Grafiknytt nr 2 – 2018 by Grafiknytt

www.grafiskasallskapet.se Pris 70 kr

2.18

GR AFIK N Y T T

TID S K R IFT OM G R A FIS K K ONS T

grafiknytt 2 2018

Aktuellt från Grafiska Sällskapet UTSTÄLLNINGAR PÅ GALLERIET 1 SEPT TILL 19 SEPT 22 SEPT TILL 10 OKT 13 OKT TILL 31 OKT 3 NOV TILL 21 NOV 24 NOV TILL 16 DEC

LARS WIKSTRÖM OCH CHRISTEL HANSSON MATTIAS FAGERHOLM MIKAEL WAHRBY OCH BIRGITTA LORENTZON KERSTIN CEDELL OCH GERT PETERSSON SAMLINGSUTSTÄLLNING ”DEN HEMLIGHETSFULLA TRÄDGÅRDEN”

utgivare/kansli Grafiska Sällskapet, Hornsgatan 6, S-118 20 Stockholm tel: +46 8 643 88 04, sällskapets sekreterare Ulla-Carin Winter sekreteraren@grafiskasallskapet.se sällskapets ordförande Göran Boardy styrelsen@grafiskasallskapet.se ansvarig utgivare, chefredaktör Christina Lindeberg tel: +46 33 41 98 60, mobil: +46 706 26 70 64 grafiknytt@grafiskasallskapet.se grafisk form Kristina Schollin-Borg omslagsbild Konsthögskolan, Oslo, justering av tryck. . postadresser till redaktionen Brev: Paket: Grafiknytt, Kåtorp 10 Ålgårdsvägen 33 S-524 96 Ljung S-506 30 Borås Prenumerera och annonsera enkelt Se www.grafiknytt.se eller sänd mail: grafiknytt@grafiskasallskapet.se Pg 40 78 56 - 4 IBAN: SE96 3000 0000 0325 2180 3456 BIC: NDEASESS

G rafiska S ällskapets galleri Hornsgatan 6. Stockholm

Temat för höstens medlemsutställning 24 november är ”Den hemlighetsfulla trädgården” med inbjudna från Husby konst och hantverksförening. Lämna/skicka max två blad utan ram eller passepartout senast 18 november.

Betala din medlemsavgift för 2018! Om betalningen inte sker är det inte möjligt att ha sina blad till försäljning på galleriet. Inte heller att ansöka om utställning, portföljförslag eller bli utvald till externa utställ ningar, stipendier eller att hyra Ateljé Madeleine när den är färdigrenoverad.

Öppettider: tis–tors 12–18 fre–sön 12–16 mån stängt tel 08-643 88 04 Lösenord till hemsidan:

grafik

Utställningsansökan 2020 Senaste ansökningsdatum för utställning under 2020 är fredag 19 oktober 2018. Bifoga någon form av utställningsidé till verken, en kort presentation om sammanhållande riktning eller tematik kring utställningen, några rader som beskriver tankar kring verken eller ett uttalat utställningskoncept. Utöver ansökningsmaterial (grafiken) och skriven motivering kan du hänvisa till dina befintliga original i facken som komplement. Ange om du kan dela period med en annan konstnär. Om ni söker gemensam utställningsperiod, presentera gärna hur ni vill disponera galleriet. Moriska rummet ingår inte i ordinarie utställningsyta annat än vid medlemsutställningar eller utbyten där flera konstnärer deltar.

utgivning Grafiknytt utkommer med 4 nr/år, två tryckta och två digitala nätupplaga www.grafiknytt.se hemsidans redaktion hemsidan@grafiskasallskapet.se Visst material och annonser publiceras också på internet. Den som sänder material till Grafiknytt anses medge elektronisk lagring/publicering. galleriet, utställningar, mm galleri@grafiskasallskapet.se

Affordable Art 10 – 14 oktober Nacka Strandsmässan Grafiska Sällskapet kommer att delta i Affordable Art. I montern har vi en enkel prova-på-torrnål-workshop under mässans alla dagar. Vi kommer också att presentera galleriet och vår verksamhet. Ideella krafter behövs under dessa dagar för att bemanna montern. Anmäl dig till Cata och Björn på galleriet 08- 643 88 04 eller galleri@grafiskasallskapet.se så sammanställer de ett schema och informerar. Torrnålen görs i plast och färgas in med vattenlöslig krita som löses upp på det fuktiga papperet när det går genom pressen. Enkelt och roligt! affordableartfair.com/fairs/stockholm

tryck Trydell Laholm ISSN 0346-9727

Bidrag för utgivningen har beviljats av

Som alltid, välkommen in på en kopp espresso när ni har vägarna förbi!

i b l an d är det skönt m e d l i te regn och rusk Efter en lång och varm sommar känns det så behövligt med lite regn och svalka och att få komma igång och jobba igen. I somras besökte jag tryckaren Siv Johansson som klagade på värmen och att det inte gick att trycka. Och visst var det så. Detta nummer gör en djupdykning i grafikens situation i Norge med Jan Pettersson som guide. Han är faktiskt svensk men har bott många år i grannlandet Norge och arbetar numera som professor på Konsthögskolan i Oslo. När jag besökte Norge i våras blev jag nyfiken på vad det är som gör att grafiken där verkar blomstra. Där har man ju också lagt ned grafikutbildningarna i samma takt som i Sverige. Men till skillnad mot Sverige har man också byggt upp igen, storsatsat på grafiken och kanske viktigast av allt – fått en ny engagerad generation av konstnärer. Jan har samlat ihop några olika röster från den norska grafikscenen. De texterna är på norska och det hoppas jag ni står ut med. Nina Bondeson har besökt SGCI i USA och konstaterar hur stor skillnad det är mellan synen på grafik där och här. Det känns som om att det är en fråga om hur man värderar grafiken som gör den stora skillnaden. Thomas Millroth tar oss med på en resa tillbaka till 1400-talets boktryckarkonst med anledning av Rickard Årlins nya bok ”Ionas Propheta”. Här är det genuint hantverk och materialkänsla som gäller. Denna bok hade aldrig kunnat produceras om inte hantverkskunnandet hade funnits. Det ger mig ytterligare en anledning att betona hur viktigt det är med grafikutbildningar och att kunskapen inte går förlorad. Christina Lindeberg

Innehåll Grafiken i Norge

Grafikens nuvarande situation i Norge; Hot or Not?

Norsk grafikk i dag

Utbildningsmöjligheter 10 Printing pressure is important! 12 Trykkeriet Senter for Samtidsgrafik

Edvard Munchs Atelier i Oslo

Om Stiftelsen Tou Trykk

Fredriksens Grafikk

"Altered Landscapes"

Richard Årlin –Ionas Propheta 21 Siv Johansson – koppartryckare och konstnär 26 Skribenter i nummer 2 nina bondeson

2018

Konstnär

gro finne christina lindeberg

Konstnär

thomas millroth Författare, konsthistoriker, kurator, kritiker jan pettersson Professor, Konsthögskolan, Oslo magne vangsnes

Styreleiar

2 2018 · grafiknytt 3 2 2018 · grafiknytt 3

4 grafiknytt · 2 2018

foto jan pettersson

Grafiken i Norge Utbildningsinstutitioner, verkstäder, publik, Munch och Drottning Sonja A jan pettersson

2 2018 · grafiknytt 5

foto torild stray

Jan Pettersson under en paus på seminaret Printmaking in The Expanded Field på Konsthögskolan i Oslo, september 2015.

Bild på föregående sida. Studenterna på Grafik och teckning på KHiO i Oslo. Ragna Misvær Grønstad, till höger, trycker storformatsträsnitt,. Medhjäpare, från vänster, Guping Yao, Patricia Risopatron Berg, Beatrice Guttormsen.

6 grafiknytt · 2 2018

fter att ha tillbringat 10 år i New York som konstnär där jag arbetat primärt inom grafik och måleri, anlände jag i början av augusti 1995 till Vestlandets Kunstakademi i Bergen, Norge för att ta en tjänst där som förste amanuens vid den tvådimensionella avdelningen med huvud ansvar för grafik. Jag hade min utbildning från Grafikskolan Forum under Bertil Lundberg, Atelier 17 under S.W Hayter och en Master of Art i Grafik från New York University under Krishna Reddy. Alla dessa tre personer hade redan vid denna tidspunkt etablerat sig i konsthistorien som ledande konstnärer och innovatörer inom grafiken. Samtidigt hade de också satt

sin prägel inom den konsthistoriska kontexten beträffande utvecklingen av grafikmediet. Så mitt mål var helt klart, om du vill lära dig grafik studera för de bästa. Det kan tilläggas att jag under min tid i New York också arbetat med ett stort antal välrenommerade konstnärer som professionell tryckare inom djuptryck och litografi. Grafiken hade ju haft sina glansdagar i Norge på 60- och 70-talen och in en bit på 80-talet precis som i Sverige och övriga Skandinavien. Intresset för mediet var på upphällningen och Konstakademierna slet med att hålla det vid liv hos sina studenter i kölvattnet av den postmodernistiska eran av, ready mades, konceptkonst, teori, kontextualisering och diverse

andra ismer. Många konsthögskolor gav helt enkelt upp och kastade ut sina pressar. Nu snart 23 år senare och x antal grafikprojekt/utställningar, uppbyggandet av grafikutbildningar i Bergen och Oslo inom ramen för konsthögskolesystemet i Norge, utbildandet av en mycket stor grupp av studenter inom grafikens kontext, skapandet av ett Center för Samtidsgrafik i Bergen, erfarenhet av att vara ordförande i Norske Grafikere under 4 år, initieringen av det internationella seminariet Printmaking in The Expanded Field i Oslo 2015 tillsammans med utgivandet av publikationen med samma namn, vill jag gärna dela lite tankar, erfarenheter och information beträffande Grafik i Norge. Ett stort antal länkar knutna till artiklarna finns på grafiknytt.se.

Grafikens nuvarande situation i Norge; Hot or Not?

rafiken har helt klart fått en ny vår i Norge speciellt bland unga konstnärer men även bland de redan etablerade. Infallsvinkeln till användandet av grafiken i en ny skepnad är uppenbart i de friska utställningar som producerats av unga nyutbildade konstnärer de senaste åren. De tar experimente randet med de olika grafiska processerna fullt ut i jakten på att finna sitt speciella uttryck. Denna revival av trycket och konceptet runt tryck omfattar allt ifrån de analoga till de fotografiska till de 2 & 3 dimensionella digitala teknikerna samt hybri-

diseringen av dessa. I denna grafiska underström ingår också boktrycket, publikationer och artist books. Att lära sig att sätta typer och till och med göra sina egna är kanske något av det hottaste just nu. Överlag är grafik superhot. Det förnyade intresset har dels att göra med svängningarna inom samtids konsten både internationellt och nationellt, infallsvinkeln till hur utbildning inom grafik görs, ny teknologi och re-aktivering av utdate rad teknologi. De senaste 15 åren har nyutexaminerade konstnärer med en grafikutbildning bakom sig

startat upp egna/gemensamma verkstäder, grafik center, och professionella tryckerier. Drottning Sonja av Norge har instiftat The Queen Sonja Print Award som innefattar dels ett Internationellt Grafik pris och Kjell Nupens minnespris. Stiftelsen Edvard Munchs Atelier arbetar med att re-vitalisera den grafikverkstad som sattes upp i Munchs Atelje på Ekely på 1960-talet. De ungas intresse för grafik

Det finns ett starkt intresse bland de unga för grafiken. Detta märks genom att de tidigt startar att samla

2 2018 · grafiknytt 7

Krause Kollektivet, Frekvenz vol 2, 85 konstnärer visar over 1 000 grafiska arbeten i vinyl-cover format på Norske Grafikere i januari 2018.

grafik. De går på utställningar och inhandlar sina första blad. Det bådar gott för den nya generationen. Det grafiska intresset hos den yngre gruppen av konstnärer/gatukonstnärer är också närvarande. De ser på den som ett sätt att snabbt kunna förmedla sitt språk/märke/idé - en slags analog/digital Snapchat/Instagram. Genom användandet av primärt risograf, silkscreen och trä/ linoleumsnitt på ett enkelt men sofistikerat sätt produceras det snabba upplagor, emellanåt t o m numrerade, men i de flesta fall rent massproduktionsförmedlande arbeten i småformat som stickers, knappar, kepsar, T-shirts m m. Dessa sprids med rekordfart.

8 grafiknytt · 2 2018

Grafik hos publiken

I år utsmyckas den nya Hurtigruten MS Roald Amundsen, världens första hybridskepp, med närmare 600 arbeten i olika grafiska tekniker av 20 unga norska konstnärer alla arbetande inom grafikfältet. Detta var ett samarbete mellan qspa (Queen Sonja Print Award), Konsthög skolan i Oslo fackområde Grafik och Teckning, Universitetet i Bergen och ntnu i Trondheim. Norske Grafikere har börjat göra sig märkbart på samtidplanet genom en ny generation av konstnärer som gör artist talks, gör friska utställningar, arbetar med grafik och deltar aktivt som styrelsemedlemmar i den fortsatta dialogen och utvecklingen av

föreningen. Runt hörnet har vi Norske Grafikeres 100-årsjubileum 2019. I maj 2019 arrangeras Haugesund Internationella Träsnittfestival. Den skall fira traditionen och innovationen i träsnitt, trägravyr och linoleumsnitt. Den arrangeras av Haugalandmuseene avd. Haugesund Billedgalleri i samarbete med Haugesund kommun, tar plats i Haugesund Billedgalleri 10 maj – 4 augusti 2019. Parallellt med den går avtryckfestivalen. Detta blir en intressant öppning för vidare utmaningar runt grafik – biennaler/triennaler i Norge, då det inte varit någon sedan den Internationella Grafiktriennalen i Fredrikstad lades ner 1999. National Galleriet i Oslo gjorde 2017 grafikutställningen The Great Graphic Boom. En mönstring av amerikansk grafik från 1960 och framåt som var starten på utvecklingen av kontemporär amerikansk grafik i nya skepnader samtidigt med utställningen gjordes också workshops i olika grafiska tekniker. 2015 gjordes utställningen Avtrykk – Träsnitt från fem århundraden, också den på National Galleriet, Oslo. I samband med detta genomförde Krause Kollektivet en grupp av unga grafikstudenter en performativ handling genom att under utställningsperioden problematisera själva utställningsrummet genom att göra det till en arena för produk-

tion där publiken kunde delta och bli upplärda i träsnittsproblematiken och genom detta grepp få en förståelse av arbetet bakom utskärningen av matrisen och hur trycket kan bli betraktat i samtiden. Samma år genomfördes fyradagars seminariet Printmaking in The Expanded Field på Konsthög skolan i Oslo. 2014 genomförde Norske Grafikere ett Nordiskt Grafikseminar på Lysebu i samband med utdelningen av Queen Sonja Print Award. Framtiden ser ljus ut!

Krause Kollektivet på National Galleriet i Oslo.

Norsk grafikk i dag – sett med auge frå Foreningen Norske Grafikere A magne vangsnes Foreningen Norske Grafikere fyller 100 år i 2019 og har såleis opplevd fleire opp- og nedgangstider for kunst grafikken. I 2019 vil kunstintitusjonar frå Finnmark i nord til Oslo i sør feire norsk grafikk med viktige utstillings prosjekt. Dette vil gi oss ei oversikt over både faget si norske historie og grafikken sin viktige rolle og plass i samtidskunsten vår. Foreningen Norske Grafikere tel i dag 347 medlemmer – frå unge til eldre og dei fleste grafiske metodar

er i bruk. Mange arbeider også innan andre media. Dei stor opplaga si tid ser ut til å vere over. Tvert i mot er det mange grafikarar som arbeider med unika – som monotypi, trykt materiale for collagar, skulpturell grafikk og grafikk for installasjonar. Utviklinga av digital teknikk har frå byrjinga av dette århundret betydd ein revolusjon av uttrykksmuleghei ter. Men mellom den yngste genera sjonen, ser ein ei stigande interesse for den handverksprega framstillinga

av matrisematerialet. Tresnittet er påfallande sterkt representert og det ofte narrative innhaldet gir ein sterk link til eitt av grafikkk-kunstens utgangs punkt: Tilknytinga til og utvidinga av den verbale forteljinga – illustra sjonskunsten. Likevel, svært mange arbeider sjølvsagt med grafikk for grafikkens eiga skuld!

2 2018 · grafiknytt 9

Utbildningsmöjligheter A jan pettersson KHiO grafik och teckning, UIB Fakultet för Konst, Musik och Design, NTNU

Hur är då utbildningsmöjligheterna i Norge för grafik. Krisen på 80-talet påverkade naturligtvis utbildningarna. När jag anlände till Norge 1995 fanns det grafikverkstäder på alla då existerande Konsthögskolor/Akademier/Konst och Hantverks skolor såsom Konst och Hantverksskolorna i Bergen SHKD och Oslo, SHKS där vi hade den berömda raderklassen. Akademierna i Oslo, Bergen och Trondheim hade naturligtvis också verkstäder. 1996 blev det antaget av stortinget att dessa institutioner skulle slås samman till tre konst- och design utbildningar. I Bergen slogs Vestlandets Kunstakademi samman med SHKD och blev Konsthögskolan i Bergen, KHIB. Det upprättades en avdelning för specialiserad konst där en utbildning i grafik bedrevs från 1999 till 2012. Idag är KHiB en del av Universitetet i Bergen under namnet Fakultet för Konst, Musik och Design och fokuset är på fri konst. De har en grafikverkstad men ingen specifik utbildning i grafik. Konst akademin i Oslo slogs samman med SHKS och blev Konsthögskolan i

10 grafiknytt · 2 2018

Oslo. Konstakademin slängde ut sina pressar och en ny grafikutbildning sattes upp på avdelning Konst och Hantverk. Denna är idag vid full vigör med 42 studenter fördelat på BA, MA och PHD och en stab på 9 anställda. Konstakademin i Trondheim slogs samman med NTNU och där finns en verkstad men ingen utbildning. Fackområdet – Grafik och Teckning vid Avdelning Konst och Hantverk på Konsthögskolan i Oslo

Grafik och Tecknings fokus ligger i skapandet och förståelsen av samtidskonstens fält genom att arbeta med specialiserad verksamhet inom en tvärvetenskaplig och oberoende miljö, med inriktning på hybrid teknik, delad kunskap, korspollination, praktikbaserad forskning och offentligt engagemang. Programmet på Grafik och Teckning är intensivt och varierande och rangerar alltifrån obligatoriska kurser, samarbetsprojekt, demonstrationer, föreläsningar och individuella/grupp samtal med besökande konstnärer/ professionella tryckare tillsammans med studieresor utomlands.

De grafiska verkstäderna är bemannade med tekniker som är specialister inom sina områden såsom, djuptryck, litografi, silkscreen och högtryck; detta omfattar också fotobaserade processer, 3-D-utskrift och skanning, CNC-skärning, laser- och vattenskärning. Vår nyetablerade publiceringsverkstad främjar konstnärspublikationer. Denna verkstad engagerar också studenter på tvärs inom KHiOs bildkonstavdelningar. Litoverkstäderna bedriver genom avtal med KHiO upplagetryckning för en rad kända norska konstnärer. Detta är en tradi tion som vidareförts från den tidi gare Konst och Hantverksskolan. Grafik- och teckningslabben är en ingångsportal som förmedlar knowhow i materialprocesser, främjar både formell och underförstådd kunskap i verkstaden, genom möjligheten att skräddarsy utvecklingen av den studerandes konstnärliga praktik. Med integrationen av den digitala tekni ken in i verkstaden återuppstår hantverket i ett utvidgat fält. Finn ut mer på: www.grafiskkunstogtegning.tumblr.com

Labsystemet på fackområdet Grafik och Teckning

Hösten 2015 initierade vi en ny infallsvinkel till undervisningen på G & T genom implementeringen av ett labsystem där huvudfokus ligger på studentens konstnärliga utvecklings arbete under tre till fem års studier. Detta systemet implementerades samtidigt över hela avdelning K & H på övriga fackområden där. Hur fungerar Lab systemet på G & T?

Genom att ta utgångspunkt i följande tre lab; litografi & silkscreen, djuptryck & högtryck och teckning samt definiera dem som de tre primära kunskapsbankerna skisseras följande möjlighet. De nya BA1-studenterna får under höstterminen grundläggande intro i djuptryck, högtryck, lito och screen. Från och med vårterminen kan man välja lab. Som student på BA programmet kan man under en termin inhämta kunskap på följande sätt: De tre labben går måndag, tisdag respektive onsdag. Det innebär att man som student teoretiskt sett kan delta på alla tre labben, delta på två lab eller välja att fokusera på ett lab. Väljer man tre lab har man dem tre dagar i veckan under hela terminen. Har man två lab har man dem två dagar i veckan + en dag egenutveckling av konstnärlig praxis. Väljer man ett lab har man det en dag i veckan + två

dagar egenutveckling av konstnärlig praxis och kan starta en specialisering inom det definierade området. Hur kan ett BA studie på tre år se ut?

Under fem terminer kan alltså studenten ta de tre definierade K-labben flera gånger eller bara fokusera på två eller totalt specialisera sig på ett lab. Som tillägg kan man ta lab på ett annat fackområde om det har relevans för studentens studieplan. Gruppen av studenter som är knutna upp mot de olika labben består av BA1 - MA2 studenter. Detta innebär att det under alla tider finns studenter på labben som är på en högre nivå än de nya BA1 studenterna vilket gör att de lär av varandra. Detta ger i lärlings utbytet, undervisning och inhämtande av information ett större fokus på fokuserad output. Studenterna på G & T kommer från Norge, Sverige,

Danmark, Finland, USA, Frankrike, Pakistan, Indien, Kina och Mexico. Expertis(lärare) är tillgänglig en dag i veckan, bortsett från när det är definierat workshop eller liknande. Dvs att en dag räknas som kärntid övrig tid är lärare/verkmästare/studentassistenter tillgängliga men fördelade över de tre dagarna i förhållande till behov och procent anställning. Oavsett om studenten tar tre lab eller bara ett lab ackumulerar studenten sin fulla pott av studiepoäng. Det innebär att tre lab ger en generell översikt (låg oktan), två lab ger en mer fokuserad översikt och infallsvinkel (hög oktan) och ett lab ger en mycket fokuserad specialisering med ett högt fokus (rocket fuel). Övriga poängbaserade moduler såsom kontextualisering, skrivpraxis, gruppkritik och utställingspraktik löper parallellt. 2 2018 · grafiknytt 11

Printing pressure is important! Torsdag 21 juni, sommersolverv og sommerfest på Norske Grafikeres Verksted.Vi feirer 3 år på Shoddy, den gamle Shoddyfabrikken på Kalbakken, Oslo nordøst, bygget i 1871 og anlagt ved Alnaelva. Sjoddi? Resirkulert tekstil brukt til fyll i møbler bl.a. Rundt 1916 var det om lag 200 arbeidere ansatt. A gro finne

å huser fabrikken atelier for kunstnere og Norske Grafikeres Verksted, pluss musikere, produksjonsselskap mm. Sommerfesten starter med Sverte-seminar arran gert i samarbeid med Kunstnernes Material-utsalg

Fra venstre: Kari Adora Hauge, Vibeke O´Rourke, Gro Finne, Luise Dahm Hedemark, Leong Va.

12 grafiknytt · 2 2018

KEM. Vi har besøk av Michael Caine, daglig leder for Cranfield Colours i Wales, en av verdens ledende produsenter av kunstnerfarger og trykksverte for kunstnere. I tillegg til mange års erfaring fra bransjen, har Michael utdanning innen industriell kjemi, og kan fortelle mye om reologi, altså hvordan seige væsker som trykksverter oppfører seg under forskjellige forhold og under forskjellig påvirkning. Density, drying, polymerisation, tack, viscosity. Printing pressure is important! Ja det vet vi, men kunnskap om materialer får vi ikke nok av og nå vitenskapelig forklart. Deretter åpning av verksteds-utstilling med perler fra arkivet. Vin og jordbær og gjensyn med verkstedets nære historie. Nasjonale og internasjonale kunstnere, Abdulaie og Kan Si, Senegal, arbeider fra et arabisk grafikkseminar på 2000 tallet og kjente norske grafikere

som Tore Hansen, Ingjerd Dillan, Giske Sigmundstad og verkstedets nestor Louise Dahm Hedemark. Arkivet har fulgt med verkstedet under flere flyttinger, fra Christian Khrogs gate på 80-tallet, til Helsfyr på 90- og 2000-tallet, til Shoddy i 2015. Nå skal tradisjonen taes opp igjen! Men verkstedet er eldre enn det. Da Kunstnernes Hus ble planlagt var det allerede bestemt at Norske grafikere skulle få verksted i kjelleren. Kunstnernes Hus ble innviet i 1930, som lokale for Statens årlige utstilling, Høstutstillingen. Norske Grafikeres Verk sted ble stiftet 1931 og holdt til i kjelleren på Kunst nernes Hus helt til utpå 70 tallet. Nå inntar grafisk kunst igjen Høstutstillingen og salene på Kunstnernes Hus. Norske Grafikeres Fond har stiftet en pris for beste grafiske verk. Den deles ut hvert år. Grafisk kunst markerer seg igjen i samtidskunstfeltet.

Norske Grafikeres Verksted har holdt det gående i medgang og motgang i snart 90 år. I dag har vi et verksted som spenner over det eldste til det nyeste. Det omfatter litoavdeling, stor og liten høyttrykkspresse, syrerom, dyptrykkspresse, photopolymer, silketrykk og data avdeling. Vårt eldste klenodium , en litopresse, JG Mailander Mascienen-Gannstadt Stuttgart Fabrik, er produsert 1922. Allikevel, verkstedet er i en skjebnetid. Som i andre byer blir kunstnere på grunn av eiendomsprisene presset ut av sentrum. Verkstedet har overlevd fem flyttinger. Det er mange tonn. Nå står vi foran et generasjonsskifte. Vil unge kunstnere ha mulighet og ønske om å knytte seg til verkstedet på fast basis i framtiden, og vil vi klare å bevare det eneste og det eldste felles-verkstedet for grafisk kunst i Oslo? Det står om intet mindre.

Hege Cathrine Thoresen trykker mezzotint.

2 2018 · grafiknytt 13

Fra venstre: Ungdommene fra kulturskolen i aksjon under Visuelt Demokrati workshopen til Hedvig Thorkildsen. Fra produksjonen av tresnitt til "An Uncut Line" prosjektet av Anna Lorenzen.

Trykkeriet Senter for Samtidsgrafikk Foreningen Trykkeriet driver med produksjon og formidling av samtidsgrafikk. Senteret åpnet opp for publikum høsten 2010, og utgjør i dag en viktig del av den pulserende bergenske kunstscenen. Mye av suksessen bak Trykkeriet består i ansatte som selv er profesjonelle grafikere, i kombinasjon med godt utstyrte lokaler, og med en åpen profil hvor alle skal kunne føle seg velkommen. Brukere kan leie seg inn for å trykke selv, samt bestille ferdige produk sjoner innen digitaltrykk, silketrykk og ulike dyptrykksteknikker. Sente ret tilbyr et bredt utvalg av kurs for både voksne og skolebarn. Hvert år arrangerer Trykkeriet fem egeninitierte utstillinger med et bredt spekter av samtidskunstnere. I 2018

14 grafiknytt · 2 2018

består programmet av Håkon Holm Olsen, Kurt Johannessen, Heli Rekula, Mattias Härenstam og Ciara Phillips. Alle utstillingene produseres på Trykkeriet i nært samarbeid med staben. Etter endt utstilling deles opplagene mellom Trykkeriet og kunstnere. Ideen bak delingen er å bygge opp en egen samling av samtidsgrafikk som holder et høyt kunstnerisk nivå, og hvor salg av verk skal delfinansiere fremtidige produksjoner. I 2019 skal Trykkeriet arrangere en større utstilling ved KODE i samarbeid med Grafikens Hus for å markere 100 årsjubileumet til Norske Grafikere. Utstillingen vil bestå av nyproduserte verk av fire nordiske kunstnere, og hvor KODE vil vise ulike verk fra sin egen grafikksamling.

Grafikkverkstedet med kobber trykkspresse og litopresse.

Edvard Munchs Atelier i Oslo På Ekely, like utenfor Oslo sentrum, ligger Edvard Munchs Atelier fra 1929. Bygningen, omtalt som vinter atelieret, er det eneste som i dag står igjen på eiendommen hvor Edvard Munch bodde fra 1916 frem til sin død i 1944. Atelierer i første etasje, innehol der to separate rom som profesjonelle kunstnere kan leie. Atelieret sam arbeider også med Munchmuseet som gjennomfører ulike utstillinger som er åpen for publikum i sommerhalvåret. Kunstnerne på Ekely, kunstnerkolonien, har gjennomført en rekke utstillinger og evenementer gjennom årene, og stedet besøkes av Munchinteresserte fra inn og utland. Stiftelsen ønsker en åpen og utadrettet virksomhet. I underetasjen er det et grafikk verksted, som kunstnerne på Ekely på 60-tallet tok initiativ til å etablere.

Verkstedet, som har vært brukt av kunstnere, og leies i dag ut både på års-, måneds- og ukebasis. Det gjennomføres også ulike kurs i de grafiske teknikkene gjennom hele året. Bygningen eies og drives av en stiftelse og i vedtektene står det: ”Stiftelsens formål er å bevare Edvard Munchs atelier på Ekely i Oslo som et nasjonalt kulturminne, sikre atelieret som arbeidssted for bildende kunstnere og forvalte og utvikle eiendommen til bruk og for formål som fremmer interessen for og kunnskapen om bildende kunst, til nytte for både kunstnere og allmennheten”. Det foreligger nå planer for en gjennomgående oppgradering av grafikk verkstedet etter dagens standard, for på den måten løfte frem grafikk som kunstnerisk uttrykksform – også i forhold til Edvard Munchs store grafiske produksjon.

Stiftelsen er åpen for samarbeid med flere organisasjoner og institusjoner, og ønsker medlemmer fra Grafiska Sällskapet varmt velkommen til å benytte grafikk verkstedet. Se også; www.munchstudios.org med beskrivelse, priser og søknadsfrist. Edvard Munchs Atelier.

2 2018 · grafiknytt 15

Om Stiftelsen Tou Trykk Tou Trykk i Stavanger er et fellesverksted for profesjonelle og nyetablerte billedkunstnere, samt andre aktører som vil arbeide med grafikk, foto og digitale medier. Verkstedet ble etablert på Nytorget i 1981 og i 2017 flyttet vi inn i nye lokaler på Tou Scene. Her har vi 500 kvm spesial tilpassede rom for de fleste grafiske teknikker. Tou Trykk ligger i samme bygg som Atelierhuset Tou Scene der 31 profesjonelle billedkunstnere har sin arbeidsplass. Samlokaliseringen bidrar til et vitalt miljø på verkstedet. Vårt mål er å bygge opp et sterkt og aktivt møtested for kunstnere som ønsker å arbeide selvstendig eller som vil lære mer om grafikk. På sikt planlegger vi å kunne tilby en hospitantordning for nyutdannede og nyetablerte kunstnere i regionen. 16 grafiknytt · 2 2018

Gode arbeidsforhold er essensielt og på det nye verkstedet er både ventilasjon og generelle arbeidsforhold svært bra. Vi satser på giftfri grafikk, og ønsker å samarbeide med andre verksteder for å holde oss oppdatert på dette. Det nye verkstedet er tilrettelagt for forskning, utvikling og kunstnerisk fordypning. Vi tilbyr kurs og opplæring for de som vil jobbe hos oss og satser på å bygge opp kompetanse gjennom innføringskurs og lengre workshops. Denne sommeren arrangerte vi foreksempel en fire ukers worskshop der grafikk og foto ble kombinert i skulpturelle verk. For å få dekket etterspørsel og behov er vi nå i full gang med å opp gradere utstyrsparken, nytt stort silketrykkbord er underveis og

mørkerom er under arbeid. Høsten 2018 åpner vi også et nytt visnings rom for utstillinger, formidling og salg av grafikk. Vi arbeider og utvikler oss for å bli et av Nordens største fellesverk sted og kompetansesenter for grafikk. www.toutrykk.no

Facebook: @toutrykk Instagram: @toutrykk

Daglig leder og verksmester Solveig Landa.

Fredriksens Grafikk Fredriksens Grafikk drives av trykker Anders Fredriksen, som har gått i lære hos Rikhardur Valtingojer fra Island og Jan Andersson fra Danmark/Færøyene. Verkstedet ble etablert i Oslo i 2010, og flyttet til Kristiansand sommeren 2017. Det ga muligheter for et større verksted og bedre arbeidsforhold. Vår spesialitet er litografi, men vi har også muligheter for å arbeide med høytrykk og dyptrykk. Vi arbeider med kunstnere fra store deler av Norge, som leier seg inn ved verkstedet for å få assistanse ved trykking av grafikk i opplag. Både i Kristiansand og Oslo har det vært en rekke dyktige kunstnere som har benyttet seg av vår kompetanse,

blant annet Kjell Erik Killi Olsen, Matias Faldbakken, Kenneth Blom, Håvard Homstvedt, Lars Elling, Frank Brunner, Gro Mukta Holter, Anne Kristin Hagesæther, Anne Kristine Thorsby Mette Stausland og en rekke andre. Både nå og opp gjennom historien har mange kunstnere støttet seg på håndverkere, for å realisere uttrykket sitt i form av grafikk. De fleste teknikker stiller høye krav til teknisk kunnskap, og samarbeidet løser kunstneren fra dette slik at han eller hun kan konsentrere seg mest mulig om det de er best på. Dette er også et veldig givende arbeid, og vi vil gjerne tilby vårt beste for de kunstnerene vi arbeider med.

w w w. f a c e b o o k . c o m / f re d r i k s e n s grafikk

KONSTGRAFISK STUDIO i Mölndal sedan 1978

• Litho • Editions • Residens • Workshop t. 031 871218

bolagetvardagsbilder@telia.com www.ramverk.se/vardagsbilder/index.html

Grafiska Sällskapet www.grafiskasallskapet.se GN 1 -2015.indd 1

2015-02-14 12.39

2 2018 · grafiknytt 17

Southern Graphic Council International 2018

"Altered Landscapes" Las Vegas 4 – 8 april A te

text och foto nina bondeson

18 grafiknytt · 2 2018

Open portfolio dag tre.

edan 1973 har SGCIs årliga konferenser runt om i USA utgjort en plattform för utbyte av idéer, kunskap, information, utbildning & inspiration, för att utveckla nya samarbeten & nya vänskaper. SGCI har drygt 2500 medlemmar från hela världen – men merparten är från USA. Konferensen samlar varje år mellan 1200 – 1900 konstnärer, på olika sätt knutna till konstgrafiken. Jag anmälde mig till konferensen som konstnär/ grafiker men också utifrån ett mångårigt intresse för konst närlig kunskapsbildning. Framtiden för konstgrafikens utbildning & utveckling här i Sverige är i dags läget tämligen oviss. Efter branden som ödelade grafikavdelningen på Konsthögskolan i Stockholm 2016 & den ”teoretiska” överhettningens konsekvenser på Akademin Valand, har ingen av de 4 svenska konsthögskolorna någon aktiv konstgrafisk utbildning. (Umeå konthögskola har grafikverkstad, men skriver ingenting om lärarkompetens inom området.) Även branden som drabbade Grafkens Hus 2014 var ett hårt slag mot den svenska konstgrafiken. I motsats till grafikutbildningens prekära läge här, viss te jag sedan tidigare att konstgrafiken är väl förankrad & respekterad inom USAs högre konstutbildningssystem. Jag såg fram emot att få veta mer på SGCI-konferensen. Den beredskap att omfatta ett mer diversifierat förhållningssätt gentemot olika kunskapsbildningsvägar i konsten, som man kan möta i USA, kändes stärkande & påminde om att möjligheten finns att hantera hela spektrat av det som faktiskt sker i konsten idag & att det är möjligt att ifrågasätta den dominerande skopiska regimen, även här i ett litet land som Sverige. En hantverklig kunskapsbildningsväg inom någon eller några grafiska tekniker står i USA inte i motsättning till andra sätt att tillverka konst. Korsbefruktningarna mellan traditionell grafik, digitala tillämpningar &/eller konctepuella förhållningssätt diskuterades utifrån sina specificiteter &

inte utifrån ”högre” eller ”lägre” nivåer & positioner i konst- och konstutbildningsvärlden. Presentationer av tryckkonstens användning i olika politiska/aktivistiska sammanhang var riktigt intressant att ta del av. ”How to gain voice and agency, multiply your voice and disrupt a system that doesn´t serve us in order to create one that does.” (Från paneldiscussion: WORD/ LIFE – Each one – Teach one). Med uppmaningar som : ”Get money! Teach kids!” Tryckkonstens lättillgänglighet och mångfaldigandets möjligheter är fortfarande, både symboliskt och faktiskt, kraftfulla bärare och förstärkare av egenmakt och initiativ förmåga.

Zeinab Saab

2 2018 · grafiknytt 19

Skärverktyg

Konferensens titel ”Altered Landscapes” var också en användbar metafor i möten med kollegor. Den förmedlade en känsla av att vi alla detog i en slags topogra fisk kartläggning av ett konstområde i omvandling & vi träffade många intressanta personer som hade mycket att berätta om villkoren för sin plats & sin verksamhet i ”terrängen” – inte minst unga konstgrafiker som fortfa rande var under utbildning. Konferensens centrum, med föreläsningar, panelsamtal, Open Portfolio osv, var förlagd på Bally´s Hotel som låg en bra bit bort ifrån de utställningar & andra

20 grafiknytt · 2 2018

arrangemang dit man kunde bli bli bussad, det var svårt att hinna med allt! Vi var en grupp från Sverige som delade upp lite olika grejer mellan oss för att tillsammans täcka så mycket som möjligt & fläta samman intryck & resonemang. Jag tog mig an föreläsningar & panelsamtal, men hann också ta del av demonstrationer av material, verktyg & metoder – programmet var otroligt fullmatat och mycket av det en kunde ta in överlappade vartannat. Open Portfolio var en välbesökt och intensiv showsession! Hundratals konstnärer som väldigt disciplinerat delade på bord som var ca 80 x 200 cm. 1 tim för att visa sitt arbete, sedan 5 minuter att flytta undan och låta nästa gäng få 10 minuter att ta över borden. Folk vand rade mellan samtalade, diskuterade, köpte grejer, sålde grejer, bytte visitkort och erfarenheter, bilder och allt möjligt. Det var en otrolig bredd på det som visades och en otroligt rolig intensitet i rummet och i mötena mellan människor. Formatet fungerade väldigt väl på detta stora, folktäta event, men skulle givtevis kunna översättas och användas även i mindre sammanhang. I USA går det 1 konstgrafiker på 128 000 invånare. I Sverige går det 1 konstgrafiker på 37 000 invånare. Konst grafisk verksamhet är inte en massrörelse, den pågår i små noder, men i nätverk som når ut över världen. Tryck konsten är i sig själv ett tillgängligt & dugligt verktyg för att utöka möjligheter att erövra både voice och agency. Att få en inblick hur konstgrafikens handlings utrymme värderas i USA, både inom den högre konst utbildningen och inom politiskt aktiva grupper för alternativa samhälleligheter, kändes väldigt givande. Där finns mycket att hämta! Läs mer om SGCI och 2018 års konferens här: www.eiseverywhere.com/ehome/sgci2018/484242/

Richard Årlin – Ionas Propheta Numera har artists´ books blivit en populär genre och alltmer vill rymmas inom ramen – från snygga kataloger till avancerad bokkonst. A thomas millroth

2 2018 · grafiknytt 21

ag vill inte ta upp den rätt fruktlösa diskussionen om gränser, hellre koncentrera mig på själva den fascination som finns för själva boken, bokens magi, som ju är den starkaste pulsen i all bokkonst. Codex, själva boken som idé och fenomen, är förstås grunden för artists´ books. Vare sig de är fula eller vackra (för till skillnad från premierad bokkonst kan artists´ books av högsta karat vara jättefula!). Och att konstnärsboken hänger samman med den grafiska verkstaden och boktryckeriet är en självklarhet. Det Richard Årlin bedriver är således en genuin kärnverksamhet på Stigbergets Stamp och Press uppe på Söders höjder i Stockholm. Redan 1976 gjorde han ”Menhirer”, en numera rar och eftersökt handgjord trycksak. Men det stora genombrottet kom förstås drygt tio år senare med ”Libro de horas de Santo Domingo de Silos, Gravyrer & reflektioner från en vinterresa till Castilla la Vieja”. Det var på alla vis ett märkligt verk, som förkroppsligar själva essensen i konstnärsboken. Årlin är utbildad på grafikskolan Forum i Malmö. Redan här fanns ett starkt samband mellan bild och bok genom läraren Bertil Lund berg, som ju ursprungligen hade varit kemigraf, alltså förberett bilder för tryck i dagspressen, i hans fall Skånska Dagbladet. Den grafiska bilden och den satta bokstaven hörde från början samman i boken, vilket alltså är en av rottrådarna till konstnärsboken. Historien är en förutsättning för artists´ books, den definierar både material och innehåll, men inte estetiken. Här finns emellertid en rad parametrar för konstnären att förhålla sig till, allt ifrån pärmar till bindning och satsytor. Men också ett större rum utanför själva bokens fysiska gränser. Det kan handla om att texten skulle reciteras, läsas högt, eller att bokens sidor innehöll noter att tolka på något instrument. Få har som Årlin begrundat alla dessa delar av codex´ – ursprungliga - konstnärliga utmaning. I inledningen till ”Libro de horas de Santo Domingo de Silos” beskriver Årlin essensen i sitt verk genom att blicka tillbaka på codex´ historia: 22 grafiknytt · 2 2018

”Tidigt boktryck med lösa typer av bly, den ursprungliga konsten att göra papper för hand och den mer seglivade grafiken, har så många likheter att de gott kan kallas syskon. När man sätter en text, bygger en pappersform eller för den delen ett stampverk, formar ett ark eller graverar en kopparplåt tillverkar man inte i första hand ett föremål som är till för att beskådas utan ett verktyg att långt senare användas för att en idé skall bli synlig. Principen är att detta plötsliga skeende sedan lätt skall kunna upprepas, vilket ger det tryckta, ordet eller bilden, mindre karaktär av Ting, än när det som en målning samtidigt är ett unikt föremål, och oförgänglighet, då det mångfaldigat kan sprida sig likt radiovågor, vattenringar eller en droppe bläck i vatten och inte sedan göras ogjort eller förstöras även om det skulle vara farligt.” Han lyfte fram själva hantverkets magiska förbindelse med det konstnärliga resultatet: ”De små trycktyperna har en efter en gjutits i matriser av mässing som i sin tur är slagna med de handskurna och härdade patriserna. Tusentals fina stämplar vilka precis som linjerna i den graverade kopparplåten tillsammans bygger upp varenda sida. ” Årlin blev hantverkare och konstnär i ett och iklädde sig konstförvantens kläder. Den personen hade varit den mest erfarne i boktryckarverkstäderna. Ordet vandrade från tyskans Kunstverwandter via danskan, där det också använts, till Sverige. Kunstverwandter är alltså konst ernas närmsta släkting i ett tryckeri, den mest erfarne och fulländade av alla dem som jobbade där. Årlin gjorde allt vid framställningen av boken utom gjutningen av typerna som beställdes och göts i England. Snart nog skulle han också göra detta. Han har själv skrivit: ”Principen för primitiv framställning av typsnitt utan datorer är, intressant nog, samma som för all annan helt analog originalgrafik. Det var min utgångspunkt. Det vill säga, det som självklart kallades grafik men som med nytt språkbruk tyvärr måste förklaras för att inte misstolkas. De

Egna patriser. Ungut & Stanislaus, Sweynheym & Edwino.

Vinne beskrev det drastiskt 1910, hur tidigt boktryck med sådana metoder måste betecknas som lovvärda försök av lekmän med oöverstigliga komplikationer, som i ärlighetens namn inte kunde väcka mer än begränsad beund ran. Jag tar förstås själv åt mig av den orättvisa kritiken av den epokgörande geniala uppfinningen, som på några decennier uppnådde en sådan fulländning. Tryckmediet framställs, både intuitivt och konkret som ett fysiskt verktyg, ömsom spegelvänt och rättvänt, negativt eller positivt i skala 1:1 för att först i pressen på en gång bli rättvänt, positivt och synligt för att mångfaldiga konstnärens intentioner. För den gången var konstnären hantverkaren. Ja, tryckarens namn var faktiskt konstförvant.” Ett av de viktiga förlagen för artists´ books var Sune Nordgrens Kalejdoskop, som gav ut en boktryckt upplaga av ”Libro de horas de Santo Domingo de Silos…” 1987. Och jag ser en viktig poäng med att boken också fick en ”normal” upplaga, inte bara för att den genom sitt lägre pris och större upplaga blev tillgänglig för fler, men för att de konstnärliga kvaliteterna i verket så lätt skyms av beun ran för tekniken. Visserligen är den handtryckta boken en mäktig upplevelse som inte den vanliga boken kan mäta sig

med, men tillräckligt mycket av essensen är kvar för att den ska skilja sig från alla andra böcker. Det viktiga är ju inte om Årlin är duktig på att göra papper på gammalt vis och skär och gjuter tusentals typer, det väsentliga är inte att han skriver på latin. Själva poängen är konstverket, att teknik förvandlas till boklig poesi - booked art. Årlins böcker utmärks av en konstnärlig totalitet. Denna genomgripande upplevelse går att finna i den konstnärliga helheten i den tryckta bokens begynnelse. Det var som sagt här han sökte stödpunkter och inspiration. Han grep tillbaka på Matthias Moravus, den berömde konstförvanten som använde sin egen handstil som modell för de typer, som han skar i Neapel strax före 1475 och göt för att trycka ett stort antal vackra böcker. Då han dragit sig tillbaka och blev inbjuden av Ferdinand och Isabella i Spanien sände han istället sina bästa lärjungar, Ungut och Stanislaus, som anlände till Sevilla 1490 med ett förråd av matriser, gjut instrument och pressar. Typsnittet som kumpanerna först använde var antagligen det som Moravus hade skurit 14731474 och som han satte Senecas skrifter med i Neapel. Så kombinerade Årlin i ”Libro de horas de Santo Domingo de Silos” sitt konstnärliga självpåtagna uppdrag med ett 2 2018 · grafiknytt 23

historiskt intresse för Spanien. Och då han använt deras typsnitt har han kopierat det emotionellt, vad som med ett senare begrepp skulle kallas appropriering. Naturligtvis har han också knutit an till andra äldre typsnitt och utvidgat sin egen repertoar utifrån sin hands konstnärliga egenheter – precis som i de grafiska bilderna för övrigt; bild som bild skulle jag ju kunna säga. Starka känslor tål förstås fasta gjutformar. Resultatet blir ändå djupt originella verk. Årlin approprierade alltså det sena 1400-talet. Och det är i och för sig inte konstigare än att knyta an till den konceptuella traditionen bland konstnärsböckerna. Det är bara ovanligare, kanske för att det kräver så mycket av konstnären, åratals tålmodigt arbete med rita och skära typer, sätta etc. Ja, inte minst tid. Det är förstås ett uppdrag som handlar om bokens magi som återfinns i den konkreta, visuella poesi som varje rad, sida, ark, band utgör. Konstnärsbokens hjärta finns i verkstaden för konstnärsboken är både eklektisk och en hybrid, blandform som inte nöjer sig med att hålla sig inom pärmarna. Och jag ser ju gärna Årlins väl formade texter kring verkstaden och ögonblicken fram till det färdiga verket som en konceptuell del av själva boken – en del av konsten. Historien blir viktig, den konstnärliga processen en väsentlig del av verkets aura. Vilket inte är samma sak som enkel materialromantik eller retrorogardism. Tvärtom, här handlar det om total närvaro. Alla överväganden smälter samman i ett totalt nu. Årlins verk börjar i den minsta bokstaven. Och har som sagt inspiration i äldre konstförvanter. Jag har tidiga re nämnt Stanislaus och Ungut, som förde sin konst till Spanien. Men i ”Ionas Propheta”, 2017, finner vi namnen Konrad Sweyneheym och Arnoldo Pannartz, som flydde belägringen av Mainz och begav sig till Italien, där de införde tryckkonsten 1465. De äldre typsnitten var förstås beroende av de enskilda skärarnas handlag. Snitt innebär just att bokstäverna, eller snarare stämplarna, skars, utformades, med kniv, fil 24 grafiknytt · 2 2018

och stickel i stål, som efter att ha härdats användes för att prägla gjutformarna för trycktyperna i koppar. Och när vi nämner Sweyneheym och Pannartz så nämner vi prototypen för renässansens tidiga tryckta typer, som var ett möte mellan skrivkonstens humanistiska minuskel och romersk lapidarskrift. Dessa ursprungliga typsnitt var alltså skurna för hand och präglades av vissa oregelbundenheter. Samma bokstav var alltså inte identiskt lik då den återkom i texten. Det går att se ända in på 1900-talet. Studera till exempel de olika tecknen i originalsättningen av Christian Morgensterns ”Fisches Nachtgesang” i Galgenlieder, 1905, som ju är satt enbart med tecknen makron och brevis, - ˘ . Minimala skillnader i de upprepade tecknen ger denna tysta ljuddikt en helt annan variation än en modern sättning med dator. Då Årlin griper tillbaka på det sena 1400-talets typsnitt i Italien åkallar han också ett eko av den handskrift som en gång låg bakom dessa skurna bokstäver, men han tillåter sig också egna spår i de gjutna typerna. Det passar honom bra, eftersom de gamla tryckbokstäverna redan var formade genom stämpelskärarnas långa praktik i ett klosters skriptorium och att de därför knappast behövde några konstruktionsritningar. Samma med honom själv, som alltid arbetat direkt på plåten i sina grafiska blad. Årlin har således gått in i det sena 1400-talets rum som konstnär och inte som kopist; hans förhållande till tidens typsnitt och codex vilar på en blandning av kunskap och intuition. Han rör sig vant i rummet men med egna uttryck. Därför är hans ”Ionas Propheta”, 2017, en så egensinnig bok. Ett slags appropriering men utan förlaga, mer av en tid, men inte helt, för koppartrycken från profetens berättelse bär helt hans egen prägel, en lätt förundrad, distanserat frågande ton, som ju också speglas i den märkliga berättelsen om profeten Jonas, som han klätt i en egen språkdräkt. Här dessutom kombinerat med vissa didaktiska inslag om gjutinstrumenten och även en hymn noterad med dåtida neumer, som alltså i första hand anger tonhöjd.

Musiken ger honom också tillfälle att lägga in en röd färg, som också går igen i kapitelrubriker och anfanger. ”Ionas Propheta” är för mig något mycket mer än en vacker handgjord bok. Jag håller det ganska nätta häftet i handen, känner texturen i pappret där fibrerna bildar ett eget landskap som förenar sig med den dramatiska bilden på omslaget där vår profet kastas överbord och uppslukas av valfisken som dyker upp ur de dramatiska vågorna. Allt är ett rytmiskt mästerstycke. Och på titelsidan talar Årlin till oss igen i det han låter profeten melankoliskt vila på en månghörning, grubblande över sakernas tillstånd, det intellektuella tungsinnet personifierat. Jag skrev tidigare att Årlin approprierat 1400-talet. Ja, och han uppträder också som en lättsam konceptualist, då han i gammal god bokutgivningsanda har bett den högsta kyrkliga auktoriteten att godkänna utgivningen. I kolofonen har således Anders Arborelius lämnat sin välsignelse. Efter att således ha knackat på till bokens rum öppnar den sig med väldiga vällande vackra sidor, där anfangerna är handmålade. Jag minns inte tillräckligt av mitt gymnasielatin för att läsa berättelsen utan bläddrar fram till sidan 14, där den uppenbaras i svensk dräkt. Inte mindre vacker förstås, men mer illuminerad, alltså inte illustrerad, utan upplyst av bilderna som speglar sig i texterna och tvärt om. Återigen Årlins typiska stilla melankoli och begrundan i bilder fyllda av meningsfulla detaljer, en krossad flaska, en månghörning, en våg, ett galler, ett öde landskap som vet berätta om båtfärden. Länge grubblar jag över katten som sitter och slickar sig i rumpan. Och så bläddrar jag fram till nästa sida och med samma turbulenta rytm som på omslaget slukas Ionas för att förvirrad och alldeles tom i ansiktet kastas upp på stranden bland vrakspillror. Så går det vidare till den närmast förvånat extatiska uppenbarelsen; dock hela tiden i melankolins tecken. Denna text som ligger så skönt i handen öppnar sig som en högläsares vältaliga mun. Den berättar och vill höras. Självklart då att musiken bryter in med sina

neumer och sin bön till herren att skona människan. I de handskurna typerna, de rytmiska raderna och nottecknens dans över strecken känner jag något ytterligare, hur boken öppnas för musiken och jag kommer att tänka på hur liknande uppslagna böcker på 1400-talet, till exempel, framfördes. Den stod som en egen liten skulptur på sitt ställ, sångarna samlades runtomkring och tolkade den med all sin kunskap och lade händerna på sina kamraters axlar, gungade lätt, höll rytmen i musiken levande genom denna samling musikaliska kroppar. Och sedan följer en annan lovsång, nämligen Årlins förälskade innerliga efterskrift om gjutningen av typer. Boken är som jag tidigare underströk något mycket mer än bara pappret och texten. Här öppnar den sig, den är en hybrid mellan hand, verkstad, tradition, innovationer och så vidare – ut i rummet. Det blir så oerhört uppenbart då denna skrift vandrar mellan mina händer, jag lägger den på skrivbordet, lyfter upp den, slår ihop sidorna för att känna själva materiali teten i hur den öppnar sig, sluts och dröjer kvar i mitt minne. Den omfamnar rummet omkring mig, förenar sig med den musik jag just lyssnar på. Den dröjer kvar precis som konstförvantens hand och öga dröjt kvar i Årlins verk.

Några timmars jobb.

2 2018 · grafiknytt 25

Siv Johansson – koppartryckare och konstnär A christina lindeberg

iv Johansson välkomnar mig till verkstaden i Hammarbyhöjden, Stockholm en varm sommardag i juli. Hon klagar på att det inte går att trycka i värmen - färgen uppför inte som den ska. Eftersom Siv föredrar att torka ur plåten med händerna blir det extra besvärligt. Den lilla verkstaden ligger en halvtrappa ner från gatuplanet och här huserade förr Nisse Stenqvist. Nu har sedan många år Johan Brauner tagit över och Siv hyr in sig. Verkstaden domineras som sig bör av tryckpressen och här finns utrustning för att arbeta med djuptryck och fotopolymer. Och så berättar hon sin historia för mig. Hur det kom sig att hon en förortsunge blev konstnär och tryckare av 26 grafiknytt · 2 2018

grafiska blad. Det hela började med en omvälvande kurs i Skapande verkstad 1959 för Adelyne Cross-Eriksson. Där fick hon bland mycket annat också pröva på grafik och blev fascinerad. Det fortsatte med en kvällskurs i djuptryckstekniker och redan då var hon mest fascinerad av hur olika bilderna blev beroende på hur de trycktes. Och så var det så vackert med svart-vitt. För att kunna undervisa i grafik på Kursverksamheten behövde hon en utbildning och sökte då upp lärarna i grafik på Konstfack och visade sin grafik. Hon antogs som specialelev på grafiken och fick börja omgående. Det varade under ett år innan ledningen kom på att Siv inte hade antagits korrekt. Men det var ett lärorikt år. Birger Fors-

berg som då var lärare upptäckte att Siv gillade att trycka och gav henne en del jobb med att trycka hans plåtar. I mitten på 60-talet, efter Konstfack, sökte sig Siv vidare till New York och gick på Pratt’s Institute of Graphic Art. Den första upplagan hon tryckte var Bruno Ekströms ”Konservburken”, eller sardinburken som den har kommit att kallas, som ingick i Föreningen för Grafisk Konst portfölj 1974. Bruno hade också gått på kurs hos Adelyne Cross-Eriksson och sedan kommit in på Konsthögskolan så när han fick uppdraget att trycka en upplaga tänkte han självklart på Siv. Bilden trycktes i Brunos enkla ateljé med löfte om att få råd av Lennart Glemme om det krånglade. Bruno Ekströms kompisar från Konsthögskolan, bl a Ulla Fries och Maria Helander, ville också ha hjälp med tryckningen och Siv insåg att hon kanske skulle kunna fortsätta som tryckare. Under en period arbetade hon i Nisse Stenqvists verkstad som då låg på Kocksgatan. där hon bland annat tryckte åt Sixten Haage, Lena Cronqvist, Outi Heiskanen, Hasse Lindroth och Hans Wigert. Där stod då den pampiga Krausepressen som sedan följde med i flytten till Hammarbyhöjden. Sedan blev det en tur till Falun innan den till slut hamnade på Godsmagasinet i Uttersberg. Till följd av en arbetsskada (jo, alla grafikers fasa – ett finger hamnade i pressen) erbjöds hon en tjänst som tryckare på Konsthögskolan 1986. Där blev hon kvar i drygt tjugo år och knöt nya kontakter som tryckare åt bland andra Lars Lerin och Linn Fernström. Siv har tryckt åt många (ett 60-tal) namnkunniga grafiker men allra roligast tycker hon det är att arbeta med de som egentligen inte huvudsakligen är grafiker. Att få plocka fram det grafiska uttryckssättet hos konst nären. Hon betonar också att det är viktigt för henne som tryckare att vara lyhörd för konstnärens intentioner. Som det senaste jobbet hon gjorde åt Jesper Waldensten med att trycka samtliga torrnålar som är en illustration till nyutgåvan av Bröderna Lejonhjärta. Totalt

rör det sig om 37 blad som illustrerar boken men nästan det dubbla antalet bilder trycktes före det slutliga urvalet. Dessutom valdes tolv bilder ut som det trycktes en upplaga på. Ett gigantiskt arbete. Bilderna har i sommar visats på Kulturhuset i Stockholm. Vid sidan om jobbet som tryckare har Siv också en egen produktion. Den visade hon på Konstnärshuset 2010 tillsammans med de blad hon tryckt åt olika konstnärer genom åren. Ett liknande upplägg hade utställningen på Galleri Astley i Uttersberg 2012. På Grafikens Hus visades 2011 utställningen ”Konstnären och Tryckaren” tillsammans med Lena Cronqvists grafiska produktion. Siv och Lena har ett speciellt förhållande och hon har tryckt Lenas alla grafiska blad sedan 1974. Lena Cronqvist har i en torrnål skildrat Siv som den räddande ängeln. Och det är jag övertygad om att hon är med sin empati och kärlek till grafiken.

2 2018 · grafiknytt 27

Notiser

Perspectives on contemporary printmaking, critical writing since 1986 Redaktör Ruth Pelzer-Montada, 347 s.

Denna antologi, som är den första i sitt slag, innehåller 32 texter om samtida grafik. Essäerna spänner mellan konst- och mediahistoria och teori, konstkritik och kreativt skrivande. Tillsammans syftar de till att ge en kritisk topografi över dagens grafiska landskap. Boken är indelad i fyra delar: Genealogy – en kort historik. Debates – kritiska röster som inleds med Ruth Weisberg’s ”The syntax of the Print” (1986). Keywords – ett fokuserat urval av kritiska villkor och teman. The field – representativa exempel från några av de viktiga sfärerna för grafik, så som produktion, samlande, spridning, utbildning och forskning. www.manchesteruniversitypress.co.uk

Den Nordiska Grafiktriennalen XVI 2020 Grafiska Sällskapet anordnar i samarbete med Galleri Sander, Trelleborgs Museum och Kulturens Hus i Luleå en Nordisk Grafiktriennal som strävar efter att presentera ett utsnitt ur den samtida nordiska grafiken. Utställningarna verkställs som följer; • Galleri Sander, Norrköping, 25 januari – 14 mars 2020 • Trelleborgs Museum, 4 april – 23 maj 2020 • Kulturens Hus, Luleå, 29 augusti – 1 november 2020 Inlämningsdatum för ansökan är 13 mars – 17 april 2019 (poststämpel godtas). Ansökan görs med pappersfoton av maximalt 5 verk, ej är äldre än 3 år, som skickas till Grafiska Sällskapet, Hornsgatan 6, 118 20 Stockholm. Ansökningshandlingar och blankett kommer under september 2018 och finns då att ladda ner från våra hemsidor. I samband med ansökan inbetalas en ansöknings avgift om 400 SEK till Grafiska Sällskapets plusgiro

28 grafiknytt · 2 2018

40 78 56-4. Märk inbetalningen med sökandes namn och Triennal 2020. Juryn består av Grafiska Sällskapets kommissarie Eva Spikbacka samt en representant från respektive konsthall. Besked till samtliga sökande skickas ut i juni/juli 2019. Provisionsprocent på sålda verk utgår med 50 %. Antagna originalverk skall vara monterade i 2 millimeter syrafri passepartout i standardformat. Större format än 70 x 100 behöver ej monteras. Mer information om standardformat, eventuella objekt och installationer är tillgänglig i kommande ansökningsblankett. Antagna originalverk skickas till Galleri Sander i Norr köping mellan den 19 augusti – 13 september 2019, fraktkostnaden betalas av konstnären. Adress: Galleri Sander/ NP33, Norra Promenaden 33, 602 38 Norrköping. Till ansökningsomgången välkomnas verksamma konstnärer i samtliga nordiska länder.

Notiser

Höstmöte lördagen den 13 oktober i Falun Grafiska Sällskapets medlemsträff och höstmöte för dess aktiva medlemmar. Kallelse med dagordning kommer via Meddelande till konstnärer. Programmet är följande: KL. 14 Vi träffas på Galleri Se, Slaggatan 20. Utställare Roger Metto. Därefter går vi till Galleri Bildhörnan och

sedan till Dalarnas Museum, Stigaregatan 2-4. Där visas bl.a. en permanent utställning med Falugrafikerna. KL. 17 Modhir Ahmed, föreståndare, ger en visning av Falu konstgrafiska verkstad. En verkstad som värnar arbetsmiljön

med många intressanta lösningar och där det är möjligt att arbeta med non-toxic grafik. KL. 18 Medlemsmöte på Falu Konstgrafiska Verkstad, Blindgatan 44 Falun.

Det är lätt att resa med tåg till Falun från Stockholm och södra Norrland. STF har vandrarhemshotell centralt i Falun och ett billigare vandrahem ca 3 km utanför centrum.

The Nordic Printmaking Triennial XVI 2020 The Swedish Printmakers' Association arranges in collaboration with Galleri Sander, Trelleborgs Museum and Luleå Art Gallery the Nordic Printmaking Triennial XVI. An exhibition that strives to present a representative section of contemporary Nordic printmaking. The exhibitions are as follows • Galleri Sander, Norrköping 25 January – 14 March 2020 • Trelleborgs Museum 4 April - 23 May 2020 • Luleå Art Gallery 29 August – 1 November 2020 Applications must be submitted between 13 March –17 April 2019 (postmark accepted) to Grafiska Sällskapet, Hornsgatan 6, SE-118 20 Stockholm. Application consists of paper photos of a maximum number of 5 works, not older than 3 years. Application form and documents will be available in September 2018 and can be downloaded from our websites then. In connection with the application, an application fee of 400 SEK is paid to Grafiska Sällskapets (The Swedish

Printmaker's association) bank account IBAN: SE97 9500 0099 6042 0407 8564. Mark your payment with applicant's name and Triennal 2020 The jury consist of Swedish Printmakers' Associations commissioner Eva Spikbacka and a representative of each exhibitor. Results to all applicants will be sent in June/July 2019. Provision rate of sold works is 50%. Accepted original works are required to be mounted in 2 millimeter acid-free passepartout in standard sizes. Larger dimensions than 70 x 100 cm do not need mounting. More information about standard sizes, possible objects and installations will be available in the upcoming application form. Accepted original works are sent to Galleri Sander in Norrköping between 19 August – 13 September 2019. Postal costs are paid by the artist. Address: Galleri Sander/NP33, Norra Promenaden 33, SE-602 38 Norrköping. To this open call we welcome artists in all Nordic countries to participate.

2 2018 · grafiknytt 29

Nya medlemmar i Grafiska sällskapet 2018 Inga Birgitta Berg, Nyköping Eva Brodin, Göteborg Lisa W Carlsson, Härnösand Daniel Cocca, Stockholm Ragnhild Ibsen, Brännö Tibor Jaeger, Stockholm Andreas Korsár, Göteborg Annikka Kronlid Arvidsson, Nordingrå Miriam Lidén, Örebro Cecilia Lie, Trångsund Isabelle Nilsson, Grytgöl Nasrin Taghizadeh, Bromma Christina Västerbo, Umeå Här presenteras hälften av de nya medlemmarna med bilder. De resterande får en presetnation i nästa nummer. LISA W CARLSON, BRAIN seriegrafi, 46 x 60 cm

DANIEL COCCA, REMEMBER THIS SUMMER mezzotint/collografi/plastplåt, 34 x 31 cm

30 grafiknytt · 2 2018

RAGNHILD IBSEN, MOLN collografi, 22 x 25 cm

TIBOR JÆGER, IMRESSIONEN OCH DÄREFTER 1 screentryck, 70 x 50 cm

ANDREAS KORSÁR, HAPPY TIMES etsning, 19 x 16 cm

CECILIA LIE, STJÄRNRODD träsnitt, 21 x 15 cm

NASRIN TAGHIZADEH, TILLSAMMANS monotypi, 56 x 56 cm

2 2018 · grafiknytt 31

Notiser

Tokyo International Mini-Print Triennal Fem kvinnliga grafiker har blivit utvalda till utställning i Tokyo. Av 1927 inskickade verk från 94 länder har 324 valts ut till Tokyo International Mini-Print Triennal 2018 på Tama Art Museum. Utställningen öppnar 27 oktober med invigning 3 november. I slutet av oktober visas bilderna digitalt på www.tamabi.ac.jp/timpt. Från Sverige deltager Ingela Svensson, Eskilstuna, som också har erhållit ett Museum Award, Gunilla Lindberg, Stockholm, Ann-Kristin Källström, Kramfors, Barbro Christoffersson, Hjo, och Catharina Johansson Berg, Piteå.

GETFOTSFONDENS GRAFIKSTIPENDIUM 2018

STIFTELSEN GETFOTSFONDENS GRAFIKSTIPENDIUM 2018 Stiftelsen Getfotsfonden delar årligen ut ett stipendium för grafiker i början av sin yrkesbana, i syfte att stödja utvecklingen av den grafiska konsten. Stiftelsen bildades 1992 på initiativ av lärare och elever på Grafikskolan i Stockholm, som då var lokaliserad på Getfotsvägen i södra Stockholm. Stiftelsens kapital, vars årliga avkastning delas ut som stipendium, kommer dels från utställningar med verk som skänkts till Getfotsfonden av stort antal konstnärer och dels genom en generös donation från en retrospektiv utställning med Rolf Steinbergs verk. Rolf Steinberg arbetade som lärare på Grafikskolan. Eleverna på Grafikskolan har även bidragit genom att under ett antal år låta en viss procent av försäljningen vid skolans elevutställningar gå till stipendiefonden. För 2018 uppgår stipendiesumman till 20.000 kronor. Stipendiaten erbjuds även en liten utställning i en del av Grafiska Sällskapets galleri i samband med att grafikstipendiet för år 2019 delas ut nästkommande år. Ansökan om stipendium görs med ett kortfattat brev innehållande persondata och redogörelse för utbildning och konstnärlig verksamhet. Till stipendieansökan bifogas högst 10 fotografier/utskrifter i max. A4-storlek (inga diabilder, original eller CD:s), av grafiska verk, samt upplysningar om verkets titel, teknik och verkliga storlek. Märk bilderna med konstnärens namn samt titel. Önskas bilderna i retur, bifoga ett frankerat och adresserat kuvert. Brevet med ansökan skall vara poststämplat senast 3 oktober 2018. Det ska sändas till: Getfotsfonden c/o Grafiska Sällskapet Hornsgatan 6 118 20 Stockholm OBS! Grafiska Sällskapet har ingenting med stipendiet att göra. De låter vänligen Getfotsfonden använda Grafiska Sällskapets galleri för stipendieutdelning, stipendiatens utställning samt att vi kan använda oss av postadressen.

www.getfotsfonden.se

32 grafiknytt · 2 2018

Krishna Reddy 1925-2018 Krishna Reddy en av pionjärerna under modernismen inom grafik och skulptur har gått bort i en ålder av 93 år. Ett tungt namn i grafikvärlden där han var känd för sin experimentella infallsvinkel till djuptrycket. Utbildad i Indien vid Fine Arts at Visva Bharati University, Santiniketan (1942-47) flyttade han till London 1949 för att studera skulptur vid Slade School of Art under Henry Moore. I början på 1950-talet anslöt han sig till konstnärsgruppen på S W Hayters Atelier 17 i Paris. Det var här han utvecklade sin speciella infallsvinkel till färggrafiken genom användandet av tryckfärgernas viskositet i förhållande till den skulpturella tryckplåten. Som ung konststudent i mitten av 1980-talet hade jag redan studerat för Bertil Lundberg och S W Hayter så det var helt naturligt att fortsätta mina studier hos Krishna Reddy på New York Universities grafikavdel ning. Krishna Reddy hade vidareutvecklat Hayters koncept runt trycket och speciellt då färgen vidare in i en värld av oändliga möjligheter inom abstraktion och figuration. Han var en otrolig mentor, inspiratör, humanist och människorättsförkämpe. Stående framför en en grupp med konststudenter på NYUs grafikavdelning sa han följande; ”You are the plate” ”You have become the plate”. Den dualistiska fysiska närvaron av en etsad plåt är ett canyonlandskap både i sin närvaro och sin förflyttning, tryckfärgen som överförs till bäraren dvs pappret pekar på ett tredimensionellt objekt i ett tvådimensionellt plan Att låta sig själv uppslukas in i arbetet (konsten/ konst verket) kräver total närvaro och integritet Jan Pettersson. Osla

PÅ GRAFISKA SÄLLSKAPET LARS WIKSTRÖM OCH CHRISTEL HANSSON 1 september till 19 september

G rafiska S ällskapets galleri Hornsgatan 6. Stockholm LARS WIKSTRÖM, KARTAN #2

CHRISTEL HANSSON, URSPRÅNG

MATTIAS FAGERHOLM

MIKAEL WAHRBY OCH BIRGITTA LORENTZON

22 september till 10 oktober

13 oktober till 31 oktober

MATTIAS FAGERHOLM, HEMKOMST

MIKAEL WAHRBY, LILJEHOLMSBRON

Öppettider: tis–tors 12–18 fre–sön 12–16 mån stängt tel 08-643 88 04

BIRGITTA LORENTZON BRON I

KERSTIN CEDELL OCH GERT PETERSSON 3 november till 21 november

KERSTIN CEDELL, NILOOFAR SNÖR SINA SKRIDSKOR

GERT PETERSSON, RENSLUCKA

2 2018 · grafiknytt 33

IB WAHLSTRÃ&#x2013;M KONSTNÃ&#x201E;RSMATERIAL

Stort utbud av grafiskt material!

Olofsgatan 10, Stockholm 08-15 19 10 www.ibwahlstrom.se

Falu .RQVWJUDÃ&#x20AC;VND Verkstad IDOXQ VH INY

Vi tillverkar och sÃ¤ljer

FÃ¤rg fÃ¶r konst och grafik www.nyanshelsingborg.se

Telefon 042-326161

FKV erbjuder mÃ¶jligheter att arbeta med alla JUDÃ&#x20AC;VND WHNQLNHU L HQ NRPSOHWW PLOM|YlQOLJ YHUNVWDG .RQWDNWD 0RGKLU $KPHG RP 'X lU LQWUHVVHUDG 9lONRPPHQ DWW V|ND HQ XWVWlOOQLQJVSHULRG Sn *DOOHUL +|UQDQ )DOXQ .RQWDNWD &HFLOLD /DUVVRQ NXOWXU RFK XQJGRPVI|UYDOWQLQJHQ WHO HOOHU JDOOHULKRUQDQ#IDOXQ VH 0HU LQIRUPDWLRQ Ã&#x20AC;QQV lYHQ Sn falun.se/fkv

*DOOHUL +|UQDQ

.XOWXU RFK XQJGRPVI|UYDOWQLQJHQ

Nyans Helsingborg ek.fÃ¶r. NÃ¤ckrosgatan 6 252 71 RÃ&#x2026;Ã&#x2026;

34â&#x20AC;&#x192;â&#x20AC;&#x192; grafiknyttâ&#x20AC;&#x201A;Â·â&#x20AC;&#x201A;2 2018

POSTTIDNING B

AVS: GRAFISKA SÃ&#x201E;LLSKAPET HORNSGATAN 6 118 20 STOCKHOLM