Jag är ovän med ogräs!

EN AV ÅRETS BÄSTA ÅRSTIDER är just nu, tycker jag. Fram kommer kortbrallorna och man kan helt enkelt ha mindre kläder på sig – något man blivit van vid efter alla år i Spanien, att slippa alla dessa svenska lager på lager kläder bara för att hålla värmen eller för att inte bli blöt. Får dock erkänna att jag fortfarande inte vant mig vid de kalla spanska lanthusgolven vintertid. De tjocka, varma sockorna får hänga med ett tag till och tills golven förvandlas till svalkande underlag i sommarhettan.

Med årstiden kommer dock annat som varit i träda under vinterhalvåret, nämligen trädgården. Har man en stor trädgård innebär just vintern en paus från frenetiskt arbete för att hålla den i schack. Den behöver varken vattnas eller ansas.

Men så kommer våren och den sköna solen. Har man nu valt att bli husägare i Spanien har man inte så mycket att välja på om man är sin egen trädgårdsmästare. Man får skylla sig själv, liksom. Det är bara att kasta sig ut där i spenaten och slåss med naturens krafter. Min värsta ovän är ogräs så här års. Det växer överallt medan man bokstavligt tittar på det. Det skjuter ur marken och nästan pekar näsa åt en; Ta mig om du kan, jag kom mer snart mångfalt igen!

Om man som jag är född med tummen mitt i handen och allt annat än gröna fingrar, ser jag det uppstudsiga vårogräset som en provocerande utmaning. Tja, krigsförklaring är nog en bättre liknelse. Jag försöker dock så långt det är möjligt att vara en god miljövän och undviker gifter för att bespruta min fiende, men just i år vet i tusan om jag kan. Jag längtar tills den heta sensommarsolen bränner sönder allt vad ogräs heter. Gla’ Påsk!

Anders Rosell Redaktör

Naturligtivs vill vi gärna höra från dig, vad du tyckte om det här numret. Skriv till info@hejspanien.com