Össur News #1 2020 by Glory Days

Össur

Nr 1 2020

News

Den flexibla halskragen

Andrew Gannon

Tankestyrda proteser Med Läkare Utan Gränser på Haiti

Ambassadör av en slump

Ortoped i en global värld

Life without limitations

Prata med oss!

ÖSSUR NEWS – S. 2

Varmt välkomna till Össur News

ret 2020 började bra med en lång och välförtjänt jul- och nyårsledighet för många av oss. Saker och ting rullade på i vanlig ordning och de flesta tänkte nog att detta år, i likhet med många andra, kommer att ha sin gilla gång med sina ”ups and downs”. Det skulle vara ”business as usual” helt enkelt. Föga anade vi att 2020 skulle bli allt annat än vanligt. I skrivande stund kan vi inte ens spekulera i hur situationen är i våra nordiska länder när du läser detta. Oavsett världsläge är dock vår förhoppning att detta nya nummer av Össur News kommer att vara ett välkommet avbrott i din vardag och ge en informativ och inspirerande stund framför datorn. Störst av allt är förstås vår önskan att både du och de dina har hälsan i behåll. COVID-19 LÄMNAR ingen oberörd, oavsett land, ålder eller arbetssituation. Det står helt klart redan nu. Dagens datum är 5/5 och vi har nu alla befunnit oss i denna nya situation längre än vad vi hoppats på. Så smått har vi börjat acceptera att situationen inte heller har något definitivt slutdatum. Vår bransch är en av många som behöver tänka om, tänka nytt och vara flexibla. Efter att ha försäkrat oss om att vi gjort allt för att skydda våra medarbetare, har detta alltmer kommit att stå i fokus även för Össur. Tidiga insatser har gjort det möjligt för oss att fortsätta med den höga servicegrad som ni är vana vid, med leverans av våra lösningar dagen efter och hög tillgänglighet. Lyckligtvis är vår produktion än så länge minimalt påverkad, vilket gör att våra lager fylls på och hålls på en hälsosam nivå. De virtuella verktygen som finns idag är imponerande! Vi har den senaste tiden haft, och kommer även i fortsättningen att ha, en hög ambitionsnivå när det gäller att möta er online. Tveka inte att berätta för oss vilka era behov är. Vi kommer att göra vårt bästa för att leverera det ni önskar. Vårt säljteam samt våra kliniska specialister arbetar dagligen med att vässa sina färdigheter i detta ”nya” sätt att arbeta för att kunna erbjuda er det som ni behöver och efterfrågar. Vi ser fram mot att höra vad ni tyckte om just detta Össur News, som bjuder på både lite nyheter och några djupdykningar och förhoppnings en massa inspiration! Tills dess att vi hörs eller ses igen, önskar vi er alla en trevlig läsning!

Johanna Östergren Managing Director Össur Nordic

Välkommen in bakom kulisserna, ta del av nyheter och tutorials och få mängder av inspiration i Össurs egna kanaler.

@ossur

facebook.com/ossur.no/

Ö s s ur Ac ademy

youtube.com/user/OssurMedia

ossur.se

Innehåll

Nr 1 - 2020

Life without limitations

PÅ GÅNG

05.

BALANCE FOOT S

06.

ORTOPEDINGENJÖR I EN GLOBAL VÄRLD

08.

NYCKELN TILL GOD REHABILITERING

09.

DEN FLEXIBLA HALSKRAGEN

10.

AMBASSADÖREN ANDREW GANNON

13.

TANKESTYRDA PROTESER

14.

TEAM ÖSSUR

16.

800 MIL PÅ MOTORCYKEL

18.

PÅSKYNDAD LÄKNING MED VAKUUM

20.

EN REVOLUTION FÖR BENAMPUTERADE

22.

ÖSSUR DESIGN CENTER

24.

GERT-UNO – LÄKARE UTAN GRÄNSER

26.

MÅNGSIDIGA ISLAND

Össur News produceras av Glory Days på uppdrag av Össur Nordic. Ansvarig utgivare & projektledare Össur: Johanna Östergren Redaktör och produktionsledare: Pål Johansson Art Director: Love Eneroth Skribenter: Frida Wall, Ola Claësson, Henrik Persson, Eva-Lotta Sigurdh, Mimmi Bladini & Pål Johansson Foto (om inget annat anges): Össur Nordic Illustrationer: Love Eneroth Redaktionen reserverar sig för eventuella tryckfel och ändringar. Citera oss gärna, men ange källan. Våra registrerade varumärken är Miami J®, i-Limb®, RHEO KNEE®, PROPRIO FOOT®, Rebound®, Unity®, Pro-Flex®, Seal-In®-liners och Unloader One®

Össur Nordic Besöksadress Kistagången 12 • 164 40 Kista Postadress Box 7080 • SE-164 07 Kista info@ossur.com +46 (0)18 18 22 00

ÖSSUR NEWS – S. 3

04.

På gång

Utbilda dig själv

Ta del av våra interaktiva webinars

ÖSSUR NEWS – S. 4

Du har väl inte missat att ta del av våra webinars på vår webbplats? Vi bjuder regelbundet in till Össurs webinars via LinkedIn och mail. Våra webinars berör en rad olika ämnen och gör det möjligt att ta del av kurser, utbildningar och information på ett enkelt och smidigt sätt. Dessutom sparar du tid, pengar och onödiga utsläpp genom att skippa resan. Våra webinars är utformade för att vara så interaktiva som möjligt. Du kan enkelt ställa frågor under tiden och det finns en mängd funktioner som gör det möjligt att byta mellan presentationslägen och demonstrationer. Har du inte möjlighet att delta när de går live så är det inga problem. Presentationen och inspelningen från webbseminariet finns nämligen tillgänglig

Uppdaterad webbplats I slutet av maj, alternativt juni, lanseras vår nya webbplats ossur.se. Sidan får inte enbart ett nytt och fräscht utseende utan kommer även att bli mer lättillgänglig och interaktiv för dig som användare. Det kommer bli enklare att navigera på sidan och du får en tydlig överblick över våra produkter, webinars och kurser. Dessutom kan du ta del av intressanta artiklar och lära känna atleterna i Team Össur.

så att du enkelt att kan titta när det passar på vår YouTube Channel ”Össur Academy”. När vår nya, uppdaterade webbplats är på plats, kommer våra webinarier - både kommande och genomförda - även att finnas där. Den nya hemsidan kommer också att innehålla utvecklade produktsidor för en del av våra lösningar. Där kan du som användare utbilda dig själv och få mer ingående information, när det passar dig. Och som alltid, är det något du inte hittar eller vill ha mer information om så finns vi här, det är bara att ta kontakt med oss. Vi hälsar gärna på dig både virtuellt och fysiskt! Ta del av webbinars på: youtube.com/user/OssurAcademy

Balance Foot S

– balans mellan stabilitet och rörlighet

ÖSSUR NEWS – S. 5

Balance Foot S är nu lanserad, en protesfot som är speciellt utvecklad för mindre aktiva protesanvändare. Med sin konstruktion i lätt glasfiber och en unik C-form ger den användaren en perfekt kombination av stabilitet och rörlighet. Text: Ola Claësson

ehovet av protesfötter för mindre aktiva protesanvändare ökar ständigt som ett resultat av Europas åldrande befolkning. Idag är ungefär 80 procent av alla benamputationer kopplade till minskad blodtillförsel på grund av diabetes, en sjukdom som är vanlig bland äldre. Detta har ställt nya krav på protesfötter och är en av anledningarna till att Össur utvecklat Balance Foot S. – Idén har varit att skapa en lätt och stabil protesfot för personer som mestadels rör sig i och utanför hemmet. Det är en grupp som har höga krav på kontroll och balansförmåga, vilket vi anser att Balance Foot S helt lever upp till, säger Lilian van Eijndhoven, produktmarknadschef med ansvar för mekaniska protesfötter, Össur North Europe.

NYHET!

EN AV DE största utmaningarna när Össur utvecklade Balance Foot S var att ge användaren en god stabilitet utan att göra avkall på rörlighet och flexibilitet. Lösningen blev en konstruktion med en bred fot med bra grepp, kombinerad med en C-form i glasfiber, ett ytterst lätt material. Ett mjukt skum vid hälen valdes för att ge användaren en mjuk rullning framåt.

– Balance Foot S har även en delad tå för att förse foten med en så kallad multiaxiell funktion för ypperlig balans och säker förflyttning. Sist men inte minst finns foten också med en Torsions-enhet. Det ger användaren stötdämpning, men också en möjlighet till rotation för att imitera människans naturliga gångmönster. MEN MINST LIKA viktigt har det varit att Balance Foot S ska kunna användas i alla olika vardagssituationer. Därför har foten konstruerats för att kunna användas med olika skodon, alltifrån kängor till lätta sandaler. Glasfiber-konstruktionen är dessutom helt vattentät. – Vi på Össur är verkligen stolta över Balance Foot S. Protesfoten fyller ett viktigt tomrum på marknaden, och vi hoppas att den kan komma att bidra till en ökad livskvalitet för dess användare, säger Lilian van Eijndhoven.

Ortopedingenjör

global värld ÖSSUR NEWS – S. 6

i en

Över hela världen finns patienter som är i behov av ortopedteknisk utrustning och ortopedingenjörer. Men skiljer sig yrket beroende på var du jobbar och spelar kulturen någon roll? Text: Mimmi Bladini

ssur är verksamt i många länder. Och även om vi lever i en global värld har olika länder olika kultur, jargong och synsätt. Hur skiljer det sig att vara ortopedingenjör i olika delar av världen? Och påverkas patientgrupper av dessa kulturella skillnader?

ALLA MÄNNISKOR ÄR lika i grunden, det är Bengt noga med att understryka. Oavsett var i världen man bor är ungefär samma saker viktiga; som familj, trygghet och att kunna ha ett liv utan begränsningar. Oavsett om en patient vill kunna ligga på knä på bönematta eller åka till sin hytte i fjällen grundar det sig i ett och samma behov; möjligheten att fortsätta leva ett meningsfullt liv. Men för att kunna förstå olika människors individuella behov

BÅDE BRITA OCH BENGT är eniga om att ortopedingenjöryrket är jämlikt, i alla fall i Norden. Förr dominerades yrket av män, men idag har kvinnorna gått om. Och i takt med ett samhälle som mer och mer strävar efter lika lön för lika arbete har klyftorna jämnats ut. Men genus kan ha större betydelse i andra delar av världen. – Om man tittar på den muslimska delen av världen så kan jag inte behandla en kvinna. Eftersom yrket kräver att jag tar på och undersöker delar av kroppen så fungerar det inte bra för dem att ha en manlig ortopedingenjör, säger Bengt. Bengt och Brita menar att kulturella skillnader också kan vara positivt. Olika förväntningar hos olika patientgrupper kräver att yrket utvecklas och att man som ortopedingenjör lever upp till förväntningarna. – Jag tror skillnader överlag kan vara bra, oavsett om de är kulturella eller inte. Det kräver att man kommunicerar och har ett öppet klimat och hjälps åt, säger Brita.

ÖSSUR NEWS – S. 7

BENGT SÖDERBERG ÄR 63 år och har jobbat som ortopedingenjör i nästan 40 år. Han har varit verksam i Sverige, Irak, Skottland, Polen, på Västbanken och nu i Thailand. Med ett gediget cv från olika länder har han god insyn i hur det är att vara ortopedingenjör i olika delar av världen. Bengt menar att den stora kulturella skillnaden mest ligger i olika länders syn på funktionsvarierade. – Där det finns en stor acceptans för funktionsvarierade är attityden mot patienter bättre och rollen som ortopedingenjör mer betydelsefull. På västbanken och i Irak där många blivit amputerade till följd av kriget växte acceptansen snabbt. Men om man tittar på andra länder, som till exempel Polen, så är acceptansen för funktionsvarierade fortfarande låg och många inom vården vet knappt vad en ortopedingenjör gör, säger Bengt.

som kliniskt arbetande ortopedingenjör i olika länder är det viktigt att vara medveten om språkbarriärer. – Psykologi är en stor del av vårt jobb. Patient och ortopedingenjör måste kunna lita på och förstå varandra. Det är otroligt viktigt att vara ödmjuk och inte sätta sig över någon. Den vanligaste orsaken till friktion är missförstånd på grund av språket, så det gäller att ställa samma frågor många gånger. Men de nordiska ländernas arbetssätt liknar varandra, det skriver Brita Tengelin under på. Hon har jobbat som ortopedingenjör sedan 2001 och har arbetat i både Sverige och i Bodö i Norge. – Det enda som skiljer sig mellan Sverige och Norge är egentligen betalsystemen, men synen på ortopedingenjörer och hur vi arbetar med patienter är väldigt snarlik, säger Brita.

Rörelse & motivation – nyckeln till god rehabilitering

Mellan 70 och 80 procent av befolkningen uppskattas ha besvär i nacke och rygg. Några är utsatta för yttre trauman. Andra har ont av mer diffusa anledningar. I båda fallen är målmedveten träning A och O för tillfrisknandet. Text: Friad Wall

om fysioterapeut på neurokirurgiska kliniken i Lund hjälper Johanna Lindström patienter med rehabiliterande träning efter operationer i bland annat rygg och nacke. – Eftersom vi arbetar i det t iva Pr akuta skedet handlar mitt o: ot arbete till stor del om att göra bedömningar av patienternas kroppsliga funktioner efter operationen. Utifrån det planerar jag träningen, och ser om patienten kan åka hem eller behöver specialiserad rehab efter vårdtiden. JOHANNA BERÄTTAR att två personer som drabbas av samma skada kan få helt olika symtom och kroppslig påverkan. Det är bland annat den komplexiteten och utmaningarna det medför som hon tycker gör arbetet med rygg- och nackskador intressant. – Patienter som har en långvarig smärtproblematik bakom sig är särskilt utmanande att arbeta med eftersom de ofta har anpassat sin livshållning och rörelsemönster efter smärtan. – Men det är generellt en stor

utmaning att få patienter att våga börja träna och lita på såväl sin kropp igen som på de hjälpmedel vi provar ut. DE SENASTE decennierna har utvecklingen av hjälpmedel befunnit sig i en konstant framåtrörelse. Men det är inte bara tillgången på kragar och ortoser som har ökat utan de har framför allt blivit mer individanpassade. – Genom att hjälpmedlen idag är bättre skapta för olika kroppar kan patienterna bli rörligare tidigare i rehabiliteringsfasen, och i kombination med att vi idag har mer aktiva behandlingsformer leder det till bättre och snabbare behandlingsresultat, säger Johanna. Men även om rätt träning och bra hjälpmedel är ovärderliga pusselbitar för tillfrisknandet framhåller hon att patientens motivation är avgörande. – En patient som strävar efter någonting har mycket lättare för att kämpa, därför är det viktigt att jag lyckas fånga upp vad patienten har för mål med rehabiliteringen. Om det är så att man vill spela fotboll med barnbarnen igen – då tränar vi mot det målet.

Miami J Select – den flexibla halskragen

ÖSSUR NEWS – S. 9

Halskragen Miami J Select erbjuder personer med nackskador en stabil och flexibel lösning. Här förklarar Össurs kliniska specialist Giles Leeming vad som gör att den sticker ut på marknaden. Text: Ola Claësson

et viktigaste för någon som råkar ut för en nackskada är att se till att nacken – som är en av kroppens allra känsligaste delar – hålls stabiliserad. Össurs halskrage Miami J Select ger en hög stabilitet, samtidigt som den ger läkaren stor möjlighet att anpassa den till användaren. En av de saker som gör produkten unik är dess många höjdjusteringsmöjligheter kombinerad med en säker låsmekanism. – Kragens universella utformning med sju olika inpassningsstorlekar som kan finjusteras, gör att den passar 95 procent av befolkningen. En perfekt passform kombinerat med säkerhet är det som gör Miami J Select till en marknadsledande halskrage, förklarar Giles Leeming, klinisk specialist på Össur Academy North Europe. I SITT ARBETE möter Giles, som har över tio års erfarenhet av att hantera ortopediska lösningar för patienter i privat och offentlig sjukvård, många med nack- och ryggskador som han utbildar i att

Kragens universella utformning med sju olika inpassningsstorlekar som kan finjusteras, gör att den passar 95 procent av befolkningen.

använda hjälpmedlen från Össur på ett optimalt sätt. Han berättar att användarna av Miami J Select normalt faller inom två grupper. Dels de som råkat ut för skador till följd av exempelvis bilolyckor, dels de som står inför en halsryggradsoperation eller precis har genomgått en. Då krävs nämligen en fixerad position på det sätt som Miami J Select kan erbjuda. – När jag utbildar vårt säljteam, eller ger direkt support till användare, blir det verkligen tydligt hur den här kragen tillhör nästa generations halskragar. Den är inte bara säker, utan ger användarna en mycket hög komfort, avslutar Giles.

ÖSSUR NEWS – S. 10

Den största skillnaden med i-Limb är att jag idag kan göra saker snabbare och med mindre smärta, menar Andrew Gannon.

Ambassadör av en slump Han föddes till konstnär, och utan vänsterarm. Össurs ambassadör Andrew Gannon har haft protes i hela sitt liv men aldrig fått en ”wow”-upplevelse förrän han fick pilottesta Össurs i-Limb och i-Limb Wrist. Idag reser han världen runt för att berätta om hur den kan förenkla och förbättra liv. Text: Henrik Persson

FÖR UNGEFÄR TIO år sedan flyttade Andrew med sin blivande fru till Skottland, på jakt delvis efter ett lugnare liv, delvis efter bättre luft. Sina uppväxtår spenderade han däremot i Bolton i närheten av Manchester. Uppväxten var normal för tiden, åtminstone så normal som den kunde vara för någon som föds utan vänsterarm. Andrew uppfostrades till att alltid använda protes. – Mina föräldrar var väldigt noga med det, det var precis som glasögon eller skor. Jag f ick min första protes när jag var 18 månader och en myoelektrisk när jag var 4 år. I mitten av 30-årsåldern hade Andrew i princip bara använt den typ av protes han fick redan på 80-talet. Tekniken hade, som han uppfattade det, inte gått framåt sedan dess. Med lite tur fick han dock chansen att testa en i-Limb Quantum. Det blev, utan överdrifter, en succé. – Jag hade inga förväntningar eftersom jag inte kände att det fanns något jag inte redan kunde göra. Men när jag hade provat Össurs i-Limb i en dag … jag vet att det låter som en överdrift, men jag ville inte ge tillbaka den. Skillnaden var som natt och dag.

Jag lärde mig att knyta mina skosnören när jag var liten. Men inte förrän jag var 34 insåg jag att jag inte hade knutit dem tajt.

ÖSSUR NEWS – S. 11

ndrew Gannons liv kretsar på många sätt kring konst. Han bor i kulturstaden Ediburgh, arbetar på ett galleri och har en fin, egen karriär som konstnär. – Jag ville alltid bli konstnär, jag har den läggningen. Det är väl inte det smartaste karriärvalet rent ekonomiskt, men om din hjärna är programmerad så, kan du inte bli något annat än konstnär, säger Andrew. Andrew tog en kandidatexamen i konst i slutet av 90- och början av 00-talet. Då låg hans fokus framförallt på måleri. Nästan tio år senare fortsatte han med en master och började i samband med ett slutprojekt arbeta med performance som uttryckssätt. – Jag tror att jag hamnade här för att jag ville reducera, sätta tillvaron i ett motsatsförhållande. Istället för att tänka ”vad kan du göra?” tänkte jag ”vad är det minsta du kan göra?” Och då landade jag i performance. Jag dras till handling, action. Särskilt idéer kring misslyckande, när det inte blir som man har tänkt.

ÖSSUR NEWS – S. 12

Små förbättringar gör att skillnaden för användaren blir enorm. Det ökar också hastigheten i vardagliga moment som att knyta skorna.

Men lägger du ihop dem blir skillnaden enorm. Idag är Andrew ambassadör för Össur och – Sedan handlar det om smärtan. När du använder en i-Limb Quantum med i-Limb Wrist. manuellt måste justera rotationen av handleden är Att han överhuvudtaget kom att samarbeta med det lätt att fuska och kompensera med Össur var delvis slump, delvis tur. skuldra, axlar och så vidare. Jag hade – Jag fick frågan av min ortopedNYCKELmycket smärtor som jag trodde var ingenjör om jag ville prova en i-Limb. TEKNIKER relaterade till åldern, men de försvann Man hade fått lite extra budget för det när jag började använda i-Limb Wrist, inom NHS (det offentliga sjukvårdsysDen proteslösning som Andrew har idag säger Andrew. temet i England) och det var mest tur ger honom tillgång Andrew återkommer ständigt till att att jag fick vara med. till två nyckeltekniker han inte kan göra något med sin protes – Lite senare blev jag kontaktad på som ökar hastigheten som han inte kunde förut. Däremot har Facebook av Touch Bionics, som sedan i vardagliga moment: han utvecklat sin syn på sig själv, sitt köptes av Össur. Och på den vägen kom 1. Med simultan funktionshinder och på proteser i stort. jag in på R&D och kunde vara med och rotation vid greppval tar Hans frånvarande vänsterarm har fått bidra till utvecklingen av i-Limb Wrist. du bort behovet av att manuellt rotera handen stå mer i fokus, kan man säga. till en bra position då – Länge ville jag inte göra ”en grej” FÖR ETT PAR år sedan fick Andrew detta sker automatiskt. av mitt funktionshinder. Jag ville att frågan om att hoppa in på ett event i Detta ökar hastigheten vid användandet vilket min konst skulle vara för alla. Därför New Orleans. Idag åker han runt och även gör det mer sannoanvände jag ofta andra människor i föreläser och promotar Össurs proteser likt att användaren mina performances. Men på sistone har i hela världen. Han vill inte påstå att kommer att använda sin handled. jag börjat vända på det där, och sätta man kan göra något med dem som man funktionshindret i centrum med flit, inte kan annars. Istället handlar det om 2. Att använda direktsäger Andrew. att göra saker snabbare och med mindre rotation genom Smart Control uppnås genom – Jag började arbeta med svarta smärta. att de digitala elektrohandskar och göra tryck med dem, som – Jag brukar ta skosnören som derna kan särskilja de ett sätt att föreviga arbetet med vänsterexempel. Jag lärde mig att knyta mina olika impulserna för att öppna och stänga armen. Sedan gjorde jag en del gjutskosnören själv när jag var liten. Men handen samt för ningar, där jag lekte med formen på en inte förrän jag var 34 insåg jag att jag rotation av handleden. protes och medvetet skapade en absurd inte hade knutit dem tajt. Jag kan lita så Detta betyder att du form, för att ifrågasätta vad syftet är. inte behöver göra en mycket mer på min hand med ett bättre manuell omkoppling Det har varit en intressant process. grepp. Hastigheten på det jag gör är från hand till handled, mycket högre. Det är jättemånga små vilket igen gör använförbättringar som inte märks var för sig. dandet snabbare.

ÖSSUR NEWS – S. 13

Avancerad sensorteknik bakom tankestyrda protester

Vilje- eller tankestyrda proteser är inte längre science fiction. Under fjolåret tecknades ett avtal som kan komma att förändra livet för tusentals protesanvändare världen över. Text: Pål Johansson

ssur undertecknade under 2019 ett spännande avtal med det kaliforniska bolaget Alfred Mann Foundation (AMF). Avtalet möjliggör en vidareutveckling och licensiering av AMF:s implanterade myoelektriska sensorer IMES. Sensorer som gör det möjligt att med hjälp av tanken styra sin protes. IMES-SENSORERNA implanteras i muskler som ögonblickligen kontrollerar den önskade rörelsen av ett bioniskt protesben eller hand. Det går till så att

sensorerna känner av den lilla elektriska laddning som uppstår i muskelvävnaden när användaren avser att göra någon specifik rörelse och skickar därefter informationen trådlöst till protesen. Resultatet blir att den bioniska kroppsdelen svarar med den önskade rörelsen på samma sätt som en arm, ben eller hand av kött och blod skulle ha gjort. De första medicinska testerna med IMES gjordes 2014, då amputerade personer från den amerikanska armén provade sensorerna tillsammans med Össurs armprotes i-Limb. Under året därpå följde även tester med benproteser. Eftersom IMES-systemet fungerar som en bro mellan den amputerades neuro-

muskulära system och deras konstgjorda protes sker inlärningsprocessen undermedvetet och kontinuerligt i realtid. SÅVÄL ÖSSUR SOM AMF är spända på att se vad samarbetet kan utvecklas till och mynna ut i. AMF för att detta ger deras teknik en möjlighet att nå fler slutanvändare, och Össur för att den avancerade sensorteknologin ökar möjligheten att ytterligare förf ina användarupplevelsen av de bioniska proteslösningarna. Och på detta sätt kan man tillsammans hjälpa fler att njuta av livet utan begränsningar.

ALFRED MANN FOUNDATION AMF grundades 1985 av den amerikanske fysikern, uppfinnaren och entreprenören Alfred E. Mann. Det är en icke-vinstdrivande organisation vars syfte är att stötta forskning och utveckla medicinsk teknik som ska göras tillgänglig för allmänheten. Läs mer: aemf.org

Team Össur – ett guldpläterat samarbete

Förutom att tillhöra världseliten i sin sport har de en annan sak gemensamt – de är amputerade. Tillsammans med Össur utvecklar de nya lösningar som inte bara tar dem ett steg närmare guldet, utan även bidrar till ökad livskvalitet hos funktionsvarierade världen över.

ÖSSUR NEWS – S. 14

Text: Mimmi Bladini

eam Össur består av 20 atleter från hela världen som ska delta i nästa års Paralympics i Tokyo. Gruppen är byggd utifrån ett ömsesidigt samarbete som syftar till att atleterna utvärderar och ger feedback på lösningar från Össur, så att de ska kunna utveckla ännu bättre proteser. På så vis får elitidrottarna den senaste utrustningen och Össur värdefulla insikter. DANIEL WAGNER JØRGENSEN från Danmark var med om en gymnastikolycka och tvingades amputera sitt ben när han var 14 år gammal. Nu är han 26 och ska snart tävla sitt tredje Paralympics i grenarna 100 m och längdhopp. Daniel har samarbetat med Össur i tio år, först som ambassadör men nu som en del av teamet. – Det är en speciell relation att vara en del av Team Össur och ha en partner som är så djupt engagerad och investerad i det man gör. De försöker hela tiden tänja på gränserna och komma framåt med nya idéer, säger Daniel. Även om lösningarna som tas fram för Team Össur är till för atleter bidrar samarbetet till utvecklingen av proteser i stort, oavsett om man idrottar eller inte. Ett exempel är kolfiberfoten för sprint som numera finns i en mindre variant och används i vardagen av

amputerade världen över. – Man kan jämföra det lite med ett Formel 1-team. Det uppfinns nya saker för att Formel 1-bilarna ska bli snabbare och bättre, men mycket av det som tas fram kan anpassas till vanliga bilar också. ATLETERNA I Team Össur kommer till huvudkontoret på Island någon gång per år. Men i vardagen har de flesta kontakt med ortopedingenjörer i sitt hemland som finns som bollplank på daglig basis. Själva utvecklingen av nya proteser uppkommer i ett samarbete där flera komponenter spelar en viktig roll. – Antingen så får jag en idé om någonting jag vill göra, eller så upplever jag ett problem som jag vill åtgärda. Sedan försöker vi hitta en lösning på det tillsammans. Min coach är expert på friidrott, ingenjörerna på Össur kan det tekniska och jag använder och utvärderar utrustningen. Daniel förbereder sig inför Paralympics genom att pusha sig själv på träning, men han är noga med att träna smart eftersom det är lätt att dra på sig skador i träningsintensiva perioder. Den mentala biten är också viktig och någonting han jobbar på varje dag. – Att gå in på stadion under Paralympics känns lite som att vara en gladiator på Colosseum. Det är så otroligt många människor och all uppmärksamhet ligger på en själv. Då gäller det att inte låta rädslan ta över. Det är en fin linje mellan press, nervositet och

att vara förväntansfull. Jag försöker att gå in i mig själv och fokusera – det är då kan jag prestera. TRYGGHETEN I ATT ha ett team bakom sig gör det också enklare för Daniel att fokusera och gå in i sig själv. – Det bästa jag kan göra är att skapa en så bra grund som möjligt med så bra utrustning som möjligt. Jag behöver vara säker på att mina blad inte går sönder och där spelar Össur en stor roll. De ger mig den bästa utrustningen och back up-blad om något skulle hända. Att ha ett team runt mig om något skulle gå fel är viktigt för att känna sig trygg. Daniels passion är träningen och han vill hålla sig aktiv och tävla så länge det bara går. Men han, om någon, vet att man inte kan ta någonting för givet. Daniel ser positivt på framtiden och är exalterad över vad ny forskning på proteser kan göra för amputerade världen över. – Jag är en aktiv person som har en protes, men jag känner mig inte funktionsnedsatt i min vardag, och det är tack vare Össur. Jag hoppas att kommande forskning och innovationer gör att fler amputerade ska känna som jag gör.

Paralympics i Tokyo I skrivande stund är det oklart när och hur spelen blir av på grund av Covid-19-pandemin. Följ utvecklingen på: paralympic.org

DANIEL WAGNER JØRGENSEN Född: 3 juni 1993 i Velje, Danmark.

Meriter i urval: VM 2019 - Guld 100 m och silver längdhopp. Paralympics 2016 Silver 100 m och brons längdhopp. Paralympics 2012 Brons längdhopp. Aktuell: Medlem i Team Össur – en grupp av 20 atleter, idrottsutövare och förebilder från hela världen. De tillhör inte bara världseliten i sin sport, utan bidrar också till ett intresse och en medvetenhet kring vad man som amputerad kan åstadkomma.

ÖSSUR NEWS – S. 15

Om Daniel: Sportälskare som innan olyckan höll på med gymnastik och snowboard. Efter amputationen har han framförallt ägnat sig åt friidrott och tävlar idag i 100 m och längdhopp.

800mil ÖSSUR NEWS – S. 16

på motorcykel Varken ökenhetta eller branta sanddyner får det att knyta sig i magen på Calle Bjerkert. Tvärtom. Efter 13 dagar på motorcykel passerade han i januari mållinjen för sitt livs största äventyr – Dakarrallyt. Men vad krävs egentligen för att klara en så stor utmaning? Text: Frida Wall Foton: Kimmo Ilvonen

ENDUROSKOLAN Med hjälp av Enduroskolan kan åkare utveckla sina färdigheter online. I över 90 avsnitt delar bland andra Joakim Ljunggren och Kimmo Ilvonen, som båda är grundare av Enduroskolan, med sig av såväl teknikkunskaper som kunskaper om skydd och utrustning. Och en av skolans samarbetspartners är Össur Nordic.

ÅRETS DAKARRALLY GICK av stapeln i Saudiarabien. De 800 milen kördes på 13 dagar där deltagarna på egen hand navigerade sig genom såväl ökenlandskap som städer. De startade tidigt på morgonen i minusgrader och nådde dagsetappernas mål på eftermiddagen, i ökenhetta. Klimatet och naturen var inte bara skiftande utan också rallyts höjdpunkt berättar Calle. – Dag tio och elva körde vi genom ett magiskt område som kallas för Empty Quarter, där var det så tyst att man kunde höra sina egna pulsslag. Det var bara jag, motorcykeln och enorma sanddyner. Vid utövandet av sporten, och inte minst vid en så tuff tävling som Dakarrallyt, utsätts kroppen för

stora prövningar. För att klara av det menar Calle att det krävs ett lika starkt psyke som kropp. Att det handlar om att invänta det oväntade. – Det är ofta kallt och obekvämt i naturen så man måste vara tålig och fysiskt tränad. Sen är det viktigt att inte bli förvånad, det kommer att ske saker som man inte har räknat med. – Inför Dakarrallyt bestämde jag mig för att alltid lyssna på min magkänsla. Skulle jag känna att någonting inte fungerar är det bättre att slå av på farten än att riskera att det sker en olycka. DET ÄR BLAND annat de många stötmomenten som inträffar när föraren sätter ner foten för att parera en kurva som har gjort knälederna till en särskilt utsatt kroppsdel. Något som Calle själv fick erfara när både kors- och ledband gick av under en tävling i november 2017. För att undvika att skada sig igen använder han Össurs knäortos CTi. En viktig försäkring menar Calle, som aldrig sätter sig på motorcykeln utan sina knäskydd. – För mig är CTi-skydden lika självklara som att ha hjälm på huvudet. De ger mig en trygghet som gör att jag inte behöver oroa mig för onödiga skador utan istället kan lägga energin på rätt sak – att köra motorcykel. När Calle åkte över mållinjen i Qiddiyah var det med blandade känslor i kroppen. – Jag kände en enorm glädje över att ha klarat av det, men också mycket lättnad över att komma hem helskinnad.

CTI Sedan drygt 30 år tillbaka är CTi en av grundstenarna i Össurs ortossortiment. Med en ram av kolfiber och stumma band i kombination med silikonpolstring som förhindrar att ortosen glider ner på benet stabiliseras knäleden. Därigenom kan ligament- och korsbandsskador läkas eller förebyggas. För att ge bästa möjliga skydd kan även ortosen individanpassas efter varje användare.

ÖSSUR NEWS – S. 17

ara fem år gammal började Calle Bjerkert köra motorcykel hemma i småländska Vimmerby. Då förälskade han sig i naturen och endorfinkickarna. 40 år senare konstaterar han med ett skratt att den tidiga förälskelsen till sporten blev en livsstil. – Känslan av att vara ett med motorcykeln har fascinerat mig sedan jag var barn. Det är den känslan som får mig att hela tiden vilja utvecklas och ta nya steg inom enduron. Men när Calle drabbades av en knäskada och efterföljande utmattningsdepression för två år sedan tvingades han ta en paus från tävlingskarriären. Det innebar ett halvårs intensiv rehabilitering för knät och tid till att återhämta sig psykiskt. Under den tiden började han drömma om nya äventyr – han skulle köra rally. Och med starten i det omtalade Dakarrallyt gick drömmen tveklöst i uppfyllelse. – En sak som skiljer sig mycket mellan rallyn och vanliga tävlingar är hastigheten. I Dakar höll vi en snitthastighet på drygt hundra kilometer i timmen. För att klara av det krävdes en enorm skärpa hela tiden, om jag hade tappat fokus en sekund hade det kunnat få hemska konsekvenser.

Fenomenet

Påskyndad läkning – med vakuum och fysisk aktivitet Effektiv sårläkning kan vara en utmaning efter benamputation. Innovativ hylsteknik bidrar till både tidigare protesförsörjning och snabbare läkningsprocess, vilket leder till snabbare självständighet för patienten.

ÖSSUR NEWS – S. 18

Text: Eva-Lotta Sigurdh

et finns många skäl till att skynda på läkningen av ett amputationssår. Tiden för läkning är en avgörande riskfaktor för såväl svåra komplikationer som ökad dödlighet. Fysisk aktivitet är vitalt eftersom det påverkar blodcirkulationen och därmed syre- och näringstillförseln till såret – som är grunden för läkningsprocessen. Men aktivitet är inte alltid lätt, och många saker påverkar om patienten ska kunna och vilja röra sig efter amputationen. Nivån, det vill säga var på benet amputationen görs, är av stor betydelse. Risken för att bli rullstolsburen är betydligt större om den görs ovanför knäleden – medan risken för sårkomplikationer är högre vid amputationer nedanför. – Det finns en stark koppling mellan fysisk aktivitet och läkning, förtydligar Anton Johannesson, som varit med och utvecklat den postoperativa delen av DS-tekniken för att bemöta dessa utmaningar. Utmaningar som lätt bidrar till en ond spiral. – Har du svårläkta sår efter amputationen så påverkas motivationen att röra dig snabbt och livet i rullstol riskerar att övergå i depression. Grunden för sårläkning är ökad blodcirkulation till såret – både för tillförsel av näring och syre samt att hjärta och lungor får arbeta. Blir du rullstolsburen och har svårläkta sår, som gör att du varken kan eller vill röra på dig, så läker du inte lika snabbt vilket i sin tur gör dig deprimerad och omotiverad till rörelse. DS-TEKNIKEN GÅR dels ut på att med hjälp av en silikonliner fördela belastningen jämnt över stumpen och genom vakuumsuspension få protesen att sitta kvar på benet. Dels att med gångträning få igång cirkulationen i amputationssåret, som alltså inte behöver vara läkt för att användandet av protesen ska vara möjlig. – Stumpen, med silikonlinern på, förs ner i

proteshylsan. Via en ventil i botten på hylsan pressas luft ut och därefter rullas en manschett upp. Denna kommer då i kontakt med huden på låret och ett vakuum uppstår som håller protesen på plats. Vakuumet ger en effekt i själva proteshylsan som gör att när protesen belastas så läggs tryck på stumpen som gör att blodet pumpas uppåt. När sedan patienten lyfter upp protesbenet så ökar undertrycket i hylsan vilket gör att man får en artificiell cirkulation i såret, som förser kapillärerna med syre och näring. Till skillnad från tidigare så tillverkas denna hylsteknik på plats, vilket är tidseffektivt. DEN MEST AVGÖRANDE tidsbesparande effekten är dock kopplat till att amputationssåret inte behöver vara helt läkt innan protesen görs, något som tidigare ansågs vara nödvändigt. Tiden från amputation och protesanvändande minskar därmed från tre månader till bara 4–6 veckor. – Det här kortar ner rehabiliteringsprocessen enormt. Du kan både börja röra dig tidigare och därmed få igång blodcirkulationen snabbare samt att vakuumtekniken kan påskynda den kvarvarande läkningen av såret efter att du börjat använda protesen. Jag hoppas att fler vårdinrättningar ska våga satsa på den här tekniken. INTRESSET FÖR DS är visserligen på frammarsch, men tidig protesförsörjning används än så länge långt ifrån i den omfattning som motsvaras av alla positiva effekter som metoden ger, menar Anton. Han framhåller samtidigt vikten av ett gediget samarbete kring patienten hela vägen för att den ska fungera väl. – Det här är inget läkaren ska göra själv, utan i ständigt samråd med ortopedingenjör och sårsjuksköterska. Då finns inget att förlora, bara minskat lidande och bättre livskvalitet, färre komplikationer och lägre dödlighet att vinna.

ÖSSUR NEWS – S. 19

Stumpen, med silikonlinern på, förs ner i proteshylsan. Via en ventil i botten på hylsan pressas luft ut och därefter rullas en manschett upp.

Direct Socket – en revolution för benamputerade

ÖSSUR NEWS – S. 20

För 20 år sedan var det en utopi att kunna gjuta protesen direkt på stumpen och att patienten kunde provgå efter någon timma. Idag är det verklighet. Text: Mimmi Bladini

SOM ORTOPEDINGENJÖR har man en långvarig relation med amputerade till skillnad från andra patientkategorier. Eftersom det är otroligt viktigt med passform behöver man kontinuerligt träffa patienten för att se till att protesen sitter som den ska. – En proteshylsa måste vara anpassad efter stumpen, skaver det eller gör ont kommer man aldrig kunna börja gå. Förr kunde vi gjuta en protes som satt dåligt redan vid första provningen eftersom stumpen hade förändrats sedan avgjutningstillfället. Men med DS kan vi skapa en protes som passar redan dag ett. DS innebär även att patienten är involverad och ser alla steg i tillverkningen av protesen. Ortopedingenjören förklarar alla moment och patienten kan berätta hur det känns och komma med feedback. Men framförallt ökar tillverkningsmetoden engagemanget och incitamentet att börja träna. – En patient som är delaktig i sin egen rehabilitering blir mycket mer motiverad och engagerad att komma igång med sin träning och klara sig själv. En person som nyligen blivit av med sitt ben mår inte bra av att sitta hemma och vänta på sin protes i 10 dagar.

Susanna Eriksson

DS HAR ÄVEN en rad funktionella fördelar, som att den väger mindre och att hela stumpen kommer i kontakt med proteshylsan istället för att belastningen läggs på vissa punkter. Det minskar risken för skav och gör att patienten kan använda protesen längre. Faktum är att hela samarbetet och kommunikationen på kliniken har blivit bättre sedan man implementerade det nya systemet. – Sedan vi började med DS kommunicerar ortopedingenjörer, tekniker och fysioterapeuter tätare. Och ortopeder får utbildning i hur de ska amputera för att stumpen ska bli så konisk som möjligt vilket gör det enklare för oss att tillverka en bra protes. IDAG KAN ALLA benamputerade få en DStillverkad proteshylsa då tillverkning och funktion fungerar snarlikt oavsett om man är under- eller överbensamputerad. Dock är det lite mer komplicerat vid lårbensamputationer och det forskas i dagsläget på hur tillverkningen kan bli mer effektiv. Susanna ser ljust på framtiden och tror att det kommer hända mycket inom protestillverkningen de kommande åren. – Jag tror vi allt mer kommer gå mot dataavläsning av kroppsdelar. Genom digitala avläsningar kan en del av produktionen lämnas bort och vi kan få färdiga hjälpmedel till oss som är ännu mer precisa och effektiva.

ÖSSUR NEWS – S. 21

S står för Direct Socket och är en tillverkningsmetod av proteshylsor till benamputerade. Det unika med metoden är att proteshylsan tillverkas direkt på patientens benstump med hjälp av en tryckblåsa som ger ett konstant och kontrollerat tryck. Susanna Eriksson har arbetat som ortopedingenjör på Sundsvalls sjukhus sedan 2008 och har följt utvecklingen på nära håll. Framförallt har metoden inneburit en ovärderlig tidsvinst. – Det konventionella sättet att tillverka en protes på tog ofta upp mot 10 dagar. Man gjorde först en gipsavgjutning på patientens stump som sedan skulle gjutas, torkas, lamineras och härdas. Idag kan en patient komma in på morgonen och provgå med sin nya protes redan vid lunch, säger Susanna.

Med

känsla ÖSSUR NEWS – S. 22

för detaljerna

Össur Design Center på Island ser till att företagets kommunikation är tydlig och lättillgänglig. Produktillustratören Allie Doersch spelar en viktig roll i den långa vägen fram till slutprodukten. Text: Ola Claësson

Redesig n low profile buckle

Bonded to

Wide el astic st rap

shell ? Travel e mbedde d in shel l Injectio n mold ed Dfs str aps

3D form ed uprigh t

Elastic por ”soft tou tion ch”

Height adjustm en

Travel e mbedde d in shel l

Cushio nin + frictio g n

Silicone / Gel Insert in popl. a re a

et var kärleken som förde amerikanska Allie Doersch till Reykjavik, där hon idag arbetar som produktillustratör på Össur Design Center. Här förenas medarbetarna i en blandning av kompetenser inom design och kommunikation. Teamets huvuduppgift är att bistå Össurs forskning- och utvecklingsavdelningar med att utveckla och kommunicera företagets produkter. – Vår avdelning är bland annat ansvarig för förpackningsdesign, där det händer mycket spännande just nu. Vi har till exempel precis utvecklat en ny förpackning som helt består av återvunna pappersdelar, vilket ger ett lågt miljöavtryck, säger hon.

Vad är den största utmaningen med att illustrera en användarmanual? – Det handlar nästan alltid om att göra avvägningar mellan de viktiga detaljerna och samtidigt se till så att den inte blir plottrig. En användarmanual måste vara precis och teknisk, men även pedagogisk och tilltalande. Det är viktigt att folk inte blir avskräckta på grund av en massa detaljer. ALLIES ARBETE PÅ Design Center tar vid när en produkt är helt färdigutvecklad. Teamet samlas då för att brainstorma kring hur kommunikationen av den ska se ut och vilka utmaningar som kan komma att uppstå under arbetsprocessen. När en lista med de viktigaste punkterna sammanställts påbörjar hon arbetet framför illustrationsprogrammet i datorn. – En av de senaste produkterna vi arbetat med

Jag behöver ha en god förståelse för hur människor tänker. – och som lanserades under våren – är Balance Foot S, en protesfot i glasfiber som ger användaren perfekt balans. Efter lunch i kantinen följer sedan eftermiddagar där arbetet framför skärmen varvas med inbokade möten och spontana diskussioner med kollegorna. Med regelbundna mellanrum håller Allie även interna kurser och föreläsningar i visuell kommunikation. Hon brukar till exempel undervisa i hur man kan göra snyggare presentationer och designa mailutskick. Har du några knep som du lär ut för att tänka mer kreativt? – Jag brukar lära ut en hel verktygslåda med enkla metoder som gör att deltagarna snabbt kan bli bättre på design. Men utöver det tror jag det är viktigt att ta pauser. Själv brukar jag framåt eftermiddagarna, när tröttheten börjar smyga sig på, gå och göra lite stretchningsövningar. Det gör att jag kan koppla av och tänka i nya banor.

ÖSSUR NEWS – S. 23

EFTERSOM ALLIE BOR nära kontoret brukar hon promenera dit varje morgon. Det första hon gör när hon sätter sig vid skrivbordet är att skapa en detaljerad lista över dagens arbetsuppgifter. – Det är viktigt att listan är välorganiserad – och samtidigt även estetiskt tilltalande. Det är väl något av en arbetsskada att jag alltid ser till designen, i stort som smått, säger hon med ett leende och fortsätter: – En av mina främsta arbetsuppgifter är att illustrera de användarmanualer som följer med varje produkt från Össur. I mitt jobb gäller det att tänka kreativt och ha en god förståelse för hur människor tänker.

”Ingen kan göra allt” – men alla kan göra något.

ÖSSUR NEWS – S. 24

Rätt timing i livet och ett provocerande mail från en kollega blev startskottet för Gert-Uno Larssons engagemang för Läkare Utan Gränser, vilket så småningom ledde till att han lämnade sitt trygga liv som ortopedöverläkare vid Traumasjukhuset i Kristianstad och flyttade till Haiti, ett av Latinamerikas fattigaste länder, under ett par månader. Text: Eva-Lotta Sigurdh

Officiella språk: Franska och Haitisk kreol

et mesta i livet beror på slumpen, enligt Gert-Uno Larsson. Som att han blev läkare och efter en tid valde inriktningen ortopedläkare. Fast samtidigt har han alltid vetat att han ville ”bli något som hade betydelse” och att han ”någon gång” skulle göra humanitära insatser. Därför var det kanske ändå ingen slump att han sent omsider kom att arbeta för Läkare Utan Gränser. Däremot krävdes en spark i baken. Direkt efter jordbävningen i Haiti 2010 fick han ett mail från en kollega på plats. – Hon skrev ”här är mycket att göra, var är du?”, ler Gert-Uno vid minnet av det lite påflugna och provocerande mailet.

Första året Läkare Utan Gränser arbetade här: 1991

VID DET HÄR laget var barnen vuxna och därför också timingen rätt, men av

HAITI Var: Ligger i Karibien och tillhör kontinenten Nordamerika. Befolkning: Ca 11 miljoner invånare Huvudstad: Port-au-Prince

olika skäl blev det ändå inte Haiti där och då, däremot incitamentet till fem veckor i Nigeria året efter. Vistelsen där och bekräftelsen på vilken nytta Läkare Utan Gränsers arbete verkligen kan göra gav blodad tand, så fem år senare blev det till sist Haiti – och denna gång så länge som två månader. – Det var en väldigt lärorik tid, både yrkesmässigt och på ett personligt plan. Jag insåg hur bra vi har det här hemma och blev mer tacksam och ödmjuk, säger han eftertänksamt. HJÄLPBEHOVEN EFTER jordbävningen är fortfarande stora och med hög kriminalitet och en vårdslös trafiksituation ovanpå detta blev det långa och intensiva arbetsdagar på sjukhuset för Gert-Uno och hans kollegor. Därtill med helt andra förutsättningar och i en helt annan omfattning än hemma. – Där spikas lika många lårbensfrakturer ihop på ett enda sjukhus som i hela Sverige under ett år. Dessutom händer

Foto: Shutterstock

ÖSSUR NEWS – S. 25

GERT-UNO FRAMHÅLLER den duktiga inhemska personal han samarbetade med – men i detta också Läkare Utan Gränsers viktiga roll. – Organisationen har väldigt höga ideal och en otroligt tydlig struktur. Förutom att rädda liv i katastrofområden handlar mycket av deras arbete om att bygga upp vården och kompetenser för framtiden, berättar Gert-Uno, som själv bidrog med viss fortbildning i olika operationsmetoder när han var där. Hans egen roll som ortoped var aldrig att rädda liv vare sig i Nigeria eller Haiti, men ortopederna har ändå en väldigt viktig roll inom Läkare Utan Gränser, menar han.

LÄKARE UTAN GRÄNSER Medecins Sans Frontieres är en ideell förening som startades 1971 i Paris av en grupp läkare och journalister. De ansåg att det behövdes en oberoende hjälporganisation som talade ut om övergrepp och missförhållanden, och satte människor före politik. Målet – då som nu – är att ge medicinsk vård i akuta kriser och katastrofer runtom i världen och berätta för omvärlden om vad de bevittnar. I dag arbetar organisationen i runt 70 länder. Läs mer och ge ditt stöd på: lakareutangranser.se

– Det är sällan man dör av ett brutet ben, men om det inte fungerar sedan så är det rätt kört att kunna leva ett normalt liv. Framförallt i dessa typer av länder där en funktionsnedsättning – särskilt hos män – ofta gör att de inte längre kan försörja sin familj. Planerar du att göra fler uppdrag för Läkare Utan Gränser framöver? – Det finns inga sådana planer just nu, men om de hör av sig och behöver min hjälp har jag inte stängt dörren. Jag tror att min personlighetstyp passar för att verka i den här miljön. Att man är lite ödmjuk inför omständigheterna och inte tror att man kan revolutionera tillvaron bara för att man kommer. För det kan man inte. Det finns så mycket som man inte rår på. Men även om ingen kan göra allt så kan alla göra något.

Foto: Privat

det ofta att när röntgenapparaten går sönder så finns det ingen som vågar ta sig till sjukhuset med reservdelar på grund av den höga kriminaliteten, berättar han. Så Haitivistelsen lärde mig att göra operationer utan röntgen. Det går, men det är ingen hit…

Gert-Uno Larsson

Foto: Joshua Earle

UTFLYKTER

Reykjadalur (rökdalen) Område med hög geotermisk aktivitet med varma, badvänliga källor och omgivande gröna kullar.

Mångsidiga Island Island är inte enbart landet där Össur grundades för snart 50 år sedan. Önationen i norra Atlanten är sprängfylld av spännande, fascinerande och oväntade platser, företeelser och utflyktsmål. Verið velkomin til Íslands! Text: Pål Johansson

et mytomspunna och vulkaniska lilla landet Island har under lång tid lockat besökare från hela jorden. Om det är det sagolika landskapet, vikingahistorier eller de geologiska fenomenen som lockar mest kan vi bara sia om. Klart är att Europas mest glesbefolkade land döljer mängder av skatter för den nyfikna. ÄVEN OM ISLAND var en av de sista platserna att befolkas av oss människor så kan landet titulera sig en av de första demokratierna. Sedan år 930 har folket röstat fram sina representanter till Alltinget, därav världens första kvinnliga president; Vidgís Finnbogadóttir.

Siglufjörður Litet fiskesamhälle i de nordliga fjordarna som bjuder på andlöst vackra vyer.

Gullfoss Det kanske mest kända bland landets otaliga, bedårande vackra vattenfall.

Med runt 30 aktiva vulkaner och mängder av vattensprutande gejsrar och annan geotermisk aktivitet är det inte så konstigt att hela 85 procent av landets energi hämtas från förnybara källor. Anledningen till all aktivitet är att Island ligger tvärs över skarven mellan de nordamerikanska och eurasiatiska kontinentalplattorna.

Hallgrímskirkja Ett populärt turistmål där du uppifrån kyrktornet får en 360-gradersvy över den isländska huvudstaden.

ISLAND ÄR I DET närmaste skoglöst, sedan de första bosatta under några århundraden avverkat all skog på ön till bostäder och bränsle. Det karga klimatet och öns placering gör också att antalet landlevande däggdjur är begränsat. Däremot frodas fågellivet, med över 300 arter, och tamfåren. Ryktet gör gällande att det på Island finns fler får än människor. Om det är sant eller ännu en isländsk sägen är upp till dig att avgöra.

Valsafari Följ med på en turbåt från Húsavik och få chansen att se någon av de 17 valarter som rör sig runt ön.

“När jag började känna knäsmärta och andra tecken på knäartros, oroade jag mig för vad det skulle innebära både för mitt jobb och min livsstil. Jag hade blivit förkrossad om jag hade varit tvungen att ge upp mitt intresse för att vandra.” Dr. Klaus Vedder Ortopedkirurg och användare av Unloader One® X

www.ossur.se/lifewithoutlimitations

“Jag vill verkligen visa att allt är möjligt och att livet inte tar slut bara för att du blir amputerad. Nej, långt ifrån! Du kan göra precis vad du vill.” Paola Antonini Modell, influencer, krönikör, stark förespråkare för en positiv kroppsbild och amputerad