ÖlandsJournalen nr 5

Ölands NR 5 • NOV-DEC 2018 • ÅRG 11

journalen

Lotta Haglund chefredaktör

Hösttider efter het sommar Hösten smyger sig på så vacker, färgstark och varm. Själv funderar jag på om det verkligen varit en sommar. Den känns så annorlunda och det är bara att som de säger ”tugga i sig” att den blev så här het och ovanlig. Jag tänker på vad jag kan bidra med för att sänka utsläppsnivåerna och påverka klimatet.

Nu går vi in i en kall säsong med allt vad det innebär av att höststäda trädgården, gå på härliga naturpromenader med och utan hundsällskap, kura lite skymning och läsa böcker, mysa med familj och vänner och alla de vanliga saker vi gör under den delen av året när vår ö är bara vår. Vacker och tyst och härligt vardagsaktig.

nog färre, egentligen marginellt, men ungefär femtusen bilar färre än förra året. Jag funderar över om det kanske var fler personer i de allt större bilarna för det kändes verkligen inte som att det var färre besökare. Jo, visst var det verkligen fler husbilar och det var ganska vanskligt att möta en husbil på en smal traktorstig på väg till ett av många uppskattade skördefestevenemang.

Som vanligt så hinner man inte med allt man skulle vilja se och besöka. Men det jag upplevde var härligt. Liksom även löken, grönkålen och potatisen som jag nu är i färd med att äta upp.

Nu tar vi paus till påsk 2019

Skördefesten har passerat med c:a 220 000 besökande bilar och var märkligt

Vi ses nästa år Redaktionen och Lotta Haglund

Vill du vara med och annonsera Kontakta vår annonsavdelning

0485–773 00 annons@olandsjournalen.se

2/1-sidor Uppslag

4

1/1-sida

1

1/1-sida Utfallande

2

1/2-sida Liggande

1

1/2-sida Stående

Ölands 1/4-sida Stående

journalen 1/4-sida Liggande

1

Utgivning: 1/8-sida Utkommer med 5 nr 2018.

1/16-sida Utdelning: Tidningen skickas hem till alla i landet som har ett fritidshus på Öland.

Samt distribueras till alla hushåll på Öland.

Prislista omslag Placering

Pris/st

2/s

2:a omslag

21.000:-

17.8

3:e omslag

21.000:-

17.8

Telefon: 0485 – 773 00

Postadress: Frejagatan 2, 386 93 FÄRJESTADEN

Besöksadress: 4:e omslag Frejagatan 2, Skogsby 31.500:-

25.

Tryck och distribution

Tryckeri:

Ölandsjournalen trycks på V-TAB

Utdelare: Posten distribuerar till Posten distribuerar den adresfritidshusägarna.

serade upplagan till fritidshusä garens hemadress ute i Sverig

SDR delar ut till alla hushåll.

Annonsformat

Redaktionen:

Boyd Sundblom Uppslag Ansvarig utgivare boyd@olandsjournalen.se Mobil: 0708-710 109 Lotta Haglund Chefredaktör 400 x 265 lotta@olandsjournalen.se Mobil: 0768-77 55 18

mm

Kiki Lundh Kulturskribent info@olandsjournalen.se Michael Sundblom 1/4-sida Skribent info@olandsjournalen.se Telefon: 0485-773 00 Karin Sjödahl Skribent 190 x 64 mm info@olandsjournalen.se Telefon: 0485-773 00

1/4-sida

93 x 130 m

Omslagsbild: Birger Lallo

Tipsa oss!

Har du tips till oss mejla till info@olandsjournalen.se

Nästa nummer kommer 13 april 2019 inför

PÅSKEN

Eller ring på 0485-773 00

För annonsering: Tel: 0485- 773 00 Mobil: 0708-710 109

annons@olandsjournalen.se

Ölandsjournalen - 3

OM PUMPOR, GRANNAR OCH TYCHO BRAHE Nu i Halloweentider är det dags att baka maskbullar och koka svart spagetti, klä sig som Döden eller hans hantlangare, knacka på grannens dörr och väsa ”Bus eller godis?” Är man som jag i mogen ålder lär man inte göra något av det och inte heller delta i den miljard(!)handel Halloween utlöser varje år.

Lite pumpasoppa kanske slinker ner, rätt kryddad är det ju jättegott…

Pumpa hela hösten Pumpan är inte bara Ölands skördefests symbol (en sanning med modifikation: i Borgholm låg spridda höbalar utan pumpor på och det såg rätt dumt ut. Vadan denna fadäs?!) utan får hänga m e d över Halloween, nu som symbol för den elake irländske smeden Jacks rova.

Irländarna som emigrerade till USA tog med sig den lysande rovan som sen

4 - Ölandsjournalen

blev en lysande pumpa – i brist på rovor får vi väl förmoda.

Ljuset som ledde själarna rätt blev också en symbol för den kommande vintern med dess fimbulmörker.

Halloween har bara firats i Sverige ca 30 år men ökar för varje år. Varför, kan man undra.

Behöver vi skräck? Behöver barnen få busa eller äta mer godis än de redan gör?

Busa med vuxna I dessa spalter har vi pratat om detta fenomen tidigare. Rent pedagogiskt finns det en del att vinna på att prata med barnen – det är ju främst deras fest - om rädsla, skräck och död, som det görs en del i förskolan och skolan vid denna tid.

Busa med vuxna är alltid kul och businslaget fanns ju även i forna tiders påskfirande då barnen risade de vuxna tidigt på påskaftons morron.

Sen är det ju det här med mörkret; nu smyger det sig oåterkalleligt på och varje tillfälle att få pynta med ljus och tända ljus tas emot med öppna armar…

Goda grannar?

Halloween infaller ju den 31 oktober, en dag som också enligt temadagar.se är Grannens dag. Nu görs ett tappert försök att krama pengar ur folk även under Grannens dag: gillar du inte dina grannar så ska du unna dig en… hotellnatt!

Grannens dag måste väl ändå gå ut på att närma sig besvärliga grannar, gräva ner stridsyxan och försöka bli vän med dem, inte att undvika dem!

Som tur är har jag världens bästa grannar i huset där jag bor. Vänliga, glada, och hjälpsamma när det behövs.

Slipp skärselden Förra året var det ju 500-årsjubileum för Martin Luthers reformation. Det sägs – men är ingalunda säkert – att det var den 31 oktober 1517 han spikade upp sina 95 teser på kyrkporten i Wittenberg.

En del påstår att de sattes upp på flera kyrkor för att skapa underlag för en diskussion om huruvida katolska kyrkan med påven i spetsen verkligen skulle syssla med den inkomstbringande avlatshandeln. Det vill säga att man kunde köpa sig fri från sina synder med reda pengar som gick rakt ner i kyrkans ficka.

Till och med så här fem hundra år senare låter det ju inte klokt.

Rikare än Krösus Men det blev ett himla hallabalo, som ni alla vet.

Påven Leo X, av Medici-släkten, och enligt författaren Göran Hägg ”en initiativfattig fetknopp” som gillade vin, kvinnor, jakt och sång höll just på att finansiera bygget av Sankt Peterskyrkan i Rom med

pengar han fick in på att sälja avlatsbrev.

När han läste Luthers tes 86 ilsknade han till på riktigt: ”Varför låter påven som är rikare än Krösus själv bygga Peterskyrkan med pengar från fattiga troende i stället för med sina egna pengar?”

Leos försök att hejda Luthers framfart lyckades inte och Luther gick vinnande ur kampen.

Quentin, bortglömd av alla Innan Edit och Edgar fick sina namnsdagar på den 31 oktober var det en martyr – förstås – som innehade dagen i almanackan.

Quintinus är vad jag vet inte hågkommen av någon i vårt land eller hedrad i någon svensk kyrka med målningar, reliker eller liknande. Hans liv är delvis legend som de flesta martyrers liv. Han var romare, sägs det, som vandrade till Gallien på 200-talet där han missionerade i nuvarande Amiens-trakten i norra Frankrike.

Han har både stad och jättekyrka uppkallad efter sig, Saint-Quentin.

Liksom ett stort beryktat fängelse på andra sidan Atlanten…

Ljusa tider Quintinus kan man åberopa när man har hosta och snuva, vilket torde bli aktuellt när som helst eftersom hösten är långt framskriden och sommaren ett minne blott.

Nu går vi mot mörka tider och det gäller att hitta ljuspunkter så gott det går. Om en dryg månad är det första advent och hela december kan man förvandla till en ljus tid, i varje fall inomhus.

Jag brukar klara mig till och med trettondan och Tjugondag Knut, sen deppar

jag ihop. Om det kommer snö piggnar jag till, snö är härligt.

Tycho Brahedagar Efter jul infaller ju en massa Tycho Brahedagar som sen fördelar sig glest över året.

Vad den store astronomen har för skuld till dessa dagar kan man ju fråga sig.

En Tycho Brahedag är en dag som är så olycksmättad att man gör bäst i att sitta still och inte göra nånting alls.

För det man gör de här dagarna är dömt att misslyckas. Allvetaren Alf Henriksson skriver: ”Verkligheten måste ofta ha dementerat dessa dumheter, men läran om de förkastade dagarna har säkert ändå vållat ängslan och lidande i troskyldiga själar i de många sekler då folk höll reda på planeternas olycksbringande konjunktioner och tecknen i stjärnorna togs på allvar av nästan alla.”

Håll ut!

Så strunt i Tycho Brahedagarna! Min erfarenhet är att saker kan gå åt pipsvängen vilken dag som helst. Att pricka in 33 ”förkastade” dagar i almanackan är ju som Henriksson säger bara dumheter.

Gör nu det bästa av tiden som kommer, Alla Helgons dag, Fars dag, advent och jul, Trettondag, och den långa vintern fram till lärkan är tillbaka i månadsskiftet februari-mars.

Sen börjar allt om från början igen; den härliga våren, sommaren etc etc.

I april 2019 är det dags för årets första ÖlandsJournalen, så håll ut!

Text: Kiki Lundh Foto: Birger Lallo

Ölandsjournalen - 5

OM TORPARE OCH ETT GAMMALT ÄPPELTRÄD Vem har lust att sitta vid datorn när det är en underbar dag där ute? Vindstilla (tack gode Gud), milt (en ynnest i oktober), soldis… och havet som en spegel.

Det gamla äppelträdet Det är som upplagt för en lagom lång cykeltur längs vattnet och titta på mitt gamla krokiga gamla äppelträd i gläntan i skogen. Kanske har det gett frukt detta ymniga äppelår? Vill minnas att just de äpplena ger ett väldigt gott mos, syrligt och friskt.

Ja, mitt och mitt äppelträd, det är det väl knappast. En gång för länge sen plockades frukten av de torpare som bodde där men nu är den mest till glädje för rådjur och en älg, efter vad jag hört.

Smultron i gläntan Det är ett gudabenådat ställe, den här gläntan och jag har uppsökt den så länge jag kan minnas. I skogsbrynet ligger ruinerna efter torpet, en bit därifrån brunnen, platsen för ladan och bikuporna av halm.

Gläntan är en öppning i skogen som välver sig svagt; här blommar orkidéer om våren och mognar smultron om sommaren. Men inte i år, de torkade bort, smultronen alltså.

Sittande på en bänk i gläntkanten har jag hört råbockarna skälla i skogen många gånger.

Siluetter i soldiset Jag känner röklukt och förstår att torparättlingen är i färd med markvård.

Mycket riktigt, jag ser den gamla traktorn med ett litet släp avtecknar sig som en siluett i soldiset och ättlingen som räfsar torrt gräs med bara armar.

Vi börjar prata om ditt och datt, torparliv (som naturligtvis kan bli mer idylliskt i ett samtal 2018 än hur verkligheten verkligen tedde sig för dem som levde det), hälsomat och Sandby borg.

6 - Ölandsjournalen

Torp med bikupor och brunn Vi konstaterar att allt förändrats sen torparnas tid: mathållning, vardagslogistik och tankevärld. Bara det här med att ta tillvara dagsljuset. ”Min farmor”, säger torparättlingen, ”vävde trasmattor i vävstugan i ladkanten när solen lyste in om eftermiddagen”.

Jag kan se det framför mig… och hur de skattade bikuporna, hämtade vatten, rökte och saltade kött och fisk, kylde mjölken från kon i ett spann i brunnen.

Skulle en så kallad modern människa klara ett sådant liv?

Borgherre och Stenkyrke Men dags att titta på fallfrukten under det krokiga äppelträdet. Jo, här finns vackra äpplen, rött rödstrimmiga på solsidan, gröna på skuggsidan och med fett skal. ”Borgherre och Stenkyrke”, får jag veta (har ju aldrig haft en susning om vad äpplena heter, visste inte ens att det ursprungliga trädet ympats med ännu en sort).

Båda de här sorterna har odlats i Kalmartrakten i 200-250 år.

Stenkyrke är Gotlands landskapsäpple och finns i överflöd på hela Gotland. Äpplet har en kul egenhet: ibland sitter ett extra litet babyäpple vid skaftet intill det stora äpplet.

Båda är syrliga och bra hushållsäpplen som passar till mycket.

Borgherre kallas för Bullerhus också eftersom kärnorna skallrar inne i det mogna äpplet när man skakar det.

Men Sandby borg då? Jo, det är ju en fantastisk historia, nu världsbekant efter artiklar i New York Times med flera internationella aviser. Ölandsborgen vid Östersjön med massmord, legoknektar, guldmynt och värdefulla smycken, borgen där hästarna förr stegrade sig och dit människor vägrade gå.

Vem finansierar utgrävningen av resten av borgen, kan man undra…

Text: Kiki Lundh

Öland är vår Hemmaplan Vi har en riktigt bra fritidshusförsäkring och kan dessutom hjälpa dig med bolånerådgivning. Kom in på vårt kontor på Södra Långgatan 26 i Borgholm så hjälper vi dig.

Saneringsavtal om du drabbas av skadedjur Hjälp med bolånerådgivning

Fullvärde på byggnad Allriskförsäkring på huset ingår

Lokal skadereglering

Hjälp av kunniga försäkringsrådgivare som kan Öland.

020-66 11 00 LFkalmar.se

Jenny Lindell och Daniel Olsson vid jukeboxen är centrum i matsalen

Rällapaviljongen En 30 år gammal dröm som gått i uppfyllelse! Så säger Daniel Olsson som tillsammans med sambon Jenny Lindell öppnade Rällapaviljongen i maj 2017. Det var en chansning, men nu har restaurangen med 50-tals stuk blivit en samlingsplats för människor från när och fjärran.

Vi arbetade inom vården och socialtjänsten i Skåne och drev samtidigt ett gatukök i 15 år i Hörby, berättar Daniel. Jenny är fullt upptagen med att förbereda maten till dagens gäster.

Dels är det bordsbeställningar till lunch dels har man ett stort festsällskap som abonnerat restaurangen till kvällen. Så här ser det ofta ut. Daniel och Jenny arbetar i 18-timmarspass. Men det går bra, barnen är vuxna och det här är vår stora passion intygar Daniel.

8 - Ölandsjournalen

Eget gatukök Gatuköket i Hörby var deras eget, de tillhörde inte någon kedja. Vi gjorde maten från grunden och hade många stamkunder. Men så besökte Öland en semester och började fundera på hur det skulle vara att bo här på heltid, förklarar Daniel.

Sagt och gjort. Paret sålde familjens nybyggda villa i Skåne och flyttade till Borgholm 2015. Ett helt år letade vi efter en lokal tills vi slutligen fick tips om Rällapaviljongen. Den var i rätt dåligt skick, men vi såg möjligheterna. Läget var bra och det fanns en stor parkeringsplats, fortsätter han.

Maj 2017 Efter oändliga arbetstimmar stod äntligen paviljongen färdig. Rällapaviljongen kunde öppna i maj 2017. Vårt mål är att paviljongen ska stå här i 200 år till om någon tar hand om den, säger Daniel. När vi en dag lämnar över till nästa ägare ska det finnas bästa möjliga förut-

Hemgjorda burgare

sättningar för att hålla Rällapaviljongen levande. Det finns så mycket historia i de här väggarna.

Samlar historier Vi har ofta gäster som har minnen från Rällapaviljongen sedan de var unga.

Det var hit de gick och dansade, en del mötte sin livskamrat här. Nu kommer de hit, tar en kopp kaffe och berättar om sina liv. Jag samlar alla historier från 1870-1970-talet i en bok, som jag hoppas ska följa med paviljongen in i framtiden, oavsett vem som äger den.

Jag och Jenny ser det som vi förvaltar ett stycke av historien, förklarar Daniel.

Redneck Diner Rällapaviljongen ger ett gammaldags intryck där den ligger mellan tallarna.

Vår tanke med den här restaurangen är att återskapa en ”Redneck diner” från 1950-talet. Om du tanker dig ett ställe på amerikanska landsbygden, dit de lokala byborna går för att åta en bit. Vi

lagar all mat från grunden. Det är en blandning av gammaldags amerikansk och svensk husmanskost. Just idag står kålpudding på menyn och den lockande doften sprider sig i lokalen.

Egna recept Vi gör våra egna burgare. Vi har lite fläsk i dem, för jag tycker det blir godare och saftigare än med bara nötfärs, berättar Daniel. Det finns inte bara burgare på menyn utan också dagens husmanskost, amerikanska revbensspjäll, kycklingvingar och tacobuffé som exempel.

Ungdomsdisco Alla är välkomna, man behöver inte alls beställa mat. Man är välkommen att bara ta en slät kopp kaffe och njuta av atmosfären. Jag brukar alltid ta mig tid att prata med gästerna, kanske sitta ner en stund och lyssna, säger Daniel.

Rällapaviljongens högsäsong börjar efter Skördefesten och fortsätter till Öland Spirar med ett kort uppehåll i januari. Vi har många abonnerade evenemang, vilket inte syns utåt. Nu ska vi inleda ett samarbete med Förebyggande Teamet i Borgholms kommun, där vi anordnar ungdomsdisco alla helger i anslutning till lov. Givetvis är det alkoholfritt.

Redneck Diner, fast fräschare

Alla välkomna Vi har varken spelmaskiner eller alkoholtillstånd, säger Daniel. Det är inte så vi vill jobba eller tjäna våra pengar. Hit ska föräldrar kunna skicka sin ungdomar och veta att de är i en trygg miljö, samtidigt som de har jättekul. Vi vill att alla ska känna sig välkomna att sitta ner en stund och äta god mat eller ta en kopp kaffe.

Julbord med show Nu stundar julbord med show och många fester. Det firas både födelsedagar, jobbfester och andra tilldragelser.

Det finns folk som åker 30 mil varje helg bara för att äta här. Vi har gäster från hela södra Sverige, även från Värmland, Dalarna, Danmark och Tyskland, fortsätter Daniel.

Servettställ

Älskar jobbet För det mesta är det bara jag och Jenny som jobbar, ibland tar vi in några extra.

Men det gäller at hitta rätt personer, de som trivs med den här miljön. Andra får söka efter personal med ljus och lykta.

Vi har en lång lista på personer som vill arbeta här. För att orka måste man vara passionerad och känna glädje. Den dag jag och Jenny inte kommer till jobbet med ett leende på läpparna, då är det dags att sluta, konstaterar Daniel.

Text och bild Karin Sjödahl

Firmabilen, renoverad av Möre Crusers

Ölandsjournalen - 9

LEKAR SOM HJALMAR LEKTE Jag hade turen att bo granne med Buss-Hjalmar för sisådär 2530 år sen.

Vi pratade öländsk historia när vi träffades: om livet på norra Öland förr, om ölänningens ombytliga lynne, paschaser om människor och händelser för länge sen, hur det var att jobba dräng på 1920-talet med mera med mera.

Vem var Hjalmar?

Men först en kort presentation av Hjalmar Nilsson (1902-1993).

En hedersknyffel, full av historier som han skrev ner i Ölandsbladets spalter, busschaffis 1931-52, sen trafikmästare. Ödmjuk, eftersom barndomen i Persnäs och Högby inte var nån barnlek. Åkerbo hembygdskrets gav ut hans artiklar i bokform, Öland och ölänningar, och Sällskapet Årens Ölänningar gav postumt ut Sagan om den gamla eken.

Han skrev enkelt och kärnfullt liksom andra nordöländska hembygdsförfattare; jag tänker då främst på Elof Petersson och Stanley Johansson.

Pinkelhätta?

Hjalmar var ordinerad en fingerborg stark dryck på kvällen av sin läkare och då och där, vid köksbordet, kom vi en dag igång och pratade om lekar han lekt som barn på norra Öland.

Leksaker var det ju inte tal om i en tid då man hängde äpplen i julgranen och rostade oxelbär som godis. Nej, fantasi och enkelhet var det som gällde.

Hjalmar hade ett gudabenådat minne och rabblade utan betänketid upp ett antal lekar: slå kägel, slå trill, slå pin-

kelhätta, pirrbock, tornérspel, plumpplump-plumpan, kasta kniv, styrkeprov, knappleken…

Bygatan var kägelbana Kägellek vet vi alla hur det går till.

Käglorna på norra Öland kunde vara av svarvat trä och så gällde det att slå omkull käglorna – Kungen och de andra - med en rund sten eller en gammal kanonkula.

Men det gick bra med kalksten också, några ställdes på kant och så slängde man en knubbig sten mot de stående.

Av någon anledning kallades det för att slå ”pinkelhätta”!!

Vi räknade poäng och satte en ettöring ibland om vi hade det, sa Hjalmar.

På gamla bilder ser man ju ibland hur barn anno dazumal rullar fram ett tunnband med ett spö.

Pirrbock av oxel Den öländska varianten var en liten trissa, en decimeter i diameter, av masurbjörk helst, med ett järnband omkring.

Trissan drevs framåt med trillstakar som såg ut som golfklubbor och det kunde bli kilometerlånga springmarscher med trillan. Då ville det till att det var torrt i bygatan!

Pirrbocken skulle vara av oxel och var ett slags trissa som sattes i gång – och hölls igång – med ett snöre av ålskinn.

Det gällde att få den att snurra på sin spets så länge som möjligt.

Kull och hästar med ryttare Plump-plump-plumpan var helt enkelt det vi kallar kull, fast med öländsk knorr.

Ett barn vaktade en grindöppning eller en port och så skulle de andra barnen försöka springa förbi så snabbt att vaktaren inte hann slå tre slag i ryggen på dem och ropa plump-plump-plump för de tre slagen.

Pojkar lekte tornérspel. Två hästar med ryttare, dvs en pojke med en annan på ryggen, försökte få kull varann eller kasta ryttaren av hästen.

Knapplek och kasta kniv Leka med knappar var väl mest flickgöra men Hjalmar var glad i den leken också: man la knappar med rätsidan upp, sen slog man på dem med kupad hand och för att vinna skulle knapparna vända på sig.

Pojkarna kastade fällkniv också. Spelregler: ett knivblad utfällt, sen kastar man kniven från pannan, näsan eller bröstet och så får man poäng om kniven landar stående i gräsmattan.

Lyft en styrkesten Så här skrev jag för nästan 25 år sen i intervjun med Hjalmar om de öländska styrkeproven: ”Styrkeproven var populära bland unga och vuxna män. Det var inte skrot som lyftes då, utan en tunna råg, en ”lyftesten” eller ena hjulet på en fullastad vagn.

Lyfte man med knäna gick det bra, säger Hjalmar. Då var inte ens spannmålssäckar på hundratio kilo något problem!”

Så ut i bygatan med er, soffpotatisar, och lyft en styrkesten!

Det lär ska finnas en i varje socken.

Text: Kiki Lundh

// PRECISION LENSES

// PRECISION LENSES MADE BY ZEISS

MADE BY ZEISS

/ PRECISION LENSES MADE BY ZEISS

// PRECISION LENSES MADE BY ZEISS

Köpö2r 1 betala f

vid Köp r bjude

Köp 2

Köp 2

betala fö

r1

betala fö

r1

olm

rgh 6 Bo tan 2

Köp 2

betala fö

r1

28

5-103

048 • tel

a

Storg

Se dubbelt så bra ut i höst!

Se dubbelt

bra ut i vår!

Se dubbelt dubbelt så så bra ut i höst!

Kö p2 Se dubbelt så bra utbei thöst! ala för 1 så bra ut i höst!

Oavsett om du gillar att spela golf, åka skidor eller långsurfa vid datorn datorn blir livetlivet bättre med ett parmed skräddarsydda glasögon.

Köp blir bättre ett par skräddarsydda glasögon. ett par progressiva ZEISS-glas med bästa ytbehandling, så bjuder Köp ett par progressiva ZEISS-glas med bästa ytbehandling, så bjuder vi vi på ett valfritt andra par glas från ZEISS! på ett valfritt andra glas från ZIESS! Oavsettpar om du gillar att spela golf, åka skidor eller långsurfa vid Oavsett om du gillar att spela golf, åka skidor eller långsurfa vid

st!

Erbjudandet gäller 1 september – 30 november

ller långsurfa vid

datorn blir livet bättre ett par Oavsett ommed du gillar attskräddarsydda spela golf, åka glasögon. skidor ellerKöp långsurfa vid

Beställ gärna tid för synundersökning

Erbjudandet gäller 1 september – 30 november

da ka glasögon. skidor ellerKöp långsurfa vid ett par progressiva ZEISS-glas medmed bästa så bjuder datorn blir livet bättre ettytbehandling, par skräddarsydda glasögon. Köp 0485-103 28 leg.optiker Christer Svensson andling, så bjuder kräddarsydda glasögon. Köp vi på ett valfritt andra par glas från ZEISS!med bästa ytbehandling, så bjuder ett par progressiva ZEISS-glas

ästa ytbehandling, så bjuder

EISS!

vi på ett valfritt andra par glas från ZEISS!

Erbjudandet gäller 1 september – 30 november

Erbjudandet gäller 1 september – 30 november

mber

S Storgatan 26 Borgholm • tel 0485-10328

I många r hade Stephen egen firma. Han var takläggare.

Stephen på väg upp för stegen för att arbeta på taket till Thomas Hardys barndomshem.

En gång Öland, alltid Öland Det började med ett möte på en hundtävling. Nu är familjen Chant återkommande gäster på Öland sedan 16 år tillbaka. I år stannar de ett halvår på Öland, tillsammans med sina fem hundar. Fågeljakt, hundtävlingar och språkövning står på programmet.

Det var intresset för hundsport som förde Stephen och Marilyn Chant till Öland för 16 år sedan. Vi har fött upp weimaraner och tävlat med dem, sedan mer än 40 år tillbaka. I början på 2000-talet träffade vi en svenska, Sigrid på en fälttävlan i England. Sigrid var lektor på universitetet i Cambridge. Vi kom att prata om skillnaderna mellan svenska och engelska tävlingar. Så småningom blev vi inbjudna av våra svenska vänner till olika tävlingar i Sverige, där vi kunde se weimaraner i arbete på fält, i skogar och bergen, berättar Marilyn

Valp från Köpingsvik Vi hade upptäckt problem med vår egen avelslinje, förklarar Stephen. Av en händelse vi kom i kontakt med Anci och Nicke Niklasson från Köpingsvik.

Vi blev alldeles betagna av deras underbara tik Carma. Vi undrade om vi möj-

12 - Ölandsjournalen

ligen kunde få köpa en av hennes valpar, när hon fick nästa kull. Det var så Viby kom in i våra liv. Hon fyller snart 13 men är fortfarande glad och frisk. Vi har nu fem hundar, en liten cockerspanielflicka Hobby och fyra weimaraner.

De senaste 16 åren har vi återvänt till Sverige och Öland minst en gång om året, tillsammans med våra hundar. Vi har deltagit i mästerskapstävlingar för weimaraner. Det faktiskt har gått bra för våra hundar, så vi känner oss stolta, fortsätter Marilyn.

Gammal gård Familjen Chant bor i Tincleton, en liten by nära Dorchester i grevskapet Dorset, södra England. Tillsammans har de ett litet lantbruk med 1,5 Ha mark. Numer har vi bara får och en ponny. Tidigare hade vi både jerseykor, höns, grisar och andra djur som hör till en lantgård, men dels blev det besvärligt att resa bort, dels skärptes restriktionerna för djurhållning så vi avvecklade djurbesättningen, förklarar Marilyn.

Omfattande renovering Vi har haft gården sedan 1982, men kunde inte flytta in på flera år. Delar av huset är från 1600-talet, en del är från 1800-talet, en tillbyggnad från 1970-talet. Vi bodde i husvagn tills ett rum blev

klart. Vi bodde så länge, medan vi renoverade resten av huset, berättar Marilyn. Eftersom hon var lärare var hon tvungen att se prydlig ut på jobbet, vilket var en utmaning när man bodde i totalt kaos. Jag arbetade i den vanliga kommunala grundskolan, men de senaste 20 åren undervisade jag barn som av någon anledning inte kunde gå i vanlig skola, förklarar Marilyn. Numer är hon pensionerad.

Praktikanten Det var genom sin utbildning till lärare som Marilyn träffade Stephen. Jag är från London och fick praktikplats i Stephens hemby Winfrith Newburgh, berättar Marilyn. Jag gjorde studiebesök med mina elever runt om i byn för att visa dem olika hantverk. Rektorn tipsade mig om Stephen, som arbetade som Thatcher, alltså en takläggare av stråtak. Så jag gick dit med mina skolbarn, berättar Marilyn.

Mötte varandra Det visade sig att enda dagen Stephen arbetade i byn var en lördag. Men Marilyn lovade att ta med sig eleverna, trots att de var lediga. Det visade sig att inte en enda unge ville följa med. Men Marilyn ville hålla sitt löfte till Stephen och gick dit ensam. Han bjöd hem henne på

I det här vackra huset bor Stephen and Marilyn Chant i Tincleton kvällsmat hos sina föräldrar. Det ena ledde till det andra och vi blev ett par berättar Stephen.

Amatörskådespelare Tincleton ligger bara två byar bort från Stephens barndomsby. Han har bott i Dorset hela sitt liv. I grunden är Stephen utbildad trädgårdsmästare, men blev takläggare med stråtak som sin specialitet. Stephen hade egen firma, odlade sitt eget specialvete på gården, när han skadade sin arm så svårt att han återgick till yrket som trädgårdsmästare. För cirka 15 år sedan återupptog Stephen sin hobby som amatörskådespelare i New Hardy Players, som uppför skådespel baserade på berättelser av trakten store författare Thomas Hardy.

Lära sig svenska I år hade vi möjlighet att stanna en längre tid i Köpingsvik. Vi kom hit i juli och stannar till slutet av december, berättar Stephen. Något vi hoppas på är att vi ska lyckas lära oss lite svenska när vi nu är här så länge. Våra vänner försöker hjälpa oss genom att skriva korta meningar som vi sedan försöker lära oss, säger Marilyn och ler. Vi ska försöka baka och laga mat tillsammans så kommer språket mer naturligt.

Text och bild Karin Sjödahl. • Foton från England privata

Marilyn och Stephen med cockerspanielflickan Hobby och weimaranen Mouse.

MUS- & RÅTTFRITT Supercat musfällor 2-p, bete 6-p

Kobra Rax 80 g

Mixa 2 för:

99,-

MR 30 2-pack Sätts i vägguttaget. MR 30 täcker upp till 30 m2.

SPARA 19,-

Ord pris 59,-/förp

Supercat råttfällor 2-p, bete 3-p

Mixa 2 för:

179,SPARA 19,-

Ord pris 99,-/förp

Finns som korn och pasta.

Mot möss inomhus. Betet måste placeras i betesbox.

89,-

395,MR 80 DG2 Sätts i vägguttaget. MR 80 täcker upp till 80 m2.

695,-

Kobra Rax 200 g Finns som korn och pasta.

Mot möss inomhus. Betet måste placeras i betesbox.

169,-

Erbjudandena gäller till 181124.

BORGHOLM Hamnvägen 10, tel 0485-56 15 00, vard 7-17, lörd 10-14 LÖTTORP Marknadsvägen 5, tel 0485-417 70, vard 9-17, lörd apr t o m sep 9-13 MÖRBYLÅNGA Köpmangatan 21, tel 0485-66 27 90, vard 8-18, lörd 10-14

Ölandsjournalen - 13

Källa Årets Ölandsby 2018 Det kom som en glädjechock, att just vi blivit utvalda bland alla kandidater, säger Torbjörn Gustavsson, styrelseledamot i Källa hembygdsförening. Nu ska man ha planeringsmöten och bestämma sig för vad man vill visa besökare under kommande år.

Vi bor ju inte så många åretruntboende i Källa, så vi hoppas på hjälp från våra deltidsölänningar i socknen, säger Torbjörn Gustavsson. .Att bli utvald till Årets Ölandsby känns både hedrande och som en förpliktelse att visa Källa från sin bästa sida. Det är en fantastisk möjlighet att sätta byn på kartan.

liten by vid hamnen, berättar Torbjörn.

Sommarölänningarna är viktiga för hela ön, inte minst i Källa. Vi är bara 200 fastboende numer. Förra sekelskiftet fanns 1000 personer skrivna i socknen.

Sommarkonserter Gillberga stenbrott ligger Torbjörn särskilt varmt om hjärtat eftersom han är ansvarig för sommarkonserterna. Torbjörn känner många av de stora svenska artisterna, som gärna ringer och pratar med honom. De är trevliga och ödmjuka, trots sitt kunnande och sin popularitet säger han. Vilka konserter som planeras nästa år är än så länge hemligt.

Vi vill hålla det litet och intimt. Därför har vi bara 2-3 konserter på en sommar,

Försvarshamn Källa hamn var från början en försvarshamn redan på 1100-talet berättar Torbjörn. Det var alltså på den tiden öns innevånare fick försvara sig själva och behövde en plats där man kunde möta fienden. Senare blev den skuthamn, ända in i våra dagar gick handelsskepp med last av sten och potatis från Källa..

Grunden till själva Källas tillblivelse var stenbrytningen, fortsätter han.

Ny liten by Efter att skuthamnen spelat ut sin roll blev det fiskehamn. Numer är det mest en turisthamn. Fler och fler småbåtar började lägga till och stugor byggdes.

Man kan säga att det växte upp en ny Flygfoto över Källa Foto Ann Nilsson

14 - Ölandsjournalen

förklarar Torbjörn.

Alla hjälps åt Med så pass lite folk och en så stor utmaning som det ändå är att vara Årets Ölandsby, så krävs det inte bara att alla som kan hjälper till. Man behöver också hjälp från både företagare och föreningar. Vi har både Bygdegårdsföreningen och Hembygdsföreningen. Sedan har vi alla företagare som brukar ställa upp för bygden, säger Torbjörn. Källa är mer än man tror, inte bara några hus vid stora vägen. Ta en sväng nedåt havet på alla småvägar. Där finns smultronställena, tipsar Torbjörn.

Text Karin Sjödahl

Anders Johansson:

VID ÖLANDS STORA ALVAR Författaren Anders Johansson har återvänt till Ölands Stora alvar i en ny bok.

Anders Johanssons Vid Ölands Stora alvar är moget återblickande, ”samtidigt som jag rör mig mot min död”, som han skriver.

”Stora alvaret ropade mig åter”, skriver han i förordet.

Och han avslutar boken med följande ord: ”Stora alvaret är ett land med sparsamma regn och få träd, torra somrar och inte sällan hårda vintrar. Med mina tidiga upplevelser av skogen förstår jag inte riktigt varför detta landskap fick ett sådant grepp över mig, Men det är just det jag försökt reda ut genom att skriva denna bok! Tack för att ni ville lyssna!”

Boken är både skönlitterär med filosofiska och existensiella tankar och – faktiskt – en bra guidebok, hur underligt det än kan låta.

På samma gång som jag försöker greppa alla frågor han ställer om människan, djuren, livet och döden längtar jag till att jag med hans bok i bagaget kan dra mig ut på Alvaret för att upptäcka nya saker och återupptäcka gamla.

I den nya boken följer Anders Johansson Alvarets fårstigar, utforskar Per Ekströms konstnärskap (och Monets!) och återvänder till Albrunna lund som han tidigare skrivit om i bla Öland, två lundar och några fina fåglar (2013).

Boken avslutas med de tänkvärda kapitlen Med Linnés ögon och Landskapen.

Till texterna fogas egna foton; natur och kultur, och flora och fauna från Alvaret i skiftande ljus och årstider.

Det kapitel som fångar mig som arkeolog är förstås Forntider, samtider, där välbekanta kulturlämningar på och vid Alvaret passerar revy: Gettlinge gravfält, Mysinge och Gynge gravhögar, Resmo kyrka, runstenen i Seby och många fler.

Särskilt Mysinge hög, störst av alla ölandshögar med 45 meters diameter, tilldrar sig mitt intresse. Här finns spännande sägner: om kung Mysing som en gång bodde i högen, om drakeld och småfolk och gömda skatter.

Men Anders Johansson berättar också om ”Den starka släkten söderut”, som finns nedtecknad i Folklivsarkivet i Lund.

Den var ny för mig!

Den går så här: en bondson fick en dag höra kvinnogråt inifrån högen och tänkte, henne ska jag gifta mig med.

Så skedde, men äktenskapet blev olyckligt. Hon var god, han hård.

En dag när de kör in säd välter vagnen. Döm om mannens förvåning när hustrun ensam lyfter upp vagnen ur diket och även rätar ut en hästsko med sina bara händer.

Så är vi många som känner. Fastboende och turister fascineras av det hårda, karga på Öland och de värden som förborgas i kargheten och som måste pillas fram med tålamod.

Text: Kiki Lundh •Foto: Anders Johansson

BORGHOLM 11:2 MAT • MUSIK • NÖJE • BACKSIDE BAR Varje fredag VINYLQUIZKAMPEN Stor final fredag 21/12 med fina priser!

Vi dukar upp smarriga bufféer! Boka gärna bord!

I NATTKLUBBEN: 3/11 24/11 8/12 25/12

RAVE THE REQVIEM + DEEJAY UFFE ROCKFESTEN SVERIGES NÄST SNYGGASTE BAND (SNSB) JULDAGEN SOFIE SVENSSON & DOM DÄR + DEEJAY UFFE Fler evenemang kommer under hösten!

Under december kommer vi erbjuda

JULTALLRIK för avhämtning/utkörning samt vår HEMLAGADE JULBUFFÈ med det gottaste av

”Jag hade kunnat bocka ihop hela dig många gånger”, sa hustrun. Men hon hade lovat sin mor i högen att aldrig använda sin styrka för att göra människor illa. Sens moral? Att en kvinnas blidhet vinner över hårdhet?

julens goda, för större sällskap, på lunch & kvällstid hos oss!

Knappast, tänker jag. Att visa sin styrka skapar däremot respekt och jag hoppas mannen ändrade sitt sätt mot hustrun (jaja, jag vet att det bara är en sägen, men ändå…)

BUSSTORGET •BORGHOLM Tel. 0707-510003

På

NYÅRSAFTON kan du hämta Din 3-rätters Nyårssupé hos oss!

Ölandsjournalen - 15

Lindgren med assistans av Tobias Lundgren.

Korvsmeten stoppas i naturfjälster av Anders

Korv till jul från Stora Rörs Hamnkafé På Öland finns några riktigt goda korvmakare. En av dem är Anders Lindgren och han är inte bara duktig på korv men på mycket annat gott också. Under mina första år som ölandsbo blev jag om och om igen rekommenderad att smaka Anders korvar, och visst är de jättegoda.

16 - Ölandsjournalen

Anders och hans hustru Anna driver restaurangen Hamnkaféet i Stora Rör.

I höst kommer man att kunna avnjuta julbord på restaurangen Hamnkaféet.

Trots det varma höstvädret visar almanackan att julen ligger bara ett par månader fram. För er som längtar och som vill göra något extraordinärt på julbordet bjuder här Anders Lindgren på två av sina korvrecept och ett bonusrecept på leverpastej. Ett korvrecept är lite lättare

och det andra för dig som gillar svårare utmaningar.

Text: Lotta Haglund Recept: Anders Lindgren Foto: Birger Lallo

Prinskorvarna flätas ihop på traditionellt vis.

Öländsk Bratwurst

Kryddig j julleverpaste

ver + 250 gr lammle 250 gr grislever malet 250 gr späck fin 100 gr smör 60 gr vetemjöl 3 dl mjölk gul lök 100 gr finhackad (inte ansjoviskryddad sill ) léer 8 små ansjovisfi 2 st ägg 2 tsk salt ckade russin 2 msk grovt ha vitpeppar en al 1 tsk grovm kryddpeppar 1 tsk grovmalen en nejlika al 1 kryddmått m att den tar fräs löken utan h oc et ör sm t Smäl n mjölken låt mjölet och seda färg, tillsätt vete tillsätt späcket ck sås/béchamel sjuda till en tjo det har blanls omrörning til g di än st r de un al levern och Ställ åt sidan. M häll i degdats med såsen. gr fina skivan 2-3 för hand. r ansjovis på den da an bl t kärl om ni sp bunke eller anna de äcksåsen ed den avsvalna Blanda levern m och kryddor lt sa ssin och sist ru h oc g äg tt tillsä ekpanna eller Gör ett prov i st arbeta ihop väl. lla smak. micro för att ko cks med baka ca 1,5 l som tä rm fo 2 i p up l äl H l i form med sedan folie, stäl plåtspapper och på 150 gr. i ugn ca 1 ½ tim vatten. Baka av formen kläs a sk t lta a bra resu För att nå extr det fungerar ivor späck men med tunna sk formar som e dr in frysas rå i m å ks oc an K . an ut n bakas av natten och seda tinas i kyl över

Snart är julen här fast sommaren verkat dröja sig kvar ända in på hösten.

ttAnders maler kö i t ov gr a rn råvaro köttkvarnen.

m, får delskött av lam 2 kg magert fram a rn gä eller gris. Blanda k äc sp kg 1 3 msk salt lpeter) (1 kryddmått sa svartpeppar en al 2 msk grovm tblomma 1-2 tesk musko Finmalen k orvsmet.

1 tsk mejram n 1 tsk timja jöl 1 msk potatism kokas i ad gul lök som ck ha fin gr 0 Vid korvtillverkning är 15 kallna h oc av r rinna lite vatten och få det viktigt med att allt vitlök 30 gr finhackad över natten gt la öt är kallt och rent. bl er lst 5-6 m svinfjä s grovt och späck mal Hälften av kött l med vä da an Bl an fint. den andra halv h löken salt, kryddor oc ng upp infjälster och hä sv Stoppa hårt i st reBä n. tte na a över t att i kyl för att tork he lig man har möj sultat blir det om mp 40 grader ca 4 g te röka korven i lå rveras tillagar den. Se an m n na tim in nap se rk lbordet. med sötsta rna till ju a stekt eller grillad v r o k s te prin De finas Bäst blir bra twursten om du kan röka den.

Öländsk prins/grillkorv

Vid korvtillverkning är det viktigt allt är kallt och rent Öländsk prins/grillkorv 700 gr lammkött 700 gr magert fårkött 200 gr Grisspäck 400 – 500 gr is 40 gr havssalt (1 krm salpeter eller nit rit) 6 gr malen vitpeppar 2 gr malen ingefära 4 gr torkad timjan 1 gr malen nejlika 9–10 m lammfjälster (so m ska vara blötlagt över natten) Utrustning Kniv, skärbräda, köttk varn med grov och fin skiva, korvhorn , matberedare med degbunke Lägg köttkvarn och deg bunke i frysen.

Skär köttet och späcket i bitar ca 2x2 cm lägg i frysen tills de är halvfrusna.

Mal kött och späck på grova skivan och lägg i frysen en stund.

Krossa isen eller mal den i köttkvarnen på grova skivan, lägg i frysen.

Byt till den finare skivan i köttkvarnen och mal kött och späck engång till, lägg i den kalla degbunken och tillsätt salt och kryddor. Arbeta med vinge/krok i degblandaren, tillsätt isen lite i taget tills du har en homogen slät fär s (den ska vara lite ”seg”) ställ in i kyl en Rengör kvarnen noga och kyl ned. Montera korvhorn. Trä på fjä lster och stoppa korven ganska löst. Kö r hela korven i ett stycke och knyt sed an av till önskad längd.

Ölandsjournalen - 17

Det kommer bli fullsatt när Borgholmsbandet Rejv Requiem spelar på hemmaplan.

Hett på Borgholm 11:2 Både hårdrock, trubadurer och musikfrågesport finns på programmet när Borgholm 11:2 bjuder publiken på vinterunderhållning. Det gick snabbt, men resultatet blev över förväntan säger Ulf och Ann Olsson.

Under Allhelgonahelgen kommer bandet Rave the Reqviem, med rötter i Borgholm spela på Borgholm 11:2. Metalbandet som blivit superstort i Ryssland och hamnat på Spotifys officiella lista. De spelas över hela världen, säger Ulf Olsson. Sångerskan i bandet Carola Lönnqvist, ”The Holy Mother” gör sin sista spelning här i Borgholm efter att ha varit bandmedlem i 5-6-år, förklarar Ann Olsson. Vi kommer få fullsatt.

Fantastisk sommar Midsommaren blev fantastisk, människor umgicks och var glada. Då blir man själv glad, fortsätter han. Så vi bestämde oss för att prova lite till. Det blev tre Megapartyn säger Ann. Det blev också en publiksuccé. Och allt bara fortsatte. Vi hade öppet under Borgholm Blues Festival i augusti. Skördefesten var det fulla hus och alla verkar nöjda, säger Ann. Vi har haft Magnus Uggla-kväll och senast var det Playtones som lockade folk i alla

åldrar. Alltsammans bidrog till att vi bestämde oss för att fortsätta satsa.

Musikquizz Vi kommer ha musikquizz under tio fredagar, nattklubb minst en gång i månaden och trubadurkvällar. Det blir julbuffé och kanske andra överraskningar. Vi vill att stället ska leva upp och att alla ska känna sig välkomna och trivas. Våga vägra vinter, kom och värm er hos oss, hälsar Ann och Ulf. Text och bild Karin Sjödahl

Hastig uppstart Det kom lite plötsligt för Ann och Ulf, det här med 11:2. Fastighetsägaren hade varit på oss flera gånger om att vi skulle hitta på något. Så blev det chans att köra igång här, berättar Ulf. Det var strax före midsommar så vi fick blixtsnabbt bestämma oss och planera.

Namnet tog vi från fastighetsbeteckningen, det känns nytt och fräscht.

Det var ett snabbt beslut att starta 11:2, men det har gått bra säger Ann och Ulf Olsson

18 - Ölandsjournalen

Stenladan

0485-50 35 05 | oland@veteranpoolen.se

GÅRDSBUTIKEN VÄLKOMNA Öppet året runt. Se www.stenladan.se vår hemsida eller ring Algutsrum 0485-354 18 om våra öppettider. 070-553 56 45

RES MED OSS! 31/10 Ullared 13/11 Julmarknad Huseby Bruk

Hyra bu med cha ss u Kontakta fför? o för offe ss rt!

2019

Julklapp stips!

1-2/2 Ullared, med övernattning 17-21/2 Kortvecka till Sälen 23/2 Hockeyresa Smålandsderby; Växjö Lakers – HV71

www.silverstrands.se

0485-261 50

Hos oss hittar ni de flesta lokala producenterna...

...och deras fantastiska produkter! Tex Rosas Handel, Hagslättens Deli, Ölandsost, Smakglädje, Ölands örtagård, Birgittas matbod, Yngdens, Ölandsköksmejeri, Lundells honung, Ölandschoklad och Ölands ljuvliga.

Vi delar och säljer ost i den storlek och lagring ni önskar!

Per Lindströms väg 7a (bredvid Nisses Fisk) ostbutikenborgholm@gmail.com

Öppettider t.o.m. 25/8: Må - fr: 10:00 – 18:00 • Lö: 10:00 – 16:00

Vi hyr bla ut: •Minigrävare •Skylift •Moaarivare •Kompaktlastare

Försäljning & Service av trädgårdsmaskiner.

Vi utför bla: •Markarbeten •Grävarbeten •Bortfräsning av stubbar •Försäljning av jord

VI ÄLSKAR LÅNGA ATT-GÖRA-LISTOR. SÄRSKILT DIN. • Storstäda efter sommaren • Snickra, måla och tapetsera inne • Skotta snö • Se till huset när du inte är där ... och mycket mer!

Välkommen att boka idag!

HEMMET I HANTVERK I TRÄDGÅRD

Tel 0485-352 41 • 070-249 18 00. FÄRJESTADEN www.pelleshyrservice.se

Ölandsjournalen - 19

En bit av ringmuren runt den medeltida borgen.

20 - Ă–landsjournalen

Marittima.

Solnedgång i Cupra

Pittoresk v y och gamm med pinje, medelhav et alt hus.

Lotta Lars-Gunnar Fagerberg, t sam ssi Ro ta Haglund, Rober . vic rko Co Ilko

Utsikt från medeltidsbyn Marano över Cupra Marittima.

Cupra Marittima vill vara vänort med Borgholm Tidigt denna sommar kom ett meddelande om att en liten stad i Italien ville bli vän med Borgholm.

Hur har detta gått till? Jag tyckte mig känna igen kvinnan på bilden tillsammans med Ilko Corkovic och det italienska kommunalrådet Roberta Rossi.

Visst var det vår chefredaktör, Lotta Haglund.

Vad spelade du för en roll i detta?

-Både stor och liten. Jag sådde ett frö hos borgmästaren i Cupra Marittima, Domenico d’Anibali. För sju år sedan besökte jag staden vid en ceremoni och kom att sitta bredvid borgmästaren.

Han sa att han så gärna ville bli vänort med någon stad i Sverige och jag som redan då bodde på Öland föreslog Borgholm som jag tyckte har mycket gemensamt med Cupra Marittima.

-Vad var det för en ceremoni?

Jo, det var faktiskt så att min styvfar konstnären Torsten Bergmark fick en gata uppkallad efter sig, Viale Torsten Bergmark. Vår familj och alla barn var där för att fira evenemanget. Jag och min familj hade besökt staden sedan 1963 då jag var sex år. Vi var bland de första i en våg av svenskar som besökte Cupra.

Torsten kom att bli en välkänd profil och han deltog ofta som domare i amatörkonsttävlingar och han blev vän med och har porträtterat många cuprabor.

-Berätta mer om Cupra Marittima!

Staden Cupra Marittima, med femtusen innevånare, ligger längs den östliga medelhavskusten ungefär i höjd med Rom. Faktiskt efter den antika romarvägen Via Salaria. Där finns långa härliga stränder med flera strandkaféer längs det blå medelhavet. Längs strandpromenaden kantad av palmer ligger charmiga gågator. Längre in i stan finns många småaffärer och torghandel med färsk fisk, lokalt odlade grönsaker och bagerier men naturligtvis också större matvaruaffärer. Innanför stranden ligger den stad som delas av landsvägen.

På ena sidan stadshuset på den andra kyrkan och där finns centralbaren och allt andas härlig italiensk småstadskänsla. Ovanför ligger den gamla medeltida borgen Marano och blickar över staden med trånga pittoreska gränder och doften av goda restauranger.

Innanför kusten ligger ett vackert kulligt landskap, marken är bördig och här finns handelsträdgårdar, frukt och grönsaksodlingar och så förstås olivlundarna. Landskapet heter Marche och anses erbjuda en av Italiens bästa livskvalitéer.

-Vad har de båda kommunerna gemensamt?

Framför allt är det turismen som är en viktig inkomstkälla och precis som här på Öland finns önskan att förlänga säsongen. Den främsta näringen är handelsträdgårdar med grönsaker och frukt som kan jämföras med Ölands viktiga jordbruksnäring. Där finns också en gammal tradition att fiska den i Sverige nu så populära snäckan vongole.

Kolla på burken nästa gång du köper så kan det stå Cupra Marittima som ursprungsort. Havet är precis som Östersjön ganska utfiskat så vongole fiskas inte längre lika mycket.

Romerska arkeologiska lämningar Här finns många historiska och arkeologiska lämningar från främst romartid och där finns ju faktiskt en koppling eftersom man hittat flera romerska mynt på de öländska arkeologiska utgrävningarna. Kanske var vi ”vänorter” redan då.

Matfestival Idag är det flera svenskar som återigen hittat Cupra och har sina sommarvisten här. Det finns flera restauranger som serverar havsmat men också en matfestival för den lokala specialitén ”Polenta alle vongole”. Själv slår jag ett slag för fyll-

Ölandsjournalen - 21

Stenpir på stranden.

da oliver, en specialitet för regionen och naturligtvis maccheroncini, en tunn, tunn, hemgjord färsk pasta.

sopor. Varje påse är märkt med en personlig kod så den som slarvar och lägger fel kan spåras upp och få böter.

-Vad hände i somras då?

Jag hade nästan glömt bort mitt förslag eftersom det gått sju år sedan, när jag plötsligt genom min syster blev kontaktad av Roberta Rossi, kommunalråd i Cupra Marittima som hörde av sig och ville ha kontakt med Borgholms kommun. Roberta kom hit privat med sin familj men passade på att sondera möjligheterna för en vänort vid besök i Borgholm.

Återvinning ligger Roberta mycket nära och jag fick till och med beskriva detaljerat hur ett svenskt torrdass med separation fungerar. Roberta Rossi blev också förevisad avsaltningsverket i Sandvik som imponerade storligen på henne.

Återvinning Roberta Rossi är kommunalråd för miljö och hälsa och intresserade sig mycket för återvinning. Hon berättade om projektet ”Cupra för miljön” där man med andra delar av regionen vill få ner utsläppen till noll. Hon berättade att de inte bränner sina sopor eftersom de anser att det är ett oekonomiskt sätt att ta tillvara på den energi och de resurser som finns i våra sopor. I Cupra får vart och ett av hushållen papperspåsar i olika färger att lämna återvinningsbara

22 - Ölandsjournalen

-Hur gick det då med vänskapen?

Sammanfattningsvis så finns här många områden att samarbeta kring och att utbyta erfarenheter om. Redan tidigt vid besöket så visade sig Slottskolan intresserade av ett utbyte med Cupras skolor.

I påsk 2019 lagom till firandet av det lokala helgonet San Basso vill Roberta Rossi och borgmästaren Domenico D’Anibali bjuda in kommunstyrelsens ordförande i Borgholm, Ilko Corkovic och hålla en ceremoni för firandet av vänorterna.

Vägskylten

Jag håller tummarna för att det skall bli av säger Lotta avslutningsvis.

Text: Michael Sundblom Foto: Cupra Marittimas kommun och Boyd Sundblom samt Charlotte Lindahl

Strandpromenaden.

Välkommen till oss!

SÅ MYCKET. SÅ NÄRA.

Vi gör din höst ljusare.

Vi utför allt inom el, tele, larm & nätverk.

Löttorpsvägen 39, Löttorp • www.akerboel.se Installation av solelsutrustning. www.akerboel.se 070-659 13 51 el 070-659 13 52 Vår måleriavdelning hjälper dig med allt inom måleri och fönsterrenoveringar.

Calle målare 070-319 42 99

50013817_Löttorp_DR2_17.indd 2

2017-01-30 09:41

Välkommen till vår välsorterade butik!

15%

Omvandla Omvandla solenergi solenergi till till el! el! Öland är en av Sveriges solsäkraste platser. Vi hjälper dig med planering och installation.

Din elpartner på Öland.

på materialet!

När ni bokar invändig målning/ tapetsering i november.

Butik butik: 0485-200 78 Butik: Tel. 0485-200 78 Måleri Tel. måleri: 070-659 13 52 Måleri, El: 070-659 13 52 Elinstallationer Tel. el: 070-659 13 Butikens öppettider: Nya öppettider:

Mån,ons,fre 09:00-17:00 (lunchstängt13-14) 13-14) Mån, ons, fre 09:00-17:30 (Lunchstängt Lör 09:00-14:0009:00-13:00

ÅKERBO EL & MÅLERI AB, LÖTTORPSVÄGEN 39, 387 72 LÖTTORP, ÖLAND

Victoria

a h å s k c o u d l l i V ? s s a l k s d l r ä v i e c kundsearvvdiig för en genomgång!

Ulrica

Hör

Vår personal ger dig personlig rådgivning och hjälper dig att välja rätt försäkring för just dina behov och önskemål. Vi erbjuder försäkring för familj, boende, barn och husdjur samt företag, fastighet och lantbruk. Hos oss kan det mesta försäkras!

Kontakta någon av våra försäkringsrådgivare.

Marina

Robert

Lizzie Maud

Therése

Margaretha Jonas

Borgholm

Annika

•

Färjestaden

•

Kalmar

•

Karlskrona

Malin

Borgholm V. Kyrkog. 28, tel: 0485-104 08 Färjestaden Storgatan 7, tel: 0485-309 70 •

Mönsterås

•

Tingsryd

Ölandsjournalen - 23

Historien om amiralsfartyget Mars

Berättelsen om det jättelika fartyget Mars (även känt som Makalös) var till en början mer som en god historia. Man anade att den kunde stämma, inte minst genom teckningar och vittnesskildringar från dem som varit med.

Men detaljerna avslöjades först när vraket hittades utanför norra Öland sommaren 2011.

Mars fick en kort glanstid. Hon stod färdigbyggd 1563 och gick under i slutet av maj året därpå. Det första slaget i det Nordiska sjuårskriget kostade amiral Jacob Bagge hans amiralsskepp, som vid den tiden världens största fartyg.

När Mars sjönk tog hon med sig ca 600700 svenskar och de 300-400 lybeckare som klättrat ombord på Mars och tagit fartyget i besittning, med sig i djupet.

24 - Ölandsjournalen

Innan explosionen som slutligen sänkte Mars hade Jacob Bagge gått över till det lybska amiralsskeppet Ängelen, vilket gjorde att han visserligen överlevde men blev tillfångatagen. Maktlös kunde amiral Bagge bara se på när han flaggskepp gick under med man och allt.

mellan 107- 170. Vi kan bara konstatera att de var många och tunga. Mars gjordes i ordning för strid och blev ett av den flotta med 35 krigsfartyg som seglade söderut för att leta upp fienden.

Mars var störst av dem alla.

Byggd i Kalmar

Mars var uppförd av massiv ek. Hon hade ett deplacement på 1800 ton (jämfört med Vasa som deplacerade 1200 ton) Deplacement är alltså vikten av det vatten som undanträngs när båten är fullt lastad. Det motsvarar fartygets tyngd. Mars var mellan 60-70 meter långt och köllångden var 40 meter. Besättningen bestod av 600-700 man, varav 350 var båtsmän och resten knektar.

Marinsoldater skulle vi säga idag. Mars var verkligen den svenska flottans paradskepp.

Mars byggdes norr om Kalmar, vid skeppsgården Björkenäs. Hon sjösattes 1563. Skeppsbyggaren hette Holger Olsson och hans uppdragsgivare var Erik XIV. Kungen ville ha ett större krigsfartyg än alla andra regenter i den kända världen. Alltså byggdes Mars av flera skäl, både för att visa makt och för att kunna besegra alla tänkbara fiender till sjöss. Som bekant går saker och ting inte alltid som man tänkt sig.

Men om detta visste man intet när Mars seglades upp till Stockholm i maj 1564, där hon bestyckades med ett antal kanoner. Uppgifterna om antalet går isär, allt

Massiv ek

Det enda slaget Mars tid i flottan blev kort. Hon deltog

Oljemålning i färg – Mars i slutstriden då hon prejas, exploderar och sänks. Målning av Hans Bohrdt 1901

Striden vid Öland – Mars i slaget utanför Öland 1564. Målning av den samtida tyske konstnären Frans Hogenberg (1535-1590).

Västervik slott – På Västerviks museum hittar du en utställning om Mars.

Fulla segel teckning – Mars färdigbyggd.

Teckning av Jacob Hägg

bara i ett enda slag, som blev både Mars första och sista i det nordiska sjuårskriget. Slaget utkämpades utanför Ölands norra udde den 30-31 maj 1564. De båda amiralerna, svenske Jacob Bagge och danske Herluf Trolle lämnade båda redogörelser för vad som hände: Amiral Jakob Bagges sjöstyrka samlades vid Dalarö i maj 1564. Sedan gick styrkan vidare till ön Älvsnabben, varifrån man gick till sjöss den 29 maj 1564.

Amiral Jacob Bagge förde befälet från amiralsskeppet Mars. Den svenska krigsflottan bestod av 38 större och mindre skepp med omkring 3 400 sjömän och 1 700 knektar, alltså totalt omkring 5 100 personer. Av dessa utgjorde 600-700 en besättning på Mars.

Fiendeflottor Den danska flottan hade omkring tjugosex skepp. Besättningsstyrkan bestod av omkring 4 600 personer. Amiral Herluf Trolle ledde den danska flottan från ami-

ralsskeppet Fortuna. Den lybska flottan bestod av tio skepp med omkring 1 500 sjömän och 500 knektar. Den lybska flottan leddes av amiral Friedrich Knebel på amiralsskeppet Ängeln. Överbefälhavare för den samlade dansk-lybska flottan var Herluf Trolle, alltså bestod av totalt 36 skepp och 6 600 personer.

Danska flottan hade redan i början av maj lämnat Köpenhamn och förenat sig med lybska flottan. Sedan strävade man vidare in på svenskt farvatten. På kvällen den 28 maj lättade man ankar för att uppsöka svenskarna som man visste låg förankrade vid Älvsnabben.

Första dagen Det blev morgon den 30 maj. Den svenska sjöstyrkan låg utspridd inom ett område på flera sjömil, mellan Västervik och Visby. Just när utkiken på Mars fått syn på Visby, kunde han också skymta fienden mellan Tjust härad och Stegefors skärgård. Alltså vid smålands-

kusten. De båda flottorna seglade mot Ölands norra udde där de möttes och började strida vid 12-tiden på dagen.

Den 30 maj var turen på svenskarnas sida. Amiral Trolles skepp Fortuna skadades och behövde repareras. De gjorde man påföljande dag och natt. Det lybska skeppet Långe Barken sköts i sank vid solnedgången och dagens strider avslutades

Utspridda När solen gick upp den 31 maj blåste amiral Bagge till drabbning. Det hade han inte mycket för, eftersom svenskarnas skepp under natten flutit iväg lite överallt och var lika utspridda som dagen innan. Det var bara sex av 38 skepp som kunde formera sig och gå efter Mars. Det låter lite ynkligt, men man ska komma ihåg att Mars var ett mäktigt skepp. Den svenska stridstekniken gick ut på att utnyttja de större fartygens artilleri, alltså kanonerna. Och

Ölandsjournalen - 25

Herluf Trolle – Herluf Trolle var dansk amiral och riksråd. Målning från 1557

Erik XIV - Målning av kung Erik XIV 1561 av Steven van der Meulen.

Gustav Vasa – Gustav Vasa smälte ner kyrkklockorna till kanoner enligt folktron ingen på Östersjön hade fler kanoner eller kraftigare artilleri än Mars.

Den idealiska positionen var att hålla tillräckligt kort avstånd för att träffa, men sålångt bort som möjligt för att inte bli äntrade av fienderna. Kanonkulorna hade visserligen ett en räckvidd på upp till 1 500 meter, men eftersom precisionen var dålig, krutet av ojämn kvalité, både eldrör och kulor av manuell tillverkning så krympte stridsavståndet till 100-200 meter.

Sista dagen På morgonen klockan 05:00 den 31 maj öppnade Mars, Elefanten och Finska Svan eld mot den dansk-lybska flottan som befanns sig helt nära Ölands norra udde. Både svenskarna och fiendeflottan försökte tränga varandra in mot land. Den lybska flottan fick kalla fötter och vände innan man riskerade grundstötning. Dagen gick medan sammandrabbningarna fortsatte. När kvällsbrisen kom från nordväst, hade samtliga fartyg bestämt sig för att vända norrut. Flottorna befann sig i höjd med Kapelludden på Ölands östra sida.

Vindens kantring försatte svenskarna i ett besvärligt läge, i lä för den lybska flottan. Genast kastade sig amiralsskeppet Ängeln och ett annat fartyg Räven over Mars. De la sig på Mars lovartsida och svåra närstrider utspelades. De danska fartygen försökte lägga sig på Mars läsida men Mars och två andra svenska skepp höll dem stången med hjälp av sina kanoner. Striden böljade av och an, till sist lämnade hela svenska flottan utom Mars striden. En Klas Flemming tog befälet över svenska flot-

26 - Ölandsjournalen

Många döda

Jacob Bagge – Amiral Jacob Bagge 1589-1577 tan och förde dem hem till Älvsnabben.

Mars lämnades åt sitt öde.

Övergiven När de övriga svenska skeppen lämnade slaget hakade snabbt ett danskt skepp sig fast vid Mars sida. På andra sidan hakade sig ett skepp från lybska flottan fast. I slutstriden försökte fiendesoldaterna gång på gång äntra Mars däck, men möttes av hårt motstånd.

Mars överöstes av fotanglar, lansar och fyrbollar. En fyrboll hamnade i en kruttunna som flammade upp och antände fartyget. När eleden fått fäste överallt bad besättningen amiral Bagge om att ge upp. Det var så det kom sig att Jacob Bagge befann sig på det lybska fartyget Ängelen när Mars exploderade och sjönk inför hans ögon.

Hur många man som följde med Mars ner i djupet är oklart. En del svenskar hade förts över till andra skepp som fångar. Ett stort antal av lybska besättningsmän befann sig på Mars, ditsända för att ta fartyget i besittning. I grova drag omkom 800-1000 man den dagen då Mars gick under. Jacob Bagge satt i dansk fångenskap till 1571 då det sjuåriga kriget var över.

Det gick många rykten om orsaken till Mars undergång. Ett av dem var tron på en förbannelse som vilade över Mars på grund av att dess kanoner var gjutna av kyrkklockor som beslagtagits av Gustav Vasa.

Sommaren 2011 upptäcktes vraket efter Mars ca 10 sjömil öster om Ölands norra udde. Ganska välbevarat efter närmare 450 år på havsbotten. För varje sommar görs nya fynd och bit för bit avslöjas berättelsen om Mars, det makalösa fartyget som en gång var världens största skepp.

Text Karin Sjödahl Bilder från olika museer och samlingar, fria att använda för alla. Foto: Kirill Egorov. Rendering: Ingemar Lundgren. Källorna är många och finns sammanställda i Wikipedia under ”Mars (1563)

Sandbyborg fotad Sebastian Jacobsson, bearbetad Bodil Magnusson

Dr Mirvagos mirakulösa maskin en eldföreställning

SKAPA pris till Bodil Petersson

Filtar i färgmönster i Ismantorps borg

Experimentellt kulturarv – avslut en ny början Utställning Kamerala villan Mörbylånga Utställningen Experimentellt kulturarv – avslut en ny början, med anslaget rörelse pågår 27 oktober till 11 november.

Där möts skisser, konst och arkeologi.

Bakgrunden är ett forskningsprojekt som arkeolog Bodil Petersson bedrivit under två år, där konstnärer, arkeologer och kulturarbetande samarbetat.

Man har arbetat i utgångspunkt från platserna Sandby borg, Ismantorps borg, Blå Jungfrun och temat källor och vatten. I arbetet med källor har framförallt Sjukällorna i Dröstorpsområdet uppmärksammats och då har även biolog och källexpert medverkat. Delar av forskningsarbetet blir synligt i utställningen, i form av skisser, filmer, objekt och textinslag. Deltagare i utställningen är Ölandskonstnärerna Bodil och Ylva Magnusson, Anne Hamrin Simonsson, Helle Kvamme, Anita Andersson, Sisters of Sättra, Paula Strömberg, Londonboende Linda Persson, musikarkeolog Frances Gill, arkeolog Bodil Petersson och Magali Ljungar-Chapelon, forskare i digital gestaltning.

Vernissage med eldkonstföreställning Vernissagedagen lördagen 27 oktober öppnas utställningen på eftermiddagen medan den egentliga vernissagen inleds 19.30 med eldföreställningen Dr Mirvagos mirakulösa maskin, med eldkonstoch teatergruppen Lield, utanför Kamerala villan. Dr Mirvago, hon skapar liv men kan hon kontrollera detta liv? En dramatisk eldteater. Efter föreställningen välkomnas alla att kliva in och ta del av utställningen.

Workshops och andra aktiviteter I samband med utställningen ordnas flera workshops, med anknytning till kulturarv, under eftermiddagarna. Dessa inleds 28 oktober med Ylva Magnussons experimentella verkstad: Hur rör vi oss framåt? En kroppslig och själslig idéskiss som utformas tillsammans. Den 31 oktober är det dags för musikarkeolog Frances Gill att leda sin verkstad på temat ljud, barn och dag. En verkstad för alla åldrar. 3 november håller Anita Andersson i verkstaden, Källan platsens själ, då man kan pröva att arbeta i tex-

tila material. Förutom workshops kommer Sisters of Sättra att presentera ett bildspel över sitt Filtprojekt vid Ismantops borg, 30 oktober. Då finns också utrymme för frågor och samtal. På kvällen 6 november visar konstnären Cissi Svärdström sin film; Tom Mulkerrins, Wittgenstein and I.

Redan prisat arbete Arkeologiforskaren Bodil Petersson, Linnéuniversitetet, har nyligen blivit prisad av stiftelsen SKAPA, för just detta nyskapande arbete där framför allt konstnärer och arkeologer samverkar.

Ett pris till uppfinnaren Alfred Nobels minne som landshövding Tomas Karlzon överlämnat till Bodil Petersson.

Forskningsprojektet kommer framöver även att presenteras i en forskningsrapport.Utställningen Experimentellt kulturarv – avslut en ny början, visas varje eftermiddag utom måndagar. Att det blir en fortsättning på Experimentellt kulturarv talar allting för. Många nya idéer och spår har lagts grunden till och ett spännande samarbete med irländska konstnärer och forskare har inletts.

Text: walle dickson Foto: Sebastian Jacobsson, Helle Kvamme, Lield.

Ölandsjournalen - 27

Madonnab ild arbete från i ek, ett nordtyskt tidigt 1300 -tal.

Långlöts kyrka på Ölands östra sida har sitt romanska torn kvar medan långhuset kom till på 1790-talet.

Långlöts Kyrka

- Där gammalt och nytt möter nutid.

Historiens vingsus susar i lika hög grad runt Långlöts kyrka som runt andra öländska kyrkor.

Kyrkan, liksom trakten runterikring är känd för så mycket mer än enbart kyrkan: den märkliga gravstenen på kyrkogården innanför grinden, hälsobrunnen öster om kyrkan och kolerakyrkogården ett stycke ONO om kyrkan. En av Ölands finaste konstnärer och porträttmakare, Ivan Hoflund, bodde några barndomsår i prästgården där en minnessten vittnar om detta.

Klövsadelkyrka Men vi tittar väl först på kyrkan med sin invecklade byggnadshistoria. Men var lugn, jag kommer inte att gå in på alla detaljer!

Långlöt är en av de tretton klövsadelkyrkor Öland en gång ägde men har sina rötter i tidigt 1100-tal. Alla vet ni vad en klövsadelkyrka är, eller hur: en kyrka med två torn i vardera änden som kunde hysa rädda sockenbor under oroliga tider.

Mycket av murarna härrör från 1100och 1200-talen men det ser vi inte under dagens puts. Själv är jag svag för tornet – ja, det finns bara ett idag – som har

28 - Ölandsjournalen

kvar sin romanska prägel med sadeltak och vackra fönstergluggar, avdelade av en kolonn.

Bränd och skövlad Den store kyrkbyggaren Håkan Tanna har sitt finger med i den gamla klövsadelkyrkan.

Tanna var bro- och valvslagare vid mitten av 1200-talet men ingen vet om han var ölänning av födsel. Mellan Tanna och stormaktstiden på 1600-talet stod kyrkan rätt orörd men 1677, vid danskholländska kriget brändes prästgården ner och kyrkan skövlades.

Förvandlingen från klövsadelkyrka till nuvarande ”Tegnérlada” skedde i slutet av 1700-talet. Sockenborna fick inte plats i kyrkan längre, Ölands befolkning växte så det knakade vid den här tiden.

Rymd under tunnvalvet Det var byggmästaren Henrik Wermelin i Kalmar som 1794-1795 fick förtroendet att uppföra en ljus kyrka med stora fönster, i stort sett den kyrka vi ser idag.

Vi går in i kyrkrummet som har en fin rymd och går i vitt, guld/mässing, ljust ockra och grått. En gång hade väggarna kalkmålningar med bladslingor och geometriska mönster men de är ett

minne blott (och knappt det).

När man kommer in i långhuset dras blickarna som alltid mot altaret, predikstolen och dopfunten.

Och inte blir man besviken.

Synder suddas ut Predikstolen bär omisskännliga drag av härlig barock och är ett verk från 1763 av bildhuggaren Anders Dahlström den yngre, son till den likaledes bildhuggande fadern med samma namn.

Fina bibelmotiv täcker korgens sidor, bland andra mitt favoritmotiv: Jesus när han träffar den samariska kvinnan vid brunnen.

På södra långväggen finns ett överstycke till en äldre altaruppsats av Dahlström den äldre. Vi ser Gud själv och en ängel i full färd med att sudda ut människornas synder, Gud läser upp dem och ängeln suddar med en stor svamp på griffeltavlan.

Altartavlan från 1854 är en mörk historia i pampig inramning som fanjunkaren, teckningsläraren, konstnären mm Sven Gustaf Lindblom i Kalmar målat.

Dopfunten – ett mästerverk Här finns också en dopfunt som är

Predikstolen med ljudtak är tillverkad av bildhuggaren Anders Dahlström d.y. 1763.

lite utöver det vanliga och ett mästerverk i stenhuggarkonst. Funten med sina svängda barockformer är utförd i röd kalksten, troligen från Dälje stenbrott på norra Öland, och utsirad med blommor, djur och fåglar i böljande ornamentik. Den skänktes till kyrkan 1668 av Peder Starck och hans hustru Vendela von Campenhausen, bemärkta sockenbor.

Medeltiden finns faktiskt också representerad med en gotlandstillverkad robust dopfunt i grå kalksten från 1100-talet. Människohuvuden, liljor och örnar med utbredda vingar pryder cuppa och fot.

Maria i ek Ett annat medeltida föremål är den vackra madonnabilden som är uppsatt på en kalkstenssockel på norra långhusväggen. Synd bara att Jesusbarnet tappat sitt huvud!

Men titta lite närmare på hur vackert Marias slöja och klänning faller och hennes vackra troskyldiga ansikte; man förstår att den nordtyske bildhuggare som gjorde den kunde sitt arbete. Han högg skulpturen i ek nån gång i tidigt 1300-tal och sedan målades den – men färgerna är borta sen länge.

Dopfunten från 1668, tillverkad av finaste öländsk kalksten troligen från Dälje stenbrott på norra Öland.

De plundrande krigarna 1677 tyckte tydligen att hon inte var värd nånting eftersom de lämnade kvar henne. Det tackar vi för så här 350 år senare!

Fattigbössa och källare Utanför kyrkan finns också lite att titta på. Den gamla fattigbössan vid ingången hänger med trots sina 254 år! Här kan man lägga en skärv till kyrkan om man har lust.

Hälso- och offerkällan vid pumpen öster om kyrkan tjänade sockenborna ända in på 1700-talet. Men precis som Linné tycker jag att vattnet från en kyrkogård kanske inte skulle kännas så aptitligt att dricka…

Ragnhild Boström berättar att kyrkogården ända in på 1920-talet sluttade så starkt att folket på kyrkbacken bara såg prästens hatt när han gick in genom lilla grinden till kyrkan!

Ivan Hoflund, konstnär Till vänster innanför ingångsgrinden står den märkvärdiga gravstenen som en bonde i Kvistorp högg som en kopia av sitt hem (om den kan ni läsa på annat ställe här i tidningen).

Och konstnären Ivan Hoflund, då? Jo, barndomsåren tillbringade han i Lång-

löts prästgård medan han som vuxen tidvis bodde hos bokbindare Larsson i Långlöt som trots sin snudd på totala blindhet band vackra böcker.

Konstnären Ivan var en utomordentlig tecknare och målare, en av Ölands främsta. Han gick bort i Kalmar 1948 och minnesstenen restes 1962, ett verk av skulptörerna Ivar Jonsson och Arvid Källström.

Skrivet i blod En ovanlig papperslapp hittades 1823 av fornforskaren och läkaren Carl Ekman i nyckelhålet till kyrkdörren. Det var en man, Jon Olofson, som med sitt eget blod förskrivit sig till Djävulen!

Jag har många personliga minnen från Långlöts kyrka; ett var när Ragnhild Oxhagen hittade ett stycke av en runsten i marken intill kyrkmuren och ett annat när jag, en flöjtspelande präst och en förtroendeman från kyrkan begravde fogden Siffred Jönssons benknotor som tidigare legat i en brun pappkartong.

Vem då, Siffred? Jo, han var en av Gustav Vasas fogdar, känd för sin mänsklighet, och hade fått prästgården ”till behagelig tid” av Erik XIV. Text: Kiki Lundh Foto: Birger Lallo

Ölandsjournalen - 29

Höstens träd

Trädet mild vinter

Tankar inför vintern Idag när detta skrivs är det den 6 oktober, en varm skön dag, som gjord för att vandra utmed öns stränder och strandängar. Det vi brukar kalla Brittsommar har infallit och vintern känns ganska långt borta. Ännu bär de flesta träden sina gröna blad i olika skiftningar, andra är sprakande gula och röda, medan några träd redan fällt sina löv och står med kala grenar i solskenet. Löven torkar, blir närmast knastriga och så singlar eller

trädet på väg mot sommar

30 - Ölandsjournalen

virvlar de ned mot marken. Multnar sakta, blir del av jorden att ge frön och trädskott näring till kommande liv. Träden vet att vila genom vinterns mörker och kyla. Träden vet att endast vara till och hämta kraft genom kalla, råa vintern.

Så svårt för oss nutidsmänniskor, så duktiga och effektiva, att följa trädens vandring mellan kal och vilande, över tidigt knoppande, till att slå ut och blomma i vårsol, grönska hela varma sommaren för att åter förbereda sig och gå i vila genom mörka vintern.

Det är märkligt att vi människor levt och

Sommaträdet

funnits till den mesta av vår tid på jorden kringvandrande i små grupper, samlande, jagande och fiskande. Framför allt överlevande, troligen hjälpande varandra att överleva, genom bistra vintrar då förnödenheterna vara svåra att finna och det var svårt att hålla sig varm i kyla och hård kall vind. Man måste ha lärt sig och lärt varandra hur man kan överleva i den natur där man just för tillfället befann sig.

Avläsa naturens meddelanden och tecken för att avgöra hur man kan leva, skaffa föda och skydd. De som levde då måste ha känt träden väl och kunnat lyssna till vad de hade att berätta.

Det är endast en bråkdel av vår tid på jorden som vi levt tätt sammanpackade i städer, med elektriskt ljus, tåg och sedan bilar och flyg, som kunnat föra oss snabbt från plats till plats över hela jordklotet. 120 000 till 170 000 år har vi den moderna människan funnits till. Men det är möjligen 200 till 300 år som vi energiskt arbetat och slitit för att göra oss så oberoende av naturen som möjligt. Endast 150 år vi målmedvetet tagit oss an denna uppgift. Det elektriska ljuset som gjort att vi kan arbeta dygnet runt om det krävts, liksom att arbeta lika länge genom mörka vintern som andra ljusare årstider. Idag har vi gjort oss så oberoende av naturen att vi förvånas och ofta försöker förklara bort vårt beroende av den. Bondekulturen som även den är ny historiskt sett, möjligen 6 000 – 7000 år sedan dess början, har följt naturens rytm närmare än vad de flesta av oss gör idag. Men även jordbruket har förändrats så att även detta arbete strävar efter att bli så oberoende av naturen som möjligt.

Det är inte möjligt att gå tillbaka i tiden, det är inte ens önskvärt. Säkert var det ett hårt och kort liv många människor levde de första 100 000 åren och mer. Men vi är troligen genetiskt mest präglade av denna kringvandrande tid. Så nu när vintern närmar sig kan det var gott att minnas att vi människor är natur medan vi odlar och skapar kultur varenda dag. Kanske ta oss lite mörkertid att tänka över vad vi vill med våra liv och inse att andra människor säkert även de vill något med sina liv. Likaså fundera över hur vi, du och jag, kan bidra i smått och stort för att finna ett gott samspel mellan oss människor och resten av vår natur. Hur vi kan skapa kultur där var människa får plats.

Nu när hösten är nära att kliva in i vintern undrar vi vilken vinter vi får. Blir den grön och mild eller kall och hård? Kommer dimman att sluta in oss och lägga sig över mark och sten eller kommer snöstormen som yr oss blinda och då vi blickar ut genom

igenyrt fönster? Fåken som kan vara skönt att vila instängd i, kanske tre dagar bara finnas till. Men sen blir plågsamt instängt, inträngt liv, då man längtar efter att få växla några vardagsord vid brevlådorna. Längtar efter att kunna kliva ut. Undrar hur öns människor upplevde fåkens framfart för kanske 9000 år sedan? Vem ville de skulle komma dem tillmötes?

Låt oss för en stund stanna inför vinterns kala träd. Inse att vi på denna ö är priviligierade som så nära inpå kan följa den omgivande naturens årsvisa växlingar. Tänka efter en rund stund.

Text: walle dickson Foto: eva matthis och walle dickson

Anders julbord - ett öländskt mathantverk!

Serveras lör kl 17, sön kl 12: 1-2/12, 8-9/12, 15-16/12 och julafton, andra tider för sällskap om minst 15 personer.

Hamnkrog

070-684 11 43 www.storarorhamnkrog.se

klassiskt gym TRÄNING, BASTU, SOLARIUM, MASSAGEFÅTÖLJER, BARNRUM, AIRCONDITION

rån

af Trän

9 2kr4 /mån

oppet hus ii

TRÄNING NÄRA DIG Öppet Hus mån & tor 17-19

P&T Borgholm Tullgatan 4 0480-21160 pulsochtraning.se

mån & tor 18-19.30

Storgatan 9, Färjestaden

kraftverketgym.com 070-521 50 77

Ölandsjournalen - 31

Ölandmuseum Himmelsberga

Kulturen lyser upp Öland

– Ljus på kultur 26 oktober till 4 november Ljus på kultur i samband med höstlovet har blivit en tradition då hela ön från söder till norr erbjuder ett fantastiskt stort utbud av kulturaktiviteter.

Konstutställningar, författarträffar, teater, sagor, film, guidningar i natur, workshops av många slag blandas med ljusmässor och mycket mera. Evenemanget är ett samarbete mellan Borgholm, Mörbylånga och Kalmar kommuner, varför kulturen visar sig på ön och i hela Kalmar kommun. En av de som organiserar helhetsprogrammet med över 200 programinslag är Kristina Jeppsson, kultursamordnare i Mörbylånga kommun.

Hon berättar: Först av allt vill jag lyfta fram invigningen i Mörbylånga hamn på lördagskvällen. Det är första gången invigningen är här. Förutom invigningsprogram ordnar vi en ljusinstallation i hamnen, som kommer att visas hela veckan. Sedan vill

32 - Ölandsjournalen

jag framhålla att det är ett mycket brett program, med god kvalitet och spridning över hela ön. Från Naturum i söder till Skäftekärr i norr. Bara på Öland är det 83 olika evenemang. Det är mycket barnaktiviteter, samtidigt som det finns något för alla åldrar.

Invigningen Invigningen i Sockerladan Mörbylånga hamn går av stapeln 18.00 27 oktober.

Programmet på ca en timme innehåller dans, musik, kortfilm, eldshow och invigningstal. Temat för året är Förändring. Kulturskolans elever kommer att dansa ackompanjerade av musik. Borgholms storband underhåller. Kortfilmen presenterar Mörbylånga över 200 år. Ett inslag av eldshow står gruppen Lield för.

Teater Det visas ett antal teaterpjäser under veckan, såväl barnteater som vuxenteater. Det visas t.o.m. för första gången teater för små barn noll till två år. Det är teatergruppen Hej Trottoar som sam-

lar småbarnen kring sagofén Isadora på Färjestadens bibliotek fredag morgon 2 november. Mer barnteater, men för lite äldre barn och vuxna erbjuder pappa Kapsyl med föreställningen Jagad av en T-rex. Föreställningen visas två gånger på Färjestadens bibliotek den 30 oktober. Riksteatern kommer med föreställningen Varning för hunden till Glömminge föreningshus 26 oktober för att fortsätta till Grönhögens medborgarhus för ny föreställningen den 27:e. Teatern är en ömsint komedi som också innehåller musik, sång och dans.

Litteratur Flera författarbesök är inbokade. Först ut är Leif Svensson på Runstensbibliotek 29 oktober. Han är aktuell med sin andra roman, Mor behöver dig. Dagen därpå kommer Elisabeth Öhman, känd för romanen Drottningklockan, till Löttorp. Den 2 november kommer Magnus Nordin till Borgholms bibliotek. Om de tidigare författarna kommer med mildare inslag kan man vänta sig mer av

Långe Jan i Ottenby.

skräck då Magnus Nordin berättar om sitt skrivande. Han har bland annat skrivit Djävulens märke och Förföljaren.

En större författarafton blir det på Strand hotell den 31 oktober. De som då intar scenen är Håkan Nesser, Agneta Sjödin, Elisabet Nemert och Jessica Frej.

Arrangör är Borgholms bokhandel.

På kvällen 1 november kan man på Mörbylånga bibliotek se filmen Ventlinge i världen om poeten Anna Rydstedt.

Filmen är gjord av Ylva Magnusson.

Ett slags bokcafé ordnas under namnet Fikar ni så läser vi. Alltså en fikastund medan en bibliotekarie läser en bok. Besökare till detta är välkomna till Degerhamns bibliotek den 29 oktober och till biblioteken i Mörbylånga och Färjestaden samma dag och 1 november.

Sagostunder blir det på Mörbylånga och Färjestadens bibliotek 27 oktober. Läskig sagostund ordnas på Runstens bibliotek 29 oktober.

Konst och hantverk Galleri 13 i Borgholm visar en utställning

Stenslipen i Jordhamn

i textila uttryck hela höstlovet. Man visar fritt broderi av Rut Berg, Ann – Mari Bjerlin, Gun Frank, Siv Stenmalm, Agneta Thorsell och Marianne Widebrandt.

En ljusinstallation i Mörbylånga hamn kan besökas hela perioden. På Kamerala villan i Mörbylånga visas utställningen Experimentellt kulturarv – avslut en ny början, som kompletteras med aktiviteter som workshops. Mera om denna utställning på annan plats i tidningen.

Den 31 oktober kan man pröva på en workshop i blyerts- och kolteckning på Slottsgården i Borgholm. Ljus på Skabbekatten i Lilla Vickleby är en annan plats där man får pröva på. David Christensson öppnar sin keramikverkstad 27 och 28 oktober. Där får alla som vill pröva på att dreja och delta i tipspromenad.

Skapande verksamhet får barnen pröva på 30 oktober på Löttorps bibliotek, under rubriken Sagostund och pyssel med författaren till Ölandsgänget.

Ett utbud av hantverk möter den som tar sig till Skäftekärr julmässa 2 och 3 no-

vember. Detta är Kalmar läns äldsta julmässa där fint hantverk och mat frestar besökarna.

Musik I kyrkorna ordnas flera musikinslag. I Glömminge kyrka ordnas en mässa 28 oktober, där kyrkokören sjunger och där musik, bibelord och tystnad varvas.

Den 2 november blir något av orgelmusikens dag i kyrkorna. I Gårdby, Algutsrum, Norra Möckleby, Glömminge och Sandby kyrkor ägnas eftermiddagen åt orgelmusik. Dagen därpå är det Torslunda kyrkas tur att hålla igång orgeln.

Ljusmässa med musik och sång blir det i Räpplinge och Runstens kyrkor 4 november.

Annat slag av musik blir det på Prästgården i Gärdslösa den 28 oktober. En tidsresa i toner från Barock till jazz presenterar Johan Schiller. Den 3 november kommer bluesartisten Claes Jansson och Arnesen bluesband till Borgholms bio. En konsert under namnet Ett ord till min polare. Levande musik bjuds det på Skansen ho-

Hej Trottoar med teater för de minsta barnen

Filmen om Anna Rydstedt

Ölandsjournalen - 33

Eketorps borg

tell i Färje-

upptagning litan i New

från MetropoYork.

Natur och historia Ottenby Naturum och fågelstation, ordnar aktiviteter hela veckan. Guidningar i området och ringmärkning av fåglar är några av de återkommande inslagen. På Eketorps borg kan gå med på en höstguidning genom borgen den 27 oktober.

Borgholms slott håller öppet och visar en utställning som behandlar 900 år.

1 november kan man på Borgholms stadsmuseum få reda på vem som bott här genom århundradena.

Skedemossemuseum har öppet hela lovet och på Ölands museum Himmelsberga kan man utsätta sig för Mys och rys i kaffestugan.

Film

Pappa Kapsyl uppträder

34 - Ölandsjournalen

staden 2 7 oktober och 3 november.

Opera i världsklass och i livesändning kan man följa på Folkets hus i Borgholm lördag 27 oktober. Då visas Puccinis opera Flickan från vilda västern, en

Filmvisningar finner man i Skansenskolan aula i Mörbylånga, Folkanbiografen Borgholm och Centrum Bio i Löttorp.

Disney filmen Nötknäpparen och de fyra världarna visas i Borgholm 28 oktober, i Löttorp 31 oktober och den 2 november i Mörbylånga.

Mörbylånga bio satsar på maratonfilm, alltså filmer nonstop, natten den 27 oktober. Dagen därpå visas thrillern A simple favor. Den 31 oktober blir det

eftermiddagsfilm med Christopher Robin och Nalle Puh, följt av kvällsföreställningen Utöya 22 juli. Centrumbion i Löttorp visar barnfilmen Sagoland den 27 oktober och musikfilmen om bandet Queens, Bohemian Rhapsody, 2 november. Den 3 november följer familjefilmen Halvdan Viking och dagen därefter Blackkklansman, som bygger på en sann historia.

Under Ljus på kultur, som infaller i samband med Allhelgonahelgen och Halloween, erbjuder flera tillfällen att skrämma upp sig. Ryslig workshop kan man prova 30 oktober på Borgholms bibliotek eller Pimpa ditt monster på Mörbylånga bibliotek kvällen därpå.

En hel del andra, ibland udda inslag hittar man i programmet till Ljus på kultur.

Valnötsdagen i Löt 28 oktober och Fågelvägens sopplördag 3 november eller varför inte pröva på magdans i Köpingsvik 4 november.

Givetvis kan vi inte här nämna alla programinslag, men den nyfikne läsaren kan öppna datorn och kolla Ljus på kulturs hemsida, där alla evenemang finns med.

Text: walle dickson Foto: Julius Sääf, Anette Kronlund, Ylva Magnusson, pressbilder

festen HALLOWEEN

LÖRDAG DEN 3/11 2018 KL. 22-02 LIVE PÅ SCEN

het, The Prop , ph The Sera , on The Deac p, bisho The Arch est + Pri The High her dvs Mot The Holy

+

Holy Mother

.

AMMANS S L L I T N PÅ SCE NATTEN! I I G A M SKAPAR

DEEJAY UFFE

KÖR BÄSTA MUSIK EN FRÅN 70-80 & 90! VINYL !

VÄLKOMNA! MAT MUSIK NÖJE BACKSIDE BAR

(Fd harrys/stationen) • 0707-51 00 03

Ölandsjournalen Frejagatan 2 386 93 FÄRJESTADEN

SES

// PRECISION LENSES MADE BY ZEISS

Vi har ringarna...

Köp 2

betala fö

r1

Köp 2

Himmelsk skönhet föds i Svenska gruvors djup och växer i våra smeders händer.

tt! vår!

betala fö

SE HELA SMYCKESSERIEN FJÄLLBRUD PÅ SCHALINS.COM

r1

a skidor eller långsurfa vid

äddarsydda ela golf, åka glasögon. skidor ellerKöp långsurfa vid

så bjuder dsta ettytbehandling, par skräddarsydda glasögon. Köp

SS!med bästa ytbehandling, så bjuder las

ins_SASTraveler_2018_Feb_210x280.indd glas från ZEISS!

Beställ gärna tid för synundersökning 0485-10328 leg optiker Christer Svensson Drop- in i mån av tid.

1

2018-03-05

ber

r – 30 november

Himmelsk skönhet föds i Svenska gruvors djup och växer i våra Storgatan 26 smeders Borgholm • telhänder.

0485-10328 SE HELA SMYCKESSERIEN FJÄLLBRUD PÅ SCHALINS.COM