www.grafiskasallskapet.se Pris 70 kr
3.17
GR AFI KN Y T T
TID S K R IFT OM G R A FIS K K ONS T
FPgravyr.se DIN LEVERANTÖR AV FOTOPOLYMERPLÅT! FPgravyr vänder sig till dig som älskar koppargrafik. Vi har allt från fotopolymerplåt till färg och tillbehör. FPgravyr.se har funnits sedan 1979 och med produkter av hög kvalitet vill vi ge konkurrenskraftiga priser. Vi har med andra ord låga priser på den kvalitén vi erbjuder. Www.fpgravyr.se har alltid öppet! Du kan även ringa oss för din beställning på 040-607 22 92 eller mejla info@fpgravyr.se.
Din leverantör av fotopolymerplåt sedan 1995 När du handlar för 1000:- och upp är det fraktfritt inom Sverige!
grafiknytt 3 2017
Innehåll utgivare/kansli Grafiska Sällskapet, Hornsgatan 6, S-118 20 Stockholm tel: +46 8 643 88 04, sällskapets sekreterare Ulla-Carin Winter sekreteraren@grafiskasallskapet.se sällskapets ordförande Göran Boardy styrelsen@grafiskasallskapet.se ansvarig utgivare, chefredaktör Christina Lindeberg tel: +46 33 41 98 60, mobil: +46 706 26 70 64 grafiknytt@grafiskasallskapet.se
G rafiska S ällskapets galleri Hornsgatan 6. Stockholm
Öppettider: tis–tors 12–18 fre–sön 12–16 mån stängt tel 08-643 88 04 Lösenord till hemsidan: grafik
Ett grafiskt galej
5
Ingen konst kommer till i ett vacuum
13
Om samarbetsprojektet på Supermarket Independent Art Fair 2017, mellan Grafiska Sällskapet och Grafik i Väst 22 Supermarket Art Fair 2017
25
grafisk form Kristina Schollin-Borg omslagsbild Siri Unger, "Utan titel", zime postadresser till redaktionen Brev: Paket: Grafiknytt, Kåtorp 10 Ålgårdsvägen 33 S-524 96 Ljung S-506 30 Borås Prenumerera och annonsera enkelt Se www.grafiknytt.se eller sänd mail: grafiknytt@grafiskasallskapet.se Pg 40 78 56 - 4 IBAN: SE96 3000 0000 0325 2180 3456 BIC: NDEASESS
XSkribenter i nummer jakob leijonhielm
Konstnär Konstnär
lina nordenström eric saline
3 2017
Konstnär
björn therkelson
Konstnär
utgivning Grafiknytt utkommer med 4 nr/år, två tryckta och två digitala nätupplaga www.grafiknytt.se hemsidans redaktion hemsidan@grafiskasallskapet.se Visst material och annonser publiceras också på internet. Den som sänder material till Grafiknytt anses medge elektronisk lagring/publicering. galleriet, utställningar, mm galleri@grafiskasallskapet.se ISSN 0346-9727
3 2017 · grafiknytt 3 3 2017 · grafiknytt 3
Aktuellt från Grafiska Sällskapet STIFTELSEN GETFOTSFONDENS GRAFIKSTIPENDIUM 2017 Stiftelsen Getfotsfonden delar årligen ut ett stipendium för grafiker i början av sin yrkesbana, i syfte att stödja utvecklingen av den grafiska konsten. Stiftelsen bildades 1992 på initiativ av lärare och elever på Grafikskolan i Stockholm, som då var lokaliserad på Getfotsvägen i södra Stockholm. Stiftelsens kapital, vars årliga avkastning delas ut som stipendium, kommer dels från utställningar med verk som skänkts till Getfotsfonden av stort antal konstnärer och dels genom en generös donation från en retrospektiv utställning med Rolf Steinbergs verk. Rolf Steinberg arbetade som lärare på Grafikskolan. Eleverna på Grafikskolan har även bidragit genom att under ett antal år låta en viss procent av försäljningen vid skolans elevutställningar gå till stipendiefonden. För 2017 uppgår stipendiesumman till 20.000 kronor. Stipendiaten erbjuds även en liten utställning i en del av Grafiska Sällskapets galleri i samband med att grafikstipendiet för år 2018 delas ut nästkommande år. Ansökan om stipendium görs med ett kortfattat brev innehållande persondata och redogörelse för utbildning och konstnärlig verksamhet. Till stipendieansökan bifogas högst 10 fotografier/utskrifter i max. A4-storlek (inga diabilder, original eller CD:s), av grafiska verk, samt upplysningar om verkets titel, teknik och verkliga storlek. Märk bilderna med konstnärens namn samt titel.
H2O Vatten, är temat för vårens medlemsutställning. Skicka eller lämna 1-2 blad senast 20 maj, utan ram och utan passepartout. lska.
Inlämning av portföljförslag 2018 Inlämning av portföljförslag 2018 sker senast 10 september, postpaket senast 7 september. Lämna gärna in flera förslag. Papperets yttermått är max. 40 x 50 cm. Varje upplaga består av 130 exemplar + 2 arkivexemplar, varav du själv behåller 10 exemplar.
Önskas bilderna i retur, bifoga ett frankerat och adresserat kuvert. Brevet med ansökan skall vara poststämplat senast 2 oktober 2017. Det ska sändas till:
Supermarket 2018
Getfotsfonden c/o Grafiska Sällskapet Hornsgatan 6 118 20 Stockholm OBS! Grafiska Sällskapet har ingenting med stipendiet att göra. De låter vänligen Getfotsfonden använda Grafiska Sällskapets galleri för stipendieutdelning, stipendiatens utställning samt att vi kan använda oss av postadressen.
Har du idéer om innehåll och utformning för fortsatt deltagande under kommande Supermarket, kontakta styrelsen. Ansökan till Supermarket 2018 ska vara inne i mitten av september 2017.
www.getfotsfonden.se
Utställningsansökan 2019
zenit zenit zenit KULTURTIDN
INGEN
I VÄST
DNINGEN
KULTURTI
zenit KULTU
RTIDN
KULTURTIDNINGEN I VÄST
holt Carolina Falk n och könet – konsten, kroppe
Serena Holm samtiden
– ett sådant
finns
dålig konst
Elin Bengtsson
inerad författare – Augustnom ämnesval med queera
Kan konst sätta
Eller måste
man bygga
Har arkitekter
Eleftheria Gerofoka
en ort på karta
högst?
ett konstnärlig
Därför lämna
t ansvar?
de Bengt Olson
Visst kan man
Fråga Teater
n?
UNO!
ställa krav
NR.51 VÅR 2017 PRIS 60 KR com zenitkultur.
Himmel över regisserar Göteborg
Färg och form
Christina Ärlestigs
ledsagare
Skridsko och hus åkare fasader
Ulrika Knutson citerar Solsjenitsyn
The Glas
– en motor
Sten A Olsson-stiftelsen stödjer kreativa människor
Carolina Laudon är en av dem
Sverige
Marta Runemark – Sem Larsen
på en ung publi
k.
ren
i Borås
Kan man bli en framgångsrik tiggare?
Än ryter lejonet Herman Fogelin
– ny chef på
Museum för
Ernst Billg
Cecilia Parsberg undrar
– smycken i
on eum Jörgen Svenss Dalslands konstmus
INGEN
möter hoten mot Afrikas fauna i skulptur och fotopolymer
s Factory
för produ
ktutveckling
Björn Ther
räds inte
kelson
engagemang
et
Folkteat
vill uppåt
NR.45 HÖST 2015 PRIS 60 KR zenitkultur .com
NR.46 VINTER 2015 PRIS 60 KR zenitkultur.com
ern
och framå
t
NR.49 HÖST 2016 PRIS 60 KR zenitku ltur.com
Skynda att prenumerera för endast 220 kr...
Senaste ansökningsdatum för utställning under 2019 är 20 oktober 2017. Det går bra att komma in på galleriet, öppet ti-to 12-18, fre-sö 12-16 eller skicka din ansökan med post, observera att din försändelse måste vara oss tillhanda senast 20 oktober 2017. Det är önskvärt att någon form av utställningsidé bifogas till verken, en kort presentation om sammanhållande riktning eller tematik kring utställningen. Det kan vara några rader som beskriver tankar kring verken eller ett uttalat utställningskoncept. Utöver ansökningsmaterial (grafiken) och skriven motivering/ klargörande går det förstås bra att hänvisa till dina befintliga original i facken som komplement till ansökan. Ange om kan dela period med en annan konstnär. Om ni söker gemensam utställningsperiod, presentera gärna hur ni vill disponera galleriet. Välkommen med din ansökan.
Från och med 1 juli 2017 är prenumerationspriset 250 kr. Prenumerationshanteringen sköts av: Nätverkstan Ekonomitjänst Box 31120 400 32 Göteborg 031-743 99 05 (kl 9–12) ekonomitjanst@natverkstan.net
Inval till Grafiska sällskapet Inval till Grafiska sällskapet sker 21 augusti. Förmedla gärna datumet till dina kollegor. All information och ansökningsblankett finns nu på hemsidan under fliken Om grafiska sällskapet/ Hur blir man medlem och under fliken In English på engelska.
Som alltid, välkommen in på en kopp espresso när ni har vägarna förbi! 4 grafiknytt · 3 2017
Ett grafiskt galej
PO LARSSON, UR STENARNAS LIV, KVARTERET, akvatintetsning
A björn therkelson
3 2017 · grafiknytt 5
MAUD COMSTEDT, SKOGEN, etsning
6 grafiknytt · 3 2017
G
rafikseklet heter en vand ringsutställning, ett konst projekt som kommer att äga rum i Västra Götalandsregionen under 2017. Det är ett sam arbete mellan fem konstnärsägda grafikverkstäder och gallerier, nämligen Marks Konstgrafiska Verkstad i Kinna, Ålgården i Borås, Litografiska Akademin i Tidaholm, Skaraborgs Konstgrafiska Verkstad tillsammans
med det privatägda Galleri Lucifer i Skövde och Grafik i Väst i Göteborg. Projektet utgår från konstnären och grafiksamlaren Svenrobert Lund quists samling. Urvalet ur denna samling utgörs av 127 grafiska blad av svenska konstnärer. Bladen har kompletterats med 8 nyare, konstnärligt gjorda häften, zines. Häftena finns annars deponerade och tillgängliga för bläddring på Grafik i Väst i Göteborg.
Urvalet ger en bild av den rika och breda tradition svensk konstgrafik har, från Anders Zorns självporträtt i vargskinnspäls från 1916 till Eric Salines zine hundra år senare, Colorful information. De flesta av svensk grafiks mest namnkunniga konstnärer finns representerade. De 135 verken kommer att turnera till fem olika orter, men alla kommer, av utrymmesskäl, inte att kunna visas på alla platserna.
Från vänster EVERT LUNDQUIST, STILLEBEN MED KOLKANNA, torrnål IGGE KARLSSON FIGUR (MARIANNE), etsning
3 2017 · grafiknytt 7
AXEL FRIDELL, SELMA LAGERLÖF, torrnål
Uppifrån och ner EVA STOCKHAUS, GRÄSHOPPAN, trägravyr BROR STAWE, FIGURER I LANDSKAP, etsning
8 grafiknytt · 3 2017
FOLKE GULLBY, PENSÉER, etsning
Parallellt med utställningarna kommer respektive arrangörer att ordna workshops och föredrag. Allmänheten ska kunna utforma och trycka sin egen grafik i olika tekniker i samband med Grafikseklets besök. Utställarna hoppas kunna engagera besökare i någon form av konstgrafisk verksamhet, både på omedelbar och på längre sikt. Två dynamiska föredragshållare är vidtalade, samlaren själv, Svenrobert Lundquist och konstnären och kommunikatören Nina Bondeson. Hela det åtföljande programmet är dock
ännu inte fastlagt, uppdaterad information kan man hitta på www. grafikivast.se/utstallningar/grafikseklet. Den första vernissagen äger rum den 18e februari på Ålgården i Borås. Grafikseklet presenterar en 168-sidig katalog i vilken samtliga ingående bilder är återgivna. Katalogen innehåller också texter av Berit Jonsvik och Svenrobert Lundquist. Han berättar hur han grundlade sitt livslånga samlande när han som fjortonåring köpte två torr nålsgravyrer för förtjänsten från sitt
sommarjobb och hur det sen gick. Berit Jonsvik placerar i en reflexion utställningen Grafikseklet i sitt kulturhistoriska sammanhang. De arrangerande föreningarna har alla ekonomiskt stöd från sina hemkommuner. Projektet stöds också av Västra Götalandsregionen.
3 2017 · grafiknytt 9
RUNE JANSSON, LANDSKAP MED SMÅ MOLN, färglitografi
10 grafiknytt · 3 2017
EMIL JOHANSSON-THOR, VÅRDAG, torrnål
EMIL JOHANSSON-THOR, VÅRDAG, torrnål
3 2017 · grafiknytt 11
12 grafiknytt · 3 2017
Bokskåp
Ingen konst kommer till i ett vacuum Text och böcker på konstscenen – en tillbakablick A lina nordenström
J
ag frågar mig ofta vad det egentligen var som motiverade mig och vad som ledde mig in på att arbeta i bokform som bildkonstnär på det sätt jag gjorde i början på 90-talet. När jag gjorde en serie bokobjekt av kasserade tryckark från ett tryckeri, hade jag aldrig sett något liknande. Nu vet jag att det finns något som kallas
”altered books” och ”found poetry”. Idag pratar man också om strömningar av ”språkmaterialistiska förhållningssätt”, vilket nu väcker en känsla av igenkännande hos mig, fast jag aldrig hade hört begreppet förut. Min debututställning på Galleri Svenska Bilder i Stockholm, januari 1997, var baserad på mitt arbete med skrift-
bilder, böcker och bokobjekt, men då var det ingen som talade om artists books. Så varför hamnade jag där jag hamnade? Jag tror att det till stor del kan förklaras av att konst inte i första hand föds ur konst, utan ur ett behov av att finna uttryck för personliga erfarenheter och det är de erfarenheterna som i hög grad är
3 2017 · grafiknytt 13
Grafiknytt 1984.5
präglade av vår gemensamma samtid och tidsanda. Det går inte att helt särskilja rent personliga motiv och drivkrafter från den tid vi lever i, även om man själv kanske upplever de personliga motiven som viktigast. Minst lika avgörande är förstås också hur de rent praktiska förutsättningarna ser ut. Förutsättningarna i form av ekonomi, verkstäder, tillgång på material och så vidare, sätter sin prägel på konsten. Strukturomvandlingen inom tryckeri branschen till exempel, gjorde att det plötsligt blev möjligt att komma över utrustning. För att inte tala om informationsteknologins explosionsartade utveckling, som snabbt gjorde att avancerad digital utrustning gick att komma över till rimliga priser. I den text som följer har jag försökt ge en bild av det sammanhang, som jag själv verkat inom
14 grafiknytt · 3 2017
och som präglat mig i mitt arbete – främst med fokus på konstscenen som sådan, inte de rent praktiska förutsättningarna, även om de också självklart har varit avgörande. Text och böcker på konstscenen
Utställningen TECKEN på Malmö Konsthall 1978, kurerad av Eje Högestätt i samarbete med konstnärerna Roberto Altmann och PaulArmand Gette, satte djupa spår i mig trots att jag inte såg den – men tack vare en omfattande katalog, där man tar upp konstarternas inre släktskap och gränsöverskridanden, i ett internationellt och historiskt perspektiv. En annan utställning, som jag gärna hade velat se, är ”BOK; BILD; OBJEKT”, som visades på svenska institutet i Paris och på Liljevalchs 1980. Inte heller detta var en utställning med artists books, men med konst
som på olika sätt relaterar till skrift och text, eller till boken som symbol. Det gjordes en fin katalog även här, utgiven av kalejdoskop förlag. Medverkande svenskar var Alf Linder, Jan Håfström och Rune Hagberg. En riktigt tidig artists book-utställning var den legendariska ”Artists Books/Booked Art”, kurerad av Leif Eriksson. Den visades på Skånes Konstförenings Galleri under ett par decemberveckor 1983. Om man får tro hans egna ord i programbladet till utställningen, så blev den genomförd mot alla odds. Hans ursprungliga ambition hade varit att genomföra den i samarbete med tre offentliga institutioner, som även skulle bekosta en katalog över hans samling, men de drog sig tyvärr tillbaka. Utställningens omfattning blev därför inte vad han hade hoppats. Hans uppenbara irritation och besvikelse över det svala intresset och det han uppfattar som okunskap, är intressant att notera så här i efterhand. Redan året efter, 1984, gjordes en artists book-utställning på Grafiska Sällskapets Galleri, som även genererade ett mycket läsvärt specialnummer av Grafiknytt. Här kan man bland annat läsa om Dieter Roths bokproduktion på Island, om Leif Elggrens arbete med böcker (som redan då pågått under flera år), om Outi Heiskanens hemliga bibliotek, om brittiska artists
books (bland annat Ron King), samt om boken ”Betraktelsens begär” av Jim Berggren, Kjell-Åke Gerinder och Ragnar Strömberg. Jag hoppade till vid åsynen av det sista inslaget, eftersom Jim Berggren för bara två år sedan, 2014, var uppe hos oss i Grafikverkstan Godsmagasinet i Uttersberg och tryckte bilderna till en bok med dikter av just Ragnar Strömberg, med titeln Lunar Manual. Att hitta de historiska rottrådarna och kopplingarna till samtiden är verkligen roligt! När jag nu tittar i backspegeln, så inser jag att det sen tycktes dröja mer än 10 år, innan genren uppmärksammades igen på allvar. Det var först inför millennieskiftet som det började hända saker, som hade med artists books, konst i bokform eller bokkonst att göra. 1996 invigdes den stora Artists book-utställningen på Grafikens Hus. Jordi Arkö var då konstnärlig ledare där och det var Pian Granö, som blev utställningskommissarie (som man sa på den tiden). Hon tog kontakt med mig och undrade om jag ville vara hennes assistent. Det var oerhört mycket jobb och allt skulle genomföras på väldigt kort tid! Att vi över huvud taget lyckades föra det hela i hamn är nästan obegripligt. Ambitionsnivån var hög; vi skulle fylla hela första salen med böcker och vi skulle finna på lös-
ningar för att exponera böckerna på bästa sätt. Grafikens Hus var fortfarande väldigt nytt och administrationen hade ännu inte funnit sina former, så alla utmaningar vi stötte på under resans gång var vi tvungna att lösa från grunden. Målsättningen var att få till en så bred presentation som möjligt – att visa exempel på alla tänkbara sätt att arbeta med konst i bokform, objekt såväl som böcker i större upplaga. Vi bjöd också in flera bokbindare; Manne
Dahlstedt och före detta elever till honom från bokbinderilinjen på Leksands Folkhögskola, som då var en 3-årig utbildning med mycket gott anseende. Många av Mannes elever fortsatte även efter avslutad utbildning att arbeta väldigt fritt och kreativt med boken som objekt, så det kändes intressant att få med även dem i sammanhanget. Utställningen omfattade till slut så många som 181 böcker, med tonvikt på samtida konstnärer, men även äldre utgivning.
Artists books, Grafikens Hus
3 2017 · grafiknytt 15
Rosenlöfs böcker
Det gjordes en fin katalog, formgiven av Hans Cogne, men den var tyvärr inte tillräckligt påkostad och omfattande för att ge rättvisa åt utställningen som helhet så här i efterhand. Parallellt arrangerades en utställning av boksamlaren Jarl Hellichius i salen intill, med böcker utgivna av Bibliofila Klubben och Lisa Matthias. Samma år som Grafikens Hus Artists book-utställning inleddes den satsning på en hel serie bokutställ ningar, som Svenska Tecknare arran gerade på Röhsska museet i Göteborg och på Form Design Center i Malmö mellan 1996 och 2001. Den var särskilt intressant ur ett artists bookperspektiv tycker jag, eftersom den satte in genren i ett sammanhang som primärt handlade om bokform givning och illustration – inte om
16 grafiknytt · 3 2017
konst. Satsningen gjordes för att mani festera Bokens 500-årsjubileum med en årligen återkommande utställning på olika teman under 5 år. Först ut var ”boken som objekt” 1996, där jag själv fanns representerad med tre böcker. Utställningen var kurerad av Sune Nordgren. Åren därpå följde Svenska Tecknares övriga jubileums utställningar med ”boken och bilden” 1997, Ulf Hård af Segerstad, ”konst i bokform” 1998, Leif Eriksson, ”bok omslaget” 1999, Håkan Lindström, ”en författare – hundra illustratörer” 2000, som var en utställning med över hundra olika illustrationer av en novell av Klas Östergren, samt den avslutande utställningen ”boken under 500 år” 2001. Sex olika fristående små kataloger, samlade i en kassett, publice
rades i samband med projektet. Att man valde att skilja på ”boken som objekt” och ”konst i bokform” upp levde jag redan då som problematiskt, eftersom det är svårt att dra definitiva gränser mellan det ena och det andra. Att dela upp det på det sättet speglade nog snarast en vilja att upprätthålla den definition av genren, som har sin grund i 60-talet, när begreppet artists books myntades. Att arbeta utifrån ett mer vidgat begrepp hade varit mer fruktbart, tycker jag. Det visade sig ju också att utställ ningen ”konst i bokform”, som enligt Leif Eriksson med några få undantag byggde på hans eget arkiv (sammanlagt 139 verk), även innehöll objekt. Bland annat Lars Vilks ”Dagbok”, som är så överfylld att den inte går att stänga, och Leif Erikssons egen ”Message”, butelj med tryckt tygbit. 1996 blev jag också inbjuden av Astley Nyhlén (som var bokhandlare innan han startade Galleri Astley, tillsammans med sin fru Ruth) att visa böcker i samband med en stor bokbandsutställning som arrangerades på galleriet i Uttersberg av Bokbindarmästarföreningen. Där damp jag ner, som ”en katt bland hermelinerna”, det vill säga nyvaken bokkonstnär bland professionella bokbindare. Några år senare (år 2000) visade Sandvikens konsthall, i samarbete med Galleri Astley, utställningen ”BOKEN som konst och hantverk”. Stora entré
hallen fylldes med böcker – återigen var fokus på bokband av framstående svenska bokbindare. I samma hall visades också bokstavskonst av KarlErik Forsberg på väggarna. I konsthallens galleri hade jag samtidigt en separatutställning med mina artists books, objekt, texter och skriftbilder. Även nu kände jag mig lite som ”en katt bland hermelinerna”, men med den skillnaden att jag den här gången fick möjlighet att göra en betydligt bredare presentation av mitt arbete, parallellt med bokbandsutställningen. Därefter följde en lång rad av olika bokprojekt och utställningar i en tät följd efter varandra. År 2000 var året för det ambitiösa bokprojektet ”Korsväg/Kulturbro” på Grafikverkstaden i Brösarp, som genomfördes i samarbete med Ystad Konstmuseum, där Thomas Millroth då jobbade. Jag missade tyvärr att ta del av vad som gjordes där då. Året efter visades utställningen ”Boken som objekt” på Galleri Kaponjären i Vaxholm, kurerad av konstnären Lenka Jonessen-Deker, där jag deltog. Och året därpå – alltså 2002 – arrangerades en utställning med titeln ”codex” på Galleri Octava i Kristianstad. Initiativtagare var galleristen Lars Noväng och utställningen ingick i programmet för Kristianstad Bokfestival. Lars var noga med att påpeka att det inte
var en artists book-utställning, utan en utställning som ställde boken i fokus ur många olika synvinklar. Medverkade gjorde Håkan Blomkvist, Ben Thompson, Vera Ohlsson, Edna Hinnerson och jag själv. Bara två år senare ställde jag och Lars Nyberg ut på Rosenlöfs Tryckerimuseum, där jag också visade mina böcker, tecken- och textbilder. Det är ett fantastiskt intressant arbets livsmuseum, som i princip är intakt från tiden då det drevs som kommersiellt tryckeri. Carolina Thorell, som bjöd in oss att ställa ut där, var en av de elever på Grafikskolan i Stockholm, vars böcker en gång inspirerat mig att söka dit (1991), så det blev ett roligt återseende. Hon drev under åren 2001 till 2008 ett projekt som hette ”Rosenlöfs Bok”, tillsammans med bokbindaren Tommy Eklund. De gav ut sammanlagt 5 titlar, handsatta illustrerade poesiböcker, som trycktes i små numrerade upplagor på museet och bands in av Tommy Eklund. Varje bok gavs även ut i faksimil. 2002 var startåret för ett KUprojekt (Konstnärligt Utvecklings projekt) med fokus på artists books på Konsthögskolan i Stockholm, som kallades ”The Expanded Book”, där jag deltog tillsammans med närmare 20 andra konstnärer och studenter. Projektet var initierat av Mari Rantanen och Anette Senneby,
som båda var professorer på skolan då. Bland andra var förläggaren Vincent FitzGerald från New York inbjuden föreläsare, vilket var väldigt intressant, eftersom den typen av bokutgivning som han sysslar med – en form av artists book som vanligtvis kallas livre d’artist – inte existerar i Sverige på samma sätt. KU-projektet utmynnade i en utställning på Färgfabriken i Stockholm våren 2003, som löpte parallellt med en utställning om Bo Cavefors som förläggare och skribent. 2002 invigde vi en liten avdelning för artists books på Grafiska Sällskapets Galleri. Vi var många som då var entusiastiska över idén. Peter Cederblom, Eva Grytt och jag själv ställde samman en invigningsutställning – dels med böcker av medlemmar, men också med böcker ur våra privata samlingar
Artists´books på Grafiska Sällskapet
3 2017 · grafiknytt 17
av konstnärer och poeter som Elis Eriksson, Åke Hodell, Bengt Emil Johnsson och Leif Eriksson. En medlem som verkligen tog uppmanin gen att bidra med böcker till invig ningen på allvar var Hardy Strid, som skickade ett par kartonger fyllda med böcker och objekt. En av mina favorit böcker på utställningen var ”…och ni tittar bort”, bild och text av Ellen Cronholm, tryckt på Konsthögskolan år 2000. 2004 slutförde Magnus Bärtås ett projekt på Konstfack, som utmynnade i boken Texst, en antologi som gavs ut av skolan med honom själv som redaktör. Här var inte boken som format utgångspunkten,
Labyrint 2006 och Gråzoner 2010
18 grafiknytt · 3 2017
utan det faktum att allt fler konstnärer började integrera texter och skrivande i sin konst, även om det skedde utifrån en mängd olika beve kelsegrunder och tog sig väldigt många olika uttryck. Projektet syftade också till att undersöka och definiera det överlappande fält mellan poeter och bildkonstnärer, som börjat framträda allt tydligare i början på 2000-talet. Det var en tidsanda, som redan då hade speglats starkt även i Tidskriften OEI:s utgivning, sedan den startades 1999. Ett 20-tal studenter, konstnärer och författare ingick i texst-redaktionen. Jag minns att jag med intresse, men också förvåning, tog del av allt detta.
Med intresse, eftersom text och skrivande alltid varit en viktig del i mitt eget konstskapande, men samtidigt med förvåning över känslan av ”igenkännande”. Året var alltså 2004. Året därpå bjöd jag in Emmi Martin, som var bibliotekarie (numera pensionerad) på Rikardsgatans bibliotek i Helsingfors, att presentera ett urval artists books ur deras samlingar i Grafiska Sällskapets bokhörna. Själv hade jag ställt ut mina böcker på biblioteket i Helsingfors året innan och på det sättet lärt känna Emmi Martin. Tack vare hennes specialintresse är de det enda biblioteket i Skandinavien, som har en artists book-samling som kontinuerligt har byggts upp under många år, på ett mycket professionellt och medvetet sätt. De har också en bra hemsida, som är ambitiöst uppbyggd och väldigt informativ. 2007 var det dags igen – en bok utställning av den finska konstnärsgruppen ”Naum-Book-Art” med 10 deltagande konstnärer, som fyllde hela Grafiska Sällskapets Galleri. Gruppen var internationellt sammansatt, med medlemmar som Tatjana Bergelt och Cia Rinne, verksamma både i Finland och Berlin, och Alexander Reichstein från Moskva. En stor satsning gjordes på Botkyrka konsthall 2006, där man arrangerade en internationell artists book-utställning som man kallade
Labyrint. Initiativtagare var den då varande intendenten Joanna Sandell och konstnären Pia Sandström. De valde att gå ut med ett ”open call” – via kontakter och kontakters kontakter, via nätet och på anslagstavlor – och de verkade ärligt överraskade över det överväldigande gensvar de fick. I utställningen fanns mer än 100 konstnärer representerade. Den var fantastiskt fint arrangerad, med en särskilt designad svängd bokhylla mitt i rummet, inspirerad av Biblioteket i Babel av Jorge Luis Borges. De gjorde också en ambitiös katalog till utställningen, där varje deltagande konstnär gavs utrymme att presentera sig. Och de arrangerade ett program, där jag för första gången deltog med ett framförande – en läsning av några av mina texter – vilket sen ledde vidare till publice ring i tidskriften OEI. Att använda mina texter på det sättet, var då en ny erfarenhet för mig. Tre år senare, alltså 2009, kom det en uppföljning på Botkyrka konsthall, men ambitionen att ha det som en kontinuer ligt återkommande salong lades på is. Deras boksamling är fortfarande tillgänglig för besökare och de driver sedan 2006 ett förlag, som heter Labyrint Press. ”typos; tekn; teckning” på Galleri Bibb i Stockholm 2006 vill jag också gärna nämna i sammanhanget. Det var inte en artists book-utställning, utan
en bok och en utställning med tecken och typografi som tema: från urbild till konstverk. En genomtänkt och mycket intressant infallsvinkel. Boken, formgiven av Edvard Derkert och Eva Lena Johansson, var väldigt fin. Med bilder, texter och dikter om alfabet, bokstäver, tryck och symboler blev den största behållningen av hela projektet. 2009 arrangerade Ystad Konstmuseum en utställning med artists books, baserad på ett urval böcker ur museets, men även särskilt inbjudna konstnärer och förläggare som arbetar med konst i bokform och publicering. I programmet ingick läsningar och andra framföranden. Den uttalade ambitionen var att vidga och utforska begreppet artists books. Samma år visades en utställning med ett annat förhållningssätt till text och böcker på Västerås Konstmuseum, som de kallade ”Arbets namn: BOK”, där verk ur museets samlingar ingick. Här handlade det om konst som på olika sätt relaterar till böcker, direkt eller indirekt. I samband med utställningen arrange rades också ett ambitiöst program, med workshops och föreläsningar, där jag medverkade – både med workshop och föreläsning. Bara två år senare hade även Galleri Flach i Stockholm en utställning där perspektivet var ”boken som utgångspunkt för ett konstverks
tillblivelse”, inte boken som konstform. Den avskalade titeln ”Boken” väckte min nyfikenhet, men den här gången byggde utställningen enligt min uppfattning på en ganska mager analys. Leksands kulturhus visade 2010 en bokutställning som byggde på mötet mellan bokbindare som arbetar med boken som konstobjekt och konstnärer som arbetar i bokform. Utgångspunkten för projektet var en utställning som visats på Galleri Astley samma år, kurerad av bokbindaren Monica Langwe, som hade bjudit in 10 bokbindare från hela Europa. På initiativ av Dalarnas konstkonsulent, Jordi Arkö, utvidgades utställningen med böcker av ett antal svenska bildkonstnärer: Pian Granö, Leif Elggren, Richard Årlin, Göta Svensson, Barbro Ravander, Modhir Ahmed och jag själv. Det blev ett intressant möte på lika villkor, genom boken som konst
Typos, uppslag
3 2017 · grafiknytt 19
Skrivmaskinsseminarium 2015, Grafikverkstan Godsmagasinet
Från vänster Artist´s books, Canevaz Gallery Artists books, Leksands kulturhus 2010
form, men med olika infallsvinklar. Både likheter och skillnader i förhållningssätt mellan bildkonstnärer och bokbindare framstod tydligt. Samma år, alltså 2010, arrange rade också Olof Sandahl en fin artists book-utställning på Galleri Kretsen i Södertälje, baserad på böcker av konstnärer från hans eget kontaktnät – inte minst från tiden som ansvarig för boktrycksverkstaden på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Inom ramen för den stora grafikfestivalen i Skåne, Grrrafik 2011, som genomfördes av KKV Malmö, i samarbete med en lång rad olika institutioner och gallerier, visades också en bokutställning på Malmö konsthall, ”Artists Books – the art of making books” . Den hade varit kul att se. Jag såg tyvärr inte heller ”Artists books – books as art projects” på Galleri KWARD i Borrby bokby sommaren efter, trots att jag hade med en serie boktryckta häften där.
20 grafiknytt · 3 2017
Våren 2012 tog ett Göteborgsgalleri som jag aldrig hade hört talas om kontakt; Canevaz på Vasagatan. De ville på kort varsel arrangera en artists book-utställning under ett par veckor i samband med Bokmässan i Göteborg samma höst. Jag tror inte att de varken förr eller senare har visat något liknande, jag tror tyvärr inte heller att många såg utställningen, men den var riktigt intressant. Medverkande var: Leif Elggren, Magnus Fliesberg, Monica Langwe, Lotta Lotass, Ulf Karl Olov Nilsson (UKON), Lina Nordenström, Barbro
Ravander, Göta Svensson, Pär Thörn, Totte Wiberg och Richard Årlin. Så sent som i november 2015 arrangerade Husby Konsthall en ny stor artists book salong, öppen för alla; max 5 böcker per person. Den utställningen såg jag inte själv, men jag tror att de fick stort gensvar. Sedan invigningen av Grafikverkstan Godsmagasinet 2009 har vi årligen arrangerat ett Oktoberseminarium, som de senaste fyra åren har haft böcker som tema på olika sätt. Vi har bjudit in föreläsare som Jarl Hellichius, boksamlare, Peter Bodén, Hundörats Antikvariat, och Anders Karlin, Rönnells Antikvariat. 2013 kallade vi seminariet för ”med arbetsbordet som scen”, med framföranden av Peter Thörneby, Martin Högström, Beata Berggren och mig själv, i en kombination av läsningar, performance och filmvisning. Oktoberseminariet 2015 handlade om skrivmaskinskonst och skrivmaskinens historia, med föreläsningen ”TAB e or not TAB e” av Jesper Ols-
son, lektor i litteratur och media på Linköpings universitet. Vi i GG arrangerade också ett weekendseminarium våren 2015, på temat letterpress och artists books, där bland annat Angie Butler från UWE, University West of England, deltog som huvudföreläsare. 2016 hette oktoberseminariet ”Boken som samtida konstform i Norden” med sammanlagt 8 deltagande bokkonstnärer från Finland, Sverige och Norge, och en avslutande paneldebatt modererad av Annika Gunnarsson, intendent på Moderna Museet. Våren 2016 var det även ett semi narium på Konsthögskolan i Oslo, arrangerat av Victoria Browne (t.f. professor där), som driver Kaleid Editions. Föredragshållare var Pat rizia Meinert, bokbindare och bokkonstnär från Tyskland, och Jurgen Maelfeyt, grafisk formgivare och förläggare från Holland. I samband med seminariet presenterades också årets Kaleid-kollektion av artists books. Kaleid är inte ett förlag, utan en verksamhet som syftar till att varje år marknadsföra en kollektion av artists books av europeiska konstnärer, sammanställd genom ett juryförfarande. Under grafikseminariet ”Printmaking in the expanded field” på Konsthögskolan i Oslo 2015, visades det årets Kaleid-kollektion. 2016 var det också ett seminarium på Linköpings Bibliotek på
temat ”Efter boken – ett symposium om svenska artists books”, arrangerat av forskargruppen LMI (Literature, Media History and Information Cultures) vid Linköpings Universitet. Där höll Thomas Millroth en inledande föreläsning, ”Bokens rum”, och jag själv presenterade mitt arbete med konst i bokform under titeln ”med arbetsbordet som scen – där orden blir till, genom sina beståndsdelar”. Kungliga Konsthögskolans artists book-kurs med inriktning på fotoböcker presenterades också av en grupp studenter och kursledarna Björn Larsson och Carl Johan Erikson. Den avslutande föreläsningen ”Skärm, skog, påse: om bokens infrastrukturer” hölls av Jesper
Olsson, lektor i litteratur och medier på Linköpings universitet. Artists book-seminarierna har med andra ord duggat tätt på sistone. Hösten 2016 visades en utställning med artists books på Lunds konsthall, som Thomas Millroth kurerat med utgångspunkt från sin egen samling, och som han valt att kalla ”Konstnärsgjorda böcker”, med fokus på böcker från Skåneregionen, Danmark och Tyskland. Här speglas genrens historiska rottrådar i den Sydsvenska regionen. En mer omfattande historieskrivning kommer i en bok av Thomas Millroth, som publiceras på ellerströms förlag inom kort, förhoppningsvis under 2017.
Oktoberseminarium, Linköpings bibliotek 2016
3 2017 · grafiknytt 21
Om samarbetsprojektet på Supermarket Independent Art Fair 2017, mellan Grafiska Sällskapet och Grafik i Väst A av eric saline I augusti 2016 var Grafik i Väst värd för en amerikansk konstnär, Colin Frazer, i ett "artist in residence" med ett veckolångt försöksprojekt och en utställning. Colin, som arbetar i en forskarutbildning i grafisk design vid California Institute of the Arts i Valencia, CA, och hans mångårige samarbetspartner Eric Saline bjöd in cirka 15 lokala konstnärer att delta i skapandet av en gemensam "zine” med hjälp av en Risograph-skrivare. Men vad är då en Risographmaskin? Den underliggande tekniken är mycket lik en MIMEOGRAF. Det sammanför flera processer som tidigare utfördes manuellt, till exempel med hjälp av Riso Print Gocco systemet eller Gestetner systemet. Originalet skannas genom maskinen och en ”master” skapas med hjälp av små värmefläckar på en termisk plåt som bränner tomrum (motsvarande bildområdena) i ett master ark.
22 grafiknytt · 3 2017
Denna master lindas därefter runt en trumma och bläck tvingas genom hålrummen i mastern. Papperet åker platt genom maskinen medan trumman roterar med hög hastighet för att skapa varje bild på papperet. Denna enkla teknik är mycket tillförlitlig jämfört med en standardkopiator och kan uppnå både mycket hög hastighet (typiskt 130 sidor per minut) och mycket låga kostnader. En bra livslängd för en risograf kan innebära 100.000 ”original” och 5.000.000 utskrivna exemplar. Eftersom processen inkluderar riktigt bläck - som i offsettryck - och ingen värme krävs för att fixera bilden som på andra kopieringsmaskiner eller laserskrivare. Resultatet från en risograf kan behandlas som vilka andra trycksaker som helst. Detta innebär att ett ark som har gått igenom en risograf kan skickas genom en laserskrivare efteråt och vice versa.
Colin förklarar att det finns något mer "grafik-likt" över en risograf, eftersom flytande bläck trycks genom schabloner, en färg åt gången, jämfört med andra digitala tryckmetoder, såsom bläckstråleskrivare och laserskrivare. I en Risograph sugs färg in i papperet, blandas på ytan, i mycket tunna halvt genomskinliga skikt. För varje färg i ett risograftryck, måste en ny "master" göras. Som grafiker, tänker vi ofta på att utveckla våra arbeten i skikt som detta, men det här är den mest lämpade maskinen för att digitalt reproducera verk snabbt, effektivt och på ett kostnadseffektivt sätt. Eftersom varje pappersark som är utskrivet åter måste matas in i Risographen för att skriva ut varje nästkommande skikt i en ny färg, finns en viss charm och möjlihet till ett litet misspass som är känt och eftertraktat av entusiaster. Följakt
ligen har denna maskin funnit en kär plats i hjärtat hos många grafiker och grafiska formgivare. Risografen tillåter en hög grad av kontroll, men med ett element av överraskning och oväntade resultat som gäller för varje ny utskrivet skikt. Även om det inte är en ny teknik, så vinner risografer i "kultstatus" runt om i världen. Till exempel, vid Jan van Eyck Academin i Holland har man en hel våning Risograph maskiner som skriver ut A3-format, så att konstnärer kan röra sig smidigt mellan maskiner, som gör "masters" för att skriva ut med olika färger, utan att man behöver byta cylinder på en maskinerna.
Grafik i Väst samarbetar med Grafiska Sällskapet vid Supermarket Independent Art Fair i Stockholm, från 23 mars fram till 26 mars, är 2017. Idén med vår monter är att få samman ett team av hängivna grafiker, som vill experimentera och arbeta med en Risograph maskin (A4 utskrifts-format, med 6 olika färger) och en A4 färg kopiator / scanner / skrivare, en typografipress och olika bokstavsformer. Tillsammans med medlemmar i föreningarna kommer Jakob Leijonhielm, Göran Boardy, Maria Erikson, Eric Saline, Nina Bondeson, och andra inbjudna att arbeta och experimentera. Även en fransk konst
när, Claire Hannicq, kommer att delta i mässan som en inbjuden "artist in residence", för att göra en särskild publikation. Vi kommer att producera böcker, tidskrifter, affischer och andra småtryck och alla är inbjudna att delta! Vi uppmuntrar dig att komma och besöka oss under Supermarket Independent Art Fair, för att experimentera med Risographmaskinen, och andra apparater vi har på plats, inklusive en bordsskiva med en typografisk provtryckspress med prover av laserskuren och handklippa typografiska former att trycka med. Kom, låt oss skriva ut och trycka tillsammans! 3 2017 · grafiknytt 23
Grafik i Väst och Grafiska Sällskapet på
Supermarket Art Fair 2017 A text och bild jakob leijonhielm
S
upermarket Art Fair är en internationell mässa för konstnärsägda gallerier. Deltagare i Grafik i Väst och Grafiska Sällskapets utställning var konstnärerna Eric Maiers Saline, Michael Bergman, Clair Hannicq, Jakob Leijonhielm, Rebecca Jansson och Maria Erikson. Grafik i Väst och Grafiska Sällskapet gjorde som tidigare år när vi deltog på supermarket artfair och delade samma utställningsyta. Upp lägget för detta år var att ta med en risograf till Stockholm för att på
plats få en levande tillverkning av tryckkonst. Vad är då en risograf? Snabbt sammanfattat så är det en japansk kopiator samt skrivare från 80-talet. Det som skiljer en risograf från en vanlig skrivare och kopiator är att risografen ger dig en större möjlighet att göra olika toner i separata färger. Dessutom så har risogafen endast möjlighet att trycka en färg åt gången, då dess olika färger finns i cylindrar som du själv måste ta ut och byta då du behöver en ny färg. Detta betyder att för att få ett flerfärgstryck så blir det en process
som närmast kan liknas vid serigrafi eller screentryck, då du måste förhålla dig till de olika färglagrens placering för att få en lyckad passning och ett lyckat motiv. Färgen i cylindrarna är sojabaserad och därför inte skadlig för den som arbetar med sina tryck vilket gör arbetet betydligt lättare då allt sker för hand när det gäller bytet och problematik med maskineriet i risografen. Problem som visade sig vara omöjliga att undvika under de fem dagar vi tryckte på plats i Stockholm.
3 2017 · grafiknytt 25
Onsdag 22 mars
Dagen innan (tisdag kväll) hade deltagarna från Göteborg, Jakob, Michael och Erik packat Göran Boardys pickup med risografen, färgcylindrar, papper, handtryckpress, bord och diverse material som vi skulle komma att behöva i Stockholm. Avresa skedde kl 05:30 på onsdag morgon. Ca klockan 13.00 befann vi oss på Telefonplan i Stockholm och började packa upp vår utrustning ur Görans bil.
26 grafiknytt · 3 2017
Vi startade risografen och började trycka upp risografen med att trycka bokstäver i A4 storlek för att skriva de två galleriernas namn på vår utställningsyta. Till både Jakob och Michaels glädje fungerade risografen felfritt under denna dag som också var en så kallad pressvisningsdag då de olika gallerierna ska ha chans och tid att titta på varandras konst. Detta är också en dag då media tar del av utställ ningen och dokumenterar. Clair anslöt även till tryckbåset denna dag.
Torsdag 23 mars
Detta var första dagen som Supermarket öppnade dörrarna för allmänheten. Tryckprocessen var i full gång och de olika deltagarna experimenterade med risografens olika möjligheter. Michael gjorde tryck där han blandade högtryck med olja och risograftryck. Clair letade efter perfekta nyanser i svärta till ett projekt med storskaliga mörka hav tryckta på A4. Jakob började försöka sig på flerfärgstryck.
Fredag 24 mars
Alla deltagarna hade nu anlänt till båset och det var stor aktivitet både i tryck och i allmänhetens intresse för processerna som förlöpte där. Denna dag var mycket produktiv och bra tills det att risografen gick sönder fram mot kvällen. Det var med en känsla av uppgivenhet deltagarna lämnade utställningen eftersom det kändes hopplöst att försöka laga en maskin på plats under pågående utställning. Lördag 25 mars
Mirakulöst nog lyckades Michael och Erik laga/justera risografen under de första timmarna av lördagen. Det väldigt positiva med den här typen av äldre maskiner är att den likt en gammal bil kan visa felkommandon som ganska lätt går att åtgärda med ren envishet och handkraft. Insikten om att risografen har en väldig förmåga att signalera när den var i behov av service invärtes. Så som att gummiband som drev olika kugghjul eller papper som fastnat eller färg som klistrat igen olika funktioner gav oss en stor respekt för ett så praktiskt och tacksamt red skap. Ren japansk effektivitet!
på löpande band. Det var en minst sagt lärorik vecka. Dels praktiskt hur maskinen fungerar och rent teknikmässigt när det kommer till trycken och de olika tonlägena som fanns att jobba med. Det var också ett väldigt bra och intresserad skara av människor som med alla sina förmågor tillförde något till processen. Strax innan stängning lastade vi Görans pickup och begav oss hem till Göteborg igen.
Söndag 26 mars
Detta var den sista dagen av tryckande, men alla deltagare hade på något sätt lärt sig en del om risografen under veckans gång och bytte av varandra 3 2017 · grafiknytt 27
Notiser
MARIA ERIKSSON, PART IX
EVA SPIKBACKA,MELLAN SOL OCH MÅNE
Grafiska Sällskapets stipendium 2017
Erik Wessel-Fougstedts Stipendium 2017
Maria Erikson
Eva Spikbacka
Maria Eriksson är en konstnär som med stor experimentlust utvecklar det grafiska hantverket. Hennes bilder präglas av spänningen mellan kroppslig rörelse och strikt geometri där kontrasterna ger en bild av vår mänskliga ävlan efter både frihet och ordnande principer.
Drömmen blir verklighet i Eva Spikbackas magiska inre värld och med olika material och tekniker skapas bilder med överraskande berättelser som lockar till fortsatta fantasier.
Grafiska sällskapet www.grafiskasallskapet.se
28 grafiknytt · 3 2017
Har du upptäckt Grafiknytt på webben? www.grafiknytt.se
Notiser
Om Giclée och andra teknikbenämningar
JOHN RASIMUS, BIRD ON BRANCH
Annie Bergmans stipendium 2017 John Rasimus Generösa bilder i tydlighet, färg och storlek. Infall, associationer, minnen, drömmar och människor, som kanske finns eller inte finns. Vi ser verktyg, arbetshandskar, motorsågar, skrivmaskiner och möter en hel del cowboys ur en filmisk serievärld från Amerika. John Rasimus tar också sina träsnitt till en högre dimension, den 3-dimensionella, i installationsbyggen med sina högtryck.
Följ Grafiska Sällskapet på facebook
Till frågan om digitala utskrifter, offset och andra tekniker i verktygslådan. Vår principiella inställning är att vilka tekniker som helst kan användas eller blandas så länge det rör sig om originalbilder och inte reproduktioner. Det tekniska produktionssättet bör redovisas öppet och utan konst igheter. »Kvalitetsutskrift« kan fungera som samlingsbegrepp för olika digitala varianter som giclée, digigrafi, pigment print osv. Men GS kan knappast tvinga konstnärer att använda det ena eller andra. Vi bör dock känna till vad som avses och kunna förklara för publiken. En bild blir varken bättre eller sämre baserat på hur den är framställd. En oljemålning är inte konstnärligt bättre än en akvarell eller akrylmålning lika lite som en kvalitets utskrift är sämre än en trägravyr, rent konstnärligt. Att det sedan finns stora skillnader i hantverket bakom framför allt de olika grafiska teknikerna är självklart. En mezzotint kan inte jämföras med ett utskrivet foto, men båda har sina komplikationer och krav på hantverkskunnande. Konstnären som upphovsperson beslutar om vad hen vill använda för teknik och stå för den. Uttryckssätten skiftar mellan teknikerna och i vissa fall kan de blandas med goda resultat. Vissa uttryck lämpar sig för kvalitets utskrift, andra inte. Att fotografera ett redan fullbordat verk typ en målning och skriva ut det rakt uppochner i ett eller hundratals ex är oseriöst och oacceptabelt. Grafi ska Sällskapets galleri är inte intresserat av att visa eller sälja den typen av bilder. Annars är kvalitetsutskrifter en teknik bland andra. Tycker man som konstnär att resultatet är så pass bra att man vill signera, så är saken klar. Det är en fråga om omdöme och konstnärlig heder. Det avgörande är att alla dessa tekniker finns i vår verktygslåda och kan användas fritt, så länge det finns grafikverkstäder och konstnärer i dessa! Styrelsen Grafiska Sällskapet 3 2017 · grafiknytt 29
Ansökan om medlemskap Är du konstnär och gör grafik? Grafiska Sällskapet Vill du bli medlem? 2016 ”Till medlem inväljs i Sverige verksam bildkonstnär konststuderande som i betydande omfattning Ansök om eller medlemskap! arbetar med grafik och där manifesterat sig som konstnär. Invald studerande medlem betalar halv
medlemsavgift under studietiden, dock inte vid fortbildning. Medlemskap ska beviljas av styrelsen efter förslag av granskningsnämnden.” Grafiska Sällskapets stadgar § 10. ”Till medlem inväljs i Sverige verksam bildkonstnär eller konststuderande som i betydande omfattning arbetarGÅR med DET grafikTILL: och där manifesterat sig som konstnär. Invald studerande medlem betalar halv medleSÅ HÄR msavgift under studietiden, dock inte vid fortbildning. Medlemskap ska beviljas av styrelsen efter förslag av granskningsnämnden.” Grafiska Sällskapets stadgar § 10.
Ansökningsblanketten ifylls och undertecknas av konstnären. 7 - 10 arbetsprover i original presenteras för medlemmarna i granskningsnämnden, vilka alla är valda på ett år för att garantera ett varierat omdöme och att olika konstnärliga uttryck Måndag 21 augusti 2017 sker inval till Grafiska Sällskapet kommer fram. Kollektionen bör inte vara äldre än 5 år. Verken kan vara monterade i Grafiska Sällskapet passepartouter, men de är får en intesammanslutning ha glas och ram.av konstnärer från hela Sverige. Konstnärsmedlemmarnaskall är aktiva konstnärer som uttrycker sig med konstgrafiska metoder i grafiska blad. Följesedeln medfölja arbetsproverna. Ansökningsavgift 200 kr sätts in påSällskapets plusgiro 40medlemmar 78 56-4 Grafiska Grafiken som konstart får bland testa Sällskapet. och tänja gränserna (om det Skriv tydligt namn ochsom att betalningen gäller ansökningsavgift. ens finnssökandens några). Lika många konstnärsmedlemmarna är, 430 st., är de olika uttryckssätten. Grafiska Sällskapet driver ett galleri på Hornsgatan i Stockholm där visas utställningar av Skickade paket skall varamedlemmar galleriet tillhanda senast torsdag 18 augusti. Skicka inga paket tidigare medlemmar och där ständigt lämnar in grafiska blad till kommissionsförsäljning. än v 32 2016. Upplysningar lämnas av personalen på Grafiska Sällskapets galleri samt av sekreteraren. Personlig inlämning av arbetsprover sker torsdag 18 och fredag 19 augusti kl. 10-16 på galleriet Hornsgatan 6. Galleriets öppettider: Tisdag av - fredag 12-18, lördag - söndag Tel:2408-643 88kl.10-16 04 Hämtning arbetsprover görs på galleriet12-16. onsdag augusti Återsändning med post görs endast till sökande utanför Storstockholmsområdet. E-post: sekreteraren@grafiskasallskapet.se
E-post: galleri@grafiskasallskapet.se Försäkring. Grafiska Sällskapet ansvarar inte för inlämnat material, så den sökande får själv teckna eventuella försäkringar.
Välkommen din ansökan! Apply formed membership in the Swedish Printmakers´ Association (Grafiska Sällskapet) 2017 Members are chosen from among professional artists or art students, living and working in Medlemsansökan Grafiska Sällskapet Sweden, who are prominently using printmaking as an artistic means of expression. The anHornsgatan nual fee6 for student members is reduced to 50% of the ordinary fee whilst they are still study118 20 STOCKHOLM ing but not if they are students on further education courses. Membership is granted by the board of governors on the recommendations of the Association´s jury. See paragraph 10 of sekreteraren@grafiskasallskapet.se the membership rules. galleri@grafiskasallskapet.se www.grafiskasallskapet.se
30 grafiknytt · 3 2017
Notiser
Nasjonalmuseet Oslo Med sitt flerkulturelle samfunn og sin åpenhet overfor flyktninger og immigranter, blomstret kulturen i USA før, under og etter andre verdenskrig. Her oppsto en originalitet som fikk store ringvirkninger i kunstverden. Nasjonalmuseets nye utstilling i Nasjonalgalleriet «The Great Graphic Boom. Amerikansk grafikk 1960-1990» tar for seg en lite kjent side ved dette amerikanske gjennombruddet; den veldige interessen for grafikk. Heftige strøk og vibrerende fargefelt dominerte New York-skolens abstrakte ekspresjonisme. Rundt 1960 orienterte mange yngre kunstnere seg i andre retninger og da ble de forskjellige grafikkverkstedene viktige. Popkunsten forsynte seg av tidens populær- og konsumkultur, mens minimalismen reduserte alt til et system av repeterende former. Verker av 23 kjente og mindre kjente kunstnere inngår i utstillingen. Sentralt står Barnett Newmans store serie Cantos (1964) og Agnes Martins On A Clear Day (1973). Likeså Robert Rauschenbergs bruk av funnet materiale og Jasper Johns’ interesse for trivielle motiver som flagg og bokstaver. Kunstnerne interesserte seg særlig for litografi og silketrykk, men Helen Frankenthaler, Donald Judd og Brice Marden tok opp eldre teknikker som tresnitt og etsning. Roy Lichtensteins berømte Brushstroke er naturligvis med, i tillegg til Andy Warhols portretter av Elisabeth Taylor og Jackie Kennedy. Warhols Campbell’s-suppebokser og Louise Bourgeois’ Ste Sebastienne utgjør andre tyngdepunkt. «The Great Graphic Boom» åpner 3. mars og står til 28. mai 201Nasjonalmuseet
Möten // Grafik från Nässjö Kommuns samlingar Konsthallen visar under sommaren en utställning med fokus på ett urval av grafik ur Nässjö Kommuns samlingar. Utställningen rör bland annat vid de möten som kan skapas mellan olika verk när de sätts i relation till varandra, mötet mellan betraktaren och verket eller betraktaren och subjektet, samt möten som kan ske inuti verket.
Ledig tjänst på Konsthögskolan i Oslo We have a position available as technician at Department for Print and Drawing in Oslo. Please forward to anyone that you might think would be interested. We unfortunately only have a Norwegian version. www.jobbnorge.no/ledige-stillinger/kunsthoegskolen-i-oslo
3 2017 · grafiknytt 31
32 grafiknytt · 3 2017
Notiser
Call for Entry – Okanagan Print Triennial 2018 Attention all artists working in the printmaking media! You are invited to apply. Launched in 2009, the Okanagan Print Triennial (OPT) is an open juried print exhibition based on the international model for such projects established over the last forty years. In the spirit of acknowledging and celebrating the vitality and variety of approaches and techniques in contemporary work in printmaking, the OPT aims to bring the very best in current printmaking practice to audiences in the Okanagan region of British Columbia. The OPT is a collaborative project of the Kelowna Art Gallery, the University of British Columbia Okanagan Campus, and the Vernon Public Art Gallery. The exhibition dates of the OPT 2018 at the Kelowna Art Gallery are March 24 to June 10. All interested artists are invited to download the OPT 2018 Prospectus as a PDF from the website www. okanaganprinttriennial.com This document gives all the submission details and includes the application form.
Periferin i centrum I – Smycken
www.okanaganprinttriennial.com
Norrköpings Konstmuseum förvaltar en stor samling med fransk grafik. I denna presentation lyfts ett tema fram som kan tyckas perifert, eller kanske till och med betydelselöst vid en första anblick: smycken. Olika typer av ornament, från krås till pärlor eller t o m favoritdjur, lyfts fram för att undersöka vilken funktion som tillkommer dem. Hur skapas betydelse i bilden genom denna typ av ornament? Hur blir smycken faktiskt centrala? Verken som visas tillhör alla samlingen och är företrädesvis skapade under 1600- och 1700-talen dvs. barock och rokoko. För att de ska möta samtiden direkt visas även smycken av Margareth Sandström och Peter de Wit. Utställningen pågår.25 februari–20 augusti 2017
Falu Konstgrafiska Verkstad (FKV) firar 60 år
3rd New York International Print Exhibition
Falu Konstgrafiska Verkstad (FKV) firar 60 år med en jubileumsutställning på Dalarnas museum, som öppnar lördag den 10 juni. Det är 22 verk av nuvarande medlemmar och en minnesvägg över tidigare medlemmar.
It's that time again! The 3rd New York International Miniature Print Exhibition is now open for entries. This year we have Jennifer Farrell, Associate Curator of Modern and Contemporary Prints and Illustrated Books from the Metropolitan Museum of Art, NY as our juror! To enter, visit us online at manhattangraphicscenter.org and upload your entries by August 5th.
3 2017 · grafiknytt 33
Härke Konstcentrums konstnärsstipendium Sista ansökningsdag: den 28 februari varje år. Läs information om stipendiet och hur du ansöker på www.harkekonstcentrums.se, klicka på stipendium. Välkommen med din ansökan!
KONSTGRAFISK STUDIO
GN 1 -2015.indd 1
2015-02-14 12.39
i Mölndal sedan 1978
• Litho • Editions • Residens • Workshop t. 031 871218
bolagetvardagsbilder@telia.com www.ramverk.se/vardagsbilder/index.html
Läs mer på miniprint.awagami.jp
”Grafikportföljen”
Stiftelsen Karlskoga kommuns konststipendium till Alfred Nobels minne Stiftelsen Karlskoga kommuns konststipendium till Alfred Nobels minne har bildats genom att Karlskoga kommuns kultur- och föreningsnämnd anslagit behållningen från försäljningen av en grafikportfölj, utförd av konstnären Göran Persson, innehållande bilder från Alfred Nobels liv och gärningar, att utgöra stipendiekapitalet. Stipendiet har företrädesvis inriktning mot grafik. Stipendiesumman uppgår till 20.000 kr. Till ansökan, som görs i brevform, bifogas högst 10 foton av aktuella verk samt övriga handlingar och referenser som sökanden vill åberopa. Obs ej cd-skiva eller usb-minne.Till ansökan skall även bifogas upplysningar som rör bildmaterialet, såsom titel, teknik och storlek. Ansökan skall vara kultur- och föreningsförvaltningen tillhanda senast 30 september 2017 och sänds till: Karlskoga kommun 29. Karlskoga kultur- och föreningsförvaltningen Göran Persson 691 83 KARLSKOGA www.karlskoga.se
34 grafiknytt · 3 2017
Notiser
Open call: Generation grafik Vi söker orädda yrkesverksamma konstnärer med erfarenhet av grafisk produktion för ett projekt som uppmanar till experimenterande och lusten att utmana givna föreställningar. Digitala processer får möta traditionella metoder med förhoppningen att nya spännande hybrida arbetsmetoder uppstår. Grafikens Hus vill driva frågeställningen kring grafikens framtid och hur grafik skall komma att definieras. Varje medium har sina egna regler, och varje verktyg har unika egenskaper som påverkar resultatet, men vad händer när regler bryts och gränserna utmanas? Projektet Generation Grafik består av en rad workshops. Vi hoppas att utvalda konstnärer ska bli inspirerade att blanda metoder och tekniker som förändrar det visuella grafiska språket, med hjälp av digital teknik och innovativ användning av traditionella tillvägagångssätt. Genom att uppmuntra till konstnärligt undersökande vill Grafikens Hus få igång ett samtal om hantverkets roll, digitala processer, grafikens demokratiska historia och framtid. Projektet bjuder in yrkesverksamma konstnärer och designers ur olika generationer. Du bör vara under 35 eller över 65 för att anmäla ditt intresse för att delta i projektet som främjar kunskapsutbyte via produktion. På detta sätt värnar vi fortlevnaden och utvecklingen av grafiska hantverkskunskaper i en digital värld. Det är viktigt att du besitter en gedigen kunskap och erfarenhet från att arbeta med någon av de grafiska teknikerna.
Som deltagande konstnär medverkar du i workshops som sker på Grafikskolan i Stockholm, deras välutrustade verkstäder ger goda förutsättningar för produktion med hög teknisk standard. Vid varje workshop finns verkstadsstöd genom en lärare från Grafikskolan samt en specialinbjuden internationell konstnär. Den inbjudna gästen föreläser på Kungl. Konsthögskolan om den egna konstpraktiken samt möter deltagarna i verkstaden på Grafikskolan. Vi vill skapa förutsättningarna för inspiration och intressanta samtal kring kunskapsöverföring och grafikens roll i samtidskonstfältet. Del två av projektet utgörs av ett pedagogiskt möte med publiken genom mobila workshops för boende och brukare inom hemtjänsten, äldreboenden och dagverksamheten i Södertälje. Deltagande konstnärer får uppgiften att två och två leda en grafikworkshop för seniorer i Södertälje vilket möjliggör nya möten över generationsgränserna samt ett nytt sätt att nå en äldre publik som har svårt att ta sig till kulturinstitutioner. Vår partner Kultur 365 hjälper till med det praktiska arbetet i Södertälje i relation till de inbjudna seniorerna. Är du redo att utmana dig själv och dina arbetsmetoder? Vill du experimentera och byta kunskaper med kollegor ur olika generationer kring frågan hur grafik skall komma att definieras i framtiden? Skicka in din ansökan före 17 augusti, 2017.
3 2017 · grafiknytt 35
IB WAHLSTRÖM KONSTNÄRSMATERIAL
Stort utbud av grafiskt material!
Vi trycker
litografier Vi har öppet för alla som vill använda sig av litografisk teknik. Någon tidigare vana av arbete med konsttryck är inte nödvändig. Ring gärna så kommer vi överens om en tid för introduktion. Välkommen till oss!
Olofsgatan 10, Stockholm 08-15 19 10 www.ibwahlstrom.se
Atlasmuren 18, 113 21 Stockholm. Anci: 0709-70 32 35 eller Måns: 0707-35 68 10. Mail: anci@sibirienlito.se eller mans@sibirienlito.se Hemsida med webshop: www.sibirienlito.se Följ oss gärna på instragram: sibirien_lito
Falu .RQVWJUDÀVND Verkstad IDOXQ VH INY
Vi tillverkar och säljer
Färg för konst och grafik www.nyanshelsingborg.se
Telefon 042-326161
FKV erbjuder möjligheter att arbeta med alla JUDÀVND WHNQLNHU L HQ NRPSOHWW PLOM|YlQOLJ YHUNVWDG .RQWDNWD 0RGKLU $KPHG RP 'X lU LQWUHVVHUDG 9lONRPPHQ DWW V|ND HQ XWVWlOOQLQJVSHULRG Sn *DOOHUL +|UQDQ )DOXQ .RQWDNWD &HFLOLD /DUVVRQ NXOWXU RFK XQJGRPVI|UYDOWQLQJHQ WHO HOOHU JDOOHULKRUQDQ#IDOXQ VH 0HU LQIRUPDWLRQ ÀQQV lYHQ Sn falun.se/fkv
*DOOHUL +|UQDQ
.XOWXU RFK XQJGRPVI|UYDOWQLQJHQ
Nyans Helsingborg ek.för. Näckrosgatan 6 252 71 RÅÅ
36   grafiknytt · 3 2017
POSTTIDNING B
AVS: GRAFISKA SÄLLSKAPET HORNSGATAN 6 118 20 STOCKHOLM
Siri Unger
www.grafiskasallskapet.se - www.grafiknytt.se