beroende av tid, kön och social bakgrund dryftas. I boken utmanas antikens snäva vänskapssyn, och den syn på genus som associerar nära relationer kvinnor och män emellan med romantisk kärlek och erotik snarare än vänskap.

En riktig man, vad är det? Hur ska en man uppträda i dagens samhälle? Den kritiska mansforskningen har fått central plats inom genusstudier. I den här boken får studenter, forskare eller allmänt intresserade orientering i litteratur inom genus och maskulinitet. Författarna vill visa hur denna typ av kunskap kan ge nya infallsvinklar på till exempel mäns våldsutövande eller hur mäns förhållande till sjukvård och psykoterapi har förändrats i det moderna samhället.

Christian Eidevald ”Anna bråkar!” – att göra jämställdhet i förskolan (Liber) Med konkreta exempel hämtade från fyra vanliga situationer i förskolan: samling, måltid, fri lek och påklädning, belyser Christian Eidevall, Högskolan i Jönköping, hur förskollärares förhållningssätt sätter gränser för barnen. Han beskriver och analyserar även hur olika förskolor arbetar genuspedagogiskt. Eidevalls utgångspunkt är att förskollärarnas förväntningar på barnen till stor del påverkar hur barnen uppfattar sina möjligheter att vara. Boken vänder sig till både blivande och yrkesverksamma förskollärare.

Maria Sjöberg (red) Bildligt talat. Kvinnligt, manligt under 3,2 miljoner år (Makadam) Vad som betraktats som kvinnligt och manligt varierar i tid och rum. I boken Bildligt talat. Kvinnligt, manligt under 3,2 miljoner år samlas 13 forskare och doktorander kring olika bilder från olika tidsepoker för att se vad bilder kan säga om kvinnligt och manligt i det förflutna. Boken har sitt upphov i det genushistoriska seminariet vid Institutionen för historiska studier i Göteborg. Den är ett konkret resultat av att ämnena arkeologi, antikens kultur och samhällsliv samt historia har samlats inom samma institution.

Klara Arnberg, Fia Sundevall och David Tjeder (red) Könspolitiska nyckeltexter (Makadam)

MARIANNE LILIEQUIST, KARIN LÖVGREN (RED) Tanten, vem är hon? En (t)antologi reder ut begreppen (Boréa) Nyligen aktualiserades ett stort intresse för tanten. Kulturtanten återupprättas och unga kvinnor hyllar tanten och ser henne som representant för en livsstil som värnar om det lilla livet. I denna tvärvetenskapliga antologi är det åldersrelaterade begreppet tanten utgångspunkten. Flera forskare medverkar, och behandlar såväl fiktiva tanter i Astrid Lindgrens författarskap, som mostrar och fastrar, kvinnor som stöttat och fört vidare traditioner till yngre generationer, medelålders kvinnor som sexchattar, begreppet kulturtant, äldre kvinnor i skönlitteratur, den osynliga äldre icke-heterosexuella kvinnan med mera.

Ingrid Holmquist (red) Könsöverskridande vänskap. Om vänskapsrelationer mellan intellektuella kvinnor och män (Makadam) Vad vet vi om vänskap mellan könen, i dag och genom historien? Varför är den vänskapen så lite utforskad? Utifrån ett idéhistoriskt perspektiv sätter antologin fokus på långvariga vänrelationer mel-

I antologin Könspolitiska nyckeltexter del I och II tas läsaren från 1830-talets äktenskapskritik, via rösträttsrörelsen till Fucking Åmål och Gudrun Schymans ”talibantal”.

Texterna har kompletterats med nyskrivna forskarkommentarer och ska ge nycklar in i den könspolitiska debatten. Här finns texter från Carl Jonas Love Almqvist via Ellen Key, Ester Blenda Nordström och makarna Myrdal till Olof Palme, Kristina AhlmarkMichanek, Fadime Sahindal och Gudrun Schyman. Inledande artiklar av redaktörerna Klara Arnberg, Fia Sundevall och David Tjeder presenterar respektive period.

EVA-MARIA SVENSSON M.FL. (RED) På vei (Makadam) Bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och könsdiskriminerande praktiker har över tid fått alltmer uppmärksamhet.

Kraven och förväntningarna på världens stater, inte minst de relativt sett så jämställda nordiska länderna, att åtgärda problemen är stora. Lagstiftning är ett medel som staterna har till sitt förfogande. Rättens betydelse, dess möjligheter och tillkortakommanden i relation till ojämställdhet och diskriminerande praktiker är temat för denna antologi. I nitton artiklar av danska, finska, norska och svenska forskare diskuteras sambandet mellan kön och rätt, med förändring i fokus.

GENUS № 1 ⁄ 12

33

k o n f e r ens

Förkroppsligande i forskningen på agendan i Umeå Genusteorier, maktordningar och förkroppsligande. På en folkhälsokonferens i Umeå problematiserades forskning om medicin och hälsa, med gästande forskaren Toni Schofield.

För att förbättra analysen av forskningens resultat, behöver användandet av genusteori inom hälsovetenskaplig forskning utvecklas. Frågan är hur det bör göras i praktiken? Detta diskuterades under konferensen Gender Theories in Public Health Research, som arrangerades av Nationella sekretariatet för genusforskning och Umeå centrum för genusstudier i medicin, UCGM. Huvudtalare var Toni Schofield, Faculty of Health Sciences vid

University of Sydney som bland annat forskat om genus, jämställdhet, hälsa och hälsopolicy.

Under konferensens två dagar presenterade Schofield hur teorier om genuskonstruktioner, maktordningar och embodiment, ibland översatt till det svenska Toni Schofield ordet förkroppsligande, skulle kunna användas i hälsovetenskaplig forskning. Hon tog bland annat upp problemet att kvinnor och män i den epidemiologiska och medicinska forskningen ofta beskrivs som två homogena kategorier när skillnader i

hälsa presenteras. Mekanismerna bakom hälsoskillnader problematiseras inte tillräckligt och den variation i hälsa som finns inom olika grupperingar förbises.

Schofield presenterade därför en teoretisk modell om genusordningar som kan användas av forskare för att analysera hur olika sociala förhållanden och maktstrukturer mellan och inom grupper av kvinnor och män förhåller sig till hälsa och ohälsa. Forskare skulle enligt Schofield kunna studera hur genus konstrueras i olika miljöer, som i hemmet eller på arbetet, för att se processer bakom olika sjukdomstillstånd som depression eller övervikt.

AV: julia andrén

är ett webbaserat verktyg för det dagliga arbetet med jämställdhet och jämställd­hets­­integrering. På www.jämställ.nu hittar du bland annat: • Aktuell information om vad som är på gång inom jämställdhetsområdet.

• Databasen Jämda med forskning och utredningar.

• En verktygslåda med metoder, checklistor och övningar som förenklar och kvalitetssäkrar jämställdhetsarbetet.

• Information som suddar ut eventuella frågetecken om vad jämställdhet och jämställdhetsintegrering handlar om.

Tillsammans jämställdhetsintegrerar vi Sverige.

34

ledare

ensidigt fokus hindrar ny kunskap

k e r s t i n a l n e b r at t f ö r e s tå n da r e

Det finns inga stora skillnader mellan könen när det gäller symptom på hjärtinfarkt. Det är ett av resultaten i en ny studie från Örebro universitet.

Tvärtom, konstaterar Marie Thureson i sin doktors­ avhandling, finns det fler likheter än skillnader mellan kvinnor och män när det gäller insjuknande i hjärtinfarkt och i båda grupperna varierar symptomen stort.

Tidigare var den gängse bilden att symptomen skilde sig mycket åt mellan kvinnor och män.

Historiskt har forskning om hjärtinfarkter nästan

uteslutande bedrivits på män eftersom man tänkte sig att det var en sjukdom som främst drabbade denna grupp.

I den statliga utredningen Om hälften vore kvinnor från 1983 återges en diskussion om hur pass relevanta hälsoundersökningar utförda endast på män kan förväntas vara när man ska bedöma hela befolkningens hälsa.

Friska unga män med EKG-förändringar hade undersökts i en studie. Skälet till att kvinnor uteslutits var att det blev enklare så eftersom man annars ”måste ta hänsyn till sådana faktorer som menstruation, graviditeter etcetera…”. När en representant för det medicinska forskningsrådet fick kommentera detta tyckte han inte att skälet var märkligt eftersom han menade att det bara är män som får hjärtinfarkter. Debatten som följde ledde till ny forskning som konstaterade att kvinnor och män kan ha olika symptom på hjärtinfarkter.

dersökts, har forskningen nått ännu ett steg och kunnat visa på likheter mellan grupperna och variationer inom dem. Att forska på både kvinnors och mäns kroppar är nödvändigt om alla ska kunna få rätt vård.

Man skulle kunna säga att forskning om kvinnors

hälsa handlar om att minska diskrimineringen av kvinnor inom det medicinska forskningsområdet. Forskning om kvinnors hälsa behöver lika mycket utrymme och forskningsanslag som forskning om mäns hälsa. Att bara fokusera på kvinnors hälsa blir dock en återvändsgränd. För att förstå varför och hur skillnader uppstår behövs genusvetenskaplig medicinsk forskning som rör både män och kvinnor för att till exempel undersöka vilken betydelse genus kan ha för prevention, diagnostik, behandling, omvårdnad, rehabilitering och hälsooch sjukdomsuppfattning.

På individnivå kan det handla om att alla patienter,

män som kvinnor, ska bli behandlade, diagnosticerade och bemötta utifrån sina egna förutsättningar utan ett raster av könade föreställningar. På samhällsnivå kan det handla om att förstå och undersöka hur levnadsvillkor, maktordningar och förställningar om kön skapar och upprätthåller skillnader i hälsa och sjukdom mellan män och kvinnor och mellan olika grupper inom dessa kategorier.

Exemplet från början av 1980-talet visar hur gamla föreställningar påverkar möjligheten att producera ny kunskap. Utgår man från att bara män får hjärtinfrakt finns det ju ingen vits att forska på de krångliga kvinnorna med sina hormonella cykler. I den nya Örebrostudien, där nästan 2000 män och kvinnor med hjärtproblem unGENUS № 1 ⁄ 12

35

Posttidning B Avs: Genus, Nätverkstan Ekonomitjänst, Box 31120, 400 32 Göteborg

Enk ät f r åg a n

När man talar om genusforskning inom medicin och hälsa kan man mena olika saker. Ibland blir genus synonymt med kvinna, ibland syftar det på könsskillnadsforskning. Genus handlar oftast om hur människor görs eller konstrueras till kvinnor och män, socialt, kulturellt och biologiskt. På vilket sätt kan genus berika forskning inom hälsa?

Varför behövs genusperspektiv på hälsa?

ann öhman

christian kullberg

katarina hamberg

professor i folkhälsa och genus, Umeå universitet

professor i socialt arbete, Högskolan i Dalarna

professor i folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet

»Genus har stor betydelse för hälsa,

»Genusperspektiv på hälsa behövs

»Det är en rättvisefråga – allas rätt

ohälsa och bemötande i hälso- och sjukvården. Vi vet att vissa hälsoproblem tolkas som ”manliga” eller ”kvinnliga”, vilket innebär att patienter inte får adekvat vård och rehabilitering. Att dessutom anlägga intersektionella perspektiv skulle öka kunskapen om hur genus skapas eller förändras när man tar med andra analytiska kategorier såsom social klass, etnicitet eller ålder. För att genusperspektiv på hälsa ska utvecklas krävs att genus införlivas som en självklar del i folkhälsovetenskaplig forskning och i folkhälsopolitiken.

för att belysa hur kön/genus formar den vård som ges och hur kvinnor och män upplever den vård som de får.

Sådan forskning kan till exempel peka på skevheter eller ojämlikhet i det vårdutbud som ges. Den kan också bidra till förståelse för hur män och kvinnor upplever den vård och det bemötande som de får inom vården.

Sådan forskning är användbar för att förbättra de vårdinsatser som ges till kvinnor och män.

till god sjukvård. Vid vissa besvär bör män och kvinnor behandlas olika men omedveten särbehandling av män och kvinnor, genusbias, är faktiskt ett större problem. Vid många åkommor som magbesvär, hjärtsjukdom och eksem behandlas män noggrannare än kvinnor medan motsatt mönster där män förbises finns vid till exempel depression och migrän. Jämställd vård kräver kunskap om genus och hur vi ständigt ser och skapar varandra som män och kvinnor. Personalens förväntningar färgar det patienter säger och det kan leda till feltolkningar.

.

På vår webbsida finns samtliga artiklar ur Genus, ytterligare material samt information om aktuella arrangemang. Besök oss på www.genus.se

36