Pääkirjoitus Ledaren

PÄÄKIRJOITUS

Lemmikin hankinta on peiliin katsomisen paikka

ELÄINSUOJELUTYÖSSÄ KOHTAAMME JATKUVASTI tilanteita, joissa lemmikinomistaja ei enää kykene huolehtimaan eläinkumppanistaan. Lemmikistä luopumisen syyt ovat lukuisia, mutta tapauksia yhdistää yksi ja sama tekijä: varasuunnitelman puuttuminen. Elämää ei voi ennustaa ja kaikkea voi sattua. Kun ottaa vastuulleen elollisen olennon, omaa elämää on kuitenkin syytä ennakoida uuden perheenjäsenen elinajanodotteen verran eteenpäin.

Lemmikin hankintaa on mietittävä peili edessään – itseään tutkiskellen. Millainen eläin sopii juuri minulle, minun elämäntilanteeseeni ja perhemuotooni? Riittävätkö varani lemmikinpitoon nyt ja sen elämän ehtoopuolella? Pärjäänkö varmasti tämän eläimen kanssa ja onko minulla aikaa olla läsnä sen elämässä? Lemmikkikodeilla pitää aina olla suunnitelma ja taloudellista puskuria odottamattomia tilanteita varten. On myös oltava valmis venymään ja vanumaan moneen, sillä eläimen kanssa kuljettava matka on harvoin mutkaton.

HALUAN MUISTUTTAA lemmikkikuumeilijoita siitä, että ihmisen perusluonne on muuttumaton ja siksi oman käyttäytymisen ja asenteiden muokkaaminen vaatii kovaa työtä. Eläintä ei saa koskaan hankkia tähän työkaluksi. Sohvaperunasta ei tule hyperaktiivista liikkujaa paimenkoiran avulla, ja toimettomana aktiviteetteja kaipaava paimentaja voi ruveta repimään mattoja ja kaluamaan kenkiä purkaakseen patoutunutta liikunnantarvettaan. Silloin remonttia voi kaivata elämäntapojen lisäksi pian asuntokin. Lemmikiksi on otettava sellainen eläin, jolle voi tarjota mahdollisuuden toteuttaa lajityypillistä käyttäytymistään. Lähtökohdaksi on asetettava eläimen tarpeet. Muuten luvassa on ongelmia.

OMALLE KOHDALLENI SATTUI kesällä tilanne, joka osoittaa, kuinka tärkeää lemmikinomistajan on varautua pahimpaan. Olin mieheni kanssa lomamatkalla, kun aikuisten lastemme hoidettavana ollut Lotta-koiramme sairastui vakavasti. Lotta vietiin sairaalaan ja siirrettiin heti tehohoitoon, jossa sille tehtiin verensiirto ja annettiin plasmaa. Koiralla todettiin märkäkohtu ja siltä poistettiin leikkauksessa kohtu ja munasarjat. Leikkauslasku ja maksut kontrollikäynneistä kevensivät kukkaroamme reippaanlaisesti, mutta onneksi kallisarvoisin aarteemme selviytyi! Ilman lemmikkiarjen odottamattomia sattumuksia varten sivuun laittamiamme säästöjä Lotta saattaisi olla nyt sateenkaarisillalla.

LOPUKSI HALUAN KIITTÄÄ teitä jäseniä siitä, että olette mukana matkassamme. Teidän tukenne ansiosta HESY pystyy auttamaan kodittomia lemmikkejä ja tekemään tiedotus- ja valistustyötä eläinten aseman parantamiseksi. Pysythän mukanamme myös ensi vuonna, jotta voimme jatkossakin vahvana rintamana puuttua kannanotoin ja keskustelunavauksin eläinten pitoon ja kohteluun liittyviin epäkohtiin.

NINA IMMONEN

puheenjohtaja ordförande

LEDAREN

När man skaffar ett sällskapsdjur ska man se sig själv i spegeln

I DJURSKYDDSARBETET STÅR VI STÄNDIGT INFÖR situationer där en ägare av ett sällskapsdjur inte längre kan ta hand om sin djurpartner. Orsakerna till att man måste avstå från sitt sällskapsdjur är många, men fallen är förenade med en och samma faktor: man har inte planerat för det oförutsedda. Livet går inte att förutsäga och vad som helst kan hända. När man tar ansvar för en levande varelse bör man dock försöka förutse sitt eget liv lika mycket som en ny familjemedlems förväntade livslängd.

Före du skaffar dig ett sällskapsdjur måste du se dig själv i spegeln – utforska dig själv och dina resurser. Vilket djur är rätt för mig, min livssituation och familjeform? Har jag tillräckligt med medel för att hålla ett djur nu och också i slutet av dess liv? Är jag säker på att jag klarar mig med detta djur och har jag tid att vara närvarande i dess liv? Hem med sällskapsdjur borde alltid ha en plan samt en ekonomisk buffert för oväntade situationer. Man måste också vara beredd på att vara flexibel inför oväntade situationer, eftersom samlevnaden med ett djur sällan är utan överraskningar.

JAG VILL PÅMINNA dem som febrilt planerar att skaffa sig ett sällskapsdjur om att människans grundläggande karaktär är oförändrad och att det därför kräver hårt arbete att ändra sitt eget beteende och sina attityder. Ett djur ska aldrig skaffas som ett verktyg för en livsstilsreform. Soffpotatisen blir inte en hyperaktiv motionerare med hjälp av en herdehund, som behöver aktiviteter och som när den är sysslolös kan börja riva upp mattor och tugga på skor för att få utlopp för sitt behov att röra på sig. Då kan bostaden, och inte bara livsstilen, behöva renovering. När man skaffar ett sällskapsdjur bör det vara ett sådant djur som man kan erbjuda möjlighet att förverkliga sitt artspecifika beteende. Utgångspunkten måste vara djurets behov. Annars blir det problem.

SJÄLV RÅKADE JAG PÅ SOMMAREN ut för en situation som visar hur viktigt det är att en sällskapsdjursägare är beredd på det värsta. Jag var på en semesterresa med min man när vår Lotta-hund, som vårdades av våra vuxna barn, blev allvarligt sjuk. Lotta fördes till sjukhuset och flyttades omedelbart till intensivvård, där hon fick blodtransfusion samt plasma. Efter att hunden diagnostiserats med livmoderinfektion, avlägsnades livmodern och äggstockarna genom operation. Operationsräkningen samt betalningarna för kontrollbesöken gjorde ett stor hål i vår kassa, men lyckligtvis överlevde vår dyrbaraste skatt! Utan besparingarna som vi satt undan för oförutserbara händelser som våra sällskapsdjur kan råka ut för, kunde Lotta i dagens läge befinna sig på regnbågsbron.

SLUTLIGEN VILL JAG TACKA er medlemmar för att ni är med på vår resa. Tack vare ert stöd kan HESY hjälpa hemlösa sällskapsdjur samt sprida information för att förbättra djurens situation. Vi hoppas att du fortsätter stöda oss även nästa år, så att vi också i fortsättningen kan ta ställning och öppna debatter gällande missförhållanden om hur djur hålls och behandlas.