Grafiknytt nr 1 - 2017

www.grafiskasallskapet.se Pris 70 kr

1.17

GR AFI KN Y T T

TID S K R IFT OM G R A FIS K K ONS T

grafiknytt 1 2017

Aktuellt från Grafiska Sällskapet UTSTÄLLNINGAR PÅ GALLERIET

utgivare/kansli Grafiska Sällskapet, Hornsgatan 6, S-118 20 Stockholm tel: +46 8 643 88 04, sällskapets sekreterare Ulla-Carin Winter sekreteraren@grafiskasallskapet.se sällskapets ordförande Göran Boardy styrelsen@grafiskasallskapet.se ansvarig utgivare, chefredaktör Christina Lindeberg tel: +46 33 41 98 60, mobil: +46 706 26 70 64 grafiknytt@grafiskasallskapet.se grafisk form Kristina Schollin-Borg omslagsbild Jeannette Lindstedt, Letters, 2013 postadresser till redaktionen Brev: Paket: Grafiknytt, Kåtorp 10 Ålgårdsvägen 33 S-524 96 Ljung S-506 30 Borås Prenumerera och annonsera enkelt Se www.grafiknytt.se eller sänd mail: grafiknytt@grafiskasallskapet.se Pg 40 78 56 - 4 IBAN: SE96 3000 0000 0325 2180 3456 BIC: NDEASESS utgivning Grafiknytt utkommer med 4 nr/år, två tryckta och två digitala nätupplaga www.grafiknytt.se hemsidans redaktion hemsidan@grafiskasallskapet.se Visst material och annonser publiceras också på internet. Den som sänder material till Grafiknytt anses medge elektronisk lagring/publicering. galleriet, utställningar, mm galleri@grafiskasallskapet.se

4 FEB TILL 22 FEB 25 FEB TILL 15 MARS 18 MARS TILL 5 APRIL 8 APRIL TILL 3 MAJ 6 MAJ TILL 24 MAJ 27 MAJ TILL 18 JUNI

JANNIS KARYDAKIS OCH KATHIE PETTERSSON EMMA GÖRANSSON OCH ROLAND LJUNGBERG KRISTINA ANSHELM MARIA LILJA OCH ANNE-LIE LARSSON-LJUNG GRAFIKSKOLAN TEMAUTSTÄLLNING

G rafiska S ällskapets galleri Hornsgatan 6. Stockholm

Välkommen till årsmöte med efterföljande samkväm fredag 21 april kl.18.

På galleriet, Hornsgatan 6. Motioner ska vara styrelsen tillhanda senast 1 april.

Anmäl dig till galleriet senast tisdag 18 april så att klubbmästarna har möjlighet att planera mat och dryck. Skriftlig kallelse kommer innan årsmötet.

Öppettider: tis–tors 12–18 fre–sön 12–16 mån stängt tel 08-643 88 04 Lösenord till hemsidan:

Vill du ha verksamhetsberättelse 2016 i samband med årsmötet eller verksamhets­plan för 2017 som PDF? E-posta till sekreteraren@grafiskasallskapet.se Du kan också skriva till sekreteraren om du önskar få årsmötes och höstmötesprotokoll.

grafik

Skriv några rader till styrelsen om du deltar i projekt, konstnärsutbyten eller andra aktiviteter som rör grafik.

Styrelsen vill använda det i verksamhetsberättelse 2016 för att stärka vår position som nationell organisation.

Medlemskort 2017

Grafiknytts Nyhetsbrev

Tack för alla förslag! Utvald blev Maria Lindström. Vi hoppas på fortsatt engagemang nästa år så att medlems­ kortet så småningom kan visa något av vår mångfald.

Anmäl dig på www.grafiknytt.se för att få information om nyheter och när uppdateringar görs på sidorna i den digitala versionen.

Supermarket 23–26 mars 2017 Svarta Huset, T-bana, Telefonplan. GS och GiV samarbetar även 2017 med ett program på Supermarket. Alla medlemmar hälsas välkomna att delta i den öppna workshop som kommer att pågå i den gemensamma montern tillsammans med Rundqvists boktryckeri. Öppet: Tors–lör. 11–20 sön11–18

tryck Trydell Laholm

Rammakare Caroline Ericson välkomnar konstnärer i GS att använda sig av hennes tjänster.

ISSN 0346-9727

caroline.ericson@mail.com telefon 070-208 86 55

Bidrag för utgivningen har beviljats av

Som alltid, välkommen in på en kopp espresso när ni har vägarna förbi!

a rt is t s ’ books , artists b o o k s och artist ’ s books Detta nummer av Grafiknytt har två huvudskribenter, Thomas Millroth och Lina Nordenström, som ger var sin infallsvinkel till artists’ books. Grovt förenklat kan man kanske säga att Millroth utfrån sitt skånska perspektiv främst riktar blicken mot Danmark och kontinenten medan Nordenström, som är baserad i Grafikverkstaden Godsmagasinet i Uttersberg, mer blickar mot England. Allt fick inte plats i detta nummer. Två till läsvärda artikalar av Lina Nordenström finns att läsa på grafiknytt.se.

Owe Gustafson ger också sin syn på vad artists’ books är och delar med sig av några av sina fantastiska alster.

Jag kunde inte låta bli att notera att alla tre skribenterna stavar artists’ books på olika sätt. Skulle jag korrigera och stoppa in alla i samma mall?

Och vilken skulle det i så fall vara? Så bestämde jag mig för att låta det vara som det var. Det får symbolisera en viss spretigheten inom artists’ books där man även ibland har svårt att sätta upp kriterier för vad som egentligen är en artists’ book.

För mig var det en total ögonöppnare om hur stor produktionen av artists´ books faktiskt är. Men egentligen är det inte så förvånande. Artists´ books är det lilla andningshålet i konsten där vad som helst kan och får hända. Det gränsöverskridande i konsten ligger i tiden och det avspeglar sig självklart i produktionen av artists’ books. Så är det materialkänslan och det intima som jag tror uppskattas mycket.

Kanske är det så att i en allt mer digital värld uppskattar man hantverket än mer. Och att det är skönt att hålla något rejält i handen i en orolig tid.

Jag vet inte om du har noterat det men Grafiknytt har fått en ny numrering.

Numera är papperstidningen numrerad 1 och 2 under året och resten av utgivningen sker kontinuerligt på grafiknytt.se. Under 2015 var numreringen 1 och 3. Ändringen beror framför allt på alla frågor från biblioteken om vart nummer 2 tog vägen.

Innehåll Konstnärsgjorda böcker Kunstnerbøger 4 Vad är en Artist´s book

17

Om Artists books på 2000-talet 18 Vem samlar Artists Books?

25

Grafikseklet – från Zorn till zines

27

Portfölj 2017

28

Juryarbetet inför International Print Triennial

28

Skribenter i nummer 1

2017

thomas millroth Författare, konsthistoriker, kurator, kritiker owe gustafson

Tecknare, grafiker

och författare lina nordenström

Konstnär

göran boardy

Konstnär

modhir ahmed

Konstnär

anne seppänen

Förvaltnings- och

kulturchef

Christina Lindeberg

1 2017 · grafiknytt 3 1 2017 · grafiknytt 3

Konstnärsgjorda böcker Kunstnerbøger Funderingar en trappa ner på Den Frie A thomas millroth

E

n trappa ner på Den Frie i Köpenhamn beställer jag ett glas vitt Frascati. Rött passar illa till böcker. Jag är nyfiken på Köpenhamnsbaserade Kristina Bengtsson, som är med och driver bokprojektet Hour Editions. Bläddrar i hennes märkliga bok, där kopior av kopior reflekterar över när ett original upp­ hör att ha giltighet, ”The Ravished Image Or How to Illuminate by Alteration” från 2014. Mitt bland avdragen av avdragen dyker ett screentryckt blad upp; ögat känner med handen skillnaden! En märkligt lågmäld men hudskarp bok.

Funderar på hur svårt det är att dra gränser. Johanna Drucker försökte skilja på vad som är artists´

books och vad som inte är det i sitt grundläggande verk, ”The Century of Artists´ Books”, 1995. Ibland var hon sträng, ibland generös.

Gräns­dragningen gick inte så bra. De konst­närsgjorda böckerna är vildsinta, lågmälda, gränsöverskridande, de är hybrider, konstnärliga multiplar som vill ut i rummet, och framför allt gäller inte några nationsgränser.

Jag håller sedan flera år tillbaka på med en omfattande bok om artists´ books ur svenskt perspektiv. ”Det svenska” räcker förstås inte till för att förstå just ”det svenska”. Jag har fått fördjupa mig i den östtyska alternativscenen, fransk minimalism och inte minst den danska sidan av Öresund. Allt hänger ihop.

Meng / Hald (Karin Hald, Cecilie Meng), bokinstallation på Lunds konsthall, Artists´ books, 2016, på väggen Griddy Grit, tryckt på Officin.

4 grafiknytt · 1 2017

1 2017 · grafiknytt 5

København

Den danska scenen är nog en av de livaktigaste idag. Bara under de två senaste åren har det i Köpenhamn visats tre-fyra mycket omfattande utställningar med olika perspektiv på kunstnerbøger.

Inte konstigt. Det var ju i Köpenhamn och Öresundsregionen artists´ books drogs igång. Och då tänker jag på den konstnärliga multipeln i bokform i en någorlunda jämn ström, det är då det går att tala om artists´ books och inte bara snygga böcker. Då börjar allt med Jørgen Nash, Carl Henning Pedersen och Asger Jorn hösten 1945. Och fortsätter med CO Hultén och Image förlag, Sven Dalsgård, Gro Wive (Richard Winter), Jorn med Cobra och situationisterna. Så är vi framme vid Asger Jorns 1950-tal och, som det brukar heta, resten är historia. En snabb blick över de följande årtiondena är imponerande med namn som Per Kirkeby och Lene Adler Petersen – den ena artists´ book-klassikern avlöser den andra. Och i dag på Den Sorte Diamant är specialisten på danska konst­närsgjorda böcker Thomas Hvid Kroman en av bibliotekarierna! Alltså, i vårt grannland finns både levande tradition och skapande nutid.

Då Den Frie i samarbete med Officin förra våren arrangerade ”Kunstnerbøger vildt voksende” bjöds åtta samtida konstnärer in att göra var sin boklig installation och trycka en bok. I den stora salen uppmanades de att visa konstnärsgjorda böcker som varit viktiga för honom eller henne. Alla plockade ihop imponerande sviter i var sin vitrin. Och som pricken över i lade Officins föreståndare Louise Hold Sidenius en tjock bok upp och ner. Alla känner nämligen ändå igen Asger Jorns ”La langue verte et la cuite” från 1968, ”tungbogen” med dansk vitsighet, som ju också berättar, hur viktigt detta tjocka bildverk är.

6 grafiknytt · 1 2017

Jag ville påminna om dansk bokhistoria, därför att den har sin betydelse både idag och historiskt.

CO Hultén var ju med i denna rörelse ända från början, då han med sina danska vänner diskuterade möjligheten att göra konstnärsböcker år 1937 - för övrigt på en utställning i Den Frie, ställda inför Max Ernsts ”Histoire Naturelle”.

Jag dröjer kvar i den fria utställningsbyggnaden vid Oslo Plads 1 för att komma in i bokens rum.

Och det med besked. I rummet för konstnärsgjorda böcker, boklådan Minus 1, håller jag en av de främsta artists´ books jag upplevt på mycket länge i min hand, nämligen Marie Bonfils ”Niveauer af usikkerhed”, Forlaget Gestus, 2016. Jag betalar 200 danska kronor, sätter mig hög­ tidligt, skjuter vinglaset åt sidan och bläddrar ömsint. Pärmen liknar plåsterväv och läsbandet är av mjukt gummi. Mellan violetta sidor kryper en dikt. Boken i min hand ger mig rysningar av vällust. Bonfils har just gått ut Konsthögskolan i Malmö. Det nya Forlaget Gestus lovar gott. Karin Hald och Cecilie Meng, nyss utexaminerade från konsthög­ skolorna i Malmö respek­ tive Stockholm, ligger bakom. Själva är de spännande bokkonstnärer under namnet Meng/Hald, som inte drar sig för att gå ut i rummet med verken. Deras ”Griddy Grit” är spår,

bilderna på detta uppslag :

Tove Storch, Untitled, bok och skulptur, 2013.

Ctsy Nils Staerk Gallery, Köpenhamn.

avtryck, speglingar, rester av tecken.

Och på min utställning i höstas på Lunds konsthall lät de sin jättelånga bokrulle erövra ett rum och fortsätta ner i undervåningen.

Forlaget Gestus samarbetar förstås med Officin. Då Bonfils bok släpptes kuraterade de en märklig utställning med hennes fragmentariska objekt, som liksom tillfälligtvis funnit lägen i rummet i Officins nya lokaler i en gammal biograf på Vesterbrogade 75.

Lokalen är en väldig samling tryckmaskiner, galleri och bokbinderi.

Ett par ord till om de vilt växande konstnärsböckerna, som kräver att komma ut i rummet. På nämnda utställning på Den Frie gjorde Mette Winckelmann & Annie´s en fantastisk rumsinstallation, som helt hän-

gde ihop med den bok de gjorde på Officin,” Hjælpens sten”, olika avgnuggade delar av rum, platser, hus för kvinnor i Köpenhamn, där arkitekturdetaljer byggde rummet i fragment. Koncentrerade i publikationen utan annan text än angivelse av plats och ort. Det var skakande.

Jag vill gärna nämna ett par böcker till från Officin. Först Lea Porsagers mästerverk ”Cut Splice Supercluster”, 2014. Ibland är gränsen mellan artists´ book och ”vanlig” bokkonst svår att dra. Och inte är väl Kirstine Refftrups suveräna överföring av Unica Zürns ”Hekse Tekster” till danska en kunstnerbog, men jäklar i mig vilken bok.

Svarta pärmar, Zürns egna bilder och texter, det är ett magiskt verk Officin har skapat.

1 2017 · grafiknytt 7

KHM

Marie Bonfils, Niveauer af usikkerhed, Forlaget Gestus 2016.

8 grafiknytt · 1 2017

Genom åren har många elever på khm ägnat sig åt boken som form och inne­håll. Trine Struwe gjorde under sitt sista år 2015/2016 ett mäktigt bokverk, två stora böcker och två stora monokroma ark med cyanofärger som utsattes för ljus och väder under längre tid. Böckerna skiftade i blåa nyanser och gav en märkligt himmelsk och ibland regnvåt upplevelse. Det här är förstås ett verk som får mig att tänka på den stora danska konstnären Tove Storch, som med sina gula respek­ tive blå böcker skapade med enbart en raka men i korrespondens med stora luftiga tygskulpturer på stålram, som bygger på en av bokens främsta egenskaper, sidan/pagina.

Så har vi förstås Marie Raffn med sin märkliga bokserie ”The Invisible World”, som påbörjades 2013. Det är en kompilation av sidor ur funna

böcker enligt en viss metod, som hittills resulterat i två volymer, ”The Invisible World I”, 2013, och ”The Invisible World II”, 2015. Men verket fortskrider utan en bortre gräns.

Det finns ett drag av found art i projektet, men ändå inte riktigt. Viss­er­ligen är fynden slumpartade men konceptet bygger ju på sidnumreringen och här finns alltså en metod, som nog mer kan beskrivas som konst­ närlig konsekvens, att hålla fast vid en parameter, än rena konstnärliga fynd. Det är mer en kompilation och appropriering av sidföljden än slumpkonst. En del av bokens kärna, som kanske förbises, nämligen pagina – liksom hos Storch.

Det bokligt-rumsliga draget är starkt. Raffn sökte det konkreta uttrycket och formens minimalism i ”Horizontal and vertical lines meet at certain points”, 2014. Här är 96 sidor rutigt papper, där horisontala och vertikala linjer möts. Raffn skriver, att ”normalt skriver man tal (matematik) i ruderne på et ternet stykke papir, men her indeholder hver rude en bogstav”. På varje sida är en handskriven sentens som står i relation till nästa sida och så vidare. Hon kommenterar, ifrågasätter, förskjuter och spränger formen med sentenserna både genom placeringen på sidan och de fortlöpande kommentarerna till rummet och tidsflödet. Denna syste­ matik, som påminner om mönster,

har hon sedan låtit växa ut på utställningsväggar och också låtit fungera som ett slags partitur utifrån vilket hon gjort lågmälda suggestiva ljudverk där hennes röst spelar en viktig roll. En klingande rumslig och djupt originell bokkonst.

Raffn har mycket gemensamt med Sara Wallgren, även om de två aldrig mötts förrän de båda var med på min utställning med konstnärsgjorda böcker på Lunds konsthall.

Osynliga rottrådar förenar dem båda ändå, några kan stavas minimalism andra kan läsas som översättning av tecken, språk och koder. Sara Wallgren ägnar sig åt teckning, tecken och ett slags visuellt (och även i ljudverken audiellt) översättningsarbete från ett språk eller system till ett annat. Till sin examensutställning i Malmö 2010 visade hon en stor bok, som uppslagen mäter 110 x 160 cm.

Sidorna är tunga och täta fyllda av tecken som kan vara överstrukna eller för oss oläsliga. Det är ett mäktigt mystiskt bokföremål, som berör precis skriftens och bokens kommunikation, dess tilltal. Det skrivna är kvar men storformen tvingar bort detta till ett odechiffrerbart mönster; ungefär som vi kanske tittar på medeltida handskrifter på något bibliotek.

Mathias Kristerssons ”Lorem Ipsum”, 2011, ägnar sig åt förstörelsens problematik, där brända böcker refer­erar till bokbål och censur.

Mathias Kristersson, Lorem Ipsum, 2011.

Boken, textsidan, orden är ofta utgångspunkt eller resultat i Mathias Kristerssons verk. År 2009 genomförde han en performance på Lilith i Malmö, där han satt mitt i ett rum omgiven av surrande flugor och väggarna var klädda med tomma bokhyllor, där hyllkanterna bara var textfragment.

Sedan sågade han ner hyllorna och staplade dem ovanpå varandra, så att de av flugorna nerskitade textraderna antydde en bok, eller rester av en text från en bok.

Allt var verkligen slut. Så kan det första intrycket bli av serien ”Spina”, 2009, bokryggar, där pärmarna avlägsnats och större delen av inlagan skurits bort. Det blir texter sedda från sidan. Men orden skymtar ändå som ett myller av insekter som vill komma ut.

Och som i ”Lorem Ipsum” är inte slutet detsamma som upplösning, utan en ny form. De sönderslitna satserna och lösryckta orden lyckas ändå ge sinnlig närvaro. En stammande dikt om att lyssna, se och kunna längta.

En minnesbild av en mor dyker upp.

Orden blir som skuggor. År 2005 lånade han på biblioteket ett exemplar av Roland Barthes ”Litteraturens nollpunkt” utgiven 1966 på Bo Cavefors förlag, och fann den fylld av understrykningar. Han skaffade ett eget exemplar av boken och med hjälp av tip-ex målade över allt som inte var markerat i biblioteksboken.

1 2017 · grafiknytt 9

Jens Henricson, Panorama, 2014.

Blick bakåt

Bo Cavefors förlag, ja, det ger mig anledning till en hastig blick bakåt.

Naturligtvis kände han CO Hultén, som ju fick göra omslagen till hans serie afrikanska författare. Och visst var det i Image förlags efterföljd som Cavefors producerade konstnärsgjorda böcker. Antagligen spelade Ann Margret Dahlqvist Ljungberg en viss roll. Hon hade svårt att övertala sitt vanliga förlag hur en bok skulle totalt gestaltas av konstnären själv. Därför vände hon sig till det nyetablerade Lunda-förlaget för att få ge ut ”Insekt mot ljuset” 1962.

Och 1975 kom Sture Johanneson med sin klassiska S.K.O. på förlaget; som också i viss mån medverkade till hans printed matter, ”Ingen människa är den andra lik”, till den censurerade och stoppade utställningen 1976 i Kulturhuset ”Om Tyskland –

10 grafiknytt · 1 2017

i tiden”. Snart följd av den kamo­ufle­rade upplagan av ”RAF Texte”.

Och här kan vi inom parentes snacka om boken och den tryckta sidan som konstnärligt uttryck som tar fart rakt ut i rummet!

Det väcker åter den omöjliga fråga som jag så ofta får, vad artists´ books är?

Tidskriften Kalejdoskop gjorde den första introduktionen i landet med häftet ”Konstnärsböcker” 1980.

Redaktör Sune Nordgren och den sakkunnige Mats B. föredrog att vara generösa: ”En del konstnärsböcker är unika objekt: skulpturer som ser ut som stora böcker, böcker att stå på eller sitta i, två öppnade händer att läsa i eller en massivt sluten, oläslig form.

En del har kommit ut i mycket små upplagor: mer eller mindre hand­ gjorda eller grafiska exklusiviteter/…/ En del är som kataloger: de kompletterar och förlänger bildkonstnärernas gängse uppträdelseform/…/ En del liknar andra böcker: de är ett sätt att sprida ett konstnärligt meddelande på den traditionella bokmarknadens villkor…”

Litet längre fram i häftet skriver den amerikanske poeten och bokkonstnären Richard Kostelanetz i översättning av Lars-Håkan Svensson: ”En väsentlig distinktion skiljer upp­levelseböcker från konventionella böcker. I konventionella böcker sätts

syntaktiskt välbekanta meningar i rektangulära block av enhetlig typ (som liknar soldater på ett stridsfält) och dessa ´formges´ sedan så att de blir till sidor som liknar varandra (och sidor som vi har sett). En upplevelsebok försöker definitionsmässigt uträtta någonting annat med syntax, format, sidor, omslag, storlek, form, sekvens, struktur, bindning – med alla eller några av de här beståndsdelarna så att de i bästa fall återspeglar varje enskild boks behov och antydningar.”

De konstnärsgjorda böckerna är på sätt och vis konsthistorien och konstscenen sedd underifrån. Och eftersom konsthistoria skapas av dags­ kritik, museer, samlare och forsk­ning utifrån överenskommelser och traditionella urvalskriterier, har de konstnärsgjorda böckerna förblivit ganska osynliga. Kanske framför allt för att de har varit objekt svåra att kapitali­ sera, där varupriset är oviktigt. Ett bra exempel är Ella Tillemas årliga små manifest, som hon började ge ut på Konsthögskolan i Malmö 2009. De förkroppsligar med enkla utskrifter och skarpslipat innehåll den konstnärsgjorda bokens själ.

Att artists´ books varit osynliga i svensk konsthistoria uppmärksammades av konstnären Leif Eriksson med två banbrytande insatser 1976, förlaget Wedgepress & Cheese och arkivet Swedish Archive of Artists´ Books. Genom konstnären Torsten

Ridell i Paris hade han kommit i kontakt med den franska bokscenen, särskilt den konkreta, seriella; som gjord för konst i bokform. Eriksson började kartlägga den svenska konstnärsbokens historia vilket resulterade i bland annat ”Konst i bokform”, Röhsska museet, Göteborg 1998. W&C är en egen berättelse, en av de viktiga i den svenska efterkrigskonsten, vilket knappast märks i de traditionella historieskrivningarna, men jag sätter ett stort rött utropstecken och hoppas kunna återkomma med den redo­ görelse Leif Eriksson och förlaget förtjänar. Det är egentligen paradoxalt.

Han uppmärksammade de glesa maskorna i konsthistorien, där boken försvann, och så drabbas han själv av samma öde. Jag menar att en viktig sida av den konstnärsgjorda boken är arkivet, en konstform Eriksson ju ägnade sig åt med stor framgång.

2011 ut ”An open door is closing”, som med sina katalogflikar och sortering av verk också är ett litet arkiv. Och faktiskt är ju Jens Henricsons ”Florio­ graphy” bestående av 25 objektglas med växtprover, baserat på ett kryptiskt system hur man kommunicerar med blommor, också ett arkiv. Arkivet komplicerar, eftersom dess öppenhet undviker färdiga svar. Och det ger liksom boken ett perspektiv underifrån.

Arkivisten är en speciell sorts konst­ när. Jean Sellem tillsammans med Marie Sjöberg på Galleri St Petri i Lund var en av de allra främsta. Och

då skriver vi 1970-tal. Hans arkiv knöt samman idéer och verk från världen med Lund. Där det för övrigt redan fanns rum för böckerna. Cavefors förlag på Sandgatan har jag nämnt, Lunds bokkafé borde läggas till och också utställningen ”Les Merveilleux Modernes”, som visades på konsthallen 1965. Inom ramen för den utställningen återfinns en liten exposé över artists´ books av Lasse Söderberg/Gianni Bertini, Henri Chopin och Bernard Heidsieck; vilket måste vara en av de tidigaste visningarna av artists´ books i Sverige.

Lasse Söderberg, Gianni Bertini, Efter Ikaros, 1963.

Arkivister och andra

Då Cobra gav ut ”Les artistes libres” 1950 var redan namnet en programförklaring, och början till ett arkiv.

Annelie Nilsson och Susann Rönnertz gjorde en betydande arkivering av konstnärer i Malmö-trakten med Publikation () mellan 2003 och 2005.

Ditte Ejlerskov skapar arkiv kring sina teman. Hennes ”The Minaj book”, Woodpecker Projects 2015, är en dokumentation av arkivet kring den populära artisten. Hon gav ju redan 1 2017 · grafiknytt 11

Nå, Jean Sellem producerade en rad mycket betydande konstnärsgjorda böcker av bland andra Hardy Strid och inte minst en ikon i dessa sammanhang: John Melins ”Sweden Today”. Som ett slags kulmen eller final på en lång och betydande experi­ mentell verksamhet, som på många sätt motarbetades av bidrags­ givande instanser, arrangerades utställningen Sweden Today ”A Thousand and One (Black) Nights” den 3 – 17 februari 1981. Ett tusen ett svarta blad i A4-format hängde på väggarna för att illustrera ”den samtida kulturella och ekonomiska situationen i Sverige”; undersökt och utforskad av Jean Sellem. ”Katalogen” efter utställningen gjordes av John Melin, 1001 svarta sidor utgivna i tio + ett exemplar.

CO Hultén, Drömmar ur bladens händer, Image förlag, 1947.

12 grafiknytt · 1 2017

Den rymde hela utställningen och är på sitt sätt en av de mest radikala förvandlingarna av utställningskata­ logen till ett självständigt konstverk, där gränsen mellan gallerirummet och bokformatet helt suddats ut.

Apropå vad jag skrev tidigare om en av den danska konstnärsboksscenen verkliga klassiker, Asger Jorns ”La Langue verte et la cuite” så är nog Sweden Today ett av få verk från den svenska scenen vid sidan av CO Hulténs ”Drömmar ur bladens händer”, 1947, som skulle kunna få samma klassikerstatus.

Förlag

Ed Sellem, Cavefors, Kalejdoskop, W&C, de där små förlagen har ju spelat en enorm roll för den konstnärsgjorda boken. Jag ser ju bara på hyllorna i Minus 1, där småförlagen triumferar. Ett av de viktigaste idag är kanske Woodpecker Projects med både böcker och koncentrerade utställningar, som alltid bränner till mest av alla då de visas.

Ditte Ejlerskov utgör tillsammans med Jens Henricson och Jerker Knape Woodpecker Projects.

Förlaget knyter ihop den danska och sydsvenska scenen. I boklistan finns Ejlerskov, Maj Hasager, Johan Furåker, Patrik Aarnivaara, Linnéa Eriksson. WP är den naturliga fortsättningen på både Image förlag och Ed. Sellem.

Linneá Eriksson är en bokkonstnär som kommer från det litterära hållet. Tillsammans med saxofonisten Anna Högberg gjorde hon den märkliga ”4/9 -08. Malmö.

Buss nr 7. Gustav Adolfs torg – Centralen”, Fel förlag, 2011. Eriksson har noterat busslinjens sträckning på fri hand på ett sätt som kan påminna om situationisterna, men hon har inte valt att gå vilse på fri hand. Samtidigt har hon skrivit en text, som sedan bryts ner i samtliga ljud vilka sedan lagts på ett uppslag.

Det liknar konkret poesi, men Eriksson spränger bokens ramar genom att så tydligt hänga ihop med resan med buss nr 7 och det förlopp som flödade på pappret som text och fritt ritade kartbilder. Hon har noterat en klang. Och det är förstås inte en tillfällighet att Anna Högberg är saxo­fonist, tillsammans låter de bokens sidor brisera i en text-ljudkomposition som utgår från topografiska undersökningar men som landar i en mycket fri vägkarta. Vidare har hon gjort en anmärkningsvärd, laddad appropriering 2014 av Kathy Ackers ”Algeriet”, Publication Studio Malmö, 2014.

Frågan om den konstnärsgjorda bokens gränser väcks med Erikssons appropriering. Eller av Bengt Adlers, som tog sig an TS Eliot i ”The hits of T.S. Eliot – featuring The Waste Land”, Wedgepress & Cheese, 1980.

Vad öppnar boken?

Hur mycket kan den konstnärliga viljan förändra och ingjuta i en given form? Kan till exempel en konstkatalog förvandlas till en konstnärsgjord bok? Som regel inte. Men CO Hultén gjorde ”Skånsk avantgardekonst” till ett kollektiv bildverk redan 1949.

Eric Lennarth använde katalogen till Galerie Colibri 1956 som tom spelplan för minimalistiska moduler.

Och då Hardy Strid ställde ut 1962 på 5 Sekler i Stockholm var det kata­ logen, där inte ett ord var sant, som var konstverket. I samma anda presenterade en grupp konstnärer med anknytning till Kvinder på Værtshus i Köpenhamn, LAB, sig själva 1998 i ”Presenting LAB” med påhittade projekt och biografier. Riktigt så drastiskt behöver det inte bli. Sirous Namazis ”Twelve Thirty” för Galleri Nordenhake i Stockholm 2014 är en berättelse om rekonstruktionen ur minnet av barndomens hem i fragment.

När blir en bok inte längre en bok, eller vilket uttryck får en bok som förseglas? Tänker på Thord Norman, som redan 1965 tillverkade en psalmbok som var massiv. Eller Leif Eriksson, som år 2003 körde en kil genom en bibel, ”Tala är silver tiga är guld” (Ystads konstmuseum).

Och förstås Vassil Simittchievs ”Diktaturens hemligheter”, 2011, en bok som är försluten med ett handtag. Den är sluten på samma

vis som ”Tala är silver och tiga är guld”, med våld. Innehållet är oåtkomligt. Trossatser och texter som betytt mycket för människors tankar, deras gemenskap och underkastelse, men som nu stängts för att inte kunna öppnas igen. För Simittchievs del har det förstås med hans uppväxt och tidiga år i Bulgarien att göra. Ett slutet land, slutna dörrar. Han har också använt temat med ett ensamt handtag fastskruvat på en vägg. Ingen dörr, men ändå ett grepp, som leder ingenstans eller någonstans, eller i Simittchievs fall in i hans inre.

Så öppnar slutenheten och förseglingen andra rum trots att de flesta av bokens typiska parametrar upphävts.

Ena-stående grafiskt

Boken som ett enastående föremål.

Det är förstås flera konstnärer som använt den möjligheten. Och vi närmar oss då kopplingen mellan boken/ codex och konstgrafiken. Håkan Blomkvist, som driver JHB Förlag i Ystad har gjort utsökta, små böcker, där bilderna knappt är skuggor på det känsliga pappret. Och återigen Norman, vars handtecknade böcker har miniatyrens skärpa.

En annan enastående bokkonst­ när är ju sedan flera decennier Harry Moberg, som bor i Lilla Beddinge på Söderslätt, men länge har varit verksam i Frankrike. I utsökta hand­ gjorda böcker blandar han

lyriska texter med träsnitt, reliefer, blyerts och akvareller. Han har en materialitet och blick som kan kännas besläktad med de mest förfinade böckerna av Owe Gustafson.

Grafikverkstaden och boktrycke­ riet är två sidor av samma sak. Den tanken utvecklade jag med ovärderlig hjälp av Vera Ohlsson, då hon arbe­ tade i Brösarps Grafikverkstad och jag var chef för konstmuseet i Ystad. År 1998, i samband med projektet Vattenvägar, inledde vi ett samarbete kring den konstnärsgjorda boken. Det var självklart att bygga ut kontakterna

Harry Moberg, Naturens teckenspråk, 2011.

1 2017 · grafiknytt 13

Gert Petersson, Spring, GAM, 1986.

med den stora tyska traditionen. En av dessa vägar över vattnet ledde till Ahrenshoop och Gerlinde Creutzburg.

Vi bjöd in flera tyska konstnärer, bland dem Gerhild Ebel och Klaus Walter.

Men den luckan får förbli stängd i den här texten, eftersom det tyska/berlinska bokrummet varit viktigt för en rad svenska konstnärer. Det skulle leda till en helt annan artikel än den här.

Bokens genealogi hänger ihop med grafiken. Tydligt nog i de många böcker som kom ut av projektet, Ulf Trotzigs samarbete med den danska poeten Inger Christensen, eller Gerhild Ebels magnifika ”Seven People”.

Vera Ohlsson håller numera till på Konstnärernas Kollektivverkstad i Malmö, som ju blivit en viktig plats för artists´ books med många utländska utbyten och kontakter.

Jeannette Lindstedt, Christel Hansson och Gert Peterson är några av de betydande skaparna av böcker som objekt, enastående skulpturala föremål, vars kraft kommer ur hur 14 grafiknytt · 1 2017

de använder uppslagen grafiskt. Ur sidan stiger rummet. Jag noterar också att Petersson redan i mitten av 1980-talet gjort böcker på sitt eget förlag, GA M, Gustaviansk Apa Malmö. ”Spring”, 1986, är en bok där kollage, klipp och akvarell blandas till en gåtfull historia, där kroppen är utsatt. Det är också värt att notera, att Petersson samarbetade med CO Hulténs gamle vän, Image förlags mästertryckare Birger Hammarstedt i boken ”Pantomimer”.

De nyss nämnda konstnärerna har alla varit elever på Grafikskolan Forum i Malmö för Bertil Lundberg.

Själv en av mästarna inom bokkonst och också illustration. Nämner jag Lundberg måste också poeten Lasse Söderberg lyftas fram. Han diktillustrerade ofta Lundbergs bilder i vackert utformade artists´ books. Över huvudtaget har Söderbergs många sam­ ­ arbeten med bildkonstnärer spelat en oerhört viktig roll i utvecklingen av den konstnärsgjorda boken i Malmö.

Tankarna landar i boktryckarkonstens början och konstförvantens arbete, alltså att hela boken inklusive typerna är gjorda och utformade för att skapa en unik tryckt multipel, där ju bild och text på sitt sätt är samma sak, resultat av en omsorgsfull grafisk tryckprocess.

Således finns redan från början en rad parametrar för konstnären/konst­ förvanten att förhålla sig till, pärmar,

sidor, paginering, typsnitt, för att inte tala om alla andra aspekter på boken som register, bindning, kolofon, fotnoter. Nog skulle jag kunna säga utan överdrift: i begynnelsen var artists´ books!

Richard Årlin utbildades på Grafikskolan Forum i Malmö. Han har renodlat den konstnärsgjorda boken intill dess innersta genom sina känslomässiga tolkningar av föregångarna under det sena 1400-talet. Bild, bok, text, codex hänger ihop. Och här måste åter Bertil Lundberg lyftas fram, vars hela konstnärskap som banbrytande grafiker och bokskapare ju började med hans anställning som kemigraf på Skånska Dagbladet. Alltså, här är sambandet bild, text, tryck, teknik och konst helt uppenbart – och Lundberg har lett det vidare. Andra har fört arvet ännu längre, och det är sannerligen levande och verksamt i dag.

I artists´ books samsas udda uttryck. Inte förvånande då att en av Årlins inspirationskällor var den skånske skulptören Axel Ebbe, som väl knappast hör till dem vi tänker på i de här sammanhangen, men hans vackert utformande ”Bibelsk historie” på skånska, från mitten av 1930-talet, är onekligen en kärlekshandling gentemot äldre bokkonst och en självständig konstnärsgjord bok, om än utanför alla tidens strömmar. Årlin har blivit som de gamla konstförvanterna, de som gjorde

hela boken inklusive typerna, dess­ utom tillverkar han sitt eget papper.

Kan det vara mer artists´ books än så? Dessutom, om jag återknyter till boken som vill ut i rummet. Årlins 1400-tal bär också en både klingande visuell tradition. Texter lästes ju högt, noter och neumer tolkades av musiker och sångare, själva boken var i sig ett unikt mästerverk, en bokskulptur om ni så vill. Tyst och sluten var den gamla boken aldrig.

Genom att begrunda hans arbete förstår jag lättare andra konstnärsgjorda böcker, jag ser det genomgripande originella i Ella Tillemas datorutskrivna pamfletter lika väl som i Vera Ohlssons unika böcker.

Sista slurken

Så sitter jag och funderar över de konstnärsgjorda böckerna. Läppjar på mitt glas. Jag läser den nya boken av den danska poeten Signe Gjessing.

Men vad har den med artists´ books att göra?

Låt mig börja med en annan dansk författare, den uppmärksammade Josefine Klougart, vars ”Om mørke” blev en stor succé 2013. Det märkliga är ju, hur boken är utformad.

Texten ligger ovanligt uttänkt över sidorna, här och var kommer så gott som utfrätta foton tryckta i vitt på vitt. Omslaget är subtilt. Det här är mer än vanlig bokkonst. Och mycket riktigt är författaren intresserad av

bokbinderi, codex, boken som konst.

Hon gav ut sin bok 2013 i tre parallella upplagor med något olika form + en handbunden. Alla sålde slut.

Naturligtvis kan jag inte heller låta bli att nämna Malmöpoeten Peder Alexis Olssons ”Tennis”, utgiven av Drucksache 2015, som just då detta skrivs, visas i en egen monter på Den Sorte Diamants utställning artists´ books. Linjerna på tennisbanan som seriell poesi, konfliktlinjer. Poesi blir konstnärsgjord bok.

Så betyder då artists´ books något alldeles extra, också i ny skönlitteratur. Att boken som sådan är en oskiljaktig del av upplevelsen.

Gjessings ”Blaffende rum nænnende alt” från 2015 är stor, färger dansar över pärmen. Den påminner mest om en målarbok. Och varje upp-

slag är en scen, där, det tror jag mig veta, varenda rad, stavelse och bokstav fått en egen plats. Här härskar spänning, rörelse, den flödande långa texten trycker sig ut mot kanterna och trotsar konventionella satsytor. Det här är en bok som poeten själv har bestämt över, scenograferat och formgivit just för denna text. Livet för den konstnärsgjorda boken går uppenbarligen vidare med nya uttryck.

Jag dricker ur mitt vinglas, fastnar för en strof av Gjessing, som får bli motto för min ständiga resa i de konstnärsgjorda böckernas rum: Alle befinder sig i Begynderrummet Hvornår indtræder vi i Rummet for de øvede?

Vera Ohlsson, Pattern, 2009.

1 2017 · grafiknytt 15

16 grafiknytt · 1 2017

Vad är en Artist´s book?

För mig innebär det att upphovsmannen/konstnären själv står för hela produktionen: form och innehåll. Resultatet kan bli ett unikt objekt, eller en mycket begränsad upplaga, från fem till max etthundra exemplar.

Sedan början av nittiotalet har jag gjort ett tjugotal Artist´s books, flertalet i formatet 10 x 10 cm. Sorgligt nog är konstformen underskattad i Sverige – ett fåtal samlare håller intresset vid liv.

Owe Gustafson

1 2017 · grafiknytt 17

foto xxx

OM ARTISTS BOOKS på 2000-talet – ett personligt perspektiv A lina nordenström

18 grafiknytt · 1 2017

Cunning Chapters, ett bokprojekt av Katharine Meynell och Susan Johanknecht, Gefn Press 2007, med 14 medverkande konstnärer.

Konstscenen förändrad

Det är påtagligt och väldigt inspirerande, att artists books är ett område som dels lockar bildkonstnärer med väldigt olika praktiker (både bild, text och ljud), men även poeter, grafiska formgivare och bokbindare. De gränsöverskridningar mellan olika konstformer som genren präglas av berikar verkligen hela detta fält, samtidigt som det blir svårgripbart. Kanske är det en bidragande orsak till att det skrivits väldigt lite om svenska artists books. Men det beror säkert också på att genren varken har särskilt lång eller stark tradition i Sverige.

Alltför ofta bygger den historieskrivning vi har på föreställningen om att det är enskilda verk eller upphovsmän(män!) som varit absolut avgörande för konstens inriktning. Det gäller även när man skriver om artists books. Historien konstrueras i efterhand, som en logisk räcka av orsakssamband, där det är enskilda verk eller konstnärskap som beskrivs som motorer i utvecklingen. Att traditionen att skriva ”vinnarnas historia” på det sättet är så stark, istället för att se sammanhangens och tidsandans betydelse, blir jag ofta irriterad över. Om någon inleder en föreläsning om artists books med att säga ”Twentysix Gasoline Stations” (vilket ju ofta uppges vara konsthistoriens första artists book) tappar jag lätt förtroendet för föreläsaren.

Fortfarande hör man ofta, när diskussionens vågor går höga kring hur artists books som genre ska defi­nieras, att en artists book måste vara billig och publicerad i större upplaga, för att kunna betraktas som artists book.

Tanken att drivkraften bakom att välja boken som format, har att göra med viljan att demokratisera konsten – att betona yttrandefriheten – var ett resonemang med stor tyngd under 60- och 70-talet. Det synsättet var då i sin tur nära förknippat med ett avståndstagande från

”den vita kuben”, det vill säga den exklusiva konstscen, som i så hög grad var fokuserad på investeringsobjekt.

Idag ser galleriscenen väldigt annorlunda ut, med den mängd av konstnärsdrivna gallerier som har vuxit fram.

Idag är dessutom möjligheterna till stor spridning, både när det gäller ord och bild, i det närmaste obegränsade med dagens informationsteknologi och sociala medier. Är det stor spridning och tillgänglighet man är ute efter är internet det naturliga valet – en möjlighet som inte existerade på 60-talet, när begreppet artists books myntades. Valet att göra en bok, att som konstnär arbeta i bokform, tror jag har helt andra bakomliggande motiv idag. Och det är uppenbarligen starka motiv och drivkrafter, eftersom intresset för konst i bokform har vuxit så påtagligt de sista 10-15 åren.

Det är tydligt att boken inte längre nödvändigtvis betraktas som ett alternativ till galleriutställningen, utan har blivit en integrerad del på en konstscen där konsten kan ta sig många olika uttryck och söka sig fram på många olika vägar. Boken framstår snarare som ett alter­nativ till nätet och till digital publicering, där bokens materialitet och egenskaper som objekt är det som lockar. Bokens fysiska närvaro i rummet ger den dess identitet – som förutsätter interaktion och en taktil upp­levelse av material, doft och struktur – här och nu – i gallerirummet, i museishopen eller på antikvariatet.

Det är kongenialt med ett språkmaterialistiskt förhållningssätt, men det är också här som hantverket kommer in i bilden; olika trycktekniker och inbindningar.

Intresset för bokens materialitet har hamnat i fokus – inte bara när det gäller artists books, utan även inom grafisk formgivning i stort. Allt fler grafiska formgivare attraheras av möjligheten att arbeta med analoga trycktekniker, vilket på ett naturligt 1 2017 · grafiknytt 19

"Med arbetsbordet som scen”, performance av Lina Nordenström, Västerås Konst­ museum 2016.

Grafikverkstan Godsmagasinet på Small Publishers Fair i London 2016, Lisa Lee och Lina Nordenström.

sätt öppnar upp för en dialog och samarbeten med oss konstnärer som arbetar med grafiska tekniker.

Det är just denna blandning av människor med olika professioner, men med det gemensamt att vi arbetar med att göra böcker, som är karaktäristiskt för de bokmässor i England vi från Grafikverkstan Godsmagasinet har deltagit i på senare år. Det är väldigt inspirerande, på ett befriande sätt. Jag talar framför allt om Small Publishers Fair i Conway Hall i London. Dit kommer småförlag, formgivare, konstnärer och poeter med egen utgivning av böcker eller andra trycksaker, där allt från handgjorda

20 grafiknytt · 1 2017

böcker i små upplagor till print-on-demand-publikationer ryms under samma tak.

Det som också har hänt de senaste tio-femton åren är att många poeter har tagit steget in på konstscenen, samtidigt som det blivit allt vanligare att bildkonstnärer skriver. Även om det inte är något helt nytt, så har tendensen inom konstlivet i stort blivit allt tydligare.

Vi står inför en konstnärlig praktik, som kräver en ny form av öppenhet både inom konstens och litteraturens områden. Och den förändringen är säkert också en bidragande orsak till det ökade intresset för artists books.

En intressant frågeställning, som hör ihop med detta, är hur dagens artists books når sin publik – är det framför allt inom en konstkontext eller är det en distribution genom förlagsvärldens etablerade kanaler? Är det genom gallerivärlden eller genom bokhandeln? Eller genom internetförsäljning? Svaret är kanske delvis att det beror på konstnärens bakgrund; om man är grafisk formgivare eller poet i botten, eller om man är bildkonst­ när, där bokutgivningen endast är en del av en bredare praktik. Intressant är det i alla fall att fler antikvariat visar intresse för den här typen av udda bokutgivning, snarare än bokhandeln – men kanske är det inte så konst­igt. Där är små upplagor inget problem; där finns ju till och med en vana att hantera enstaka böcker på en andrahandsmarknad – dessutom gärna samlarobjekt.

Rönnells Antikvariat i Stockholm har gjort en fantastisk insats, när det gäller att ge utrymme för den form av konstnärligt uttryck, som rör sig inom det här fältet – både ur poesins perspektiv och bildkonstens. Galleri Örhänget uppe vid Mosebacke torg i Stockholm, som drivs av Jonas Ellerström (ellerströms förlag), Johan Melbi (grafisk formgivare) och Peter Bodén (Hundörats Antikvariat), gör också en fantastisk insats genom att bedriva en intressant utställningsverksamhet med inriktning på vad man skulle kunna kalla ”bokrelaterad konst” i Stockholms minsta galleri (det är högst 7 kvadratmeter

stort). Att ställa ut där, vilket jag gjorde 2014, innebar för mig att jag delvis mötte en annan publik än jag är van vid – vilket är en intressant konsekvens av att artists books är en gränsöverskridande konstform.

Att Litterär gestaltning på Göteborgs universitet numera är en del av Konsthögskolan Valand, är ett tydligt tecken på att bildkonstens och litteraturens kontexter numera överlappar varandra. Att jag själv förra året blev inbjuden att föreläsa om mitt arbete med artists books på Litterär gestaltning ser jag också som ett tecken. Det kändes som en stor utmaning och var mycket lärorikt, att möta en ”publik” med andra referensramar än mina egna. Det ledde också vidare till att jag deltog i ett litteratur­ seminarium på Göteborgs universitet senare samma år, ”Norlit – the book to come”. Jag valde att lägga upp min presentation som en kombination av föreläsning om mitt arbete och samtidigt väva in framföranden av texter och ljudverk på skrivmaskin (en form av performance som jag brukar kalla ”med arbetsbordet som scen”), som gjorde att det också kändes naturligt att visa och skicka runt reella objekt, inte bara visa projicerade bilder.

Men jag var inte ensam konstnär på denna akademiska spelplan. Jonas (J) Magnusson presenterade sitt projekt ”Skaraborgs museum museum” och poeten Cia Rinne hade ett framförande, med både läsning och film.

Jag mötte också två deltagande konstnärer från London, Susan Johanknecht och Katharine Meynell, som i slutet av 2016 kom att arbeta med ett bokprojekt hos oss i Grafikverkstan Godsmagasinet i Uttersberg; Poetry of Unknown Words, Gefn Press.

En oväntad och rolig spinoff-effekt av seminariet blev också att mitt framförande senare under året publicerades i tidskriften ”The Blue Notebook”, utgiven av Impact Press på UWE, University West of England. Det är en tidskrift som uteslutande skriver om artists books.

Impact Press, med redaktören Sarah Bodman, ger också ut det webb­­aserade nyhetsbrevet ”Book Arts Newslet-

ter” (utgiven sedan 2002) och ”Artists Book Yearbook”, som varit viktiga dörröppnare för mig, när det gäller vad som händer inom artists book-världen internationellt.

För min egen del har alltså min konstnärliga praktik på senare tid rört sig friskt mellan olika världar, på ett sätt som är nytt för mig. Kanske är det också en konsekvens, som hör ihop med den allt vanligare korsbefruktningen mellan olika uttrycksformer och professioner idag och det allmänt växande intresset för konst i bokform.

Tidskriften OEI och förlaget OEI Editörs utgivning sedan 1999 och betydelsen av den uppmärksamhet som de har fått, går knappast att överskatta i sammanhanget.

Redaktörerna Cecilia Grönberg och Jonas (J) Magnusson har, i samarbete med ett redaktionsråd med varie­ rande sammansättning, gjort ett arbete som präglas av

Cunning Chapters, ett bokprojekt av Katharine Meynell och Susan Johan­ knecht, Gefn Press 2007, med 14 medverkande konstnärer.

1 2017 · grafiknytt 21

stark integritet och övertygande respektlöshet, när det gäller att finna nya perspektiv på konstnärliga praktiker och gräva i den svenska poesi- och konstmyllan, för att revidera en redan etablerad historieskrivning. Samtidigt bidrar de med ett internationellt perspektiv, som är oerhört intressant. Deras arbete är värd all respekt. Min medverkan där vid ett par tillfällen, 2007 och 2011, har gett mig ett delvis annat perspektiv på mitt eget arbete.

Det ambitiösa projektet ”Gråzoner”, som genomfördes på flera platser runt om i Skåne 2010, på initiativ av Yrr Jonasdottir på Ystad Konstmuseum, hade också en tydlig ambition att utmana gränserna mellan olika uttrycksformer, eller kanske snarare skapa förutsättning för olika uttryck att befrukta varandra – både musik, dans, bild, poesi och teater ingick i programmet under olika förutsättningar och iscensättningar. Själv medverkade jag med verk inom ramen för en utställning på Tjörnedala konsthall, tillsammans med bland andra Beata Berggren, Mathias Kristersson, Ulla Viotti och Jöran Österman.

Oväntade möten uppstod.

Under 2011 var Sveriges Konstföreningars övergripande konstbildningstema text i samtidskonsten och de publicerade då ”En liten bok om text i samtidskonsten” med Mathias Jansson som redaktör – också det ett tyd­ ligt exempel på en ambition att närma sig en gränsöverskridande konstnärlig praktik. Boken inleds med en presentation av konstnären Mathias Kristerssons projekt Lorem Ipsum, som genomfördes på uppdrag av Sveriges Konstföreningar. Därefter följer två essäer. Den första av Leif Eriksson, ”Artists books – konst i bokform”, en ofta citerad essä, tidigare publicerad i nättidskriften Rooke Time 1998, med stark förankring i den definition av artists books som myntades på 60-talet. Den balanseras bra av nästa essä av Mathias Jansson, ”När ordet blev bild”, där han belyser dagens användning av text och ord inom konsten i bredare bemärkelse och med ett välgörande historiskt perspektiv. Den ingången till ämnet framgår 22 grafiknytt · 1 2017

också av de djupintervjuer som resten av boken bygger på, av konstnärer med vitt skilda infallsvinklar; Monika Marklinger, Magnus Bärtås, Magdalena Dziurlikowka, Magnus Lönn och jag själv.

Nya förhållningssätt

Exempel på nya möten mellan olika professioner stöter jag på allt oftare, inte minst när det gäller kopplingen mellan å ena sidan konstnärer som arbetar med grafik och å andra sidan grafiska formgivare, som visar intresse för boktryck och andra analoga trycktekniker.

I Stockholmstrakten har det de senaste 2-4 åren vuxit upp åtminstone två exempel på småföretagare med egen boktrycksutrustning, som drivs av unga grafiska formgivare; Pretty Paper och Lilla Tryckeriet. Ett annat ligger i Nora och heter Skogen Grafisk Form. I Malmö finns det sedan 2014 ett företag som heter Typtryck, som också drivs av grafiska formgivare som lärt sig handsättning, och i Lund Gamla Husets Tryckeri sen ett par år tillbaka. De sistnämnda har bland annat utbildats av konstnären och tryckaren Göta Svensson i hennes ”Tryckkammare” i Hälsingland, norr om Ljusdal.

Ett annat intressant exempel är det samarbete som Grafik i Väst har inlett med Rundqvists Boktryckeri i Mölndal.

Företaget drivs i fjärde generation och har på senare år återupptagit arbetet med den gamla boktrycksutrustningen, som fortfarande finns i företagets ägo. Norrbacka tryckeri i Stockholm är ett exempel på ett kommersiellt tryckeri som alltjämt arbetar uteslutande med boktryck och de har numera oerhört hög arbetsbelastning.

Poesiförlaget Chateaux, som startades 2012 av poeter­ na Beata Berggren, Martin Högström och Peter Thörneby, har hittills tryckt de flesta av sina böcker hos oss i Grafikverkstan Godsmagasinet, där jag har lärt upp dem i handsättning. Nu har de dessutom skaffat sig en egen korrekturpress, som de har i sin lokal i Aspudden i Stockholm. Martin har en bakgrund som grafisk formgi-

vare, vilket han fortfarande arbetar som vid sidan om sitt eget skrivande och förlagsverksamheten. Både Beata och Peter är utbildade vid Konsthögskolan i Umeå och har alltså en bakgrund inom bildkonsten, men även Peter arbetar också med grafisk formgivning. Att det inte är enbart bildkonstnärer som arbetar i GG-verkstan, utan även poeter och grafiska formgivare, är väldigt roligt. Det finns många tillfällen till inspirerande samtal och utbyte av erfarenheter, när man arbetar sida vid sida.

En konkret frågeställning som ligger nära till hands är till exempel var gränsen går mellan ett grafiskt blad och en trycksak? Om en poet handsätter en visuell dikt och trycker i begränsad, numrerad upplaga – är det då konstgrafik eller poesiutgivning? Man kan tycka att frågan är irrelevant, så länge verket är bra och intressant.

Men ett relevant svar skulle kunna vara, att det beror på i vilken kontext verket presenteras – inom konstscenen eller inom ett litterärt sammanhang. Mottagandet och tolkningen kan bli väldigt olika tror jag, beroende på valet av kontext, vilket är intressant – inte minst med tanke på att vi nu ser så många exempel på konstnärliga praktiker som är gränsöverskridande.

Det finns många exempel på spännande artists books, som kommit till i samarbete mellan grafiska formgivare och konstnärer; bland annat Andreas Erikssons böcker, som han gett ut på förlaget Word & Object, formgivna i samarbete med förläggaren Patric Leo. Matilda Plöjels utgivning på Sailors förlag är också bra exempel. Hennes ambition att som grafisk formgivare i ett nära samarbete med konstnärer ge ut artists books är väldigt intressant.

Tidigare har vi ofta använt oss av begreppet konst­ grafiska tekniker inom konstvärlden, men jag tycker att allt talar för att det är dags att ändra på det, nu när analoga tekniker i allt högre grad börjar användas inom grafisk formgivning och även inom den kommersiella tryckeribranschen, samtidigt som konstnärer ofta arbetar med artists books, som är digitalt printade eller offset-

Jamie Murphym, Salvage Press i GG 2014.

tryckta på tryckeri. Dess­ utom har den tekniska utvecklingen på våra grafikverkstäder inne­ burit att alla tänkbara kombinationsmöjligheter mellan analogt och digitalt gjort det omöjligt att särskilja det ena från det andra. Analogt framställda original trycks digitalt och digitalt framställda original trycks analogt.

Inte heller att särskilja handgjorda böcker från tryckta böcker, som man ofta gjorde förr, är längre relevant. En offset-tryckt inlaga kan mycket väl vara inbunden för hand, liksom handstämplade bildelement kan ingå i en upplaga av industriellt inbundna böcker. Ibland finns det en tendens att glömma bort att även de böcker som är helt och hållet 1 2017 · grafiknytt 23

Bokbord med verk av Lina Norden­ ström i samband med Skrivmaskins­ seminarium i Grafikverkstan Godsmagasinet 2016.

handgjorda och tryckta med analoga tekniker också speglar tryckeribranschens så intressanta historia ur ett informationsteknologiskt perspektiv. Alla tryckta böcker, hur de än är framställda, speglar den historien på ett eller annat sätt.

Personligen tycker jag att den teknikhistorien är en väldigt intressant del av konstnärsbokens historia.

Det är inte valet av teknik som gör en bok till artists book, utan den konstnärliga intentionen och det faktum att boken i sig själv är ett självständigt konstverk – oavsett hur den är gjord och i vilken upplaga – numrerad eller ej.

Samtidigt är det helt avgörande, att valet av både format och teknik är optimalt för det konstnärliga innehållet

24 grafiknytt · 1 2017

och uttrycket, för att uppnå konstnärlig kvalitet.

Formatet ställer alldeles speciella krav och öppnar för möjligheter, som inte finns på samma sätt inom några andra konstformer. Att arbeta i bokform som konstnär är inte primärt en fråga om paketering och distribution, utan helt enkelt ett val av konstform. Och bevekelsegrunderna för att göra detta val i dag, på 2000-talet, är helt andra än de var för 50 år sedan – det är min fasta övertygelse.

På www.grafiknytt.se finns ytterligare artiklar om artists books av Lina Nordenström.

Vem samlar Artists Books?

A lina nordenström

H

ör artists books egentligen hemma på museet eller på biblioteket? Eller är det rent av så, som bibliotekarien Katinka Ahlbom på Kungliga Biblioteket tycks mena, att en bok kan betraktas som en artists book endast om den existerar inom en konst­ kontext. Införlivas den i ett biblioteks samlingar blir den ett dokument bland andra dokument. Katinka Ahlbom skrev en magisteruppsats 2007 på Uppsala universitet, inom biblioteks- och informationsvetenskap, som hette ”Från konstverk till dokument – artists books och bibliotek”, där hon tar upp den här frågan. Samtidigt kan vi ju inte bortse ifrån att det finns både bibliotek och museer i exempelvis Storbritannien och USA, som kontinuerligt köper in artists books och därför har betydande samlingar. I Skandinavien är Rikardsgatans bibliotek i Helsingfors det enda bibliotek jag känner till, som har en medvetet uppbyggd samling, även om Emmi Martin – bibliotekarien som tagit initiativ till detta samlande – beklagar att budgeten för inköp är alldeles för liten, vilket självklart gör det svårt att fullt ut spegla vad som görs i samtiden.

På Linköpings bibliotek finns ett fint litet separat rum för artists books – ”Rum för konst” – som kommit till genom att konstnären Maria Lindberg fick i uppdrag 2001 att göra ett offentligt ”verk” på det nya biblioteket, som byggdes efter den stora biblioteksbranden i Linköping.

Hon köpte in en samling – ett 80-tal böcker – av svenska såväl som internationellt kända konstnärer, publicerade från 60-talet och framåt. Till samlingen byggdes ett litet rum i biblioteket. Ett intressant fenomen i sammanhanget, tycker jag, att betrakta en boksamling som ett offentligt verk. När Linköpings universitet tog initiativ till ett

artists book-seminarium i biblioteket våren 2016 (”Efter boken – ett symposium om svenska artists books”), var det också för att uppmärksamma ”Rum för konst” och betona värdet av att vårda samlingen.

Botkyrka konsthall har också en samling som finns tillgänglig för allmänheten, Labyrint Archive, som innehåller omkring 500 böcker. Samlingen är främst baserad på böcker som donerades av konstnärer som deltog i utställningarna Labyrint 2006 och 2009. En del av böckerna finns till utlåning, genom biblioteket som ligger i anslutning till konsthallen.

Vi har en intressant samling på Ystads konstmuseum, baserad på en privat samling, nämligen delar av konstnären och förläggaren Leif Erikssons; SAAB, The Swedish Archive of Artists’ Books, inklusive samtliga titlar utgivna genom hans eget förlag, Wedgepress & Cheese. Samlingen innehåller verk från 40-talet och framåt, sammanlagt omkring 500 böcker. De har ingen inköpsbudget, men några nya verk har ändå tillkommit de senaste 7-8 åren – både genom inköp och donationer, enligt Anna Lönn­ quist, intendent på Ystad Konstmuseum.

Ett annat privat initiativ är konstnären Ulla Wests MABL, Mobile Artists Books Library (med över 200 böcker) som hon förvarar i sin egen ateljé i Stockholm. Hennes idé är att regelbundet visa samlingen i olika sammanhang och på det sättet göra den offentlig. Bland annat har den visats i Vita Kuben i Umeå, på Kulturhusets bibliotek, Konstakademiens bibliotek, på Dansens Hus i Stockholm och nu senast på Husby Konsthall 2015, inom ramen för deras öppna salong med artists books.

På Kungliga Biblioteket i Stockholm är det framför allt pliktleveranslagen, som ligger till grund för att samlingen

1 2017 · grafiknytt 25

växer, vilket naturligtvis har sina begränsningar som grund för ”samlande”. Böcker i små upplagor, vilket artists books ofta är, faller inte nödvändigtvis inom ramen för pliktleveranslagen. Här har de i alla fall numera en kategori artists books, men man kan vara långt ifrån säker på att alla artists books som finns på biblioteket verkligen har klassificerats som sådana, vilket gör det svårt att få en överblick. Röhsska Museet i Göteborg samlar också, men där är det framför allt bokband och bibliofila böcker, med avseende på bokhantverk, som köps in.

När jag på senare år har deltagit i artists bookmässor i London har skillnaderna mellan länderna, när det gäller offentliga institutioners samlande, blivit extra påtaglig för mig. Till mässorna kommer representanter för en rad olika institutioner för att göra inköp – Tate Library, Poetry Library, Victoria and Albert Museum… Traditionen med private press, independent publishing och artists books är mycket väletablerad där. Men trots stora skillnader, så har vi ju även i Sverige en historia inom området, som går att teckna på många olika sätt. När det gäller konkret poesi tycks vi ha en självklar plats i historieskrivningen även med ett internationellt perspektiv, men i övrigt finns stora luckor att fylla. Det faktum att det hittills har skrivits så pass lite om svenska artists books, samtidigt som det inte finns någon institution som på allvar tagit sig an ansvaret att bygga upp en samling, gör det svårt att få överblick över genrens historia i Sverige.

På www.grafiknytt.se finns ytterligare artiklar om artists books av Lina Nordenström.

GN 1 -2015.indd 1

2015-02-14 12.39

Nordisk Grafiktriennal 2018-2020 Nu är planeringen igång för den gemensamma Nordiska grafiktriennalen. I Sverige kommer den att äga rum under 2019 eller 2020. Styrelsen tänker sig att den ska kunna visas på två eller tre orter i Sverige. Har du kontakt med en bra konsthall eller museum som är villiga att arrangera en utställning med ca.150-300 blad så kontakta styrelsen@grafiskasallskapet.se 26 grafiknytt · 1 2017

Notiser

Grafikseklet – från Zorn till zines A göran boardy Under 2017 genomförs en vandringsutställning i Västra Götaland med konst­ grafik ur Svenrobert Lundqvists privata samling. Utställningen spänner över svensk grafik under 100 år: från Anders Zorns självporträtt 1916 till ett urval »zines« 2016. »Någon större grafikutställning med belysande utveckling under de gångna 100 åren har inte visats utanför huvudstaden. Denna visning skulle kunna fylla en liten lucka för den grafikintresserade publiken i Västra Sverige« – ur Svenrobert Lundqvists katalogtext. En omfattande katalog med alla bilder samt texter av Berit Jonsvik och Svenrobert Lundqvist kommer också att produceras.

Projektet är ett samarbete mellan Grafik i Väst i Göteborg, Ålgården i Borås, Marks konstgrafiska verkstad i Kinna, Litografiska Akademin i Tidaholm och Skaraborgs konstgrafiska verkstad med Galleri Lucifer i Skövde.

Ekonomisk medfinansiering har projektet erhållit från Västra Götalandsregionen, och respektive kommun. Men naturligtvis hade det inte varit genomförbart utan alla ideella insatser från konstnärer och andra intresserade.

I samband med de olika utställningarna – utställningsperioderna kommer ett antal workshops att arrangeras med möjligheter för den intresserade att själv prova på olika grafiska tekniker. Dessutom kommer ett flertal föreläsningar att hållas under året med bl.a. Svenrobert Lundqvist och Nina Bondeson.

Mer detaljerad information om Grafikseklet kommer att publiceras på Grafik i Västs hemsida: www.grafikivast.se/utstallningar/grafikseklet Grafikseklet visas enligt följande: Ålgården i Borås 18/2 - 5/3 Grafik i Väst i Göteborg 1/4 - 26/4 Litografiska Akademin i Tidaholm varje helg i maj från 30/4 - 28/5 Marks konsthall i Kinna 22/9 - 8/10 Galleri Lucifer Skövde 4/11 - 19/11

Självporträtt av Anders Zorn

The Lifelong Story #1 av Jakob Leijonhielm

1 2017 · grafiknytt 27

Bli förmånsmedlem Som förmånsmedlem i Grafiska Sällskapet får du: * en portfölj innehållande tre grafiska blad * 10% rabatt vid köp av grafik på Grafiska Sällskapets galleri (gäller privatpersoner och konstföreningar) * en helårsprenumeration av Grafiknytt * samt inbjudan till vernissager.

28 grafiknytt · 1 2017

Ditt medlemskap utgör samtidigt ett viktigt stöd för Grafiska Sällskapet och dess konstnärer.

Ett förmånsmedlemskap kostar 1 800:-/år och kan beställas från galleriet via e-post: galleri@grafiskasallskapet.se

1 LARS ARVIDSSON, SPEGLING träsnitt, 20 x 26 cm

2 KARIN PETRI-WENNSTRÖM, ViTSIPPSSKOG collografi/FP, 31 x 25 cm

3 KERSTI SÖDERSTRÖM-ERGON, GIFT linoleum, 28 x 23 cm

4 CATHRINE JOHANSSON, SPORTMASKINEN serigrafi, 28 x 36 cm

PORTFÖLJ 2017 GRAFISKA SÄLLSKAPET

5 ELIANA BOROZANOV, BLOMMA collografi, 34 x 49 cm

6 CECILIA ENBERG, EN HUND BEGRAVEN serigrafi, 40 x 50 cm, 2010

8 SUSAN GILLHÖG, DEN RÖDA LYXSOFFAN serigrafi, 46 x 24,5 cm, 2012

9 ULLA-CARIN WINTER, MED HOPP OM fotopolymer, 15 x 10 cm

7 MARIA BJÖRKLUND, CAMILLE polymeretsning, 26 x 35 cm, 2010

10 LEIF ELGGREN, Y & B etsning, 18,5 x 28 cm, 2012

1 2017 · grafiknytt 29

Notiser

Getfotsstipendium 2016

I den serie bilder som porträtterar byggnader, rum och platser där ”social kontroll” utövas finns inget gap mellan konstnärens intention och verk. Det är en allvarlig närstudie av kompromisslösa miljöer där väntan, förhör och rättegångar äger rum. Med kontrollerade linjer, lånade från till synes neutrala arkitektritningar, tas betraktaren till platser som inte lämnar något som helst utrymme för förhandling.

Stiftelsen Getfotsfonden delar årligen ut ett stipendium för grafiker i början av sin yrkesbana, i syfte att stödja utvecklingen av den grafiska konsten.

Stiftelsen bildades 1992 på initiativ av lärare och elever på Grafikskolan i Stockholm, då lokaliserad på Getfotsvägen i Gubbängen i Stockholm.

Malou da Cunha Bang tilldelas Getfotsfondens grafikstipendium 2016.

I Juryn satt Ellen Cronholm (från stiftelsen), Patrick Wagner (lärare i lito på kkh och konstnär) och Alexandra Falagara (lärare på Nyckelviksskolan Bild & Grafisk design och formgivare).

Stipendiet är på 20 000 kr. Stipendiaten tillkännagavs på Grafiska Säll­ skapets galleri den 5 november. Vid tillkännagivandet av nästa stipendiat, november 2017 visar Malou sina bilder på Grafiska Sällskapets Galleri.

Malou gick sista terminen på Kungliga Konsthögskolan våren 2016.

Boendestipendium

STIPENDIUM

Boendestipendium för konstnärlig yrkesutövare – bildkonstnärer, författare, tonsättare, musiker mm under några sommarveckor på Danielsgården i Bingsjö!

På www.rattvik.se/kulturstipendier hittar du mer information och ansök­ ningsformulär. Ansökningstiden går ut 15 mars.

30 grafiknytt · 1 2017

ÖRNSKÖLDVIKS GRAFIKSTIPENDIUM Örnsköldsviks Kollektiva Konstnärsverkstad utlyser årligen ett grafikstipendium för i Sverige bosatta konstnärer.

Stipendiet innebär en månads fri arbetsvistelse, boende samt 15.000 kr Möjlighet till utställning och annat samarbete med verkstaden.

Motivera gärna din ansökan och bifoga tre (3) grafiska arbeten (orginal) Någon särskild ansökningblankett finns inte. Bifoga returporto.

Skicka din ansökan före den 15 april till: Ornsköldsviks Kollektiva Konstnärsverkstad Järnvägsgatan 10 891 31 Örnsköldsvik Upplysningar:tel 0660-84009 Hemsida: www.okkv.se Epost: okkv@telia.com

Notiser

Juryarbetet inför International Print Triennial Krakow-Falun 2016–2017 När International Print Triennial Krakow-Falun 2013 framgångsrikt hade visat verk av 140 konstnärer fördelade på tre konstscener i Dalarna fanns en stark vilja och goda förhoppningar om ett fortsatt samarbete mellan parterna.

Av olika oförutsedda händelser blev dock vägen fram till International Print Triennial Krakow-Falun 2016-2017 betydligt krokigare än någon kunnat ana. Tillfredsställelsen som vi känner är desto större när vi nu hälsar välkommen till årets upplaga av den internationella grafiktriennalen. Vi gläder oss över förtroendet att få göra urvalsarbetet i Krakow under ett par intensiva septemberdagar 2015. Vistelsen sammanföll med invigningen av 2015 års Krakowtriennal samt ett antal specialutställningar.

På förhand hade vi försetts med digitala bilder från inkomna ansökningar, ett par tusen bilder, av vilka vi gjorde ett första urval på hemmaplan. Det underlättade till viss del arbetet på plats inne i grafiksällskapets lokaler centralt beläget vid Rynek Główny, mittemot Mariakyrkan. Men, att se verken på foto och i verkligheten kan ge överraskningar åt bägge håll. Några förhandsval föll bort och ett par andra kvalade in när vi kunde studera dem på nära håll.

Vårt mål var att välja en blandning av tekniker och format. Vi ville ha med oss verk av konstnärer som tidigare visats i Dalarna och av dem som inte fanns representerade vare sig förra gången eller 2010 då samarbetet med Krakowtriennalen startade. På så sätt ville vi forma en utställning med både återseenden och nya bekantskaper.

Då vi anser att konst och kultur förenar människor har vi även försäkrat oss om att visa på den geografiska spridning som finns inom grafikvärlden. Det var inte svårt då alla världsdelar, utom Afrika, fanns med.

Bilderna kommunicerar och ger inblickar i olika livssituationer, kommenterar aktuella skeenden och

historiska processer, pendlar mellan det privata och det allmänna, mellan dröm och verklighet. Här finns raka, direkta budskap och de mera komplexa, mångfasetterade. Tekniker, uttryckssätt och temperament skiftar och skapar dynamik.

Totala antalet konstnärer landade på 78, vilkas verk kommer att fördelas på två väldigt olika konsthallar. I Falun visas triennalen på Dalarnas museum i den 80 årsjubilerande konsthallen och i Smedjebacken är det MEKEN, som i år firar 10 år som konsthall och kulturhus, som kommer att härbärgera ungefär hälften av verken.

Avslutningsvis, vårt varma tack till Marta RaczekKarcz, Monika Wanyura-Kurosad, Katarzyna Wojtyga, Szymon Bronkowski och övriga som på olika sätt har bistått oss under arbetets gång. Tankar av tacksamhet går till grundarna av den internationella grafikbiennalen 1966: Włodzimierz Kunz, Witold Skulicz, Konrad Srzednicki och Mieczysław Wejman.

Modhir Ahmed, konstnärlig ledare på Falu konstgrafiska verkstad Anne Seppänen, förvaltnings- och kulturchef på kulturförvaltningen, Smedjebackens kommun

1 2017 · grafiknytt 31

KONSTGRAFISK STUDIO

Härke Konstcentrums konstnärsstipendium

i Mölndal sedan 1978

Sista ansökningsdag: den 28 februari varje år. Läs information om stipendiet och hur du ansöker på www.harkekonstcentrums.se, klicka på stipendium.

Välkommen med din ansökan!

• Litho • Editions • Residens • Workshop t. 031 871218

bolagetvardagsbilder@telia.com www.ramverk.se/vardagsbilder/index.html

”Grafikportföljen”

Stiftelsen Karlskoga kommuns konststipendium till Alfred Nobels minne Stiftelsen Karlskoga kommuns konststipendium till Alfred Nobels minne har bildats genom att Karlskoga kommuns kultur- och föreningsnämnd anslagit behållningen från försäljningen av en grafikportfölj, utförd av konstnären Göran Persson, innehållande bilder från Alfred Nobels liv och gärningar, att utgöra stipendiekapitalet.

Stipendiet har företrädesvis inriktning mot grafik. Stipendiesumman uppgår till 20.000 kr. Till ansökan, som görs i brevform, bifogas högst 10 foton av aktuella verk samt övriga handlingar och referenser som sökanden vill åberopa. Obs ej cd-skiva eller usb-minne.Till ansökan skall även bifogas upplysningar som rör bildmaterialet, såsom titel, teknik och storlek.

Ansökan skall vara kultur- och föreningsförvaltningen tillhanda senast 30 september 2017 och sänds till: Karlskoga kommun 29. Karlskoga kultur- och föreningsförvaltningen Göran Persson 691 83 KARLSKOGA

ON PAPER CONTEST 2017 3 RD A N N UA L I N T E RN AT I O N A L PRI N T M A K I N G AWA RD

1st PRIZE 1000€ 2nd PRIZE AWAGAMI PAPER AWARD, 100 sheets of AWAGAMI EDITIONING paper worth 500€ The SHORTLISTED artists will exhibit at the Chicago Printmaking Collaborative, Chicago, USA. July 8th - Aug 31st 2017 DEADLINE April 1st 2017 FEE 25€ Application is online at onpapercontest.com

www.karlskoga.se

Följ Grafiska Sällskapet på facebook 32 grafiknytt · 1 2017

PÅ GRAFISKA SÄLLSKAPET JANNIS KARYDAKIS OCH KATHIE PETTERSSON 4 februari till 22 februari

G rafiska S ällskapets galleri Hornsgatan 6. Stockholm JANNIS KARYDAKIS, NATUR

KATHIE PETTERSSON, UTSIKT FRÅN CETRELLADALEN

EMMA GÖRANSSON OCH ROLAND LJUNGBERG 25 februari till 15 mars

EMMA GÖRANSSON, VISTE

ROLAND LJUNGBERG, LÅNGÖN

KRISTINA ANSHELM

MARIA LILJA OCH ANNE-LIE LARSSON-LJUNG

18 mars till 5 april

8 april till 3 maj

KRISTINA ANSHELM, BERGUV

MARIA LILJA, BORD1

Öppettider: tis–tors 12–18 fre–sön 12–16 mån stängt tel 08-643 88 04

ANNE-LIE LARSSON LJUN, VID VÄGEN

1 2017 · grafiknytt 33

IB WAHLSTRÖM KONSTNÄRSMATERIAL

Stort utbud av grafiskt material!

Vi trycker

litografier Vi har öppet för alla som vill använda sig av litografisk teknik. Någon tidigare vana av arbete med konsttryck är inte nödvändig.

Ring gärna så kommer vi överens om en tid för introduktion.

Välkommen till oss!

Olofsgatan 10, Stockholm 08-15 19 10 www.ibwahlstrom.se

Atlasmuren 18, 113 21 Stockholm.

Anci: 0709-70 32 35 eller MÃ¥ns: 0707-35 68 10.

Mail: anci@sibirienlito.se eller mans@sibirienlito.se Hemsida med webshop: www.sibirienlito.se Följ oss gärna på instragram: sibirien_lito

Falu .RQVWJUDÀVND Verkstad

IDOXQ VH INY

Vi tillverkar och säljer

Färg för konst och grafik www.nyanshelsingborg.se

Telefon 042-326161

FKV erbjuder möjligheter att arbeta med alla JUDÀVND WHNQLNHU L HQ NRPSOHWW PLOM|YlQOLJ YHUNVWDG .RQWDNWD 0RGKLU $KPHG RP 'X lU LQWUHVVHUDG

9lONRPPHQ DWW V|ND HQ XWVWlOOQLQJVSHULRG Sn *DOOHUL +|UQDQ )DOXQ .RQWDNWD &HFLOLD /DUVVRQ NXOWXU RFK XQJGRPVI|UYDOWQLQJHQ WHO HOOHU JDOOHULKRUQDQ#IDOXQ VH 0HU LQIRUPDWLRQ ÀQQV lYHQ Sn falun.se/fkv

*DOOHUL +|UQDQ

.XOWXU RFK XQJGRPVI|UYDOWQLQJHQ

Nyans Helsingborg ek.för. Näckrosgatan 6 252 71 RÅÅ

34   grafiknytt · 1 2017

POSTTIDNING B

AVS: GRAFISKA Sร LLSKAPET HORNSGATAN 6 118 20 STOCKHOLM

Bokbord med verk av Lina Nordenstrรถm i samband med Skrivmaskinsseminarium i Grafikverkstan Godsmagasinet 2016.

www.grafiskasallskapet.se - www.grafiknytt.se